Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Roger Höglund. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Bästa åhörare och alla ungdomar, roligt att ni är här.

I förslaget till lagen ”Kompensation till kommunerna för resekostnads- och grundavdraget” sägs att kompenseringen av grundavdraget kommer vara kontinuerlig vilket leder till en årlig kostnad om ca 4 miljoner euro/år. För 2023 hanteras den genom budgetunderskott och ett stort finansieringsgap. Oron för skenande kostnader lyftes av landskapsregeringen i samband med tilläggsbudget 4 och nu väcks frågor kring den långsiktiga finansieringen av grundavdraget och hållbarheten i landskapets ekonomi.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur ser landskapsregeringens långsiktiga finansieringsplan gällande grundavdragets kompensering ut efter 2023?

Tack, herr talman! Tack för frågan, ledamot Holmberg. Det roligt att se det kommande lagtinget sitta här och lyssna.

Lagtingsledamot John Holmberg har ställt frågan om hur grundavdrag är tänkt att finansieras över tid. Kanske en mer berättigad fråga hade varit, hur avses välfärden finansieras i framtiden?

I ett läge där våra intäkter, närmast skatter och avgifter, räcker till för driftskostnader samt för avskrivningar så är det här inget större problem, men i ett läge där skatter och avgiftsintäkter kontinuerligt inte räcker till att finansiera kostnaderna så är det ju förstås ett problem. Det här har jag konstaterat många gånger och bland annat ledamot Silander lyfte häromdagen upp precis samma frågeställning i anförandet som gällde tilläggsbudget nummer fyra.

Det är helt möjligt att finansiera några års underskott samt investeringar om det finns kassamedel. Vi vet alla att det uppstår rubbningar i samhället, rubbningar som påverkar ekonomin och då behövs en reserv. Det spelar ingen roll om vi kallar denna reserv för utjämnningsfond, reservfond eller för något annat. Det är kassamedel som det handlar om.

Historiskt så har landskapet Åland arbetat med ekonomin för det innevarande aktuella året och ekonomin för nästa år, alltså nästa års budget. Någon långsiktig ekonomisk planering har i regel inte förekommit. Men nu efter hundra år har vi äntligen enats om att gå in för ett långsiktigt tänk vad det gäller planeringen av ekonomin för flera år. Må vi hjälpas åt att arbeta vidare tillsammans med detta. Inte för Roger Höglunds skull, inte för John Holmberg skull, men för Ålands skull.

Landskapet uppgör alltså budget för det kommande året och nu har vi just klubbat budgeten för 2023. Per idag har landskapet ännu ingen plan över hur vi finansierar budget 2024 eller budget 2025 och vi känner inte heller till budgetbehovet för dessa år. Hur finansierar vi ÅHS? Hur finansierar vi utbildning?Hur finansierar vi skärgårdstrafik etc.? Det här kokar förstås ner till två frågeställningar. Fråga ett, hur ser våra intäkter ut i framtiden? Vad händer med skatteintäkterna? Hur ska vi se på självfinansieringsgraden? Vi vet att våra avgifter, och då kommer vi in på självfinansieringsgraden förstås, de är låga när vi jämför med kommuner och när vi jämför med våra närregioner. Men det här stora frågor och de löser vi inte här och nu.

Den andra frågan som jag just berörde är, hur ser budgetbehovet för de närmaste åren? Finns det verksamheter som bör och som kan privatiseras? Det är en stor och viktig fråga vars svar är långtifrån självklart. Här borde nästa regering i ett tidigt skede inleda ett arbete runt privatiseringsfrågan och utreda den. Är det bra eller inte bra?

Tanken att förändra grundavdraget växte fram under fjolårets kris eller fjolårets kriser kanske till och med. Kostnadsökningarna och inflationen börjar märkas bland hushållen. Prisökningar på bränsle, el och livsmedel gjorde att hushållens realinkomster minskade. I ett sådant läge är det, ledamot Holmberg, naturligt för landskapsregeringen att se över möjligheten att lindra för våra invånare på samma sätt som vi under åren justerade arbetslöshetsunderstödet och införde likviditetsstöd till näringslivet med mera.

Landskapet får aldrig slösa med skattemedel, men landskapet får inte heller vara alltför återhållsam när invånare och näringslivet behöver hjälp. Förändring av grundavdraget innebär att de med lägre inkomst eller medelinkomst får mer pengar i plånboken.

Det finns inga gratisluncher. Inte heller är ett utökat grundavdrag gratis. Någon ska betala eftersom grundavdraget dras av från den kommunala skatten så minskar kommunens skatteintäkter. Den kommunala finansieringsprincipens andemening är att om landskapet påför kommunen ökade kostnader eller åtgärder som innebär skattebortfall så ska detta kompenseras. Det förslag som regeringen lade fram först genom budget 2023 och sedan genom lagförslag så innebär att landskapet kompenserar kommunerna med 70 % av det totala skattebortfallet för grundavdraget, och då inte bara för höjningen av grundavdraget utan för hela.

För att undvika osäkerhet och för att ge möjlighet till god planering så föreslogs kompensationen att gälla tillsvidare. Vi vet alla att temporära laddningar i landskapsandelssystemet har kritiserats både av det kommunala fältet som av oppositionen.

Varje år tar regeringen till ett antal avdrag i beskattningen. Vissa avdrag kan justeras på hösten, men större ändringar behöver meddelas skatteförvaltningen i god tid på våren för att kunna träda i kraft det kommande årsskiftet. Grundavdrag framöver kan och kommer att förändras jämfört med hur det ser ut i dag.

Grundavdraget är ett av de avdrag som baserar sig på parametrar vilka kan ändras relativt smidigt varje år. I praktiken innebär det att grundavdraget kan anpassas efter behov och efter konjunkturen. Teoretiskt kan grundavdraget minimeras och då inte ge våra invånare extra pengarna i plånboken, de pengar som hushållen så väl behöver nu. Är det detta vi vill? Nej, enligt mig. Tack!

Tack, talman! Det verkar lite som om landskapsregeringen och finansministern befinner sig i en bubbla. Jag tror att det är dags att vi sticker hål på den så att alla ser verkligheten.

Landskapsregeringen är på god väg att sjösätta ett finanspolitiskt ramverk, vilket bygger på att man kan hantera kostnader på ett bättre sätt än idag, men att man också arbetar långsiktigt.

De senaste åren har en hel del utredningar gjorts med syfte att skapa stabilitet i ekonomi och tillväxt. Tyvärr har det mesta omgärdats av beslutsångest och oförmåga att fatta strategiska beslut.
Utmanarrättslagstiftningen - skrivbordslådan.
Konkurrensutsättningen - skrivbordslådan.
Landskapsandelssystemet sattes i skrivbordslådan innan det påbörjades.
Utredningen gjord av landskapsregeringen över möjliga minskning av kommunala kostnader - skrivbordslådan.
Action 21 utredningen gjord av lantrådet, finansministern, nationalekonom, statsvetare och det åländska näringslivet som visade på kraftig överfinansiering och överadministrering av det offentliga Åland - skrivbordslådan. Kriskommunslagstiftning - skrivbordslådan.
13 sätt att skapa ekonomisk tillväxt på Åland framtagen av nationalekonom Rosenkvist - skrivbordslådan. Landskapsregering tillsatte arbetsgrupper i syfte att stärka Åland inom viktiga områden där personer utanför borgen och politiken deltog tillsammans och författade en mängd olika åtgärdsförslag - skrivbordslådan.
Näringsrättslagstiftningen - skrivbordslådan.
Kommunindelningsutredningarna - skrivbordslådan.
Tunnelutredning - skrivbordslådan.

Det måste börja bli trångt i landskapsregeringens skrivbordslådor. Vad är det som säger att inte det finanspolitiska ramverket möter samma öde?

Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan, ledamot Holmberg. Att det finanspolitiska ramverket hamnar i en skrivbordslåda, det kommer inte att ske med mitt godkännande.

Mycket av det som ledamot Holmberg nämnde här så det tycker jag att fångas upp här i det framtida arbete med den långsiktiga ekonomin. Vi vet ju alla att det har funnits och kanske kommer att finnas förslag till strukturförändringar. En strukturförändring i sig innebär inte att någonting blir bättre eller att någonting blir billigare. Man måste ju först utreda det på alla tänkbara sätt.

Vad gäller landskapsandelssystemet så har vi sagt att där kommer vi att påbörja en revidering. Det är sagt sedan många år tillbaka, egentligen ända sedan landskapsandelssystemet reviderades senast, att det må gå några år med det nya systemet och sedan tittar man över det på nytt, som man alltså ska göra när man inrättar nya system.

Vad gäller privatiseringar etc. så är det en kontinuerlig diskussion som pågår. Jag satt inte med från början i regeringen, men jag är säker på att om tiderna hade varit normala från första dag - de kanske var normala första dagen men de blev ju ganska snabbt onormala som vi vet - så skulle man säkert ha tittat i högre grad på det här. När man tittar på privatisering så behöver man ju inleda det arbetet väldigt snabbt under en mandatperiod, eftersom det är inte något som låter sig göras på en kort tid. Det är enormt utredningsarbete som behöver göras och det utredningsarbetet kanske visar att det här är inte lönt att privatisera eller att det här är lönt att privatisera.

Jag tycker ändå att när vi nu har gått in för - och det tycker jag att vi har en enighet runt - att införa en långsiktig syn på vår ekonomi så fångar vi upp mycket där.

Ni behöver inte vara orolig ledamot Holmberg, jag kommer nog att låsa den här lådan så att den här tanken inte hamnar i skrivbordslådan. Tack!

Tack, talman! Tack det låter mycket bra finansminister Höglund. Men det finns tyvärr en beslutsångest där man gärna utreder hellre än verkställer.

Nu behövs redan en tilläggsbudget nummer 1/2023 för att reda upp nya kostnadsökningar då den ekonomiska politiken verkar fortsätta i samma hjulspår. Det ekonomiska testamentet som landskapsregeringen nu skriver blir problematiskt för den som får ärva ansvaret. Att via lag binda upp 4 miljoner som kompensation för grundavdrag, en successiv ökning till en nivå som ligger 10 miljoner över dagens nivå på lönekostnaderna och som grädde på moset en trend med kraftigt ökande offentlig sektor där budget 2023 innehåller tiotals nya årsverken.
Landskapsregeringens egen förvirring om hur många årsverken som egentligen är budgeterade är minst lika oroväckande som ökningen i sig.

Som ytterligare grädde på moset spär landskapsregeringen på med en ännu större offentlig sektor genom förslaget på en reviderad tjänstemannalagstiftning, istället för att möjliggöra balansering av budget och driftseffektiviseringar via utmanarrätter och konkurrensutsättning.

Som vaniljsås på grädden gör landskapsregeringen gymnasiet kostnadsfritt men på ett sätt som gör helheten byråkratisk och blir ekonomiskt kostsamt då man samtidigt inte gör det obekväma och synar nivån på studiestödet.

Landskapsregeringen fyller redan kostnadsryggsäcken för höstens nya lagting och landskapsregering och försvårar arbetet med budgettak och överskottsmål i det eventuellt nya finanspolitiska ramverket. Det blir någon annan som får göra det obekväma jobbet.

Hur kommer finansministern att säkerställa att det finanspolitiska ramverket och arbetet med budget 2024 till 2027 får bästa möjliga förutsättningar och start? Det är ändå en stor del av hur ett grundavdrag ska finansieras bland annat. Tack!

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Holmberg. Om jag först gör en liten tillbakablick över de senaste åren, alltså den här mandatperioden, så kan vi väl ändå konstatera att vi under 2020 upplevde den ekonomiskt största krisen som kanske Åland någonsin har upplevt. Skatteintäkterna vek, de vek 30 miljoner, tror jag. Vi hade också enorma kostnader för Covid-19. I och för sig så fick vi ju tillbaka en stor del av dessa kostnader nu nyligen. Men samhället tog ju stryk och när ett samhälle tar stryk så tar det ett antal år för samhället att byggas upp på nytt. Så även fast vi ekonomiskt fick ersättning för de kostnader som vi har haft så kommer vi ändå att märka av coronan. Vi märker fortfarande av det.

Vi hade också en efterföljande inflation som ytterligare tog fart när Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina. Trots dessa stora hemska rubbningar i samhället så tycker jag att vi har hanterat ekonomin. År 2021 gjorde vi ett resultat som var ganska nära noll. År 2022 vet vi ännu inte hur slutar. Men när vi tittar på tilläggsbudgeten så kan 2022 bli ett hyfsat bra bra år. År 2023 har vi ingen aning om hur det slutar. Vi vet att vi har en budget som visar ett kraftigt underskott. Men vi vet också varför, det är inte normala omständigheter. Det är ju rubbningar i samhället som gör att siffror ser ut som de gör.

Men så här långt så har vi ett par goda år. Likviditeten som jag pratade om tidigare, likviditeten som jag alltid pratar om, har den försämrats? Har vi gått till banken? Har vi lånat pengar? Nej. De facto har vi en hyfsat bra kassa. Och när vi har en hyfsat bra kassa, då kan vi också göra insatser för samhället, för näringslivet, för medborgarna och för våra invånare utan att behöva gå till banken. Det är så vi kan finansiera de störningar i rytmen som förekommer i vårt samhälle.

Vad gäller det finanspolitiska ramverket så håller vi på finans att jobba vidare. Arbetsgruppen, den parlamentariska kommittén, har nu lämnat sin slutrapport och det är den som vi har till en grund. Efter det så ska arbete göras. Arbete är gjort i delar och resten av arbetet fortgår.. Vi har, som jag alltid har sagt, en utmaning framför oss, det är ett jättestort jobb. (… taltiden slut).

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.