Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Jesper Josefsson.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Den nya vatten- och avloppsplanen (VA-planen) blev färdig i våras och innehåller, vid sidan av många förslag på bra och konkreta åtgärder, också en samlad bedömning: Ålands VA-infrastruktur behöver investeringar på mer
än 200 miljoner euro fram till år 2050. Pengarna behövs för modernisering av systemet och för anpassning till bland annat klimatförändringarna. För att klara utmaningarna inom VA-sektorn krävs förnyad lagstiftning, investeringar, omorganiseringar samt en gedigen och långsiktig förankring i lagtinget.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande fråga: Avser landskapsregeringen föra den nya VA-planen - tillsammans med regeringens egna analyser, prioriteringar och bedömningar - till lagtinget i form av ett meddelande?

Tack, talman!

VA-området är väldigt aktuellt och också mycket viktigt. Jag tror att de flesta tar det för givet att vi ska ha tillgång till rent och gott vatten när vi väl öppnar kranen. Bakom kranen ligger ett komplext system och strukturer som är långt eftersatta, särskilt på avloppssidan.

Ur ett beredskapsperspektiv och det faktum att vi vill ha tillgång till dricksvatten i framtiden medför att vi behöver göra stora investeringar. Så är det bara.

Samtidigt måste vi ta hänsyn till konkurrenskraften i våra företag, som blir allt mera lidande av stora kostnader jämfört med sina konkurrenter. Därför är den här frågan aktuell på många sätt.

Som ni vet är VA-området kommunernas behörighet. Det är på kommunal nivå som alla praktiska åtgärder och investeringar görs. Landskapets roll är huvudsakligen lagstiftande.

I våras blev ett utkast av en ny VA-plan klart och skickades ut till alla kommuner för beslut. Det är där som VA-planen ligger just nu. Några kommuner har godkänt den, medan andra är på väg att göra det. Jag tror att deadline är nästa vecka, om jag minns rätt.

Slutligen kommer planen att gå till landskapsregeringen, som troligtvis kommer att godkänna den. Landskapet har ingen roll i att gå in och ändra planen på det sättet.

Parallellt med detta har vi påbörjat arbetet med en ny lagstiftning inom området. Vi har idag flera olika lagar, varav tre stycken är från 70-talet, så det är ett ganska stort jobb att revidera dem, det finns många punkter att ta hänsyn till. Ett lag-PM är under arbete och tanken är att en så kallad vattentjänstlag, som man brukar prata om, ska ligga på lagtingets bord nästa år, enligt plan.

Under året har vi också inlett arbetet med en vattenförsörjningsplan, som kan bli värdefull input i arbetet när vi ser på klimatförändringar och andra faktorer, och som ger oss ett långsiktigt perspektiv.

När lagstiftningen tas fram och presenteras här i lagtinget så kommer det förstås, som vanligt, att finnas en hel del resonemang, analyser och konsekvensbedömningar. I det här fallet kommer VA-planen att vara en del av underlaget. Här kommer lagtinget att få alla möjligheter att debattera och sätta sig in i frågan på en mer detaljerad nivå.

För att direkt svara på frågan om ett meddelande, så varken jag personligen eller förvaltningen har tagit ställning till om ett meddelande behövs, eller om det räcker med lagstiftningen eftersom allt kommer att vara inbakat i det. Det blir en sedvanlig behandling här i lagtinget.

Jag anser ändå att det är viktigt att lagtinget sätter sig in i frågan, även om en stor del av den ligger på det kommunala bordet. Det finns många aktuella och viktiga frågor, så i någon form håller jag med om att skulle passa att lagtinget engagerar sig och debatterar den här frågan.

Tack, talman!

Tack för svaret, ministern. Det låter som om ministern anser att det skulle vara lämpligt med ett meddelande. Som ministern säger så ligger dessa frågor i praktiken på kommunerna.

Senast när vi diskuterade frågan våren 2024, ministern och jag, så sade ministern att landskapsregeringen måste ta ledartröjan i arbetet med VA-frågorna, bland annat just för att sektorn är så splittrad.

Som en följdfråga på detta resonemang skulle jag vilja ställa frågan: Hur ser ministern och landskapsregeringen på det samlade offentliga investeringsbehovet, som uppgår till runt 200 miljoner euro? Vilka överväganden görs i regeringen kring en gemensam åländsk VA-organisation eller ett gemensamt VA-bolag?

Med tanke på bredden i denna frågeställning och alla de åtgärder som behövs, både i stort och i smått, så hur ser ministern på organisationsfrågan?

Det är väldigt viktigt att samordna det här på ett organiserat sätt. Troligtvis är ett bolag den bästa lösningen. Det har lyckats bra på vattensidan. Av flera skäl tror jag att ett bolag inom avloppssidan kan vara en bra idé. Om det ska vara ett gemensamt bolag eller två, vågar jag inte svara på.

Jag vet dock att det är intressant från kommunalt håll, eftersom tre kommuner har börjat titta på det. Den frågan kommer att vara aktuell. Om man ska ta itu med det här på allvar och göra det så kostnadseffektivt som möjligt, så tror jag att ett bolag är den vägen man ska gå.

Jag tror också att om man vill ta konkurrenskraften hos företagen i beaktande, så kan ett bolag vara lösningen på den biten. Det kan vara svårt för mindre kommuner att införa industritaxor och slå ut det på sina invånare, men om man har ett gemensamt bolag och slår ut det på alla ålänningar, så blir det inte samma effekt.

Tack, fru talman!

Ministern snubblar in på en del av den frågeställning som även har dykt upp för mig. Vad kan en samorganisering av den här sektorn innebära för kostnadsbilden? Vi tog alla del av den rapport som kom, att vatten- och VA-sidan är kostnadstung för delar av vårt näringsliv.

Jag är inte den som automatiskt förespråkar att avgifterna för industrin ska sänkas, eftersom det kan innebära att vanliga ålänningar får högre avgifter. Men vi måste titta på andra vägar, och en omorganisering kan vara en väg framåt. Frågan är då om detta ska göras genom bindande lagstiftning på något sätt, eller hur man ska styra processen.

När gäller dessa frågor är det inte bara vattentjänstlagen som är av vikt, utan även den övriga vattenlagstiftningen, som vi här i rummet har kallat vattenlagen.

Så min sista fråga är egentligen: Hur ser processen ut med det som hittills har kallats vattenlagen? Jag vet att ministern har aviserat att det kanske inte ska gå vidare som en sådan lagstiftning som det tidigare talades om. Var ligger frågan just nu?

Planen är att den lagen kommer efter vattentjänstlagen och det är mer av praktiska skäl med lagberedningen. V har en liten lagberedning och vissa är uppbundna till bland annat självstyrelserevisionen så då blir det i den tågordningen. Men prio just nu är som sagt vattentjänstlagen och den kommer på bordet 2026. Planen är att vattenlagen ska komma året efter, 2027 alltså. Så ser tidsplanen ut gällande lagstiftning.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.