Enda behandling

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1   Ny finansförvaltningslag

Lagutskottets betänkande (LU 8/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

Första behandling. 2

2   Införande av bostadssparpremie

Finansutskottets betänkande (FU 4/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 4/2010-2011)

Första behandling. 2

3   Godkännande av överenskommelsen om samarbetet mellan Finland och Amerikas förenta stater för att förebygga och bekämpa brottslighet

Lagutskottets betänkande (LU 9/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 4/2010-2011)

Första behandling. 2

4   Förändring av rätten till avbytare

Näringsutskottets betänkande (NU 1/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 5/2010-2011)

Första behandling. 13

5   Tolkningstjänster

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 2/2010-2011)

Enda behandling. 17

6   Budget för landskapet Åland 2011

Finansutskottets betänkande (FU 3/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

För kännedom... 78

7   Godkännande av bestämmelser i konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 8/2010-2011)

8   Godkännande av protokollet om ändring av konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 9/2010-2011)

9   Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

Plenum slutar. 78

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från plenum 20-22 december anhåller lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw på grund av sjukdom. Beviljas.

Talmannen vill först meddela att det idag kommer att hållas ytterligare ett plenum för andra behandling av lagframställningarna. 

Bordläggning

1      Ny finansförvaltningslag

Lagutskottets betänkande (LU 8/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 10.1.2011. Godkänt.

Första behandling

2      Införande av bostadssparpremie

Finansutskottets betänkande (FU 4/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 4/2010-2011)

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion. Ingen diskussion. Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3      Godkännande av överenskommelsen om samarbetet mellan Finland och Amerikas förenta stater för att förebygga och bekämpa brottslighet

Lagutskottets betänkande (LU 9/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 4/2010-2011)

Samma förfaranden gäller som vid föregående ärende.

Diskussion. Ingen diskussion.

Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4      Förändring av rätten till avbytare

Näringsutskottets betänkande (NU 1/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 5/2010-2011)

Samma förfaranden gäller också vid detta ärende.

Diskussion.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag presenterar utskottets betänkande på majoritetens vägnar, eftersom ordförande har kommit med en reservation.

Utskottets majoritet stöder landskapsregeringens framställning utan ändringar. Lagen har tillkommit utifrån det trängda ekonomiska läget med rekordstora underskott i budgeten samt en genomgång av en arbetsgrupp bestående av representanter ifrån landskapsregeringen, Ålands producentförbund, ledande avbytaren och två lantbrukare.

Lagframställningen följer arbetsgruppens resonemang om att det framkommit behov av förändringar. Behovet av förändringar har utgått från en uppfattning om att systemet varit för generellt och förmånen har varit lika oberoende av djurproduktionsinriktning och bundenhetsnivå. Likaså har arbetsgruppen ansett att landskapets ekonomiska läge, vilket kräver betydande strukturella förändringar, varit en orsak till förändring.

Utskottets majoritet håller med arbetsgruppen och landskapsregeringen till den delen. I arbetsgruppens rapport för man vidare ett resonemang om hur verksamheten kunde bli effektivare genom privatisering av verksamheten. Utskottet tar dock inte ställning i den frågan eftersom det inte berörs i framställningen. Utskottet säger att landskapsregeringen bör eftersträva en långsiktigt hållbar lösning avseende dimensionering, organisation och finansiering.

Det finns flera olika möjligheter att organisera en privat verksamhet. Ett alternativ är att avbrytarverksamheten genom avtal kunde kombineras med andra typer av tjänster som erbjuds lantbrukare.

Här för också arbetsgruppen ett resonemang om att Ålands maskinring, Hushållningssällskapet eller andra privata företag skulle kunna sköta dessa och ha en viss samordning av de privata avbytartjänsterna mot en ersättning till avbytarföretagen.

Utskottet föreslår att landskapsregeringen fortsätter att utreda olika former för att organisera avbytarservicen. Utskottet erinrar dessutom om att finansutskottet i samband med andra tilläggsbudgeten 2010 efterlyste en konsekvensbedömning av djurhållningen.

I utskottsbehandlingen, vilket inte framkommer av betänkandet, har också framförts att det är av största vikt att lantbrukare har möjlighet att utveckla och investera i större enheter och därmed få ett mer rationellt och mer lönsamt lantbruk, vilket också i förlängningen minskar behovet av avbytare.

I utskottsbehandlingen har också framkommit att för dem som vill utveckla sina lantbruk och investera är det ett stort bekymmer när det gäller dagens stödpolitik med arealer. Man får alltså inte tillgång till odlingsbar mark för att kunna investera och utveckla sina lantbruk. De sakerna hänger ihop, därför tar jag upp dem.

Sammanfattningsvis stöder utskottets majoritet landskapsregeringen, sittande minister, särskilt med beaktande av att producentförbundet, lantbruksavbytarna och lantbrukarna var med i den här arbetsgruppen som har arbetat fram det här. Utskottets majoritet tycker också det är viktigt att alla i vårt samhälle är beredda att ta ansvar för den ekonomiska politiken i det budgetläget som vi har. Man ska också komma ihåg att det här är en näring där man rycker ut en sak och man drar ner stora summor. Men det här är en näring som får samhällssubventioner i olika former om 17 miljoner euro per år. Att då vara med och spara några hundra tusen tycker utskottets majoritet att är rimligt. Tack herr talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag skulle önska få ett förtydligande. Är det så att majoriteten i näringsutskottet anser att det ska föreligga en konsekvensbedömning av det aktuella lagförslaget före man tar det tredje steget, dvs fullständig privatisering? Eller är det så att utskottsmajoriteten bara antyder att finansutskottet har bedömt det som viktigt att det görs en sådan bedömning?

Ltl Jörgen Strand, replik

Utskottets majoritet anser att man ska göra konsekvensbedömning före man går vidare med den här frågan. Därför var det lite förvånande för mig att ltl Slotte reserverade sig i den här frågan. Det är svårt att veta, ltl Harry Jansson och gruppledarna har tidigare sagt att de stöder lagförslaget, ltl Englund har sagt att han inte stöder förslaget. Ministern haft en annan åsikt och ltl Roger Slotte har en fjärde åsikt. Det har varit svårt för utskottets majoritet att veta vad centern vill i den här frågan. Utskottet skriver att det ska göras en konsekvensbedömning, det är helt riktigt uppfattat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det förtydligandet. Det framgår inte med önskvärd tydlighet det som viceordförande Strand redogör för nu. Förtydligandet var välkommet.

Sedan vad gäller centergruppens syn på detta, det är att lagförslaget ska godkännas i föreliggande form, men vi varnar för att alltför snabbt gå vidare med det tredje steget. Jag tror att det har framkommit tillräckligt tydligt i de kommentarer och den reservation som ltl Slotte har lämnat till betänkandet.

Ltl Jörgen Strand, replik

Som jag sade i min presentation och det står också utskottets betänkande så ska man titta på olika formar. Utskottets majoritet har inte låst fast sig. Vi säger också ytterligare att man ska göra en konsekvensbedömning, det kan inte bli tydligare en så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Först vill jag anföra en rättelse till min reservation. När reservationen skrevs på kansliet så har ordet "inte" fallit bort. Det är tredje stycket i reservationen, det står så här; "omställningen för näringen kan jag inte omfatta".  Det är viktigt att anföra detta först.

Herr talman! Jag anser att utskottets synpunkter inte i tillräckligt hög grad tydliggör eller beaktar den oro som finns bland djurhållarna och avbytarna visavi en tredje framställning av avbytarverksamheten. Det är därför som jag har frågat till en reservation till betänkandet.

Under några få år har avbytarservicen i landskapet varit i besparingarnas blickpunkt. Först infördes avgifter och nu begränsas antalet semesterdagar för husdjursägarna. Dessutom finns planer på en ytterligare reform avseende privatisering av avbytarservicen. Detta trots att finansutskottet ansett att en konsekvensanalys måste göras innan ens den nu aktuella framställningen skulle tillställas lagtinget.

Frågan om reformen av avbytarservicen har inte bidragit till ökad produktion, utan snarare avskräckt folk från att fortsätta med sin djurhållning. Utvecklingen kan inte fortsätta på detta vis.

Den tredje reformen som innebär privatisering av avbytarservicen är tänkt att träda i kraft år 2012, varvid ytterligare nedskärningar är att vänta. Trots att anslaget redan med den nuvarande framställningen reduceras med cirka 30 procent.

Med anledning av de konsekvenser som den tänkta tredje reformen med förslag om privatisering av avbytarservicen kommer att få samt takten på omställningen för näringen, kan jag inte omfatta att landskapsregeringen går vidare med reformens tredje steg.

Dessutom harmonierar det dåligt med framställningens skrivningar om att landskapsregeringens huvudmål nu och framdeles är att stimulera djurproduktion eller regeringsprogrammets skrivningar om att en fungerande avbytarservice är en förutsättning för ett fungerande småskaligt jordbruk.

Om landskapsregeringen enbart vill organisera avbytarservicen på ett annat sätt än idag anser jag att det är en förvaltningsfråga som kan lösas genom avtal. Skyldigheten för upprätthållandet av en god avbytarservice ska ändå åligga landskapsregeringen.

När det nu föreliggande lagförslaget antagits måste det få gå en tid varefter en ordentlig utvärdering av systemets konsekvenser kan göras. Om landskapsregeringen därefter vill göra ytterligare förändringar ska dessa beredas utgående från utvärderingen och en ordentlig konsekvensanalys av de då tänkta förändringarna måste göras. En bred analys måste alltid föregå lagstiftning som berör människors rättigheter.

Herr talman! Med hänvisning till det anförda föreslår jag att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen efter att lagförslaget trätt i kraft inte föreslår ytterligare reformer i fråga om avbytarservicen innan erfarenheter erhållits av systemet och en utvärdering gjorts som visar att ytterligare förändringar kan göras utan att producenterna drabbas oskäligt eller att livsmedelsklustret skadas. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Som medlem av näringsutskottet tycker jag mig, under behandlingens gång, ha fått den bilden att det hos producenterna själva, hos köttproducenter och mjölkproducenter, har framkommit att behovet av avbytare varierar. Mjölkproducenterna har ett större behov av avbytare än vad köttproducenter har. Tycker inte ltl Slotte att sådana åsikter har förts fram?

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Som framgår så har jag inte motsatt mig att själva lagen träder i kraft. Jag tänker på fortsättningen, på det tredje steget.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Att kunna titta på dagens system tror jag är väldigt viktigt.  Är de förenliga med den utveckling som sker i alla branscher, även jordbruksbranschen? Jag har under behandlingen fått den bilden att det egentligen har varit bra att man har tittat på hur skattepengarna används. Finns det då en orättvisa i att alla har haft samma avbrytarmöjlighet, oberoende av behovet, mjölkproducenter kontra köttproducenter? Att man verkligen tittar på det här och inte bara fastnar i gamla banor är någonting som kommer att gagna hela livsmedelsklustret tror jag.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Som framgår av min reservation så menar jag att man ska bli vis av erfarenheten och skaffa sig sådana erfarenheter, utvärdera och konsekvensbedöma. Sedan får man se vad det leder till. Det betyder att man bör låta det gå en tid innan man skyndar vidare. Man måste titta på det här noggrant på alla sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Slotte nämnde att det har varit stora nedskärningar och man har infört avgifter. Om vi tittar på avgifterna så har de länge förekommit i riket. När man jämför sig med rikets lag så har avgifter förekommit länge riket och nu begränsas antalet semesterdagar. Vi har också i vår lag många fler semesterdagar än vad de har i rikets lag.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! För det första, i tidigare anföranden i den här frågan så då skulle man inte få jämföra med riket, men nu ska vi tydligen göra det i alla fall.

För det andra så nämnde jag att det nu liggande förslaget, som antas i morgon eller på onsdag, reducerar anslagen med cirka 30 procent. Det är en kraftig nedskärning i alla fall.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag tänker främst på de stora nedskärningarna när man jämförde avgifter och nuvarande begränsade semesterdagar. Jag vill inte alls jämföra med riket. Det var nämligen ltl Slotte själv som jämförde med riket i ett tidigare anförande. Då är det ju lätt att göra samma jämförelse åt andra hållet.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Husdjursägarna skulle då betala en viss summa för avbytarservicen för avbytarservicen för 2009, eller kanske det var 2010. Sammantaget, om man ser på den förändring av anslaget för avbytarservicen och om man också ser på den kostnaden som lantbrukarna själva deltar med, så är det en kraftig nedskärning. Vilken annan näring, om vi håller oss till momentet avbytarverksamheten, har skurits ned med 30 procent eller mera?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag understöder helt och hållet ltl Anders Englund reservation. Reservationen bygger mycket på vad producentförbundet och ÅCA sade i sina utlåtanden till lagförslaget. Jag stöder det fullt och fast. Jag hoppas verkligen att djurägarnas gör sig påminda. Om man blir sjuk är det viktigt att man visar att servicen med avbrytarverksamheten har en funktion och att vi verkligen behöver den. I fortsättningen om man blir sjuk borde man ringa till näringsavdelningen och begära avbytare eller sjukavbytare. Det är nu en stor risk att hela det här systemet till slut havererar om det fortsätter i den här stilen. Tack.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag tillhör majoriteten i utskottet som stöder framställningen. Jag håller inte med dem som drar den slutsatsen att man skulle upphöra med avbytarservicen eller försämra den. Jag tolkar majoritetens diskussion att man vill hitta nya former för service till lantbrukare och tjänster som lantbrukare kan behöva. Vi stöder lagframställningen.

Jag ska ge lite bakgrund till motiveringen, som min vana trogen ligger på den historiska utvecklingen, där jordbruket Åland tillhör en gren av två viktiga för näringslivet, den är andra sjöfarten. Båda grenar tar i sin moderna utveckling fäste i 1850-talet som också råkar sammanfalla med Mariehamn stads grundande.

Det var frågan om urbanisering, att landsbygden också hade en centralort i Mariehamn och därmed uppstod handeln och kapitalintressen av ett annat slag än jordbruket. Ända fram till 30-talet byggde jordbruket på självförsörjning och handel med vissa råvaror. De flesta gårdar hade ett nätverk av arbetskraft som gjorde dagsverken i jordbruket. Man hade alltså en arbetsfördelning som följde säsongvariationerna. På 30-talet kom den kemiska utvecklingen fram till olika gödselmedel och insektsbekämpningsmedel.

På 50-talet skedde dramatiska förändringar när jordbruket mekaniserades och en hel generation av den här arbetskraften emigrerade. Folk i familjen som inte längre behövdes och de som tidigare utgjorde nätverk av dagsverken emigrerade, de flesta till Sverige. Jordbruket blev mekaniserat och "kemifierat". Det fanns tendenser till storskalighet.

Idag genomgår vi en ny förändring där automatisering, inom t.ex. djurhållningen när det gäller mjölkproduktionen, är påtaglig. Det finns sällan lönsamhet i de små familjejordbruken när det gäller mjölkproduktion.

Däremot tror jag inte på den här storleksfixeringen att allting måste vara stort för att fungera rationellt. Det finns utrymme för små gårdar, för mellanstora gårdar och särskilt för sådana som kombinerar sin verksamhet med skogsbruk och djurhållning i liten skala, med spannmålsodling och särskilt med specialodlingar som utvecklades starkt på 60-70-talet.

Med den här utgångspunkten tycker jag att vi i utskottets majoritet har fört ett resonemang om avbrytarverksamheten. Det är riktigt att stora gårdar kan skapa en sådan ekonomi att man med anställda kan sköta den här variationen över säsong, över dagens olika arbetsintensitet och också klara av sjukskrivningar till viss del. Det här gör att vi måste se på hela verksamheten ur ett annat perspektiv.

Om man ser i landskapets budget så har vi idag 17 avbytare, tror jag. Vi har en lagstiftning som är mycket detaljerad. Vi har från landskapsregeringen fått en utredning och ett förslag om en reform, till vissa delar, som vi nu behandla. Vad nästa steg ska bli, det måste bygga på utredning av konsekvenserna, vilket utskottet säger helt klart.

Jag har inte i utskottet upplevt att det skulle vara någon som helst tvekan om detta. Tvärtom, det är en självklarhet, om man ska privatisera verksamheten så måste det ske på ett sådant sätt att man kan upprätthålla den kompetens som finns och den kapacitet som finns för att jordbrukarna ska ha en trygghet som ett välfärdssamhälle förtjänar. Där finns det möjligheter att se på kommersiella lösningar under tillsyn av landskapet. Man kan ha företagsverksamhet som sysslar med lantbrukstjänster ungefär som ett bemanningsföretag. Man kan naturligtvis göra den traditionella avbrytarverksamheten men den kompetens man har. Inom djurhållningen kan man t.ex. utnyttja djurskyddssammanhang när det gäller hästskötsel, när det gäller att kultivera grönytor och när det gäller mindre reparationer osv.

Genom att bolagisera eller delvis bolagisera verksamheter kan man skapa både kompetens, ekonomisk styrka och flexibilitet för att utveckla lantbruket och landsbygden. Att låsa för sådana utvecklingsmöjligheter vore fel. Det är inte frågan om att man ska vara radikal och att det är paniklösningar, utan att man rationellt utreder de möjligheter som finns och gör det med tanke på de ekonomiska förutsättningar som är annorlunda idag, som ltl Strand här nämnde i sin presentation. Och att man gör det med tanke på att lantbrukarna har utvecklingsmöjligheter men att man ger utrymme för andra kringnäringar som t.ex. ett Ab Ålands lantbrukstjänst. Jag tror att det är den vägen som vi kan öppna möjligheter för en utveckling som gynnar jordbruket som näringsliv men också som en boendeform och livsform för många på landsbygden. Där har vi alltså möjlighet att bevara traditioner men samtidigt modernisera.

 Jag ser fram emot att landskapsregeringen gör dessa överväganden när man då går vidare.

I debatten har det varit en ganska stark koncentration på just själva privatiseringen, som har gjort att man har undrat vad det betyder. Ska var och en bli privat? Eller kan man ha en bolagsform där landskapet har tillsyn, kanske finansierar en ledande avbytare helt och hållet som håller i det här och att man sedan går vidare med en sådan reform?

För liberalernas del så stöder gruppen landskapsregeringen. Vi har också i gruppen haft en diskussion med näringsministern Torbjörn Eliasson. Vi har utgått ifrån att det finns en enighet bakom det här förslaget i regeringspartierna. Även om det inte råder enighet helt och hållet så hoppas jag i alla fall att man skulle se utvecklingsmöjligheterna och inte ägna så mycket energi åt att bromsa en utveckling som är mer eller mindre ofrånkomlig.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag kunde inte ta del av remissdebatten av den här lagframställningen. Av referaten i media har jag utläst att det verkade vara en ganska omfattande och rätt ledsam debatt. Jag har förstått att det finns en stor frustration främst ifrån centergruppen när det gäller den här lagframställningen. Så kan det säkert bli om man inte får gehör för det som man för fram. Det vilar nog ett tungt ansvar på centerpartiet när det gäller den här frågan. Här har man två representanter i näringsutskottet, men man kan tydligen inte ens enas om en reservation mot sin egen minister. Även här får jag konstatera att centern har olika åsikter. Det är rätt beklagligt.

Hanteringen av det här ärendet skapar en stor osäkerhet. Det skapar osäkerhet hos sådana som står i beråd att göra investeringar för att trygga livsmedelsproduktionen här på Åland, i klartext mjölkproduktionen. Investerar man i en ny ladugård så är det en oerhört stor investering. En fungerande avbrytarverksamhet är ju viktigt när man som ung ska ta de besluten. Det är ett beslut som leder till att man är bunden för många, många år framöver. Man kan inte bara investera i mjölkproduktion och sedan ett år senare kommer man underfund med att det här inte var riktigt min grej. Det gäller att tänka efter väldigt noggrant. Då gäller det också att de politiska förutsättningarna är på plats.

När det gäller avbrytarverksamheten, som all annan landskapsförvaltningen, är det självklart att den ska granskas och att man också där ska spara. Det måste skötas på ett seriöst, långsiktigt och framförallt förutsägbart sätt, annars kommer det att leda till att dem som berörs inte vet vad som gäller och det skapar en väldigt stor oro.

Utskottet skriver här till sist; "utskottet föreslår att landskapsregeringen fortsätter utreda olika former för att organisera avbytarservicen. Utgångspunkten bör vara att tillvarata den kompetens som finns, trygga tillgången på avbytare och att söka samordningslösningar som leder till en effektiv service för lantbrukarna". Jag tycker att det är en bra formulering. Kan landskapsregeringen ta fasta på det här i sitt fortsatta arbete så kan det bli bra. Men, åtminstone jag känner en viss oro. Det är flera, till och med enhälliga, beslut som vi har tagit här i lagtinget som landskapsregeringen inte fullföljer. Det gör att jag är lite tveksam.

Ltl Anders Englund skriver i sin reservation: "I ett läge då våra omkringliggande regioner, vilka vi ska konkurrera med på dagens öppna marknad, ser möjligheterna i lantbruket riskerar vår egen regering med sitt agerande att dra undan mattan för en hel näring." Märkväl det är inte en oppositionspolitiker som skriver det här utan det här näringsutskottets ordförande. Jag kan hålla med honom ganska långt.

Tittar man vidare står det så här: "Detta lagförslag och det som anförs i det står i skarp kontrast till de skrivningar man har i regeringsprogrammet där det står, "att verksamhetsförutsättningarna skall vara på samma nivå som i omkringliggande regioner" och "en fungerande avbytarservice är en förutsättning för ett småskaligt jordbruk" ". Just när det gäller det småskaliga jordbruket så är det de mindre producenterna som har den största nyttan av avbrytarverksamheten. Visst har jag många gånger roats av att socialdemokraterna i det här fallet pratar för de stora och starka och inte för de små och svaga. De små och de svaga är kanske beredda att jobba på fem eller tio år till med den anläggningen de har, men man är inte beredd att göra de stora investeringarna av olika orsaker. Man kanske inte har någon som är beredd att ta över. Det är just de småskaliga jordbruken som har stor nytta av en fungerande avbrytarverksamhet.

När det gäller det första, att verksamhetsförutsättningarna ska vara på samma nivå som i omkringliggande regioner, så är EU:s jordbrukspolitik synnerligen komplicerad. Det är inte lätt att förklara den så att gemene man förstår hur det hänger ihop och vad som är orsak och verkan.

När det gäller åländsk jordbrukspolitik så består den av tre beståndsdelar. EU:s jordbrukspolitik, med de regleringar och stödformer som finns där och som ligger i botten. Följande byggsten är den finska jordbrukspolitiken, med de regleringar och de stödformer som finns där, och så kommer det att vara så länge som vi har delad behörighet. Den sista byggstenen är den åländska jordbrukspolitiken med de regleringar och stödformer som finns där. Den tredje och sista byggstenen är oerhört viktig om man ska kunna kompensera de regionala nackdelarna som jordbruksnäringen har på Åland. Det är för det första småskaligheten och för det andra transportberoende. Det är just detta som man också måste kompensera om man ska kunna leva upp till formuleringen att verksamhetsförutsättningarna ska vara på samma nivå som i omkringliggande regioner.

Detta sätt att ha nationella stöd, EU-stöd och regionala stöd har man runt om i Europa för att få helheten att fungera så att de flesta ska kunna konkurrera på samma nivå.

När det gäller den tredje biten, som jag anser att är viktig, så blir den alltmera eftersatt av en eller annan anledning. Det är märkligt att läsa en sådan skrivning att vår egen regering, med sitt agerande, riskerar att dra undan mattan för en hel näring. Man måste ifrån landskapsregeringens sida också se till helheten och se till att man kompenserar de nackdelarna som finns.

Jag slutar där jag började, det ligger ansvar på centern när det gäller detta. Den debatt som var uppe förra gången gynnar definitivt inte jordbruksnäringen. Den gynnar bara de som vill försöka skapa en negativ debatt runt näringen. Hjälp inte till när det gäller den delen.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Socialdemokraterna har inte någon representant i näringsutskottet så det har varit intressant att ta del av utskottets betänkande och framförallt reservationerna. Man kan konstatera att utskottet är långtifrån enigt.

Det andra som man politiskt kan konstatera är att de två reservationerna är skrivna av centerns representanter. Centern har ju ministerposten i den här frågan. Det politiska misstroende är ju ganska kraftigt riktat mot den egna ministern. Om inte de, som representerar lantbruket i utskottet, har förtroende för ministern i den här frågan så är det lite svårt för oss att se vad man riktigt ska tänka och tro om detta.

Jag har inte riktigt heller förtroende för ministern i just den här frågan efter att ha varit med i en radiodebatt med honom i oktober. Där konstaterade han att jag hade fel, att privatiseringen skulle gå galant att genomföra och det var ungefär bara frågan om veckor så skulle det vara klart. Det är historia.

Det visar att regeringen inte riktigt har grepp om själva utvecklingen av den här verksamheten. Man är väldigt otydlig. Man har blivit mer eller mindre tvingad till att gå med på sparkraven. Då har man tagit sitt ansvar. Men sedan vad gäller att garantera den här servicen till dem som är berörda av den så har man inte kunnat ge långsiktigt besked.

Jag tycker att det finns flera frågor som är oklara. För det första är det skillnad mellan att erbjuda semesterersättning och att erbjuda vikarier i samband med sjukdom. I det senare fallet tycker jag att samhället fortfarande har ett stort ansvar, särskilt för dem som sysslar med mjölkproduktion men också kanske i viss mån för dem som sysslar med köttproduktion. Det är väldigt svårt att veta vad man ska ha för åsikt så länge vi inte har något vettigt underlag att ta ställning till i den här frågan.

I den rapport som minister Eliasson tog fram så hänvisade man till den svenska modellen när det gäller en ersättningsförsäkring för vikarier. Ltl Anders Englund skriver om att detta inte heller har utretts vidare. Man får väl utgå ifrån att det är så.

Regeringen säger i sin utredning att man redan har varit i kontakt med försäkringsbolag. Man trodde nästan att det här var på gång. Men tydligen var det inte så, utan det var några skrivningar i all hast.

En annan sak, som jag tycker att man kan fundera över, är hur stödet ska riktas för att man ska få en hållbar jordbrukspolitik. Är det så att det ska rikta sig till de små mjölkbönderna för att de ska kunna fortsätta? Eller ska stöden riktas också till dem som får stora investeringsstöd för att rationalisera och bli mera konkurrenskraftiga?

Som jag förstår på ltl Salmén så vill han att alla fortsättningsvis ska ha den här rättigheten, mer eller mindre obegränsat. Det är för oss lite svårt att förstå den typen av politik. På ena sidan satsar man på att näringen ska vara konkurrenskraftig genom att ge investeringsstöd som är ganska betydande. Det är mycket skattemedel som går från löntagare och pensionärer till jordbrukarna. Samtidigt skulle man ha kvar all rätt till avbytarservice. Vår erfarenhet är att behovet minskar när man får större och modernare mjölkgårdar.

Politiskt kan man ju hålla kvar alla rättigheter. Men det är väl också frågan om ekonomisk rättvisa mellan olika grupper i samhället. Den frågan är också oklar, tycker jag.

I den här rapporten som kom fanns en diskussion att det skulle finnas rätt till avbytarservice under ett visst maximiantal djur. Men det ville man inte diskutera. Jag förstår att centern tycker starkt att alla ska ha den här rätten. Å andra sidan finns det annat som talar för att man ändå kanske borde se lite olika på olika typer av gårdar.

Jag vill ta avstånd från ltl Anders Erikssons lite schablonmässiga kritik av socialdemokraterna, att vi bara är för stora enheter och det här som man ofta vill pådyvla socialdemokraterna. Från näringen själv säger man att hälften av mjölkbönderna försvinner med tio års intervaller, oberoende vad man gör. Men det är klart att om man tar bort avbytarservicen för de mindre gårdarna så påskyndar man den rationaliseringen. Det är ju därför som vi har varit kritiska till den här privatiseringsdebatten. I all synnerhet eftersom det inte finns någon modell för den. Det är lite hokus, pokus, bara man säger privatisering så ska allting plötsligt blir billigare. Det finns ju massor med rapporter som visar att det inte alls lyckas i den omfattning som man ofta ifrån högerhåll vill föra fram som en absolut modell för att minska kostnaderna för den offentliga sektorn. Ingen har sagt hur privatiseringen ska gå till.

Ltl Olof Erland pratar nu plötsligt om bolagisering. Vad är det som majoriteten egentligen är ute efter?

Med hänsyn till alla de här oklara grunderna för beslutet att genomföra privatiseringen 2012 så ber jag för min del att få understöda ltl Roger Slottes reservation. Jag tycker att det finns stora skäl för att kräva större och bättre underlag innan man genomdriver en sådan reform. I all synnerhet för att ingen förespråkare för detta har kunnat säga någonting konkret om vad det skulle betyda i praktiken.

Herr talman! Sedan tycker jag att det nästan är missledande när utskottets majoritet säger att i Sverige finns erfarenheter av privatiseringsprocessen, att i Sverige har det framkommit att avbrytarföretag kan uppnå lönsamhet. Men i Sverige har man ju inte någon rätt till offentlig finansierad avbytarservice. Det är helt andra villkor där.

Med detta, herr talman, så kommer jag att stöda ltl Roger Slotte.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag kan acceptera att ltl Barbro Sundback inte har förtroende för mig den frågan. Men när hon hänvisar till en radiodebatt, som vi förvisso har haft, där hon säger att jag har sagt att det här ska ordna sig på några veckor så vill jag protestera. Det har jag aldrig sagt. Däremot har jag trott och tror fortfarande på att det ska vara möjligt att privatisera det här. När jag presenterade det här lagförslaget så berättade jag också om hur det kunde gå till. Jag sade också att det är viktigt att komma ihåg att landskapet ska kunna garantera den här servicen. Det måste vi kunna göra. Därför var jag också ärlig och sade då direkt att under resans gång har jag kommit underfund med att man kanske inte kan privatisera allt, åtminstone inte direkt, för att man framförallt ska kunna klara av vikariehjälpen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Sundback sade att hon tar avstånd från mitt schablonmässiga uttalande att socialdemokraterna mera uttalade sitt stöd för de stora och starka än för de små och svaga. Jag har noterat flera gånger att socialdemokraterna pratar om att man behöver ha större enheter. Det är ju en utveckling som måste till. Problemet är att det behövs en övergångsperiod. Vi har mindre leverantörer som, av en eller annan orsak, inte vill investera och de har inte heller de ekonomiska resurserna att anställa personal såsom de stora producenterna kan göra. Problemet är att mejeriet också behöver mjölk ifrån de mindre bl.a. för ostproduktion osv. För att få det att fungera så bör det finnas kvar en avbrytarverksamhet också för de mindre producenterna. Om inte för annat så för att se det ur en social aspekt, ltl Sundback.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att mitt ställningstagande redan här säger emot den schablonmässiga tanken om att vi bara stöder de stora och starka. Däremot tycker jag nog att vem som helst kan se hur hela den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket går till det. Hela globaliseringen bygger ju på större och starkare enheter. Sedan kommer aldrig de här enheterna på Åland att vara stora i ett europeiskt perspektiv.

Mitt stöd till ltl Slotte grundar sig på att man inte heller riktigt kan fixera sig vid 2012 eftersom vi inte de facto vet vad det innebär. Vi är ju överens, ltl Anders Eriksson, i den här frågan. Jag förstår inte det här behovet att nu profilera sig gentemot oss på den här punkten?

Ltl Anders Eriksson, replik

Synbarligen är vi överens och synbarligen har socialdemokraterna ändrat sig lite. Jag minns det förslag som lades tidigare, att avbrytarverksamheten skulle läggas ner och man skulle istället satsa på investeringsstöd för storleksrationaliseringar och utbyggnader och det är också någonting som är viktigt. Det är mycket möjligt, ltl Sundback, att vi ser på det här på samma sätt. Det behövs en övergångsperiod för att få det här att fungera. Man kanske inte så strikt kan fokusera vid årtalet 2012 såsom det var i framställningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Under den här perioden med alla omstruktureringar så har vi sagt att man inte klarar någon av de större omstruktureringarna under den här mandatperioden. De måste gå in i nästa mandatperiod. Därför har vi också efterlyst allmänpolitiska överenskommelser. Den här regeringen har valt att inte jobba på det sättet. Den här regeringen kör sin linje och förväntar sig en majoritet bakom dem. Särskilt framgångsrikt tycker jag inte att den här regeringen har varit och inte heller i den här frågan. Vi har olika sätt att se på omstruktureringar. Vi har haft en egen linje precis hela tiden. De omstruktureringar som vi har föreslagit tror vi fortfarande att är nödvändiga, som en kommunreform. Nu får vi något förslag som ingen människa begriper sig på. Det dör väl ut med den här mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Sundback för en mängd goda argument. Nu gäller det att vandra försiktigt när det gäller nästa steg på den här reformen. Det är värdefulla synpunkter som ltl Sundback anförde.

När det gäller näringsminister Torbjörn Eliasson så vill jag betona att ministern har gjort vad han kan göra i en mycket svår situation. Det finns stora besparingskrav å ena sidan från finansminister Perämaa och andra, och å andra sidan en önskan att slå vakt om en viktig basnäring. Det är en svår balansgång. Jag skulle vilja betona att vi har några ledamöter i centergruppen som är märkbart oroliga för nästa steg. Därmed måste vi ta det i beaktande från centergruppen så att vi för en djup diskussion om den här framtidsfrågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Med tanke på vad centerns partiledare just sade vill jag ändå hävda att det som vi har kommit överens om gällande inbesparingar har vi kommit överens om gemensamt. Det är vårt gemensamma ansvar att klara av den offentliga ekonomin under den här valperioden och framöver.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

5      Tolkningstjänster

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 2/2010-2011)

Samma förfaranden gäller även vid detta ärende.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det här är betänkande nr 1/2010-2011 från social och miljöutskottet. Det gäller tolkningstjänster, en blankettlagstiftning där vi inför rikets lag om tolkningstjänster till Åland.

Inledningsvis kan jag redogöra för utskottets förslag. Vi föreslår att lagtinget antar lagframställningen med föreslagna ändringar. Utskottet föreslår bl.a. att en bestämmelse om besvär intas i lagen i förtydligande syfte.

När utskottet tog del av den här framställningen konstaterade vi att fram till den 1 september 2010 ingick lagen om tolkningstjänster i rikets lag om service och stöd på grund av handikapp. Sedan flyttades det till en ny lagframställning, den här lagen om tolkningstjänster som vi har att anta som blankettlagstiftning.

På detta vis blev vi på Åland utan lagstiftning. Vi har för närvarande inte någon lagstiftning på det här området. I utskottet har vi erfarit att de som har behov av den här typen av tjänster får servicen ändå via andra lagar. Efter vad vi vet så är det inte någon som har fått problem på grund av det här. Vi framhåller att det är viktigt att man inte har luckor i den här typen av social lagstiftning.

Då vi gick igenom lagstiftningen konstaterade vi att när det gäller det materiella innehållet så finns det inte några politiska oegentligheter. Alla är ense om att vi bör ta den här lagstiftningen på Åland och att vi behöver ta den så snabbt som möjligt.

Problemet uppstod när vi kom lite längre in och började titta på rikslagen och fördjupa oss i den. Det framkom bl.a. i sjätte och sjunde paragraferna, vilket vi hänvisar till i vårt betänkande, att de är väldigt öppna och otydliga. Det kan finnas en anledning till att man har relativt öppna paragrafer och det kan vara svårt att formulera en tydlig lagstiftning.

När det gäller den här typen av handikapp så kan det finnas sådana som har ett stort socialt nätverk och familj som tar hand om en. Det kan också finnas sådana som är helt ensamma och då krävs det naturligtvis att man har två skilda typer av service. Vi vill lyfta fram att speciellt i sjätte och sjunde paragraferna finns det väldigt stora otydligheter.

Sedan kom vi in på besvärsanvisningarna. Det framkom att det även bland lagkunniga jurister och hos andra lagkunniga fanns olika uppfattningar om hur man ska tolka besvärsvägarna i blankettlagstiftningen. Framförallt när det gäller en blankettlagstiftning där vi har för avsikt att överföra handläggningen av hela ärendet till riksmyndigheten, FPA.

Förslaget som framkom var att man skulle följa den besvärshänvisning som fanns i rikslagen. Det kunde vara förvaltningsdomstolen på Åland för man tolkade det som en underordnad myndighet till landskapsregeringen.

Utskottet har satt väldigt mycket tid på detta och benat ut det här. Vi konstaterade att den här lagstiftningen egentligen är glasklar. Det är helt uppenbart att det är högsta förvaltningsdomstolen som är besvärsinstans till de delar som gäller förvaltning inom åländsk behörighet. Däremot om det finns med riksbehörighet i den här typen av blankettlagstiftning så är besvärsmyndigheterna dem som anges i rikslagen. Det här kanske kan verka lite otydligt i den här debatten i salen. Det är ganska tydligt klarlagt i vårt betänkande.

Man hänvisar till 26 §, om man enbart läser paragrafen kan det konstateras att vi har en viss behörighet att föreslå vilken besvärsväg det ska vara. Men man måste läsa den paragrafen i ljuset av förarbetena och då främst allmänna motiveringarna till den. Då har man någonting helt annat för avsikt. Det var detta angående besvärsanvisningar.

Sedan konstaterade vi vidare i lagen när det gäller fördelningen av vilken lagstiftning som gäller i blankettlagen så efterlyste vi att man från lagberedningen skulle vara tydligare på den frågan i förarbetena. Vi har i vårt betänkande lyft fram skrivningarna där och påvisat att man har väldigt svårt att få klargjort vad som är riksbehörighet och vad som är åländsk behörighet i blankettlagstiftningen. Vi begärde från lagberedningen en promemoria angående detta, vilket man också tog fram. Vi hade lite olika uppfattningar i utskottet om man skulle lägga hela promemorian i vårt betänkande eller inte. En majoritet tyckte att vi skulle gör den här skrivningen.

Man kan konstatera att i blankettlagen om tolkningstjänster finns det några punkter som gäller riksmyndigheter. Det är statsmyndigheternas organisation och verksamhet enligt 27 § i självstyrelselagen 3 punkten. Det kan också gälla behörighet att vara verksam inom hälso- och sjukvården enligt 27 § paragrafen 30 punkten i självstyrelselagen. Det kan gälla försäkringsavtal eller arbetsrätt, det finns vissa små specialområden. Det gäller själva handläggningen av ärendet. Däremot har vi konstaterat att grunderna för att få tolkningsservice är uteslutande åländsk behörighet.

Tittar man på själva lagförändringen så har vi gjort vissa små justeringar av språklig natur. I fjärde paragrafen finns det en förändring som man lyfter in för att förtydliga när det gäller att få uppgifter. När det gäller att domstolen ska få de här uppgifterna så är det högsta förvaltningsdomstolen på Åland som ska få dem. I övrigt är det framför allt sjätte paragrafen som är helt ny och som är formulerad; "den som är missnöjd med beslut som fattas med stöd av denna lag i ärenden inom landskapets behörighet för att söka ändring i det genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med bestämmelserna i tolkningstjänstslagen." Det här innebär att tiderna och olika saker som har formulerats gäller fortsättningsvis i tolkningstjänstslagen. Det är bara själva besvärsmyndigheten som är förändrad.

Med detta så föreslår jag att vi antar lagen med de föreslagna ändringarna. Tack. 

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Också den här lagframställningen, när den kom från landskapsregeringen till social- och miljöutskottet, föreföll oproblematisk såsom många tidigare lagar. Man hör ibland bland kollegerna här, och också kanske från landskapsregeringen, att social- och miljöutskottet förefaller att vara något klåfingriga. De ägnar sig åt alltför noggrann kontroll av lagframställningar och kommer med förändringsförslag som kanske man kunde klara sig utan.

Här vill jag nog säga att så är långtifrån fallet. Sittande talman Gunnar Jansson och jag har suttit med i riksdagens motsvarande behandlingar i grundlagsutskottet där åtskilliga, nästan hälften, av lagarna går för grundlagskontroll till utskottet och noggrannheten är maximal. Man är synnerligen noggrann när det gäller kontrollen gentemot grundlagen. Det betyder också att utskotten i riksdagen för övrigt måste vara väldigt noggranna. Man kan ibland se att noggrannheten här i behandlingen i lagtinget inte alltid fyller grundkraven. Just i förhållande till våra grundlagar, inklusive självstyrelselagen, så kunde man kanske kräva lite mera av utskottet.

Vad som är särskilt bekymmersamt i landskapet och i självstyrelsen är tekniken med blankettlagstiftningen. Det betyder att när de här ärendena kommer till utskottet så är det blankettlagen som är det som utskottet borde behandla. Själva blanketten, den åländska lagen, innehåller ganska lite. Det är några undantag och det är överföring av myndighetsförvaltning till landskapsregeringen och ibland dess underordnade myndigheter. Själva politiska innehållet finns i rikslagen och det medföljs inte till lagtingsbehandlingen av några motiveringar. Det förutsätts att utskotten går igenom riksmotiveringarna och riksbehandlingen, om man är intresserad av det. Eftersom lagarna till dess innehåll faller under självstyrelsens behörighet och ska tillämpas här i landskapet som åländska lagar, så bör utskottet gå igenom rikslagen, när det gäller blankettlagar. Det här är naturligtvis jobbigt för utskottet, men det är absolut nödvändigt. I allmänhet görs det på det sättet i våra utskott och så ska det vara.

Blankettlagstiftning kan ge en felaktig känsla av att det är en ganska kortfattad och enkel lagstiftningsordning som vi får hit till lagtinget. Men det är inte det. Det är beroende på rikslagen hur pass invecklad lagstiftning det är. I det här fallet finns en del som man kunde önska att skulle vara tydligare i rikslagen, annorlunda och anpassat till de åländska förhållandena.

När man väljer blankettlagstiftningen så är det inte alldeles enkelt att göra de förändringarna i rikslagen. Det blir en "tövlig" lagstiftning om man ska ha alltför mycket undantag och specialbestämmelser i blanketten. Med detta menar jag inte att vi inte ska använda oss av blankettlagstiftningen. Tvärtom, jag tycker att den är utomordentlig i de flesta fall där den används, men dock icke i alla. När det blir så att man ifrån åländsk sida inte är riktigt nöjd med rikslagstiftningens innehåll då måste man naturligtvis överväga en egen lagstiftning. Den kan ju för den skull ungefär se ut som rikslagen.

Den här otydligheten som vi då har konstaterat i det här fallet, som ordförande nämnde, finns bland annat i sjätte och sjunde paragrafen i tolkningen.  Det innebär att lagstiftaren överför tolkningen av lagen till en underordnad myndighet, i det här fallet Folkpensionsanstalten. Det här är gränsfall, här går det en gräns i vattnet i förhållande till grundlagen när det gäller tydlighet i lagstiftningen och delegeringsrätten som också finns reglerad i grundlagen. Min uppfattning är att man inom den sociala sektorn alltid är närmare att gå över den här gränsen än vad man är i en annan lagstiftning. Det finns också annan lagstiftning som är sådan jordbruksstödslagstiftningen innehåller sådana ingredienser och annat också. Genom att vi då använder oss av blankettlagstiftningstekniken så ges vi inte möjligheten att göra en bättre lagstiftning än vad man har i riket. Lagstiftningen blir med de brister den har, också i förhållandet till grundlagen, och som förekommer i rikslagstiftningen och det resulterar ofta i förändringar i lagstiftningen längre fram också i riket.

Det som ordförande nämnde, och som slog oss när vi detaljbehandlade rikslagen, var besvärsbestämmelserna för användarna. Hur ska användarna förstå det här? När vi hörde med landskapsregeringens jurister så visste inte de riktigt heller hur det skulle vara. Då förstår ni att det blir svårt för användarna. Det blir nästan omöjligt. Det är ju illa när vi lämnar ifrån oss lagar härifrån lagtinget och i princip förutsätter att klienterna på den sociala sidan ska använda sig av jurister för att veta vad som är deras rätt. Det här har Ålands delegationen tagit upp i åtskilliga sammanhang. Man har också hänvisat till rättsosäkerheten som uppstår när vi inte är tydligare i landskapets lagstiftning.

Kritiken från Ålands delegationen har klingat för döva öron i stort sett. Vare sig landskapsregeringen eller dess beredning har tagit det ad notam på ett sådant sätt att vi skulle ha fått en praxis som är acceptabel.

Jag hoppas att det här betänkandet, som är väldigt tydligt nu och hänvisar och citerar Ålands delegationens resonemang, ska förändra på den här verkligheten. Det här är naturligtvis långt juridik men för de människor som är berörda så är det praktik. Det är en svår situation. Det blir en svår juridisk situation för dem, de vet inte vilken rätt de har.

I det här fallet var gränsen mellan när man ska använda det finska besvärssystemet med nämnden för sociala ärenden som finns i riket, och som inte inom åländsk behörighet ska ha någon funktion alls såsom självstyrelselagen anger, och när självstyrelselagens besvärsbestämmelser ska användas. Detta förhållande blev alltså oklart i den här lagstiftningen. Vi har i vår lagbok en hel del blankettlagar som lider av samma. Man kan inte kalla de felaktigheter men stora brister för medborgarna. Därför hoppas jag att landskapsregeringen och lagberedningen nu i anledning av det här betänkandet ska ta Ålands delegationens utlåtanden ad notam.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag kan i princip till fullo hålla med ltl Janssons anförande. Jag begärde replik för att säga att man i blankettlagstiftningen måste vara väldigt försiktig med att ändra i paragraferna. Förarbetena som finns på rikssidan, tillämpningen av lagstiftningen och prejudikaten är otroligt viktiga när det framförallt gäller den sociala lagstiftningen. Därför är man väldigt låst vi de här paragraferna. Man har svårt att komma ifrån dem. Det är nästan bara besvärshänvisningen i den åländska lagstiftningen som man kan påverka, annars ska det vara väldigt stora anledningar till det.

Jag begärde också replik för att lyfta fram att ltl Jansson och alla övriga i utskottet har varit väldigt konstruktiva när vi har arbetat med den här framställningen, även personalen i lagtinget har arbetar väldigt bra. Jag vågar inte säga vilken tid på natten vårt betänkande kom.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det sista ska särskilt riktas mot vår sekreterare i utskottet som ni av betänkandet ser vem det är.

Det blir något av en chimär med självstyrelsen när den här typen av situationer uppstår, där man inte är nöjd med innehållet i rikslagstiftningen. Det är precis som kollegan Åke Mattsson här säger att det blir olyckligt om vi går in i blanketten och ändrar på substansbestämmelserna i rikslagen. Det blir svårläst då. Det betyder att när vi använder oss av blankettekniken är vi tvungna att ta rikslagen, rakt upp och ner när det gäller substansen, med vårt missnöje med en del av formuleringarna. Då frågar man sig om vi är bättre på att lagstifta än vad man är i riket? Kan vi formulera oss bättre så att det blir tydligare? Svaret på det är; ja, ibland. Naturligtvis inte som huvudregel. De är alldeles duktiga i riket på ministeriernas lagberedningar.

Vi har också detta med språket som gör att den svenska versionen ibland kanske inte riktigt blir som ursprungsversionen, den finska versionen, men vi ska leva med den svenska versionen.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

6      Budget för landskapet Åland 2011

Finansutskottets betänkande (FU 3/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

Först tillåts diskussion. Detaljbehandlingen kommer att vidta på onsdag 22.12.2010. Diskussion.

Ltl Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Finansutskottet har efter idogt arbete åstadkommit ett betänkande med anledning av förslaget till budget för år 2011.

Till skillnad mot vad som brukar vara har finansutskottet förslaget en sänkning som jag återkommer till i presentationen.

Vi redogör för det finska finansministeriets tankegångar, de problem som man ser och utvecklingen, vilket finns beskrivet på sidan 2. Jag kommer inte att gå in närmare på detta. Var och en kan läsa, det är klara siffror.

Det som inte framgår här är kronans starka ställning. Man hade beräknat att nio kronor för en euro skulle passera inom två år. Vi kan konstatera att det har kronan nästan redan gjort. Den ekonomiska tillväxten i Sverige och stärkandet av den svenska kronan går betydligt kraftigare uppåt än vad man har tänkt. I Finland går det något saktare men det går ändå åt rätt håll.

Utskottet har uppfattat att nedskärningar och skattehöjningar, som finansministeriet har påtalat att behöver göras av den kommande regeringen, skulle inbringa 1,5 miljarder euro årligen fram till 2015. Av denna summa skulle 1,1 miljarder årligen täckas med nedskärningar och 0,4 miljarder med skattehöjningar. Hur detta kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen på Åland kan vi inte uppskatta ännu.

Det krispaket som Finland har deltagit i för Grekland och Irland uppgår sammanlagt till 2,34 miljarder euro. Det som framfördes i vårt hörande med finansministeriet är att man har väldigt komplicerade uppbindningar och åtaganden mellan de olika länderna, där Frankrike och Spanien uttalas som två av de länder som riskerar att få problem. Man konstaterar att för deras stora ekonomier är inte den modell som man har valt för Irland och Grekland möjliga att använda, utan där måste göras någonting annat.

När det gäller landskapets budgetekonomi har utskottet titta bl.a. på antalet anställda i landskapets organisation och finner det svårt att se hur den redovisade personalminskningen har åstadkommits eftersom det i budgeten klart och tydligt framgår att år 2007 uppgick personalstyrkan till 1809, 5 personer. År 2008 hade personalstyrkan ökat till 1866 för att sedan, till det förslag som ligger för 2011, uppgå till 1814. Detta är beräknat i heltids- och deltidstjänster. Det betyder att vi har en ökning på antalet anställda från år 2007 till år 2011 på fyra eller fem personer.

När vi sedan tittade på inkomster och utgifter som redovisades i samband med presentationen av budgeten, så kan man nu konstatera följande när man delar upp det i konsumtionsutgifter, överföringsutgifter och investeringar: Ålands hälso- och sjukvård kostade år 2008 2631 euro per invånare och planeras att kosta år 2740 euro per invånare dvs en ökning på cirka 100 euro. Gymnasialstadieutbildningen har förändrats från att år 2008 vara 663 euro per invånare, till att år 2011 att vara 627 euro per invånare, en sänkning på dryga 30 euro per invånare. Sjötrafiken har också ändrats från år 2008 då den var 608 euro per invånare, till att år 2011 planeras att vara 546 euro per invånare. Där har skett förändringar till lägre nivåer.

Sedan när det gäller överföringsutgifterna, så kan man konstatera att överföringarna till kommunerna i princip har stått på en oförändrad nivå, från år 2008 1431 euro, till att år 2011 vara planerade till 1423 euro, dvs en liten minskning.

Sedan när det gäller investeringsutgifterna så ser vi att den största skillnaden ligger på sjötrafiken. År 2008 var det 223 euro per invånare i investeringskostnader för att år 2011 bara vara 4 euro per invånare.

Däremot när det gäller väghållningen i övrigt så är investeringarna från att ha varit 195 euro så har de sakta ökat till 225 euro per invånare år 2011, vilket är samma som år 2009. Detta bara för att belysa den beskrivning som finansministern hade här tidigare och som efterfrågades.

När det gäller landskapets budgetekonomi för övrigt så kan man konstatera att den utjämningsfond som har stått till buds kommer att vara helt tömd efter år 2012 varför det är viktigt att landskapets ekonomi ytterligare måste saneras, konsumtionsutgifterna måste sänkas.

Vi påpekar samma som tidigare om revisionen. Jag upprepar inte det. Vi har erfarit att revisionen har fått en tillfällig lösning just nu. Men införandet av ett revisionsverk, som den utredning som de svenska revisorerna kom med, är önskvärd.

Man kan inte nog understryka behovet av att utveckla IT-systemen, för att få en fullständig e-förvaltning, 24 timmars kontor, vilket vi skrev i revisionsberättelsen. Vi har också fått oss tillställt att EU har en definition avseenden e-förvaltning som lyder enligt följande: ”E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”. En utveckling enligt det föreslagna kunde påskynda ett skapande av ett räkenskapsverk för hela den offentliga förvaltningen på Åland.  Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma i en tilläggsbudget. Det här får vi antagligen skäl att återkomma till i samband med diskussionen om betänkande när det gäller den nya finansförvaltningslagen.

Sedan fördjupade sig utskottet en hel del i det som numera kallas samhällsreform. Vi har erfarit att det finns en arbetsgrupp som jobbar med det här. Det kommer snart att presenteras en utredning om en brukarundersökning som har beställts av Ålands kommunförbund. Den andra utredningen, som avser den sociala delen, kommer antagligen först i mars.

Man kan nu konstatera att de demografiska förändringar, som kommer att ske i landskapet fram till år 2030, kommer att föranleda att kostnaderna för kommunerna och landskapets sociala service och förmåner kommer att stiga med 50 procent. Det här nog en stor utmaning för de kommande politikerna att komma tillrätta med.

Utskottet anser att det är nödvändigt med en bred politisk beredning för att när de ovan angivna utredningarna färdigställts åstadkomma en bred lösning för att uppnå politisk och medborgerlig acceptans. Det är väldigt viktigt att medvetandegraden höjs om behovet av en samhällsreform. Alla de hörande som vi hade utskottet hade samma budskap; behovet av en samhällsreform kommer att öka och stärkas under de kommande åren.

Under frågan om hembygdsrätt och jordförvärv vidhåller utskottet sin tidigare skrivning om att landskapsregeringen bör jobba fram det som den här utredningen hade givit vid handen och det har inte hänt ännu.

Sedan kommer vi till internationellt samarbete. Utskottet stöder tanken på en Ålandshavskommitté eller Ålandshavskommission. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utröna möjligheterna till extern finansiering för täckande av Ålandshavskommissionens kostnader och återkomma till lagtinget och presentera strukturen för ett sådant samarbete.

Utskottet hörde företrädare för Haparanda kommun. Där har man redan ett mångårigt projekt om samarbete över gränserna. Det ligger i huvudsak på kommunal nivå. Man byter tjänster med varandra. Man har ett flertal gånger påtalat om behovet av lagstiftning för att uppnå mera samarbete, men några sådana åtgärder har man ännu inte åstadkommit.

Under hållbar utveckling har vi konstaterat att det stödsystem som idag finns för vindkraft och för användning av biobränsle för elproduktion måste få en ny lösning eftersom utbetalningssystemet som nu har använts kommer att försvinna och övergå till någonting som ligger under självstyrelsens behörighet. Det är ytterligare viktigt att se till att Åland kommer med i det nya stödsystemet som nybyggnation av vindkraft förutsätter. Det får inte bli några luckor på vägen.

Under hälso- och sjukvården fördjupade sig utskottet i tandvårdens nuläge. Det finns två saker som utskottet påpekar. Det bör utredas och tittas på de grupper som har rätt till offentlig tandvård, samt att ett system med tandvårdscheckar, som till exempel används i Sverige, ska utredas och i första hand riktas till någon av de prioriterade grupperna.

När det gäller den ambulerande tandvården i skärgården så har utskottet erfarit att det viktigaste är tandvården vid institutioner, åldringsvården. Tandvården är också lika viktig för randområdena på fasta Åland som det är i skärgården. Däremot kanske inte skoleleverna har samma behov eftersom man i skolorna använder tandvården i Mariehamn. Det ser också möjligheter till andra aktiviteter som besök i badhus eller museer när man besöker Mariehamn.

När det gäller hälsovårdarberedskapen i skärgården, som vi fortsättningsvis kallar den, så har det införts ett nytt begrepp i ltl Danne Sundmans reservation. Det är akutsjukvårdarberedskap. Det kan väl vara så, men det heter ändå hälsovårdarberedskap. Det har rått en del okunskap hur kostnaderna för ambulanshelikoptern fördelas. Vi har konstaterat att vem som helst kan beställa helikoptern. När helikoptern flyger kostar det lite under 20 euro för den som nyttjar helikoptern, den resterande delen betalas av FPA. Där finns inte några hinder för inställelse. Helikoptern flyger numera även på natten, i sämre väder än tidigare och har också mycket kortare inställelsetid.

Utskottet stöder landskapsregeringen i dess arbete med att utveckla och förbättra hälsovårdarberedskapen för övrigt.

När det gäller Gullåsen så finns det en gedigen rapport som har tagits fram och lämnats under våren i april. Enligt planen ska Gullåsen och Rehabenheten sammanslås till en enhet och verksamheten indelas i tre block; rehabilitering, geriatrik och demens. För att detta ska få en god effekt så krävs det ombyggnation, tillbyggnation och nybyggnation kanske. Enligt den tidsplan som finns angiven i utredningen så planeras byggstarten år 2012.

Under främjande näringar har utskottet hört en del personer. Utskottet lyfter fram det som många gånger har uttalats här. Problemet för många företag är en omfattande och krånglig byråkrati. Det bör sättas särskilt fokus på det för att kunna minska den.

Utskottet betonar vikten av småföretagandet för ökad tillväxt och sysselsättning. Denna grupp är mindre känslig för konjunktursvängningar och utgör en stabiliserande faktor på arbetsmarknaden, såsom det har skett på Åland nu under den ekonomiska kris som har varit.

Inflyttningen till arbetsmarknaden är synnerligen viktig. Vi vet att de har flyttat in cirka 200 personer per år till Åland. De här personerna behövs på alla ställen. Det är också viktigt att vi har en väl fungerande integration med språkutbildning.

Utvecklingen av det befintliga näringslivet behövs för tjänstesektorn med bland annat sjöfarten och IT branschen. Det finns stort kunnande där och Ålands insulära läge utgör inte hinder för expansion. Vi ser fram emot att turismen fortsättningsvis kommer att utvecklas och vi ser fram emot turismstrategin som vi förhoppningsvis också ska kunna diskutera och debattera under våren.

Sjöfarten som då är Åland största motor har ändå ett flertal hot som ligger i röret och som syns i framtiden, t.ex. hastighetsbegränsningar i skärgården, aviserandet av att införa moms på maten och bränsles svavelhalt är problem som kommer att ställa till väldigt stora ekonomiska bekymmer för rederierna.

Om man skulle ändra på bemanningskraven så att man får införa blandbesättning, icke åländsk arbetskraft, så skulle det utgöra ett jätteproblem för det åländska samhället. Samtidigt är det en förutsättning för att rederierna ska kunna överleva.

Sedan när det gäller pensionsfonden har vi konstaterat att det är positivt att överföringarna från pensionsfonden inte uppgår till maximala procenter. Men vi har heller inte fått någon utredning över pensionsåtagandena framöver. Man kan konstatera att de pensionsrelaterade utgifterna har förändrats från att år 2008 har varit 687 euro per invånare, till att för år 2011 planeras till 878 euro per invånare, dvs en höjning med nästan 200 euro eller med 25 procent. Det om något kan vara alarmerande.

När det gäller utbildning och kultur har utskottet erfarit att det nya periodiseringssystemet har stött på problem, t.ex. att valfria ämnen eller till valda ämnen kolliderade med ordinarie lektioner. Därför så måste man särskilt prioritera detta problem så att periodiseringen inte skapar problem. Framförallt så att inte det här skapar problem för den nya gymnasiereformen.

Angående skärgårdens utveckling så har den problem med en åldrande befolkning. Demografin är svårare där än i övriga kommuner.

För regionens utveckling är goda kommunikationer och trygg samhällsservice, tillsammans med bra förutsättningar för näringslivet, centralt. I frågan om kommunikationer konstaterar utskottet att det utlovade kortruttsmeddelandet har en central betydelse.

Utskottet har valt att ta fasta på sådana insatser som redan nu kan planeras. Däribland kan nämnas satsningen på en hamn för Kökartrafiken på östra Föglö, en utbyggnad för trafiken mellan Föglö och fasta Åland, en kortrutt via Bärö och planeringen av en bro till Vårdö. En särskild lösning krävs därtill för Sottunga trafiken och därtill hörande. Tillsammans ger detta ett kortruttssystem som kan vidareutvecklas. Utskottet betonar vikten av att utbyggnaden av kortrutt snarast påbörjas och uppmanar landskapsregeringen att om möjligt söka extern finansiering för investeringen.

Angående inkomster, när det gäller försäljningen av Hamngatan 4 är utskottet enig om att verksamheten som bedrivs i lokalerna är viktig och betonar vikten av att hyresgästernas rätt till fortsatt verksamhet säkerställs. Här har vi erfarit att största delen av den här verksamheten de facto finansieras av icke åländska skattebetalare.

Sedan när det gäller motionen nr 74 angående travbanan anser utskottet att landskapsregeringen tillsammans med Hästavelsföreningen bör se över verksamhetsförhållandena för anläggningen eller åtminstone konstatera hur de är och hur de kan fortsätta. Det uttalades en önskan om att spelet skulle få en annan betydelse om Hästavelsföreningen skulle ha en egen spellicens. Man har också kunnat konstatera att det håller på att bildas ett mera aktivitetscentrum för alla hästar och inte bara för travhästar.

Skördemarknaden, som hittills har hållit på naturbruksskolan, kommer att flytta till travbanan inkommande sommar.

Sedan tittade utskottet också på språkrådets verksamhet. Där kunde vi konstatera att språkrådet har lidit av att inte ha någon tjänsteman, någon sekreterare. Vi betonar ändå språkrådets stora betydelse och att efter utvärderingen, som kommer att göras, får landskapsregeringen återkomma med en eventuell lagreglering av språkrådet huruvida detta är nödvändigt.

När det gäller främjandet av jämställdheten fanns det en finansmotion om att införa statistik i publikationen "Kvinnor och Män på Åland 2011". Utskottet har erfarit att landskapsregeringen under flera år arbetat med frågan men ännu har inte underlaget funnits för att kunna ligga till grund för statistiken eftersom det är ett omfattande arbete. Man får återkomma när man kan ta fram underlaget så småningom.

Under radio- och TV verksamheten har vi erhållit information om att det etermediapolitiska programmet ska presenteras i morgon den 21 december. Arbetsgruppen ska presentera det programmet. Efter detta torde det också komma till lagtinget för diskussion.

När det gäller främjande av bostadsproduktionen har utskottet tittat på den framställningen att det skulle finnas 50 000 euro för installation av hissar äldre i våningshus. Vi fick en redogörelse över att det finns 178 stycken trapphus i tre- till fyravåningshus som kan komma ifråga för byggandet. Det här lilla anslaget är antagligen bara en början. Vi räknar med att landskapsregeringen kan återkomma till detta och att det också ska gå att använda räntestödslån för byggandet av dessa hissar.

Jag ska tillföra en rättelse till betänkandet under moment 43.15.50. Utskottet har gjort en felskrivning. Vi skriver att det är kanslikommissionen som ska hantera och fatta beslut om understöd till politisk verksamhet. I stället ska det stå som följer: "Utskottet konstaterar att detta är en fråga för landskapsregeringen att hantera och fatta beslut om. Utskottet föreslår att finansmotion nr 58 förkastas."

När det gäller fastighetsförvaltning så hade vi en av de få omröstningar som utskottet har haft, bara fem stycken. Vi röstade om att vi ska fortsätta i enlighet med förslaget när det gäller renoveringen av Självstyrelsegården.

Under utbildningens och kulturavdelningens förvaltningsområde så har vi hört skolorna och en del andra om systemet att införa en dator åt alla elever i lyceet, handelsläroverket, vårdinstitutet och kanske någon del av yrkesskolan. Utskottet har erfarit att tiden inte riktigt var mogen för detta. Utskottet anser att det måste till mera utbildning och planering för detta innan man ska göra det. Utskottet har inte sänkt anslaget, det kan användas till sådant ändamål så att lärare och andra får den utbildning som behövs.

Under museibyrån har vi diskuterat besökscentret i Bomarsund. Utskottet betonar vikten av att besökscentret, när och om det byggs, bedrivs professionellt och med hjälp av modern teknik. Utskottet har erfarit att Sunds kommun har fått ett utkast till avtal avseendet driften av anläggningen, men någon förhandling har ändå inte ägt rum och inga formella beslut har fattats. Landskapsregeringen har också villkorat sitt anslag med att detta beslut ska finnas till hands och överenskommelse med kommunen.

Sedan till näringsavdelningens allmänna förvaltning när det gäller den kombinerade tjänsten turist-, skärgårds- och sjöfartsutvecklare anser utskottet att alla tre verksamheter är synnerligen viktiga. Funktionerna är till sin art sådana att det kräver långsiktighet och kontinuitet. Utskottet ser dock problematiken med att hitta en person som har kompetens för alla tre delar.

När det gäller bokningssystemet under trafikavdelningens förvaltningsområde anser utskottet att det är ett nutida krav med ett öppet Internetbaserat bokningssystem. Landskapsregeringen kan använda sig av extern expertis för att granska och utvärdera det nuvarande systemet. I det fall systemet inte går att använda bör med ett helt nytt system upphandlas. Eventuella problem med uteblivna avbokningar kunde hanteras genom förhandsbetalning. Med beaktande av de erfarenheter som erhålles under pågående uppbyggnad inskärper utskottet vikten av tydliga kravspecifikationer för en ny upphandling.

När det gäller sjötrafikens kostnader under moment 48.20.20 har vi tagit del av den utredning som har utförts som en beställning för trafikavdelning om hur man skulle kunna dela på beställare och utförarfunktionerna och att vissa saker på sikt kan bedrivas som en inhavsmodell, dvs man ”leker” bolag tills man har lärt sig hur det fungerar. Posten har i tiden fungerat enligt detta.

Det saknas en dispositionsplan trots att utskottet har efterhört en sådan över momentet som uppgår till drygt 15 miljoner. Av den orsaken kan inte utskottet ta ställning till det här. Vi förutsätter att de turlistor som har fastställs står i proportion till de anslagna medlen. Utskottet har vidare erfarit att momentet i sig inte innebär att upphandling kommer att ske av all trafik.

När det gäller de motioner som handlar om gång- och cykelvägar har vi kommit underfund med att den modell av projektbeskrivning som till lämpades vid årets budget gör att det är väldigt svår överskådligt att se hur de olika delarna kommer i röret. Därför efterlyser utskottet att projektbeskrivning uppgörs enligt tidigare modell för samtliga projekt under momentet, såsom det var skrivet tidigare i betänkande 2008-2009.

När det gäller kortruttsinvesteringar vill utskottet att man i stället för en konsult skulle anställa en projektledare i tjänsteförhållande och därmed skapa snabbare tillvägagångssätt för att kunna komma igång med de satsningar som jag redogjorde för i den allmänna motiveringen.

Den i framställningen föreslagna MKB utredningen för tunnelalternativet bör slutföras för att kunna utgöra alternativ för andra lösningar. Om man ska ha en annan dragning, som det har föreslagits här, så måste man ändå ha ett alternativ att hänvisa till.

Med anledning av det som står under moment 48.20. 70, en ändring och en minskning och budgetmomentet på 120 000 euro, det gäller ombyggnaden av m/s Skarven. Utskottet har erfarit att m/s Skarven har erhållit dubbla certifikat och kan köras som lastfartyg och då också köra farligt gods, bensin och gas till Föglö. Därmed behövs inte någon ombyggnad. Utskottets förslag är att dessa pengar utgår från det här momentet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2011 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Med anledning av rubriken den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och där innefattande också Finland, så vill jag här i samband med replik informera om finansministeriets senaste konjunkturanalys som publicerats så sent som idag. Informationen ger inte någon bild av stora förändringar i förhållande till det som har redovisats tidigare och det som finansutskottet har fördjupat sig i. Vi ser framför oss en tillväxt, men en försiktig sådan, under de åren som kommer framöver. Man räknar fortfarande med att man under 2008-2012 på finsk sida ska skuldsätta sig ytterligare med 40 miljarder euro. Vill man räkna avräkningsgrundens procentsats 0,45 i förhållande till den summan så är det 190 miljoner euro bort från det system som vi har.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Under finansutskottets behandling händer det ju alltid saker. Det är ju alltid trevligt om de är positiva, ibland kommer också negativa vinklingar. Vi får återkomma till det och se hur Finland ska reda upp sin utlandsskuld och balansera sin ekonomi på sikt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Den stora frågan för nationen Finland blir hur man skall balansera ekonomin. Det har varit intressant när medierna i sina frågeställningar till partierna på rikshåll har ställt frågan hur man ska uppnå detta, hur man ska uppnå ytterligare besparingar eller uppnå minskningar av det budgetunderskott som krävs. Partierna tycks, antagligen också av ideologiska skäl och av andra orsaker, vara lika olika som partierna här i lagtinget. Partierna har gett väldigt olika svar på det. En del partier vill inte skära i utgifterna alls, andra vill inte sänka skatterna så det är en svår och smärtsam process som landet kommer att få gå igenom.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Ja, det blir tufft för alla. Till skillnad från den finska ekonomin där man inte har någon nämndvärd befolkningstillväxt så utgör befolkningstillväxten på Åland en försvårande faktor för hur vi ska kunna klara vår välfärd. Då menar jag den åldrande befolkningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker att skrivningarna på sidan 3 i betänkandet är bra. Det visar på att vi har ett behov av fortsatta med strukturella förändringar och också prioriteringar om vi ska lyckas även de kommande åren att hålla ekonomin i skick. Vi får också svart på vitt vad beträffar antalet anställda.. Generellt sett så kan man ge en övergripande kommentar att det är flera motioner som egentligen har blivit godkända genom de skrivningar man har. Men i det här sammanhanget har det varit viktigare att man håller sina positioner än att motionärerna skulle kunna få det erkännandet. Vi kan ändå konstatera att åtminstone ifrån obunden samlings sida så är det flera motioner som vi har fått igenom, t.ex. kortrutt och gång- och cykelvägar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Liksom den tidigare replikväxlingen kan jag konstatera att finansutskottet har hörsammat många av oppositionens finansmotioner. Det har blivit positiva skrivningar, bl.a. att landskapsregeringen nu ska utfärda rekommendationer om att begränsa natriumglutamat i skolornas bespisningar. Det tycker jag att är mycket positivt.

Det som förefaller vara en lite märklig skrivning handlar om det elektroniska ansökningsförfarandet vad gäller studiestödsansökningar, så att de åländska ungdomarna på samma sätt som ungdomar i riket ska kunna söka om studiestöd på nätet. Här hänvisar utskottet till sina skrivningar om e-förvaltningen och det är ju ett väldigt stort projekt som inte alls är genomförbart i en handvändning.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Nej, det är helt riktigt att vi hänvisar dit. Vi har också en förhoppning att om man snabbar upp IT utvecklingen rent allmänt i landskapet så ska naturligtvis ansökningsproceduren för studiestöden finnas med i den. Det är inte heller bra om man går före med den proceduren snabbare nu så att studiestöden har en modell och sedan har landskapets övriga förvaltning en annan modell, så att de inte bli likadana. Studiestöden ska ingå i ett heltäckande IT system.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Om jag förstår det rätt så kommer man också att stoppa upp det arbete som bör göras på näringsavdelningen vad beträffar ansökningarna som lantbrukarna ska kunna söka sina stöd via nätet. Då stoppar också den processen upp i väntan på den stora e-förvaltningsreformen.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Vi tar inte ställning till någon särskild del i den frågan. Jag hoppas att man kan anpassa förändringarna där så att de förenhetligas även för sådant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Ltl Mattsson redogör på sidan 3 för antal personal som finns anställda inom förvaltningen. Den viktigaste siffran att komma ihåg är siffran i förhållandet mellan 2008 och 2011. Det var år 2008 som luften gick ur ekonomin. Det sackade efter för var dag och det kom nya prognoser. Det är de två siffrorna som man bör jämföra med varandra. År 2008 tog man tag i besparingarna.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är en helt riktig iakttagelse. Siffran under 2009 fanns också med i vårt underlag, det kan vem som helst se i blå boken. Utskottet visar att vi nu i det planerade läget för 2011 ligger över 2007 års nivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Under hälso- och sjukvård, tandvård på sidan 6, så skriver utskottet; ”de nuvarande prioriterade grupperna bör övervägas i syfte att skapa utrymme för angelägnare grupper.” Det här har varit uppe flera gånger per år i ÅHS styrelse och man har försökt titta över den här listan. Vad är det nu för förändringar i den listan som utskottet har kommit fram till att kan göras?

Utskottet uppmanar ÅHS att utreda möjligheterna och kostnaderna för en ambulerande tandvård för skärgården och konsekvenserna av utebliven sådan. När vi hade budgetbehandlingen och det här var uppe så förelåg både det ena och det andra. Det som utskottet önskar här är utskottet inte informerad om. Vad är det för nya uppgifter som man har fått sig till del?

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller prioriterade grupper så av de hörande som vi har haft så kan det hända att i den prioritering, som hittills har gällt, skulle det kunna gå att förändra, utan att i sak gå in på vilken grupp det gäller.

När det gäller tandvården i skärgården så har det försvunnit. Vi har i utskottet kommit fram till att det inte gäller skolorna så mycket som det idag gäller klienterna vid institutionsvård.

Utskottet har erfarit att skolornas tandvård i Finland är organiserad på ett sätt, i Sverige på ett annat sätt och på Åland står vi någonstans mitt emellan. Men vilket är bäst? Den ena säger att vi har för mycket och får ofta och den andra säger att det är för sällan.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller listan över grupper som sköts av ÅHS tandvård så är det ju lätt att säga att det går att ändra. ÅHS styrelse har årligen tittat på det. Den stora gruppen som överstiger allt annat är barn och ungdomar. Det är naturligtvis vilken åldersgräns man har på dem uppåt som är avgörande för det här. Övriga grupper är relativt små, t.o.m. gruppen tidigt anställda inom ÅHS är numera relativt liten. Det är lätt att säga så här men det är svårare att genomföra.

Det var intressant det här sista om den ambulerande tandvården. Det är alltså en ny politik som utskottet talar för. Institutioner skulle ges en ny form av tandvård jämfört med hittills, vilka som nu avses med det, här nämndes t.o.m. skolor som institutioner. Medan detta med skärgården ville inte ordförande själv framhålla som någon huvudsak här, vilken dock är huvudsak i texten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag hade några kommentarer om Gullåsen. Jag kan informera lagtinget om att Gullåsenrapporten behandlas på inkommande ÅHS styrelsemöte. Man räknar med att man ska avsluta den diskussionen och sedan är får landskapsregeringen ta vid. Landskapsregeringen gjorde i sitt budgetförslag för 2011 vissa tydligare skrivningar, dels i de allmänna motiveringarna, men vi förtydligade också om Gullåsen i planen för hälso- och sjukvården. Jag räknar med att styrelsen behandlar Gullåsenrapporten färdigt och sedan är det landskapsregeringen som tar vid när det gäller den fortsatta planeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Utskottet betonar betydelsen av småföretagandet. Vi läser i media att Åland har förlorat, sedan 1990, cirka 700 företag varav cirka hälften hör till primärproduktionen. Det är cirka 40 företag per år. Har utskottet kunnat utröna vad minskningen av företagen beror på eller vad man borde göra för att antalet företagare skulle öka framöver?

Talmannen

Repliken gick delvis utanför ämnet. Önskar ltl Mattsson svara?

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Bara i förtydligande syfte, utskottet har inte fördjupat sig i just den här problematiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Utskottsordförande tog upp några saker beträffande näringsavdelningen och näringslivet som jag tycker att är intressanta. Utskottet har bra skrivningar där. Först gällde det byråkratin, jag vill kort bara säga att vi har tyvärr en stor byråkrati. Vi kan naturligtvis inte enbart skylla på EU, men mycket kommer tyvärr därifrån. På hela regeringens vägnar är det ett mantra att vi försöker undvika byråkratin så långt det bara är möjligt när vi ska implementera direktiv.

När det gäller småföretagarnas betydelse så är de enormt viktiga och de prioriterar vi. Starta-eget har diskuterats. Det kom en replik från en annan lagtingsledamot att företagen har minskat. Jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Det finns skäl att återkomma till frågan om varför antalet företagare minskar på Åland. Det borde göras en utvärdering av vilka typer av företag, utöver primärnäringarna det handlar om. Handlar det dessutom om problematiken med generationsskiftet så är den en viktig del av företagandet att komma tillrätta med.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag har också diskuterat detta med Ålands näringsliv. Vi är helt överens om att det allra viktigaste är att utveckla befintliga företag. Vi har några få stora företag och så har vi många små företag. Insatserna bör framförallt sättas in på att få de små företagen, enmansföretagen att utvecklas. Då kan man också råda bot på generationsväxlingsproblematiken så att man får företagen livskraftiga och intressanta att ta över. Det här arbetar vi med i Tillväxt Åland och vi arbetar med flera andra aktiviteter på näringsavdelningen.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Minister Eliasson nämnde Tillväxt Åland, vi fick faktiskt en redogörelse av projektledaren över hur det ser ut och hur många som ska komma med där. Det är ju väldigt intressant som projekt och som problemlösning kanske och också utvecklingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! I betänkandet står det och vi fick nu också höra av ltl Jan-Erik Mattsson att man har noterat att det finns problem i gymnasieskolan kring periodiseringen. Man oroar sig för att det ska få konsekvenser för genomförandet av den nya gymnasieskolan. Det är en något förvånande beskrivning att man lyfter fram just periodiseringen som ett av de stora problemen. Jag är också medveten om att man har haft inkörningsproblem vad gäller den biten. Hur ser utskottet på de saker som lyftes under behandlingen av själva lagstiftningen? Hur ska man se till att få det här på ett ekonomiskt bra sätt? Hur ska man få samordningen av administrationen att flyta på? Och hur går det med kollektivavtalen? Jag tycker att man verkar ha fastnat i utskottet på en väldigt liten fråga i förhållande till många andra frågetecken som fanns här. Det skulle vara intressant att höra om utskottsordförande har någonting mer att säga kring implementeringen av den nya skolan.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Vi har inte fördjupat oss i den delen av det här. Vi har erfarit att just själva starten av gymnasialstadiereformen kan medföra problem. Det var just periodiseringen och problemen med den, framförallt för de studerande och deras resultat, som har lyfts fram som en viktig poäng. De studerande har upplevt detta som ett ganska stort problem som finns nu redan. Det är av den orsaken som det står här.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Även jag är uppmärksam på de inkörningsproblem som man haft med det här. Men när man kopplar ihop det med genomförandet av gymnasiereformen så blir jag lite konfunderad. Det skulle vara bra om utskottet hade kunnat säga någonting mera om det här. Det måste bli ganska svårt för landskapsregeringen att tolka vad det här egentligen betyder, åtminstone blir detta det för mig. På vilket sätt skulle periodiseringssystemet kunna äventyra hela implementeringen av den nya gymnasieskolan? Gymnasieskolan kräver de facto inte i lagstiftningen någon typ av periodisering. Det här är praktiskt genomförande som man kan göra med eller utan en ny gymnasieskola. Att då lyfta upp det i betänkandet som ett problem för att genomföra skolan, utan att vidare motiverade det, känns lite konstigt. Det kanske vore bra om utskottets ordförande lite kunde fördjupa sig i den tankegången i så fall.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

I sig kanske det inte är så stort problem för gymnasiereformen när det gäller den administrativa uppbyggnaden med tillsättandet av styrelse och anställande av dem som fordras i övergången. Däremot har studerandena nu lyft detta som ett stort problem och att det problemet inte får äventyra gymnasialstadiereformen ytterligare. Problemet måste vara löst fram till det. Man har helt enkelt tagit för lätt på hur periodiseringen ser ut. Man kan inte starta några veckor före terminen börjar utan det här är ett stort jobb.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag begärde ordet när ltl Mattsson nämnde hästavelsföreningen. Jag kan upplysa er om att när vi på kansliavdelningen gick igenom olika fastigheter som vi tänkte föreslå för avyttring så visade sig att byggnaderna på travbanan ägs av landskapet men är på ofri grund. Det är våra problem just nu. Avtalet löper ut år 2013, om jag minns rätt. Fram till dess kan man inte göra så mycket faktiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! På sidan 6 under rubriken hälso- och sjukvård, hälsovårdsberedskapen i skärgården så står det skrivet; ”de helikoptrar som finns tillgängliga med förkortad inställelsetid också kan köras i mörker kan utgöra ett komplement till den befintliga hälsovårdsberedskapen i skärgården.” Det tycker jag är en bra skrivning, att helikoptern utgör ett komplement till hälsovårdsberedskapen.

Jag har idag pratat med räddningsverket och de gör ca 200 externa flygningar per år, sjuktransporter utanför Åland. Det betyder att inställelsetiden kan vara ganska osäker.

Jag undrar om man inte i det här fallet skulle kunna få fram statistik?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! När det gäller utskottsbetänkandet generellt så har jag roat mig att titta lite på nya utgifter. Man kan konstatera att i skrivningen indikerar man nya utgifter. Jag tänker på nya revisionsverket, vilket ska ha utökade resurser, allmän tandvård, årliga vindkraftsstöd, hälsovårdsberedskap i skärgården, indexjusteringarna av barnbidrag, ambulerande tandvård och nya investeringar så här kunde jag fortsätta ganska länge. Utskotten berör inte överhuvudtaget hur man ska ha råd med allt det här när vi redan har ett jättestort underskott i budgeten. Samtidigt låter utskottet bli att ta upp frågan om PAF och Posten och deras riktade intäkter. Jag är mycket orolig för den här lättjan som man har visat budgetekonomin när det gäller landskapet.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Om ltl Strand anser att utskottet har visat lättja i sin behandling av budgeten så får det stå för hans bedömning. Det är helt riktigt att många av de saker som vi har tittat på och diskuterat är kostnadskrävande, det är vi fullt medvetna om. Vi har inte tagit ställning till att kostnadsökningarna ska göras. Det pekas på sådana saker som det finns behov av. Om ltl Strand inte vill att våra vindkraftproducenter ska ha motsvarande stöd som man har i riket, vilket vi får tillgång till på sätt eller annat, men det är nog någonting som för mig är ganska viktigt. I annat fall kommer vi inte att ha någon vindkraftsutbyggnad och vindkraft i produktion på Åland. De andra omtalade sakerna är också prioriterade områden.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Bland de saker som jag räknade upp finns det säkert behjärtansvärda frågor. Det är inte det som det handlar om. Men hur ska vi finansiera allt det här? Så fort det blir en liten inbesparing, som vi såg i tidigare lagförslag som har behandlats här idag, då sätter man sig på tvären om det är på sin egen bakgård. Det går inte att införa nya saker när vi inte har pengar till det. Det är det som är kontentan och mitt resonemang. Skulle utskottet föra ett resonemang om hur vi kan finansiera det här eller var vi kan spara in då skulle jag ha respekt för det. Jag har jättesvårt att se alla nya utgifter samtidigt som vi har budgetunderskott. En ansvarsfull politiker borde visa på både utgifter och intäkter. Det är det som är min poäng.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

En ansvarsfull ekonomisk politik, herr talman, är synnerligen viktigt. Vi har beskrivit under det som vi kallar samhällsreformen, att där vi fördelar de största pengarna där kommer problemen att öka framöver. Ska vi ta in nya kostnadsställen i vår budget så fordrar det att andra kostnadsställen minskar. Det är vi väl troligen alla överens om. Det är ändå inte några nya pengar insatta. Vi har istället sparat 120 000 euro för nästa år som en utebliven investering för ombyggnaden av Skarven.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Idag är det 300 dagar kvar till nästa val, bara för att ge lite tidsperspektiv med tanke på hur länge det senaste anförandet tog. 300 dagar är betydligt längre. Den dagen förbigås med att lagtinget debatterar det kanske viktigaste politiska dokumentet för nästa år, landskapet budget och finansutskottets betänkande över detta.

 Jag har haft nöjet och förmånen att få sitta i finansutskottet och vara med om den processen. Jag tycker att den processen egentligen är rätt så frustrerande på flera sätt. Dels för att det är en så enorm tidspress och för att man har så lite tid med varje hörande. Med många av de hörande kunde man ha suttit en hel dag och inhämtat klokskap. Den andra frustrerande saken är att den klokskap som vi får används väldigt lite. När utskottet ska skriva så vill inte majoriteten, utan det är som kommer från landskapsregeringen är bra som det är. Jag tycker att man borde skriva mycket mera och fylla på betänkandet betydligt mycket mera. Det får oppositionens ledamöter i så fall göra själva vilket vi också har gjort.

Budgetförslaget var ju ganska tunt, inte bara rent fysiskt utan det behövdes också mera politik. Därför kunde utskottet ha tillfört mera politik än vad man gjorde.

Det finns ett bra exempel och det är trafikavdelningen. Där har man helt tagit över, gjort om, ändrat och föreslagit ganska mycket förändringar. Så borde det ha varit på alla avdelningar. Det finns nog guldkorn i betänkandet, t.ex. att utskottet gärna ser att man begränsar användningen av natriumglutamat i skolmaten, vilket har nämnts här tidigare. Utskottet skriver om förbättrandet av stödet av hissar som fick i kritik remissen.

Man riktar skarp kritik mot strulet med periodiseringssystemet som har föranlett stark kritik i skolorna. Man säger att lärarkompetens och rättvisetänkande är viktigt när det gäller en dator till varje elev.

Utskottet gör åtminstone ett försök att uttrycka sig om budgetekonomin. Man konstaterar att personalen totalt har ökat under den här perioden och sätter därmed ner foten i den diskussionen. Man visar med siffrorna från 2007 till 2011 att personalen har ökat och inte minskat. Sedan har det varit svängningar däremellan.

Man konstaterar delvis på raderna och mellan raderna om man läser stycket om budgetekonomi och om Finlands ekonomi att nästa period blir det väldigt tufft. Den som tänker sig att skriva på medgivande för lagtingsval ska vara beredd på att man kan bli vald och man måste sitta här i lagtinget och vara med om nästa valperiod och då blir det väldigt tufft när man har lämnat mycket av prioriteringarna till dess. Särskilt när man ser på hur tänker möta problematiken i Finland, man planerar visserligen att öka statsskulden, den del som ska sparas kontra den del som ska finansieras med skattehöjningar så räknar man att 80 procent ska sparas och 20 procent ska bestå skattehöjningar. Vi kommer kanske aldrig att se de intäktsökningar som vi hoppas på. Det kommer att bli en fortsatt låg nivå på klumpsumman.

När det gäller de saker som jag har reserverat mig om personligen och tillsammans med ltl Gunell så finns de bak i betänkandet. Jag har själv en reservation på fem punkter och en reservation tillsammans med ltl Gunell på fem punkter. Det är både små och stora frågor. Det handlar dels om tjänsten i lagtinget som jag inte i de här tiderna tycker är motiverad att satsa på. Jag tycker att man ifrån lagtingets sida borde visa på gott exempel och inte i det här skedet utöka förvaltningen, särskilt när det finns goda argument för min ståndpunkt, när receptionen inte är klar osv.

När det gäller språkrådets verksamhet säger jag att det är nu dags att ta nästa steg och börja driva en aktiv språkpolitik och inte bara ha språkrådet som en slags mellaninstitution som man kan ersätta sin egen språkpolitik med. Man måste utveckla rollen att språkrådet ska vara den som sköter de här frågorna. Vi har också sett exempel, rätt så nyligen, på att det t.o.m. borde finnas en myndighet som övervakar landskapsregeringen att man inte trampar i klaveret språkmässigt. Det är väldigt viktigt.

Sedan en viktig fråga för gemene ålänning är de kostnaderna som vi har för avfallshanteringen. Benar man in den problematiken så kommer man snabbt fram till att ett stort problem är kostnaderna för att bli av med de brännbara avfallen som är i storleksordningen fyra-fem gånger för hög. Där borde man försöka nedbringa de kostnaderna. I punkt 3 förslår vi en mottagningscentral, en balningsanläggning för brännbart avfall och, hör och häpna, i landskapsregeringens regi för att konkurrera med det privata monopolet som uppstått kring avfallshanteringen.  

Sedan tycker jag att man kunde ha diskuterat mera i betänkande om vad jag kallar akut sjukvårdsberedskap i skärgården. När det gäller den s.k. hälsovårdarberedskapen så det allra viktigaste för skärgårdsborna är just att ha adekvat akutsjukvård. Jag säger att man dels ska få till stånd en diskussion med kommunerna, om jag har förstått saken rätt så har alla utom en kommun personal dygnet runt, året runt inom äldreomsorgen. Personalen inom äldreomsorgen har delvis samma kompetens som hälsovårdarna så dessa kunde ha en roll i akutsjukvården med bakjoursystem som betalas av ÅHS men administreras i ett samarbete.

Dessutom tycker jag, liksom man gör på annat håll, att man kunde komplettera den frivilliga räddningstjänsten med både utrustning och kompetens, brandkårerna och första hjälp grupperna, så att de också kan utgöra ett komplement tillsammans med helikoptern, som vi har fått erfara att har uppgraderas på flera sätt när det gäller anspänningstid, sätt att alarmera och när det gäller tillgänglighet i olika väderleksförhållanden.  Sammantaget skulle det här göra en kostnadseffektiv lösning som dessutom skulle bli ännu bättre än vad det tidigare har varit när man har haft det gamla systemet som man längtar tillbaka till. Jag tror att det här är ett bättre alternativ.

Till sist, punkt 5, där vi föreslår en konkret sak för att i större utsträckning uppmuntra entreprenörskap bland studeranden. Vi vill ha en översyn av studiestödslagen i syfte att i större utsträckning möjliggöra arbete under studietiden så att man får arbeta och driva företag utan bli av med studiestödet.

När det gäller de gemensamma punkterna så vill jag särskilt nämna punkterna 1 och 2. Punkt 1 föreslår vi att man ska ta en aktivare roll när det gäller elbilsutvecklingen på Åland. Man ska göra en studie över möjligheten och en strategi för omställning av samhället till elfordon. Det ska man göra med medel från det befintliga momentet. Där tycker reservanterna också att både utskottet och landskapsregeringen är för försiktiga. Från landskapsregeringen finns det inte några sådana skrivningar, men utskottet borde ha varit tydligare.

Den kanske allra största saken i reservationen är utbyggnaden av Självstyrelsegården. Vi hävdar att det enda rätta skulle vara att bygga en fjärde våning och utgå ifrån detta i om- och tillbyggnaden av Självstyrelsegården. Vi har idag ett femtontal externa lokaler som kostar 500 euro exklusive moms i hyra. Med dessa pengar betalar man kapitalkostnaderna på fjärde våningen. Om man nu gör en planerad renovering så är det inte gångbart att sedan fundera på en fjärde våning. Oavsett om man minskar landskapets personal drastiskt så har man ändå behov av fjärde våningen. Man tappar mycket synergieffekter och intern effektivitet när man har förvaltningen spridd på det här viset, förutom direkta kostnader för service till dessa enheter. Det enda rätta är att backa tillbaka till 2009 års budget och bygga en fjärde våning. Det blir kostnadseffektivt på sikt.

Sedan kan jag konstatera att förutom det som vi skriver i reservationerna så av obundens samlings 22 motioner är det 10 av dem som mer eller mindre är godkända i betänkandet. Man har inte godkänt motioner, men man har skrivit alltifrån exakt samma ordalydelse till skrivningar som omfattar motionerna. Det får vi glädjas åt. Det blir vårt lilla bidrag till att utöka mängden politik i budgeten.

Sedan finns det en motion som inte är reservation och som vi gärna för till omröstning. Det är motion nummer 49 om caféet i Bomarsund.

Talman! Det här ska uppfattas som att jag aviserar min reservation punkten 1 och 2 i den gemensamma reservationen och dessutom finansmotion nr 49 till omröstning.

Ltl Olof Erland, replik

Tack fru talman! Ltl Sundman är frustrerad över budgetarbetet i finansutskottet. Det är så ont om tid. Men är det inte så att budgetarbete pågår under hela lagtingsåret och längre än så? Därför undrar jag varför inte oppositionen, eller obunden samling i det här fallet, kommer med alternativa budgetlösningar? Mera skatt, mindre skatt, mera avdrag, kommunreform, samhällsreform och kortrutt osv som alternativ. Man hittar säkert många korn och motioner som stämmer överens i formuleringarna, men det blir lite korngröt över det hela, tycker jag.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Som ltl Erland kan se av de initiativ som obunden samling har tagit under den här perioden och under den här budgeten så har vi många alternativa förslag till politik. Sammantaget utgör det en alternativ politik till vissa delar. Sedan är vi ju med på en stor del av den politik som vi för gemensamt med centern och liberalerna. Vi försöker också baxa lite goda idéer innanför regeringsstängslet som vi påstår att vi också har lyckats med den här gången. När jag säger att det är frustrerande så är det just för att man har så lite tid att lyssna och diskutera med de hörande. Man skulle gärna ge mera tid till det. Å andra sidan så är situationen som den är. Det som är mest frustrerande är dock att man inte tar åt sig av den klokskap i flera sakfrågor som kommer från de hörande. Det får vi försöka ändra på efter att de här 300 dagarna har förflutit.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Visst tar man åt sig om glutamatproblemet, datorer till elever och lärarkompetens osv. Om jag uppfattar saken rätt så finns det tydligen en överenskommelse i den ekonomiska politiken i stort, att man stramar åt men håller kärnvärdena i offentliga sektorn.

Siffrorna antalet anställda stämmer ju inte överens med konsumtionsutgifterna för de har ju minskat. Sedan stämmer det inte heller att staten inte skulle få mera inkomster. I den prognos som har kommit idag så säger man att redan det här året ökar inkomsterna. Det är möjligt att den här regeringen för den enda vägens politik, men nog tycker jag att det skulle vara intressant om oppositionen hade några ett alternativ i de stora frågorna.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller den ekonomiska politiken så finns det väl mer eller mindre än samsyn om att något måste göras. Det som har varit och är problemet är synen på tidsplanen för den ekonomiska politiken. Från oppositionens sida har vi hela tiden varit antingen bakom och knuffat på regeringen eller framför och dragit regeringen med oss för att försöka få den att förstå att man måste göra saker tidigare i processen. Nu börja samsynen går över till att vi alla förstår att vi borde ha gjort lite mera den här perioden. Nästa period blir verkligt tuff eftersom den ekonomiska nedgången är fortsatt stark.

Beträffande statens ekonomi så säger den nya prognosen att det kommer att bli stora inbesparingar i statsförvaltningen. Det innebär i sin tur att vi också fortsättningsvis måste göra inbesparingar. Vi kan inte förlita oss på att klumpsumman bara räddar oss. Klumpsumman blir inte någon bro över mörka vatten som vi har trott. Nästa period blir tuff.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Fru talman! Jag tänkte begära ett par förtydliganden när det gäller två saker som ltl Sundman har varit med och omfattat.

Den ena frågeställningen gäller hur man har resonerat kring oljepriset i skärgårdstrafiken? Det finns inte någon skrivning om det. Budgeten säger att det är 0,55. Vi vet alla hur oljepriset rusar på marknaden. Borde det inte ha varit på sin plats att man hade sagt att om priset stiger så ska man göra motsvarande inbesparingar. Eller är det okej att komma med en tilläggsbudget?

Den andra frågeställningen gäller vindkraftsstödet. I offentligheten har det förts en debatt om att landskapet ska åta sig en del. Då frågar jag ltl Sundman om man i utskottet har rett ut hur stor den årliga budgetbelastningen blir på de åländska skattebetalarna?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller oljepriset i skärgårdstrafiken så kan vi börja med att konstatera att vi har ju inte, trots att vi har begärt, fått uppgifter om huruvida den nu föreslagna summan räcker till den turlista som man har tagit. Det är så illa, att inte ens det har finansutskottet kunnat få bekräftat, än mindre kan man sedan gå in på detaljer som personalkostnader, bränslepriset osv. Jag har lite skämtsamt, med viss inblandning av allvar, sagt att trafikavdelningens budgeteringsprocess är så illa däran att man kanske borde sätta stjärnor i budgeten, som på automatiska betalningar, och så får man köra på. Räkna nog med tilläggsbudget här, det är min bedömning. När man inte ens kan säga om pengarna räcker till, då räcker de garanterat inte till.

När det gäller vindkraftsstödet så det befintliga negativa accisstödet kostar ungefär 400 000 euro. Det och den del av det nya stödet som är tänkt att landskapet ska stå för finansieras av skattehöjningar som kommer direkt till klumpsumman. Det är ett nollsummespel. Det viktiga är att få till stånd de här stöden så att åländska producenter är i samma sits som de fastländska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Siffrorna som står i betänkande, gällande personalminskningar som jag hävdar, är korrekta årsvis framlagt. Men det är inte korrekt, som ltl Sundman säger, att personalen har ökat under den här mandatperioden. Eftersom den budget som kopplar ihop siffrorna för 2008 är lagda av den förra landskapsregeringen. Budgeten för 2008 lades av den förra regeringen och där fanns det en ökning på mellan 50 och 60 personer.

Sedan stämmer det att vi hade politiska ambitioner under 2009, personalen steg något ännu i grundbudgeten för 2009. I och med den ekonomiska kraschen, tilläggsbudgeten 2909 och budgetförslaget för 2011 så har personalen sedan 2009 minskat med ungefär 70 personer. Personalen kommer fortfarande att minska när gymnasialstadiereformen och avbrytarreformen genomförs och när privatiseringar och andra saker genomförs.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag sade inte att det är den här regeringen som inte har minskat personalen. Jag sade att under den här valperioden har personalen ökat. Man ska ju se vad som är gjort den här valperioden. Man kan säga att man har stävjat personalökningen, den krediten kan man ge till den nuvarande regeringen. Men man har inte börjat minskningen aktivt jämfört med hur läget var 2007. Varför jag säger det här är för att år 2006, om ni läser mitt budgetanförande från 2006 över budgeten 2007, då oroade jag mig för den kraftiga expansionen i landskapets personal. Nästan som jag vore en profet förutspådde jag den här dagen. Den här dagen kom sedan ganska drastiskt två år senare. Därför vill jag påminna om vad det var jag sade. Det blev till och med ännu värre. Det är alltid lätt att utöka men det är svårt att dra ner, det ser vi alla. Det smärtar på flera håll.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Visst kan alla stå här berömma någonting som ltl Sundman tidigare har sagt i ett anförande. Fortfarande ville ltl Sundman ville försöka få fram i sitt huvudanförande att den här landskapsregeringen inte har minskat på personalen. Det har vi de facto gjort, även med de ambitioner som vi hade inför år 2009 och den politik som vi ville förverkliga, så har vi efter det tagit det fulla ansvaret för ekonomin och minskat personalen. Gymnasialstadiereformen kommer att medföra ytterligare minskningar. I det här budgetförslaget tillsätter vi nya tjänster för att i puckelform klara av den reformen. Sedan ska det leda till minskningar och andra sakerna som jag nämnde här förut. Målet att minska med 100-120 personer, som ett resultat av den förda politiken under den här valperioden, ligger fast.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller gymnasiereformen och de andra reformerna som finansministern nämnde så är vi lite brända av att när det ska till sedan och verkligen ge effekt så backar man. Då menar jag inte att det är finansministern och hans parti som backar. Det finns också ett annat parti som har lite svårt att hålla fast vid den här utvecklingen. Det medför att vi får mer och mer av reformerna, de tilltänkta förändringarna, minskningen och uppstramningen överskjutna till nästa valperiod. Då blir det verkligt tufft jämfört med att man skulle ha spridit ut det lite. För det första borde man ha fortsatt år 2005 när man började. Men då var det däremot finansministerns parti som backade ur. Då borde man ha fortsatt att strama upp de ekonomiska tyglarna så kanske vi inte alls hade haft det här smärtsamma problemet som vi har nu. Återigen, mycket av bekymren är framskjutna till nästa period.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! I fjärde punkten i ltl Sundmans reservation nämns ÅHS och skärgårdskommunernas personal vid äldreboenden. Ltl Sundman har skrivit att man skulle kunna samordna hälsovårdarberedskapen där på något vis. Idén är god, men behörigheten om gränsdragningen i lagarna måste redas upp först. Sedan kan man göra det. Samtidigt måste man komma ihåg att kompetensen när det gäller personal som jobbar inom äldreboenden måste i så fall också höjas före det.

Vi fick höra i ett tidigare replikskifte att helikoptern flyger mycket utanför Åland. Det betyder att det inte går att få tag i den alla gånger. Helikoptern kan inte bli en ersättare för beredskapen utan bara ett komplement.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är ju så som jag ser på den här frågan. Därför måste man ha alla tre verktyg tillhands, om det gäller ett akutfall mitt i natten långt ut i skärgården. Högst troligen kan helikoptern komma. Det sannolika är ju att helikoptern inte är upptagen. Sedan finns det fall när den kan vara upptagen och då behöver man ha möjlighet att ha personal på plats. Det är klokt om man kan i samarbete med kommunerna lösa den frågan. Och som vi gör på hela Åland, vi förlitar oss mycket på de frivilligorganisationerna som finns, som har en enorm kompetens och som gör stor nytta också när det gäller akutsjukvård på plats, vid olyckor och andra saker.

Man ska väl säga som ordspråket; ”kom inte med problem, kom med lösningar”. Att man är oense om gränsdragningar om behörigheten är ju någonting som man måste lösa för att komma vidare med det här, vilket jag också säger i min reservation.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! De frivilliga organisationerna kan heller inte ersätta beredskapen. Det är samma sak, det är också ett komplement.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ja, så är det. Det är samma sak med hälsovårdsberedskapen som man haft hittills. Inte kan heller hälsovården ersätta den utrustning och den biljett till sjukvård som helikoptern står för när man kan ta patienten, i varje fall inom en timme, under akutsjukvård till Mariehamn och sedan vidare till annan sjukvård i Sverige eller Finland. Hittills har också sjukvårdarberedskapen varit ett komplement när det gäller vissa typer av sjukdomar och trauman som är allvarliga. De här tre saker tillsammans däremot blir en kostnadseffektiv lösning och en trygghet för skärgårdsborna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margret Lundberg, replik

Tack fru talman! Ltl Sundman tar upp att man borde komplettera frivilliga brandkårerna med utrustning. Jag har inte samma uppfattning att det skulle vara något problem. Har ltl Sundman uppfattningen att det här inte fungerar i kommunerna?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det fungerar väl i varierande utsträckning. Jag tänker i första hand på helautomatiska defibrillatorer, syreutrustning osv som fler och fler brandkårer har idag. Huruvida det fungerar beror väldigt på kommun till kommun. Det finns en hel del övrigt att önska huruvida man aktivt använder det som ett komplement i skärgården.

Ltl Margret Lundberg, replik

Tack fru talman! Det står att man skulle kostnadseffektivera det. Har man ganska nära från brandstationen till hälsovårdsmottagningen och man har utrustningen på ett ställe så ska man väl inte behöva ha utrustningen på båda ställena. Det är ju mer effektivt om man delar på anskaffningarna så att man använder de också.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är sant, har man möjlighet så ska man ha en utrustning per kommun. Det finns ju skärgårdskommuner som är väldigt regionalt spridda, där det finns stora samhällen på enskilda öar och där kanske det är motiverat att ha utrustningar, alternativt ha mobila utrustningar på ett sådant sätt att man får dem i alla situationer till de perifera öarna, jag tänker på Brändö och Kumlinge främst, Sottunga har väl kanske inte problem och inte heller Föglö. Jag tycker att man ska ta med det i planen, som jag föreslår att landskapsregeringen som huvudman för brand- och räddningsväsendet, ska göra. Det ska givetvis göras i samarbete med kommunerna, de frivilliga brandkårerna och första hjälp resurserna som finns ute i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack fru talman! Jag tänkte ge en kort kommentar angående renoveringen av Självstyrelsegården. Det är ett ärende som har pågått snart i tio år. Planeringen påbörjades redan år 2000. Det är dags nu att sätta ner foten och komma till skott. Själva fastigheten är utdömd ur arbetsskyddsmyndigheterna. Om man tänker på vår personal så måste de någon gång få veta vad som ska ske med det här ärendet. Det har sågats fram och tillbaka hela tiden i tio års tid. Jag tycker det är dags nu att inleda det här arbetet.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det har pågått i tio års tid som jag har skrivit i min reservation. Det var under den tid som Sundman var kansliminister som det här drog igång. ”Man ska sätta ner foten och komma till skott”, ja, det har jag tyckt länge och det tycker personalen framförallt som redan för tio år sedan hade undermåliga lokaler. Men man ska inte komma till skott och skjuta sig i foten, som man gör nu när man bygger fast sig i ett komplex som har får få platser. Jag beskriver lite utvecklingen i min reservation. Från början fanns det 96 arbetsplatser. Sedan länge har det varit över 200 arbetsplatser. Man har behov av ytterligare platser. Varför inte se till att man uppfyller det behovet? Man har fallit för någon populistisk syn. Man ska förneka sig att vi har behov och så hyr vi upp 15 utrymmen för en halv miljon i året och är fast i den kostnadsbilden istället för att använda pengarna och rusta upp lokalerna här. Jag förstår inte hur man tänker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! I det här betänkandet har vi försökt fokusera på de för Åland och framtiden viktigaste frågorna. Det är ekonomin, samhällsreformen, IT-utvecklingen, näringspolitiken och skärgårdens utveckling. De här områdena är, som jag ser det åtminstone, de absolut största och väsentligaste att komma fram på om vi ska klara det förändringstryck som demografin kommer att ställa på vårt samhälle. Det här är ett förändringstryck som naturligtvis inte bara ligger på Åland utan det finns förstås i hela Norden. Ju mer man tittar på den här frågan så är det helt klart att vi borde samla resurserna för att möta den utmaning som äldreomsorgen kommer att ställa på våra samhällen. Nu har vi kommuner som kämpar var och en för sig och landskapet för sig. Här borde vi istället möta problemen och framtiden tillsammans. Jag vill gärna återkomma längre fram med tal om samhällsreformen. Nu står här i egenskap av reservant.

Jag hade hoppats att vi i utskottet också hade kunnat diskutera djuplodande och mer analytiskt gällande de stora framtidsfrågorna. Ofta blir det så att man kan hålla på i timtal med detaljer när alla har åsikter om det. De stora frågorna som kräver mera, som kräver både eftertanke, fördjupning, diskussion och som i det här skedet behöver vara ganska förutsättningslös är svårare att uppnå. Men någon gång måste vi diskutera de här frågorna. Jag hoppas att vi här i lagtinget under den här behandlingen kan få mera kött på benen vad gäller samhällsreformen. Utskottet har i alla fall i någon mån försökt klä i ord det lilla, lilla som vi fick från landskapsregeringen, egentligen bara ett ord och inte så mycket mera.

Det sägs att motionerna är förkastade men jag skulle vilja säga att i praktiken är faktiskt väldigt många godkända.

Jag vill gärna lyfta upp några saker som jag är glad över att vi i utskottet har nått enighet om. Dels finns det i betänkande en rubrik som heter internationellt samarbete, det var någonting som jag saknade i landskapsregeringens budget. Under den rubriken finns också skrivningar om Ålandshavskommittén, vilket jag tycker är mycket angeläget att man kommer vidare med. Man ska se detta som en möjlighet och inte som ett hinder som kommer att kosta, utan någonting som faktiskt på sikt kan bidra till regionens utveckling och en framtid i positiv utveckling.

Sedan tycker jag också att vi har fått mycket bra skrivningar om landskapets ägarstyrning, vilket jag är glad för. Den här som ltl Anders Eriksson kallar för super-kombi-deluxe tjänsten på näringsavdelningen är också klart i ifrågasatt i om med det här betänkandet. Man kan konstatera att alla de uppgifter som den här personen skulle ha haft hand om; turismstrategins implementering, skärgårdsutvecklingen och sjöfarten, alla de tre områdena kräver långsiktighet. Man kan inte ålägga en enda person att klara av allt detta och man kan inte heller ha detta på en tillfällig tjänst. Här borde man definitivt ha mera långsiktiga lösningar.

Några passageraravgifter är inte aktuella under 2011 på skärgårdsfärjorna.

Utskottet önskar att landskapsregeringen tar tag i rekommendationerna om glutamat.

Det kanske uppfattas som en liten men principiellt viktig fråga, att eleverna i vissa av de nuvarande gymnasieskolorna skulle få en dator per elev. Man har nu faktiskt i praktiken också börjat behandla gymnasieskolorna som en, en myndighet, där alla elever ska hanteras så likvärdigt som möjligt. Därför tror jag det är viktigt, när man ger en dator per elev, att man ska göra det till samtliga och inte välja ut vissa särskilda grupper. Man ska även involvera de studerande i processen. Det är många som är väldigt förvånade över att ena året ska lärarna permitteras och andra året ska man plötsligt få en dator per elev. Kanske en lite mera långsiktig och mera förankrad strategi vore bra.

Jag har tillsammans med ltl Sundman förenat mig i en reservation om fem punkter. Jag vill gärna lyfta upp några ämnen som vi tar tag i där och också avisera att vi önskar ta de klämmar som nämns i reservationen till omröstning.

Vi har skrivit ganska mycket i betänkandet kring näringspolitiken och hur viktig det är att man ändå har en aktiv näringspolitik, som ser till att vi har företag som är lönsamma och på det sättet kan bidra till framtidens välfärd. En slutsats som utskottet borde komma till, men som man inte kommer till utan vi var tvungna att i reservationen påpeka det, är att man måste skapa ett ekonomiskt utrymme inom näringsavdelningen för att få fram kompetens och resurspersoner som kan jobba med framtidsbranscherna; IT, sjöfart, turism, småföretagandet, Cleantech osv. Det här kräver en översyn av förvaltningen och näringsavdelningen om hur man ska hantera sina resurser så att vi kunde få ett mera framtidsinriktat arbete.

Eftersom vi särskilt har tittat närmare på skogsbrukshanteringen så kan man konstatera att för att få till förändringar så krävs det en översyn både av lagstiftningen och kanske av EU-hanteringen och ett nytänkande vad gäller arbetsmetoder och rutiner.

Landskapsregeringen vill av någon anledning flytta över företagsrådgivningen till Ålands teknologicenter och därmed bryta långvarig tradition, ett samarbete som man har haft med organisationen Ålands näringsliv, tidigare handelskammaren. Den här förändringen är väldigt svår att förstå. Vi tycker inte heller att det är någon, vare sig politiker eller tjänsteman, som har kunnat definiera varför detta är så nödvändigt. Nu upphör starta-eget verksamheten i april vad gäller åländskt näringsliv och efter det måste landskapsregeringen själv ta hand om det här. Jag och ltl Sundman anser att man ska bibehålla starta-eget rådgivningen hos organisationen Ålands näringsliv. För det är där som det finns branschkontakter och en stor kompetens.

Vad gäller stödet till kommunerna så kan man konstatera att under åren 2009 till 2011 har landskapsregeringen behållit över 4 miljoner euro som egentligen borde ha tillfallit kommunerna, i kompensation för förändringar i inkomstskattegrunden. Det här är lite oroväckande och svårt för kommunerna att veta hur landskapsregeringen hanterar frågorna från år till år. Jag tycker det är viktigt att landskapsregeringen är en stabil och förutsägbar samarbetspartner. När det blir förändringar och rikets riksdag tar beslut så borde man också i landskapet kompensera kommunerna. Det är i kommunernas kassa som problemen uppstår.

Därför föreslår vi att kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag höjs med 750 000 euro.

Även om landskapsregeringen kommer att klara den här mandatperioden, utan att uppta några lån, så är det istället kommunerna som nu har krav på sig att ha överskott i sina kassor för att kunna investera. Det är istället där som lånebördan uppstår. Därmed är vi tillbaka i resonemanget om att Åland är en helhet. Vår offentliga ekonomi borde hanteras som en helhet i den mån att vi tillsammans är starkare och kan bemöta framtidens utmaningar på en bättre sätt.

Vad gäller min egen reservation så önskar jag se en annan text under allmänna motiveringen, social- och hälsovård. Vad gäller Gullåsen så är det bra att vi i morgon, förhoppningsvis, inom ÅHS kan ta beslut om den rapport om Gullåsens framtid som är gjord. Därmed kan man inte längre hänvisa till ÅHS roll i det här. Sedan är det landskapsregeringen som äger frågan. Det tycker jag är mycket viktigt, för här handlar det både om lagändringar och om investeringsmedel och det har inte ÅHS inflytande över. Det är landskapsregeringen som ansvar för den här frågan. Jag tycker det är mycket viktigt att man i budgeten för 2011 tar beslut om Gullåsens framtid.

Allmän tandvård är en fråga av hög prioritet för socialdemokraterna. Majoriteten vill diskutera det ena och det andra. Vi vill diskutera allmän tandvård. Vi vill utreda hur detta kan göras inom rimliga ekonomiska ramar.

Vad gäller hälsovårdarberedskapen i skärgården så föreslås det i budgeten på ena sidan att den ska utvärderas och på nästa sida att den ska utökas. Jag tycker att det är skäl för landskapsregeringen att definiera vad man menar med en utökad hälsovårdarberedskap. Vad är det som landskapsregeringen vill beställa från ÅHS? Var är i så fall resurserna för det? Jag tycker att det här är mycket viktig fråga. Jag hör på diskussionerna, både inom ÅHS och ifrån skärgården, att man talar om olika saker. Det här är en otroligt viktig fråga ur en regionalpolitisk synvinkel, snarare kanske än ur en medicinsk synvinkel. Vill man utöka den här beredskapen så är det mycket bra, men man måste också komma fram med resurserna.

Vad gäller utvecklandet av Bomarsunds besökarcentrum så finns det säkert många sätt att sköta driften av centret. Det sämsta alternativet är det som landskapsregeringen föreslår, att det ska föras över till en kommun. Hellre skulle landskapsregeringen direkt bjuda ut driften. Men varför ska det föras över på Sunds kommun? Det är väldigt oförståeligt. En kommun har ju inte de resurser och inte heller den kompetens, vare sig inom kulturarv eller inom upphandling, som man borde ha för att sköta det här.

Jag föreslår besökarcentret uppförs i Bomarsund i enlighet med framtagna ritningar. Biljettintäkterna finansierar i huvudsak driften för besökarcentret. Caférörelsen bjuds ut till privata aktörer. Det är inte heller så att Sunds kommun enbart kan bjuda ut det här till entreprenörer i Sund, det måste ju givetvis bjudas ut bredare. 

Kanske min taltid är ute? Eller kanske jag, som ltl Mattsson, får hålla på tills jag är klar? Jag har tre saker till som jag vill lyfta upp.

Angående golfbanan så tycker jag att man i det här skedet kan ta bort 1,5 miljoner som man har reserverat i budgeten sedan många år tillbaka. Det finns inte något golfprojekt. Återkom i budgeten med pengar till en golfbana när det finns ett projekt. Vare sig Stornäset eller Godby-Ämnäs är relevanta, vad jag kan förstå. För att ett sådant här projekt ska bli av måste det finnas finansiering, det måste finnas någon som vill bygga den och sedan måste markfrågan vara löst. På Stornäset finns det bekymmer, det vet vi sedan länge. Det är också en stor politisk oenighet om vad det ska bli där. Jag har förstått att Godby-Ämnäs är skrinlagt för evigt när landskapsregeringen utarrenderar markerna vid Grelsby kungsgård. Det är ju det som har varit utbytet för att få till stånd Godby-Ämnäs banan. I och med att det har blivit utarrenderat den 16.11 och anbud har inkommit så kan man utgå ifrån att det här alternativet är borta ur leken.

Vad gäller kortruttsinvesteringen så är det helt klart att landskapsregeringen måste komma till lagtinget med det utlovade trafikmeddelandet. Nu blir det att plocka med det ena projektet och det andra projektet. Landskapsregeringen aviserar en sak, i utskottet kommer det andra bud och man vet överhuvudtaget inte vad som gäller. Nu är det nog viktigt att landskapsregeringen kommer med en helhetssyn. Det finns så mycket särintressen, även i den här frågan, som drar åt olika kommuner. Men borde komma med en mer objektiv syn på det här. Man måste också klargöra i vilken mån en investering istället kan minska driftutgifterna, vad projektet i sin helhet kommer att kosta och att vi även i lagtinget får ta ställning till hur investeringarna ska finansieras.

Trafikmeddelandet är nödvändigt för att få ett helhetsgrepp om det här. Det är viktigt att den politiska landskapsregeringen formulerar viktiga ställningstaganden och vilka de uttalade målsättningarna är för trafikmeddelandet. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att ltl Gunell sade att hon inte riktigt har fått någon definition på varför man flyttar över att starta-eget verksamheten ifrån näringslivets organisationer till landskapsregeringens egen verksamhet. Enligt vad jag har förstått så upplever man att man sparar pengar. Kostnaden finns fortsättningsvis, om man tänker upprätthålla verksamheten, men den syns inte. Det är orsaken till förflyttningen som jag har förstått det. Det kanske borde ha framkommit i finansutskottet på något sätt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jag tycker inte att det är försvarligt att ersätta den här verksamheten med en hemsida. Det är väldigt viktigt att den här verksamheten finns kvar. Om man tänker att det kostar 40 000 euro i året i relation till vad Ålands hushållningssällskap får för rådgivning som ges till primärnäringarna. Där har man en budget på 330 000 euro, medan Åländskt Näringsliv, som ändå ska serva de övriga näringslivet, har en budget på 90 000 euro.  Jag tycker det är en betänklig i obalans i det här. Man borde jämna ut det här både vad gäller näringsavdelningens struktur men också hur man hanterar rådgivning till olika branscher så att man uppnår en större jämlikhet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Att det inte blir något missförstånd så svarade jag inte å landskapsregeringens vägnar. Jag har precis samma uppfattning. Jag tycker inte heller att det är försvarligt. Jag motionerade i fjol om att verksamheten skulle ligga kvar såsom den har varit tidigare, så det är vi helt eniga om. När ltl Gunell säger att hon inte har fått något svar på varför, så det enkla svaret är att man vill spara in 40 000 euro som är en extra kostnad om man köper verksamheten, medan om man sköter verksamheten själv så syns inte kostnaden. Det är det enkla svaret. Tyvärr finns det inte några mera tankar bakom detta, såsom jag uppfattar det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Den här typen av rådgivningsverksamhet är central för att få fram det som vi alla eftersträvar, nämligen flera lönsamma företag. I det perspektivet måste det ju ses som en mycket liten kostnad. Det kommer ju ändå att kosta någonting att ha den här verksamheten inom landskapets regi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Jag kan uppehålla mig lite kring företagsrådgivningen. Allting förändras. I dagens läge vet vi att det viktigaste är att få små företagen att växa. Det är viktigare än att starta eget. Det är också bra att man startar eget när man har en bra idé. Men det viktigaste är att få de mindre företagen att växa. Det är det som vi satsar på. Vi har också haft diskussioner med Ålands Näringsliv och vi är helt överens om att det ska fungera på det sättet.

Om man först får en liten kort att presentationen när man startar eget företag så kan man sedan få konsultcheckar från näringsavdelningen så att man kan vända sig till Ålands Näringsliv eller till någon annan och använda sig av de pengarna. Det finns möjlighet att få pengar för att starta eget också.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag skulle gärna lyssna mera vad landskapsregeringen gör för att få de små företagen att växa. Insatserna för företag överhuvudtaget har varit ganska få under den här mandatperioden. Åländskt Näringsliv är nu en ny organisation bestående av gamla, som t.ex. Ålands handelskammare, som har haft en lång tradition att ha den här rådgivningen. Det har fungerat väl, vad jag har förstått. Har landskapsregeringen gjort någon utvärdering av det här och funnit att det har varit en dålig verksamhet? Och att det är därför ska flytta verksamheten till teknologicentret som lyder direkt under landskapet.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Nej, det är inte alls på det viset att det har varit någon dålig verksamhet. Man kan förändra och göra på ett nytt sätt, vilket jag förklarade redan i den förra repliken.

När det gäller samarbete med Ålands Näringsliv och organisationerna så har vi det på andra plan. Vi har flera stora samarbetsprojekt på gång, exempelvis centrumprojektet där åländskt näringsliv är med. Vi har också ett projekt som heter Ålands maps, där man ska från Ålands Näringsliv tar på sig och hanterar just domänproblematiken. Pengarna kanske används på ett lite annorlunda sätt. När det gäller starta eget så kan man komma rätt långt på webben, sedan kan man få en konsultcheck och vända sig till vem man vill, exempelvis till Ålands Näringsliv. Det är kanske en liten tyngdpunktsförskjutning från att starta eget till att utveckla de företag som redan finns, företag som är livskraftiga och har möjligheter att bli bra företag.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag hoppas att jag har varit tydlig. Jag tycker vare sig om att göra den här förändringen, som landskapsregeringen föreslår, eller det sätt som man har gjort det på. Man har ensidigt brutit avtal med en organisation. Jag tycker att det är synnerligen viktigt att landskapets näringsavdelning och organisationen Ålands Näringsliv har en god relation där kommunikationen fungerar. Det här måste ju vara en synnerligen viktig axel i det här samarbetet. Hur ska man annars kunna komma till lösningar där man gemensamt kan göra någonting för näringslivet? Jag tror att den här rockaden har försvårat det här samarbetet snarare än att man har förbättrat det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack fru talman! När det gäller utvecklandet av Bomarsund så kan jag tycka precis att ltl Gunells förslag vore det optimala. Men, vi är faktiskt angelägna om att få det här till Sund, därför tycker vi att vi kan gå med på det här. Det visar på något sätt hur angelägna vi är, fast det är inte det optimala, det tycker vi inte heller. Men vi vill gärna ha det här till Bomarsund och då ser vi det här som en lösning.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har förstått att om landskapsregeringen ska investera i besökarcentret då har man mer eller mindre tvingat Sunds kommun att ta på sig driften. Så tycker jag inte att landskapsregeringen gentemot kommunerna ska sköta politiken. Vi vet alla att driften av besökscentret inte är kärnverksamhet för en kommun. Sunds kommun har andra utmaningar som säkert är mycket mer angelägna. Det här är ett viktigt tillskott, men inte bara för Sunds kommun. Det är en jätteviktig satsning för hela turist Åland. Därför tycker jag inte att man kan tvinga Sunds kommun att påta sig det här ansvaret. Det hör inte till kommunens kärna.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Fru talman! Jag kan precis hålla med om det. Jag vet inte om man kan säga att det påtvingades någonting. För att få till stånd ett byggande i det här skedet, under budgetåret 2011, så var det viktigt att driften skulle sättas på Sunds kommun. Jag hoppas att det inte står i avtalet att det ska vara så i all evighet. Det är inte förhandlat om ännu, det återstår att se.

Ltl Camilla Gunell, replik

Nej, det här är inte klart ännu. Det ska förhandlas. Jag hoppas verkligen att det här som står i budgeten, om att man vill förverkliga ett besökscentrum i Bomarsund, att det är en uppriktig önskan från landskapsregeringen. Att inte detta med Sunds kommun är ett sätt att förlänga, fördröja och förhala och kanske i sista stund stjälpa ett bra projekt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Tack fru talman! Jag fick lov att medverka i finansutskottet på slutrakan. Det var intressant. Finansutskottet har i sitt budgetbetänkande givit landskapsregeringen sitt stöd för den finanspolitik som landskapsregeringen för. Det är ju glädjande. Oppositionen omfattar uppenbarligen också den politiken eftersom de inte har uttalat sig emot den förde finanspolitiken och konjunkturpolitiken som landskapsregeringen, inte utan framgång, har fört.

Jag kan upprepa det på nytt. Landskapsregeringens konjunkturpolitik har lett till, trots den ekonomiska resektionen och de svårigheter som finns, att landskapsregeringen har lyckats bibehålla välfärden för medborgarna på en bra nivå. Det tycker jag att är väldigt viktigt att påpeka. Landskapsregeringens finanspolitik måste ha som huvudsaklig inriktning att trygga den välfärd och medborgarservice som samhället skall ge medborgarna.

Det är klart att en sådan här budgetbehandling i finansutskottet alltid handlar om en massa detaljer. Det handlar också om att behandla de finansmotioner som har inlämnats. Jag tycker själv att finansmotionerna har behandlats med vederbörlig aktning och med ganska mycket välvilliga skrivningar. Det är bara bra. Det betyder att finansutskottet till de delarna har varit enigt om ge synpunkter till landskapsregeringen i diverse frågor, lite tillägg, preciseringar och sådana saker. Jag tycker att det hör till parlamentarismens grundprinciper att parlamentet umgås med regeringen på det här sättet.

Fru talman! Jag kommer inte att behandla skärgårdstrafiken. Det kommer finansutskottets ordinarie medlem från liberalerna, Torsten Sundblom, att göra.

Jag tänkte ta upp ett par saker dock i handledning av tidigare anföranden. Angående det som ltl Gunell var inne på när det gäller företagsrådgivningen så kontrollerade jag just med näringsministern, det handlar inte om att några avtal med Ålands Näringsliv skulle ha brutits. Man har förhandlat om hur man ska bedriva den här verksamheten framöver. Avtalsbrott är inte rätt term, tycker jag. Det är en anklagelse som inte håller streck.

Den andra saken som jag kort tänkte kommentera var ltl Sundman inne på. Det handlar om lite större saker, nämligen utsikterna för klumpsummans framtid. Eftersom klumpsumman är kopplad till statens inkomster, så hur ser utvecklingen ut av statens inkomster framöver? I finansministeriets översikt, som kom ut idag, sägs att de offentliga samfundens inkomster kommer att stiga med ungefär tre procent per år. Det betyder också att statens inkomster kommer att stiga. Statens inkomster måste stiga. Staten måste ta ut större inkomster för att kunna betala bort statsskulden för framtiden. Statsskulden ökar med 40 miljarder euro under 2008-2010, enbart på tre år. De pengarna ska betalas tillbaka och de måste tas in i form av inkomster till staten. Det är helt klart att staten inte har råd att låta bli att öka sina inkomster. Visst kommer det att ske besparingar och nedskärningar också, men de kommer antagligen att vara relativt låga. Finland kommer inte heller att slakta välfärden, det är helt klart.

Jag ska inte gå in på detaljer, alla har kunnat läsa det här betänkandet. Jag ska ta några ord om samhällsreformen. Jag tycker själv att texten som vi skrev i betänkandet är bra. Texten formulerar det uppdrag, som vi har framför oss, i ett nötskal. Det är inte finansutskottets uppgift att ge svar på alla frågor och göra en beredning som ska behandlas i lagtinget i form av något färdigt paket. Däremot är det bra att göra en problemformulering och att peka på vilket sätt man kan tänka sig att gå vidare. Det viktiga i sammanhanget är att utskottet anser att det är nödvändigt med en bred politisk beredning för att på basen av det material, som redan finns och det material som är på kommande, göra en ordentlig utvärdering av hur samhällsreformen ska se ut.

För att koka ner det hela till enkla beståndsdelar så handlar det om vem som ska utföra vilken samhällsservice och på vilken nivå. Vad ska ligga på landskapsnivå och vad ska ligga på kommunal nivå? Hur ska närservicen på den kommunala nivån organiseras för att göra den så ekonomiskt rationell och förmånlig som möjligt? Men dock så att man ser till att samhällsservicen håller en hög kvalitet och att den är tillgänglig över hela Åland när det gäller basservicen som barnomsorg, skola, äldreomsorg, social service osv. Det är ju helt nödvändigt. Det är för att på lång sikt kunna säkerställa välfärden som hela det här projektet behöver genomföras. Därför behöver det också genomföras så att man har en bred politisk enighet kring det hela, vilket finansutskottet säger.

Det här är en stor uppgift som jag tror att blir förmodligen den viktigaste för nästa regering och nästa lagting. Jag är inte säker på att vi förmår och hinner göra det här under ett år, särskilt när vi har ett valår på kommande. Med en viss erfarenhet av det kan vi säga att det brukar finnas en viss turbulens i luften då, åtminstone det sista halvåret före valet. Jag tror att det här kommer att vara en av de stora uppgifterna för kommande lagting och landskapsregering.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack fru talman! Ltl Sjölund vill ge ett sken av att den här regeringen har fört en förnuftig finanspolitik. Man har lyckats behålla välfärden, som han uttrycker sig. Så långt är det sant, välfärden är i gott skick tillsvidare. Det stora problemet är att man skjuter problemen framför sig. Man har tömt de resurser som har upparbetats tidigare. Tittar man i den blå boken är det ackumulerade underskottet 2012 nästan 90 miljoner euro, och det är på en omslutning på 290 miljoner. Nästan en tredjedel är ackumulerat underskott. Jag tycker inte det är en väldigt förnuftigt finanspolitik att bara skjuta problemen framför sig. Det gäller nog att ta tag i problemen också, ltl Sjölund.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Nej, jag har en helt annan uppfattning. Den här landskapsregeringen har faktiskt fört en förnuftig konjunkturpolitik som alltså har lämnat medborgarna i så orubbat bo som möjligt. Om det är så att ltl Anders Eriksson anser att vi inte borde ha använt reserven i utjämningsfonden, och att vi dessutom inte skulle ha använt oss av våra likvida medel, utan vi skulle, under de här tre åren, ha skurit bort 90 miljoner. Vad hade detta haft för effekter på välfärden för medborgarna? Ja, det hade inneburit en ren katastrof. Jag är inte med om en sådan politik. Jag är med på en förnuftig konjunkturpolitik som säkerställer medborgarnas välfärd.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ganska intressant att ta del av hur man kan ändra ord. I anförandet pratas det om en förnuftig finanspolitik. Men nu var det plötsligt en förnuftig konjunkturpolitik. Det kan vara två skilda saker, ltl Sjölund. Om vi tar som exempel starta-eget verksamheten hos Ålands Näringsliv så är det den typen av inbesparingar som man har gjort. Den egna verksamheten har mer eller mindre fått vara kvar i orubbat bo. Det kommer också att leda till att inte heller konjunkturpolitiken, om vi ser det ur ett längre perspektiv, kommer att vara så speciellt lyckad. Så småningom, ltl Sjölund, måste man börja ta i de här underskotten, de går inte att skjuta de framför sig hur länge som helst.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Jag tror nog att ltl Eriksson behöver sätta sig ner och studera hur de ekonomiska sambanden fungerar. Konjunkturpolitiken har utgått ifrån att det finns reserver som man kan använda för att utjämna konjunkturen. Det finns likvida medel som kan användas. Finanspolitiken hänger helt och hållet ihop med det hela, också med konjunkturpolitiken. Finanspolitiken har inriktats på att se till att bevara medborgarnas välfärd. Visst har det skett nedskärningar också, men de har inte primärt drabbat medborgarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ltl Sjölund lyfte upp avtalet mellan landskapsregeringen och Ålands Näringsliv angående starta-eget rådgivningen. Inför fjolårets budget 2010 valde landskapsregeringen att ensidigt och utan dialog med Ålands Näringsliv, dåvarande Ålands handelskammare, bryta ett fyraårigt avtal om starta-eget rådgivningen. Det beslutet fullföljer man nu 2011 med att rådgivningen upprör från sista april 2011 hos Ålands Näringsliv. Efter det kommer rådgivningen att ges av teknologicentret.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Vi har tydligen inte riktigt samma information. Näringsministern har sagt att landskapsregeringen och de inblandade parterna har diskuterat och kommit överens om hur man ska lägga upp det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Redan i fjol framgick det mycket tydligt av brevväxling mellan de här två parterna att det här gjordes utan dialog och att man ensidigt bröt avtalet. Nu har det också, den 11 november 2010, inkommit ett brev till landskapsregeringen där man igen konstaterar att landskapsregeringen ensidigt har beslutat att ändra avtalsvillkoren i det mellan parterna ingångna resultatavtalet gällande starta-eget rådgivningen. Det är ett avtal som tecknades 2008 och skulle pågå till 2012.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Näringsministern förklarade ju den här saken redan tidigare. Jag behöver inte upprepa det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Folke Sjölund är snabb att kritisera socialdemokraterna. Men vi gillar att man håller spelreglerna. I den här frågan har jag här ett dokument, från november 2009, som är riktat till lagtingsledamöterna och landskapsregeringen. Här skriver man ifrån dåvarande Ålands handelskammare just precis om den utveckling som vi nu ser ett andra skede av. De konstaterar; ”ingen som helst dialog har förekommit under budgetarbetet när regeringen informerat oss om sina avsikter, vilket vi anser att är en grov överträdelse från regeringens sida gentemot oss som avtalspartner. Vid ett möte med näringsministern 17.11 framfördes endast att den förändrade näringspolitiken är en följd av landskapets besparingsbehov. Anser landskapsregeringen utan vidare att ensidigt kunna frångå giltigt avtal? ” Det är nog bäst att ta reda på fakta först.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag frågade just näringsministern, han kommer att ge mera information om den här saken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller klumpsummans utveckling så har vi en rad strukturella problem eftersom finska staten kommer att öka sin skuldbörda och därigenom finansiera sitt fögderi. När man sedan ska betala tillbaka skulden så kommer man att möta behovet av tilläggsfinansiering med 80 procent inbesparingar 20 procent skattehöjningar. Det betyder att av den delen får vi, via klumpsumman, mindre.

Sedan pratade också ltl Sjölund om valfeber. Det finns anledning att tro att de positiva prognoserna nu har att göra med valfeber i Finland eftersom det är ännu närmare val där. Om man tänker på alla surdegar som ligger och jäser runtom i Europa så ska man nog vara lite försiktig med att överhuvudtaget tro på att det här faller in. Det kan komma nya del- eller helkriser rätt så snabbt i och med de potentiella hot som finns. Det är klart att man försöker måla upp en positiv bild när det är nära ett riksdagsval.

Ltl Folke Sjölund, replik

Min erfarenhet, som inte är alldeles obetydlig, av finansministeriet i riket är att de verkligen inte målar upp några skönbilder. Om deras beräkningar är att de offentliga samfundens intäkter kommer att stiga med 92 till 102 miljarder på tre år så är det tämligen säkert att det kommer att hålla. 10 miljarder innebär ungefär 45 miljoner i pengar för landskapets kassa, över en treårsperiod.

Att man av 40 miljarder skulle spara 32 miljarder i statsbudgeten förefaller nog inte särdeles rimligt på ett år i varje fall, kanske inte ens på tio år.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det är också finansministeriets uppskattning hur den kommande finanspolitiken ska föras. Där brukar ju finansministeriet ha ganska stort inflytande.

När det gäller den tilltänkta ökningstakten på tre procent så om man tar bort penningvärdesförsämringen och de kostnader som vi har för löneökningar osv och så blir tre procent i praktiken inte någon förändring. Vi kommer fortsättningsvis att ha ett strukturellt underskott över 10 procent närmare 20 procent i vår budget. Det är fortsättningsvis ett allvarligt problem som man har skjutit framför sig till nästa valperiod och mot bakgrund av den utveckling som nu målas upp av klumpsumman.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det här beror på om det är nominella priser eller fasta priser. Den här typen av beräkningar brukar ofta göras i fasta priser, men jag ska inte svära på hur det är. Det är uppenbart att det kommer att ske en reell tillväxt i statens inkomster, inte bara nominell. Det betyder också att det kommer att ske en reell tillväxt också i klumpsumman.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Bästa kollegor, finansutskottet och dess sekreterare Niklas Slotte är åter värda vårt samfällda tack för att på kort tid ha producerat sina synpunkter på nästa års Ålandsbudget. Över 70 enskilda höranden vittnar om utskottets ambitioner om att göra ett bra arbete.

Centergruppen är för sin del nöjd såväl med finansutskottets synpunkter som med dess linjedragningar inför de kommande åren. Inte minst utskottets enhälliga stöd för skapandet av en s.k. Ålandshavskommitté visar att utskottet tagit till sig lagtingets synpunkter.

Även om det inom oppositionen har funnits en i alla fall utåt sett påtaglig otålighet över att regeringspartierna, centern och liberalerna, tydligen inte i tillräcklig utsträckning velat diskutera den framtida utgiftsnivån och därmed utgiftsstrukturen, vill vi från centerns sida ånyo upprepa vår ståndpunkt om att den förda budgetpolitiken till övervägande del varit den enda möjliga.

Det är nämligen först nu vi kan börja skönja konturerna av det framtida ekonomiska handlingsutrymmet. Det enda vi dock med säkerhet kan förutspå är att det åländska budgetutrymmet kommer att ligga på en klart lägre nivå jämfört med det senaste decenniets ekonomiska toppår. Centern delar därför Finansutskottets uppmaning om att det nu är nödvändigt att se över såväl intäkts- som utgiftsnivåer.

Först några ord om den framtida intäktssidan där PAF och Posten Åland får lov att anpassa sig till nya förutsättningar. Kanske det är bäst att i detta läge hoppas på att de egna bolagen i alla fall skall kunna fortsätta som betydande arbetsgivare men med ett bidrag till vår gemensamma kassa som klart understiger tidigare års volymer.

I och med att Ålands offentliga ekonomi tillsvidare är klavbunden till den finska statsekonomin är det i övrigt genom att analysera de politiska besluten i Helsingfors som vi kan göra en prognos för egen del. Förutom det som ltl Folke Sjölund presenterade här om finansministeriets senaste prognos som kom idag så kommer den här veckan den s.k. Hetemäki-gruppen att presentera att sina förslag om hur den finska skattepolitiken bör utformas.

Det går inte att här och nu spekulera i hur Ålands klumpsummeekonomi kommer att påverkas av den sannolika omläggningen av skattesystemet. Som exempel på möjlig påverkan kan dock nämnas den tidigare aviserade betoningen av fastighetsskattens ökade andel av de totala skatteintäkterna, en reform som Hetemäki-gruppen motiverat med att fastighetsskatten är den skatt som minst påverkar ekonomisk verksamhet och därmed den skatt som minst förhindrar tillväxten.

En sådan reform får givetvis återverkan såväl på klumpsumman som på den interna åländska ansvarsfördelningen av ekonomin. Likaså ifall arbetsgruppen går in för att med finansministeriets goda minne föreslå ett totalt förstatligande av samfundsskatten. I så fall försvinner även för flera av de åländska kommuner en betydande skattekälla. Frågan blir hur vi med ett eget system för kompensation till kommunerna ska få dessa att ta ett näringspolitiskt ansvar trots att det direkta ekonomiska utfallet av nya företagsetableringar begränsas ytterligare? Än en gång ser vi konsekvenserna av att Åland inte besitter beskattningsrätten fullt ut.

Enligt centergruppens åsikt bör budgetarbetet inför 2012, det år då utjämningsfonden töms på sina sista miljoner, inriktas på målsättningen att få stopp på ökningen och på sikt minska på de s.k. konsumtionsutgifterna. Utmaningen för oss alla ligger i att bryta den uppåtgående utgiftskurvan men på ett sätt som inte skadar den grundläggande välfärden mer än nödvändigt.

Centern anser därför att det är dags att diskutera införandet av ett allmänt anställningstak inom all offentlig verksamhet på Åland. Vi har utan tvivel nått smärtgränsen för storleken på den offentliga sektorn i förhållande till den privata sfären. Ett anställningstak ska inte sätta stopp för nyanställningar men förutsätter att kanslihuset, polisen, ÅHS, radion, högskolan, gymnasierna och andra inrättningar har styrelser, budgetansvariga, som klarar av att omdisponera inom givna ramar ifall det finns behov av nya personella resurser.

Helheten inom den offentliga ekonomin förutsätter att även kommunerna och kommunalförbunden påtar sig samma strama linje. Den kommunala sektorn har tack vare reformen av landskapsandelarna klarat av den ekonomiska nedgången på ett helt annat sätt än självstyrelsenivån och kan även totalt sett påvisa överskott i finanserna för år 2009. Det kommunala skuldberget är dock i några fall på en alltför hög nivå. Tyvärr är även investeringsbehovet långt ifrån avklarat inom den kommunala sektorn.

Det finns även denna gång skäl att behandla frågan om en åländsk samhällsreform. Centergruppen välkomnar även här finansutskottets synpunkter på innehållet i en sådan reform. Jag upprepar gärna centergruppens tidigare besked om att vi välkomnar en samhällsreform men utgår från att till de delar kommunerna berörs så utgår förändringarna från de berörda kommunernas egna beslut och slutsatser.

Finansutskottets besked om att vi i mars nästa år får en utredning om det framtida huvudmannaskapet för missbrukarvården ingår enligt centerns mening som en av beståndsdelarna i samhällsreformen, liksom specialomsorgen och ansvaret för sjukvården inom äldreomsorgen. Här behöver vi nog helt nya strukturer om vi ska klara de demografiska utmaningarna som bl.a. ÅSUB har beskrivit i sina rapporter.

Utöver begreppet samhällsreform är näringspolitik ett annat mantra som ständigt återkommer i dessa dagar. Även om centergruppen naturligtvis delar finansutskottets syn på bl.a. entreprenörsanda och småföretagandets betydelse så är det en särskild faktor som vi önskar lyfta fram; behovet av att klara av den pågående generationsväxlingen inom de redan befintliga småföretagen.

Vi hittar dylika exempel på behov av ägaromstruktureringar inom de flesta branscher. Nya företag är varmt välkomna men hur ska vi kunna hjälpa till för att säkerställa en fortsättning för företag där pensionering för entreprenören i värsta fall är lika med slutet på dennes livsverk? Här är det nödvändigt att se över vilka nya grepp som behövs för att förstärka den näringspolitiska arsenalen.

Därmed, herr talman, har jag överskridit min tid med 30 sekunder, jag beklagar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det kunde höras såsom kollegan Harry Jansson, när det gäller samhällsreformen, angav någon slags linje för centern. Han hänvisade också till utskottets betänkande som talar om en bred politisk beredning efter att utredningar har gjorts. När jag lyssnade noga så hörde jag att man möjligen kunde tänka sig att föra över lite mera från kommunerna till landskapet än vad vi har gjort hittills. Det var inom den sociala sektorn. Men med det klarar man inte t.ex. Kökars långsiktiga ekonomi och den åldersstruktur som finns där. I flera andra kommuner är situationen minst lika bekymmersam. Har centern ingen annan modell än det som här angavs?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! I samband med att centern, under våren innevarande år, gjorde en kommunrunda så var naturligtvis skärgårdskommunernas utsatta situation långt framme i diskussionen. I och med att vi diskuterade samhällsreform och kommunal omstrukturering var slutsatsen till den delen att vi kommer att behöva någon form av akut kommunmottagning för att klara av de finansiella bekymmer som bl.a. Kökar kommer att stå inför. När man har passerat en skuldsättning på 11 000 euro per invånare så är det alltför högt med tanke på skattekraften. Svaret är att man måste ta de kommunala specialfrågorna till särskilt övervägande. Det finns inte någon enkel lösning på den frågan.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Svaret var alltså att samhällsreformen, som det inte finns några skisser på överhuvudtaget, ska inkludera en akut kommunmottagning. Men det har ju inte någonting med reform att göra. Det är ingenting som löser de långsiktiga problemen. Det är någonting som man med pengar från landskapets sinande kassa försöker hjälpa några kommuner som är i predikament. Men ska vi hjälpa de kommunerna och de samhällsmedborgare som bor där så måste vi få en långsiktig hållbarhet i ekonomin. Det är någonting helt annat än akut kommunmottagning.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag förstår att ltl Harry Jansson vill göra det här till kommunal framtidsfråga när det gäller Kökars utsatta situation. I det här läget är det nog att se till helheten, se till att det finns en trafik och se till att det finns en fungerande kommunstruktur som möjliggör ett grundläggande samhällsutbud av service som gör att kommunen Kökar, kan fortleva.

Däremot har vi inom centern diskuterat och även försökt uppmana att man ute i skärgården börjar diskutera en större samverkan bl.a. vad gäller ledande tjänster. Jag tror att tiden är mogen för att man den vägen kan börja göra inbesparingar.

Däremot kommer vi aldrig ifrån, ltl Roger Jansson, att den avvikande stora skuldsättning som några mindre kommuner har försatt sig i kommer alla att få vara med och betala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! En av de frågor som föranledde omröstning i finansutskottet handlade om finansmotion nummer 13, där socialdemokraterna föreslår att man ska lägga till ett stycke under rubriken miljöpolitik; nämligen att Åland som ett självstyrt område skulle anhålla om att få en självständig representation i HELCOM. Här förlorade oppositionen mot centerledamöter och liberala ledamöter. Det här är en fråga som jag vet att ltl Jansson har stöttat helhjärtat tidigare innan han blev partiordförande. Hur ser centern på den här frågan idag?

Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Tyvärr har vi inte diskuterat socialdemokraternas motion vad gäller HELCOM. Den har tyvärr fallit mer eller mindre i glömska. Däremot har vi mycket noggrant diskuterat en annan av partiets motioner, den om att trygga verksamheten för Ålands Fredsinstitut. Den har varit mycket långt fram och där finns det någon lösning.

När det gäller HELCOM så måste jag faktiskt be om ursäkt. Ingen har upplyst mig om varför inte finansutskottet har kunnat ha en positiv skrivning till den här delen. Jag kan tänka mig att landskapsregeringen har arbetat i de här banorna ett tag och kanske kommer att kunna berätta att något positivt är på gång. Jag har alltid stött landskapets möjligheter att vara med i den här typen av samverkan, särskilt när det gäller miljön och jag kommer att fortsätta med det.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Jag tyckte själv att det var lite förvånande. Ltl Jansson har varit en av de främsta i ledet när det gäller att Åland skulle få en egen självständig representation i HELCOM. Jag hoppas att han fortsätter att försöka övertyga regeringen om att det här är en bra lösning.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, jag kan lova ltl Aaltonen att vi tillsammans ska försöka lösa den biten också. Det har visat sig att de möjligheter ett deltagande ger för oss från åländsk sida i de här organen är guld värt. Det finns visserligen kritik om att det kan vara luddigt, strukturlöst och att vi inte har tillräcklig återkoppling i denna sal osv. Men nyttan av att kunna vara med och därmed skapa kontakter är guld värt. Jag tror nog att vi alla ska kunna omfatta den socialdemokratiska tanken här så småningom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Vi har sagt det förut ifrån frisinnad samverkans del under den här mandatperioden och vi säger det igen; under den korta tid finansutskottet har på sig att behandla det viktigaste politiska styrinstrumentet för lagtingsåret så ägnar man för mycket tid åt att höra för många. Man hör dem i 10-15 minuter. Det är nästan ett hån mot folk att höras i väsentliga frågor under så kort tid. Finansutskottet borde koncentrera sig på ett antal större frågor där man kan bedöma att man kunde ge landskapsregeringen en positiv vägkost och kanske delvis också göra förändringar i den av landskapsregeringens föreslagna politiken. När man hör så där många så blir det tunt på slutet. Det blir oklart i många frågor för man har inte tid att diskutera frågorna genomgående. Det här har jag själv tidigare varit med om i finansutskottet och sett att man måste akta sig för att ha den här överstora hörandeomgången. Skulle man i andra ärenden göra på det här sättet så skulle det bli samma resultat med all säkerhet.

Vi har läst finansutskottets betänkande utgående från vår motion nr 61. Vi har försökt se vad den har givit för spår i finansutskottets betänkande. Vi kan hitta något spår men det är för övrigt dåligt. I den motionen tog vi bara upp de stora samhällsfrågorna och de är mera lechärt behandlade.

Vi har nu under flera år efterlyst bedömningar över statens långsiktiga inkomstutveckling utgående från vår 0,45 procentsystem. Vi är helt beroende av statens inkomster för vår egen inkomstbildning. Det har varit svårt att få fram det här. Nu har finansministeriet i alla fall gjort beräkningar som de själva anser att är hållbara. Finansministeriet säger att statens inkomstnivåer kommer på lång sikt att ligga ungefär 10 procent under normalnivån. Det kommer de att åtgärda med 80 procent besparingar och 20 procent skattehöjningar i en liten mix. Det här är ungefär det som vi har tippat tidigare att skulle vara fallet och nu visar det sig riktigt. Vi vet på vilken nivå vi måste ner i kostnader som ska motsvara 0,45 inkomsten.  

Finansutskottet noterar att landskapet har sparat i fråga om investeringar, överföringsutgifter och låneutgifter som också vi konstaterade i remissen. Utskottet konstaterar att det har varit svårare att minska på driftutgifterna, precis som vi påstod då också, tack för det beskedet finansutskottet.

Det som förvånar lite är personalberäkningen, att den på fyra år skulle förändras från 1809 till 1814 personer plus 4,5. Vi har en någorlunda hållbar beräkning inom ÅHS att man har minskat antalet tjänster med ungefär 30, huvudsakligen p.g.a. nedläggningen av avdelningen Östergårds. På utbildnings- och kulturavdelningen har man minskat med 10-20 tjänster. Det betyder att inom övriga delar i landskapet har det ökat någonstans. En analys av den här utvecklingen skulle vara intressant att få. Är det faktiskt så att man inom alla övriga områden, utom de högst prioriterade politikområdena, har ökat personalen? De här siffrorna som finansutskottet har presenterat talar för att så skulle vara fallet. Det är bra om någon kan upplysa om hur det förhåller sig.

År 2012 är fonderingarna slut, 2012 är extra pengarna slut. Därefter gäller det att visa plus minus noll resultat eller plus resultat. Kalkylerna framöver är tyvärr negativa. Om alla siffror håller som visas här så skulle vi fortsätta att köra med förluster trots att vi då är inne i en högkonjunktur efter 2012. Som ltl Strand här sade tidigare så redovisar finansutskottet inte några lösningar på det här. Man talar faktiskt om utökade kostnader i form av revisionsverksamheten, tandvård, både tandvårdscheck och ambulerande tandvård, hälsovård i skärgården och barnbidrag osv. Det är antagligen helt okej om man sätter in det i en prioritering där man kan vara någorlunda överens om att om vi kan spara på övrigt mer än det nya kostar så kan vi göra på det här sättet. Då kan man satsa på nya saker. När man inte kan spara på det övriga, utan där också är det ett tryck på kostnadshöjningar, så kan man inte heller satsa på det nya på det sättet som föreslås här. Det är en oansvarig ekonomisk politik som presenteras till den delen.

Herr talman! När det gäller samhällsreformen så är det väldigt vagt. Man säger; ”efter de utredningar som görs under det här året och i början på nästa år ska man ha en bred politisk beredning. Man ska höja medvetandegraden om behovet av en samhällsreform med anledning av bl.a. den försörjningsbörda som kommer sig av den demografiska utvecklingen” Vad säger det här? Vad får vi för svar ifrån finansutskottet när det gäller samhällsreformen? Absolut ingenting! Ja, vi får det svaret att man tycker att det är ett problem framöver när det gäller samhällsstrukturen och någonting måste göras. Det behöver alltså göras en bred politisk beredning. Jag undrar när liberalerna och centern är beredda att ge besked på den här punkten? Vad vill man ha och ungefär hur ska det se ut?

Jag minns att kollegan Olof Erland hade ganska långtgående besked för liberalernas del i remissen, medan vi idag och tidigare har hört kollegan Harry Jansson säga någonting om centerns linje. Den är ju väldigt vag, men det är i alla fall bra att man inser att någonting måste göras.

När det gäller skärgårdstrafiken, herr talman, så är det som finns här en bra början. När man läser de konkreta förslag, som finansutskottet föreslår att vi ska ge landskapsregeringen, verkar det som det inte behövs något kortruttsmeddelande. Här har finansutskottet skrivit vad som behöver göras för de närmaste åren. När man klarar Föglötrafiken så har man skapat grunden för en fortsatt kortruttsatsning. Dessutom är det bra att finansutskottet skriver om näringslivets utveckling i skärgården och bindningen till trafiken. Det är inte någon vits att bygga upp en väl fungerande trafik om man inte klarar av att näringslivet ska kunna expandera. Ålderstrukturen i skärgården talar för att det är näringssatsningarna som är A och O för skärgårdens framtid. Då måste skärgården bindas ihop för att man ska kunna ge näringsservicestöd åt varandra och få ett fungerande ekonomiskt kluster för skärgården. Jag tycker att man ser lite bra skrivningar om detta nu i finansutskottets betänkande. Men, sedan vågar man inte gå längre. Man talar om att trafiken Föglö-Kökar ska bindas ihop och om Vårdös fasta förbindelse. Men man vågar inte säga vad man vill om Sottunga. Det ska vara någon slags lösning, man kan läsa ut att det antagligen är en egen linje till Långnäs, eller vad är det frågan om? Norra linjen vill man ha oförändrad förutom Bärö där Enklingetrafiken ska köras. Det hade varit rimligt med en diskussion om t.ex. Lilla Hummelholm, Härö, Lappo och ett färjfäste antingen på sydvästra Lappo eller på Björkö, när man en gång vill vara konkret. Det är möjligt att man menar det man skriver. Skapar man en början på förändringen i kortruttstänkandet med Föglö som bas så har man möjlighet sedan att gå vidare. På den punkten håller vi med.

Vi noterar att finansutskottet inte har sagt någonting om personalförsörjningsplanen. Under de här åren har vi en ökning av personalen istället för en minskning. Vi har svårt att se någon personalminskning som presenteras i finansutskottets betänkande förutom den som har gjorts inom ÅHS i samband med Gullåsen. För att planera personalförändringar måste man ha en personalförsörjningsplan så att man kan matcha olika förändringar och behov av flera personer mot naturliga avgångar på bästa möjliga sätt.

Herr talman! Jag ska avsluta för att någorlunda hålla tiden. Jag vill bara säga om näringspolitiken att vi har varit för att alla stöd ska produktions- och tillväxtmaximeras som vi skrev i vår motion. Det gäller primärnäringarna och alla övriga näringar. Det är också en form av samhällsreform som fordrar mer än en bred politisk beredning.

För min personliga del kan jag tänka mig att stöda fyra förslag ifrån reservanternas sida. I den gemensamma reservationen är det Självstyrelsegården och dess förändring med en fjärde våning. Det är en näringspolitisk balans i våra satsningar. Det har att göra med att göra satsningarna produktions- och tillväxtmaximerande och också branschen produktions- och tillväxtmaximerande.

Företagsrådgivningen hos Ålands Näringsliv och pengar som inte används för en golfbana, som inte kommer att byggas, kunde väl exkluderas ur budgeten. Tack. 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Först vill jag rätta en felsägning från ltl Roger Jansson. Det är inte Östergårds som har lagts ned på Gullåsen utan Övergårds. Det är viktigt att man säger rätt annars kan det bli något missförstånd som sprider sig.

När det sedan gäller samhällsreformen, som ltl Jansson kritiserade, så tycker jag att finansutskottet har skrivit riktigt bra. Jag kan förstå att FS hade velat att man hade skrivit att kommunerna ska sammanslås på ett eller annat sätt, men det gör man inte. Jag tycker att man har lyft det absolut viktigaste, man ska ha ett system som säkerställer medborgarnas grundservice i olika regioner. Det är det allra viktigaste i det här. Jag tycker att finansutskottet i sin skrivning har tacklat det på ett bra sätt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag vill börja med att be om ursäkt till alla på Östergårds, ni ska inte känna er nerlagda. Tack för den korrigeringen.

När det gäller samhällsreformen så har vi i vår motion skrivit att det är nödvändigt att få hela Åland att leva. Med den modell vi använder oss av idag så blir det allt svårare. Medborgaren behandlas olika i olika delar av landskapet i sådana frågor där de borde behandlas lika. Sedan finns det också frågor där lika behandling är omöjligt på grund av att man inte bor på samma ställen. Det är vår grundinställning och därför behövs en samhällsreform som också vi, och jag vet att liberalerna också har gjort det, har startat en idédiskussion kring. Jag tycker inte att finansutskottets betänkande tillför något i sak i den idédiskussionen.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag tycker faktiskt ändå att utskottets skrivning är ganska bra eftersom det är många steg som ska tas innan man kommer till ett sätt som faktisk skulle säkerställa medborgarnas grundservicenivå såsom man skriver här på slutet. Det är ju det som är huvudsaken. En sammanslagning, där kommunerna övertar varandras uppgifter, kommer ändå alltid att innebära att i varje liten del av Åland behöver det finnas skola, daghem och äldreomsorg. Så länge vi behöver de verksamheterna så kommer det att kosta. Det är ju det som alltid kommer att kosta.

Att man sedan, precis som finansutskottet skriver, ger exempel på gemensamt räkenskapsverk och ökande grad av samarbete mellan kommunerna och olika service som kan ersätta behovet av kommunalförbund som är onödigt dyra många gånger, det tycker jag att är helt rätt och riktigt i det här skedet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! För vår del har vi gått så långt att vi har sagt att vi vill ha en lagstiftning för att säkerställa grundservicen också regionalt. När man går in för en samhällsreform så måste man säkerställa skola, socialvård och hälsovård på ett rimligt sätt också ut i periferierna. Det är vi beredda att lagstifta om till den delen. Sedan måste vi komma vidare i våra diskussioner. Hur ska samhällsreformen se ut? Vilka strukturer ska reformen ha? Ska den ha någon del av kommunsammanslagning i sig eller ska den inte ha det? Ska någonting överföras till landskapet, vad i så fall? Eller ska man hitta på helt andra former av samhällsreform i offentlig sektor på Åland? Det är den diskussionen som vi skulle vilja att man tar några steg vidare med. Visserligen är det bra att alla partier som är med i finansutskottet har sagt att vi ska fortsätta diskussionen om samhällsreformen. Det är tur att inte någon sätter sig på tvären. Så långt är det okej. Jag tycker att vi efterhand som vi månad efter månad diskuterar kunde försöka komma lite längre än så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag sade tidigare idag att budgetarbetet pågår minst ett år. Det är landskapsregeringen som gör budgeten och man har ett handlingsprogram. Liberalerna har tagit upp två saker som jag tog upp i gruppanförandet; det är samhällsreformen och färjtrafiken. Vi kommer inte att sitta och vänta på nästa års budget. Vi håller på med samhällsreformen med utgångspunkt från medborgarnas service, att trygga en jämlik service. Det kräver antagligen en basservicelag eller liknande. Vi vill inte längre sitta och vänta på ett meddelande om kortruttstrafiken. Det finns tillräckliga underlag. Om man nu börjar med östra Föglö så kommer det att ge sig efter hand. Vi har idéer om det. Jag tycker inte att lagtinget kan föra valkampanj och sitta och vänta på en budget. Vi måste nu, när budgeten har kommit över det svåra läget, börja diskutera den svåra reformen. Jag tycker att ltl Jansson har framfört det och det är bra.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi kommer att göra så här, vi kommer inte att vänta på budgeten, vi kommer att jobba vidare, jag är lite osäker på vem jag ska uppfatta som vi? Förstod jag det rätt att det är frågan om liberalerna som regeringsparti? Eller är det landskapsregeringen som institution eller som verkställare? Jag uppfattade Erlands information att det är liberalerna som inte kommer att sitta och vänta. Nu är det så att ni har ett handlingsprogram och vi har ett samarbete i landskapsregeringen med centern. Det är center som sitter på frågan om kortruttssystemet i landskapsregeringen och de ska lägga basen för den diskussion som ska föras här i lagtinget om skärgårdstrafikens utveckling. Nu har finansutskottet föregått det genom att ge ganska klara besked på några väsentliga punkter.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När jag säger vi så menar jag inte mig själv och jag menar inte heller landskapsregeringen utan det politiska partiet som vill ligga på framkant med de stora frågorna. Så kan man uttrycka det. Det betyder att om vi ska få genomslag för våra förslag och om våra argument ska bita på någon så ska det vara en dialog med den som vill. Det är inte nödvändigt att enbart landskapsregeringen ska jobba med det, det är inte ens önskvärt. De här frågorna är breda. Vi utesluter inte att kommunerna är kvar, vi utesluter inte sammanslagning, vi utesluter egentligen ingenting. Medborgarnas jämlikhet och skärgårdens överlevnad när det gäller basservice är grunden. Inte finns det några motsättningar direkt till något annat parti här i lagtinget. Det som frisinnad samverkan för fram bekräftar att problembilden är ganska lika i alla fall.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller samhällsreformen så har vi ett fullständigt öppet sinnelag. Vi är beredda att diskutera vilka lösningar som helst som är värda namnet och som kan resultera i någonting när det gäller att lösa de problem som vi har förestående i dagens struktur i vårt närsamhälle. Det är bra, vi uppfattar det som en inbjudan till att vara med i den typen av diskussioner.

När det gäller skärgårdstrafiken så kan jag däremot inte redovisa något öppet sinnelag. Där är vi väldigt bestämda på den punkten att man måste börja med att bestämma sig för hur Föglötrafiken ska utvecklas och vara central för resten av skärgårdstrafiken så att man får ihop de näringspolitiska fördelarna i ett skärgårdskluster. Jag förstår att det inte heller strider vare sig mot det som finansutskottet har kommit fram till eller det som liberalerna önskar sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Det har varit många olika omdömen om finansutskottets betänkande. Jag hör till dem som tycker att det är väldigt allmänt formulerat. Det är rent av ett allmänt famlande betänkande.

Tittar man på landskapets budgetekonomin så skriver finansutskottet så här: "Utmaningen är nu att åstadkomma en ekonomi i balans vilket högst sannolikt kräver en begränsning av konsumtionsutgifternas nivå." Som jag sade redan tidigare i ett replikskifte är det ackumulerade underskottet 2012 88, 7 miljoner enligt de planer som landskapsregeringen har. Detta på en budgetomslutning på cirka 290 miljoner euro. Det är en tredjedel i ackumulerade underskott. Nog kommer det säkert att kräva lite begränsningar i konsumtionsutgifterna.

Finansutskottet skriver lite liknande som de gjorde när det gällde revisorernas berättelse beträffande IT systemen. Jag håller helt och hållet med om det som sägs här. År 2005 lämnade Ålands Framtid första gången in en motion om e-förvaltning och en 24-timmars myndighet. Jag håller med det som finansutskottet säger. Man avslutar med att man uppmanar landskapsregeringen att återkomma i tilläggsbudget. Finns det några tankar vad landskapsregeringen tänker göra när det gäller det här? Vi har trots allt debatterat det som många gånger utan att man har sett tillstymmelse till något större aktivitet.

Herr talman! Det som sägs om Ålandshavskommissionen håller jag med om. Jag tycker att det är ett bra förslag.

När det gäller rubriken "Hållbar utveckling" saknar jag lite ett principiellt resonemang från finansutskottet om hur man ser på detta med elbilar. Från Ålands Framtids sida motionerade vi om att när man förnyar landskapets fordonspark så skulle man ha som målsättning att i mån av möjlighet försöka använda sig av elbilar för att föregå med gott exempel. Men detta är ingenting som jag kommer att driva till omröstning. Jag kan förena mig med obundens samlings tankar, vilka också syftade till att främja användningen av elbilar. Ska vi prata om hållbar utveckling annat än i rubrikerna i budgeten så är det här ett bra förslag. Jag är förvånad över att finansutskottet inte gick mera in på djupet i det.

Tandvården nämns som hastigast. Det står så här till sist: "Utskottet uppmanar slutligen ÅHS att närmare utreda möjligheterna och kostnaderna för ambulerande tandvård för skärgård och institutioner samt konsekvenserna av utebliven sådan. Om ÅHS bedömer det möjligt och önskvärt med en sådan ambulerande tandvård bör en tandvårdsvagn eller motsvarande ställas till förfogande." Vad tycker finansutskottet själva riktigt? En tandläkarvagn har funnits i nästan 30 år. Man har haft t o m haft tandläkarbåt på 50-talet. Måste verkligen allt centraliseras? Blir det bättre? Jag hoppas att ÅHS bedömer att det är mer än möjligt och önskvärt att man försöker åtgärda det här om de ekonomiska möjligheterna finns.

Apropå ekonomiska möjligheter, när det gäller grunden för vår välfärd, främjandet av näringarna så håller säkert alla med om det som finansutskottet skriver under rubriken "Entreprenörskap och företagande". Det sägs; "särskilt fokus bör läggas på att minska byråkratin och skapa bättre förutsättningar för företagande." Det är ju bra, men hur? Man kunde väl konkretisera det lite.

Det blir lite som med turiststrategin. Jag hörde själv presentationen senaste vecka på Ulfsby Gård. Jag blev sittande tillsammans med två lite äldre framgångsrika män inom turistbranschen. Herrarnas frustration över hur mycket ord och lite verkstad det skulle komma ut ur det här arbetet gjorde mig lite orolig. Ju längre dagen gick så insåg åtminstone jag att det låg mycket i vad de herrarna förde fram. Det är ju självklart att grundtanken att samla alla aktörer för att dra åt samma håll är väsentlig. Samsyn och samarbete är viktigt och bör dokumenteras. De här herrarna sade många gånger; vad leder det till i mer intäkter? Vad leder det till i nysatsningar? Vilken konkret nytta leder till? Det var en lång diskussion om Åland skulle benämnas som ett kärt eller känt resmål. Den typen av diskussioner var så abstrakt att handlingskraftiga entreprenörer bara tittade på klockan. Det är det som är risken med den här typen av processer, att de blir drivna av andra än av entreprenörerna som ska förverkliga de fina orden. Grundtanken med träffen var att få samhörighet och delaktighet, men då gäller det också att hålla pratlådan och skrivlådan på en sådan konkret nivå att handlingskraftiga människor orkar ta det till sig och inte vänder ryggen åt alltsammans.

Med tanke på att prislappen för strategimakarna är 56 580 euro så hoppas jag att vi får en betydligt högre konkretiseringsfas, annars är risken stor att det blir ytterligare en hyllvärmare. Det gjorde mig lite orolig när jag skulle orientera mig var det här arbete befann sig.

När det gäller sjöfarten säger finansutskottet: "Det förefaller finnas framtidstro inom passagerarsjöfarten" och så säger man; "vidare bör utvecklingen med anledning av ÅSUB:s utredning avseende den Ålandsbaserade sjöfartens ekonomiska betydelse bevakas."  Men vad vill finansutskottet? Kom igen nu!

Hösten 1998 tog man fram ett förslag till ett sjöfartpolitiskt program för Åland. I programmet fanns det flera olika förslag för att höja Ålands sjöfartsprofil och utveckla Åland till ett maritimt centrum i Östersjön. Det efterlystes också en ökad kunskap om förutsättningarna för att, inom ramen för EU:s regelverk, skapa en för näringen långsiktig attraktiv sjöfartspolitik på Åland. Det jobbade man med då.

För att få fram ett kunskapsunderlag gick man till ÅSUB. Beställningen gällde uttryckligen de juridiska och tekniska möjligheterna att skapa en ur näringens synpunkt attraktiv sjöfartspolitik på Åland. Efter en noggrann inventering av de internationella kompetenser som var kapabla att ta fram underlaget stannade ÅSUB för en norsk konsultgrupp med bred internationell sjörättskompetens inom advokatfirman Thommessen Krefting Lund AS i Oslo. Gruppen består av fyra konsulter, alla med omfattande internationell erfarenhet inom relevanta kompetensområden. Den här gruppen leddes av Stephen Knutsen som också var med och stod för utredningsarbetet bakom det norska NIS-registret. Det här jobbade man med -98 och -99. Då fanns det tankar på att man faktiskt skulle fördjupa sjöfartspolitiken och göra någonting för en av våra viktigaste näringar.

Ifrån Ålands Framtids sida hade vi ett sjöfartsseminarium för inte så länge sedan. Då var det en redarrepresentant som sade att utbildningen är ju bara till för lärarna. Utbildningen fungerar ju inte. Det var ganska kraftfullt uttalande. Flera personer diskuterades sedan efteråt och de såg detta som väldigt bekymmersamt. De sade; "varför pratar ni om att ta över mera när ni inte ens klarar av det som vi har?" Det här är väldigt, väldigt illa. Man måste kunna driva sjöfartsfrågorna mera kraftfullt än vad man har gjort hittills. Det behövs också personella resurser för att man ska klara av den biten. Därför vill jag passa på att avisera att jag vill ha en omröstning om finansmotion nummer 51, om en sjöfartsutvecklare.

Herr talman! När det gäller språkrådet säger finansutskottet så här: "Det svenska språket utgör fundamentet för den åländska självstyrelsen. Utskottet betonar därför språkrådets betydelse och framhåller vikten av att språkrådets resurser säkerställs." Det där är säkert helt okej och det är någonting som vi tidigare själva har motionerat om. Med tanke på statsministern Kiviniemi och med tanke på sannfinländarnas frammarsch österut så måste man nog ifrån landskapsregeringens sida sätta in en växel till när det gäller de här frågorna. Här upplever jag att man undviker att ta en debatt. Man vill knuffa över den här frågan till språkrådet och så upplever man att man är av med bekymret. Det här måste finnas främst på den politiska agendan.

Den 27 september ordnade man ett seminarium med rubriken; " Var står Åland i det alltmer finskspråkiga Finland? Vilka vägar finns att ta?" Man hade Mikael Reuter, vtm Gunnar Jansson och Sia Spiliopoulou Åkermark som talare.  Möjligtvis besvarade Sia lite de här frågorna. Michael Reuter, inbjuden specialist, var efter 5-10 minuter inne på att prata om vikten av att vi skulle ha finska dagis och skolor på Åland för att inte reta upp majoriteten. Jag finner inte ord och de ord jag finner tror jag inte att jag ska använda. Man blir nog väldigt, väldigt förvånad över det arrangemanget. Till på köpet, om jag inte missminner mig, så hade lagtinget plenifri dag för att vi skulle ha möjlighet att ta del av visdomsorden på seminariet. Det är nog viktigt att landskapsregeringen faktiskt lägger in en växel till.

Under moment 43.15.50, " Understödjande av politisk verksamhet" finns det ett direkt sakfel i finansutskottets betänkande. Det gäller understöd vid byte av organisation. Det utbetalas inte till ny organisation under den pågående mandatperioden. Alla torde veta vad detta handlar om. Här säger finansutskottet så här: "Utskottet konstaterar att detta är en fråga för lagtingets kanslikommission att hantera och fatta beslut om". Det stämmer ju inte. Det här ska landskapsregeringen fatta beslut om. Jag hör att finansutskottets ordförande säger att han rättade det. Jag ber i så fall blir om ursäkt. Anförandet från utskottsordförande blev så långt så det var omöjligt att följa med allt som sades.

Men i vilket fall som helst så kommer jag att avisera en omröstning också om den här frågan, för det är en viktig principiell fråga, såsom jag ser det.

När det gäller besökarcentrum i Bomarsund så sägs det att caféverksamheten ska bjudas ut till privata entreprenörer. Det finns redan flera privata caféer runt omkring. Den delen kan bra plockas bort ur det här projektet. Nog blir man egentligen lite mörkrädd när man tänker på att det är 3 miljoner euro som vi pratar om. Utskottet säger så här: " Utskottet har erfarit att Sunds kommun fått ett utkast till avtal avseende driften av anläggningen men någon förhandling har ännu inte ägt rum och inga formella beslut har fattats." Det är ännu alltså helt oklart med driften. Finns det överhuvudtaget några kalkyler vad det kommer att tillföra i mervärde? Det känns lite som att landskapsregeringen kommer med en viss kroppsdel först när det gäller det här projektet.

När det gäller super-kombi-deluxe tjänsten så konstaterar jag att finansutskottet förkastar alla motioner samtidigt som man för ett resonemang och säger så här: "Utskottet ser dock problematiken med att hitta en person som har kompetens för alla tre delar." Det tror jag att vi alla vid det här laget inser.

Under moment 47.21 finns det en skrivning från finansutskottet under rubriken "Främjandet av skogsbruket". Det som man säger här är det som jag föreslår i motion nummer 55, ganska rakt. Men man nämner inte att man överhuvudtaget har behandlat motionen. Skrivningarna tyder ändå på att man har läst motionen. Mycket av texten är saxat därifrån.

Till sist, herr talman, Internetbokningssystemet på trafikavdelningen har många kommit i kontakt med under årens lopp. Man får lov att säga att det är en sorglustig historia. Finansutskottet säger: "I det fall systemet inte går att använda bör ett helt nytt system upphandlas". Vad ska man säga om det? Jag vill bara peka på den finansmotion som vi hade ifrån Ålands Framtids sida att man ska använda utbildningsprogrammet Informationsteknik vid Ålands högskola, för det kan inte bli sämre än vad det har varit hittills. Jag tror också att utbildningen skulle vinna på om man hade ett konkret projekt att jobba med. Jag menar inte att man ska ta över alltihop, men föra över det till högskolan, låt dem jobba med det och förfina det så kanske det går att få någonting ut av det innan man ska sätta igång och köpa ett nytt.

Under moment 48.20.22, " Upphandling av sjötrafik" sägs det så här: "Utskottet konstaterar att momentet saknar en dispositionsplan varför utskottet inte kunnat avgöra vilken trafik som kan bedrivas." Där måste jag ställa en direkt fråga till finansutskottets ordförande eller någon annan representant; är man tillfreds med det i finansutskottet? Om man inte är det, vad tänker man i så fall göra åt det?

Den sista frågan som jag vill ta upp handlar om kortruttsinvesteringarna. Anslaget är på en miljon. I allmänna motiveringen kan man utläsa att 900000 kommer att användas för kortruttsprojektet. När det gäller Föglötunneln så konstaterar jag att det parti som har trafikministerposten lanserade tre olika idéer om hur man skulle ha det när det gällde kortrutt. Nog är det väl ändå så att man i landskapsregeringen först borde slå fast en gemensam strategi, för hur man vill ha det och en arbetshypotes om hur man ska gå vidare, så att det skulle finnas lite mera konkret än vad det finns nu. Sedan tar man upp anslag. Också här, herr talman, tycker jag att man kommer med lite fel kroppsdel först. Jag tänker föreslå att det här anslaget minskas med 800000. Sedan kan landskapsregeringen komma tillbaka i tilläggsbudget med klara och tydliga besked på hur man vill ha det. Annars är risken stor att de här pengarna far iväg på något konsultarvode utan att landskapsregeringen själv riktigt vet vad man vill.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det var bra att ltl Eriksson tog upp kortruttspengarna. Enligt den information som utskottet har erhållit så redogjorde jag i min motion att 100 000 av den här miljonen ska gå till en fortsatt MKB-utredning för en tunnel som man inte tänker förverkliga och 900 000 ska gå till en direkt investering, ÅVA-Jurmo. Det framgår inte någonstans att totalkostnaden för den investeringen är 4,3 miljoner. Det här tycker jag att budgettekniskt visar på bristerna i vårt budgeteringssystem. Vi har inte koll på vad lagtinget går in för. Det är en utgift på 900000 euro i den här budgeten, men det betyder att man går in för investering på 4,3 miljoner och den investeringen finns inte med i någon investeringsplan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om det är en direkt replik till mig. Detta har jag aldrig hört förut. Jag blir nog också mörkrädd när jag hör det här. Det här kan vara ganska viktigt att tänka på när man pratar om att bolagisera delar av den här verksamheten. I den mån man nu har någon insyn överhuvudtaget så försvinner den insynen precis sedan när det blir bolag. Jag kan överhuvudtaget inte förstå hur man, under det här anslaget med motiveringar som finns, kan få in investeringar på Åva-Jurmo linjen? Det begriper jag inte och hur det kan leda till 4,3 miljoner? Det är att föra lagtinget lite bakom ljuset, som jag ser det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är precis såsom det är. Därför anser jag i min reservation att regeringen måste återkomma med det här till lagtinget. Så att lagtinget vet vad man tar beslut om. Det här är ju helt oklart. Man kan inte gömma in stora investeringar av den här miljonklassen under ett moment som heter "Kortruttsinvesteringar" och där man inte klargör precis vilken typ av investeringar det rör sig om.

Jag noterar att ltl Eriksson är inne för samma som jag, nämligen att man ska minska det här momentet med 800 000 och återkomma i tilläggsbudget när man vet vad man vill investera i.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är helt eniga. Synbarligen har jag läst reservationerna för slarvigt. Jag tyckte att jag gick igenom det mesta. Det här var en nyhet för mig. Om ltl Gunell har aviserat ett sådant förslag så kommer jag att understöda det. Huvudsaken är att vi får upp frågan på bordet.

Jag noterar att finansministern gick iväg. Det här som framförs är nog så allvarligt så jag hoppas att han hämtar något papper och kommer tillbaka och förklara hur saker och ting hänger ihop. Jag finner inte ord när man hör hur tokigt det här har skötts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Eriksson nämnde seminariet för turismstrategin, där gruppen lade fram strategin och hur man hade tänkt sig. Jag förstår också vilka personer ltl Eriksson åsyftade. Det var ju med under hela tillställningen och de hade också möjlighet att lägga fram sina vettiga åsikter. Det hade ju varit väldigt värdefullt om det hade framkommit. Jag vet inte, men kanske de viktiga åsikterna kom fram? Tanken var ju att man skulle få framföra åsikter och inte bara sitta och lyssna och sedan kritisera.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är helt riktigt. Jag sade att det var tanken med hela det här arrangemanget. Men då tror jag det är viktigt att man håller det på en sådan konkret nivå att också handlingskraftiga entreprenörer inser att det här är någonting som kan vara bra. Jag vill inte nämna några namn, men så att inte vissa ska känna sig alltför utpekade så pratade jag med två yngre entreprenörer när jag gick ut och de hade precis samma uppfattning.

I lördags träffade jag också en känd profil inom turistbranschen som också var på det här arrangemanget och han hade precis samma uppfattning. Alla som jag har pratat med som jobbar konkret med turism är väldigt, väldigt bekymrade och tyckte att det var i flummigaste laget, om jag uttrycker mig milt. Men visst måste man vara med och försöka konkretisera upp det. Det är viktigt att själva grundarbetet och presentationen också är på en sådan nivå att handlingskraftiga personer kan hoppa in i diskussionerna.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Om det lät flummigt eller inte kan inte jag riktigt avgöra. Om det fanns så många entreprenörer, både unga och äldre, närvarande varför slår man sig då inte samman och kommer fram med de jättebra idéerna som man tydligen har då? Man kritiserar hellre än för fram idéerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Det är väl ingen överraskning att jag kommer att tala om kortrutt och skärgårdens utveckling. "Skärgården har problem med en åldrande befolkning, särskilda kommunikationsförhållanden och ett relativt svagt näringsliv". Så skriver utskottet i detta betänkande.

 Andelen 65+ på Åland är enligt statistiken 17,8  procent. I skärgården är andelen 65+ 25,5 procent. Om man ser på befolkningsutvecklingen sedan år 1980 och undantar Vårdö har skärgårdens befolkning från år 1980 minskat med 248 personer och sedan år 2000 är minskningen 122 personer. Vårdös befolkning har sedan 1980 stigit med 58 personer och från år 2000 med 36 personer. Vad beror det på att en skärgårdskommun har en helt motsatt utveckling än de övriga skärgårdskommunerna? Jag har ingen patentlösning men jag är övertygad om att kommunikationerna har en hel del i den utvecklingen.

Skärgårdens näringsliv är som utskottet skriver till stor del klustret kring vattenbruk och fiskförädling samt lite turism som ger arbetsplatser. Hur ska man bredda näringslivet? Den frågan är svårt att ge ett rakt svar på. Det som utskottet skriver under skärgårdens utveckling är något att ta fasta på. Genom att förbättra förbindelser mellan skärgårdsöarna skapas en vidare arbetsmarknad för företag som är verksamma i skärgården. Jag är övertygad om att ett större upptagningsområde skapar möjligheter för nyetableringar av företag. Det skulle säkert ha en positiv effekt för skärgårdens utveckling.

När lagtinget i december 2009 behandlade budgeten för 2010 fattades följande beslut: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att snarast komma med ett meddelande till lagtinget avseende en övergripande kortruttsplan för skärgårdstrafiken ur ett ekonomiskt- och regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. I samband med uppgörande av meddelandet bör landskapsregeringen även överväga att tillsätta en arbetsgrupp med sakkunniga i nära samarbete med skärgårdsnämnden för att se över trafiknätet.” Min uppfattning av det beslutet då var att lagtinget skulle få möjlighet att diskutera kortrutten under våren, men i maj var löftet september. Nu står julfirandet för dörren och den av trafikministern upprepade gånger utlovade planen lyser med sin frånvaro.

Nu har finansutskottet i detta betänkande satt ned foten med kraft. Utskottet betonar på sidan 8 i betänkandet vikten av att utbyggnaden av kortrutt snarast påbörjas. Jag är mycket glad på skärgårdens vägnar för detta.

Utskottet föreslår att den i framställningen under moment 48.30.78. nämnda externa konsulten ändras till projektledare i tjänsteförhållande för att åstadkomma ett kortruttsmeddelande som kan tillställas lagtinget under våren och som därefter konkret kan börja arbeta med att genomföra ett kortruttssystem för skärgården. Varför projektledare? Ja, av den enkla anledningen att då blir det någon som har tid avdelad för att arbeta med projektet. Det betyder också ett ansvar för att arbetet framskrider. Jag hoppas att genom att tillsätta en projekt ledare ska den länge efterlängtade kortrutten förverkligas. Utskottet skriver: "Vägsträckningen till östra Föglö samt färjfäste och farled projekteras som ett steg". Det är ett stöd för regeringens uppfattning att östra Föglö kommer att ha en central roll i framtidens trafiksystem.

Kökartrafiken till östra Föglö är den satsning som ger den kortaste införtjäningstiden och bör vara starten på utbyggnaden.

På två år borde all planering kunna vara klar och med två till tre års byggtid blir det fem år tillsammans. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, så fem år till är okay för min del.

Det är synnerligen viktigt att kontakter med berörda markägare sker i god tid så att alla känner sig delaktiga i projektet. Utskottet skriver att en referensgrupp kan tillsättas. Om man tänker framåt är det bra om referensgruppen har en större bredd än nuvarande regering för det är val i oktober. Vi vet att efter val brukar det bli regeringsförhandlingar och jag vill inte att det arbete som påbörjas ska avstanna på grund av att en ny regering tillträder efter valet. Jag är mycket nöjd med det som står skrivet om kortrutten i betänkandet. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill understöda tanken om kortruttsarbete. Jag tror också att det är viktigt att det är en person som har tid att ta sig an det här.

När det gäller vår motion från obunden samling, angående en parlamentarisk grupp tillsatt, så tror jag att det är ett väldigt viktigt sätt att jobba vidare med. Om vi nu ska sikta på en hamn i östra Föglö för Kökar så är placeringen av stor betydelse för att eventuellt också kunna serva övriga skärgården. Därför är det väldigt viktigt att inte det står specifikt i betänkandet från finansutskottet att hamnen ska vara i Hastersboda, utan att man tittar på alternativ i östra Föglö om placeringen för att hamnen även ska kunna serva övriga kommuner i skärgården.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, därför sade jag att referensgruppen skulle ha bredare sammansättning. Varför pratade jag om östra Föglö? Ja, därför att det kan finnas även andra sorter. Det är nog bäst om det är en ingenjör som tittar på den biten. Då tror jag att det går bäst framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är detta lagtings sista budget på sätt och vis. På något vis känns det otillfredsställande, tycker jag. Den här mandatperioden har präglats av den ekonomiska nedgången. Det finns många som i sådana sammanhang lite brukar hoppfullt brukar säga; ja, ja, en kris är förstås tung och besvärlig men den brukar också kunna ge öppningar till förändring. Uppriktigt sagt känner jag inte att vi har kunnat besluta under den här mandatperioden om några större förändringar som skulle kännas hållbara inför framtiden. Jag uppfattar att lagtinget är splittrat. Man ser inga som helst antydningar till svar på stora framtidsfrågor. Det finns några begrepp och ord som man formulerar sig runt i budgeten och i betänkandet. Men uppriktigt sagt så känner jag inte att det ligger någon politisk dynamik eller kraft bakom det hela.

Trots det har jag inte någon orsak att hänga läpp över det här betänkandet. Sådana frågor som jag har drivit och jobbat med har jag fått ett visst erkännande för. Särskilt glad är jag över att Fredsinstitutets utrymmen, åtminstone de anställda lovas säkerhet. Jag hoppas att det ska leda till att Fredsinstitutet kan fortsätta att utvecklas och att de 13-14 personer som vi har där kan få bättre arbetsutrymmen på Hamngatan 4. Det kommer ju i rätt ögonblick med tanke på att statens verksamheter kommer att flyttas ut därifrån och en del läggs väl ner.

En annan sak som jag personligen har orsak att glädjas över är Ålandshavskommissionen som jag i en hemställningsmotion tog initiativet till för några år sedan. Den motionen har inte behandlats i något utskott. Den ligger obehandlad, men frågan har tagits upp bl.a. av talman Roger Nordlund. På det viset har frågan fått en bredare politisk förankring och lyfts nu fram igen här. Utskottet går så långt att man efterlyser att en kommitté tillsätts. Sedan utvidgas det något, från den idé som jag ursprungligen lade fram, att det också skulle innefatta representanter för finska regeringen. Det är säkert mycket värdefullt. Man kan ändå tänka sig att den är lite flexibel till sin konstruktion. I vissa frågor ska Finland vara med, i andra frågor så klarar sig Åland direkt att diskutera med parter i Sverige om frågor som är av stor betydelse för Åland och ålänningarna. Det här var två konkreta frågor som jag tycker att utskottet har löst på ett bra sätt. Jag är väldigt tacksam över de skrivningar som finns här i betänkandet.

Herr talman! Jag har länge oroat mig över den allmänna samhällsutvecklingen. Jag försökte i samband med remissen visa på befolkningsutvecklingen.  Det är ju inte enbart den äldre befolkningen som ökar relativt sett väldigt mycket, utan de som är i arbete blir så många färre i relation till den befolkning som ska försörjas. Då räcker det inte med att Åland bara har en bra äldreomsorg, vi måste ha arbetsplatser. Det räcker heller inte bara med enmansföretag i skärgården. Det måste finnas arbetsplatser så att det kommer in människor som jobbar och kan betala skatt, annars kommer vi inte att lyckas bibehålla den här välfärdsnivån.

Jag har här ett papper som utskottet har fått från Ålands kommunförbund. Ålands kommunförbund stöder sig på en svensk utredning och enligt rapporterna kommer kostnaderna för vård, skola och omsorg att öka med 50 procent de närmaste 25 åren. Det är inte bara frågan om akuta behov, utan medborgarnas anspråk ökar. Det här kommer inte att gå ihop. Speciellt inte om det inte finns gemensamma politiska strategier för hur vi ska göra.

Herr talman! Jag tror att den tid det här lagtinget har kvar så skulle vi behöva hitta gemensamma lösningar på de stora framtidsfrågorna. Det är frågan om antalet sysselsatta och hur vi bibehåller välfärden och kan utveckla den i enlighet med de behov som vi har redan. Jag vet inte hur länge jag har hört folk här säga att äldreomsorgen är en stor utmaning. Det är inte någon utmaning mera, utan det är dagliga problem som att man arbetar med i kommunerna och i andra sammanhang.

Det är väldigt viktigt att frågorna om Gullåsen löser sig väldigt snabbt. Det är också viktigt att frågan om sjukvård för äldre på institutionsboende löser sig, hur den ska organiseras och hur den ska finansieras. Som jag ser det har vi inte tid att hålla på att skriva betänkanden, meddelanden och göra utredningar. Det måste komma konkreta förslag.

Lite på väg är utskottet, ltl Jan-Erik Mattsson antydde att man skulle bygga om Gullåsen 2012. Jag hoppas att det är så, men det känns inte riktigt som om den här regeringen har den konkreta beredskapen. Det är alldeles klart att det skulle behövas.

Frågorna om ekonomins utveckling, företagandet, näringslivet och arbetsplatserna räcker nog inte för att locka företagare hit och starta nya företag om vi inte få till stånd en sorts samhällsplanering av Åland. För att personer ska vara intresserade av att utveckla företag, skapa arbetsplatser och komma hit så måste de få boendemöjligheter, vilket vi inte kan erbjuda. Ju längre bort man kommer ifrån Mariehamn desto färre planerade bostadsområden finns det. Nu har det kommit en del områden, både i Jomala och i Hammarland presenterar man områden. Men i skärgården finns det inte särskilt mycket. Det är bra det som har gjorts men det behövs nog en samhällsomfattande planering. Då kan man också erbjuda attraktivt boende.

Vi måste ha ett öppet samhälle så att det kommer in människor med kompetens. Vi måste också ha ett öppet sinnelag när vi rekryterar chefer till befattningar inom offentlig sektor. Det verkar lite som om de som kommer från Sverige vill av någon anledning inte stanna här. Jag tror att det beror på samhällsklimatet. Man är kanske inte så mycket intresserad av kompetens och konfliktlösning utan man är väldigt relationsorienterad. Man ser till att släktingen, kompisen eller någon annan får ett bra jobb. Det är i och för sig helt mänskligt och det får man acceptera, men det kan inte få gå före kompetens för då utarmar vi själva vårt samhälle. Vi måste ha mer öppenhet, rekrytera folk från andra länder och från andra kulturer annars riskerar vi en sorts inavel. Det kan faktiskt vara bra att det kommer in människor, inte bara för att jobba på Gullåsen och sådana nivåer, utan på topp poster i vårt samhälle. Det är de samhällen som är framgångsrika och inte de samhällen som håller alla som är annorlunda eller har andra idéer utanför. Tack, herr talman.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! När den här budgeten presenterades så hade minister Perämaa ett papper där han presenterade vilka storsatsningar som landskapsregeringen gör under det här budgetåret. Det finns sex punkter. Jag har försökt värdera nyheterna lite i pengar och vilken typ av nyheter som verkligen ska komma.

Vi har Bomarsunds besökscentrum som är värt 3 miljoner euro. Det är en satsning som jag tycker att är bra och som jag hoppas att förverkligas för hela turismens bästa. Men det är uppbundet till villkor, driften av besökscentret ska Sunds kommun stå för. Det här oroar mig mycket. Jag tror att det här är ett sätt att försöka sätta krokben för projektet, tyvärr, att binda upp en kommun för en drift. Det är obegripligt att förstå varför man vill göra på det här sättet. Om landskapsregeringen vill bygga det här och inte driva det själva då kan man ju bjuda ut det direkt till det privata näringslivet. Det är en renare strategi.

Den andra punkten är indexjusteringen av barnbidraget. Det är en åtgärd som man också gör på rikshåll. Man indexkopplar stöden från 1 mars 2011 och det gör man också här på Åland till en årskostnad på ungefär 100 000 euro. Den kostnaden kommer inte i den här budgeten utan det blir på 2012.

Sedan är det vindkraften, det finns inga pengar alls vad jag kan förstå, utan det kommer i tilläggsbudgeten när man har fått klart för sig vad de här frågorna kommer att betyda för åländska del och vilka pengar vi måste ”hosta upp” själva för att våra vindkraftbolag ska kunna vara med i den här utvecklingen.

Sedan har vi hälsovårdarberedskapen i skärgården. Där finns det ett mycket lovvärt och bra initiativ. Men det är alldeles oklart vad landskapsregeringen vill, i vilken omfattning det ska utvecklas och varifrån pengarna ska tas. Hur det ska utökas och hur det ska finansieras skulle jag gärna vilja ha närmare förklaring på från landskapsregeringen. ÅHS har sin budget där ÅHS styrelse beslutar över hur pengarna ska användas. Besluten för 2011 är ju mer eller mindre tagna. Nu beställer man någonting nytt från landskapsregeringen som man menar att ska skötas inom den nuvarande budgeten. Jag tycker att man måste definiera sin beställning och återkomma i en tilläggsbudget med de medel som krävs.

Sedan har vi investeringsstöden till jordbruket, 1 250 000 euro.

Sedan har vi stödet för hissar som visar sig vara mindre än ett embryo till en satsning på att få fram flera hissar i flervåningshus. Vi har i utskottet konstaterat att det finns ett enormt behov av investeringar i hissar, 178 hissar borde vi åtminstone få fram. En hiss kostar mellan 200 000-500 000 euro beroende på vilken typ av konstruktion man är tvungen att göra. Tanken är god men den åtföljs ju inte direkt av några reella möjligheter för någon att faktiskt bygga hissar i flervåningshus. Lite spel för galleriet finns det nog i de här nyheterna och satsningarna. Jag kände ett behov av att analysera vad det här riktigt handlar om.

Frågan om kortruttsinvesteringar har det varit ganska mycket diskussion om under utskottsbehandlingen, vilket har varit intressant. Samhällsreformen och skärgården är de två absolut stora utmaningarna som hänger ihop med den ekonomiska utvecklingen.

Skärgården har varit hårt drabbad under de senaste åren. Trafiken har inte varit vad den borde. Det har varit kast hit och dit. Turlistorna har ändrat stup i ett. Man har lagt ner skärgårdssamarbetet. Föreningen Företagsam Skärgård har väl också gått i graven. Näringsutvecklarens arbetstid kommer att minskas, särskilt med tanke på att personen ska sköta många, många andra uppgifter. Man har också dragit ned på hälsovårdarberedskapen och tandvårdsvagnen.

Jag upplever nog att landskapsregeringen, i sista stund inför valet, vill visa att nu ska det satsas på kortrutt. Man sätter ett moment i budgeten med en miljon euro. Sedan är det inte klart hur de här pengarna ska användas. Jag har fått fram så mycket i alla fall att 100 000 euro ska gå till miljökonsekvensbedömning för Föglötunnelns södra alternativ. Det här är någonting man vill slutföra för att kunna använda de här utredningarna i framtiden också för andra investeringar från fasta Åland till Föglö. Jag tycker inte man ska fullfölja den här miljökonsekvensbedömningen innan man vet vad man vill. Ska vi satsa 100 000 euro på en miljökonsekvensbedömning för en tunnel som förmodligen inte kommer att förverkligas? Det skulle behövas lite klargöranden här från regeringens sida.

Sedan är 900 000 euro tänkt till en direkt investering i färjfästen, bron, vägsträckning samt ombyggnad av m/s Doppingen till linfärja för Åva-Jurmo. Det här var med i fjolårets budget också. Men då var det inte klarlagt vad projektet i sin helhet skulle kosta, vilka driftsinbesparingar man skulle kunna göra och när det ska förverkligas. När vi tar en budget i lagtinget så måste det ju vara klart för lagtinget innan man går vidare i de här projekten. Hur många i den här salen vet att den här miljonen innebär att man går in för den här satsningen som i slutändan kostar 4,3 miljoner?

Det här visar på svagheterna i vårt budgeteringssystem. De här investeringarna finns inte heller med i någon övergripande investeringsplan. Hur ska vi veta vilka satsningar vi går in för? Antagligen hade landskapsregeringen den tanken att vid sidan av budgeten för 2011 så skulle finansutskottet också behandla ett kortruttsmeddelande. Dessa frågor kanske hade varit lite klarare om man hade fått ett helhetsperspektiv. Men nu har det inte förekommit något sådant meddelande. Vad vi ska investera i blir ju väldigt haltande.

Efter debatten i utskottet får nog jag i alla fall den bilden av att man inte riktigt vet var man ska investera, i vilken ordning man ska investera och man har inte gjort någon miljöanalys. Det är fortfarande för många öppna frågor. Jag tycker att man åtminstone kan begära att det här skulle klarläggas så att lagtinget får en helhetsbild.

Jag tror att satsningen på Åva-Jurmo är en bra satsning som drar ner budgetslitaget på sikt. Men vi måste ju veta vad det kostar när vi säger ja till en investering. Jag skulle vara tacksam om minister Perämaa kunde ge en förklaring till varför inte lagtinget får den informationen öppet, tydligt och klart från regeringens sida.

Därför har jag också föreslagit att det här momentet borde dras ner med 800 000 euro. Sedan när vi har kortruttsmeddelandet och tilläggsbudget då ska man komma och säga vilka investeringar som ska göras.

Vad gäller skärgården så har det kommit en utredning från ÅSUB. Det är nog beklagligt vilken skör näringslivsstruktur det finns i dagsläget i skärgården, 40 procent av dem som jobbar är anställda inom offentlig sektor. Jag hade helst av allt velat se ett trafikmeddelande som är en del utav ett skärgårdsmeddelande, där man också diskuterar vart trafiken ska köra. De måste ju köra till öar där det finns skolor, kommunal service, företag, butiker och där det bor folk som arbetar. Det borde vara ett meddelande där man har en diskussion om tillväxt och inflyttning.

Det finns mycket att göra, mina vänner. Jag förstår att ltl Sundblom och många nu på slutrakan vill sätta sina spår i landskapspolitiken så att det i alla fall blev något färjfäste eller någon satsning som är viktig. Jag vill stöda ltl Sundbloms idé om att det förmodligen behövs en projektledare för att driva den här trafikfrågan vidare vad gäller skärgårdens utveckling.

Det är också väldigt viktigt att landskapsregeringen berättar hur det ska finansieras. Förut har det varit en helig princip att lån blir det inte tal om. Om vi ska investera i kortrutt, hur ska vi då investera och var ska pengarna tas? Tack, herr talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det var visst en bra lista på reformer, inom ramen för det utrymmet jag presenterade för landskapsregeringens del när budgeten remitterades, eftersom den lever kvar ännu i det här skedet när finansutskottets betänkande behandlas. Det finns många oerhört viktiga saker. Bomarsund är satsning på turismen. Vindkraften kan så småningom utgöra ett starkt näringslivsben utifrån konceptet cleantech. Det här helt fantastiskt om vi kan ro det i hamn. Investeringsstöd för jordbruket är mycket bra, att omstrukturera den näringsgren som har diskuterats så väldigt mycket. Hissar är en satsning på de äldre. Även om vi sätter igång i liten skala nu så sätter vi i varje fall igång ett system. Hälsovårdarberedskapen i skärgården är en satsning på vården, som ltl Gunell och socialdemokraterna vill skjuta på till nästa tilläggsbudget. Indexjusteringar av barnbidragen är en satsning på barnfamiljerna. Det är många oerhört viktiga och bra saker.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag säger inte att det inte är bra. Naturligtvis är Bomarsund bra och en mycket efterlängtad satsning som många av oss har jobbat mycket för. Indexjusteringen av barnbidrag var inte något nyskapande, det togs direkt från indexeringen i Finland, men visst är det bra. Man gör inte någon satsning på vindkraften i det här skedet eftersom det inte följer några pengar med, menar jag. Man kanske har ambitionen att det ska bli en satsning och man jobbar i den riktningen. Hälsovårdarberedskapen har jag inget behov av att skjuta på. Jag vill veta med vilka pengar vi ska förverkliga det och vad vill landskapsregeringen? Kan ministern definiera den här beställningen så att t.ex. jag eller någon som sitter i ÅHS styrelsen kan förverkliga det som är landskapsregeringens beställning? Tanken är god när det gäller stöd för hissar men det måste återföljas av pengar. Jag vågar inte säga vad det är i rymden, men ni vet vad jag menar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är förvånande, men det är väl kanske hedrande, att socialdemokraterna så här i sluttampen av diskussionen ger landskapsregeringens reformer ett så pass bra vitsord som man ändå ger. Det blev ändå ett plus i kanten på varje punkt i den lista som presenterades i samband med remissen.

När det gäller hälsovårdarberedskapen har jag som skärgårdsbo en ganska klar bild av hur det borde vara. Samtidigt måste man komma ihåg att det operativa sköts av en styrelse för ÅHS, som landskapsregeringen har tillsatt, där sakkunskapen ska finnas. Nog är det något förvånande att representanter för styrelsen efterhör här hos landskapsregeringen hur det operativa i vården ska skötas. Jag förstår inte den här försiktigheten, från ltl Gunell, att inte våga ta tag i den operativa delen av verksamheten. Det är det som vi kräver av dem som sitter i styrelsen där. Jag konstaterar att ltl Gunell vill skjuta på kortruttsarbetet och hälsovårdarberedskapen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vad gäller hälsovårdarberedskapen så är jag mycket intresserad av att vara med och utvidga den, som det står. Men då vill jag också veta med vilka resurser vi ska utvidga beredskapen? Minister Perämaa vet precis som jag att om det ska vara full beredskap i skärgården i alla kommuner så krävs det fyra tjänster till. Är det detta som du menar? Ska vi anställa dem i ÅHS? Jag har hört att man har någon tanke om att det finns något litet utrymme i ÅHS budget på 300 000 euro, för det här enskilda året, som man tycker man ska använda dem till. Det är inte någon långsiktighet i det här. Ni måste ju definiera beställningen, så ska vi nog utföra. Ni måste också säga med vilka medel vi ska utföra det, då ska det nog bli verkstad. Men med en sådan otydlig politik kan man inte förverkliga de här goda ambitionerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag har några förtydliganden. När det gäller hissarna så är det är ett ganska grannlaga arbete att ta fram principer och prioriteringar och också stödprocenter. Det är ett arbete som ska genomföras under det här året. Momentet är fördubblat och handikappanpassningen ska också fasas ut, vilket kommunerna ska ta hand om. Finns det ett utökat behov så finns det också möjligheter till tilläggsbudgetering. Vi måste komma igång med det här som det har talats om i åratal och som man inte har kommit till skott med. Nu kommer vi till skott, det är en början.

När det gäller hälsovårdarberedskapen i skärgården så finns det klara planer på hur man ska gå vidare med den här frågan. På ÅHS styrelses initiativ ska det hållas en diskussion här på vårvintern i Kumlinge. Där vill man höra skärgårdskommunerna. Också skärgårdsnämnden har diskuterat den här frågan och man kom fram till att olika kommunerna har olika behov. Från skärgårdskommunerna tänker man också presentera ett underlag till ÅHS.

Ltl Camilla Gunell, replik

Om vi går vidare med den här diskussionen om hälsovårdarberedskapen så har jag hört den här diskussionen många gånger både hur man resonerar och tänker inom ledningen för ÅHS, och hur man tänker och resonerar ifrån skärgårdsbornas sida. Som jag ser det är den här satsningen kanske inte medicinskt motiverad, utan den är regionalpolitiskt motiverad. För skärgårdsborna handlar det om en trygghet i vardagen som man tycker är viktig för att själv kunna bo kvar och att t.ex. för att kunna rekrytera barnfamiljer till kommunen. Därför tycker jag att man måste vara mycket tydligare i vad man vill beställa. Vad menar ni med att beredskapen ska utökas, utökas till vadå? Det är ju mycket enklare för alla att verkställa om beställningen är klar och tydlig.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Håller inte ltl Camilla Gunell med om att det är väl smart och klokt att höra skärgårdskommunerna först, på plats ute i skärgården och att skärgårdsnämnden får göra sitt arbete? På senaste möte i skärgårdsnämnden konstaterade man att det finns olika behov. Det är väl smart och klokt att höra vad man kommer fram till först, för att sedan göra en beställning eller ” hosta upp stålarna”.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, nu resonerar minister Katrin Sjögren precis som jag. Mitt förslag är att man måste man återkomma och definiera vad man vill och ta upp pengarna i en kommande tilläggsbudget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Detta med miljökonsekvensbedömning för tunneln, oberoende var och hur vi ska bygga ut så ska man ha jämförelsematerial. Man ska jämföra olika dragningar mot varandra, de kan vara både över och under vatten. Då kommer man att behöva den här miljökonsekvensbedömningen i alla fall.

Ltl Camilla Gunell, replik

För alla andra är det nog oklart om det ska bli någon tunnel eller inte? Är det ett projekt som fortfarande är aktuellt för den här landskapsregeringen? Ska det bli en tunnel till Föglö? Är det därför som man ska fullfölja miljökonsekvensbedömningen och satsa ytterligare 100 000 euro på att göra den? Ska tunneln genomföras eller inte? Inte ens en så grundläggande fråga, vad majoriteten har för avsikter, vet vi här i lagtinget.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Vi skrev ju t.o.m. in det i betänkande att det behövs en förbättring mellan Föglö och fasta Åland. Jag försöker förklara det igen; oberoende tunnel, bro eller någonting så ska det finnas jämförelsematerial som man jämför mot varandra i miljökonsekvensbedömningarna. Ett tunnelalternativ jämförs också med en bro. Är det klart nu?

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag kan för min del säga att jag inte tycker vi ska sätta en cent mera på det här projektet, innan man vet vad man vill förverkliga. Sedan kan det säkert ligga i lådorna för framtiden och trafikavdelningen kanske tycker det är bra att slutföra miljökonsekvensbedömningen så att man har materialet för framtiden. Men är det värt i dessa tider att sätta 100 000 euro på en miljökonsekvensutredning som man inte vet om man någonsin ska användas? Borde vi inte ha en helhet klart för oss innan vi börjar kasta goda pengar efter dåliga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

När det gäller det sistnämnda så hör jag till dem som har stött och stöder fortfarande, oavsett opinionerna, en tunnel eller en förbättrad förbindelse till Föglö. Men jag håller helt med om det som ltl Gunell sade till sist, att det gäller att få helheten på plats, så att man vet att det blir ett heltäckande kortruttsarrangemang innan man rusar iväg med en sak. En MKB-utredning måste man ha ändå för det här projektet.

När det gäller kortrutt, jag brukar läsa de handlingar ganska noga, men jag missade det som ltl Gunell skrev i sin reservation. Det var lite intressant att hon, på basen av den information hon har fått i finansutskottet, kommit fram till att man kunde ta bort 800 000 euro. Jag kom fram till det på basen av känsla. Vi kom fram till samma summa. Jag måste erkänna att det gav ett lite ”tomtigt” inryck att komma med samma förslag som ltl Gunell hade, men det är ju julveckan så det må väl vara förlåtet.

Jag ville för tydlighetens skull begära ordet en gång till och avisera att av de 13 finansmotioner som Ålands Framtid har lämnat in så vill jag avisera finansmotionerna nr 51, 53, 55, 58 och 69 för omröstning.

Motion nr 51 handlar om att det under året inrättas en ordinarie heltidstjänst som sjöfartutvecklare och jag hoppas att lagtinget så småningom kan omfatta det.

Finansmotion nr 53 handlar om en ändring i de allmänna motiveringarna ”Främjandet av näringar”. Den text som finns skulle utgå och följandet skulle införas istället. Det här är enbart för att hjälpa näringsminister Eliasson så det borde väl passa: ”Landskapsregeringens uppgift är att ge det åländska näringslivet goda förutsättningar för verksamhet, utveckling och risktagande. Mot den bakgrunden kommer näringsavdelningen under 2011, tillsammans med de olika näringsgrenarna, att genomföra branschanalyser, bearbeta analyserna och utforma sektorsvisa utvecklingsstrategier. Vidare uppstartas under året ett projekt med syfte att minska byråkratin och skapa bättre förutsättningar för företagande. Innan effekterna av det arbetet slagit igenom fullt ut, inrättas företagscoacher som hjälper småföretagare tillrätta med byråkrati och administration.” Det här är någonting som jag också hoppas att lagtinget kan omfatta helt enhälligt.

Jag ser att finansutskottets ordförande inte är här nu. Det som jag kommenterade i betänkande tidigare om att skrivningarna är baserade på finansmotion nr 55. Från obunden samlings sida har man önskat att den motionen skulle föras till omröstning. Klämmen lyder; ”skogsbruksbyrån kommer under året i samarbete med övriga aktörer inom skogsbruket på Åland att starta upp ett projekt med målsättningen att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå mera sysselsättning och ekonomisk tillväxt för den åländska skogsnäringen.” Det är förslaget och man borde ta sikte på att få till stånd en näringslivsutveckling, en ekonomisk tillväxt, man borde ha fokus på det och inte bara jobba på med saker som man har jobbat med.

Följande är motion nr 58, vilken jag nämnde i förbifarten förra gången jag var upp, handlar om ändringen av motiveringen av ”Understödandet av politisk verksamhet”. Texten skulle lyda så här istället; ”understöd vid byte av organisation utbetalas inte till ny organisation under den pågående mandatperioden.”

Den sista motionen som jag ville avisera är motion nr 69, vilken handlar om Posten. ”Posten Åland Ab verkar i en dynamisk bransch med goda framtidsutsikter och kan mycket väl bli Ålands nästa folkaktiebolag. Landskapsregeringen är inte den mest dynamiska och kompetenta ägaren av ett bolag av Postens storleksordning. En annan ägarstruktur skulle leda till att bolaget utvecklas än mer. Samhället skall inte äga och driva bolag, utan se till att de rätta förutsättningarna finns. Rollfördelningen bör därvidlag vara klar. Då undviks också kritik som att Posten som samhällsbolag inte skall konkurrera med andra företag.” Ett nytt stycke infogas i motiveringarna under moment 34.10.88. ”Försäljning av aktier” med följande lydelse: ”Landskapsregeringen kommer att utreda och förbereda en utförsäljning av landskapets aktieinnehav i Posten Åland Ab”. Det här är något som borde tilltala vår värderade finansminister å det bestämdaste. Det här kommer att ge mycket skönt klirr i kassan.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ser att finansministern sitter kvar så jag ska passa på att fråga honom. Jag tycker att det blev väldigt oklart med den hälsovårdarberedskapen i skärgården, som minister Perämaa lyfte fram här i budgetpresentationen som en stor och viktig satsning. Det är ju väldigt lovvärt. Jag vet inte hur många motioner, under årens lopp, som socialdemokraterna har haft om den här frågan, eftersom vi framförallt ser det som en jämlikhetsfråga. De som bor i skärgården ska ha åtminstone den tryggheten att de kan vända sig till någon kompetent sjukvårdare och be om råd om vad man ska göra när det händer olika saker.

Diskussionen där man säger att det här mest handlar om att man har effektiv ambulansservice och på det viset tryggar man skärgårdsbornas rätt till sjukvård och likvärdig behandling eftersom de snabbt kommer till stan. Om man tänker sig att vi skulle resonera likadant på fasta Åland, att vi egentligen inte behöver så mycket sjukvårdspersonal utan vi utvecklar sjuktransporten till sjukhus omkring oss här och det får man vara nöjd med.

Det handlar om lite olika saker, det som man diskuterar ifrån sakkunnigt håll, ÅHS, och det som människorna ute i skärgården upplever som otrygghet.

Minister Sjögren menade att det här ska utredas närmare av landskapsregeringen. Det ska vara möten med skärgårdsborna och då ska man tydligen formulera en beställning. Medan minister Perämaa säger att det här inte behöver utredas, utan ÅHS styrelse ska se till att det blir ordnat. Vad är riktigt regeringens linje i den här frågan? Är det upp till ÅHS att organisera det här eller är det inom gällande ram eller den ram som blir gällande efter de här? Eller är det är nytt projekt som kräver nya pengar? Kommer det då i en tilläggsbudget? Hur ska vi uppfatta finansministern i den här frågan?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! För det första tror jag inte hälsovårdsministern sade att det är landskapsregeringen som ska utreda det här. ÅHS som organisation förbereder diskussionen i avsikt att sedan ta ställning till den här frågan eftersom det har diskuterats livligt i ÅHS styrelse, bl.a. med försorg också av socialdemokraternas representant. Det erkänner jag villigt också. Men även andra har ju drivit frågan. Det kräver inte någon utredning av landskapsregeringen i det här skedet, absolut inte. Vi har i budgetförslaget sagt att vi vill ha en utveckling och en utökning av den nuvarande nivån. Finansutskottet har uppenbarligen tagit ställning för det förslaget. Vi har kunskap om att ÅHS inom sin verksamhet har medel som är omärkta i sin budget och som kan användas också för det här. Det är bara för ÅHS att ta ställning till frågan och bestämma sig för hur man vill ha det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Då vet egentligen inte regeringen vad det blir av det här? Det är upp till ÅHS att bestämma. Man har någon allmän synpunkt på att det finns utrymme för ökad hälsovårdarberedskap. I den mån man då utvidgar den så ska det finansieras med icke öronmärkta pengar. Jag tycker det är en farlig väg att finansiera en sådan här satsning på. Jag antar att det är meningen att den ska bli permanent. Om det är en fast kostnad borde den ju vara finansierad, och det är en servicefråga som inte kan vara beroende av något annat än att man politiskt beslutar att det här är den service som man ska ha och den ska finansieras med skattemedel, antagligen. Det här låter inte riktigt säkert ännu, tycker jag.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att landskapsregeringens förslag är tydligt och säkert. Vi säger uttryckligen att vi vill ha en utveckling och en utökning av hälsovårdarberedskapen i skärgården i förhållande till den nivå som vi har idag. Det finns i grunden ett lagstöd och lagskydd för medborgarna att bli omhändertagna. Den mesta servicen ges utgående ifrån årliga budgetäskanden, förslag och beslut här i lagtinget, så är det också med hälsovårdarberedskapen.

När ÅHS fastslog budgeten fanns det 300 000 euro som man inte hade märkt för någon speciell verksamhet. I diskussionerna kring detta sågs det som en möjlighet att dessa medel kan användas för en utveckling av detta. Det är en summa som förmodligen inte täcker hela verksamheten.

Om den politiska viljan finns så måste detta kunna vara genomförbart.

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst, om den politiska viljan finns. Det är ju de facto landskapsregeringen som har önskat detta. Nu vet inte vi här och inte ÅHS heller vad önskemålen innebär. Bara det att det ska bli bättre än vad det är idag. Man ska använda pengar som antagligen är till för oförutsedda utgifter. I en sådan organisation som ÅHS kan jag tänka mig att det kan förekomma situationer där kostnaderna ganska snabbt kan stiga i höjden.

Det som regeringen föreslår är inte ett beslut om att skärgårdsborna ska ha en hållbar hälsovårdarberedskap och beredskapen är inte finansierad utan man skjuter igen över ansvaret på ÅHS så att de ska använda pengarna på ett annat sätt än de gör nu. Det här är inte ett riktigt bra beslut enligt oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag lovar att jag ska hålla mig så kort så att vi inte behöver dra ut på det här. Jag kan ändå inte hålla mig från att säga några ord.

Det som den frisinnade gruppen tycker och tänker har redan framkommit i det gruppanförande som gruppordförande Roger Jansson hade. Jag vill ytterligare passa på att säga några saker.

Angående samhällsreformen så blev jag något besviken när jag läste finansutskottets betänkande. Jag tycker att man nu är aningen återhållsam när det gäller att gå vidare. När man nu ser hur läget ser ut så borde man ha satt upp en plan för hur man kommer vidare.

Jag tyckte att det som lantrådet lyfte, frågan om att jobba vidare t.ex. via rådslag eller någon typ av parlamentarisk kommitté, kunde ha varit någonting. Vidare måste man, för de alternativ som beskrivs i finansutskottets betänkande är inte för mig trovärdiga. Jag tror nämligen inte på att man skapar bättre möjligheter för att producera service kommuner emellan bara för att man flyttar det från ett kommunförbund till att man har en värdkommun istället. Det är antagligen något lite bättre därför att den som sitter på beslutet är också med betydligt mycket mera och betalar för det. Men inte på det sätt som jag skulle vilja att det här skulle se ut.

Man löser heller inte problemen, som vi ifrån vår sida har sett, att de administrativa gränserna mellan kommunerna finns kvar, vilket kommer att leda till att det som medborgarna upplever som negativt fortsättningsvis kommer att finnas.

Det hade varit bra om finansutskottet hade varit lite mera konkret. Jag uppfattar att man ifrån alla partier är medvetna om problematiken och att man måste göra någonting. Men då borde man också säga när och hur. Nu har vi fört den här diskussionen bra länge, hela den här mandatperioden har den här diskussionen pågått och också före det. Detta om samhällsreformen som jag verkligen hoppas att vi kan gemensamt ta tag i så att det går från ord till handling. Vi kan inte fortsätta att debattera om vi ska genomföra, nu ska prata om när och hur. Jag hoppas att det finns en bred enighet att göra det, så att landskapsregeringen faktiskt tar tag i det och använder sig av det tillslag som jag tyckte att lantrådet hade här under remissdebatten.

Herr talman! Det andra som jag vill lyfta upp här är diskussion kring gymnasieskolorna och deras IT-utrustning. Även här så tycker jag att finansutskottet är något försiktiga. Jag hör till dem som faktiskt tror på tanken att övergå till tekniska hjälpmedel. I dagsläget sitter varje skola med rätt mycket fast utrustning. Fast utrustning är något som man behöver när man har tunga program och applikationer som kräver mycket datakraft. En elev idag behöver ett arbetsredskap. Arbetsredskap för oss alla som sitter här, när vi gick i skola, var papper, penna och böcker. osv. I dagens system övergår man till ha tekniska hjälpmedel.

Jag hoppas att landskapsregeringen fortsätter på den här linjen och faktiskt försöker sig på att genomföra det här. Jag tror de facto att det här inte kommer att betyda merkostnader för landskapet, utan att man faktiskt kommer att kunna minska de här kostnaderna. Att skaffa sig de här lätta bärbara datorerna är betydligt billigare än de fasta. Dessutom har jag en sådan bild att vi idag har närmare en dator per elev i fast utrustning. Det här skulle vara ett bra sätt att stegvis föra in det här. Jag hoppas att man tar chansen nu och går före i de här frågorna mot vad många andra har gjort. Det finns många bra exempel att jämföra med framförallt i Sverige. Där har de jobbat en hel del med den här typen av satsningar som har gett goda resultat och ytterligare sporrar det till bättre studieresultat också. Det här handlar väldigt mycket om att man är lite rädd för den nya tekniken och att man har fastnat i ett tänkande som vi kanske inte borde för att möta framtiden på ett positivt sätt. Tack, herr talman.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Angående satsningen på en dator per elev så är utskottet i sig inte kritisk till den. Vi säger att nu har Åland så småningom en gymnasieskola, en myndighet, och då borde man börja tänka som en sådan, så att man behandlar studeranden likvärdigt. Inte att man lyfter ut vissa skolor där eleverna får en dator per elev medan andra inte får det. Det handlar om en rättvisefråga, att man värderar alla studeranden lika mycket oberoende om de studerar i teoretisk eller praktisk utbildning. Studeranderåden säger ju nej till den här satsningen. Då har man ju misslyckats med att förankra den här frågan hos de studerande. Det är viktigt att man gör det först.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag har respekt för att man bör behandla alla på likadant sätt, samtidigt inser jag också att för att man ska kunna byta ut de fasta datorerna till bärbara så behövs ett stegvis genomförande. Hur man gör det kanske man behöver fundera vidare kring. Det är viktigt att man inte fastnar i att man inte vågar gå vidare med den här satsningen. Jag tror att det faktiskt är en satsning för framtiden som kan vara till nytta både för de studerande och för skolan. Jag är fullt medveten om att de allra flesta idag har en egen dator. Att koppla de egna datorerna mot de system som skolan har är inte det lättaste. Men det finns möjligheter att göra också det. Det viktigaste är att datorn också blir ett verktyg i skolan. Jag upplever i dagsläget att vi i skolorna inte använder datorerna som de verktyg som jag tycker att de ska vara, precis som vi använder papper och penna, men lite mera invecklat, så använder vi också en bärbar dator.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag tror säkert att den här utvecklingen kommer att gå vidare. Jag tycker att det är rätt av finansutskottet att lite dra i bromsen i det här skedet. Så att man faktiskt börja tänka som en skola och behandlar alla likvärdigt. Det blir lite svårt för de studerande att förstå att ena året ska lärarna permitteras för att ekonomin är så dålig och sedan nästa år ska man plötsligt få en egen dator. Eleverna är förvirrade. Man borde föra en politik där man mera förklarar vad den här satsningen är till för. Man ska göra den här satsningen den dagen när man har resurser att ge en dator till alla studerande och inte bara till vissa elever.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Att det inte är förankrat tycker jag också är tokigt. Att man inte visar på hur man vill använda sig av datorerna. Där instämmer jag i det som utskottet skriver. Man måste se till att man har med sig de här bitarna. Vad gäller själva införandet så hör jag till dem som ändå tror att när man ska göra en sådan här reform så måste den göras stegvis. Det är jättesvårt att göra den reformen rakt av i hela skolan samtidigt. Det är en jättestor organisation. Man får faktiskt där också göra prioriteringar såsom man gör inom andra områden. Redan nu i dagsläget satsar man på att byta ut de fasta datorerna. Jag tycker istället man borde övergå till att köpa bärbara datorer. Då krävs det kanske en lite långsammare övergång än om man bara köper fasta datorer. Det visar på att man kan hitta ett ekonomiskt sätt att lösa det här utan att det drabbar någon. Snarare sparar det pengar på sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Inte sätter vi väl riktigt band på den här satsningen helt? Signalerna går ändå lite olika hos dem som vi har hört i finansutskottet. Men det är som vi säger i sista halvan av meningen; ”fortbildning genomförs samt den nya skolledningen anser det vara väl förberett”. Vi binder upp de här pengarna till den nya skolledningen. Det är meningen att man ska ta ett helhetsgrepp och så kan man genomföra det sedan. Vi pekar på att fortbildningen måste komma hand i hand med datorerna också.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror också det är viktigt att lärarna får den fortbildning som de eventuellt behöver för att klara av de här bitarna. Det här är inte bara en fråga om att lärarna ska lära sig använda datorerna. Det är ju de studerande som har den största nyttan av datorerna. Det är många redan idag som till vissa delar har valt att använda datorn som ett redskap, precis som många av oss här inne använder datorn som ett arbetsredskap och inte någonting som vi använder vid sidan av. Det är ett helt naturligt arbetsredskap. När man ska genomföra en sådan här reform så går det inte att tro att man knäpper med fingrarna och man gör det med en gång. Jag tyckte att det var ganska klokt av förslagsställaren att man skulle införa det successivt och så kan man lära sig under tidens gång.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag glömde bort att säga att just angående fortbildning så har de som vi har hört ifrån skolorna lyft upp den biten också.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag känner igen den här diskussionen också från den kommunala sidan. Jag har tidigare försökt vara med att driva den här frågan för att få en god effekt. Det har ofta stött på patrull just för att man är lite rädd för den nya tekniken och det finns lite dålig kunskap. Det kan mycket väl hända att man behöver stärka fortbildningssidan. Jag tror ändå det är viktigt att ta de här stegen. Ofta när man visar rädslan för att göra det så tar det oerhört länge innan vi kommer vidare. Jag skulle gärna ha sett att man kunde göra olika typer av försök för att visa på hur det här kan fungera på ett bra sätt. Det är inte riktigt det som jag tycker att jag läser in i det här. Jag tycker snarare det är så, som jag hörde av ltl Camilla Gunell, att man ska genomföra detta när man kan genomföra det åt alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag förstod att ltl Ehn var lite bekymrad över detta med samhällsreformen. Om man följer utvecklingen så kan man nog vara det. Det finns tre olika dokument som tvingar oss att se på det under kommande månader. Det är hållbar offentlig utveckling och finanser i riket, det är kommunerna och kommunförbundets ekonomi 2009, som just har kommit ut och det är budgeten för landskapet. När man börjar med budgeten för nästa år kommer det att vara helt tvunget att se på två större saker; skärgårdstrafiken och samhällsreformen. Jag kan lova Johan Ehn, om han lovar detsamma, att i mars när lagtinget börjar så ska det finnas dokument för de olika alternativen. Om FS har ett alternativ och liberalerna har ett annat alternativ spelar inte någon roll, men vi måste gå framåt helt enkelt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är trevligt att höra att ltl Olof Erland ser det på det sättet. Den typen av tydliga skrivningar kunde med fördel ha funnits med i betänkandet, tydlighet i att man vill gå vidare på det här sättet. Jag delar precis ltl Olof Erlands analys av hur läget är. De här tre dokumenten som kommer nu trycker på det ytterligare. Vi hade egentligen den informationen redan före det. Allting visar på samma sak. Vi har diskuterat de här frågorna minst sedan 2007. Jag tycker man är lite för försiktig general i finansutskottet nu. Man borde ha vågat ta ut svängarna lite mera och faktiskt sätta upp målsättningarna. Vi vet att det finns lite divergerande åsikter, men det viktiga är att sätta upp målsättningar på vart det är man vill. De målsättningarna svävar lite i det dunkla nu i finansutskottets betänkande utgående ifrån att det finns exempel på hur man skulle kunna göra det här på ett annat sätt och det oroar mig.

Ltl Olof Erland, replik

Målsättningen är jämlik grundservice i de åländska kommunerna eller kanske för varje medborgare. Det är en utgångspunkt. ”I bästa fall” är den här debatten om finansutskottets betänkande slut om en stund, det vet vi inte. Då gäller det att inte lämna frågan utan att gå vidare. Det är självklart att budgeten är en kompromiss. Det är självklart att finansutskottet är ännu mera en kompromiss mellan flera olika partier. Då är det fritt fram för oss och våra partier att driva på den här frågan. Det tänker jag för min del lova att göra.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Precis samma sak kan jag lova här. Frisinnad samverkan har drivit den här diskussionen under en lång tid. Vi tror på ett Åland som ska föras vidare in i framtiden på ett positivt sätt. Med ett Åland menar vi att kunna ge medborgarna en jämlik service på ett ekonomiskt och effektivt sätt och där vi ser till att vi rustar oss för att för det första ta oss ur den ekonomisk kris som vi nu befinner oss i, men framförallt rustar oss för framtiden så att vi också kan möta de kriser som kommer att komma då. Det är ju helt säkert att vi inte kommer att sitta i den situationen att vi aldrig mera kommer att ha utmaningar framför oss. Genom att göra en sådan här reform så kunde vi komma vidare och faktiskt stå betydligt bättre rustade nästa gång den kommer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ingen begär ordet. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum 22.12.2009.

För kännedom

7      Godkännande av bestämmelser i konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 8/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 10.1.2011.

8      Godkännande av protokollet om ändring av konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 9/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 10.1.2011.

9      Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 10.1.2011.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag kl. 18.50. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 18.44).