Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med vissa ändringar bl.a. att anslaget under moment 48.20.70. avseende anskaffning av fartyg och färjor (R) utgår. Efter utskottets ändringsförslag balanserar budgeten på 322 074 000 euro. Finansmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden

Finansministeriet i Finland bedömer att världsekonomin håller på att återhämta sig och tillväxten kommer att överskrida 4 procent under år 2010 och 2011. Tyngdpunktsområdet för tillväxten ligger i de s.k. tillväxtländerna, såsom Kina. Bruttonationalprodukten (BNP) sjönk med 8 procent år 2009. Recessioner som beror på bristande efterfrågan är ofta kortvariga, vilket tycks vara fallet även denna gång. Finlands ekonomi kommer att återvända till ett tillväxtspår år 2010, och BNP beräknas öka med ca 2 procent. Prognosen baserar sig på uppfattningen om en kraftig tillväxt under den senare delen av året. År 2011 kommer tillväxten till stor del att drivas av en kraftig exportutveckling, och BNP beräknas öka med knappa 3 procent. Den ekonomiska tillväxten påverkar sysselsättningen med eftersläpning. Arbetsinsatsen ökar med avseende på antalet arbetstimmar redan år 2010 då permitteringarna minskar. Sysselsättningsläget kommer att förbättras år 2011. Den demografiska ändringen börjar emellertid samtidigt minska på utbudet av arbetskraft, eftersom antalet 15–64-åringar kommer att börja minska från och med innevarande år med hela 20 000 personer om året. Sysselsättningsgraden kommer att stiga till dryga 69 procent år 2011, och arbetslösheten sjunker till dryga 8 procent. Den offentliga ekonomins utsikter överskuggas av den snabba ökningen av åldersrelaterade utgifter under de två följande årtionden eftersom befolkningsåldrandet i Finland är snabbast i Europa. Under innevarande årtionde kommer framför allt pensionsutgifterna att öka kraftigt. Den ekonomiska krisen har förändrat finanspolitikens uppgiftsställning och utgångslägen. Krisen har försvagat den offentliga ekonomins balans markant på grund av minskade skatteintäkter, ökade konjunkturberoende utgifter och stimulering av statsekonomin. Den offentliga ekonomin är därför ännu sårbarare än förr när det gäller att möta utgiftstrycket som följer av befolkningsåldrandet och den krympande skattebasen. Det blir allt svårare att säkra den offentliga ekonomins hållbarhet. (Ur finansministeriets budgetöversikt år 2011)

Utskottet uppfattar att nedskärningar och skattehöjningar borde inbringa 1,5 miljarder euro årligen fram till år 2015. Av denna summa skulle 1,1 miljarder årligen täckas med nedskärningar och 0,4 miljarder med skattehöjningar.

I Sverige steg konjunkturbarometerindikatorn närmare fyra enheter mellan oktober och november i år. Indikatorn ligger nu på värdet 114,1 och konjunkturläget bedöms som mycket starkt. Indikatorn ligger därmed återigen i nivå med toppnoteringarna från hösten 2000 och våren 2007. Alla sektorer i näringslivet bidrog positivt till barometerindikatorns utveckling under november. Framför allt konfidensindikatorerna för bygg- och anläggningsverksamhet samt privata tjänstenäringar steg betydligt, tio respektive femton enheter. Indikatorerna för tillverkningsindustri och detaljhandel steg med mer måttliga tre respektive två enheter under perioden. Hushållens konfidensindikator (CCI) sjönk ytterligare i november. Minskningen blev dock marginell, knappt en enhet. Indikatorvärdet ligger fortfarande betydligt över det historiska genomsnittet. (Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, november, 2010)

Ett orosmoln är den ekonomiska utvecklingen inom euroområdet närmast i Irland och Portugal men i förlängningen även i andra länder i euroområdet. Sättet på vilket man lyckas hantera ekonomin i dessa länder har avgörande betydelse för euroområdets ekonomiska utveckling, stabiliteten och för de ekonomiska prognosernas tillförlitlighet. Finlands totala borgen för Irlands lån uppgår till ca 740 miljoner euro. För Grekland har riksdagen redan tidigare beslutat om ett lån uppgående till 1,6 miljarder euro.

Den ekonomiska utvecklingen på Åland

Inom den åländska ekonomin beräknas volymnedgången under perioden 2008-2010 ha varit minst i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. BNP-tillväxten beräknas enligt ÅSUB:s prognosantaganden i år bli negativ för tredje året i rad. Konjunkturenkäten till de åländska företagen som gjordes i våras visade dock på en försiktig optimism inom det åländska näringslivet. De prognoser som gjordes under våren visade också på att tillväxten kommer att vända under år 2011 och bli positiv. Sysselsättningsläget har dock inte drabbats på samma vis som vid den förra stora recessionen. Den öppna arbetslösheten har visserligen ökat under 2009 och 2010, men är fortfarande på en internationellt sett mycket låg nivå. Ungdomsarbetslösheten beräknas ligga runt 8 procent i år. Förvärvsinkomstsumman beräknas växa ungefär lika snabbt i år som år 2009, runt 2,5 procent. Sparåtgärderna inom den offentliga sektorn bromsar tillväxten. Inför nästa år bedöms tillväxten bli aningen snabbare, runt 3,5 procent. De ingångna löneavtalen, den förbättrade sysselsättningen samt fortsatt inflyttning bidrar till tillväxten. Nettoinflyttningen beräknas även i år vara relativt stor och uppgå till drygt 200 personer. Inflationen som var låg under fjolåret har sakta stigit i år och beräknas fortsätta öka i takt med den ekonomiska återhämtningen. (ÅSUB:s rapport 2010:5, som baserar sig på rapporten 2010:1) På grund av att ingen konjunkturöversikt över den åländska ekonomin utarbetats under hösten saknas färska uppgifter.

Med beaktande av att finansministeriet räknar med att den kommande finländska regeringen blir tvungen att vidta både nedskärningar och skattehöjningar, se ovan, kommer även att få ekonomiska konsekvenser för Åland som i dagsläget inte går att uppskatta.

Landskapets budgetekonomi

Landskapet har sparat i fråga om investeringar, överföringsutgifter och låneutgifter. Utskottet konstaterar däremot att det varit svårare att minska på driftsutgifterna. I fråga om antalet anställda var dessa år 2007 1809,5 personer för att år 2008 öka till 1866 personer och år 2011 minskat till 1814 personer. Utmaningen är nu att åstadkomma en ekonomi i balans vilket högst sannolikt kräver en begränsning av konsumtionsutgifternas nivå. Eftersom landskapet har haft utjämningsfonden att ta till har konsumtionsutgifterna inte behövt dras ner lika mycket som den offentliga ekonomins nedgång varit. Efter år 2012 kommer denna reserv att vara tömd. För att bibehålla landskapets servicenivå blir det nödvändigt att se över såväl intäkts- som utgiftsnivåer.

Revisionen av landskapets ekonomi och förvaltning har av olika orsaker blivit eftersatt det senaste året. Utskottet hänvisar till sina skrivningar i betänkande nr 1/2010-2011 där bl.a. följande anges: ” …både de personella och de ekonomiska resurserna bör ses över i syfte att säkerställa att en adekvat och tillräcklig revision kan genomföras. Både landskapsrevisionens och den interna revisionens resurser bör förbättras. Den reform av revisionen som planeras bör därtill prioriteras så att ett nytt revisionsupplägg snarast kan tas i bruk.”. Utskottet anser att revisionsfrågan under året bereds så att en permanent lösning enligt riksrevisionens utredning kan inrättas år 2012. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen nu har löst frågan tillfälligt.

I fråga om IT- utvecklingen inom förvaltningen framhåller revisorerna i sin berättelse nr 1/2009-2010 att landskapsförvaltningens IT-utveckling är viktig för hela landskapet. Utskottet har i sitt betänkande nr 1/2010-2011 framhållit att ett väl fungerande IT system är grundläggande för effektivisering och reformering av den offentliga förvaltningen. Ett sådant skulle kunna skapa och erbjuda en fullständig e-förvaltning. I en sådan förvaltning kan ansökningar och kommunikation ske via internet. I fråga om ekonomiförvaltningen är IT systemen centrala och det är viktigt att landskapsregeringen tillhandahåller tillräckligt med resurser i syfte att säkerställa att landskapsförvaltningen kan ta täten i den åländska offentliga ekonomiförvaltningens utveckling. Utskottet prioriterar åtgärder som snarast möjligt implementerar EU:s definition avseende e-förvaltning som lyder enligt följande ”E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”. En utveckling enligt det föreslagna kunde påskynda ett skapande av ett räkenskapsverk för hela den offentliga förvaltningen på Åland. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma i tilläggsbudget.

Samhällsreform

Ålands samhällstruktur för att tillhandahålla service står inför stora utmaningar i framtiden. Den globala utvecklingen och konkurrensen i kombination med den demografiska utvecklingen, medborgarnas medvetenhet och förväntningar på service ställer stora krav på den samhälleliga organisationsstrukturen och på samhällsfinansieringen. Samhällsreformen avser i första hand den kommunala servicen samt sådana landskapsfunktioner som tillhandahåller grundläggande service.

Utmaningarna väcker frågor om vilken grundservice samhällsorganen ska erbjuda och om samhället även ska erbjuda service utöver en grundläggande basservice. Utmaningarna kräver ett helhetsgrepp på samhällsservicen utgående från en genomgång av nuvarande samhällsfunktioner och en prioritering av dessa. Frågan inställer sig även i vilken utsträckning servicen ska kunna produceras av privata aktörer, där det är ekonomiskt fördelaktigt, och hur finansieringssystemet med skatter och avgifter ska se ut. Service kan även komma att produceras av brukarna själva. En ökad tonvikt på avgiftsfinansiering ligger nära till hands.

Finansieringen av den offentliga servicen är ett annat problem som närmare bör analyseras. Finansieringen kan ske via avgifter och skatter. Avgifterna kan uttas olika beroende på typ av tjänst och servicenivå.

Utskottet ser för sin del det naturligt att det skapas ett gemensamt räkenskapsverk för hela den offentliga sektorn. Ett viktigt steg för att uppnå detta är att landskapets ekonomiförvaltning förenhetligas, moderniseras och ges tillräckliga resurser. Det är även naturligt att den kommunala organisationsstrukturen ses över och att kommuner i ökande grad kan samarbeta genom att någon kommun är huvudman för verksamhet som tillhandahålls genom köptjänst. En sådan service kan ersätta behovet av kommunalförbund. Kostnadsmedvetenheten bör öka i fråga om vilken ekonomisk effekt olika investeringar har på kortare och längre sikt. Vid kommunsammanslagningar är det viktigt att glesbygdens och skärgårdens servicenivåer upprätthålls exempelvis med lagstiftning som säkerställer medborgarnas grundservicenivå i olika regioner.

I mars 2011 kommer en utredning om socialvårdens utveckling inklusive huvudmannaskapet för missbrukarvården på Åland. Inom en nära framtid kommer även en brukarundersökning som beställts av Ålands kommunförbund k.f. att presenteras.

Utskottet anser att det är nödvändigt med en bred politisk beredning för att när de ovan angivna utredningarna färdigställts åstadkomma en bred lösning för att uppnå politisk och medborgerlig acceptans. Det är viktigt att medvetandegraden höjs om behovet av en samhällsreform med anledning av bl.a. den försörjningsbörda som kommer sig av den demografiska utvecklingen.

Självstyrelseutveckling

Hembygdsrätt och jordförvärv

Landskapsregeringen konstaterar i sin framställning att en parlamentarisk kommitté i april 2009 lämnade ett betänkande gällande hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt. Utskottet har i sitt betänkande nr 6/2009-2010 konstaterat följande: ”Utskottet konstaterar att landskapsregeringen är i färd med att vidta åtgärder i syfte att förnya och förtydliga regelverket och betonar vikten av att ett förnyat regelverk snarast sätts i kraft. Utskottet har erfarit att dessa åtgärder även torde innefatta lagstiftningsåtgärder i fråga om plan- och byggnadslagen samt jordförvärvslagen som sannolikt kommer att föreläggas lagtinget under våren. Utskottet förutsätter att lagförslagen föreläggs lagtinget under våren 2010.”. Utskottet konstaterar att det av budgetframställningen framgår att arbetet nu fortsätter inom landskapsförvaltningen. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning.

Internationellt samarbete

En Ålandshavskommitté eller Ålandshavskommission kunde utgöra en positiv kraft för det regionala gränsöverskridande samarbetet mellan Åland och Sverige. Utskottet har erfarit att utgångspunkten för samarbetet borde vidgas så att även Finland är med i samarbetet särskilt med tanke på den delade behörigheten mellan riket och landskapet. Ålandskontoren i Stockholm och i Helsingfors kunde bilda basen för samarbetet. Motsvarande samarbeten finns t ex även i Öresundsregionen och mellan Haparanda och Torneå. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utröna möjligheterna till extern finansiering för täckande av Ålandshavskommissionens kostnader och återkomma till lagtinget avseende strukturen för samarbetet.

Hållbar utveckling

Landskapsregeringen konstaterar i sin framställning att direktiv 2009/28/EG om främjandet av användningen av förnybara energikällor förutsätter att varje medlemsstat upprättar en nationell handlingsplan för förnyelsebar energiproduktion. Planen ska fastställa medlemsstatens nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor, samt lämpliga åtgärder för att uppnå dessa övergripande mål. Landskapsregeringen har därför arbetat för att riket och landskapet ska finna gemensamma lösningar för att genomföra direktivet.

Utskottet betonar vikten av att effekterna av de befintliga stöden till förnyelsebar energi måste säkras eftersom redovisning och utbetalning kommer att förändras, vilket innebär att stödet flyttas till ett politikområde som är självstyrelsens behörighet. Det måste snarast säkerställas att åländska företag blir delaktiga i rikets nya utbetalningssystem samtidigt är det synnerligen viktigt att Åland kommer med i det nya stödsystem som inrättas för nybyggd energiproduktion. För att hantera stödet krävs en överenskommelse med riket.

Socialvård

Gränsdragningen mellan socialvård och sjukvård är oklar. Lagen om hälso- och sjukvården innehåller inte några definitioner avseende vilka hälso- och sjukvårdstjänster Ålands hälso- och sjukvård ska tillhandahålla. Däremot finns det beskrivningar i hälso- och sjukvårdsplanen. Gränsdragningen blir som svårast vid den s.k. institutionsvården som ingår i socialvården och bekostas av kommunerna. Motsvarande svårigheter finns även mellan hemvården och hemsjukvården. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen har för avsikt att klarlägga och reglera ansvarsfördelningen.

Hälso- och Sjukvård

Tandvården

Landskapsregeringen har gjort en utredning om tandvården som belyser behovet av resurser. Tandvårdens resursbehov inom ÅHS är en fråga som kräver uppmärksamhet. De nuvarande prioriterade grupperna bör övervägas i syfte att skapa utrymme för angelägnare grupper. Utskottet har i sammanhanget även erfarit svårigheten att rekrytera på grund av bristen på tandvårdspersonal och tandläkare samt att pensionsavgångarna är omfattande bland personal inom offentlig och privat tandvård. Ett system med tandvårdscheckar bör utredas och i första hand riktas till någon av de prioriterade grupperna. Ett sådant system för samarbete mellan privat och offentlig tandvård kunde möjligen bidra till en totalt sett bättre och mer kostnadseffektiv tandvård. Utskottet uppmanar slutligen ÅHS att närmare utreda möjligheterna och kostnaderna för ambulerande tandvård för skärgård och institutioner samt konsekvenserna av utebliven sådan. Om ÅHS bedömer det möjligt och önskvärt med en sådan ambulerande tandvård bör en tandvårdsvagn eller motsvarande ställas till förfogande.

Hälsovårdarberedskap i skärgården

Sjukvårdsberedskap i skärgården är direkt sammanlänkat med skärgårdsbefolkningens trygghet och framtidstro. För barnfamiljer anses hälsovårdarberedskapen ofta vara en viktig fråga vid val av bosättningsort. De helikoptrar som finns tillgängliga med förkortad inställelsetid och som kan köra i mörker kan utgöra ett komplement till den befintliga hälsovårdarberedskapen i skärgården. Kostnaden för patienten som transporteras med ambulanshelikopter understiger för närvarande 20 euro och resterande kostnad betalas av folkpensionsanstalten. Utskottet stöder landskapsregeringen i dess arbete med att utveckla och förbättra hälsovårdarberedskapen.

Gullåsen

I april 2010 färdigställdes en rapport om Gullåsens framtid. Enligt planen ska Gullåsen och Rehab –enheten sammanslås till en enhet och verksamheten indelas i tre block; rehabilitering, geriatrik och demens. Ett totalt genomförande av reformen kräver en om- och tillbyggnad av befintliga lokaler eftersom lokalerna inte är anpassade efter kommande behov. Utskottet stöder innehållet i rapporten avseende Gullåsen och ber landskapsregeringen påskynda implementeringen av densamma särskilt med beaktande av angiven tidsplan.

Främjande av näringar

Entreprenörskap och företagande

Den åländska välfärden vilar långt på insatser som kan tillskrivas olika entreprenörer som är eller har varit verksamma inom olika delar av det åländska näringslivet. Det är mycket viktigt att förbättra grogrunden för nyföretagande och entreprenörsanda som skapar nya företag som på sikt ökar den åländska tillväxten och exporten. Utbildningssystemet och särskilt högskolan tillsammans med Ålands teknologicentrum och näringslivets organisationer är här centrala aktörer. Dessa kan dels sprida kunskap om företagande dels tillhandahålla rådgivning. Särskilt fokus bör läggas på att minska byråkratin och skapa bättre förutsättningar för företagande. Det åländska näringslivet ges därigenom goda förutsättningar för verksamhet, utveckling och risktagande.

Utskottet betonar vikten av småföretagandet för ökad tillväxt och sysselsättning. Denna grupp är mindre känslig för konjunktursvängningar och utgör en stabiliserande faktor på arbetsmarknaden.

I fråga om arbetsmarknaden är inflyttningen fortsatt en förutsättning för att det åländska näringslivet ska kunna utvecklas och ha tillgång till arbetskraft. Viktigt i samband med detta är integrationen i samhället inkluderande språkutbildning.

Utveckling av det befintliga näringslivet

Tjänstesektorn med bl.a. sjöfarten och IT branschen är sektorer med stort åländskt kunnande och där Ålands insulära läge inte utgör hinder för expansion. Turismen tillsammans med livsmedelsklustret kunde även detta utvecklas både var för sig och tillsammans. Lokal mat av lokala råvaror är centralt för turisternas upplevelse av resmålet och positiva upplevelser kan även bidra till export av olika produkter. För turismen är det viktigt med en kombination mellan å ena sidan naturupplevelser och olika former av evenemang och aktiviteter som attraherar besökare. Utskottet konstaterar att en turismstrategi inom en snar framtid kommer att föreläggas lagtinget.

Sjöfarten

I fråga om sjöfarten konstaterar utskottet särskilt att det förefaller finnas framtidstro inom passagerarsjöfarten genom beställning av nytt tonnage som är anpassat för framtida krav. Utskottet ber landskapsregeringen intensifiera bevakningen av sjöfartens verksamhetsförutsättningar med beaktande av de hot som finns mot näringen däribland sänkningen av svavelhalten i bränslet. Vidare bör utvecklingen med anledning av ÅSUB:s utredning (Rapport 2010:6) avseende den ålandsbaserade sjöfartens ekonomiska betydelse bevakas.

Pensionsfonden

Utskottet konstaterar att någon utredning över landskapets pensionsåtagande ännu inte färdigställts men att en sådan är under beredning och att den inom en snar framtid kommer att kunna färdigställas. Utskottet konstaterar att det är positivt att överföringarna från pensionsfonden nu minskats till 64 procent (av maximalt 75 procent) av pensionsutgifterna så att totalbehållningen för fonden år 2011 beräknas öka med 2 miljoner euro.

Utbildning och kultur

Utskottet har erfarit att det nya periodiseringssystemet på gymnasialstadiet kräver mer förberedelse i samband med schemaläggning. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen prioriterar detta så att problemen med periodiseringen inte skapar problem för de studerande eller för ikraftträdande av den nya gymnasiereformen.

Skärgårdens utveckling

Skärgården har problem med en åldrande befolkning, särskilda kommunikationsförhållanden och ett relativt svagt näringsliv. I Kumlinge kommun och Vårdö kommun understiger andelen sysselsatta som har sin arbetsplats i kommunen 50 procent. I medeltal är andelen arbetsplatser i offentlig sektor ca 40 procent. De näringar som främst håller skärgården levande genom arbetsplatser i skärgården är det kluster som bildats kring vattenbruk och fiskförädling samt turismen. Genom att förbättra förbindelser mellan skärgårdsöarna skapas en vidare arbetsmarknad för företag som är verksamma i skärgården. Ett större upptagningsområde skapar möjligheter för nyetableringar av företag som skulle ha en positiv effekt för skärgårdskommunernas utveckling.

För regionens utveckling är goda kommunikationer och trygg samhällsservice tillsammans med bra förutsättningar för näringslivet centralt. I fråga om kommunikationer konstaterar utskottet att det utlovade kortruttsmeddelandet ännu inte kommit till lagtinget och uppmanar landskapsregeringen att påskynda arbetet. Utskottet framhåller flera viktiga satsningar som bör tas med i det kommande kortruttsmeddelandet och planerna för sjötrafiken. Däribland kan nämnas satsningen på en hamn för Kökartrafiken på östra Föglö, en utbyggnad för trafiken mellan Föglö och fasta Åland, en kortrutt via Bärö och planeringen av en bro till Vårdö. En särskild lösning krävs därtill för Sottunga trafiken. Tillsammans ger detta ett kortruttssystem som kan vidareutvecklas. Utskottet betonar vikten av att utbyggnaden av kortrutt snarast påbörjas och uppmanar landskapsregeringen att om möjligt söka extern finansiering för investeringen.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetframställningens allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att finansmotionerna nr 2 - 5, 7, 8, 11, 17, 21, 28, 29, 30, 53 - 57, 61, 62, 66, 67 förkastas. Därtill föreslår utskottet att övriga finansmotioner förkastas.

Detaljmotivering

INKOMSTER


33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
33.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
33.40.88.	Överlåtelse av fastigheter
	I ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion nr 25 föreslås att följande tillägg i form av ett tredje stycke fogas till moment 33.40.88 Överlåtelse av fastigheter: "Ålands fredsinstituts verksamhetsförutsättningar bör tryggas i fastigheten Hamngatan 4 och ges möjligheter till fortsatt utveckling samtidigt som byggnadens kulturhistoriska värde säkras.". Utskottet är enig om att verksamheten som bedrivs i lokalerna är viktig och betonar vikten av att hyresgästernas rätt till fortsatt verksamhet säkerställs. Utskottet föreslår att finansmotion nr 25 förkastas.
37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
37.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
37.01.01.	Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsinkomster
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 74 föreslås att under 37.01.01 Näringsavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsinkomster intas följande stycke: ”Landskapsregeringens avtal med Ålands hästavelsförening angående ägandet av travbana samt byggnader omförhandlas så att landskapets ägande i travbanan upphör.”. Utskottet anser att landskapsregeringen tillsammans med hästavelsföreningen bör se över verksamhetsförhållandena för anläggningen då det nuvarande avtalet löper ut. Utskottet föreslår att finansmotion nr 74 förkastas.
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
39.30.	UPPTAGNA LÅN
39.30.90.	Finansieringslån
	Utskottet föreslår att anslaget sänks med 120 000 euro för att balansera sänkningen av anslaget under moment 48.20.70. Anslaget föreslås således totalt uppgå till 34 626 000 euro.

UTGIFTER

41.	LAGTINGET
41.05	LAGTINGETS KANSLI
41.05.01	Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion nr 52 föreslås att meningen ”Vid kansliet kommer under året att inrättas en ny tjänst som sekreterare/receptionist (lkl A19)” i motiveringarna under moment 41.05.01 stryks och att anslaget under moment 41.05.01 minskas till 627 000 euro. Utskottet föreslår att finansmotion nr 52 förkastas och konstaterar att anslaget bl.a. föranleds av att det införs en ny kombinationstjänst vid lagtinget så att de befintliga resurserna kan utökas i fråga om det stenografiska protokollet och att en bemannad reception ska upprätthållas.
41.10.04.	Revisionsutgifter (VR)
	Utskottet hänvisar i fråga om revisionen till sina skrivningar i den allmänna motiveringen.
42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER
42.05.04	Skärgårdssamarbetet (F)
	I ltl. Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 18 föreslås att anslaget under moment 42.05.04 Skärgårdssamarbete (F) höjs med 28.000 euro. Utskottet konstaterar att samtliga skärgårdskommuner nu gått med som medlemmar i skärgårdssamarbetet. Det visar på att skärgårdskommunerna ser det angelägna i samarbetet. Utskottet föreslår att finansmotion nr 18 förkastas.
42.05.11	Utgifter för språkrådet
	I vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 46 föreslås att motiveringen under moment 42.05.11 Utgifter för språkrådet kompletteras med följande text: ”Landskapsregeringen avger under året en lagframställning i syfte att reglera språkrådets status.” I ltl Camilla Gunell m.fl. finansmotion nr 70 föreslås att under moment 42.05.11 Utgifter för språkrådet, föreslås följande tillägg i motiveringarna: ”För att precisera språkrådets uppdrag, ansvar och befogenheter samt höja dess status lagregleras språkrådet.” Det svenska språket utgör fundamentet för den åländska självstyrelsen. Utskottet betonar därför språkrådets betydelse och framhåller vikten av att språkrådets resurser säkerställs. Utskottet har erfarit att en utvärdering kommer att göras och konstaterar att efter att detta gjorts kan frågan om en eventuell lagreglering av språkrådet bedömas. Utskottet föreslår att finansmotionerna nr 46 och nr 70 förkastas.
42.25.	REVISIONSBYRÅN
	Utskottet hänvisar i fråga om revisionen till sina skrivningar i betänkandets allmänna motivering.
42.40.	LAGBEREDNINGEN
	Utskottet betonar vikten av att kommunikationen mellan lagberedningen, förvaltningen och den politiska ledningen förbättras. Resurserna för lagberedningen bör därtill prioriteras. Utskottet konstaterar att landskapsrevisorerna i sin berättelse nr 1/2009-2010 understryker vikten av att landskapsregeringen följer upp arbetsgruppens rapport ”Kvaliteten i lagstiftningsarbetet”, av den 15 dec 2009, med lämpliga åtgärder så att en effektiv laggranskning införs. Utskottet delar landskapsrevisorernas uppfattning och understöder detta.
42.50.	DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN
	Utskottet hänvisar till sin skrivning under kapitel 42.59.
42.59	DATAINSPEKTIONEN
	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 32 föreslås att motiveringen under kapitel 42.59 Datainspektionen ges följande tillägg: "Under året genomförs en sammanslagning av datainspektionen, barnombudsmannen, jämställdhetsinspektören och diskrimineringsombudsmannen till en enhet i syfte att effektivisera verksamheterna och uppnå synergieffekter.". Utskottet konstaterar att ett ökat samarbete mellan olika former av ombudsmannafunktioner bör eftersträvas i syfte att effektivisera förvaltningen. Utskottet föreslår att finansmotion nr 32 förkastas.
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 24 föreslås att den första punkten i det tredje stycket i motiveringen under kapitel 43.01 ALLMÄN FÖRVALTNING ändras och får följande lydelse: "- förslag till en reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland genomförs av en för Åland och Finland gemensam kommitté". Utskottet konstaterar att det är viktigt att kommittén tillsätts så snart som möjligt och att den följer riktlinjerna i den parlamentariska kommittén. Utskottet föreslår att finansmotion nr 24 förkastas.
43.03.	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET OCH EXTERNA KONTAKTER
43.03.02.	Ålandskontoret i Stockholm – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Danne Sundman m.fl. finansmotion nr 31 föreslås att motiveringen under moment 43.03.02 Ålandskontoret i Stockholm - Verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg: "En Ålandshavskommission etableras med en bred representation från det åländska och svenska samhället med uppgift att underlätta och förenkla integration mellan Åland och Sverige i enlighet med de behov som föreligger mot bakgrund av den språkliga och demografiska utvecklingen.". Utskottet hänvisar till skrivningarna under de allmänna motiveringarna i betänkandet. Utskottet föreslår att finansmotion nr 31 förkastas.
43.04.	FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN
43.04.01.	Främjande av jämställdheten - verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion nr 22 föreslås att den tredje punkten i motiveringen under moment 43.04.01 Främjande av jämställdheten - verksamhetsutgifter (VR) får följande tillägg: "I enlighet med lagtingets beslut införs i den kommande publikationen "Kvinnor och män på Åland 2011" statistik över hur mycket oavlönat hemarbete som utförs av kvinnor respektive män på Åland.". Utskottet har erfarit att landskapsregeringen under flera år arbetat med frågan men ännu har inte underlaget funnits för att kunna ligga till grund för statistiken eftersom det är ett omfattande arbete. Utskottet föreslår att finansmotion nr 22 förkastas.
43.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET
	I ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion nr 23 föreslås att sista meningen i motiveringen under kapitel 43.05 RADIO- OCH TV-VERKSAMHET stryks och ersätts av följande: "Landskapsregeringen genomför under året en separering av Smedsbölesändaren från Ålands Radio- och TV Ab så att en fri marknad för distribution av radio- och TV-program etableras i landskapet.". I ltl Danne Sundman m.fl. finansmotion nr 35 föreslås att motiveringen under kapitel 43.05 RADIO- OCH TV-VERKSAMHET ges följande tillägg: "Finansieringssystemet för public service-radioverksamheten förnyas så att en landskapsskatt som ersätter dagens TV-avgift uppbärs för att finansiera radions verksamhet. Intäktsöverföringen till radion knyts till en procentandel av de totala inkomsterna i landskapets budget så att finansieringen följer konjunkturen och detta fastställs i lag som antas med kvalificerad majoritet så att radions oberoende garanteras i större utsträckning.". Utskottet betonar vikten av att skilja mellan infrastruktur för distribution och radio- och TV produktion. Ägarstyrningen av Ålands radio och TV Ab bör utvecklas och organisation ses över. Den etermediapolitiska arbetsgruppen avser avge sin rapport den 21 december 2010 och i rapporten kommer de i motionerna nämnda förslagen, däribland finansieringsformen, att beröras varför finansmotionerna föreslås nr 23 och nr 35 förkastade.
43.15.	UNDERSTÖDJANDE AV POLITISK VERKSAMHET
43.15.50.	Understödjande av politisk verksamhet
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 58 föreslås att texten under det tredje tankestrecket i detaljmotivering under moment 43.15.50 ”Understödjande av politisk verksamhet” stryks och ersätts av följande: ”understöd vid byte av organisation utbetalas inte till ny organisation under den pågående mandatperioden samt”. Utskottet konstaterar att detta är en fråga för landskapsregeringen att hantera och fatta beslut om. Utskottet föreslår att finansmotion nr 58 förkastas.
43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION
43.25.61	Understöd för bostadsreparationer (R)
	Utskottet finner målsättningen med landskapsregeringens förslag vara positivt eftersom syftet är att äldre ska kunna bo hemma längre. Medlen som är avsatta för ändamålet uppgår dock till 50 000 euro vad avser installation av hissar i äldre våningshus. Antalet trapphus i 3-4 våningshus som kan komma ifråga för att bygga in hissar utgör 178 stycken på Åland. Det finns flera problem att lösa för att uppnå god hisstandard. Ett problem sammanhänger med trapphusens konstruktion i allmänhet och ett annat problem hänger samman med vem som ska bekosta investeringen i framförallt bostadsaktiebolag. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovan angivna att stödet installation av hissar i flervåningshus kan kombineras med räntestöd under moment 43.25.67.
43.25.67.	Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F)
	Med hänvisning till utskottets skrivningar under moment 43.25.61. föreslår utskottet att räntestöd också kan beviljas för installation av hiss i flervåningshus.
43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI
43.27.04	Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR)
.	I ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion nr 10 föreslås att anslaget under moment 43.27.04 Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjningen (VR) sänks med 100.000 euro. Utskottet har erfarit att landskapets kostnadsansvar baserar sig på ett avtal med Ålands Energi Ab från år 1984. Försörjningsberedskapscentralen och Ålands Energi Ab påtar sig motsvarande kostnader exempelvis för att hantera det slam som bildats i cisternen samt återfyllnad av cisternen. Utskottet föreslår att finansmotion nr 10 förkastas. I ltl Danne Sundman m.fl. finansmotion nr 77 föreslås att motiveringen under momentet 43.27.04 Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR) ges följande tillägg ”En studie över möjligheten och en strategi för omställning av samhället till elfordon tas fram med hjälp av medel från momentet.”. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att följa med den snabba utveckling som nu pågår inom området och att vid behov integrera nödvändig infrastruktur i samhällsplaneringen. Utskottet föreslår att finansmotion nr 77 förkastas. Utskottets förslag har tillkommit efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Mattsson, vice ordförande Eklöw samt medlemmen Sundblom.
43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
43.40.74.	Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R)
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 33 föreslås att anslaget under moment 43.40.74 Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R) minskas med 3,0 miljoner euro samt att motiveringen under momentet skall lyda som följer ”Landskapsregeringen kommer under året att genomföra mindre renoveringar i självstyrelsegården inklusive renovering av caféet och köket men innan en större totalrenovering genomförs kommer landskapsregeringen att ta fram en helhetsplan där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas. Landskapsregeringen kommer att fullfölja planeringen av en fjärde våning och återkommer med närmare information och förslag i senare budget.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 33 förkastas. Beslutet har fattats efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Mattsson, medlemmen Sundblom och ersättaren Sjölund.
43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET
	Utskottet har erfarit att de tänkta nya lokalerna för teknisk undersökning i läromedelscentralens tidigare utrymmen inte kommer att tas i bruk eftersom Mariehamns stad har förtur till desamma och behov av lokalerna. Utskottet har vidare erfarit att landskapsregeringen tillsammans med privata aktörer överväger olika lösningar för polisens lokaliteter.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Camilla Gunell m.fl. finansmotion nr 71 föreslås att under motiveringen till kapitel 44.01 Finansavdelningens allmänna förvaltning, Mål för 2011 föreslås en ny punkt: ”-Landskapsregeringen utvecklar principer och nya strukturer för ägarstyrningen av landskapsägda bolag.”. En aktiv och långsiktig ägarstyrning inbegripet ägarpolitik är en förutsättning för utvecklande av nya landskapsägda bolag som är under planering. En sådan styrning och politik bör vara sådan att det tydligt framgår vilket mandat landskapets företrädare har. Landskapsregeringen kunde även överväga en lag om landskapsägda bolag och ägarstyrning. Utskottet föreslår att finansmotion nr 71 förkastas.
44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA
44.05.36.	Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F)
	I ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion nr 26 föreslås att anslaget under moment 44.05.36 Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F) höjs med 750.000 euro. Utskottet föreslår att finansmotion nr 26 förkastas. Beslutet har fattats efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Mattsson, vice ordförande Eklöw samt medlemmen Sundblom.
44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER
44.95.05.	IKT-utveckling (VR)
	Utskottet hänvisar i fråga om IKT utveckling till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering.
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 13 föreslås att under motiveringen till kapitel 45.01, Mål och åtgärder för 2011, under rubriken Miljöpolitik, fogas följande tillägg: "- att Åland som ett självstyrt område anhåller om att få egen självständig representation i HELCOM.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 13 förkastas. Beslutet har fattats efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Mattsson, vice ordförande Eklöw samt medlemmen Sundblom.
45.10.	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER
	I vtm Gun-Mari Lindholm m.fl. finansmotion nr 50 föreslås att motiveringen under kapitlet 45.10 Övriga sociala utgifter; äldreomsorg kompletteras med följande: ”Arbetet kring äldreomsorgen präglas av revideringen av såväl ÅHS-lagen som av socialvårdslagen i syfte att tydliggöra ansvars- och kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna.”. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att finansmotion nr 50 förkastas.
45.10.53.	Barnbidrag (F)
	I vtm Gun-Mari Lindholm m.fl. finansmotion nr 34 föreslås att motiveringen under moment 45.10.53 Barnbidrag (F) ändras så att sista meningen i första stycket ersätts med följande ”Landskapsregeringen avser att i början på året indexjustera barnbidraget och återkommer till lagtinget med förslag till ändring av barnbidragslagen.”. Utskottet har erfarit att en indexjustering kommer att genomföras, vilket sannolikt kommer att öka kostnaderna med 100 000 euro årligen. Utskottet föreslår att finansmotion nr 34 förkastas.
45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
	Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering.
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	IKT utvecklingen inom landskapets skolor är viktig för de studerandes utbildning. För att inköp av dator till varje studerande ska vara ändamålsenligt måste fortbildning först ske av lärarkåren i tillräcklig omfattning. Utskottet betonar att alla studerande i landskapets skolor på gymnasialstadiet bör behandlas lika. När gymnasiereformen genomförs kan det vara en bra tidpunkt för den nya skolans ledning att ta ställning till om de studerande ska få en dator per studerande. Utskottet betonar vikten av att landskapet inte nu inköper nya datorer till de studerande innan den nya gymnasiereformen och fortbildning genomförts samt den nya skolledningen anser detta vara väl förberett. Utskottet ber landskapsregeringen utfärda rekommendationer avseende begränsningar av natriumglutamat i skolornas bespisningar.
46.03.	STUDIESTÖD
46.03.50.	Studiepenning (F)
	I vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 37 föreslås att motiveringen under moment 46.03.50. Studiepenning (F) ges följande tillägg: ”Under året görs en översyn av studiestödslagen i syfte att i större utsträckning möjliggöra arbete under studietiden.”. Studiestöd finns för att alla ska kunna studera på lika villkor. Mellan olika studieterminer kan den studerande förvärvsarbeta obegränsat utan att det påverkar studiestödet. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen bör följa upp detta med beaktande av studieresultaten där studietakten stipulerar minst 44 studiepoäng per läsår. Utskottet föreslår att finansmotion nr 37 förkastas.
46.35.	ÅLANDS LYCEUM
46.35.20.	Ålands lyceum – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 39 föreslås att motiveringen under moment 46.35.20 Ålands Lyceum - verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg: "Innan satsningen på att införskaffa en bärbar dator till varje elev genomförs görs en utvärdering huruvida resurserna skulle göra bättre nytta om de helt eller delvis satsades på ett införande av lärplattformen Fronter i verksamheten istället.". Utskottet hänvisar till sina skrivningar i betänkandet under kapitel 46.01. och föreslår att finansmotion nr 39 förkastas.
46.60.	MUSEIBYRÅN
46.60.74.	Utvecklande av Bomarsund (R)
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 49 föreslås att motiveringen under momentet 46.60.74 Utvecklande av Bomarsund (R) ges följande tillägg ”Centret kommer inte att innehålla ett café, gästerna hänvisas till caféer och restauranger i närområdet”. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 73 föreslås att under moment 46.60.74 Utvecklande av Bomarsund stryks det första stycket i motiveringarna och ersätts med följande: ”Landskapsregeringen inleder byggandet av besökarcentret i Bomarsund i enlighet med de ritningar som framtagits. Verksamheten i centret handhas av landskapets museibyrå emedan kaféverksamheten bjuds ut till privata entreprenörer.”. Utskottet betonar vikten av att besökscentret bedrivs professionellt och med hjälp av modern teknik. Det är även viktigt att centret kan erbjuda caféservice, särskilt under vinterhalvåret. Utskottet har erfarit att Sunds kommun fått ett utkast till avtal avseende driften av anläggningen men någon förhandling har ännu inte ägt rum och inga formella beslut har fattats. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovan angivna att finansmotionerna nr 49 och 73 förkastas.
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Carina Aaltonen m.fl. finansmotion nr 15 föreslås att motiveringen under kapitel 47.01 Allmän förvaltning, under avdelningens målsättningar kompletteras med följande punkt: "- införa ett elektroniskt ansökningsförfarande för studiestödsansökningarna.". Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att finansmotion nr 15 förkastas.
47.01.01.	Näringsavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 40 föreslås att tredje stycket under motiveringen under momentet 47.01.01 Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR) skall lyda som följer: ”Landskapsregeringen kommer under året att upphandla en tjänst som motsvarar näringslivets önskan om hur deras verksamhet kan utvecklas.”. I ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion nr 51 föreslås att tredje stycket under moment 47.01.01. utgår och ersätts av följande: ”att det under året inrättas en ordinarie heltidstjänst som sjöfartsutvecklare”. I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 75 föreslås att andra stycket i motiveringen under moment 47.01.01. Näringsavdelningens allmänna förvaltning får följande lydelse: "Den tillfälliga tjänsten som näringslivsutvecklare i form av skärgårdsutvecklare fortsätter. För att skapa mer långsiktiga lösningar för näringsavdelningens kompetens inom sjöfart, turismstrategins implementering samt åtgärder riktade mot småföretagande återkommer landskapsregeringen i kommande budgetar.". Utskottet anser att alla tre verksamheterna sjöfart, turism och skärgårdsutveckling är synnerligen viktiga. Funktionerna är till sin art sådana att de kräver långsiktighet och kontinuitet. Utskottet ser dock problematiken med att hitta en person som har kompetens för alla tre delar. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovanstående att finansmotionerna nr 40, nr 51 och nr 75 förkastas.
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
	Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering.
47.03.24	Kostnader för skärgårdsnämnden (VR)
	Utskottet poängterar vikten av att ha en beredande tjänsteman till skärgårdsnämndens förfogande. Utskottet hänvisar i övrigt till sina skrivningar i betänkandet under moment 47.01.01.
47.03.42.	Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet
	I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 14 föreslås att anslaget under moment 47.03.42. Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet höjs med 40.000 euro. Utskottet föreslår att finansmotion nr 14 förkastas. Beslutet har fattats efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Mattsson, vice ordförande Eklöw samt medlemmen Sundblom.
47.15.	FRÄMJANDE AV LANTBRUKET
47.15.23.	Utgifter för avbytarservice inom lantbruket (F)
	Utskottet hänvisar till skrivningarna i sitt betänkande nr 10/2009-2010 vari följande anges: ”Utskottet konstaterar att finansutskottet erfarit att landskapsregeringen har för avsikt att stöda en utveckling av lantbruksföretagen med sikte på att säkerställa råvaruförsörjningen för det åländska livsmedelsklustret. En konsekvensbedömning av djurhållningen bör göras för att kunna dimensionera avbytarservicens nivå.”.
47.21.	FRÄMJANDE AV SKOGSBRUKET
	Utskottet betonar skogsbrukets betydelse för Åland och har erfarit att avverkningen är väsentligt lägre än vad tillväxten medger. I samband med detta kunde landskapsregeringen göra en översyn av gällande författningar i syfte att om möjligt effektivisera och utvärdera landskapets roll i skogsbruket.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.05.	ÅLANDSTRAFIKEN
48.05.20.	Ålandstrafiken – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 59 föreslås att tredje stycket i motiveringen under moment 48.05.20. ”Ålandstrafiken – Verksamhetsutgifter (VR)” utgår och ersätts av följande "Landskapsregeringen avser att utreda möjligheten till att utbildningsprogrammet Informationsteknik vid Ålands Högskola som praktikprojekt utvecklar ett nytt bokningssystem samt möjligheten att driva det nya bokningssystemet i landskapets egen serverpark." och att anslaget under moment 48.05.20. minskas med 20.000 euro till 325.000 euro. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 78 föreslås att anslaget för moment 48.05.20 Ålandstrafiken – verksamhetsutgifter, sänks med 15.000 euro. Utskottet anser att det är ett nutida krav med ett öppet internetbaserat bokningssystem. Landskapsregeringen kan använda sig av extern expertis för att granska och utvärdera det nuvarande systemet. I det fall systemet inte går att använda bör ett helt nytt system upphandlas. Eventuella problem med uteblivna avbokningar kunde hanteras genom förhandsbetalning. Med beaktande av de erfarenheter som erhållits under pågående uppbyggnad inskärper utskottet vikten av tydliga kravspecifikationer vid en ny upphandling. Utskottet föreslår med beaktande av det ovanstående att finansmotionerna nr 59 och nr 78 förkastas.
48.10.	ÖVRIG TRAFIK
48.10.45.	Understöd för kollektivtrafik
	I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 19 föreslås att andra styckets andra mening i motiveringen under moment 48.10.45. Understöd för kollektivtrafik, ändras till följande: "Busstidtabellerna måste samordnas med skärgårdens turlistor för de frigående färjorna." samt att det till motiveringen fogas ett nytt stycke enligt följande: "Landskapsregeringen satsar på nya projekt för att stimulera till samåkning och initierar provförsök för att minska bilkörandet utgående från SKUNK:s webbaserade samåkningssystem.". I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 42 föreslås att motiveringen under moment 48.10.45 Understöd för kollektivtrafik ges följande tillägg: "Ett nytt kollektivtrafiksystem utarbetas som anpassas bättre till allmänhetens behov och efterfrågan och som baseras på användning av en lämpligare fordonspark. Ny teknik för att samordna befolkningens möjligheter till samåkning etableras och integreras med kollektivtrafiken.". Utskottet inskärper vikten av samordning mellan skärgårdstrafikens turlistor och övrig kollektivtrafik så att även persontransporter och arbetspendling mellan skärgården och fasta Åland i praktiken möjliggörs. Landskapsregeringen aviserar att använda modern teknik för att kommunicera med passagerarna vilket utskottet understöder. Likaså bör kommunikationen mellan färjor och bussar utvecklas. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovanstående att finansmotionerna nr 19 och nr 42 förkastas.
48.20.	SJÖTRAFIKEN
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 65 föreslås att motiveringen under kapitel 48.20, Kostnader för sjötrafik, fjärde stycket får följande lydelse: " I ett kommande skärgårdsutvecklingsprogram, där man utgående från en helhetssyn klargör riktlinjerna för att skapa en långsiktig hållbar utveckling i skärgården, kommer ett kortruttsmeddelande att ingå. I meddelandet beskriver landskapsregeringen nya modeller för en framtida skärgårdstrafik utifrån ett helhetsperspektiv som beaktar befolkningsutveckling, trafikbehov och näringsliv. I meddelandet beskrivs också ett flerårigt pilotprojekt med sommartrafik med snabbgående fartyg för person- och cykeltransporter.". Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att finansmotion nr 65 förkastas.
48.20.20.	Sjötrafiken – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Camilla Gunells finansmotion nr 63 föreslås att ett anslag om 15 156 000 euro upptas under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR). Motionen berör även momentet 48.20.22. Konstateras att medlen för sjötrafikens verksamhetsutgifter flyttats till ett nytt moment 48.20.22. Upphandling av sjötrafik (VR). Detta som ett första skede i uppdelningen mellan beställar- och utförarfunktionerna. Delar av utförarfunktionerna kommer att på sikt att bedrivas som en s.k. ”In-house” modell för den trafik som bedrivs i egen regi. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under moment 48.20.22. Utskottet föreslår att klämmen förkastas.
48.20.22.	Upphandling av sjötrafik (VR)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 63 föreslås att anslaget under momentet 48.20.22 Upphandling av sjötrafik (VR) om 15 156 000 euro utgår. Motionen berör även momentet 48.20.20. Utskottet konstaterar att momentet saknar en dispositionsplan varför utskottet inte kunnat avgöra vilken trafik som kan bedrivas. Med anledning härav kan utskottet inte bedöma om anslaget är tillräckligt för att täcka trafiken. Utskottet förutsätter att de turlistor som har fastställts står i proportion till de anslagna medlen. Utskottet har vidare erfarit att momentet i sig inte innebär att upphandling kommer att ske av all trafik. Trafiken kan även bedrivas i egen regi. Utskottet har erfarit att personavgifter inte kommer att införas förrän en översyn har gjorts av nuvarande avgiftssystem. Utskottet föreslår med anledning av detta att klämmen förkastas, varvid finansmotion nr 63 i sin helhet föreslås förkastad.
48.20.70.	Anskaffning av fartyg och färjor (R)
	I ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion nr 43 föreslås att anslaget under moment 48.20.70 Anskaffning av fartyg och färjor (R) utgår. Utskottet har erfarit att m/s Skarven har erhållit dubbla certifikat och kan därmed transportera farligt gods utan ombyggnad. Utskottet konstaterar därmed att anslaget kan utgå. Utskottet föreslår med anledning av det ovan anförda att finansmotion nr 43 förkastas.
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
48.30.77.	Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)
	I vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 44 föreslås att motiveringen under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R) ändras så att förteckningen rubricerad ”Vägprojekt som projekteras och vägplan uppgörs och fastställs” kompletteras med följande: ”Lemströms kanal – Söderby g/c väg" samt "Mariehamn – Järsö g/c väg”. I ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion nr 47 föreslås att motiveringen under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R) ges följande tillägg: ”Landskapsregeringen överväger alternativ sträckning för g/c vägen i Jomala mellan Kyrkby Högstadieskola och Kantarellen.". Utskottet konstaterar att landskapsregeringens målsättning är att huvudvägarna ska utrustas med gång- och cykelvägar (g/c vägar) och detta sker i samband med ombyggnader och nybyggnader. Även vägar med annan status än huvudväg kan vid behov utrustas med g/c vägar om sträckningen blir ett alternativ till sträckning längs en huvudväg. Utskottet efterlyser att projektbeskrivning uppgörs enligt tidigare modell för samtliga projekt under momentet. Utskottet hänvisar även till sin skrivning i sitt betänkande nr 1/2008-2009 under momentet. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovanstående att finansmotionerna nr 44 och nr 47 förkastas.
48.30.78.	Kortruttsinvesteringar (R)
	I ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion nr 45 föreslås att motiveringen under moment 48.30.78 Kortruttsinvesteringar (R) ges följande tillägg: ”En parlamentarisk grupp tillsätts med representanter från samtliga partier för att åstadkomma en långsiktig och hållbar överenskommelse i ett helhetsperspektiv angående kortruttsalternativen för skärgårdstrafiken”. Utskottet föreslår att den i framställningen nämnda externa konsulten ändras till projektledare i tjänsteförhållande för att åstadkomma ett kortruttsmeddelande som kan tillställas lagtinget under våren och som därefter konkret kan börja arbeta med att genomföra ett kortruttssystem för skärgården. Vägsträckningen till östra Föglö samt färjfäste och farled projekteras som ett steg. Till stöd för projektledaren kan en referensgrupp tillsättas. Utskottet inskärper behovet av att genomföra planering av olika vägprojekt efter att ha informerat markägarna. Den i framställningen föreslagna MKB utredningen bör slutföras för att kunna utgöra alternativ för andra lösningar. I övrigt hänvisar utskottet till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovanstående att finansmotion nr 45 förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 18 november 2010 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen och finansmotionerna.

Motioner

I anslutning till framställningen har utskottet behandlat följande finansmotioner:

Europeiska Unionen - Regionala utvecklingsfonden, höjning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 1/2010-2011)

Minst samma sociala förmåner som i riket, ändring av allmänna motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 2/2010-2011)

Ålandshavskommitté. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 3/2010-2011)

ÅHS:s ansvar för de äldres hälso- och sjukvård, ändring av allmänna motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 4/2010-2011)

Ekonomisk kompensation till kommunerna, ändring i allmänna motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 5/2010-2011)

Sänkning av jordbruksanslag. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 6/2010-2011)

Allmän tandvård, ändring av allmänna motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 7/2010-2011)

Affärsbokföring införs senast 2014, ändring av allmänna motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 8/2010-2011)

Frysning av landskapsandelar. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 9/2010-2011)

Kontroll av cistern. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 10/2010-2011)

Förbud mot användning av glutamater, tillägg till allmänna motiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 11/2010-2011)

Marknadsföring av idrott och kultur, moment 47.03.41. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 12/2010-2011)

Representation i HELCOM, tillägg till kapitelmotiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 13/2010-2011)

Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet, höjning av anslag. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 14/2010-2011)

Elektronisk studiestödsansökan, ändring av kapitelmotiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 15/2010-2011)

Golfbaneprojekt, minskning av anslag. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 16/2010-2011)

GMO-fri zon, komplettering av allmänna motiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 17/2010-2011)

Skärgårdssamarbetet, höjning av anslag. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 18/2010-2011)

Bussarnas samordning samt bilpool, ändring av motiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 19/2010-2011)

Understöd för kollektivtrafik. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 20/2010-2011)

Skärgårdssamarbete, tillägg till allmänna motiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 21/2010-2011)

Oavlönat hemarbete, tillägg till motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 22/2010-2011)

Separering av program- och distributionsverksamheten, ändring av kapitelmotivering. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 23/2010-2011)

Nytt självstyrelsesystem för Åland, ändring av kapitelmotiveringen.

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 24/2010-2011)

Ålands fredsinstitut och Hamngatan 4, tillägg till motiveringen. Ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion (FM 25/2010-2011)

Kompensation för förlust av skatteintäkter, höjning av anslag. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 26/2010-2011)

Kortruttsinvesteringar - sänkning av anslag. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 27/2010-2011)

Bolagisering av sjötrafiken, ändring av allmänna motiveringen. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 28/2010-2011)

Landskapets inkomster. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 29/2010-2011)

Nordiskt avtal om sjömansbeskattning. Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 30/2010-2011)

Etablerande av en Ålandshavskommission, ändring av motiveringen.

Ltl Danne Sundman m.fl. finansmotion (FM 31/2010-2011)

Samordning av ombudsmannafunktioner, ändring av motiveringen.

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 32/2010-2011)

Ombyggnad av Självstyrelsegården, minskning av anslag och ändring av motiveringen. Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 33/2010-2011)

Indexjustering av barnbidraget, ändring av motiveringen. Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 34/2010-2011)

Avskaffande av TV-avgiften, ändring av motiveringen. Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 35/2010-2011)

Mottagningscentral för brännbart avfall, ändring av motiveringen. Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 36/2010-2011)

Inkomstgränsen för erhållande av studiestöd, tillägg till motiveringen.

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 37/2010-2011)

Samordning av bildningsarbetet, tillägg till motiveringen. Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 38/2010-2011)

En virtuell skola, tillägg till motiveringen. Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 39/2010-2011)

Näringslivsutvecklare, ändring av motiveringen. Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 40/2010-2011)

Försäljning av Kumlinge flygfält, tillägg till motiveringen. Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 41/2010-2011)

Nytt kollektivtrafiksystem, tillägg till motiveringen. Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 42/2010-2011)

Ombyggnad av ms Skarven, anslaget utgår. Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 43/2010-2011)

Utbyggnad av GC-vägnätet, ändring av motiveringen. Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 44/2010-2011)

Kortruttsöverenskommelse, tillägg till motiveringen. Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 45/2010-2011)

Språkrådets status, ändring av motiveringen. Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 46/2010-2011)

Alternativ sträckning för gc-väg i Jomala, tillägg till motiveringen.

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 47/2010-2011)

ÅMHM:s avgifter, sänkning av anslag. Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 48/2010-2011)

Caféverksamheten vid besökscentret i Bomarsund, ändring av motiveringen. Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 49/2010-2011)

Äldreomsorg, ändring av motiveringen. Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 50/2010-2011)

Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, ändring av motiveringen. Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 51/2010-2011)

Lagtingets kansli - verksamhetsutgifter, sänkning av anslaget. Ltl Anders Eriksson m.fl. finansmotion (FM 52/2010-2011)

Bättre förutsättningar för näringslivet. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 53/2010-2011)

Satsning på elbilar. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 54/2010-2011)

Åtgärder för aktivare skogsbruk. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 55/2010-2011)

Handlingsplan för minskning av kravet på finska inom näringslivet.

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 56/2010-2011)

Centralisering och entreprenad av ekonomi- och löneräkningsfunktionerna. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 57/2010-2011)

Understödjande av politisk verksamhet, ändring av motiveringen. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 58/2010-2011)

Upphandling av nytt bokningssystem. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 59/2010-2011)

Förenkling av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets arbetsuppgifter. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 60/2010-2011)

Förändringar under den allmänna motiveringen. Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 61/2010-2011)

Internationellt samarbete, tillägg till allmänna motiveringen. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 62/2010-2011)

Sjötrafik i samhällets regi, ändring av anslag. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 63/2010-2011)

Elektronisk studiestödsansökan II, ändring av kapitelmotiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 64/2010-2011)

Skärgårdsutvecklingsprogram, ändring av motiveringen. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 65/2010-2011)

En ny närings- och kommunikationsavdelning, ändring av den allmänna motiveringen. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 66/2010-2011)

Verkställandet av förändringar föreslagna i betänkandet om hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 67/2010-2011)

Indragning av tjänsten som kommunikationschef. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 68/2010-2011)

Försäljning av aktier i Posten Åland Ab. Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 69/2010-2011)

Lag om språkrådets verksamhet, ändring av motiveringen. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 70/2010-2011)

Utvecklad ägarstyrning, tillägg till kapitelmotiveringen. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 71/2010-2011)

Likvärdiga bildningsförbund, ändring av motiveringen. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 72/2010-2011)

Bomarsunds besökscentrum. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 73/2010-2011)

Avyttring av travbanan. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 74/2010-2011)

Näringslivsutveckling, tillägg till motiveringen. Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 75/2010-2011)

Jan-Karlsgårdens värdshus, tillägg till motiveringen. Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 76/2010-2011)

Introduktionsplan för elbilar på Åland, tillägg till motiveringen. Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 77/2010-2011)

Kravspecifikation för bokningssystem, sänkning av anslag. Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 78/2010-2011)

Hörande

Utskottet har i ärendet hört talmannen Roger Nordlund, lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, ministrarna Torbjörn Eliasson, Roger Eriksson, Mats Perämaa, Katrin Sjögren och Veronica Thörnroos, lagtingsdirektören Susanne Eriksson, förvaltningschefen Arne Selander, finanschefen Dan E. Eriksson, avdelningscheferna Linnea Johansson, Niklas Karlman, Carina Strand, konsultativa tjänstemannen Minna Aaltonen vid finansministeriet (telefonhörande), enhetschefen Björn Andersson, överläkaren Christian Andersson vid Ålands hälso- och sjukvård, VD Mikael Backman vid Viking Line Abp, bitr. avdelningschefen Ian Bergström, styrelseordföranden för Ålands hälso- och sjukvård Torbjörn Björkman, verksamhetschefen Jan Blomqvist från Ålands hästavelsförening rf, landsbygdsutvecklaren Lena Brenner vid Ålands landsbygdscentrum, styrelseordföranden för Kökar kommun Stig Brolin (telefonhörande), VD Kjell Clemes vid Transmar Ab, byråchefen Stina Colérus, VD Daniel Dahlén vid Ålands näringsliv, projektledaren Carola Eklund, företagaren Folke Engblom vid Lumparlands såg Ab, ekonomichefen Mats Engblom vid Posten Åland Ab, företagaren Leif Eriksson (telefonhörande), kommundirektör Niklas Eriksson vid Föglö kommun, bostadslåneinspektören Sten Eriksson, VD Trygve Eriksson vid Eriksson Capital Ab, kommundirektör Christer von Essen för Sottunga kommun (telefonhörande), juristen Svante Fagerlund, utredningschefen Katarina Fellman från ÅSUB, överinspektör Göran Franzén, klinikchefen Birgitta Hermans vid ÅHS, affärsområdeschefen Veijo Hiukka från Arctia Shipping Ab (telefonhörande), ordföranden för studeranderådet vid Ålands Lyceum Simon Holmström, interna revisorn Leif Holländer, statistikchefen Kenth Häggblom vid ÅSUB, ordföranden för Ålands språkråd Gyrid Högman, VD Anders Ingves vid PAF, VVD Dan Johansson vid Posten Åland Ab, företagaren Robert Lindfors från Lindro konsult Ab, VD Henrik Lindqvist vid Ålands vindenergiandelslag, direktör Bjarne Lindström vid ÅSUB, VD Henning Lindström vid Ålands energi Ab och Mariehamns bioenergi Ab, VD Sigurd Lindvall vid Ålands kommunförbund k.f., byråchefen Jan-Ole Lönnblad, hälsovårdsinspektören Eivor Nikander, chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula, prognoschefen Kristian Nilsson från Konjunkturinstitutet i Stockholm (telefonhörande), kommundirektör Christina Nukala-Pengel vid Sunds kommun (telefonhörande), företagaren Satu Numminen (telefonhörande), kommunchef Patrik Oja vid Haparanda kommun (telefonhörande), byråchefen Alexandra Oksman, kommundirektör Niklas Oriander vid Finströms kommun, näringslivsutvecklaren Christian Pleijel (telefonhörande), projektledaren Graham Robins, byråchefen Mikael Sandvik, distriktschefen Hillevi Smeds vid Folkpensionsanstalten, VD Jan Stenlund vid Carl Rundberg Ab, direktör Sia Spiliopoulou-Åkermark vid Ålands fredsinstitut, överinspektören Elisabeth Storfors, styrelseordföranden i ÅCA Tryggve Sundblom, ordföranden i studeranderådet vid Ålands yrkesskola Linnea Söderholm, ledande tandläkaren Eva Tennstedt vid ÅHS, VD Tero Vauraste vid Arctia Shipping Ab (telefonhörande), VD Jan Wennström vid Ålands elandelslag, informationssekreterare Gunnar Westerholm, direktör Kristina Wikberg vid Finlands kommunförbund (telefonhörande), stadsdirektören Folke Öhman vid Väståbolands kommun (telefonhörande) och äldreomsorgsutredaren Maj-Len Österlund-Törnroos.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson, vice ordföranden Raija-Liisa Eklöw (delvis), ledamöterna Camilla Gunell, Torsten Sundblom och Danne Sundman samt ersättarna Runar Karlsson (delvis) och Folke Sjölund (delvis).

Reservationer

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

Reservationer har inlämnats av ltl Camilla Gunell och ltl Danne Sundman, var för sig och tillsammans, vilka har fogats till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2011 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån:

Inkomster

		Landskapsregeringens förslag	Finansutskottets förslag
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	276 024 000	275 904 000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	37 246 000	37 126 000
39.30.90.	Finansieringslån	34 746 000	34 626 000
	Inkomsternas totalbelopp	322 194 000	322 074 000

Utgifter

		Landskapsregeringens förslag	Finansutskottets förslag
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-31 542 000	-31 422 000
48.20.	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK	- 15 528 000	-15 408 000
48.20.70.	Anskaffning av fartyg och färjor (R)	- 120 000	0
	Utgifternas totalbelopp	- 322 194 000	-322 074 000

att lagtinget förkastar finansmotionerna nr 1-78.

Mariehamn den 15 december 2010

Ordförande

Jan-Erik Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

R E S E R V A T I O N

Undertecknade reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 3/2010-2011), med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2011, på följande punkter:

1. Strategi för elbilar på Åland.

Motivering

Åland har goda geografiska förutsättningar för elbilar, en hög andel förnyelsebar energi och ett stort behov av förnyelse av bilparken. För att aktivt gynna omställningen av den åländska bilparken till elbilar borde landskapsregeringen ta en proaktiv roll och i en strategi formulera de viktigaste politiska åtgärderna för att verka för denna utveckling. I strategin kunde t.ex. ingå frågor som behov av ändring av samhällsplaneringen avseende bl.a. infrastruktur för laddning, utveckling av s.k. smart grid-teknik för att ladda elbilar under låglasttid i elnätet, möjligheter att erbjuda den åländska marknaden som testområde för ny teknik och en eventuell ny miljöbilspremie för att gynna konsumenter som väljer miljövänliga fordon. Strategin bör ta sikte på att Åland ska leda utvecklingen, inte bara följa den.

Förslag

att motiveringen under moment 43.27.04 Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR) i enlighet med finansmotion nr 77 ges följande tillägg ”En studie över möjligheten och en strategi för omställning av samhället till elfordon tas fram under med hjälp av medel från momentet.”

2. Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården.

Motivering

En om- och tillbyggnad av självstyrelsegården har planerats i över 10 års tid. Redan när arbetet inleddes fanns stora behov av renovering för att förbättra arbetsmiljön beträffande bl.a. ventilationen. När självstyrelsegården byggdes 1977 dimensionerades den för 96 arbetsplatser, redan vid sekelskiftet hade antalet arbetsplatser fördubblats. Idag hyr landskapsregeringen dessutom ett femtontal externa utrymmen till en kostnad om mer än 500.000 euro per år exkl. moms för personal som borde sitta i självstyrelsegården. Förutom denna hyreskostnad innebär detta ineffektivitet inom förvaltningen p.g.a den fysiska splittringen, extra kostnader för kringservicen (Såsom t.ex. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning, mötesutrymmen m.m.) till dessa lokaliteter samt att de synergieffekter som uppnås om förvaltningen är samlad uteblir. Dessutom upptas kontorsutrymmen på grund av detta i centrala Mariehamn av offentligt anställda tjänstemän istället för av tjänsteföretag. Istället för att göra som nu föreslås borde landskapregeringen återgå till planerna som presenterades i budget 2009 vilka inkluderar en fjärde våning. Dessutom bör köket och cafeutrymmena prioriteras. Beträffande ombyggnaderna i lagtinget kunde en nybyggnad av receptionen ske samt en flytt av biblioteket från femte våningen till entréplanet. Befintliga biblioteksutrymmen skulle sedan göras till ledamotsrum för att kunna erbjuda utrymmen för de lagtingsledamöter som idag är utlokaliserade. Några ytterligare utrymmesbehov föreligger inte eftersom allt fler lagtingsledamöter jobbar hemifrån och använder sig av den tillbudsstående tekniken. På sjätte våningen i lagtinget kunde man bygga om några av utrymmena som kunde bli mindre ledamotsoberoende arbetsplatser med flexibel användning.

Förslag

att anslaget under moment 43.40.74 Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R) minskas med 3,0 miljoner euro samt att motiveringen under momentet skall lyda som följer ”Landskapsregeringen kommer under året att genomföra mindre renoveringar i självstyrelsegården inklusive renovering av caféet och köket men innan en större totalrenovering genomförs kommer landskapsregeringen att ta fram en helhetsplan där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas. Landskapsregeringen kommer att fullfölja planeringen av en fjärde våning och återkommer med närmare information och förslag i senare budget.".

3. En tidsenlig och framåtsyftande näringspolitik

Motivering

I den organisationsutveckling som görs inom landskapsregeringen bör man även se över strukturen på näringsavdelningen. Behovet av att skapa ekonomiskt utrymme för fler sakkunniga inom framtidsbranscher som IT, sjöfart, turism, småföretagande, ekologisk teknologi osv är stort. Landskapsregeringen behöver därför se över hur man allokerar sina resurser så att man optimerar sina kompetenser i relation till framtidsbranscherna. Detta betyder i praktiken att man måste förändra och effektivera arbetet gentemot primärnäringarna vilka i dag upptar merparten av avdelningens resurser. Detta kräver troligen en översyn av EU-hanteringen, lagstiftning och ett nytänkande vad gäller arbetsmetoder och rutiner.

Förslag

att motiveringen under kapitel 47.01 ges följande tillägg: "Landskapsregeringen påbörjar en översyn av näringsavdelningen under 2011 i syfte att prioritera resurserna bättre för att gynna den framtida utvecklingen av näringslivet".

4. Företagsrådgivning

Motivering

Ålands Näringsliv rf sköter sedan många år tillbaka rådgivningen till nya företagare. Organisationen har sedan länge ett upparbetat kontaktnät och goda branschkunskaper. Denna långa tradition av företagsrådgivning upphör den sista april 2011 eftersom landskapsregeringen avser överföra verksamheten till Ålands teknologicentrum. Motiven bakom denna utveckling är svåra att förstå. Anslaget till Ålands näringsliv rf har över åren minskats rejält. Näringsavdelningen och organisationen borde i stället utveckla sitt samarbete så att Ålands Näringsliv rf t.ex. i högre grad än idag kunde involveras i arbetet med att marknadsföra ERUF-medel och få till stånd fler utvecklingsfrämjande och kompetenshöjande projekt.

Förslag

att anslaget under moment 47.03.42 Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet höjs med 40.000 euro och att motiveringen ges följande tillägg: "Landskapsregeringen fortsätter att tillhandahålla "starta eget"-rådgivning genom samarbete med Ålands Näringsliv rf"

5. Allmänna stöd till kommunerna

Motivering

Under åren 2009-2011 kommer landskapsregeringen att behålla över 4 miljoner euro som med all rätt borde ha tillfallit kommunerna i kompensation för ändringar i inkomstskattegrunden. Kommunerna har fått rätta sig efter landskapsregeringens nycker från år till år beroende på det rådande budgetläget. Därmed försvårar man för kommunerna att planera sin ekonomi och klara de överskottsmål som det nya landskapsandelssystemet förutsätter. Att landskapet inte lever upp till sina åtaganden får konsekvenser för kommunernas resurser att tillhandahålla vård, skola och omsorg till sina medborgare. Utebliven kompensation kan rädda landskapet från upplåning men skjuter i stället över lånebehovet till kommunerna vars skattebas urholkas.

Förslag

att anslaget under moment 44.05.36 Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F) höjs med 750 000 euro.

Mariehamn den 15 december 2010

Danne Sundman Camilla Gunell

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 3/2010-2011), med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2011, på följande punkter:

1. Ny tjänst vid lagtinget

Motivering

Det är i detta skede inte motiverat att utöka lagtingets personal. Det ekonomiska läget med ett stort underskott i landskapets budget måste leda till tydliga prioriteringar och det kan inte anses finnas ett så trängande behov av denna tjänst att den skulle vara prioriterad. Den planerade receptionen kunde med fördel bemannas av befintlig byråsekreterare och vaktmästare. Dessutom är det oklart hur och när det kan finnas en reception förverkligad i lagtingsbyggnaden. En parlamentarisk kommitté ser som bäst över lagtingets arbete och resultatet av detta kan innebära ändrade behov av personalresurser vid lagtinget, därtill närmar sig flera av tjänstinnehavarna vid lagtinget så småningom pension. Istället för att utöka resurserna för stenografi kunde en modell övervägas där lagtingsdebatten sparas som indexerad ljudfil och skrivs ut i text endast vid behov och på begäran, vidare kunde man överväga att lägga ut vissa uppgifter på privata leverantörer, t.ex. den rätt så omfattande resebyråverksamhet som idag utförs inom lagtingets kansli och andra projektliknande uppgifter. Lagtinget bör hursomhelst föregå med gott exempel och inte öka sitt fögderi dessa tider. Lagtingsledamöterna är också de enda som sänkt sitt arvode utan någon kompensation i form av ledighet.

Förslag

att anslaget under moment 41.05.01 minskas till 627 000 euro samt att meningen ”Vid kansliet kommer under året att inrättas en ny tjänst som sekreterare/receptionist (lkl A19)” i motiveringarna under momentet stryks.

2. Språkrådets verksamhet

Motivering

Det har sedan lagtinget 2003 beslöt att ett språkpolitiskt program skulle tas fram blivit en ökad medvetenhet om självstyrelsesystemets språkliga brister. Självstyrelsen, som skulle utgöra ett substitut för återförening med Sverige, för den språkliga situationen har inte till alla delar lyckats leva upp till sitt syfte. Ett flertal utredningar gjorda av ÅSUB visar att det finns stora problem med det svenska språket i det åländska samhället och att ålänningen i sin vardag, både som konsument och i arbetslivet, har svårt att klara sig utan kunskaper i finska. Något som i denna utsträckning inte var tanken när självstyrelsen kom till. För att vända utvecklingen bör en aktiv språkpolitik föras. En viktig instans i sammanhanget är språkrådet. Språkrådets profil borde dock höjas, rådet borde få bli mer självständigt och få en aktiv roll i att driva och övervaka språkpolitiken, också gentemot landskapsregeringen. Språkrådet bör lagfästas och i lagstiftningen bör inriktningen på verksamheten anges.

Förslag

att sista stycket i motiveringen under moment 42.05.11 ges följande tillägg: "Språkrådets profil höjs, rådet ges en mer självständig ställning och aktivare roll i att driva och övervaka språkpolitiken, också gentemot landskapsregeringen. Språkrådets verksamhet ska lagfästas och i lagstiftningen anges inriktningen av verksamheten."

3. Åtgärder för att nedbringa avfallskostnaderna

Motivering

Flera kommuner har gått eller funderar på att lämna kommunförbundet MISE och frågan är så infekterad att t.o.m. lantrådet har den uppfattningen att kommunförbundet bör läggas ner. Orsaken är de höga kostnaderna. Det visar sig dock att kommuner som gått ur eller funderar på att gå ur drabbas av ännu högre kostnader. Orsakerna till detta är flera men en huvudsaklig är kostnaderna för att hantera det brännbara avfall, dessa är upptill tre gånger högre än i kringliggande regioner pga den ineffektiva hanteringen på Åland. För att råda bot på detta borde det brännbara avfallet balas i en central balningsanläggning för att sedan fraktas ifrån Åland i stor skala med fartyg till förbränningsanläggning som är tillgänglig och ekonomiskt fördelaktig. När kostnaden för avfallsförbränningsteknik i förhållande till den avfallsmängd som finns på Åland sedan understiger denna kostnad bör avfallsförbränning etableras på Åland. Utan en lämplig lösning på denna fråga kommer avfallshanteringskostnaderna att öka ytterligare. För att delvis konkurrensutsätta det privata monopol som uppstått kring avfallshanteringen bör denna anläggning byggas och drivas i offentlig regi.

Förslag

att motiveringen under kapitel 45.56 AVFALLSHANTERING ges följande tillägg: ”Under året görs en utredning om kostnaderna för anläggande av samt för driften av en mottagningscentral för brännbart avfall på Åland i landskapsregeringens regi ”.

4. Akutsjukvårdsberedskap i skärgården

Motivering

ÅHS och landskapsregeringen ser olika på utvecklingen beträffande akutsjukvårdsbredskapen i skärgården. Landskapsregeringen vill dels utvärdera, dels utöka verksamheten men tillsätter inga tilläggsresurser i budgeten. Under utskottsbehandlingen har det framkommit att helikopterberedskapen förbättras på flera sätt; inställningstiden har förkortats, rutinerna för utalarmering förändrats och helikoptern kan numera i större utsträckning flyga i dåligt väder och mörker. Detta gör att tillgången till akutsjukvård avsevärt förbättras. Förutom denna förbättrade helikopterservice borde ÅHS och landskapsregeringen diskutera ett samarbete med kommunerna så att den befintliga personal som finns dygnet runt inom äldreomsorgen i de flesta skärgårdskommuner kunde ha en akutberedskap dygnet runt på ÅHS:s bekostnad, organiserad på ett sådant sätt att det går att kombinera med befintliga arbetsuppgifter. Därtill kunde frivillig räddningtjänst, brandkår och första hjälp-grupper utrustas med viss akututrustning såsom t.ex. defibrillator och syreutrustning och utbildas för ändamålet för att kunna utgöra ytterligare ett komplement.

Förslag

att motiveringen i utskottets betänkande i allmänna motiveringen under rubriken "Hälsovårdarberedskap i skärgården" ges följande tillägg: "ÅHS för under året samarbetsdiskussioner med skärgårdskommunerna i syfte att överenskomma om att befintlig personal vid kommunernas äldreboende kan ha en roll i akutsjukvårdsberedskapen i skärgården. Vidare tar landskapsregeringen under året fram en plan för att komplettera frivilliga räddningstjänstens; brandkårens och första hjälpgruppernas, utrustning och kompetens för akutsjukvård. Tillsammans med ambulanshelikoptern vars användningsmöjligheter och villkor har förbättras kan dessa utgöra en kostnadseffektiv och heltäckande akutsjukvårdsberedskap i skärgården."

5. Studiestödsregelverk som gynnar entreprenörsskap i skolan

Motivering

På flera ställen i budgeten sägs det att entreprenörsskap ska uppmuntras, också i skolan. För att det ska vara attraktivt och möjligt för en entreprenör att utbilda sig och kombinera sina studier med att utveckla sitt företag och entreprenörsskap under tiden är det viktigt att undanröja byråkratiska hinder såsom t.ex. begränsningen i inkomst för att erhålla studiestöd. Dagens regelverk gör att unga entreprenörer ofta tvingas välja mellan det ena eller det andra. Därför bör inkomstgränsen höjas eller slopas. Däremot är det viktigt att ställa fortsatt höga krav på studietakten, alternativt inte stöda mer än ett visst antal stödmånader så som idag.

Förslag

att motiveringen under moment 46.03.50. Studiepenning (F) ges följande tillägg: ”Under året görs en översyn av studiestödslagen i syfte att i större utsträckning möjliggöra arbete under studietiden.”.

Lemland den 15 december 2010

Danne Sundman

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 3/2010-2011), med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2011, på följande punkter:

1. Allmänna motiveringen, social- och hälsovård

I fråga om äldreomsorgen är det oerhört viktigt att landskapsregeringen fattar beslut om ansvars- och kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna. I dagsläget är det oklart för många kommuner hur landskapet avser att förändra vården av de äldre inom ÅHS. Beslutet om att Gullåsen skall bli en geriatrisk rehabiliteringsenhet inom ÅHS måste slås fast tillsammans med en tidtabell om dess praktiska förverkligande vilket även omfattar en om- och tillbyggnad alternativt en nybyggnad. Kostnadsfördelningen mellan landskapet (ÅHS) och kommunerna beträffande de äldres sjukvård och vården på institutionerna måste klargöras under 2011 så att kommunerna kan planera sin äldreomsorg och kostnaderna för densamma. Enligt den äldreomsorgsrapport från 2006 som landskapsregeringen följer anges att nya regler för kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna införs från 2010. Detta har inte ännu förändrats vilket betyder stora åtaganden för de kommuner som har många klinikfärdiga patienter. Landskapsregeringen bör därför påskynda framtagandet av dessa nya regler.

Socialpolitiskt är det en stor brist att Åland inte i likhet med andra nordiska länder har en allmän tandvård. Det betyder att många grupper i samhället av ekonomiska skäl kan förmodas ha en sämre tandhälsa. Detta är angeläget att förändra så att alla ålänningar har möjlighet att erhålla tandvård. Om ÅHS tandvård öppnas upp betyder det ett ökat tryck på tandvården. Det betyder att man bör utreda i vilken skala ÅHS kan erbjuda allmän tandvård inom rimliga ekonomiska ramar. Allmän tandvård kan också till viss del i praktiken förverkligas genom ett samarbete med de privata tandklinikerna, genom tandcheckar eller betalningsförbindelser. En inhyrd ambulerande tandvårdsvagn kunde serva skärgårdens befolkning samt institutionsboende på fasta Åland.

I budgeten för 2011 föreslår landskapsregeringen att hälsovårdarberedskapen i skärgården skall utvärderas och utvecklas. Det är för utskottet oklart i vilken utsträckning man avser utveckla denna beredskap. Det är också oklart med vilka resurser. Landskapsregeringen bör därför närmare klargöra sin beställning samt i tilläggsbudget uppta erfoderliga medel för en utökning av hälsovårdarberedskapen i skärgården.

Förslag

att ovanstående text ersätter betänkandets text under rubrikerna socialvård och hälso- och sjukvård under betänkandets allmänna motivering.

2. Utvecklande av Bomarsund

Motivering

Om landskapsregeringen ska uppföra besökarcentret i Bomarsund måste Sunds kommun iklä sig ansvaret för driften. Landskapsregeringen skjuter därmed över ett ansvar på en kommun som inte alls hör till dess kärnverksamhet. En kommun har normalt inte de resurser, personal eller kompetens inom kulturarv och upphandling som krävs för att sköta driften av ett besökarcentrum. Att så många parter ska involveras i skötseln av besökarcentret innebär risk för oklar rollfördelning och konflikter. Minst tre parter blir involverade i driften av Bomarsunds besökarcentrum; Landskapsregeringen och dess museibyrå har kulturarvsansvaret för sevärdheten, ruinvården i området samt utställningar och innehåll i besökarcentret. Kommunens roll blir att bjuda ut driften i en eller flera delar till privata aktörer. Dessa aktörer kommer inte heller med all säkerhet från Sund, vilket har angetts som ett motiv till att kommunen ska sköta detta.

Förslag

att motiveringen under moment 46.60.74. ges följande tillägg: "Besökarcentret uppförs i Bomarsund i enlighet med framtagna ritningar. Biljettintäkterna finansierar i huvudsak driften för besökarcentret. Caférörelsen bjuds ut till privata aktörer.”

3. Nationella investeringsbidrag

Motivering

Eftersom det inte finns ett aktuellt golfbaneprojekt är det inte relevant att i budgeten behålla 1,5 miljoner euro för ändamålet. Dessa pengar föreslås i detta skede utgå och upptas den dag det finns ett verkligt projekt där markfrågan är löst.

Förslag

att anslaget under moment 47.03.44 Nationella investeringsbidrag minskas med 1.500.000 euro.

4. Understöd för kollektivtrafik

Motivering

Landskapsregeringens regelverk för stöd av linjetrafik med buss är föråldrat. Systemet har också tolkats så att det förhindrar landskapet att stödja busstrafiken i Mariehamn. Detta förfaringssätt kan inte längre accepteras med tanke på att en regional rättvisa bör råda.

Förslag

att motiveringen under moment 48.10.45. Understöd för kollektivtrafik ges följande tillägg "Landskapsregeringen ser över regelverket för stöd av kollektivtrafik under 2011 så att busstrafiken i Mariehamns stad behandlas likvärdigt som landsortstrafiken.”.

5. Kortruttsinvesteringar

Motivering

Under momentet föreslås ett anslag på 1 miljon euro. Enligt uppgift har 100.000 euro reserverats för att slutföra miljökonsekvensbedömningen för Föglötunnelns södra alternativ. Detta är inte en försvarbar satsning med tanke på att en tunnel inte kommer att förverkligas. Utöver detta är 900.000 euro reserverade för investering i färjfäste, bro och vägsträckning samt ombyggnad av m/s Doppingen till linfärja på linjen Åva-Jurmo. Projektet är kostnadsberäknat till 4,3 miljoner euro, en kostnad som inte finns med i någon övergripande investeringplan. Om landskapsregeringen är redo att gå in för satsningen bör den öppet beskrivas i budgeten och de kommande kostnaderna redovisas i en överskådlig investeringsplan för de kommande budgetåren.

Landskapsregeringens sedan länge utlovade kortruttsmeddelande har ännu inte kommit till lagtinget. I detta meddelande skall man redogöra för målsättningarna för den framtida skärgårdstrafiken och vilka principer som ska vara vägledande för helhetsplaneringen. När enskilda investeringar görs ska man redogöra för dess kostnader i sin helhet, om och hur mycket dessa minskar de årliga driftskostnaderna samt hur projekten avses finansieras. Finansutskottet föreslår att en projektledare anställs för att driva utvecklingen vidare. Det är en förstärkning som troligen krävs för att utvecklingsarbetet med framtidens skärgårdstrafik ska avancera snabbare än hittills.

Förslag

att anslaget under moment 48.30.78. Kortruttsinvesteringar (R) sänks med 800 000 euro samt att motiveringen under momentet ges följande lydelse: "Landskapsregeringen återkommer i ett kortruttsmeddelande med en helhetsplanering för framtidens skärgårdstrafik. Projekterings- och investeringsmedel upptas i kommande tilläggsbudget.".

Mariehamn den 15 december 2010

Camilla Gunell

Finansutskottets betänkande 3/2010-2011

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter