För kännedom
Invalidpensionärernas återgång i arbete underlättas FR 9/2009-2010
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba
Lagutskottets betänkande (LU 6/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 3/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 7/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 4/2009-2010)
3 Godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 8/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 5/2009-2010)
Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 1/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)
Landskapsregeringens svar (EF 2/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Roger Janssons enkla fråga (EF 2/2009-2010)
6 Invalidpensionärers återgång i arbete
Landskapsregeringens framställning (FR 9/2009-2010)
Plenum
börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Runar Karlsson på grund av sjukdom och ltl Olof Erland p.g.a. privata angelägenheter. Beviljas.
Meddelande
Meddelas att talmanskonferensen beslutat att en frågestund kommer att hållas nu på fredag den 11 december kl. 9.30. Vid plenum på onsdag 9.12.2009 meddelas vilka som deltar från landskapsregeringen sida. De lagtingsledamöter som önskar ställa en fråga ska meddela detta senast torsdag kl. 15.oo.
Första behandling
1 Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba
Lagutskottets betänkande (LU 6/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 3/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
2 Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna
Lagutskottets betänkande (LU 7/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 4/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
3 Godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 8/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 5/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
4 Näringspolitik
Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 1/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)
Diskussionen avbröts vid plenum 2.12.2009. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen och har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag.
Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren och lagtingsledamoten Anders Eriksson. Begäres ytterligare ordet?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! En av grundbultarna i ett samhälle är ett framgångsrikt näringsliv, därom råder inget tvivel. Entreprenörskap och småföretagsamhet är en överlevnadsfaktor för det åländska välfärdssamhället. Det finns områden inom näringspolitiken som otvetydigt kan och skall förbättras. Det är alltid skäl att ta till sig kritik för att se vad som kan utvecklas, förbättras och för att se vad landskapsregeringen sänder ut för signaler.
Spörsmålsdebatten har hittills varit till stora delar intressant och delvis matnyttig. Jag tyckte att lantrådet uttryckte saken bra när hon konstaterade att debatt och diskussion är utvecklande och att det är turistförbundets och handelskammarens roll att delvis agera som kyrkstöt. Jag anser att jag dagligdags bedriver näringspolitik på social- och miljöavdelningen. Att ha ett näringsperspektiv är lika naturligt som att ha ett jämställdhets- och miljöperspektiv. Motorn i landskapsregeringens näringspolitik är näringsavdelningen. Det här är ingen ny diskussion, att tonvikten på näringsavdelningen ligger på primärnäringarna och att det finns ett behov av både modernisering och omfördelning.
Den åländska näringspolitiken har åtminstone fem stycken starka och viktiga ben. Det första benet är att landskapet Åland har en stabil ekonomi och att man sysslar med kärnverksamhet. Den inte helt lätta processen är igångsatt och fortsätter med tilläggsbudgeten och budgetförslag för 2010.
Det andra benet är infrastrukturen runt näringslivet, bostäder, barnomsorg, skola, men också en bra integrationspolitik. En avgörande faktor för att integrationspolitiken skall lyckas är att man har ett jobb. Åland har haft en stor arbetskraftsinvandring som har varit avgörande för att hjulen har rullat. Där behöver vi ta ett helhetsingrepp och intensifiera insatsen. I budgetförslaget för 2010 finns både integrationsprojekt centralt, men också ett stort projekt på Medis, som inkluderar både språkundervisning och hjälp till att etablera kontakt till arbetsmarknaden.
Det tredje benet är att stimulera nyföretagandet, till stora delar så kallad mjukvara. I gymnasieutbildningen är entreprenörskapet ett bärande tema för den yrkesförberedande utbildningen. Ett område som landskapsregeringen fortsättningsvis behöver satsa en hel del krut på är kvinnligt företagande. Siffror i Sverige visar att en tredjedel av alla nyetablerade företag startas av kvinnor, men trots det är kvinnor ofta osynliga som företagare. Det har en historisk bakgrund som påverkat våra traditioner och attityder. Det har också påverkat samhällstrukturen samt den manliga prägeln som företagandet har idag. Den största delen av befintlig dokumentation inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild. Ny forskning fokuserar mycket kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetenheten om hur viktigt det är, ökar hela tiden. Många kvinnliga entreprenörer har sin verksamhet inom tjänstesektorn, vilket förutom att det är en framtidsbransch, även ofta också är hållbar utveckling.
Landskapsregeringens projekt med att stimulera kvinnligt företagande har varit lyckosamt. Det har varit välbesökta tillställningar, många kvinnor har visat intresse. I slutet av förra veckan kunde vi läsa om projektet ”Entreprenörakademien” och om företagare som var lyriska över en unik utbildning. Tack för det högskolan!
Det fjärde benet är de direkta stödsystemen som finns inom landskapsförvaltningen, både direkta investeringsstöd och produktionsstöd. Där finns ett arbete att göra. Är systemen ändamålsändliga? Inte minst inom mina ansvarsområden ser jag att det finns potentiell näringsverksamhet som faller mellan stolarna genom att tjänst- och servicesektorn inte passar in och inte heller otraditionella miljöföretag passar in i det gamla stödsystemet.
Det femte benet är väsentligt för det framtida näringslivet, ett helhetsgrepp på Åland. Att se Åland som en helhet när det gäller planering. Vi har flera grenar inom näringslivet som behöver en långsiktighet och klara besked, både från kommuner och landskapsregeringen. Var ska vi ha naturreservat, både marina och landbaserade, vindkraftverk, semesterbyar, golf och musselodlingar?
Herr talman, jag skulle kort vilja referera till en väldigt intressant rapport. Den liberala och gröna tankesmedjan Fores presenterade i somras rapporten ”Här finns Gnosjö-andan” i Sverige. Specifika särdrag för företagsrika regioner är, och där räknar man inte in storstadsregionerna, låga sjuktal och hög arbetsmarknadsintegration av utomnordiska invandrare. Vad kan man då göra för att få flera företag, för att få flera Gnosjö-områden, eller Västansundsanda? Slutsatsen av rapporten är något nerslående ur en politikers perspektiv. Det tycks inte gå att centralstyra tillväxten till att på kort sikt odla fram en företagarkultur av lokal samverkan även om man kan se till att erbjuda en fungerande infrastruktur, ha ett vänligt näringslivsklimat, upphandla privata tjänster, eller låta bli att konkurrera med de lokala företagen. Rapporten visar att företagen i det Gnosjö-liknande kommunerna, oftare än andra företagare, anser att kommunförvaltningen spelar liten roll för företagande. Mycket mera avgörande är samspelet mellan andra lokala företag.
Vad har Gnosjö och Åland gemensamt? Ett område långt från ära och redbarhet, Gnosjö mitt i den småländska skogen, Åland ett blåshål mitt i Östersjön. Långt från storstäder och högteknologiska centrum, utan de klassiska förutsättningarna för tillväxt och framgång som högre utbildning och utmärkta kommunikationer, men trots det utmärker sig med hög sysselsättning, hälsa och integration. Jag vill påstå att Åland har samma potential som Gnosjö med sina nästan två tusen företag. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Tack för ett fint anförande. Jag håller med om att övergripande planering, inte bara nu utan på lång sikt, är nödvändig för att utveckla Åland ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det jag fäste mig vid var integration och Medis roll. Ledamoten Katrin Sjögren hänvisade till ett projekt som Medis har initierat och som är mycket bra. I budgeten står det dock att landskapsregeringen kommer att inleda diskussioner med Medis om dess roll i integrationsarbetet i framtiden, där landskapsregeringen vill undersöka möjligheterna att medborgarinstitutet påtar sig rollen att fungera som en samordnande organisation för inflyttade. Vad menas med det här?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det som menas och det som jag kan referera till, utbildningsansvariga kan säkert ge detaljinformation, det är att Medis har en mycket lyckad och bra svenska undervisning idag. Nu beviljar landskapsregeringen stora tilläggsmedel för att man skall kunna ta ett helhetsgrepp om integrationen och hjälpa till med de inflyttades kontakter med arbetsmarknaden. Det här är ett projekt som är initierat av Medis och landskapsregeringen gemensamt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tycker inte att ledamoten Katrin Sjögren riktigt förklarar det som står i budgeten, skrivet under integration. Jag uppfattar inte att det är en utbildningsfråga, utan att det är en fråga som berör alla ministrarna. Det här projektet har initierats av Medis och landskapet har sedan via sina fonder blivit medfinansiär. Det gick ju inte första gången, men andra. Vad är det här med att medborgarinstitutet skall påta sig rollen att fungera som en samordnande organisation för de inflyttade?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det är just de diskussionerna som landskapsregeringen har fört och det som är mycket efterfrågat från de inflyttade. Man tycker att det är väldigt jobbigt och tröttande att vända sig till fem olika instanser. Medis skulle kunna utveckla och ha den här första kontakten för att sedan kunna vägleda vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag håller med om att det här anförandet var bra när det gäller all annan politik utom näringspolitiken. De här fem benen som är en förutsättning för att näringslivet skall kunna fungera på Åland är naturligtvis helt riktiga. I den här debatten har landskapsregeringen alldeles uppenbart valt taktiken att visa att eftersom all annan politik förutom näringspolitiken är så bra, så försöker man köra fram att det är näringspolitik. Men så är det ju inte. Här fick vi en uppräkning på finansministerns område, trafikministerns ansvarsområde, social- och miljöministerns ansvarsområde, utbildningsministerns, lantrådets och kansliministerns ansvarsområden. Det är ju bra och det känner vi till. Det här spörsmålet uttryckligen gäller näringspolitiken och den specifika delen i totalpolitiken som är just att befrämja förutsättningarna för de olika näringsgrenarna.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Nu är det kanske förmätet av mig att debattera det här med lagtingsledamoten Roger Jansson, men faktum är att näringspolitiken sträcker sig över alla avdelningar. Vi pratar om integrationspolitik, utbildning, sysselsättning av ungdomar, det är ju ingalunda så att allt kan styras från näringsavdelningen. Min uppfattning är att alla andra avdelningar också måste ha ett näringslivsperspektiv.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det finns ingen oenighet på den punkten och det har vi varit överens om hela tiden och i alla år, men spörsmålet, det här gäller uttryckligen spörsmålet. Så här skrivs det ”landskapsregeringen bör tydligt klargöra om man avser att utveckla sjöfartsnäringen med kringnäringar, turismens kvalitets-, aktivitets- och evenemangsverksamhet, tjänsteföretagandet, diversifiering, marknadsinriktning och omstrukturering i landsbygdsnäringarna, hur IKT-sektorernas behov av arbetskraft tillgodoses och hur en affärsplan för grön teknik och service skall utformas.” Det som markant hör till näringspolitiken och vilka svar har ledamoten Sjögren på de här frågorna som spörsmålet gäller.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Om jag ser till min butik, social- och miljöavdelningen, så kan jag direkt konstatera att jag är inkopplad när det gäller miljöteknik och att jag har kontakt med företag. Vi har t.ex. kontakt mellan social- och miljöavdelningen och näringsavdelningen. Jag tycker att det är väldigt svårt, för att inte säga lite omodernt, att bara ha skygglappar på när man pratar om näringspolitik. Den har sina grenar i alla avdelningar.
När det gäller sysselsättning har det otvetydigt konsekvenser för social- och miljöavdelningen, att vi har hög ungdomsarbetslöshet och att vi börjar få höga procenttal när det gäller arbetslösheten.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Det sägs i spörsmålet att man har väntat länge på en näringspolitik. Det står ”landskapsregeringen bör nu tydligt klargöra hur man avser att utveckla sjöfartsnäringen med kringnäringar, turismens kvalitet, tjänsteföretagandet, diversifiering, marknadsinriktning och omstrukturering i landsbygdsnäringarna, hur IKT-sektorernas behov av arbetskraft tillgodoses och hur en affärsplan för grön teknik och service skall utformas.” Det här är väldigt bra formulerat och det här håller jag helt och hållet med om. Det här var någonting av den röda tråden i det anförande jag höll i den nyss avslutade remissdebatten. Jag tycker det är lite komiskt kanske när man tittar på svaret på det här spörsmålet, där det skrivs under rubriken Utrymme för ny politik. ”Landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 ger tydliga indikationer på den inriktning politiken tar här och nu”. Det där stämmer ju inte alls, om ens några, så var det väldigt få tydliga indikationer.
Innan jag går in på det så vill jag nämna varför Ålands Framtid inte skrev på spörsmålet. Trots att jag är helt enig om att vi måste få fart på, eller kanske rent av få till stånd, en näringspolitik över huvudtaget. Jag bjöds in till diskussionen med oppositionen, och det är jag givetvis glad för, men enligt mitt synsätt så blev det snabbt mera fokus på vad man var emot än vad man var för, som jag tycker borde vara det centrala. Det man var emot var förstås primärnäringarna. En mening i spörsmålssvaret som är bra, lyder ”en långsiktig förutsägbar politik är en grundläggande förutsättning för företagande”. Det tycker jag är ett bra konstaterande och det måste gälla alla näringar, också lantbruket. Landsbygds- och utvecklingsprogrammet är på sju år och jag tycker att man, oavsett vilken näring man är verksam i, måste kunna lita på de politiska löften som ges.
Jag skall, herr talman, ta till ett ovanligt grepp, men jag har frågat den som jag skickade det här mailet till om det var okej att jag citerade och det var det. Jag skickade ett mail till Harriet Tuominen som skrev en ledare i Nya Åland om den försämrade avbytarservicen, som faktiskt blev sämre än vad den var i Finland, då skrev jag så här: ”Jag ser en ledare av dig, du har ett påstående ’att våra lantbrukare befinner sig i detta kan ha bara två orsaker’, men ingen av de orsaker du nämner är huvudorsaken enligt mitt synsätt. Av de kommentarer jag fått är det främst en rädsla som har lett till tystnaden, en rädsla för att det skall bli ännu värre om man protesterar. Vilket är skrämmande i sig. Höstens debatt har varit fruktansvärd för många lantbrukare, t.o.m. jag som inte brukar lägga på mig så mycket, kände av det. Ekonomin för lantbrukarna är helt åt skogen, personligen har jag fyra olika inkomstkällor som gör att jag klarar mig rätt bra, men mitt jordbruk går back så det skramlar om det just nu. Så de som inte har något annat än sitt lantbruk måste ha verkligt tufft. I den situationen är den politiska klappjakten ännu värre”. Jag skrev också så här, vilket kan få någon att reagera: ”Att säga sig stå på de svaga och utsattas sida, men vara ledande i höstens drev känns rätt märkligt, men det är förstås mycket okunskap som ligger i botten”. Det svaret som jag fick från Harriet Tuominen, var så här: ”Anders, jag har faktiskt fått samma reaktion från en annan i branschen. Hennes förklaring var att om man tiger tyst och stilla så blir det mindre skäll i spalterna. Visst är det skrämmande och debatten är obehaglig. Men var finns den människa som kan förklara enkelt, så att s.k. vanligt folk förstår. Då har man ännu inte kommit tillrätta med dem som inte vill förstå”. Det sista är ju förstås ett bekymmer i sig.
Frågan är, var finns den människan som kan förklara enkelt och så att s k vanligt folk förstår? Här tycker jag att det faller en tung skugga över näringsministern och jordbruksministern, som inte orkar sätta sig in i dessa frågor, så att han kan förklara så att vanligt folk, inklusive lagtingsledamöter, förstår hur EU:s jordbrukspolitik fungerar, hur mekanismerna hänger ihop och vad som är Ålands ansvar som en del av EU.
Höstens debatt har skapat en stor oro, som jag sade tidigare. Som ni kanske noterade så var det en insändare av företagen i livsmedelsklustret, som var verkligt oroliga över vart den här okunskapen riktigt för, för en viktig del av Ålands näringsliv. Jag vill, innan jag lämnar den här biten, understryka att det finns få naturtillgångar, få råvaror i det åländska samhället som kan utgöra underlag för industriell sysselsättning. Skog, lantbruk och fiskeprodukterna är en av få. Låt oss, istället för att på populistiska grunder racka ner på dem, se till att också den kan utvecklas. Det är ju en skandal att vi som ö-samhälle snart inte har någon fiskerinäring överhuvudtaget kvar, främst tack vare EU, men också p g a ett visst ointresse från politikerkåren.
Herr talman, sedan över till spörsmålssvaret. Jag håller med det som har sagts av flera, att landskapsregeringen ger ett väldigt vitt grepp om vad som är näringspolitik. Det är allt från social- och hälsovård till bostadsproduktion till skolväsen o.s.v. Det här är viktigt, men det har inte speciellt mycket att göra med det som många kallar för näringspolitik. Det är också få gånger som det behövs sex sidor papper för att säga så lite.
Av svaret att utläsa så tycker jag att landskapsregeringen kanske inte riktigt förstår de mekanismer som skapar tillväxt och nyföretagande inom näringslivet. Det är inte bara olika former av stöd och bidrag, även om det har sin funktion, utan det som är ännu viktigare är att skapa förutsättningar för näringsverksamheten och att ha en god och förtroendefull dialog med näringslivet så att rollfördelningen mellan de olika aktörerna blir klarlagda för att med gemensamma krafter utveckla det åländska samhället. Här tycker jag att omvärldsanalys, utblick över vad de internationella trenderna kommer att leda till, är ännu viktigare i en lågkonjunktur. Därför är jag lite tveksam till det som jag har sett i budgeten och det som flera har påtalat, att man inte ser till att ÅSUB har de resurser de behöver för att kunna göra det här jobbet.
Landskapsregeringens vision är, om vi tittar i svaret på spörsmålet så sägs det så här ”Det långsiktiga arbetsmarknadspolitiska målet är, förutom att sträva till en hög sysselsättningsgrad och låg öppen arbetslöshet, även en regionalt balanserad utveckling av arbetsmarknaden, kvinnor och mäns rätt till arbete och lön på lika villkor, samt att underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden”. Det är ju mycket bra det här, det täcker allt.
Jag hoppas nu att jag inte uppfattas som oartig från regeringsbänkens sida om jag som första fråga frågar hur man tänker att man skall uppnå det här? Visionen är ju väldigt bra. Strategier och visioner är viktiga, men de måste också vara greppbara, de måste vara konkreta. Tar vi handelskammarens affärsplan på Åland så hade vi handelskammarens ordförande, Edgar Vickström, på vårt höstmöte och presenterade den här planen. Jag tyckte den var mycket bra. När det gäller attraktiva Åland, som Ålands turistförbund har, så känner jag inte till den lika bra, men det jag känner till är det också en väldigt bra produkt. Näringsministern borde vara överlycklig över att någon hjälper till och gör regeringens jobb. Här har jag följande fråga, vad har landskapsregeringen gjort på basen av de här dokumenten? Jag noterade att näringsminister Mattsson sade att man har tagit det här till sig, men vad har man gjort konkret när det gäller de här dokumenten? Det skulle vara intressant att veta.
Från näringslivsorganisationerna får man signaler om att de inte har fått någon respons på det arbete som de har lagt ner. Det är inte bra. Det tyder på att man inte har någon riktigt regelbunden forum för överläggningar med näringslivet. Har jag fel så är jag glad, men när man hör den andra sidan i det här oerhört viktiga samspelet så verkar det som om att dialogen inte skulle vara riktigt bra.
Det jag sade här, herr talman, det gäller att skapa förutsättningar. Tittar vi på det första tyngdpunktsområdet som jag vill ta fram så är det ju ett skattesystem anpassat för näringslivets tillväxt. Det är klart, man kan göra som landskapsregeringen gör i det här svaret. Vi konstaterar att vi inte har behörighet, det är beklagligt i sig, men man kan ju inte bara stoppa med det konstaterandet. Då måste man ju sätta fart för att få över behörigheten och göra någonting av det vi har. När det gäller till att sätta fart på behörigheten så hoppas jag att vi kan få veta lite mera när det utlovade meddelandet från landskapsregeringen kommer, när det gäller skattebehörigheten, skatteövertagandet, skattemeddelandet som det i dagligt tal har kallats för, det är väldigt viktigt.
För att göra något av det vi har så sägs det att ”landskapsregeringen bearbetar förslag på hur kommunalskatteverktyget kan användas för att stimulera företagandet”. En intressant formulering, men jag skulle vilja veta hur menar landskapsregeringen? Hur tänker man använda kommunalskatteverktyget? Det sägs att landskapsregeringens regionalpolitik, igen från regeringens spörsmål, ”en regionalpolitik återspeglas i näringspolitiken genom högre stödnivåer i skärgård och glesbygd. Ett annat exempel är stödet som motsvarar en befrielse från socialskyddsavgifter i skärgården, vilket har betydelse för små arbetsgivare”. Det sista är en fullkomlig struntsak och orsaken till att vi har det är att man har det i Finland, men om det har lett till någonting undrar jag om man över huvudtaget har analyserat. Det är självklart om vi hade den totala skattebehörigheten, om man t ex kunde peka ut skärgården som en ekonomisk tillväxtzon, kan man få fem års skattefrihet vid uppstartande av företag. Hade vi de här instrumenten i vår hand är det klart att vi kunde göra någonting annat. Även här är det stöd, stöd, stöd, när det pratas om skärgården och glesbygden. Ett litet exempel, när det gäller de stöd som är för att vi skall kunna ha affärsverksamhet eller detaljhandel ute i skärgården så den motion som Ålands Framtid lade om att man skulle ha möjlighet att sälja vin i skärgårdsbutikerna. Tänk tanken! Om vi ser en butik som ligger ganska nära en gästhamn, den ekonomiska effekten man kunde ha av bara en sådan liten åtgärd skulle säkert överstiga de ganska små bidragen som betalas ut till detaljhandeln. Det gäller att titta på nya inkomstkällor, inte bara betala understöd.
Punkt två när det gäller tyngdpunktsområden är avregleringar. Minskad byråkrati är viktigare än stöd visar många företagsundersökningar. Jag tycker att man borde ta i det här med kraft och faktiskt starta upp ett avbyråkratiseringsprojekt där man tar in företagskonsulter eller vad man kan finna för lämplig kompetens, för att i första hand intervjua företagen och organisationerna. Samla ihop alla förslag på onödig byråkrati och krångel, sedan undersöka realismen i det och slutligen lägga fram en konkret handlingsplan. Visst kostar ett sådant här projekt pengar, men när det gäller det åländska företagandet så skulle det spara massor med pengar istället. Miljösektorn är svår när det gäller byråkrati och jag har noterat att från landskapsregeringens sida är man beredd att titta på det och det är ju bra. För att ta ett enda exempel, producentansvarslagen har lett till att för ett företag som t.ex. ÅCA så är avtalshanteringen 10-15 procent dyrare än vad det är för ett företag i Finland, just för att vi har lyckats krångla till den här lagstiftningen. Det är ju inte riktigt bra, det borde ju vara 10-15 procent billigare istället, om man har lyckats med jobbet. Det sägs också i svaret på spörsmålet ”t ex har det uppmärksammats att det är viktigt att företagen, användarna, kommer in i ett tidigare skede i lagberedningsarbetet inom områden som har stor betydelse för företagens verksamhetsmiljö och som kan minska byråkratin”. Det här tycker jag, näringsminister Mattsson, är mycket bra. Det visar ändå, trots att det är en haltande dialog, att man i vissa sammanhang har lyssnat för det här är bra. Jag vet att det har framförts ifrån näringslivsorganisationen och det här tycker jag är bra.
När det gäller avregleringar så har vi fortfarande skattegränsen. Jag har uppmanat förut och jag vill göra det igen. Sitt inte och vänta på det finska finansministeriet och tullen för då blir det ingenting. För ihop det finska och svenska tullväsendet, där jag har förstått att det finns ett intresse för att titta på de här frågorna. Språkutvecklingen gör det ännu viktigare att förenkla handeln mot Sverige. Som sagt, svenska tullen väntar. För ihop dem och ta initiativ, gör någonting, näringsminister Mattsson. I det här sammanhanget vill jag igen nämna ett mail, som jag fick i morse av en kvinnlig företagare, som skrev om näthandel och export. Som jag ser det så styrs småföretagares export till Finland och hon nämnde för det första ”från Åland kan man skicka små försändelser utan moms till Finland, men det kan man inte göra till Sverige. De företagare som har sina kunder i Sverige kommer i ett sämre läge. Man kan alltså köpa en produkt utan att betala moms från Sverige, men man kan alltså inte sälja den momsfritt dit”. Igen, om vi skall förenkla handeln mot Sverige så måste man göra någonting åt det här.
Det tredje tyngdpunktsområdet är arbetskraftsförsörjningen som flera har varit inne på. Det är onödigt att upprepa allt klokt som har sagts. Det gäller inte bara IT-sektorn. Jag blev lite orolig när jag hörde näringsminister Mattsson säga att han inte har fått det verifierat från AMS att det är en brist på arbetskraft inom den här sektorn. Om vi pratar med företagarna igen och har en diskussion med dem det berör, förstår vi att de plockar kompetens av varandra, flera företag jobbar konsekvent med en otrolig övertid, det finns behov av mycket folk.
När det gäller arbetskraftsförsörjningen, det visar ÅSUB:s utredning, är det bortaålänningarna som vi skall satsa på. Värderade landskapsregeringen, det är klart att grundtryggheten och den småskaliga samhällservicen är väldigt viktig om man skall lyckas med det. Även utbildningen har en viktig roll när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Jag noterade att ledamoten Camilla Gunell nämnde i sitt anförande att man borde ha fokus på sjöfartsnäringen och se till att man får en så bra sjöfartsutbildning som möjligt. Min egen tolkning är att man inte kan hålla på och plocka med allt, utan den borde man lägga fokus på och göra den så bra som möjligt. Det håller jag helt och hållet med om. Utbildningen har en mycket central roll om man skall lyckas med arbetskraftsförsörjningen.
Det sista tyngdpunktsområdet är att jag ser det som viktigt att man kan slå fast utvecklingsstrategier för de viktigaste näringarna tillsammans med näringens företrädare. Under rubriken Utvecklingsnäringar så står det att ”landskapsregeringen upphandlar en analys av Ålands maritima kluster som underlag för det fortsatta sjöfartspolitiska arbetet och för att få åstadkomma en positiv utveckling och den för Åland så viktiga sjöfartsnäringen. Målet är inflaggning av fartyg.” Det är ju ett väldigt högt ställt mål som jag absolut ställer upp på, men hur skall man lyckas med det? Jag har noterat att det i fredagens eller lördagens tidningar fanns en annons om upphandlingen. Det är bra. Jag vill igen fråga regeringsbänken, vad är detta? Det är ett sjöfartspolitiskt program för Åland som togs fram 1999, jag har försökt att lyfta upp dokumentet tidigare, det är väldigt få som har drivit sjöfartsfrågorna sedan dess och man har ju inte ens en tjänsteman anställd för detta mera.
När det gällde det här sjöfartspolitiska programmet så satt sjöfartsnäringen in sina absolut bästa krafter i det arbetet, det är min uppfattning. Förväntningarna var stora. Det norska företaget Tomesen Krefting Grevelund AS var med och visade hur man kunde bygga upp ett sjöfartsregister för Åland, men det har inte blivit så mycket. Är det politisk prestige eller vad är det som gör att man inte kan använda det jobb som finns? Det måste finnas en långsiktighet som sades tidigare. Utvecklingen sedan det här arbetet gjordes, vi ser utflaggningarna som flera har nämnt, vi vet att Ålands anrika redarförening inte längre heter Ålands redarförening utan det heter Rederierna i Finland. Jag står inte och hyllar det här programmet för att jag var delaktig i det, det var mitt jobb då, men dåvarande lantrådet och nuvarande lagtingsman Roger Jansson, ledde det här arbetet och har i alla sammanhang jobbat väldigt mycket när det gäller sjöfarten och har en oerhört stor respekt ute i sjöfartsnäringen för det kunnande som lagtingsman Roger Jansson har byggt upp. Det här tycker jag är viktigt.
Vi kan inte alla vara bäst på allt, utan de som är riktigt duktiga på vissa områden borde få möjligheter att påverka mera. Det arbete som han har lagt ner kan inte andra bara stoppa, om det kan uppfattas som att det kommer från fel håll. Jag vill fråga regeringen igen, varför kan man inte jobba vidare med de dokument och de väldigt genomarbetade tankar som de facto finns för en av de viktigaste näringarna? Den åländska välfärden står och faller ganska långt med sjöfarten. Jag pratade med en som jobbar inom sjöfartsnäringen på ett lunchmöte förra veckan, han sade att under sjöfartsdagen är det två ledamöter som brukar dyka upp från lagtinget. Det är också allvarligt om man från lagtinget ger den signalen till den viktigaste näringarna vi har, att det inte är så intressant.
Avslutningsvis, herr talman, ta vara på det goda arbetet som har funnits och försök att driva det vidare.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Tack för de vänliga och i och för sig helt riktiga orden på slutet, när det gäller behovet av sjöfartspolitiken, menar jag naturligtvis. Tack också för det övriga anförandet som var bra och som jag kan skriva under till alla delar. Däremot inget tack för inledningen som gällde varför inte ledamoten Anders Eriksson är med i det här spörsmålet. Sanningen är den att han inte ville att vi skulle ha det andra stycket med och vi övriga ville ha det med. Då drog sig Anders Eriksson ur, han ville inte skriva på spörsmålet. Vad säger han i plenum idag? Jo, han kommer med mycket grova anklagelser mot oss övriga. Han sade exakt ”det man var emot var förstås lantbruket.” Ja, jag är inte emot lantbruket, men alldeles särskilt skriver vi om behovet av diversifiering, marknadsinriktning och omstrukturering av landbygdsnäringarna. Det finns ett utvecklingsutrymme inom den näringen.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! När det gäller stycke två som nämndes så är det viktigt, det skrevs om flera gånger. Jag skulle bara vilja, värderade ltl Roger Jansson, säga att det här är den känslan som jag fick, jag skulle aldrig ta till överord och säga att det var anklagelser och det ena med det andra, utan det var den känslan jag fick och som gjorde att jag valde att ställa mig på sidan. Speciellt efter den debatt som har varit den här hösten och som mycket bekymrar en hel näring, hela livsmedelsklustret som jag anser är ganska viktig också om vi skall prata om näringspolitik.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Den grova anklagelsen mot mig, som författade det här och blev godkänd av övriga i oppositionen, så var att vi förstås var emot lantbruket. Det kan jag inte överhuvudtaget acceptera. Vi ville fokusera på att den här landskapsregeringen har fokuserat väldigt mycket på lantbruket och det är den enda näring där man har gått in med en positiv politik. Vi ser inte några spår av näringspolitiken för de övriga näringarna, utan där är det mest frågan om nedskärningar. Därav ville vi utforma det andra stycket som ett bevis för att vår tes om landskapsregeringens näringslivspolitiks fokusering är just den här.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! När det gäller det sista ämnet så är vi eniga, det har jag sagt åt näringsministern och också åt företrädare för centerpartiet. Om man enbart arbetar med lantbruket, så kommer det att leda till att lantbruket också kommer att bli en förlorare i slutändan. Dvs. man måste ha en heltäckande näringspolitik, ”alla skall vara med” som Göran Persson sade en gång i världen. Vi har olika sätt att argumentera och jag vill inte ha den här typen av domstolsförfarande, de kommer med grova anklagelser. Det här är en känsla som jag fick och den känsla som jag vill beskriva hur jag upplevde den och som gjorde att jag ställde mig på sidan om. Märk väl att jag ändå försöker fokusera på det viktiga, att till 95 procent så håller jag absolut med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag känner att jag bryter in i ett väldigt känsligt förhållande som har försiggått och trampade tår. Jordbrukspolitiken är öppen för diskussion och debatt som alla andra områden, särskilt med tanke på att den nationella delen av stöden, de som åländska skattebetalare står för, är väldigt hög här på Åland. När socialdemokraterna har lyft fram det här på bordet så har många känt sig väldigt obekväma, speciellt i centern men också i Ålands Framtid, det visar hur ovan man är att diskutera sin näring. Jag tror inte att man bara kan skylla på socialdemokraterna. Jag tror att de här uppgifterna i media om hur mycket stöd lantbrukarna lyfter, det har chockerat skattebetalarna och särskilt löntagarna.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Det sistnämnda är säkert helt sant. För mitt vidkommande jag har inga trampade tår och inte känner jag mig speciellt obekväm heller, men jag tycker debatten var olustig, det kan jag absolut hålla med om. LBU-programmet är ett program som faktiskt slogs fast av den förra landskapsregeringen, där också socialdemokraterna ingick, det bör man ha klart för sig. De signaler, när det var ute på en omfattande remissrunda, var att det här var ett program som skulle gälla i sju år. När det sedan gäller det som utlöste hela hysterin i september, överföringen från LFA till miljöstödet, som jag har sagt många gånger, var det en genialisk lösning från landskapsregeringens sida. Man behövde inte ställa upp med mera nationella medel, tack vare överföringen. Medan man från finsk sida måste finansiera den nationella delen med 20 miljoner till, utan att det blev något liv överhuvudtaget.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Vår linje har hela tiden varit att stå fast vid det vi har kommit överens om under den förra regeringen. Sifferexercisen visar att budgeten ökar med 1,6 miljoner egna medel. De tycker vi inte att man skall lägga till i dessa tider. Det som gör mig väldigt förvånad är när ledamoten Anders Eriksson säger, trots de väldigt generösa bidragen, att man inte klarar sig. Nog borde väl branschen själv fundera om man överhuvudtaget skall hålla på med bidragen. Det var för mig uppseendeväckande, pengarna tycks tydligen kastas rakt i sjön, om man inte ens kan klara livhanken på miljonerna som vi pumpar ut.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det första ledamoten Sundback säger är att ”vi från socialdemokraterna står fast vid det som vi lovade i den förra landskapsregeringen”. Det handlar inte om sifferexercis utan står man fast vid det LBU-program, som de facto slogs fast av den förra landskapsregeringen, förstår man att det var en väldigt bra överföring som man gjorde, från LFA-pengarna till miljöstödet. Det ledde till att man inte behövde ta upp några extra medel, vilket jag gång på gång har hävdat att man inte gör, medan man på finska sidan var tvungen att hosta upp 20 miljoner euro till för att klara av sin bit.
När det gäller det sista så är det klart att det är lätt att kalla någonting som man inte känner till så jättebra för en lyxtillvaro. Om jag går till mig själv som spannmålsodlare, 60 euro/ton när transportkostnader och hantering är borta, får man för kornet just nu. För två år sedan så var det dubbla priset. Priset påverkar jättemycket, men det jag sagt just nu är att ekonomin är fullständigt i botten. Vi skall hoppas att det svänger.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ledamoten Anders Eriksson hade ett långt och mycket intressant anförande. Han är lagtingets bäste talare, är det någon som brukar säga, och det tycker jag också. Att jordbrukspolitiken överhuvudtaget inte har diskuterats så vill jag protestera mot. Vi har debatterat det jordbruksmeddelandet för lite drygt ett år sedan, där systemen med primärnäringarna mycket ingående diskuterades. Det intressanta i diskussionen som har dykt upp har den grund som senast diskuterades mellan ledamoten Sundback och ledamoten Eriksson, alltså stödet som gjordes om. Det som har hänt före var att alla i lagtinget och regeringen var inbjudna på en informationsresa till det s.k. livsmedelsklustret. Minnet ifrån det tillgodogjorde man sig och behöll ungefär ett år, sedan hade man glömt bort hur viktigt den här delen av jordbruket och primärnäringarna är för hela Åland.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag vet inte, herr talman, om den repliken är direkt riktad till mig, jag tror att jag har den delen också ganska klart för mig. Jag vill ändå fråga näringsminister Mattsson en sak. Jag har sagt att man fick loss, tack vare de här moduleringspengarna, nästan 600 000 euro ifrån EU utan att man behövde tillföra något nationellt, dvs. utan att några åländska pengar behövde föras till. Det klarade man tack vare den här överföringen. Är min tolkning rätt eller är den inte rätt? Ifall den är rätt, varför har inte jordbruks- och näringsminister Mattsson förklarat det så att lagtinget har förstått hur det hänger ihop? Det bara avfärdas som sifferexercis.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det kan bli snabba kast i politiken, men så där snabbt tror jag inte att det går ändå. Just omstruktureringen inom stöden är helt riktigt som ledamoten Eriksson säger, man hade lagt fast nivåerna för LFA-stödet och de stödnivåer för de olika stöden som jordbruket erhåller, dvs. miljöstöd och övriga stöd. Det man inte hade kunnat räkna var omfattningen av det, men det stöd som man ger per hektar står fast. Det var vad programmet innehöll som kärna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tack herr talman! Jag vänder mig också mot vad Anders Eriksson påstår, att socialdemokraterna driver något slags häck mot jordbrukarkåren, det stämmer inte alls. Däremot, det som har varit aktuellt i debatten den här hösten är nämligen avbytarnas semester och vem som skall betala för den i ett längre perspektiv, lagtinget har haft olika syn på den saken. Det andra är LBU-programmet, där vi fortfarande inte ser att det finns skäl att öka programmet med totalt 2,2 miljoner eller 1,6 miljoner nationella medel. Det går inte att komma ifrån det faktum att detta sker. Frågan är när pengarna kommer till, har de kommit redan eller kommer de att komma när det blir godkänt? Det är bara att läsa budgetar och jämföra, pengarna ökar plus att vi vänder oss emot det att man tar ifrån miljöstöd och för över dem till kompensationsbidraget. Därmed så lämnar regeringen sin morot och piska som man har i det att försöka få ett miljövänligare jordbruk.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var kanske dumt av mig, det är ju så när man skriver ett mail så är man kanske mera personlig än vad man skall vara i talarstolen, men jag ville ta med kommunikationen som ledarskribent Tuominen och jag hade, där också hon svarar att hennes förklaring är bara att om man är tyst och stilla så blir det mindre skäll i spalterna. Visst är det skrämmande och debatten är obehaglig och den har varit väldigt obehaglig för många. Om vi går tillbaka till LFA, det LBU-program som lades fast under den förra landskapsregeringens sida, jag ser att dåvarande ansvarige ministern ruskar på huvudet, när det gick ut på remiss till alla organisationer överallt överhuvudtaget, var 200 euro/hektar själva grundbulten när det gällde LFA-stödet. Precis på samma sätt som man har i motsvarande regioner på finska sidan. Det kan man checka upp med jordbruksbyrån när man vill.
Ltl Camilla Gunell, replik
Nu var jag med i förra regeringen så jag vet hur det gick till. Det var nämligen så att det fanns ett förarbete som också var nedskickat och till det flesta delar godkänt från kommissionen, men det fanns ett politiskt problem i dokumentet, nämligen att det i textdelen stod att det var 200 euro som gällde, men om man tittade på summorna så hade man inte räknat ut det totala beloppet för kompensationsbidraget enligt den nivån på stödet. Där fanns en politisk oenighet och det slutgiltiga dokumentet togs av den nya regeringen på lucia 2007. Det kan ledamoten gå tillbaka och titta i protokollen. Det är ett faktum.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är intressant om vi håller fast vid det att det skall vara långsiktiga verksamhetsförutsättningar för alla näringar, inklusive jordbruksnäringen, är det som ledamoten Gunell sade att det står att stödnivåerna skall vara 200 euro/hektar. Det är det som alla har gjort upp sina kalkyler efter. Jag har hävdat i många sammanhang, att det var ett misstag när det gällde hur stor areal som skulle utnyttja de här stöden, men det är en annan femma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Herr talman! Jag kunde inte drista mig till att inte ta en replik angående anförandet som lagtingsledamoten Eriksson hade. Med missbruk vet man att tillgänglighet och efterfrågan är det som är centralt. Jag är förvånad över, när man pratar näringspolitik, att man måste ta till flaskan där igen. Det brukar vid varje debatt dyka upp att lösningen på det hela är att vi skall sälja sprit ute i affärerna, då har vi en framgångsväg, det kommer flera turister till Åland om vi får sälja sprit i affärerna. Då funderar man om det är något som skall vara unikt för Åland, att bara vi skall vara de enda i hela Norden som skall sälja sprit i affärerna, eller är det något som man vill att skall spridas över hela samhällen. Hur har man tänkt där? Jag tycker ändå att vi har väldigt stora missbruksproblem på Åland, det är uppenbart idag. Att man kommer med ett sådant förslag, jag är förvånad över att man lyfter fram det så tydligt i näringsdebatten också.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag funderade länge, värderade ledamoten Mattsson, hur ltl Åke Mattsson lyckades få in missbruksproblematiken i det här. Jag funderade länge, men sedan föll polletten ner när han kom in på förslaget om vin i butiken. Det är klart, om det inte fanns en droppe alkohol i denna värld så skulle den säkert se annorlunda och bättre ut, det är inte frågan om annat och det kan jag hålla med om. Men om vi ser verkligheten så som den är, oerhört många människor, när de har semester, när de kopplar av, när de är ute med sin segelbåt, vill gärna dricka lite vin till maten. Det är något jag har full respekt och förståelse för. Det behovet tillgodoser man ändå på ett eller annat sätt. Det jag tänker är att det skulle vara en viktig inkomstkälla för framförallt skärgårdsbutiker, men även butiker över huvudtaget i närheten av t.ex. gästhamnar.
Ltl Åke Mattsson, replik
Herr talman! Pratar man med alla som har satt sig in i den här frågan och som är experter på det, jag pratar om de som jobbar övergripande med det här, så säger man att blir tillgängligheten större så är det flera som dricker och så får vi flera alkoholister och vi får flera som har alkoholproblem. Man vet också att till den åländska skärgården kan man söka sig för där får man tag på alkohol. Jag tycker att man borde ha ett bättre koncept, att man borde stimulera högre att man skall ha en produktion, förpackning eller annat som skulle vara drivande. Jag kan t o m acceptera att man på en gård som tillverkar alkohol så kan man ha fabriksförsäljning där ute av flaskor osv. Det finns det en liten förståelse för, men att man skall sprida ut alkoholen att den skall köpas i affärerna kan jag inte förstå. Skall jag köpa en gymnastikdräkt eller gymnastikskor, så vill jag inte att det skall finnas i varenda butik. Men när det gäller sprit så finns det vissa politiker, som tror att det är det centrala och att det är det som alla människor vill, att gå och köpa sprit i matvarubutiken. Skall jag köpa en cykel så far jag inte till andelshandeln och köper den, men alkoholen så..
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Åke Mattsson är beundransvärd för sitt engagemang mot missbruket, det är inte frågan om annat. Jag tror också att det är bra om man ser till helheten och breddar synfältet och försöker se samhället i stort. Det är klart att det säkert kan finnas bättre koncept än det som jag presenterar, men jag tror att man med ganska enkla medel utan att det kommer att leda till något speciellt större missbruk och elände, skulle kunna hitta en intäktskälla för butiker som vi vet att lever på existensminimum de facto. Frågan är om vi öppet kan nedslå eller ska vi inte. Jag tror att det skulle vara ganska viktigt och jag hoppas att man från regeringsbänkens sida kan titta på det här med, med all respekt ltl Åke Mattsson, lite vidare blick.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! När det gäller IT-utbildningen på Åland, så håller jag helt med om vad gäller tillgången på personal, våra företag vill gärna ha nyutbildad personal att rekrytera, men de skall ha erfarenhet. Det här har åtminstone tidigare varit ett problem att man rycker personal av varandra och bjuder över varandra och på det sättet så leder det inte till så mycket utveckling för hela Åland i stort.
Från landskapsregeringens och högskolans sida har vi utvecklat ett fördjupat samarbete när det gäller de här företagen. Det som hittills har lyckats är att vi har fått en ny syn när det gäller praktikarbete och praktikperioderna. Målet är att när studenterna har genomfört sin praktikperiod så skall i princip rekryteringen för IT-företagen vara klar. Man skall ha ett så nära samarbete att man känner de här studerande och därmed också vet vilka som passar in. Man kan också rekommendera inriktningar osv. för att man skall få den utexaminerade som man söker efter. Det här är en bra utveckling.
Ltl Anders Eriksson, replik
Den här typen av matchning har man jobbat med länge från landskapsregeringens sida och den är viktig. Det är inte så lätt att få det att lyckas alla gånger, men det är viktigt att man har fokus på det. Jag är väldigt glad över det som utbildningsministern säger för det stärker den uppfattning som jag hade. Det är lite som att svära i kyrkan när vi har en näringslivsdebatt, då gäller det att skapa så mycket arbetsplatser som möjligt och att skapa tillväxt. Men när det gäller uppstartande av nya företag då är det alltid bättre ju mera arbetssökande man har. Dvs. att vi har den situationen vi har idag, att man bjuder över varandra, plockar av varandra och att man jobbar hela tiden på gränsen till vad arbetsmarknadslagstiftningen tillåter när det gäller övertid.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag vill hävda att vi har nått den utvecklingen här och att synsättet har lite ändrat. Man ser att praktik inte bara är sådant som kostar pengar för företagen utan man börjar också se att det finns en nytta. Det leder också till att våra studeranden tar sin praktiktid på ett större och mera seriöst sätt och greppar det på ett annat sätt än vad man har gjort tidigare. Det är en bra utveckling.
När det gäller sjöfartsutbildningen så är det precis som med sjöfartspolitiken, det finns väldigt många utredningar gjorda och jag tror att vi har hittat pudelns kärna nu. Nämligen det att sjöfartspolitiken i Europa bygger på STCW-konventionen. Det är egentligen en utbildning på tre nivåer, medan vi hitintills har hållit fast vid två nivåer, en gymnasialnivå och en högskolenivå. Det är det här som vi med redarna med stor framtidstro stöder, den utvecklingen som vi är på väg till, nämligen att vi skall ha en sjöfartsutbildning som är indelad efter STCW och de internationella kraven och inte fast vid de två nivåerna, gymnasieskola och högskola. Det här tror jag är en mycket lyckad utveckling.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det är viktigt det som utbildningsminister Lundberg säger, om jag vågar svara på det här nu för på talmanskonferensen pratades om att man inte skulle få byta ämne från den ena repliken till den andra, men när det gäller det sista att det är bra, det är väldigt bra. Det har tagit oerhört lång tid för att komma hit, men det finns också mera som man bör göra och vara lyhörd för hur näringen ser på det här. Det har varit lite dålig kommunikation här, men jag vet att den har blivit bättre och det skall ministern ha en eloge för. När det gäller praktikanter, trainee-verksamhet som det heter på nysvenska, så är det viktigt att man från näringsavdelningen och utbildningsavdelningen är på de åländska företagen på ett positivt sätt och förklarar vilken nytta det har om man får in folk väldigt tidigt. Här vet jag att det åländska näringslivet inte har varit så duktiga på det, om jag säger som det är.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Efter näringsministerns anförande så måste jag säga att det var väldigt svårt att förstå begreppet näringspolitik. Det blev kanske lite klarare när lantrådet steg fram och tog till orda, man kan skönja ännu en dimension efter att social- och miljöministern har talat. Någon slags enhetlig och koncis uppfattning om regeringens näringspolitik har vi inte sett. Jag undrar om någon här kan sammanfatta diskussionen, jag skall göra ett försök. Lantrådet hade något att säga av relevans, hon sade att marknaden skall sköta det mesta och staten, i det här sammanhanget landskapet, skall gå in och skapa förutsättningar för företagande. Sedan har jag man vissa verktyg som olika ekonomiska stödåtgärder och även rådgivning. Det är en ganska allmän rollfördelning inom näringspolitiken som ingen idag ifrågasätter. Det har förekommit otydlig diskussion om att allting är näringspolitik, att social- och miljöpolitik är näringspolitik och barnomsorgslagstiftningen är näringspolitik osv. Kanske indirekt så har det en påverkan på näringslivet, men jag tror inte att vi blir klokare i diskussionen om vi drar in de här dimensionerna och gör det till innehållet i själva näringspolitiken.
Nej, herr talman, det måste vara någonting mera. Nu är inte lantrådet här idag, men hon har ytterligare försökt formulera sig och har sagt vid flera tillfällen att regeringen har samma ekonomiska uppfattning som de frisinnade och i budgetdebatten framförde hon att man åtminstone till 70 procent har beaktat de frisinnades krav på budgeten. De frisinnade låter sig inte falla för de här intensiva uppvaktningarna, de tycker att bara 50 procent av deras åsikter har beaktats. Jag tycker att den ideologiska slutsatsen är den att regeringen i sin uppfattning om näringspolitik är ganska långt högerut och kanske t o m höger om frisinnad samverkan idag. Det blir resultatet om man bara säger att vi skapar förutsättningarna och sedan får marknaden sköta resten. Jag uppfattar inte att frisinnad samverkan ser på näringspolitiken på det sättet. Det som händer är nämligen att man tror att marknadens osynliga hand skall ställa allting till rätta. Då blir det just den osynliga politiken som här har kritiserats, inte bara ifrån lagtinget utan också ifrån de organisationer som företräder näringslivet. Dvs. man vill inte från regeringens sida aktivt ingripa utan man vill hålla sig utanför den egentliga marknaden.
Herr talman, i praktiken är det ändå inte så. Jag vill ta som exempel det att landskapet är aktieägare i många bolag. I debatten har man lyft fram t ex posten som ett aktiebolag, som driver en marknadsföring som av många näringsidkare på Åland uppfattas som illojal konkurrens. Tar vi ett sådant bolag som Ålands Radio & TV, som också är ett aktiebolag helägt av landskapet, så är det så att distributionsbolaget, programbolaget Ålands Radio & TV, också äger infrastrukturen dvs. sändningsnätet. Detta samhällsägda bolag konkurrerar inte på lika villkor med de privata aktörerna på mediemarknaden utan det är monopolbolaget som bestämmer villkoren för de övriga aktörerna. Är det bra förutsättningar, minister Jan-Erik Mattsson? Är det bra att man har olika konkurrensvillkor för landskapets företag och privata företag? Är det en bra förutsättning av driva näringspolitik på?
Vi har Ålands industrihus, det är i och för sig ett bra projekt, men många tyckte att det var tveksamt om landskapet skulle bygga affärslokaler. Skall vi bygga affärslokaler för vissa företag men inte för andra? Är det bra förutsättningar? Det är ju de förutsättningar som landskapet har ställt upp. Vi har bolag som delar ut bonusar, ägaren har ingen åsikt om det? Är det bra? Skall bolaget självt få bestämma hur de gör i de här sammanhangen? Ute i omvärlden är det en stor fråga, men jag tror inte att vår regering har någon uppfattning i den här frågan heller.
Med andra ord, herr talman, så är det så att regeringen är, mot eller med sin vilja, inte bara en som skapar förutsättningarna utan man är en aktiv företagsägare och man bedriver företagsverksamhet genom sina bolag. Det finns fler, men det är ingen idé att gå in på det nu. Man kunde nog analysera på vilket sätt ägaren agerar, för i många fall tycker jag det är ytterst tveksamt. Vi från socialdemokraterna tycker att både den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken är viktiga verktyg för att hålla uppe efterfrågan och aktiviteten i ekonomin och sysselsättningen. Det behövs också en sammanhållen näringspolitik, som ökar produktionsförmåga och konkurrenskraft, samt bidrar till att anpassa ekonomin till förändringar som sker på Åland och i vår omvärld.
Just nu så lever vi i en lågkonjunktur och det normala för de nordiska ekonomierna, med en ganska utbyggd offentlig sektor, är att man låter de offentliga utgifterna öka ofta genom lån och skattesänkningar. De här offentliga utgifterna använder man för att stimulera ekonomin. Det tycker jag inte att vi har sett spår av hos oss, utan man gör nästan tvärtom. Nu skär man ner, nu skall de offentligt anställda ta ett stort ansvar genom försämrade löneinkomster, nu skall man köra ner den offentliga sektorn på sparlåga.
Man säger visserligen att man har investeringar på gång för att stimulera den åländska byggsektorn, men herr talman, om det är så att den vinnande entreprenören outsourcar projektet, är det då en stimulans för den åländska ekonomin? Om entreprenören tar hit sin arbetskraft från andra länder medan de egna åländska företagen och arbetarna måste permitteras, är det stimulanspolitik? Jag är tveksam. Det har att göra med den dåliga lagstiftningen som vi har om offentlig upphandling. Om man ser totalekonomiskt på det hela så är det givetvis så att landskapsregeringen i samband med upphandlingen borde beakta att de som bygger skall i första hand sysselsätta den åländska arbetskraften. Jag tror inte att regeringen har sett på frågan på det här sättet. I samband med förra budgeten så påpekade finansutskottet att det är viktigt när man upphandlar byggprojekt, att vi verkligen ser till att det är ålänningar som blir sysselsatta.
Herr talman, när man talar om företagande så är det många som talar om entreprenörer och innovationer. Allt är naturligtvis viktigt men det är två faktorer som alltid måste föreligga, det ena är kapital och det andra är arbetskraft. Utan de här två faktorerna så blir det inte så mycket. Just frågan om vem som skall tillhandahålla kapital är en fråga som ideologiskt delar partierna. Här har förts en diskussion att landskapet t.ex. inte skall ge ut enhetslån för bostadsbyggande för det är bankverksamhet. Med det vill man säga att det är bankerna som skall finansiera bostadsproduktionen. Sedan finns det andra som säger att det är nödvändigt, bl.a. vår social- och arbetsmarknadschef, och därför skall samhället ta större ansvar. Det här tycks svaja lite beroende på regeringsmajoriteten.
Det finns också pengar som är direkt riskkapital. Landskapet har ett bolag som fördelar riskkapital för att stimulera företagande. Eftersom man bara talar om förutsättningar, inte att man själv skall direkt gå in och vara en part i företagandet, så tycker jag att det är konstigt. Regeringens resonemang att bara skapa förutsättningar borde, om man är någorlunda konsekvent, leda till att man helt lämnade sitt uppdrag för att t.ex. dela ut riskkapital. Nu tycker inte jag som socialdemokrat att det är en så god idé och speciellt inte under en lågkonjunktur, men min poäng är den att definitionen som regeringen har av näringspolitik inte riktigt är proportionell. Man föreslår lite här och lite där och så tror man att man har täckt in det mesta.
Jag tänkte säga någonting om arbetsmarknaden eftersom det är en så central fråga i den socialdemokratiska ideologin. Det är ytterst sällan, om någonsin, som vi har diskuterat den åländska arbetsmarknaden här i lagtinget. Det är lite tråkigt för det är ganska intressant, speciellt eftersom vi har en så rörlig arbetskraft. Idag finns det drygt 15 000 arbetsplatser som är åländska, av dem är drygt 2 000 sådana som inte finns på Åland. Vi har ca 13 000 sysselsatta ålänningar, sedan har vi ålänningar som jobbar som pendlare i Sverige. Dvs. vår arbetsmarknad är inte bara på Åland utan den finns också i närregionerna i Sverige och Finland.
Det andra som jag tycker att är karaktäristiskt för den åländska arbetsmarknaden är det att vi inte har haft arbetslöshet på otroligt lång tid. Det betyder att vi inte har några arbetskraftsreserver heller. För de flesta arbetsmarknader finns det grupper som går in och ut som en sorts reserv, särskilt kvinnorna. På Åland har vi en hög sysselsättningsgrad, det har vi haft länge, det betyder att kvinnorna är på arbetsmarknaden i lika hög grad som männen. Vi har inte heller grupper som studerande i någon högre grad, som står utanför arbetsmarknaden, nu just på grund av lågkonjunkturen ja, men om man ser över tid, eftersom vi exporterar i så hög grad vår akademiskt utbildade arbetskraft.
Det tredje är att vår arbetsmarknad i hög grad karaktäriseras av tjänsteproduktion. De varuproduktioner som vi har, dvs. speciellt inom primärnäringen blir allt mindre och mindre. Som alla samhällen i Europa så förändras befolkningen så att det blir allt färre som skall försörja allt fler, eftersom befolkningen åldras. Till det här kommer att pensionsavgångarna är stora, dvs. det finns ingen arbetskraftsreserv. För att vi skall ha konkurrenskraft och tillväxt i våra ekonomier så behöver vi mera ung, kompetent arbetskraft. Inom den offentliga sektorn kommer avgångarna att vara stora, det kommer att behövas, det behövs redan inom hälso- och sjukvård och inom utbildningen, många nya löntagare. Det här kan bli ett jättestort problem för Åland och efterfrågan på arbetskraft kan betyda, om utbudet är för litet, att arbetskraften blir väldigt dyr och det har en inflatorisk effekt på hela vår ekonomi. Det enda möjliga är att vår arbetsmarknad kompletteras genom inflyttning. Det vet vi alla att inflyttningen har varit omfattande de senaste åren. Den bromsas igen nu av det skälet att man inte kan köpa sin bostad och tillgången på hyresbostäder är väldigt begränsad. Man kan givetvis köpa en tomt på planerad mark, men det är inte så många som har sådana tillgångar och det är inte så många som är beredda att göra det i ett första skede när man flyttar in utan de vill pröva på. Inflyttningen är ändå ganska liten i relation till behovet av arbetskraft. Sedan är det inte okomplicerat med en arbetskraft som kommer från länder där man har ett annat språk än svenska. Vår integrationspolitik är ännu bara i sina barnskor och det finns inte några tecken på att man i regeringen skulle satsa riktigt på det här. Det är Medis och ibland skall det vara landskapets, ibland skall det vara kommunernas, ibland skall de syssla med integration, ja, regeringen vet inte vad de vill i den här frågan.
Herr talman, hur gör man? Ett som är säkert är att det inte finns några snabba lösningar, men socialdemokraterna tror, som vi alltid har gjort, på utbildning. Då är det centrala att vi måste satsa mycket och stort på Ålands högskola. Det är det viktigaste på lång sikt att göra Ålands högskola till en internationell högskola med dubbelt mera elever åtminstone. Det andra är att vi skall ta tillvara de ungdomar som utbildar sig på Åland, för deras vilja att stanna kvar är mycket stor. Sedan måste vi förbättra vår integrationspolitik.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattson, replik
Herr talman! Trots väldigt många negativa åsikter om det här så finner jag ändå att det finns en hel del gott att diskutera vidare utifrån ledamoten Sundbacks anförande. Det första tycker jag att är rollfördelningen som vi har varit inne på. Det är väldigt viktigt att vi klargör rollfördelningen mellan regeringen, näringslivet och övriga invånare.
När det gäller de olika bolagen som ledamoten Sundback tar upp så vill jag säga att ursprungstanken för posten, eller tron bland många här i salen var, att det skulle bli en belastande faktor för det åländska samhället, det skulle bli en utgiftspost varje år i landskapets budget. Så har det inte blivit och det tycker jag är intressant. Nu är det mindre än ett år sedan posten blev AB och det är klart att vi måste utvärdera och fundera på hur det fungerar. När det gäller Ålands Radio så är det knappast ett sådant bolag som vi har så mycket ägarsyn i eftersom alla är med så är det ingen som styr. När det gäller Ålands industri återkommer jag i en andra replik.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag vill ta det här med Ålands Radio & TV. Ministerns svar visar på total okunskap om hur mediemarknaden ser ut. Skall de privata medieproducenterna ha tillgång till sändningsnätet, som är skattefinansierat, på samma villkor eller inte som Ålands Radio? Det är det som är frågan, det är det som ägarna skall ta ställning till. Eller skall Ålands Radio & TV ha en särskild förmån att säga på vilka villkor de övriga får nyttja nätet. Det är det som ägarna skall ta ställning till.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är så illa att vi betalar t o m till andra sändare, till de svenska och finska programmen betalar vi med skattemedel för att vi skall sända ut dem. Till de privatfinansierade så får vi återkomma vid ett annat tillfälle. När det gäller Ålands industri så vill jag påstå att det har varit en, av alla partier, mycket bra och god stödform för att starta företag och tillgodose behovet av industrifastigheter. Det hoppas jag för egen del att inte skall behöva kritiseras i dagsläget.
Ledamoten Sundback sade ”man kan inte köpa bostad när man flyttar till Åland”, men det är absolut att handskas illa med sanningen för man kan köpa en bostad direkt när man flyttar till Åland, det finns inget hinder för det, bara det att den måste vara på en planerad tomt. Vad jag vet så är hela Mariehamn i den formen av planering.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det med Ålands Radio & TV visar att näringsministern inte vet vad han pratar om. För att få sända de här svenska programmen så måste radion betala upphovsrätt, men ingen särskild avgift för att sprida programmen i nätet. Det måste, hör noga på nu ministern, de åländska privata aktörerna betala till Ålands Radio & TV. Är det lika villkor? Är det bra förutsättningar för att främja åländska mediebolag?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Det har varit en intressant och viktig debatt och spörsmålssvaret gör att många nya frågor väcks. Berättar spörsmålssvaret om hur det verkligen är eller hur det borde vara? Man berättar om visioner, men det är svårt att få ett grepp om den konkreta näringspolitiken. I svaret finns också en del faktafel som borde ha korrigerats och som jag nu försöker rätta till.
Det vi nu ser är att arbetslösheten ökar för varje månad. Nu är snart 10 procent av ungdomar under 25 år på Åland utan arbete. Det är främst unga som precis har blivit klara med sina studier, som står utan sysselsättning. Det är svårt för dem att få ett jobb. Landskapsregeringen säger så här i svaret på det näringspolitiska spörsmålet, ”vid sidan av det betydligt utökade utbudet av utbildningsplatser och arbetsförmedlings- och vägledningstjänster, kartläggs gruppen arbetslösa under 25 år för att kunna erbjuda lösningar som ger ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Sysselsättningsåtgärder genom europeiska socialfonden för i första hand unga arbetslösa är Ungdomslotsverksamhet och projekt Katapult. Landskapsregeringen kommer tillsammans med företag och kommuner att föreslå särskilda aktiviteter för att motverka en ökande långtidsarbetslöshet”. Här nämns två projekt som jag tidigare har ansvarat för och jag har även varit med och startat ett av dem.
Katapult har funnits i elva år nu och projektet borde kanske ligga under den sociala avdelningen eller under utbildningsavdelningen, men under de senaste åren har det funnits mest pengar under AMS och därifrån har Katapult finansierats till 80-85 procent samtidigt som de har varit en del av Emmaus returprojekt. Projektet Katapult är inte finansierat via europeiska socialfonden och det är tveksamt om det är en ren sysselsättningsåtgärd. Det är i alla fall inget projekt för unga arbetslösa med yrkesutbildning.
Ungdomslotsen är däremot ett ESF-projekt, men inte heller det är ett renodlat sysselsättningsprojekt. Syftet med ungdomslotsen är att fånga upp ungdomar som inte har kommit in i utbildning efter högstadiet, som vill hoppa av pågående yrkesutbildning eller som vill ha hjälp med att hitta ett jobb, en praktikplats eller en studieplats på eller utanför Åland. Ungdomslotsen är en uppsökande verksamhet som kompletterar och samarbetar med AMS och studievägledarna i skolorna. Det är en jättebra och viktig verksamhet.
Jag ställer mig frågande till varför man i spörsmålssvaret säger att regeringen skall samverka med företag och kommuner för att motverka en ökande långtidsarbetslöshet. Det är säkert bra, men varför nämner man inte med ett ord den tredje sektorn, föreningarna? Emmaus är huvudman för både Katapult och Ungdomslotsen samt Emmaus bygg- och möbelretur och så har Emmaus ett tiotal arbetsplatser på Köpmansgatan för personer som har svårt att få jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Bästa regering, se också den tredje sektorn som en viktig resurs till att bidraga med aktiviteter för att motverka en ökande långtidsarbetslöshet. Tredje sektorn kan med andra ord vara en viktig aktör i det här sammanhanget. Som jag ser det så har inte landskapsregeringen några konkreta svar på vad som skall göras för att motverka ungdomsarbetslösheten. Nu börjar det bli hög tid att inte bara kartlägga utan även agera. Det finns ingen enkel lösning på problemet, varken för de som är unga och utan jobb eller de som är +58 och har några viktiga arbetslivsår kvar innan pensionen.
Till en annan fråga. Visionen för ett hållbart Åland 2020, lyder ”ett tryggt självstyrt ö-samhälle där medvetna medborgare gör hållbara val”. Man säger i spörsmålssvaret ”en utveckling som bygger på hållbara val görs av människor med goda insikter av naturens begränsande bärkraft, samhällets sociala utmaningar och vikten av en stark dynamisk ekonomi i balans”. Vi fick för en stund sedan höra minister Sjögren tala väldigt insiktsfull om näringspolitik och behovet av ett helhetsgrepp, om behovet av planering osv. Om man har det här som ledstjärna, hur motiverar regeringen då att man i budgeten har i beredskap att arrendera ut mark för en golfbana på Stornäset i Sund? Jag förstår att det här är en av de få infrastrukturella satsningarna för den viktiga turistnäringen, men Stornäset? Är det ett hållbart val? Är det klok och långsiktig näringspolitik? Vad tänker den här regeringen göra med det tidigare principbeslutet om markanvändning från 1992?
När man lyssnade på minister Sjögren så verkade det som att regeringspartierna har mycket olika åsikter i frågan. Den tidigare biskopen i Borgå stift sade ofta i olika sammanhang, en kyrka som predikar kärlek men inte omsätter den i praktiken är inte trovärdig. Socialdemokraterna anser att den som talar om hållbar utveckling men som inte omsätter det i praktiken är inte trovärdig.
En mycket viktig sektor är byggbranschen. Att hålla igång byggandet är ett säkert sätt att skapa sysselsättning, eftersom man brukar räkna att varje byggnadsarbetare genererar jobb åt fyra-fem personer till. Här vet säkert näringsministern hur många som får sin sysselsättning på Åland, tack vare byggsektorn. Vi vet att det finns ungefär 1600 arbetare inom livsmedelsklustret. Det är bra, men hur är det inom bygg?
Sjöfartsmuséet, ÅHS och renoveringen av självstyrelsegården är de största projekten som landskapet skall bjuda ut under den kommande treårsperioden. Det är synnerligen viktigt, som vi ser det, att landskapsregeringen tar ett samhällsekonomiskt ansvar. Det måste finnas ett samhällskontrakt, mellan politikerna som beställare och näringslivet som utförare, som bygger på att man tillsammans skapar jobb och tillväxt på Åland. Bygguppdragen måste ges åt företag som också i första hand väljer det lokala framom billigt och utländskt. Om vi tillsammans skall försöka klara av lågkonjunkturen och för att minimera de skador på byggsektorn som den ekonomiska krisen kommer att innebära, så måste man tillförsäkra att det är åländska byggjobbare och lokala underentreprenörer som hålls i arbete. Visst unnar jag polacker, ester, rumäner och byggjobbare från andra delar av världen jobb, men inte på bekostnad av att våra egna byggjobbare permitteras eller blir arbetslösa och inte på bekostnad av att man inte följer säkerhetsnormer. Om man på ett bygge inte monterar upp byggnadsställningar eller struntar i att följa andra säkerhetsföreskrifter så är det klart att det blir billigare. Är det den utvecklingen vi vill ha? Nej, säger socialdemokraterna.
Det gör mycket på slutnotan om man kan få in bemanningsföretag från Baltikum som kommer med byggjobbare som jobbar vardag som helg, t o m på midsommarafton, för betydligt mindre löner än en som skall bo och leva på Åland. Här bör landskapsregeringen i samband med byggentreprenörer och representanter för facket, samlas till ett möte för att se hur man kan utveckla ett samhällskontrakt för att så många åländska jobb som möjligt kan bibehållas.
Det borde också finnas beredskap för sysselsättningsskapande åtgärder om vi går mot tider då det åländska byggfirmorna får det svårt. För att målet att 95 procent av de över 75 år skall bo hemma skall kunna uppfyllas, så krävs det att flervåningshus får tillgång till hiss. Idag finns det många äldre flervåningshus, speciellt i Mariehamn, som saknar hissar. Räntestöd finns men det skulle också kanske behövas ett direkt understöd i likhet med det system för hissinstallationer som man har i riket. Även andra reparationer, underhåll, stambyten, osv. borde utföras under en lågkonjunktur.
En annan sak som jag vill avsluta med är turlistorna för skärgårdstrafiken inför nästa säsong. Matka-mässan i Helsingfors i januari är en otroligt viktig försäljningsmässa, i synnerhet för skärgårdens turistföretagare, då delas skärgårdsturlistorna ut till potentiella besökare. Nu måste regeringen skynda på och ta beslut om nästa års turlistor, annars kan det få stora ekonomiska konsekvenser för skärgårdens turistföretagare. Tack herr talman!
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det var igen många åsikter och synpunkter som ledamoten Carina Aaltonen räknar upp och jag kan svara bara på en par stycken. När det gäller Stornäset, om vi tänker gå ifrån principdokumentet från 1992, har vi inte tagit ställning till, det finns alltså en förfrågan och regeringen vill testa lagtinget hur man ser på det här. Till saken hör att regeringen med lantrådet Roger Jansson i spetsen, planerade hela Grelsby kungsgård till golfbana och diverse. Då var det samma principdokument som låg till grund för det, det torde gå att göra likadant igen.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Vad är då regeringens hållning i frågan? Jag har en bestämd uppfattning om att det finns olika åsikter i de två regeringspartierna och jag anser inte att näringsministern bara kan hänföra det här till lagtinget. Näringsministern måste väl ha en egen uppfattning när han har skrivit in det i budgetmomentet under sitt område, att man har beredskap att bygga en golfbana eller att upplåta mark för en golfbana på Stornäset. Det är väl det som är regeringens uppfattning?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ärendet är under beredning, ledamot Aaltonen. På torsdag kommer vi att ha en överläggning i frågan och ta till oss protesternas innehåll. Jag vill kort kommentera byggsektorklustret, vi måste väl kalla det för det då allting handlar om kluster. Jag kan inte säga exakt hur stort det är, men det är definitivt mycket omfattande och man har kunnat identifiera just byggsektorn som lite av motorn i sysselsättningseffekter för det här. Regeringen har cirka 20 miljoner i stimulanseffekter som investeringar för kommande året, ungefär på samma nivå som i år. Det finns en plan att kunna upprätthålla den. Utöver det så är de investeringsstöd som ges till lantbrukare och övriga företag i storleksordningen också en par miljoner per år, som är ren stimulans till sysselsättning.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det är oerhört viktigt att samhället under en lågkonjunktur stimulerar byggsektorn för det ger också arbete till chaufförer, till andra mindre företag som importerar eller säljer byggnadsmaterial osv. Då anser jag också att man bör ta ett ansvar att se till att det är lokala underentreprenörer och lokala byggarbetare o.s.v. som får jobben. Här bör samhällskontraktet upprätthållas och få tillstånd en diskussion mellan byggföretag och landskapsregeringen. Jag tycker inte det känns rätt om pengarna skall föras ut från Åland om byggprojekten skall vara de stimulansåtgärder som man säger att de skall vara.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Ett engagerat anförande, som vanligt när ledamoten Carina Aaltonen står i talarstolen. Det är två saker som jag vill ta fasta på. Det ena är den reglering, s.k. pro-åländsk som ledamoten Aaltonen vill införa, dvs. det som går emot gällande avtal och det som går emot EU:s lagstiftning och det som troligtvis kan vara frågan om direkt diskriminering, det att bara ”riktiga ålänningar” skall få jobb här. I den bästa av världar så drar vi alla hemåt, men landskapsregeringen avser att följa gällande regelverk.
När det gäller skärgårdsturlistorna, så är jag den första att beklaga att de fortsättningsvis inte är färdiga. Min förhoppning är att de skall finnas tillstädes i januari.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det vore intressant att se om landskapsregeringen kan pröva det här och kan se till att upphandlingarna efterföljs, att det talas svenska på byggarbetsplatserna, att man gör kontrollerna, att man kräver av byggnadskontrollanterna att se till att det finns byggare som verkligen kan tala det svenska språket på arbetsplatsen. Vad skulle hända om man skulle ha en mera pro-åländsk, som minister Thörnroos säger, att man verkligen ser till att det är de lokala byggnadsfirmorna och underentreprenörerna som skall få jobb och sysselsättning i första hand?
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! I den bästa av världar så vill vi naturligtvis att de som finns i vår närmaste bekantskapskrets och i vår närhet, skall ha det bra och skall få byggena. Tittar vi på byggnadssektorn idag och på de riktigt stora byggföretagen på Åland, så är det inte landskapsregeringens sak att komma med pekpinnar och döma vem en privat företagare väljer att anställa. Det är landskapsregeringens sak att ta fram ett regelverk, sedan är det andra myndigheters sak att efterfölja det. Självklart borde det talas svenska på byggena, absolut.
Jag tycker ändå att det känns lite skrämmande att socialdemokraterna, som jag alltid har hållit som ett väldigt öppet parti, nu står och talar för det stängda dörrarnas princip. Nu när det börjar bli lite spänt ekonomiskt, då stänger vi dörren och det är bara vi som sitter här. Det tycker jag är både skrämmande och förvånande.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Nej då, absolut inte. Vi ser till det som är totalekonomiskt, samhällsekonomiskt, bäst för Åland. Det är väl att de åländska byggnadsarbetarna, det kan vara andra människor som kommer från andra delar av världen, som bor här, har arbete och sysselsättning. Rent företagsekonomiskt så kan jag förstå ledamoten Thörnroos inställning, men rent samhällsekonomiskt, totalekonomiskt, så är det absolut bäst att hålla igång de lokala företagen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Under kompletteringsanförandet så skulle jag vilja, i den mån förutom näringsministern också kansliminister Roger Eriksson har möjlighet att delta, men har han inte så har han inte. Först några kommentarer om näringsministerns okunskap i frågor som gäller hans ansvarsområde. Åkrarna i Grelsby nämnde han, när det gällde den andra golfbanans planering efter Kastelholm. Åkrarna i Grelsby lyder inte under några skyddsdokument från 1992, som alla vet.
Sedan vill jag också säga att diskussionen om byggklustret inte är likadan som den var för 20-30 år sedan, att man har den stora klustereffekten i samhället, den har betydligt minskat. Nu vet jag inte om det har gjorts någon modern utredning de senaste tio åren om effekten, men den är inte jämförbar med t ex sjöklustret eller livsmedelsförädlingsklustret. Eftersom i stort sett allt byggmaterial numera köps utifrån och också stora färdiga element köps utifrån så ser klustret helt annorlunda ut än tidigare. Vi kunde också säga att vi absolut inte har någonting emot att ester får jobb i våra byggjobb. Det vet jag att socialdemokraterna inte heller har utan ni talar om att man skall ha samma arbetsvillkor. Till den delen håller vi med, att man inte utestänger folk för att man prioriterar att lokala personer får jobb, därigenom skulle man utestänga byggnadsarbetare utifrån. Sådant tänk går vi naturligtvis inte med på, men jag förstod att tanken inte var den trots att det tidvis hördes så.
Herr talman! Debatten börjar lida mot sitt slut. Jag är sista på talarlistan, hoppas att det ändå kommer någon till i anledning av det jag tänker säga avslutningsvis. Det förefaller alldeles klart att partierna centern och liberalerna inte har en tillräcklig vilja att diskutera näringspolitik. Varför det är så här vet jag inte, men jag skall komma med någon gissning i sammanhanget. Centerns och liberalernas lagtingsledamöter har suttit tysta under de här två dagarnas debatter efter de korta gruppanföranden. Jag kan förstå att landskapsregeringens agerande i debatten bygger på dåligt samvete. Man har dåligt samvete för att man inte sköter näringspolitiken. Därför har man inte velat tala näringspolitik, inte ens i svaren, men allra minst i debatten. Man har bara talat om andra politikområdens betydelse för näringslivet och näringspolitiken. Jag tycker det är en lite ful taktik som även lantrådet ägnar sig åt i det här sammanhanget.
Läser man spörsmålet får man väldigt klart för sig vad vi var ute efter. Det står på första sidan i sjätte stycket. ”Landskapsregeringen bör nu tydligt klargöra hur man avser att utveckla sjöfartsnäringen med kringnäringar.” Det enda vi har fått veta är det som står i budgeten är att man skall göra en klusterutredning, men ingenting annat om näringens utveckling trots att den har enorma utvecklingsförutsättningar. ”Landskapsregeringen bör nu tydligt klargöra hur man avser att utveckla turismens kvalitets-, aktivitets- och evenemangsverksamhet.” Jag tror inte att vi har fått nästan någonting alls till del annat än att det finns de pengar som alltid har funnits för turismens utveckling. När det gäller krafttag för att utveckla kvaliteten, särskilt på stugsidan och utveckla aktivitets- och evenemangsverksamhet så har vi inte fått någon information.
Man skall klargöra hur man avser att utveckla tjänsteföretagandet. Det har varit några spridda synpunkter, men inget sammanhållet grepp om det heller. En av de allra viktigaste frågorna som vi efterlyser i spörsmålet är att man skall klargöra hur man avser att utveckla diversifieringen, marknadsinriktningen, omstruktureringen i landsbygdsnäringarna. En av de grundläggande näringspolitiska frågorna i landskapet. Det enda man kommer med är bidragstänkandet, det är det som man skall utveckla.
Nej, det låter som om jag skulle leva med er här på 70-talet, möjligen 80-talet, men inte 2000-talet. Vi ser den nedåtgående trenden för den EU-delfinansierade lantbrukspolitikens utveckling, i viss mån avveckling, förändring. Nu gäller det verkligen för lantbrukets del att vara på vågens framkant så att man om fyra-sex år är verkligt konkurrenskraftiga i den nya bidragsvärlden man då lever. Det måste vi få ett program för från landskapsregeringens sida.
Vi har också efterlyst en affärsplan för grön teknik och service. Vi vet att AICIS och tankeverkstaden jobbar med de frågorna, men det är så att säga utanför landskapsregeringens sida. Jag börjar nu efter två år återkommen i lagtinget, vänta på att vi måste få se några resultat presenterade av landskapsregeringen.
Är det så att centern som parti och liberalerna som parti har ett riktigt dåligt samvete för den osynliga näringspolitiken? Den här debatten har visat att det synes vara på det sättet. Då tycker jag att det var väldigt bra att vi väckte det här spörsmålet. Man vill naturligtvis inte erkänna att det är på det här sättet och man kommer att säga emot mig naturligtvis, men i hela den långa debatten har man inte lyckats med en sådan marknadsföring av sin osynliga eller till delar obefintliga näringspolitik.
Innan jag kommer till avslutningen av mitt anförande, så har jag några särskilda synpunkter. Den första gäller särskilt ansvarsområdet som minister Roger Eriksson har. Ni kommer ihåg att jag tog upp frågan om jordförvärvstillstånden och att man inte hade beaktat den parlamentariska kommitténs resultat i den debatt som var. I det sammanhanget fick jag höra, att regeringspartierna har en beredning av ett ärende på gång när det gäller kommitténs betänkande. Med regeringspartiernas hjälp i lagtinget har jag kunnat ta del av beredningsarbetet och det är rimligt, det här är en typisk lagtingsfråga. Som medlem i den parlamentariska gruppen är det synd att jag inte har fått se det tidigare. Nu har jag fått se det och det är ingen bra läsning, kära vänner. Det ger underlag för att den debatt som har förts, den inskränkta och inskränkningsdebatt som har förts, är korrekt.
I dokumentet öppnas tre väsentliga saker, att regelverket vi har skall bygga på lagstiftning och inte på någonting annat. I beredningsarbetet talar man om att man skall ändra på praxis, möjligen. Vad kommittén sade så tydligt var att det måste grunda sig på lagstiftning, det måste komma via lagtinget. I det dokumentet kan man sedan tala om att man ändrar i viss mån på praxis, men det bör underställas parlamentet. Sådana förslag ser jag inte mycket av.
Huvudreglerna för jordförvärvstillståndsbeviljning är någorlunda klara i dokumentet, men de väsentliga undantagen för näringspolitiken saknas. Jag säger det här för jag vill att centern och liberalerna skall ta sitt förnuft till fånga och återinföra det som den parlamentariska kommittén var överens om, undantagen när det gäller turistiska satsningar, s k strandbar dit också hotellverksamhet kan inräknas. Jag sade att man tydligen inte har förstått vad man sade i kommittén och den uppfattningen förstärks nu när jag tar del av beredningsarbetet, man har inte förstått.
När det gäller möjligheterna att underlätta för fast bosättning så talar kommittén om att lagstiftningen bör klargöras när det gäller den delen så att kommunerna får klart för sig när de planerar områden för fast bosättning, vilka regler som gäller, bl.a. när det gäller strandnära boende. Det fordrar också lagstiftning och klara besked ifrån lagtinget. Jag såg inte heller någonting av det. Det är allvarligt, herr talman och jag tror vicetalman Gunnar Jansson, som sitter talman just nu, håller med om det.
Jag har för min del valt att tillsammans med gruppen titta på rådgivningen till näringslivet. Inte stöden, utan rådgivningen till näringslivet. Jag har kommit fram till att om jag räknar landsbygdscentrat, det som organisationer får för rådgivning till lantbruket och försöksstationen, in i bilden så blir det lite över en miljon som man ger för utveckling av lantbruket och landsbygdsnäringarna. En miljon ungefär. Till resten av näringslivet räknar jag rådgivningen i budgeten på 130 000 och ÅTC:s hela verksamhet, då blir det 380 000. Vi ser de här balanserna, de är inte bra. Själva organisationsrådgivningen till lantbruket får 320 000 och resten av näringslivet får 130 000. Jag antar att alla summorna kunde sänkas ordentligt, men någon slags balans bör det naturligtvis finnas. Man bör klargöra hur diversifieringen av landsbygdsnäringarna och särskilt lantbruket, vem som har ansvar för det och hur det skall gå till i praktiken. Den undersökning vi har gjort visar att det är relativt misskött. Det är också en osynlig näringspolitik som är ytterst allvarlig, inte minst för lantbruket och för landsbygden.
Från en del av livsmedelsindustrin har jag fått information om att de inte har ett jämlikt kostnadsläge överhuvudtaget med Sverige eller Finland. När det gäller elpriserna som är ungefär 35 procent högre för våra livsmedelsföretag, vattenpriserna, 50 procent högre, avloppspriserna, 50 procent högre, avfallshanteringen, dubbelt högre, riskavfallet, 200 procent högre, veterinärkostnaderna för slakteriet, väldigt mycket högre per producerad enhet. Det här är näringspolitik, att jobba med de här frågorna så att man får ungefär samma konkurrensförutsättning. I svaret från landskapsregeringen såg jag ingenting om resonemang kring det.
I debatten i onsdags så sade näringsminister Jan-Erik Mattsson ”det ser väldigt positivt ut för det åländska näringslivet”. Det motiverar han med att man har ett väldigt stort antal bidragsansökningar på näringsavdelningen. Låt det sjunka in.
I Ålandsdelegationens beräkning, som också finansutskottet har fått, över flitpengen, eller skattegottgörelsen, så ser vi att mellan 2007 och 2008, det torde vara året efter Chipsaffärens verkningar på samfundsskatten, så gick den åländska samfundsskatten ner med 54 procent. De redovisade företagsvinsterna gick ner med 54 procent på ett år, från 2007 till 2008. Det är det sista beskattningsåret vi har, 2008. I riket gick de ner med 24 procent. Dubbelt mera har de gått ner på Åland.
Näringsministern säger att det ser väldigt positivt ut för det åländska näringslivet. Jaha. Det är alltså resultaten och sysselsättningen inom näringslivet som anges, som är termometern på hur bra det går för det åländska näringslivet. Det här är en mycket viktig del av landskapets finansiering, skattegottgörelsen, när den har varit över 30 miljoner. Borde normalt ligga på mellan 15 och 25 miljoner. Till 2008 gick den kraftigt ner, 54 procent. Också det är en näringspolitisk intressant fråga, men den är också naturligtvis på många andra sätt väsentlig för landskapsregeringens möjligheter att kunna sköta Åland på bästa möjliga sätt.
Vi ser också i inkomsterna via flitpengen när det gäller statsskattens storlek, som inkluderar förvärvsinkomsterna och kapitalinkomsterna. De har gått ner i riket med fem procent och med 15 procent på Åland, alltså 10 procentenheter mer. Det är därför som skattegottgörelsen har sjunkit tre miljoner. Det har också att göra med företagens lönsamhet, med utdelningen på basen av redovisade vinster och därmed inte bara på samfundsskattens storlek men också på kapitalskattens storlek i landskapet jämfört med riket.
Inte minst, herr talman, med tanke på de frågor som finns på sidan ett i spörsmålet och som jag läste upp det sjätte stycket med de obesvarade frågorna när det gäller näringspolitiken. Jag kommer efter att diskussionen har avslutats att föreslå en kläm Klämmen är utdelad på lagtingsledamöternas bord. Den lyder ”att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att hållbara åtgärder vidtas som återställer näringslivets förtroende för landskapsregeringens näringspolitik och som igen inriktar politiken på tillväxt, ökad sysselsättning, bättre lönsamhet och lantbrukets allt högre behov av marknadsanpassning”. Vad betyder då detta? Ett förlorat förtroende hos näringslivet är i allmänhet nästan omöjligt att bygga upp på nytt. I den situation vi befinner oss nu i landskapet, så är det omöjligt. Det är omöjligt utan kraftfulla och synliga åtgärder. Tro mig och tro oss, vi diskuterar med så många näringslivsmänniskor kontinuerligt. Det här är en mycket stor fråga för centern och liberalerna. Hur bygger man upp detta förtroende på nytt?
Jag tror att det finns orsak att diskutera landskapsregeringens sammansättning. Vi i frisinnad samverkan hör inte till dem som vill fälla den här landskapsregeringen, utan vi menar att valresultatet ställer krav på centern och liberalerna att kunna regera Åland. Om man misslyckas på någon punkt så måste man vidta åtgärder. Den här debatten har visat att det som vi hör från näringslivets sida är klart och tydligt besked på att man har misslyckats. Den utjämningen av sysselsättningen som nu drabbar offentlig sektor, kräver att privatsektorn bryter sin nedgång och får det till uppgång. De siffror vi har fått ta del av lönsamheten i det åländska näringslivet kräver att vi kan få upp lönsamheten i näringslivet. Både på sysselsättningssidan och avkastningssidan är det nödvändigt att vi får en kraftfull näringspolitik från landskapsregeringens sida. Det klart att den inte kan göra allt, långt därifrån, men det måste finnas. Det är företagen själva som sedan skall skapa både sysselsättningen och lönsamheten. Tack.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Med retorisk kunskap och metodik så vill ledamoten Roger Jansson avsätta mig, verkar det som. Jag har också diskuterat med näringslivet och den tidigare näringsministern hade inte heller byggt upp en särskilt hög nivå i förhållande till det som finns nu. När han säger att jag säger att det går bra för det åländska näringslivet, ja utifrån deras investeringsbehov och investeringsvilja, det var det jag anförde. Man har en väldigt hög investeringsvilja i det åländska näringslivet just nu. Det är en positiv sak att komma ur krisen som ingalunda är tillställd av näringsavdelningen på Åland. Jag tycker vi befinner oss i en jätte världskris egentligen, i synnerhet i våra grannländer. Han säger att skatterna och inkomsterna har gått ner, ja företagsförsäljningar. Skulle vi ha stoppat Chipsförsäljningen ifrån regeringen nu, när den gjordes 2007?
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det var det här svaret jag var rädd för, att näringsministern tror att man kan mäta aktiviteten i näringslivet med hur många bidragsansökningar det ligger på näringsavdelningens bord. När jag var näringsminister själv i början av 2000-talet så gjorde jag ett överslag över hur stor del av produktiviteten i det åländska näringslivet som var i behov av och hade möjlighet att söka bidrag från landskapsregeringen och kom fram till att det rörde sig om mellan 5 och 15 procent, alltså 85-95 procent var oberoende av landskapsregeringens bidragsportfölj. Så säger näringsministern att beviset för att det åländska näringslivet går bra är för att vi har så många ansökningar. Otroligt.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ja, det är otroligt för ledamoten Jansson kommer inte att vilja förstå det jag säger någonsin, tror jag. Jag skall gå vidare på utvecklingen av vår ekonomi. En företagsförsäljning, som vi ingalunda kunde stoppa, vad jag vet, så skapade ett skattebortfall som var enormt. Det här är den stora risken vi har om vårt näringsliv väljer att sälja ut. Ett annat exempel är den utflaggning som har skett, kunde vi ha stoppat den? Inte vet jag, men den har nu ändå skett p g a den svaga svenska kronan, men den har givit upphov till en nedgång av BNP på två år med 5,6 procent, istället för om den inte hade skett så hade det varit en svag uppgång av BNP.
Jag vill ännu en gång säga att jag ser att investeringsviljan i det åländska näringslivet oavsett om det är med bidrag av landskapet eller rena bankingen, är stor och det ger framtidstro för det näringsliv som vi har.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Först vill jag säga att jag har ingenting emot ledamoten Jan-Erik Mattsson som människa och politiker. Vad vi nu diskuterar är näringspolitiken som landskapsregeringen för och som Mattsson är huvudansvarig för tillsammans med lantrådet. Det är det vi diskuterar och inte person, men om det visar sig att, för att återställa förtroendet, det måste ske personbyte så är det i Mattssons intresse att diskutera den frågan rimligen. Här gäller det Ålands framtid, Ålands näringslivsutveckling.
När det gäller Chipsaffärens effekter på skattegottgörelsen så kom de inte 2007 utan de kom tidigare. Vi var uppe i det året, då det var som bäst, i 35 miljoner i skattegottgörelse. Det är inte det som har skett nu till 2008.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Ledamoten Jansson återkommer igen till parlamentariska kommitténs för hembygdsrätt, jordförvärv osv. betänkande. Jag vill ändå erinra om att vi var faktiskt alla i kommittén eniga om skrivningen som säger så här ”att kommittén föreslår att landskapsregeringen ställer villkor som syftar till att hindra att en fysisk eller juridisk person med stöd av aktieförvärv, kommer i åtnjutande av rättigheter till fastigheter som skulle ha förutsatt jordförvärvstillstånd om en juridisk person inte hade fungerat som mellanhand”. Det var vi alla överens om, men vi var också överens om att de här förslagen och vår slutsats kräver tydliga villkor och det är dessa villkor som nu diskuteras och som tydligen ledamoten Jansson kommenterar. De är viktiga därför att skall vi fortsätta att följa jordförvärvslagen så bör vi fastslå vilka förvärv som kräver tillstånd och vilka som kan godkännas. Är det då besittningsförvärv eller aktieförvärv?
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är alldeles riktigt att vi var överens om att likställa aktier med direkt förvärv av mark, när det gäller aktier avsedda för jordförvärv, bolag som bildas för att kringgå jordförvärvsbestämmelserna. Det var huvudregeln och den skall vara tydligt lagfäst. Vad jag talar om, är inte det. Utan jag talar om dels nödvändigheten av lagstiftningen, men det hoppas jag att vi är överens om i de här frågorna och flera andra som ingick i betänkandet. Vad jag talar om är de undantag som vi var överens om när det gäller turistiska ändamål. De saknas i beredningen tills vidare och de måste in och också befrämjandet av fast boende genom en ökad planering och klara regler för den planeringen.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag tolkar i alla fall att ledamoten Jansson är med kommittén i slutsatserna. I kommittén diskuterades aldrig huruvida reglerna skulle till lagtinget för diskussion, enbart när det gäller lagstiftningsåtgärder naturligtvis, de kommer per automatik till lagtinget, men i övrigt var det aldrig diskussion om att kommittébetänkandet som sådant skulle diskuteras i lagtinget. Det har inte jag något som helst minne av. Det är viktigt att vi är klara över vad vi diskuterar. Det papper ltl Jansson har fått tag på är ingalunda färdigt. Det är en början på hur man skall tydliggöra detta villkor, som är en förutsättning för att vi skall kunna leva efter jordförvärvslagen.
Ltl Roger Jansson, replik
Jag har inte talat om att det här betänkandet på något sätt skulle föras till lagtinget, det vet jag inte var ledamoten Carlson fick ifrån. Däremot har lantrådet sagt att hon gärna skulle föra någon form av meddelande till lagtinget i det här sammanhanget, det sade hon i onsdags. Mitt bekymmer är att jag är med kommittén till alla delar, medan det finns flera ledamöter här, även ledamoten Carlson, som inte har varit medveten om att kommittén har föreslagit de här undantagsbestämmelserna och utvecklingsfrågorna när det gäller turismen, Havsvidden t ex och när det gäller den fasta bosättningen, utan bara har noterat om skärpningarna till de delar som kommittén har varit överens om. De är naturligtvis riktiga, men det är inte den totala bilden, undantagen måste med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag sade i mitt anförande att det onekligen finns saker som kan och ska förbättras i näringspolitiken och jag har i flertal tillfällen i landskapsregeringen, diskuterat och tagit beslut om stora strukturomvandlingar i jordbrukspolitiken. Vi har tagit beslut och diskuterat ÅCA, ett fantastiskt koncept där man drar nytta av vasslan och gör biogas och gödsel. Vi har diskuterat och tagit beslut om en torkanläggning vid Färjsundet, som drivs med miljövänlig teknik. Vi har också tagit flera beslut inom förädlingsindustrin, t ex när det gäller äppelodling. Vi har tagit beslut om att påbörja turiststrategin, evenemangsstöd, PAF Open, sjöfartsmuséet. Jag delar överhuvudtaget inte uppfattningen som ltl Roger Jansson anför.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är ju synd det, eftersom det som jag framför är bevisligen korrekt. Att landskapsregeringen diskuterar, som ledamoten Sjögren säger, det tror jag också. Det är resultatet av de diskussionerna som vi efterlyser, det är våra frågor under de olika näringarna. Jag har inte heller uteslutit att vissa strategiska beslut är tagna av landskapsregeringen, men volymen på dem i förhållande till det behov som finns är väldigt litet, det kritiserar vi. På det sättet hjälper det inte att komma dragande med några enstaka goda förslag som här har kommit, utan det är hela näringspolitiken i hela dess bredd som blir i det här spörsmålet och sysselsättningspolitiken inkluderat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag glömde en sak, vi har också tagit beslut om att arrendera ut marker i Bomarsund och Grelsby för verksamheter med turistisk inriktning. Jag räknar upp tio saker på ett bräde som vi har tagit beslut om och som för näringspolitiken framåt. När jag tittar på budgeten för 2006, 2007, 2008 så kan jag inte precis påstå att jag hoppar jämfota av glädje för den sprittande näringspolitiken som de budgetarna innehåller.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Nja, det är uppenbarligen så att vi som hela vårt liv har jobbat med näringslivet och näringspolitik på olika sätt och de människor ute i näringslivet som tycker att regeringen är riktigt dålig på att föra näringspolitik lever i en helt annan värld än den som sittande landskapsregering med sina ledamöter är i. Förr har vi haft flera gånger per år diskussioner mellan det övriga näringslivet och landskapsregeringarna, nu har jag förstått att sådana diskussioner inte mera förs. Okej, det är bra om det ytterligare kallas till sådana diskussioner, men frekvensen hittills åtminstone är mycket mindre än vad den har varit tidigare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! I mångt och mycket så delar jag den oro som ledamoten Roger Jansson har för näringspolitiken. Det beror inte på att landskapsregeringen inte skulle ha goda intentioner eller vilja att arbeta med frågorna, utan snarare från det att vi står i ett väldigt svårt ekonomiskt läge för tillfället, som gör att resurser och prioriteringar ser avsevärt annorlunda ut i dagsläget än vad de gjorde för några år sedan när ledamoten Roger Jansson satt på den stolen. Jag skulle också vilja komma med en komplettering eller min synpunkt på jordbruket och de resurser till rådgivning som sätts där, man måste komma ihåg att det är EU-regelverk som vi satts att förvalta, vare sig vi vill eller inte och det upptar en stor del av de resurser som sätts mot jordbruksbyrån. Det är fråga om ren förvaltning.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Ingenting i spörsmålet har riktat sig mot näringsavdelningen och dess förvaltning av befintliga medel och fullföljande av de program som är fleråriga och som tidigare landskapsregeringar har grundlagt, utan uttryckligen mot den näringspolitik som vi inte får svar på vad innehåller när vi ställer spörsmålet, vi ställer tydliga frågor. Jag betraktar ledamoten Thörnroos som ny i landskapsregeringen, så hon kan inte ansvara för det här utan jag betraktar henne mera som en lagtingsledamot. Det är som lagtingsledamot hon har kunnat titta på hur näringspolitiken har utvecklats, men vad som är markant är att ledamoten Thörnroos är centerns ordförande. Som centerordförande måste man känna ett tungt ansvar för att näringspolitiken är maximalt god ifrån landskapsregeringens sida.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Det är sant. Som centerns ordförande men också som ledamot i landskapsregeringen så känner jag ett stort ansvar. Jag vet precis, tillika som ledamoten Roger Jansson, att det är det privata näringslivet, speciellt sjöfarten, som har skapat det välstånd och den välfärd som vi har idag. Jag vet mycket väl, precis lika väl som ledamoten Roger Jansson, att det är det privata näringslivet som fortsättningsvis skall driva Åland framåt. Till den delen kan vi tillstå att vi har en samsyn.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag vill mycket kortfattat bara konstatera att från den socialdemokratiska gruppen så stödjer vi den kläm som nu är framlagd. Jag tolkar också den här två dagars långa diskussionen i lite samma termer som ledamoten Roger Jansson, det är ganska tyst från regeringspartiernas sida. Det är så att regeringens näringspolitik blir inte bättre eller sämre än totalsumman av näringsministerns insatser.
Jag vill kort beröra frågan om byggsektorn och stimulans av de åländska företagen. Jag tror att alla som följer med åländsk politik vet att socialdemokraterna är det parti som kanske har haft den högsta profilen av alla vad gäller integration och hur viktigt det är att ta hand om de inflyttade och behandla dem med respekt och värdighet, även på arbetsmarknaden. Det är absolut inte frågan om någon diskriminerande verksamhet. Däremot är det viktigt om man kallar åtgärder för stimulans, då måste man se till att man prickar målet. Det är väl det som är min uppmaning till landskapsregeringen att fundera över de projekt man vill att skall stimulera åländska företag och sysselsätta den åländska arbetsmarknaden, så behöver man analysera hur man får den maximala effekten av det så att det totalekonomiskt gynnar vårt samhälle på bästa sätt.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Ja visst är det så, ledamoten Gunell, att arbetstagare som också återfinns inom byggsektorn skall behandlas med värdighet och respekt och visst vill vi också ha en gynnsam samhällsutveckling, men det var ju inte det som togs upp tidigare. Det som har framförts från socialdemokratiskt håll var att vi skall bortse från gällande regelverk, vi skall stänga gränserna mot Åland och vi skall gynna det som är åländskt. Den tiden är förbi, vi lever i en ny värld nu, en globaliserad värld där gränserna är öppna och där det är upp till de åländska aktörerna själva att skapa verksamhetsförutsättningar som gör att de själva har greppet om den åländska marknaden.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är bra att alla partier har kommit till den insikten, att vi lever med öppna gränser i ett EU och naturligtvis är det så att man skall följa regelverket och på icke diskriminerande grund, anta de anbud som är gällande. Jag har också jobbat med regelverket, över och under tröskelvärlden och tror mig veta någorlunda vad det innehåller. Det är nog så att om vi vill stimulera vår egen byggsektor och vår egen marknad så måste vi fundera hur vi gör det så att man på bästa sätt sysselsätter den egna verksamheten, annars skall vi inte kalla det för sysselsättning och stimulans, då är det bara vanliga byggprojekt, inte stimulans.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Visst är det så, men den värld som vi lever i nu, med det regelverk som vi har, så är det väldigt begränsat vad vi kan styra och ställa med när det gäller det privata näringslivet. Min bedömning är att vi varken skall eller försöka styra det privata näringslivet, vem de anställer eller hur de verkar. Det är inte ens lagligt mera, det går inte.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att regeringen och socialdemokraterna har samma målsättning här, att se till att den åländska arbetsmarknaden rullar på och att vi på bästa sett ser till att stimulera den. Därför talar man också från regeringens sida om stimulansprojekt. Det är vårt gemensamma intresse att se till att pengarna träffar rätt, så att det faktiskt sysselsätter, i så hög grad som det bara går, underleverantörer som också är verksamma i landskapet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Det var ju det vi har sagt härifrån att de åländska företagen kan inte ha en prioriterad fil in. Det var det som ledamoten Sundback var inne på, att vi måste välja åländska, vi måste välja bort utländska företag. Jag är glad över att samtliga entreprenörer för sjöfartsmuséet var åländska i grunden. Jag vet att alla åländska byggföretag har utländsk arbetskraft till sitt förfogande, dock inte inom el och VVS till någon högre grad, men inom byggsektorn så är det så. Vad skulle vi ha gjort om det hade varit ett rent polskt företag som hade haft det lägsta anbudet? Skulle vi då ha sagt nej till det? Det tycker jag är en berättigad fråga.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, vad skulle näringsministern ha gjort om det hade varit ett polskt företag som hade fått det? Skulle han ha gett det eller skulle han tycka att det var bättre om det var ett åländskt företag som fick bygga sjöfartsmuséet?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Med lite retorik så tycker jag att man måste ha sagt nej med socialdemokraternas inställning, men EU har ålagt oss att vi inte kan säga nej. Vi ska anta den som har lägsta anbudet och hela Europa är öppet idag. Det har just fallit en dom i Sverige där man har försökt att sätta sig över det här, men det funkar inte.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att det är så att hela systemet för upphandling, både under och ovanför EU:s tröskelvärden, är en sådan process som är levande hela tiden. Den växer och förändras och den tar ställning efter eventuellt olika domslut längs med vägens gång, men inget är på det sättet hugget i sten de här regelverken lever och förändras efter tidernas gång. Jag skulle inte tro att vi på Åland är sämre att följa det än vad man är i andra länder. Naturligtvis, för mig är det viktigt att man inte diskriminerar, men jag tycker också att regeringen bör reflektera kring om man vill ha sysselsättning och stimulans för sitt eget samhälle, hur gör man det då på allra bästa sätt? Det är kanske dags att fundera på det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Under överläggningen har lagtingsledamoten Roger Jansson understödd av lagtingsledamoten Camilla Gunell lagt följande förslag till hemställan: ”Lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att hållbara åtgärder vidtas, som återställer näringslivets förtroende för landskapsregeringens näringspolitik och som igen inriktar politiken på tillväxt, ökad sysselsättning, bättre lönsamhet och lantbrukets allt högre behov av marknadsanpassning”.
Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum 9.12.2009. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 9.12.2009.
Föredras
5 Hembygdsrätten
Landskapsregeringens svar (EF 2/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Roger Janssons enkla fråga (EF 2/2009-2010)
Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.
Ltl Roger Jansson
Fru talman! Den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt föreslog vid sitt betänkande den 2 april 2009 Åländsk utredningsserie 2009/4, bl a enhälligt avseende förvärv av hembygdsrätt följande, se sidorna 41-43, ”Kommittén föreslår ett avskaffande av finskt medborgarskap som en förutsättning av förvärv och innehav av hembygdsrätt. Kommittén föreslår att landskapsregeringen hos Finlands regering initierar en ändring av självstyrelselagen, så att den kan antas av riksdagen under innevarande mandatperiod”. Motivet för ändringen angavs främst vara ojämlikheten och olika behandling av personer bosatta på Åland. Den tid, riksdagens innevarande mandatperiod, som kommittén anger som tidsram för ändringen i självstyrelselagen börjar nu snabbt rinna ut. Med hänvisning till 48 paragraf 2 moment lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: ”På vilket sätt har landskapsregeringen inlett och hur avser man genomföra kommitténs enhälliga förslag och dess angivna tidtabell?”
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson
Fru talman! Ledamot Jansson har i sin fråga koncentrerat sig närmast på medborgarskapet i förhållande till hembygdsrätt. Det är riktigt som ledamot Jansson återgav att det var en fråga som var föremål för debatt i parlamentariska kommittén som såg över de för självstyrelsen, väldigt viktiga frågor. Det var också så att kommitténs betänkande var enhälligt, vi har alla samma åsikt om frågan, dvs. att medborgarskapet skall kopplas bort från beviljad hembygdsrätt. Det är också en fråga som har debatterats i tidigare landskapsregeringar. Frågeställningen kräver en ändring av självstyrelselagen, en lag som är beroende av två parlament. Med anledning av frågeställningen är det riktigt att kommittén som lämnade sitt betänkande, hade åsikten som jag nämnde.
Om vi tittar på landskapsregeringens handlingsprogram, anser vi att en översyn av självstyrelselagen skall inledas under mandatperioden som pågår nu. I regeringsförslag till budget för 2010 anges det att landskapsregeringen avser att fortsätta förhandlingar med Finlands regering om att en gemensam kommitté tillsätts med uppdraget att komma med förslag på hur självstyrelselagens innehåll anpassas till EU-rättens krav, bl a vad gäller finskt medborgarskap för erhållande av hembygdsrätt. Arbetet leds av lantrådet och det finns flera frågor än bara den här frågan som vi har orsak att återkomma till i självstyrelselagsändringar. Enligt uppgift, nästa riksdagsval skall hållas tredje söndagen i april år 2011. Vår strävan, enligt förslaget till budgeten, är att arbetet skall kunna slutföras under den här mandatperioden.
Ltl Roger Jansson
Fru talman! Först en korrigering, i den parlamentariska kommittén var det inte en debatt som redovisades i betänkande utan det blev till ett förslag, ett tidsatt tydligt förslag och det är riktigt att vi var alla partier i lagtinget överens om det tydliga förslaget. Svaret var också tydligt på det sättet att landskapsregeringen avser att få en förändring av självstyrelselagen tagen i den sittande riksdagen, så som förslaget ligger från kommitténs sida, då uppstår tidsproblemet. Avser landskapsregeringen att bara den här frågan skall anhängiggöras i en förändring av självstyrelselagen, eller är det också andra frågor? Oberoende av vad svaret är i båda fallen är det väsentligt när arbetet kommer igång tillsammans med riksmyndigheten. Det brukar vara så att en blandad kommitté eller en blandad grupp går genom frågorna och sedan kommer man överens om det och sedan är det en remissomgång i riket och sedan först kan det resultera i en framställning till riksdagen. Oberoende vilken väg man väljer, om man bara avser att ta den här delen eller den här delen tillsammans med andra delar, hur skall man klara tidtabellen?
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson
Fru talman! Det är riktigt. Kanske jag var oklar i inledningsanförandet, det var ingen debatt utan det var närmast ett ställningstagande. Ltl Jansson säger vi var alla eniga om punkten, det kanske bör nämnas att det sedan tidigare var den politiska viljan att vi skulle frikoppla hembygdsrätten från medborgarskapet. Själva startfrågan, ambitionsnivån är den som jag just nämnde, debatten skall inledas under mandatperioden och hoppeligen kommer man till ett resultat som vinner så att man får bort medborgarskapet från hembygdsrätten. Det är förstås ett resultat med förhandlingar med den finska regeringen, men ambitionen är att debatten skall träda ikraft och arbetet påbörjas.
Ltl Roger Jansson
Fru talman! Vi vet att det har funnits personer som i sin längtan efter det åländska medborgarskapet inte ändå har velat gå in i ett finskt medborgarskap och därför vänt sig till rättsmyndigheterna inom europeiska unionen för att få en förändring till stånd. Svaret har slutligen blivit att det är en nationell fråga för Finland att hantera. Vi vet att regeringarna i Helsingfors, jag har själv varit inblandad i flera förhandlingar om frågan, absolut har motsatt sig kravet och menar att någon fördel skall man väl ha i förhållande till andra medborgare om man är finsk medborgare avseende självstyrelsens innehåll. Synsättet resulterar i olika behandling av ålänningar, sådana som inte väljer att ansöka om finskt medborgarskap av olika skäl, vissa kanske inte heller kan göra det, de blir definitivt i en ojämlik situation gentemot övriga som innehar finskt medborgarskap.
Eftersom det är en nationell fråga att lösa så gäller det att få regeringen i Helsingfors med. Om det är så att landskapsregeringen inte ännu har inlett arbetet med finska regeringen så är det alarmerande på det sättet att det har gått en tid sedan parlamentariska kommittén var klar med sitt arbete och vi insåg alla att det är jätte bråttom med frågan. Kan det vara så att man inte ännu har inlett beredningsarbetet med justitieministeriet i Helsingfors? I så fall tror jag att löftet om att landskapsregeringen skall försöka få det gjort innan mandatperioden, blir nästan omöjligt att uppfylla.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson
Fru talman! Det är som det beskrevs att det har fungerat tidigare att den politiska viljan i Helsingfors att ändra det här inte är för, det är säkert lika hårt motstånd nu också, som ledamoten Jansson redogjorde för här. Vi måste vara envisa, vi måste hålla på. Det är många saker som redan tidigare ändrat, bl a självstyrelselagens 59 paragraf har ändrat. Det gäller att hålla på och inte ge upp, det är vår ambition att vi skall fortsätta med arbetet. Man kan bara lova att försöka, att uppnå resultat kanske tar lite längre tid, men ambitionsnivån är densamma. Jag kan också nämna, fru talman, att det är ett nationellt ärende, det framkommer direkt från finsk sida att det anses som en nationell fråga. Vi har fortfarande argumentationen att det är ojämlikt, olika behandling av olika personer som är bosatta på Åland. Det är en del av vår argumentation.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
6 Invalidpensionärers återgång i arbete
Landskapsregeringens framställning (FR 9/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum onsdagen den 9.12.2009 kl. 13.00.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 9.12.2009 klockan 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.48).