Föredras

Isberedskap EF 5/2010-2011

  • Utdrag ur protokollet

    Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Den här frågan inlämnades före jul. Den lyder så här: Många i skärgården är djupt oroade över att isen lagt sig flera månader tidigare än normalt vilket betyder att landskapsregeringens aviserade "isturlista" kan bli gällande för en längre tid än vanligt. Om isläget försvårar eller omöjliggör transporter med färjorna under lång tid måste annan beredskap finnas för nödvändiga transporter, t.ex. för att få barn till skolor och personal till sina arbeten.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilken beredskap har landskapsregeringen för att den nödvändiga trafiken i skärgården ska fungera i fall av en sträng isvinter?

    Minister Veronica Thörnroos

    Talman! Inledningsvis vill jag bekräfta det som ltl Gunell sade, frågan är anhängiggjord den 22 december 2010. Landskapsregeringen hade redan föregående år beredskap att svara på den här frågan, men landskapsregeringen har inte rätt att styra dagordningen för lagtinget. Lagtinget har vid ett antal tillfällen valt att avföra den här frågan. Nog om detta.

    Isläget är problematiskt för den åländska skärgården. Det är lika problematiskt för den åländska skärgården som det är för den åboländska och även andra skärgårdar. Därmed inte sagt att landskapsregeringen inte kan hantera situationen. Vi har några fördelar jämfört med många andra regioner. Den första av våra fördelar är att vi har två extra reservfartyg som vi kan sätta in med kort varsel, vilket underlättar situationen avsevärt. Det andra är att samtliga våra fartyg har isklass A vilket inte situationen är i omkringliggande regioner. Vi har också tillgång till en svävare, visserligen kanske inte den allra snabbaste och modernaste, men det oaktat så har vi tillgång till en svävare. Tack vare tidigare erfarenheter har vi redan nu satt in extra beredskap, reservtonnage Gustav Eriksson, på skoltransporter i den södra skärgården. Vi har också en Hydrokopter. Jag måste tillstå att den är något ålderstigen men den går fortsättningsvis att använda.

    Vad har då landskapsregeringen gjort? Vi har gjort en prioritering, som alla andra. Landskapsregeringens prioritering ser ut så här: I första hand prioriterar vi befintlig personal inom och mellan kommuner. Vår andra prioritet är transporter av skol- och dagisbarn. Man bör också här komma ihåg att skoltransporter egentligen är kommunal angelägenhet. Landskapsregeringen bistår gärna, men de facto är det kommunen som har det slutgiltiga ansvaret, om vi riktigt ska hårdra det här. På tredje plats prioriterar vi varutransporter, livsmedel och bränsle, till skärgården. Därefter prioriterar vi transporter från skärgården, följt av kombinationer med andra färjeturer. Avslutningsvis prioriterar vi sociala turer inom kommunen.

    Bästa ledamöter! Självklart ställer isen till ett hinder för våra transportmöjligheter för oss och för alla andra. Fortsättningsvis har vi en bra beredskap att hantera läget. Tittar man på rikshåll så har man nu dragit ner transporterna så att man till de öar som ligger längst bort har en transporter i dygnet, medan de som ligger något närmare har två transporter i dygnet. Vissa holmar har man också helt slutat angöra på grund av isläget.

    Sammantaget har vi en bra möjlighet att tillgodo transporterna, men självklart kan vi bli bättre. I dessa ekonomiska tider finns det tyvärr inte något utrymme för nyanskaffningar. Det finns inte något utrymme för att fullt ut kunna möta det behov som finns. Där befinner vi oss i samma situation som alla andra.

    Ltl Camilla Gunell

    Det var på grund av frågans relevans som jag nämnde när den var inlämnad, inte att någon förseelse hade skett från någon part.

    Vi vet båda att man inte kan styra vädrets makter. Före jul var isläget ganska svårt redan. Om vintern då hade hållit i sig så såg vi framför oss en väldigt lång och svår vinter, särskilt för dem som är beroende av den här typen av transporter.

    Trafikministern nämnde svävaren och hydrokoptern som den backup som man har att tillgå i fall den här typen av situation uppstår. Är det en beredskap som är tillräcklig med tanke på att farkosterna är ganska gammalmodiga? Är de säkra och trygga att transportera skolbarn i?

    Det andra som jag reflekterade över är; vilken information har de berörda i dagsläget kring vilken beredskap som finns hos landskapsregeringen? Min uppfattning är att man svävar i ovisshet kring vilken beredskap som är tillgänglig.

    Minister Veronica Thörnroos

     Tack talman! Jag tror inte man ska se vare sig svävaren eller hydrokoptern som en backup. Man ska snarare se det som ett komplement för persontransporter. Vi har ytterst goda förutsättningar eftersom vi har två reservfartyg att sätta in för att trygga även de tunga transporterna. Jag ska också tillstå att det inte är ekonomiskt försvarbart som läget ser ut just nu. Jag tror att det kan bli lite komplicerat att förklara för lagtinget om vi ifrån sjötrafiksidan övertrasserar alldeles för mycket, med beaktande av att vi tidigare har varit satta under lupp.

    När det gäller information till berörda så pågår det en dialog med kommunerna i första hand och med de största näringsidkarna, de som verkligen har ett stort behov av transporter dagligen. Efter att den dialogen är slutförd så kommer allmänheten att ges information om det. Vi försöker att föra dialoger med kommunerna som då representerar invånarna och olika intresseorganisationer, i undantag fall med enskilda personer.

    Ltl Camilla Gunell

    Om jag har förstått det rätt så är det väl inte aktuellt med några reservfartyg i dagsläget, eller är det så? Isläget har blivit bättre med tanke på att det har blivit mildare väder. Hittills har det väl gått bra. Om jag har förstått det rätt så ligger isturlistan också på is för tillfället. Det är väl när man är tvungen att lansera den som man är väldigt oroad över vad det kommer att innebära när det gäller transporterna. Särskilt de som är tvungna att pendla dagligen är rädda att de kommer i kläm och kanske inte kan komma till sina arbeten och man är rädd att barnen inte kan komma till skolorna.

    Jag tror att det vore väldigt bra att klargöra för alla berörda med något offentligt tillkännagivande vilken typ av beredskap som finns i den här frågan. Jag vet att det finns många frågor kring det här ute i skärgården. Man kanske också kunde fundera över om det finns någon frivilligorganisation, till exempel sjöräddningssällskap eller liknande som man kunde uppbygga upp en beredskap tillsammans med ifall att läget blir svårt.

    Minister Veronica Thörnroos

    Talman! Jag delar inte riktigt ltl Camilla Gunells syn på hanteringen av isturlistorna. De är i högsta grad aktuella för tillfället. Beredningsarbetet pågår som allra intensivast på avdelningen. Isturlistorna bör vara färdiga så snabbt som det bara låter sig göras. Aktiveringstiden, när de rent operativt träder i kraft, vi har tidigare sagt att det inte kommer att ske snabbare än med sju dagars varsel. Det är den programmeringstid som behövs för att programmera om datorerna vid Ålandstrafiken, kunna nå ut till alla de som är bokade och till de näringsidkare som har tunga transporter till och från skärgården. De ska beredas en möjlighet att söka alternativa färdvägar.

    Vad sedan gäller planering av eventuella rockader så tror jag att vi politiker ska överlåta att planera rockaderna av fartygen till sjötrafiken och förlita oss på att de gör det utifrån sin kunskap och erfarenhet. Jag känner till att det pågår ett arbete med fartygsrockader för tillfället. Sedan får vi se var det landar någonstans.

    I den bästa av världar skulle jag också önska att jag hade tre-fyra moderna svävare som jag kunde sätta in för persontransporter i första hand. Det önskar jag. Jag önskar också att jag hade mera starkare ekonomiska muskler och inte behöva sitta och räkna på bunkeråtgången i förhållande till isen för att sedan försöka klara budgeten. Men det är i den bästa av världar.

    Avslutningsvis vill jag säga att jämfört med omkringliggande regioner så har vi fortsättningsvis goda förutsättningar att klara och hantera i situationen i skärgården.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.