Remissdebatt

Ärendet bordlades vid plenum den 17 december 2018 då talmannens föreslog att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Fortsatt diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Låt mig börja med en historisk tillbakablick. Det är den här utredningen, ”Kollektivtrafik 2014”, som nu ligger till grund för landskapsregeringens lagförslag, åtminstone till vissa delar. Det som var unikt med den här rapporten som togs fram var att det fanns två arbetsgrupper som arbetade delvis parallellt och delvis enskilt.

Arbetsgruppen där tjänstemännen och den direkta fackkunskapen fanns leddes av dåvarande projektledare Ian Bergström vid infrastrukturavdelningen. Den politiska gruppen leddes av Roger Höglund som var ordförande och numera framlidna Danne Sundman var viceordförande. De arbetade tillsammans fram ett förslag kring hur man kunde organisera den framtida kollektivtrafiken på Åland. Det var ett väldigt seriöst arbete vill jag säga. Det var många möten, men gjorde också studiebesök till den svenska sidan för att se hur man hade organiserat upp det där. Detta var i augusti 2014. Man pekade på de problem som fanns i framtiden i samband med EU:s direktiv, men också vilka möjligheter utvecklad kollektivtrafik kunde ge.

Går man riktigt långt tillbaka i tiden så vågar jag nästan säga att det var det var en fattigdomsterm om man måste ta arbetarbussen till stan. Men tiderna förändras, nu är det snarare så att det är klimatsmart om man kan anlita kollektivtrafik. Det förutsätter förstås att det finns tillgång till kollektivtrafik i.

Jag tror inte ens att de här arbetsgrupperna, som var väldigt progressiva i sin framtoning, någonsin i framtiden kunde se ett utvecklat kollektivtrafiksystem som skulle täcka in hela Åland, alla byar och alla busshållplatser, det tror jag inte. Däremot hade man visioner om hur man kunde förbättra det under en överskådlig framtid och speciellt hur man kunde utveckla ett samarbete med Mariehamns stad. Eftersom stadsbussen lyder under Mariehamns stad och bussarna som transporterar folk till och från stan har finansierats och styrts från landskapsregeringen så fanns det ett behov av en utvecklad samverkan. Många av de förslagen återfinns i den här rapporten. De av er i lagtinget som inte har tagit del av rapporten så skulle jag faktiskt rekommendera att ni gör det. Den kan delvis ses som lite gammal, men samtidigt finns det mycket visionärt i den, det går inte att komma ifrån.

Det som kanske ändå är lite beklämmande är att den här rapporten har ett slutdatum 2014, jag tror t.o.m. att det var 2015 innan den tecknades till kännedom. Men först nu 2018 säger landskapsregeringen:” Hej, det finns ett problem med EU:s upphandlingsdirektiv vad gäller kollektivtrafiken, nu är det väldigt bråttom och vi måste så fort som möjligt hantera det här, annars kan vi få bestående problem”. Till sanningen hör att de här problemen var kända redan 2013 och 2014 men landskapsregeringen har av olika av anledningar valt att nedprioritera det här arbetet.

Det här är en otroligt bra rapport. Jag rekommenderar alla som någon gång har tänkt klimatsmart eller vill åka kollektivt att faktiskt läsa den.

I det föreliggande lagförslaget nr 8/2018-2019 så ligger delar av visionsarbetet som fanns här i den allmänna motiveringen. Det är inte helt lätt att återfinna det i lagtexten. En del av förklaringen som nuvarande infrastrukturministern gav var att man egentligen kommer att ge tre lagar. Det här var den första lagen som knyter upp kollektivtrafiken, i ett senare skede kommer det som rör godstransporter och till sist så kommer taxin att hanteras. Med största sannolikhet kommer det inte att hanteras av nuvarande landskapsregering eftersom man nu i ett ganska sent skede presenterar den första lagstiftningen.

Mina dubier kring kollektivtrafiktjänster är delvis det svaga intresset som finns här i plenisalen. Jag kan inte förstå - när man pratar hållbarhet och smarta lösningar -, att andra partier inte i större utsträckning vill diskutera hur man bäst går tillväga när det gäller kollektivtrafiklösningar. Vi vet att vi har en alldeles unik situation här på Åland med vårt spridda boende.

Det andra som jag efterlyser är en diskussion, åtminstone i utskottet, om sjötrafiken. På svenska sidan har man ett femtiotal fartyg som ingår i kollektivtrafiken vad gäller persontransporter. Det skulle vara intressant att höra om landskapsregeringen här har fört ett resonemang kring alla våra färjor. Vi har ju också ”rena persontransporter”. Kommer delar av sjötransporterna också att ingå i kollektivtrafiktjänster eller är de helt exkluderade? Det skulle vara intressant att ta del av.

När den här rapporten togs fram så fanns det 16 kommuner i grundmaterialet som båda arbetsgrupperna arbetade med. Nu finns det ett förslag från landskapsregeringen om färre antal kommuner. Jag undrar om man har beakta det i det nuvarande lagförslaget?

Jag vill igen trycka på det som jag sade tidigare. Jag är tveksam till om förordningsfullmakten kan vara något för vid i det föreliggande lagförslag. Jag ber att utskottet tittar vidare på den delen. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Veronica Thörnroos. Jag håller faktiskt med, jag tycker att det är väldigt synd att intresset för att debattera kollektivtrafiken är så svagt här i salen. Jag tackar för att vicetalmannen i alla fall har bemödat sig att fundera igenom det här och också lyfter upp den här ypperliga rapporten där det finns mycket matnyttigt. Det var ett bra gäng som satt och funderade på djupet, inte minst framlidne Danne Sundman som vi alla vet att var väldigt tekniskt intresserad och ofta var långt, långt före sin tid. Man resonerade kring att man nog borde ha en grundlinje mellan Mariehamn och Godby och sedan mata ut trafik med t.ex. stora taxin, kanske t.o.m. appstyrda och se vilka möjligheter som finns.

Vi ser alla nu när det är kallt att det hade varit väldigt trevligt med en varm buss, en varm kopp kaffe och lite wifi istället för att sitta en och en i varje bil.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ur det perspektivet att vi talar om att vi ska bli mera hållbara och att alla vi lagtingsledamöter här i lagtinget har haft möjligheter att göra ett test på hur stort vårt koldioxidfotavtryck egentligen är, så tycker jag att det är underligt att man inte tar tillvara den här möjligheten bättre. Det finns så otroligt många guldkorn i den här rapporten, visserligen många på detaljnivå så jag kan inte lyfta upp dem här och nu.

Jag tycker faktiskt att det är synd för här finns en utvecklingspotential och här finns otroliga möjligheter om man vill vara klimatsmart och tänka hållbart. Det finns möjligheter i kollektivtrafiken, men det förutsätter också att det finns en kollektivtrafik som kan möta människornas behov i vardagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Flera av oss höll våra gruppanföranden i den här frågan senast när ärendet togs upp. Att det är få på talarlistan idag kanske inte heller visar hela sanningen. Men jag håller med i grunden om att det kanske inte verkar vara det hetaste debattämnet av dem som vi har här i lagtinget.

Personligen, och som jag har uppfattat att många andra också resonerar, så är det trafikförsörjningsplanen som kommer att vara den mest intressanta. Själva lagen som bara utgör en ram så är den som stipulerar möjligheterna och inom den finns sedan de egentliga politiska besluten.

För vår del är det ganska solklart. Vi har sett på vårt historiska material när det gäller kollektivtrafiken och sedan åttiotalet har liberalerna pratat om det och man har pratat om linjen Mariehamn-Godby. Jag tror att det råder en stor samsyn här i salen om att det är en vettig väg att gå.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nu var det så att det liberala partiet inte ingick i den här arbetsgruppen som togs fram det här eftersom det var regeringspartierna i den förra regeringen som gjorde det. Med facit i hand så kan väl jag, som ansvarig minister då, fundera kanske om det var det allra smartaste. När det gäller infrastrukturella satsningar som i princip rör hela Åland så bör man kanske fundera en sväng till innan man fattar beslut om man också borde inkludera de partier som då för tillfället sitter i oppositionen. Det är väl en lärdom som vi alla kan ta med oss helt enkelt.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ja, så var det. Jag kan dela den uppfattningen. När det är stora frågor så kan man i alla fall bjuda in till parlamentariska kommittéer, sedan är det inte alltid sagt att alla väljer att delta i dem.

Som sagt, det här är inte en ny fråga för liberalerna på något sätt. Jag tror att det råder jättestark konsensus kring frågan om en tydlig trafik mellan Mariehamn och Godby. Jag tror att de flesta partier här är överens om att det är en oerhört viktig linje för att få ner bilåkandet på Åland. Det är i alla fall min förhoppning.

Kollektivtrafiken består egentligen av två delar; dels trafik till skärgårdsfärjor och möjligheter för dem som bor i glesbygden att ta sig till skolor och jobb, men det finns också klimatinsatsen som vicetalmannen lyfte. Ser man till den stora klimatinsatsen så handlar det om att få folk att sluta köra korta och onödiga sträckor. De som bor längst bort på små vägar kommer nog att vara bilberoende oavsett.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ja, jag delar den uppfattningen. Vi kan aldrig skapa ett kollektivtrafiksystem där var och en har möjlighet att nyttja det.

Det som nu är den största nöten med just det här förslaget är att det kommer så ohemult sent. Det spelar egentligen ingen roll för oss politiker som sitter här för det går att hantera under våren eller det går att hantera under nästa mandatperiod. Men problemet blir för de privata näringsidkarna vars avtal går ut ganska snabbt och som nu då på något vis ska stå i beredskap för att eventuellt teckna nya avtal för kortare tid.

Sedan är det också lite intressant i det här lagförslaget - och som kanske också utskottet kunde titta på - varför det är olika intervaller beroende på om det är regionaltrafik eller kommunal trafik. På vissa ställen var det tre- till fyraårsavtal som man föreslog och på andra ställen var det sex- till åttaårsavtal, så det finns nog lite för utskottet att jobba med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag lyssnade på anförandet och jag har egentligen lite svårt att förstå vad vtm Thörnroos ville säga.

Det blå häftet som vicetalmannen hänvisade till finns ju återgivet på de 20 första sidorna i den allmänna motiveringen. Jag har själv aldrig varit med om en lag som har plockat in så mycket direkt från en utredning i den allmänna motiveringen, direkt copy+paste.

När det sedan gäller innehållet var, när och hur vi vill att kollektivtrafiken ska se ut, så var det detta som jag sade igår när jag presenterade lagen. I sjätte paragrafen, när vi pratar om ett trafikförsörjningsprogram, det är där som politiken kommer in och det är där man styr upp var, när och hur.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag betonade nog i mitt anförande att stora delar av de slutsatser som finns i den här rapporten återfinns i den allmänna motiveringen. Samtidigt sade jag också att många av visionerna och tankegångarna inte återfinns sedermera i lagtexten.

Jag hade några faktiska frågeställningar. Den första var, varför levereras det så här sent? Man vet att avtalen går ut och man får problem med EU-upphandling. Det är inte vi här i salen som får problem, det är de privata entreprenörerna som driver kollektivtrafiken som kommer att få problem.

Det andra som jag lyfte upp var förordningsfullmakten. Jag ifrågasatte om den eventuellt är för vid. Det var egentligen de två huvudsakliga frågor som jag hade.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag måste tyvärr göra vtm Thörnroos besviken för vicetalmannen har tyvärr fel. Det är nämligen så att de privata aktörerna är väldigt nöjda med det system som vi har idag, där vi tilldelar trafiken istället för ett nytt upphandlingssystem. Jag är inte alls övertygad om att de som säger att detta är ett problem egentligen tycker att det är ett problem, vilket vicetalmannen säger.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att minister Mika Nordberg och jag talar om två olika saker. Jag är också medveten om att de privata entreprenörerna är väldigt nöjda idag eftersom trafiken tilldelas och det är egentligen inte frågan om någon större konkurrenssituation.

Men det som står i landskapsregeringens lagförslag är att man ber om en brådskande hantering av detta ärende för att man ska kunna konkurrensutsatta trafiken. Det är till den delen som jag ifrågasätter om det verkligen är riktigt förnuftigt för de privata entreprenörerna eftersom det blir en väldigt, väldigt kort tid som de får på sig. Om man tilldelas en trafik och man har systemen redan färdigt så är det ganska enkelt. Men blir det frågan om en ren konkurrensutsättning så kommer vi in i en helt annan situation. Vi kan till exempel dra oss till minnes hur det gick på Gotland, där fanns det inget lokalt bussbolag längre som hade möjlighet att bjuda efter att man konkurrensutsatte avtalet fullt ut. Jag är inte säker på att mitt parti vill gå den vägen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag valde att begära anförande eftersom jag hade velat ha en replik till.

Jag vill påtala det som står i paragraf 31 på sidan 70. Det finns övergångsbestämmelser som möjliggör att man fortfarande kan tilldela trafiken under en tvåårsperiod förutsatt att man gör det före den 3 december 2019.

Den här paniken som vtm Thörnroos ville lyfta fram så vill jag ta kraftigt avstånd ifrån. Det finns alla möjligheter att göra det här på ett bra sätt.

Jag hoppas verkligen att centern kan komma med goda förslag när det gäller innehållet i den sjätte paragrafen, hur man verkligen vill att själva trafiken ska vara ordnad.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att vi så småningom kan hitta en samsyn i den här frågan.

I det lagförslag som ministern har lagt fram så står det: ”Landskapsregeringen önskar betona vikten av att lagtinget bör behandla lagförslagen i sådan ordning så att de kan träda ikraft så fort som möjligt eftersom de nuvarande kollektivtrafikavtalen gäller fram till den 31 december 2019”. Det var det som jag lyfte upp. Jag sade ingenting om övergångsbestämmelserna, utan snarare den uttryckliga önskan som har förts fram i lagförslaget.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Om vtm Thörnroos skulle ha läst själva lagförslaget i sin helhet så ser man att det finns olika hålltider när det gäller upphandlingstiderna för det nya direktivet. Det medför att vi kommer att behöva använda oss av de här två års övergångsbestämmelser i vilket fall som helst. Det finns inte en möjlighet att få det i kraft till den 1 januari 2020.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Anklaga mig gärna för att den politik som centern för och som jag står för inte är korrekt. Men anklaga mig inte för att inte ta del av och läsa in mig på de ärenden som presenteras i lagtinget, för då skjuter man nog på fel person!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.