Enda behandling

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Torbjörn Eliasson, ltl Carina Aaltonen, ltl Anne-Helena Sjöblom, vtm Barbro Sundback, ltl Ragnar Erlandsson, ltl Katrin Sjögren och ltl Gun-Mari Lindholm). Ltl Gun-Mari Lindholm infann sig efter uppropet.

23 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet för tiden 20-21.1 anhåller ltl Carina Aaltonen på grund av arbetsresa, ltl Anne-Helena Sjöblom anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av annan orsak: ordinarie arbete, ltl Ragnar Erlandsson på grund av sjukdom och ltl Torbjörn Eliasson på grund av sjukdom. Beviljas.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 1:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål angående konkurrensutsättning av samhällsservice. (S 2/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret till kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget skall samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Diskussion.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Spörsmålsställarna skriver i sitt spörsmål att skärgårdens överlevnad är beroende av en välfungerande trafikförbindelse. Här, fru talman, kan vi nog alla hålla med. Det är just därför som vi de senaste åren har prioriterat skärgårdstrafiken framom andra utgifter inom trafikförvaltningen.

 

Nämnas kan att de frigående färjornas driftsutgifter i dag står för ca 70 procent av hela trafikförvaltningens driftsutgifter, och då menar jag de frigående färjornas driftsutgifter. Nämnas kan också att vägunderhållet de senaste fem åren har minskat sina driftsutgifter med 9 procent, medan driftsutgifterna inom den frigående färjtrafiken har ökat med 16 procent. Här, fru talman, ser vi en tydlig prioritering i vår skärgårdstrafiks politik.

 

I årets budget finns det drygt 13 miljoner vikt för driften av den frigående färjtrafiken, varav ca 7,5 miljoner åtgår till löner, ca 2,5 miljoner åtgår till bränsle och återstoden av kostnaderna åtgår till underhåll, reparationer och kostnader för de båtar som går i privat drift. Nämnas kan här att underhåll och reparationer blir en allt större del av kostnaderna på grund av färjorna börjar bli ålderstigna.

 

Jag tror att vi kan utgå från att skärgårdstrafiken i framtiden kommer att få ungefär 13-14 miljoner euro per år i driftsutgifter. Med det i bagaget är det nu vår utmaning att få så mycket trafik som möjligt eller åtminstone bibehålla nuvarande trafik. Klarar vi inte denna utmaning måste vi minska trafiken. Om vi fortsättningsvis kör skärgårdstrafiken i egen regi som vi gör i dag, dvs. 95 procent i egen regi och 5 procent i privat regi vet vi att kostnaderna kommer att öka med ca 3-5 procent, allt förstås beroende på bränslepris, på kommande avtalsrunda och vad underhållskostnaderna kommer att medföra.

 

Om vi i förhandlingarna i kommande avtalsrunda lyckas förändra avtalet såsom man har lyckats inom utrikessjöfarten och om vi lyckas förmå den finska regeringen att förändra arbetstidslagen såsom man också har lyckats i utrikessjöfarten, har vi möjlighet att behålla nuvarande kostnader i ca två-tre år framåt. Vi kan kanske t.o.m. ha möjlighet att öka trafiken. Om inte och om vi fortsätter att köra i egen regi till 95 procent, såsom vi gör i dag, måste vi räkna med en kostnadsökning om ca 500.000 euro till per år. Det är den krassa verkligheten, fru talman.

 

Andra alternativ som det nämns om i handlingsprogrammet är att vi skulle bolagisera skärgårdstrafiken och den vägen försöka få trafiken billigare. Denna utväg tror i alla fall inte jag är en så bra och framkomlig väg på grund av att kör man i egen drift eller om man bolagiserar det och landskapet äger bolaget har man trots allt ungefär samma förutsättningar, så där är det ingen kostnadsinbesparing, åtminstone tror inte jag det, men naturligtvis skall man se om den möjligheten finns.

 

Om vi däremot, fru talman, privatiserar en högre grad av trafiken och om vi kan uppnå konkurrens, så tror jag att det finns möjlighet till besparingar som i förlängningen kan medföra en garanterad trafik på nuvarande nivå, kanske också att öka volymerna.

 

Fru talman!

Jag vill påpeka det en gång till, att om vi kan uppnå konkurrens tror jag att det kan vara en inbesparing. Det är en sak som vi måste titta och fundera på allvarligt.

 

Fru talman!

Här måste vi naturligtvis också väga in de regionalpolitiska aspekterna, dvs.arbetsplatserna i skärgården. Det som borde vara avgörande i den här frågan är: Vad är det bästa för skärgården totalt sett? Är det arbetsplatserna som sådana eller, fru talman, tror vi att entreprenörsandan skulle öka i skärgården om vi ger möjlighet till detta genom att bjuda ut flera linjer på entreprenad? Kanske det t.o.m. skulle uppstå flera små rederier som skulle handha en större del av skärgårdstrafiken på sikt. Kanske dessa rederier också kunde utöka sin verksamhet i sjötrafiken inom andra områden. Om detta skulle vara möjligt och skulle kunna hända, så tror jag det här skulle vara en mycket stor injektion i skärgården.

 

Fru talman!

Om stora delar eller en mycket större del i dag av skärgårdstrafiken skulle skötas av företag i skärgården är det naturligt att även ”overhead”, det övergripande,  skulle finnas i skärgården. Även stödfunktionerna skulle finnas i skärgården, vilket säkert skulle medföra tio nya arbetsplatser i skärgården. Nämnas kan för övrigt i det här sammanhanget, fru talman, att i dag jobbar det 115 personer i skärgårdstrafiken varav 70 är bosatta i skärgården. Här finns det en potential att öka den delen betydligt för nya skärgårdsarbetsplatser. Möjligheten finns. Det finns förstås alltid praktiska problem; det skall finnas utbildat folk osv. Trots allt är det här en stor möjlighet.

 

Naturligtvis, fru talman, förstår jag att det är ett radikalt sätt att förändra skärgårdstrafiken, om vi skulle gå in för detta. Men, fru talman, vi måste våga föra fram lite radikala åsikter och framför allt vi måste våga debattera det här ämnet på ett radikalt sätt. Allt för att vi skall uppnå en så bra trafik som möjligt som i förlängningen skall ge skärgården en möjlighet att på sikt överleva.

 

Med detta som grund, fru talman, är vårt svar på spörsmålsfrågan att landskapet kommer att söka olika vägar för att minst uppnå en oförändrad trafik, allra helst vill åtminstone jag som trafikminister öka trafiken. Dessa vägar är, alltså inom de tre år som vi sitter, är en kombination av drift i privat regi och egen regi. Hur mycket man sedan skall köra i egen regi, hur mycket i privat, det kan man omöjligt veta ännu, vi har suttit drygt en vecka och vi har inte hunnit formalisera hur vi alla vill ha det. Det här visar i alla fall att någonting måste vi göra. Alternativet är att vi får en halv miljon till per år. Då kan man fortsätta som nu. Detta är den krassa verkligheten.

 

Till sist, fru talman, vill jag påpeka en sak som ofta har sagts här, som jag också vill förtydliga, att oberoende om trafiken körs i privat regi eller om den körs i egen regi skall gällande avtal och lagar följas, det är naturligtvis en förutsättning som vi som beställare utgår från.

 

Till allra sist, fru talman, vill jag också påpeka att för mig som trafikminister är det av högsta prioritet att vi har en välfungerande trafik och att den är minst på nuvarande nivå.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Trafikministern sade att man gärna ser att det uppstår många rederier i skärgården, och det är någonting som jag varmt understöder. Jag skulle vilja ha ett klarläggande: Är det så att man tänker sluta jaga de stackars entreprenörerna och processa mot dem med tiotusentals euro för att försöka få livet av dem - så fort som man har fler än en entreprenör skall man ta livet av den andra. Konkurrens är när flera bjuder och konkurrerar, då måste man ha flera entreprenörer, då kan man inte jaga dem in absurdum, stämma dem till tinget osv. samt behandla dem olika. Jag vill veta om man tänker sluta med det.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

 Under min förra period som trafikminister fanns det en process mot en privat entreprenör som jag på eget initiativ – naturligtvis var det på mitt bord – avslutade, vi förlikades och kom överens. Sedan uppstod det tyvärr en ny konflikt, men då satt inte jag som trafikminister. Jag skall så fort som möjligt försöka sätta mig in i detta och jag tror också att vi måste avsluta den processen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag skall inleda min replik med att upprepa den sammanfattning som ltl Runar Karlsson gjorde när han anförde landskapsregeringens svar på spörsmålet. Han sade ordagrant så här om trafiken: ”någonting måste vi göra, så här kan vi inte ha det”. Det betyder, att det finns ingen plan, man vet inte. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson har tidigare suttit som trafikminister i flera år och står nu här och säger att han inte vad man skall göra, han målar upp problemen, det är problem med privatisering, det är problem med kostnader i egen regi, men slutsatsen är ”någonting måste vi göra”! Och jag tycker att det här är målande för hela handlingsprogrammet och svaret på spörsmålet.

 

Vad gäller den tidigare diskussionen om små skärgårdsrederier och hur bra det kan utvecklas i skärgården om vi får flera sådana tycker jag att det var en målande beskrivning av ledamoten Karlsson hur det skulle kunna vara, men det måste ställas mot den verklighet vi har efter att vi har försökt med privatiseringar under flera år. I dagsläget har vi ute i skärgården bara ett rederi som har monopol på den här verksamheten och det är inte ett skärgårdsrederi.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag vill påpeka att den här landskapsregeringen har suttit i två veckor så inte har vi lösningar på alla frågor, men jag vill framhäva att någonting måste vi göra och vi har mycket idéer hur vi skall göra det och hur vi skall få det bättre. Som sagt, visionen och min bestämda uppfattning är att vi skall behålla trafiken i nuvarande volymer och det borde vara gott nog. Det är trafiken som är det huvudsakliga, hur vi exakt sedan utformar den tycker jag kan vara en liten bisak. En liten touch måste det finnas att vi måste tänka också på de regionalpolitiska aspekterna, vi måste tänka på regionen och naturligtvis på arbetsplatserna, men det huvudsakliga är att trafiken bibehålls, det är det som är förutsättningen för skärgården, och det är vår absoluta mening.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Huvudsaken är att trafiken kan utvecklas i samklang med hur samhället utvecklas för övrigt, vi kan inte bara bibehålla trafiken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet har blivit ett lättköpt politiskt argument i vår omvärld och även hos oss på Åland. Detta argument har funnits som en självklar del i debatten då olika politiska fraktioner har krävt varandras svar på hur den offentliga ekonomin kunde effektiveras och bantas. Debatten har gått som hetast just i samband med att den offentliga ekonomin har befunnit sig i den negativa delen av en konjunkturcykel. I vår omvärld, och i någon mån hos oss, har den politiska debatten och beslutsfattandet lett till att samhällsverksamheter de facto har blivit utsatta för konkurrens. I fastlandet och i vårt grannland Sverige finns ett otal exempel på mer eller mindre lyckade konkurrensutsättningar eller privatiseringar inom många samhällsgrenar. Exempel finns inom kollektivtrafiken, såsom buss- och tågtransporter samt inom vården, skolan och mycket mera. Många av åtgärderna har varit lyckade, det får man säga, medan många av privatiseringarna har varit misslyckade eller rentav katastrofala.

 

Frågan om konkurrensutsättning ses ofta som en politisk vattendelare mellan vänstern och högern. Den ideologiska övertygelsen avgör ifall man som person eller som parti är för konkurrensutsättning eller inte. Enkelt uttryckt kunde en person eller ett parti representerande ett vänsterparti stå för en åsikt att samhällets skall sköta det mesta av samhällets verksamheter, medan en motsvarande högeråsikt skulle vara att det privata näringslivet med fördel kunde sköta allt. Detta är förstås ytterligheterna ideologiskt sett. Och alla förstår vi nog att sanningen bör sökas någonstans mittemellan. Som ett klart uttalat mittenparti vill vi liberaler hävda just detta.

 

Politiska ytterligheter är för det mesta av ondo, också även i detta fall och jag skall ägna en stor del av detta anförande för att förklara varför.

 

Privata företag drivs i enlighet med aktiebolagslagar och gammal hävdvunnen princip att aktieägarna skall få möjligast stor ränta på sin placering, sitt insatta kapital. Ingenting är fel med detta, för drivkraften i företagandet finns just i möjligheten att tjäna pengar samtidigt som man också som företagare tar en risk. Vinstintresset är och skall vara ledstjärnan i företagandet. Samhället däremot skall stå för samvetet och värnandet av den enskilda individens rättigheter och trygghet. Om vi då konkurrensutsätter sådan samhällelig verksamhet som direkt påverkar den enskilda individen, invånaren, ställer vi också kravet på entreprenören att han eller hon skall stå för samvetet och ansvaret för den enskilda individen. Är det ändamålsenligt och ens rättvist att det uttalade och rättmätiga vinstintresset som företagaren har skall förenas med det samvete och samhällsansvar, som vi liberaler uppfattar att just vi politiker finns till för att försvara? Är det rätt att vinstintresset finns med som en betonad faktor i t.ex. sjukvården och åldringsvården samt i t.ex. skötseln av barn? Skall vinstintresset behöva gå hand i hand med samhällsansvar? Det skall det inte. Därför är inte heller stater, kommuner och inte heller självstyrelseförvaltningen belastad av ett uttalat vinstintresse, även om en välskött ekonomi också hedrar det offentliga. Företagarna är vanliga människor med vanligt sunt förnuft, så i många och kanske de flesta fall skulle ett företag kunna sköta ett samhällsuppdrag på ett bra sätt, men inte alltid. Därför är det enligt liberalerna samhällets ansvar att sköta om sådana verksamheter där den enskilda individen dagligen, kanske för varje minut, är direkt beroende av att verksamheten fungerar.

 

Sjukvården är kanske det exempel som man lättast tar till för att visa på en verksamhet som samhället bör ta ansvar för, och på det området har jag inte hört någon här i lagtinget som har ansett att också den samhällsverksamheten borde skötas av det privata. Även om man kanske skulle kunna tycka att vissa partier, som hävdar att frågan om konkurrensutsättning är strikt ideologisk, då också borde ha en klar åsikt om en konkurrensutsatt sjukvård.

 

Alla strävar till en sanning någonstans mellan ytterligheterna medan vi också vågar argumentera för det. Med detta vill vi säga att det finns verksamheter som direkt berör individen, såsom sjukvården, som bör skötas av samhället, medan det finns verksamheter som med fördel kunde skötas av det privata, såsom sophantering, vägbyggnationer och även vägunderhåll m.m., där konkurrens föreligger.

 

Därmed kommer vi in på den andra principiella delen av begreppet konkurrensutsättning. Konkurrensutsätta skall man endast i det fall då det föreligger konkurrens. En närmast religiös övertro på att konkurrensutsättning per automatik leder till en god konkurrenssituation räcker inte. Det finns otaliga exempel i vår omvärld på samhällsbekostad verksamhet som utförts av det privata näringslivet där man i stället för konkurrens hamnar i härvor av karteller och privatmonopol. De mycket omtalade asfaltskartellerna i fastlandet och i Sverige får duga som exempel. Konkurrens uppstår inte eller bevaras av sig självt utan måste bevakas kontinuerligt genom goda förvaltningsrutiner, och på det området har självstyrelsen misslyckats fatalt flera gånger. Dessutom krävs en viss storlek på samhället i förhållande till storleken på den entreprenad som avses att bjudas ut för att en mångfald av företag skall kunna ha de finansiella muskler som behövs för att kunna räkna på och genomföra entreprenaden. Och till råga på allt har vi vårt eget näringsrättsinstrument som egentligen i grund och botten står i ett motsatsförhållande till begreppet fri konkurrens.

 

Fru talman!

Allt detta kanske låter som ett avståndstagande för all form av konkurrensutsättning, men det är det inte. Jag vill bara påvisa att fördelarna för samhället i stort, och det är förstås det vi pratar om, inte kommer av sig själva automatiskt genom konkurrensutsättning. Men, som jag sade, konkurrensutsättning av sådan verksamhet som inte på ett avgörande sätt påverkar individen dagligen är att föredra om det sköts på rätt sätt. Det är också viktigt att vi når en volymmässigt lämplig balans mellan privatföretagande och den offentliga sektorn.

 

Fru talman!

Eftersom det inlämnade spörsmålet om landskapsregeringens avsikter i fråga om konkurrensutsättning tillkom efter otydligheter i regeringens handlingsprogram då det gäller skärgårdstrafiken vill åtminstone vi vara tydliga och säga vad vi anser om konkurrensutsättning av skärgårdstrafiken.

 

Skärgårdstrafiken hör till området grundläggande verksamheter som påverkar och avgör skärgårdsbornas levnadsvillkor dagligen. Redan därför ser vi att en konkurrensutsättning är till förfång. Dessutom har de privatiseringar som utförts till dags dato visat att det inte föreligger en verklig konkurrens. I samband med de två senaste upphandlingarna av skärgårdstrafik på linjen Enklinge-Kumlinge samt Lappo-Torsholma-Asterholma har endast en anbudsgivare visat intresse för entreprenaden. Därutöver har kostnaderna för självstyrelsen ökat för dessa linjer i och med nya avtalsperioder i storleksordningen 200.000 euro per år. Förutom allt detta har inte efterdyningarna av privatiseringen av skärgårdsfärjan ms Grisslan ännu slätats ut, eftersom en eventuell rättstvist ännu kan följa för att reda ut betalningsansvaret av beaktansvärda belopp. Detta visar att självstyrelsen inte har kunnat hantera en upphandling.

 

Vi har definitivt inte ett gott konkurrensläge och skärgårdsborna skall inte i sista ändan behöva utstå konsekvenserna av förvaltningens och politikernas misslyckande.

 

Fru talman!

Vi liberaler ställde i samband med den nya landskapsregeringens handlingsprogram ett stort antal frågor om bl.a. konkurrensutsättning av samhällsservice. Detta eftersom regeringsprogrammet anger att trafikavdelningen skall bolagiseras eller göras till affärsverk. Det står också att delar av trafikavdelningens verksamhet skall konkurrensutsättas och att i synnerhet vägunderhållet skall privatiseras. Allmän retorik om konkurrensutsättning men inget konkret och framför allt ingenting om landskapet i egen regi ämnar kvarhålla några delar av trafikavdelningens verksamheter överhuvudtaget. Vi fick inga svar. Ingen ur regeringsblocket ville uppenbarligen kännas vid eller ansvara för de otydligheter som regeringsprogrammet avspeglar. Det kan tyckas lätt att förstå att ingen vill försvara ett sådant program, men lagtinget och det åländska folket måste få svar på sina frågor.

 

Vi ger oss inte så lätt. Vi frågade men fick inga svar. Därför blev det nödvändigt att väcka ett spörsmål här i lagtinget för att ge den nya majoriteten en ny chans att besvara våra berättigade frågor. Döm om vår förvåning när vi fick ta del av landskapsregeringens svar på vår spörsmål!

 

Tidigare otydligheter har ytterligare gjorts oklarare. Landskapsregeringen dristar sig att komma med visioner när man beskriver samma alternativa driftsformer som lagtinget under tio år, minst, har diskuterat fram och tillbaka. Jag ber att få citera ur spörsmålssvaret: ”Visionen är att pröva sig fram till vilken form som bäst lämpar sig för respektive verksamhetsslag. Ifall någon lösning visar sig mindre lämplig väljer man en annan väg.” Ja, tack, för det i varje fall! Här visar man att man inte har den blekaste aning om vad som är bäst för Åland men man avser att pröva sig fram och går det åt skogen så får man ändra sig!

 

Ett citat till: ”Passusen om att skärgårdstrafiken sköts genom ett samhällsägt bolag eller affärsverk skall ses som en framtidsvision.” Skrivningarna i handlingsprogrammet om att trafikavdelningen skall göras till ett bolag eller affärsverk har på bara två veckor degraderats till en vision!

 

Har landskapsregeringen på allvar funderat på vilka signaler man ger lagtinget och det åländska folket när man på detta sätt lämnar dessa väsentliga frågor att hänga i luften som visioner? Ingenting konkret utan bara visioner som endast leder till utredningar, om ens det.

 

Fru talman!

På grund av frågorna fortsättningsvis är obesvarade vill vi att följande hemställningskläm antas av lagtinget:

 

”Att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen under vårsessionen för lagtinget mera i detalj klargör sina planer för hur och i vilken omfattning konkurrensutsättning av vissa avdelningar inom trafikavdelningen skall genomföras.”

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det är så att man får gåshud när man hör ltl Mats Perämaas uttalande om att bolag inte skall få ha vinst. Jag undrar om ltl Mats Perämaa står till vänster om samtliga i den här salen – eller jag vet att han gör det. Jag hoppas verkligen inte att det liberala partiet gör det, för då är det mycket, mycket mera illa ställt för partiet än vad det är i dag! Han säger också att sjukvården sköts av den offentliga sektorn. Det gör den till stor del, men också till stor del sköts den av privata sektorn. Skulle inte den privata sektorn inom sjukvården i dag skulle inte den offentliga sektorn klara av sjukvården på Åland. Så är verkligheten. Så är det också på  andra områden i ett västland som Åland är. Längre österut har den politik förts som ltl Mats Perämaa uttalar här i talarstolen. Jag måste säga att jag blev mycket bekymrad över hans uttalande. Jag hoppas verkligen att det inte är liberalernas politik; i så fall är jag jätteglad att de sitter i opposition.

 

Ltl Mats Perämaa,replik:

Fru talman!

Jag skall läsa ur mitt anförande en gång till så kanske trafikminister Runar Karlsson kunde öppna öronen och passa på att lyssna. Jag sade så här: ”Vinstintresset är och skall vara ledstjärnan i företagandet.” Jag tycker det här är klart sagt. Jag beskrev de hävdvunna principerna för företagandet. Det måste finnas ett vinstintresse som en självklar del i företagandet, för det är själva urkraften i verksamheten, och det skall det vara, men det är om man kopplar ihop vinstintresset med vård av t.ex. sjuka som vi får en situation när en företagare skall bedöma, att är vinstintresset viktigare eller är vården av den sjuka viktigare. Då måste man dra en gräns någonstans. Vi för vår del anser att företagandet skall drivas av ett vinstintresse – fullständigt självklart – men vi anser att samhällsverksamhet där en enskild person, kanske värnlös, är inblandad, där bör samhället ha sitt ansvar. Det är det vi politiker finns till för. Vad skall vi annars ansvara för om företagen skall ansvara också för den värnlöse enskilde individen?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Fortfarande andas ltl Mats Perämaas uttalande ohygglig vänsterpolitik, det måste jag säga det! Det är klart att mycket av det som den offentliga sektorn gör i dag görs av privata. Som jag sade, sjukvården, med vinstintressen, mycket annat görs av privata, med vinstintressen. Skulle inte det finnas skulle vi göra som ltl Mats Perämaa vill: att allt som berör ålänningarna på basservicen skulle göras av den offentliga sektorn, det skulle inte gå, det skulle ras, det funkar helt enkelt inte! Jag är mycket bekymrad över den ohyggliga vänsterpolitik som ltl Mats Perämaa från liberalerna företräder här.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag kan inte stå för det om landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson är bekymrad. Jag tycker att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson skulle vara mera bekymrad över det svaga handlingsprogrammet gällande trafiken som har presenterats och det ytterligt svaga svar som landskapsregeringen har gett på vårt spörsmål. Jag skall säga en gång till gällande privatiseringar och sjukvård samt vinstintressen och eventuell vänsterpolitik, att vi anser att vinstintresset skall vara ledstjärnan i företagandet, fullständigt klart, men ett vinstintresse och ett värnande av en enskild värnlös person är en helt annan sak; då måste någon göra bedömningen - företagaren – är vinstintresset viktigare eller värnandet av den enskilde viktigare. Det här är inte vänsterpolitik, det här är ett värnande om den enskilde individen. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson har tydligen den uppfattningen att också vård sjukvård med lämplighet kunde privatiseras. Jag tycker att ÅHS sköter den verksamheten ytterligt bra i dag och de tror jag att de flesta ålänningar håller med mig, men nu står den nya regeringen i maktposition att ändra också det – om det är det som ledamoten Runar Karlsson tycker.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

 

 

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Man blir i det närmaste mållös när man hör ltl Mats Perämaa lägga ut texten kring spörsmålet. Jag fäste mig speciellt vid en del av hans anförande där han säger på det här sättet: de områden som berör människor närmast och påverkar dem varje dag, varje minut, skall samhället sköta. Om vi försöker dra detta längre och se vad det skulle innebära i praktiken måste det vara så att i framtiden kommer vi att få se liberala förslag om att livsmedelsförsäljning och produktion skall skötas av landskapet. All bostadsproduktion skall skötas av landskapet. Var kommer alternativen in? Ltl Mats Perämaa pratar om att individen skall vara i centrum. Hur kommer individen in i det här? Hur får han valmöjligheter om det är så att all produktion sker via staten? Nej, det här låter mera som vänsterpartistiska åsikter än som något som vi tidigare här i salen har hört!

 

Vidare kan man också säga att anförandet är fullt av motsägelser; å ena sidan skall vi kunna privatisera, men å andra sidan skall vi inte kunna göra det! Vi får inget svar på när det är möjligt och när det inte är möjligt.

 

Nej, det är väl bara så att vad gäller den här biten har liberalerna valt ett helt nytt spår. Det är socialisering som skall gälla och då får vi bara vänta och se!

 

Ltl Mats Perämaa,replik:

Fru talman!

Jag kan förstå vtm Johan Ehns synpunkter och sätt att försöka attackera för det finns inga andra sätt att attackera det här för vice talmannens del än att försöka utmåla oss som vänsterpartister. Vi har klart angett skälen när och om man skall konkurrensutsätta med sådan samhällsverksamhet, och då menar jag att samhällsverksamheter som samhället driver i dag -  jag menar inte affärer och typ sådant - där människan kanske värnlös är utsatt för ett behov av att ha vård, t.ex. sjukvården, dagligen för varje minut, då måste vi politiker också här i lagtinget ha ansvaret för att den människan har det drägligt. Det är det som jag ifrågasätter om detta skall kopplas ihop med vinstintresset. Vi drar en klar skiljelinje. Ytterligheterna beskrev jag. Allt skall konkurrensutsättas, som kanske vtm Johan Ehn tycker – eller det som en vänsterpartist kan tycka, att ingenting skall konkurrensutsättas. Jag målade upp en linje mittemellan. T.ex. vid sophanteringen eller skötseln av vägar är ingen beroende exakt för varje minut, ingen värnlös människa i varje fall, av hur det sköts. Alla klarar av om en väg blir oplogad någon dag, ingen far illa av det, men vård av sjuka är en annan sak. Linjen går mitt i, den går inte exakt att säga för varje delområde, men självklart skall det som sköts av det privata näringslivet i dag, handel och sådant, skötas av det fortsättningsvis, fullständigt självklart.Om det är så att vtm Johan Ehn har funderat vidare på de här sakerna och inte omfattar min beskrivning tror jag att det är bäst att han tänker om! 

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Nej, ltl Mats Perämaa behöver inte vara orolig för att jag skulle tänka vidare i de banorna att börja socialisera de bitarna. Jag bara tolkade det som ltl Mats Perämaa sade: de områden som berör människor närmast varje dag, varje minut, de skall socialiseras! För vår del har vi sagt vad gäller skärgårdstrafiken att vi är intresserade att titta på vad privata alternativ kan ge. Vi tycker att det är viktigt att man bjuder ut, låter privata räkna på det här, jämför med vad man kan få i egen drift för ett visst antal pengar och vad man kan få i privat drift för ett visst antal pengar. Sedan väljer man det som ger det bästa alternativet. Här skall man också väga in regionalpolitiska frågor, man skall väga in möjligheterna till att skapa arbetsplatser ute i skärgården osv. osv., men man måste våga titta på de här frågorna och inte kategoriskt säga nej, nej, privat kan inte utföra det här. Som svar på det här med att man skulle kunna göra en driftsprivatisering av plogning av vägar så är det lite på samma sätt som med färjorna. När man säger att man inte tror på att det privata alternativet skulle kunna vara tillräckligt och skulle kunna tjäna skärgårdsborna på ett positivt sätt och att man skulle få en sämre service, ja, så kan det också bli för den som plogar vägarna i så fall eller för dem som är beroende av vägarna. Snöar det mycket en natt, du skall till sjukhus och vägarna inte är plogade, så får det precis lika livsavgörande konsekvenser som ltl Mats Perämaa försöker påstå att det får för skärgårdstrafiken. Jag förstår inte varför skärgårdstrafiken skall vara så helig i den diskussion om konkurrensutsättning som vi nu har. Vi måste kunna diskutera förutsättningslöst i de här frågorna också.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag sade i mitt anförande att de samhällsverksamheter, som en individ dagligen för varje minut är beroende av, de verksamheterna bör samhället sköta om. Jag sade inte verksamheter överlag i samhället. Det är en stor skillnad och då avsåg jag verksamheter som sjukvård, åldringsvård, skötsel av barn osv. Jag sade det tydligt och klart, men tydligen vill inte heller vtm Johan Ehn lyssna på vad man anför utan har redan på förhand bestämt sig för hur han skall säga i sin replik och det kan hända att den kanske var färdigt skriven till vissa delar. När det gäller en jämförelse med plogning och skärgårdsfärjor skall jag försöka beskriva skillnaden. Är det så att en skärgårdsfärja stannar på grund av att det inte sköts bra, så kan det bli ett uppehåll på månader, veckor åtminstone, det finns ingenting annat att sätta in hur lätt som helst, om vi skulle ha en situation med privata rederier som sköter om allt. Kanske man skulle ha ersättande fartyg, men det vet jag inte, men om en plog, en traktor stannar så är det nog synnerligen lätt att hitta ett ersättande ”tonnage”, redskap, för att ploga upp vägen, så det finns ändå en stor skillnad. Skärgårdsborna är helt beroende av trafiken dagligen, ofta varje minut för att levnadsvillkoren skall kunna vara drägliga. Ytterligheterna har jag beskrivit. Allt skall privatiseras eller ingenting. Vi drar en linje mittemellan och vi anser för vår del att skärgårdstrafiken hör till de delar som vi i samhället med fördel kan sköta om.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Om folkpartiledaren Lars Leijonborg skulle ha hört ltl Mats Perämaas anförande nu och deklaration om vad mittenparti är på Åland tror jag nog att han skulle ha satt morgonkaffet i vrångstrupen. Ltl Mats Perämaa varnade för vinstintresset, så jag undrar om inte även Lars Orly skulle ha hickat till en aning!

 

Inom Frisinnad Samverkan anser vi, till skillnad från liberalerna och ltl Mats Perämaa, att vinstintresset gott och väl kan hantera exempelvis sjukvården eller skärgårdstrafiken, om det kan ge oss minst lika bra eller helst bättre och mer sjukvård och/eller trafik för samma pengar. Vi anser inte att vinstintresset är så fult att det absolut inte kan få vara med och styra någon form av verksamhet vars ansvar åligger det offentliga. Men med all respekt för liberalernas mittenpolitik så respekterar jag ltl Mats Perämaas uppfattning om vinstintresset, men jag vill bara understryka att vi inom Frisinnad Samverkan har en betydligt avvikande uppfattning.

 

Ltl Mats Perämaa,replik:

Fru talman!

Jag tror nog att om någon eventuellt sätter kaffet i vrångstrupen om man hör mig, så tror jag att det finns flera som tappar andan då man hör ltl Fredrik Lindqvist! Vinstintresset är inte fult utan jag försöker ju säga att vinstintresset måste vara klart som en röd linje för en företagare. Vinstintresset, och enbart det, leder till framgång; skall man koppla ihop vinstintresset som företagare med ansvaret för den enskilde, så naggas vinstintresset i kanten och det blir inte lika klart och entydigt för en företagare att framgångsrikt driva det vidare. Jag tycker att det är fel att vi i den situationen måste koppla ihop det. Det är därför som jag anser att vissa verksamheter helt och fullt skall skötas av det privata. Det skall göras med fördel, det är det enda alternativet, men det finns vissa områden: sjukvård, åldringsvård, skötsel av barn och också för vår del skärgårdstrafiken, där vi lagtingsledamöter, vi politiker måste ta ansvaret. Vad skall vi annars ta ansvaret för, ltl Fredrik Lindqvist?

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag ber att få återkomma i ett anförande senare där jag mera skall reda ut detta med vinstintresset för ltl Mats Perämaa. Kort här som svar på den sista frågan: Vad skall vi ta ansvar för? Ltl Mats Perämaa, det är skillnad på beställarfunktion och utförarfunktion. Vi i lagtinget är en beställarfunktion, det är vi som har ansvaret för att saker och ting sköts och att de sköts bra. Sedan kan faktiskt vissa av oss ha sådant förtroende när det gäller vinstintresset att vi vågar litar på att privata entreprenörer kan sköta saker och ting åt oss. Men det kräver förstås att vi har klara direktiv och anvisningar hur det skall skötas. Där har vi misslyckats tidigare, det kan jag hålla med om.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nu börjar det bli intressant! Nu är samhället uppdelat i verkställarfunktioner och beställarfunktioner! Ltl Fredrik Lindqvist uppfattar oss som beställare enbart och andra skall sköta allt utan att vi skall ha ansvar. Jag tror ändå att lyssnarna här inser att inte alla här i salen till fullo har uppfattat vilket ansvar lagtingsledamoten har för det åländska samhället.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Ärade fru talman, ärade ltl Mats Perämaa!

Jag vill bara komma med vissa kompletteringar till den debatt som nu föregår i lagtinget. Som jag har förstått det har detta lagting antagit en trafikplan för 2003-2010 och här finns visionerna, här finns målsättningarna för våra kommunikationer på denna ö nämnda. Jag vill komplettera min framställan med finansutskottets betänkande till trafikplanen, som också lagtinget har antagit, betänkande nr 6/2002-2003, just om bolagiseringen. Här nämner utskottet klart att man skall arbeta för att utreda hur en bolagisering skulle kunna gå till och genomföras. Denna skrivning har lagtinget antagit. Detta kort om trafikplanen och finansutskottets betänkande i fråga om våra kommunikationer.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nu fick vi mycket klarlagt här. Det som står i en tidigare budget om utredningar om bolagisering är i varje fall klartext; redan för flera år sedan avsåg man att ta reda på vilka fördelar det finns och det har debatterats här. Men i svaret till spörsmålet har man, som jag sade i mitt anförande, degraderat de tankarna till en vision. Man skriver: ”Passusen om att skärgårdstrafiken sköts genom ett samhällsägt bolag eller affärsverk skall ses som en framtidsvision.” Det är alltså så luddigt som någonting kan vara. Vad gäller trafikplanen, som ltl Henrik Lagerberg hänvisade till, är det bara ett problem med den, nämligen i handlingsprogrammet skriver man att man skall ta fram en ny trafikplanen, så den trafikplan som nu hänvisas till har inte så stort värde just nu, eller hur?

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Än så länge förstår jag att trafikplanen ändå är i kraft, visionerna som finns inskrivna gäller just nu i varje fall om hur trafiken fram till 2010 skall förverkligas och hur den skall skötas. Något annat finns inte bestämt i lagtinget för tillfället vad jag vet.

 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nej, det är så, men om en ny majoritet, med stöd av ltl Henrik Lagerberg, i ett handlingsprogram skriver att man skall ta fram en ny plan, då anser man med självklarhet att den gamla inte är så bra, man vill förverkliga någonting annat. För oss i lagtinget gäller förstås den gamla men uppenbarligen inte för den nya majoriteten och den ny landskapsregeringen, man vill ha någonting annat. Då blir det märkligt om ltl Henrik Lagerberg här ändå hänvisar till den gamla trafikplanen och för debatten utifrån den – när man ändå har någonting annat på gång, och de är de här nya sakerna som man borde kunna redovisa i ett handlingsprogram, i ett svar till spörsmålet och också av ltl Henrik Lagerberg. Men ltl Henrik Lagerberg valde att läsa ur gamla lagtingsbeslut och gamla trafikplaner och för min del anser jag inte att det klarlägger särskilt mycket.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det var ett intressant anförande som ltl Mats Perämaa hade. Det visar synen som liberalerna uppenbarligen nu har på skärgårdstrafiken. I första delen av sitt anförande berörde han ideologiska grunder, och jag tror att det är här vi har den största skiljelinjen, åtminstone mellan ltl Mats Perämaa och mig, eftersom ltl Mats Perämaa säger att samhället står för samvetet. Han säger vidare att samhället har ansvaret för den enskilda individen. Jag anser att det är den enskilda individen som har ansvaret för sig själv och att samhället skall skapa grundförutsättningar så att var och en har möjlighet att utvecklas efter förmåga. Där har vi en skiljelinje.

 

Vidare pratade ledamoten vidare om ett vinstintresse och naturligtvis har företag ett vinstintresse. Men då är det från samhällets sida viktigt att man har en sådan upphandling som är så strikt och som är så klar och så tydlig att samhället får det man vill, det man betalar för. Jag är benägen att hålla med ltl Mats Perämaa att de upphandlingar som har skett när det gäller speciellt trafiken på  Asterholma-Lappo-Torsholma, också Enklinge- Kumlinge finns nog förbättringar att göra från landskapsregeringens sida. Det intressanta här är också att ledamoten säger att ”självstyrelsen har inte kunnat hantera en upphandling”. Jag tycker att det är lite att ta i – inte är det väl självstyrelsen som skall hantera en upphandling! Snarare är det väl trafikavdelningen och våra kanske t.o.m. tidigare landskapsregeringsledamöter som inte har klarat av att hantera en upphandling.

 

Det skulle också vara intressant att få ta del av ltl Mats Perämaas förslag till inbesparingar eftersom vi alla måste inse att vi kommer att bli tvungna att spara. Det skulle vara intressant att veta hur ledamoten har tänkt sig att den inbesparingen skall ske i skärgårdstrafiken.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

När det gäller frågeställningen varför jag skriver att självstyrelsen har misslyckats med upphandlingen beror det på det – och det känner vi alla till – att självstyrelsen här inte ens har förmått att iordningställa all lagstiftning som berör upphandling. Vi har t.ex. ingen lagstiftning i självstyrelsen som berör upphandling under EU:s gränsvärden; därför valde jag den här beskrivningen.

 

Vinstintresset beskrev ltl Veronica Thörnroos precis på samma som jag gjorde, att det skall finnas ett vinstintresse, men vad jag avsåg med individen var inte någon styrning av individen; individen skall bestämma över sig själv, men om det är en situation när en enskild individ kanske är värnlös, som en sjuk person, ett barn eller en åldring, så måste också samhället ha ett ansvar. Jag tror inte att det är någon idé att bestrida detta, för det tror jag att vi alla tycker här. Det finns ingen här som för fram att vi skall privatisera sjukvården på Åland till fullo.

 

Vad gäller framtida inbesparingar i skärgårdstrafiken berör inte spörsmålet de sakerna utan där kommer vi liberaler att komma med förslag senare under våren om kortrutt. Det är de strukturella förändringarna, det är enbart där som man kan göra de verkliga inbesparingarna. Diskussionen om konkurrensutsättning eller inte kan inte på ett avgörande sätt lösa de här frågorna. Det är kortrutt som är det ord som vi jobbar ikring vad gäller framtida stora inbesparingar, och förbättrad trafik.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag vidhåller fortsättningsvis att självstyrelsen inte kan bedriva upphandling vare sig det gäller trafik eller sjukvård. Orsaken till att jag tog upp frågan om vinstintresse och upphandling var för att ledamoten nämnde det i sitt anförande. Jag tycker att det är lika berättigat i en replik som det är att ni i en svarsreplik börjar tala om enskilda värnlösa individer inom sjukvården när spörsmålet faktiskt rör konkurrensutsättning av samhällsservice.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

När skall vi diskutera om samhällets ansvar för de värnlösa om inte i samband med en diskussion om konkurrensutsättning av samhällsservice, inte skärgårdstrafik, utan samhällsservice. Så står det om man läser spörsmålet. Det här är inte bara skärgårdstrafik, ltl Veronica Thörnroos, utan det här är hela den verksamhet som samhället bedriver på hela Åland. Jag tycker att det är synnerligen lämpligt att vi här också diskuterar ideologi; vi har en axel mellan de politiska ytterligheterna, så jag tror att det är bra att vi klargör var på axeln vi olika partier finns. Jag tror, med den beskrivning som folk har fått höra här – också ni lagtingsledamöter, även om vissa försöker förvränga det – att alla kan vara fullständigt med mig om att vi befinner oss någonstans mittemellan. Och jag är säker på att alla befinner sig någonstans mittemellan, det finns ingen här i lagtinget som säger sig höra till någondera ytterligheten, inte ens Frisinnad Samverkan, inte ens de obundna, som har mycket pratat om konkurrensutsättningar av samhällsservice. Det finns alltså en gradskillnad. Vi har klart angett vår åsikt om skärgårdstrafiken. Vi har klart angett vår åsikt om sjukvården. Vi har också klart sagt vilka delar av samhället man med fördel kan privatisera, som vägunderhåll, sophantering och det finns många andra exempel.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Forts20janu

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

Orsaken till spörsmålet är ungefär densamma som det vi behandlade igår om kk-huset. Det behövs ett spörsmål på grund av otydligt handlingsprogram.

 

Jag vill upprepa det jag sade igår, fru talman, om detta lite målande att vi kastar frågetecken till regeringen, de skall räta ut dem och kasta tillbaka dem som utropstecken.

 

Men, fru talman, när man läser spörsmålssvaret blir frågetecknen än mer krokiga. Det kan inte just bli flummigare än så här. Om jag får citera står det så här, som ni säkert har läst:

 

”I det förelagda handlingsprogrammet ges möjligheter till att alternativt driva skärgårdstrafiken i egen regi, privatisera, konkurrensutsätta eller bilda affärsverk för skötsel av driften av den operativa verksamheten inom trafikens områden. Lösningarna skall ej ses som absoluta i respektive fall, utan mera riktgivande på så vis att en strävan mot kostnadseffektiv drift görs oberoende av tillvägagångssättet.”

 

Vad betyder det här? Det kan ju betyda vad som helst. Man friskriver sig från att måsta ha en politisk linje, skulle jag säga. Det är det man gör i svaret. Man kan göra precis hur man tycker. Det står inte någonstans vad man skall göra. Den politiska debatten blir lidande av det här på det viset att vi vet inte här i lagtinget, särskilt inte vi i oppositionen, vad man tänker föra för politik, och frågan är om man vet det i regeringsblocket. Det är så att parlamentariska samspelet mellan lagting och landskapsregering bygger på att man klart redovisar vilken politik man skall föra. Så har man en majoritet som står bakom det och en opposition som är emot eller delvis står bakom och så har vi en debatt här i lagtinget, men kommer man med sådana här svar kan vi lika bra gå hem, vi har farit hit i onödan i dag egentligen!

 

Fru talman!

Eftersom talmannen tillåter tänker jag ha en lite mera vid debatt om detta med ideologi, konkurrensutsättning och samhällsservice. Det rör ju spörsmålet också i det stora hela. När det gäller den här debatten skall vi försöka hålla oss från att dra den i detalj, det är ofta så, särskilt när det gäller skärgårdstrafiken att man kommer till enskilda detaljer om vilka turer som kostar så och så och enskilda linjer osv. Det är säkert så att i något skede måste man ta sig an detaljerna, men här i lagtinget bör vi hålla oss på en övergripande nivå. Sedan vill jag säga, och det är väldigt viktigt, att vi inte skall använda personalen som slagträ, vare sig åt ena hållet eller åt andra hållet. Det är inte personalens i offentlig sektors eget fel att de jobbar med de löner och arbetsvillkor som de har, utan det är vi politiker som har uppsatt regelverken, det är vi politiker genom våra institutioner som har förhandlat fram de villkor de har. Har en anställd i offentlig sektor jättebra lön och bra arbetsvillkor kan han eller hon inte beskyllas för det, utan det är vi som har gett dem det, det vill jag säga. Till den del det är kritik riktar det sig absolut inte mot den enskilde anställde, det är viktigt.

 

Så, fru talman, till några definitioner som jag tror att är väldigt viktigt i den här debatten. Man pratar för det första om konkurrensutsättning. Konkurrensutsättning är någonting som de allra flesta privata företag upplever varje dag: en byggföretagare har andra byggföretag som han konkurrerar med osv., en livsmedelsaffär konkurrerar med andra livsmedelsaffärer. Det är väldigt få privata företag som inte är utsatta för konkurrens, då sysslar man med någonting unikt eller så har man en affärsidé som ingen annan har förstått sig på ännu och lyckas konkurrera med.

 

När det gäller konkurrensutsättning inom offentlig sektor skulle jag säga att vi har egentligen ingen eller väldigt lite konkurrensutsättning inom offentlig sektor på det viset att då är offentlig sektor med och konkurrerar, exempelvis har man gjort så i mer eller mindre hela Europa, framför allt i hela Norden, t.ex. inom vägförvaltningen har man delat på beställarroll och utförarroll så att utförarrollen får konkurrera. Man frågar sig själv: vad skall vi ha för att göra det här. Så får privata företag konkurrera med det, men för att det skall fungera måste den egna beställarrollen vara helt fristående och konkurrera på exakt samma villkor, det får inte vara så att om det går på tok sedan för den skall den komma med tilläggsbudget bara så reds det upp, utan den måste ta sina vinster och förluster själv. Då har vi konkurrensutsättning av offentlig sektor. Det kan också vara konkurrensutsättning om vi väljer att upphandla någonting utan att vår egen del är med s.a.s. Då ser man att oj, det var billigare, så det är en indirekt konkurrensutsättning, men då skulle jag säga att det handlar om privatisering och definitionen på privatisering kan också vara dubbel. Dels kan det vara så att vi sysslar med någonting här i landskapets regi eller en kommuns regi som man gör privat också och då kan vi helt sluta och så säger vi att, ja, men det här sköter privata, vi skall inte syssla med det här. Det är en typ av privatisering; då ökar marknaden för de företag som redan är aktiva. Det är svårt att hitta några exempel på det här. Sedan finns det den möjligheten, som vi har gjort några gånger när det gäller trafiken: privatisering på det viset att man bestämmer sig för att nu skall inte vi ha det här i offentlig regi utan vi skall upphandla det, märk väl, fru talman, utan att vår egen verksamhet är med och konkurrerar. Då privatiserar vi så att vi upphandlar en del av driften, men det är fortfarande så att det är vi i lagting och landskapsregering som sätter turlistor när det gäller skärgårdstrafiken, som sätter all omfattning av verksamheten, man bara frågar privata företag: vad skall ni ha för att utföra det här. Om man privatiserar enligt det första sättet lämnar man överallt åt den privata marknaden; då kan det också gå så att den privata marknaden säger, nej, men det här slutar vi med, det var inte lönsamt!

 

När det gäller upphandling vill jag säga att någon riktig upphandling av trafikavdelningens konkurrensutsättning har man aldrig lyckats med på så vis att man har upphandlat på marknadens villkor så att en konkurrenssituation har kunnat uppstå och att en vettig prisnivå har kunnat erhållas på grund av att man har fått flera bud och därigenom lyckats. Begreppet upphandling har man nog att fundera på ännu, särskilt sedan när man behandlar entreprenörer helt olika. Man misshandlar den ena och gynnar den andra. Då kan man inte längre tala om att det är någon vettig form av upphandling. Definitionen på upphandling är väldigt viktig om man i större utsträckning skall anlita privata aktörer för att utföra samhällsservice, sådan samhällsservice där vi har makten kvar. Då är det väldigt viktigt att man avtalar exakt om vad man förväntar sig av entreprenörerna och det är också viktigt att entreprenörerna på förhand exakt kan veta det när man räknar på utförande av den här verksamheten så att man sedan i efterhand också kan klandra det här och komma fram till att det var så att det var ett företag som var bättre.

 

Det är också viktigt, fru talman, att man i efterhand kan klandra entreprenören om det var så att entreprenören inte kunde uppfylla sina krav, att man i efterhand kan reda upp det; annars blir det ingen konkurrens om man kan bjuda jättelågt och göra ett jättedåligt jobb.

 

Definitionerna är alltså viktiga. Det sista som jag skulle vilja definiera är när vi pratar om borgerlig politik och det borgerliga Åland, fru talman. Inte är Åland borgerligt. Åland är nog det mest socialistiska samhälle som vi har i vår närhet. Det är en dekal som vi har klistrat på ungefär som man klistrar klistermärken på mopeden när man var i tonåren för att den skulle gå fortare, det är bara dekaltrimning, det skall vi ha klart för oss. Åland kan bli mycket mer borerligt, men vi kan svårligen bli mer socialistiskt. Så är det. De som har sagt detta allra tydligast, utom jag, är ju socialdemokraterna och det tycker jag länder dem till heder.

 

Fru talman!

Om man fördjupar sig lite ideologiskt i detta med privat drift av offentlig sektor – det är väl så man kan kalla det – så var det diskussioner om vinstintresset i samhällsservicen. Jag vill säga att för mig som politiker är alla skattebetalare huvudmän, i huvudsak förstås de som har röstat på mig, men jag ser mig som företrädare för hela Ålands folk, inte bara de som jobbar inom offentlig sektor eller inom någon annan sektor utan jag tycker att man skall fungera övergripande som representant för alla skattebetalare i den här diskussionen. Det är viktigt för mig att skattebetalarna får så mycket service till god kvalitet som möjligt för de skattepengar de erlägger. Då är det ingen skillnad, för mig åtminstone, om de som utför servicen är anställda i offentlig sektor eller i privat sektor. Jag tycker inte att de måste vara offentliganställda. Jag ser ingen nytta med det. Det är ganska intressant att följa med den här diskussionen; i t.ex. Sverige säger man ofta att det är stora fördelar för personalen, man trivs bättre i privata serviceföretag för där har man mycket närmare till beslutsgången, man har inte fyra-fem hierarkiska nivåer utan det är en VD som man kan gå in och ta i hand och säga att nu har jag det här problemet. Det fungerar ofta mycket bättre.

 

Debatten här verkar utgå från att det är underförstått att man får sämre service om det är ett privat företag som utför det och bättre om det är offentligt, men så är det inte alltid, utan det kan vara på båda sätt, det kan vara dåligt skött i offentlig regi också och det kan vara dåligt skött i privat regi, men frågan är: är det dåligt skött i offentlig regi, har vi då kurage och makten att rätta till det? Det är kanske enklare då att kunna ha ett avtal med en entreprenör som du kan återgå till. Det kan vara lättare att reda upp privata verksamheter som går dåligt; så har erfarenheten varit i bl.a. Sverige.

Vi skall komma ihåg att vi ser i statlig massmedia – SVT uppmärksammar ofta missförhållanden inom privat skött offentlig service, medan det finns många exempel på offentlig verksamhet som går dåligt. Man borde kanske också uppmärksamma där det är bra, där det är bra inom offentligt sektor, där det är bra inom privat sektor.

 

Man skall fundera på: Vad är offentlig sektor? Är det någonting i sig själv, en organism som lever av sig själv? Så är det inte, utan offentlig sektor är egentligen någonting fantastiskt, det har kommit till därför att vi är är så pass civiliserade att vi har kommit överens om att vissa saker skall vi sköta i samarbete med varandra, vi skall ha en gemensam sektor, och det är jättebra. Men sedan har det i något skede urartat så att den offentliga sektorn har börjat leva ett eget liv. Jag har tidigare sagt att det kan t.o.m. vara så att det kommer ett parallellet demokratiskt system där de anställda i den offentliga sektorn försvarar sig själva, det där ser politiker och då ser man till att offentligt sektor är så stor som möjligt att man har väljarunderstöd. Exemplet är allra tydligast i Sverige, där man från socialdemokraternas håller ett järngrepp om de anställda i offentlig sektor och detta i ett demokratiskt system, en stat i staten. Det är inte bra om det blir så; vi håller på och hamnar där vi också för vi har ännu större offentlig sektor.

 

Jag tycker att offentlig sektor skall vi ha. Vi skall ha vissa funktioner som vi sköter gemensamt. Det är absolut rationellt. Men det måste inte vara så att offentlig sektor håller monopol på utförandet av tjänsterna, det tycker jag är fel. Vi borde upphandla mycket mer, vi borde uppmuntra till entreprenörskap; det är ofta så att om en entreprenör har som grund att verka åt offentlig sektor så kanske den entreprenören får resurser att börja med andra verksamheter, t.ex. skärgårdsrederierna som kan uppstå, de kanske börjar med en stugby vid sidan om och blir entreprenörer i allmänhet. Vi har som bekant inte så många entreprenörer och vi har en stor chans att ge underlag för många nya entreprenörsfrön om vi mera skulle upphandla vår verksamhet. Det tycker jag är viktigt. Då återkommer jag till detta med vinstintresse. Det är väl bättre att aktieägare eller entreprenörer får en liten vinst än att personalen i offentlig sektor har guldkantade avtal och får på tok för mycket betalt för sitt arbete jämfört med sådana som jobbar privat eller är på fel. Så är fallet i dag när det gäller skärgårdstrafiken att man har fantastiskt bra löner. Jag vet inte om det är sant, men om någon kan rätta mig får man göra det, att på skattetoppen i en skärgårdskommun var det skeppare på skärgårdsfärjor som var över en annan skeppare som jobbar privat på ett färjrederis fartyg och det är mycket förvånande om det är sant. Det belyser lite vad vi har för lönenivåer. Vi ojar oss på våra privata rederiers vägnar att de har dyr drift, men deras drift är fantastisk billig jämfört med vår egen, vi har världens dyraste fartygsdrift.

 

När det gäller skärgårdstrafiken, som spörsmålet i huvudsak rör, fru talman, måste man se det övergripande: Är det trafikpolitik vi pratar eller är det regionalpolitik och socialpolitik? För att beskriva detta ganska tydligt kan man ta två som jag vill kalla extrema scenarion. Det ena är att vi har samma trafikmängd, men vi driver den så billigt som möjligt, vi tar t.ex. estniskt befäl och asiatiskt manskap och vi upphandlar tonnaget och det kan vara gamla färjor från 50- och 60-talet, som visserligen fungerar men inte är så fina. Det blir jättebilligt, det handlar om flera miljoner som vi skulle spara årligen, men det skulle å andra sidan inte ge några arbetsplatser eller bara några i skärgården och det skulle ge inga eller väldigt låga inkomster för skärgårdskommunerna avseende skatteinkomster. Det andra extrema exemplet är att vi fortfarande har samma trafiktäthet som i dag. Vi har eget tonnage, relativt modernt, vi har åländskt befäl och manskap. Det här blir dyrt när det gäller nivån i vår budget, men det ger arbetsplatser på Åland och i skärgården och det ger skatteinkomster till skärgårdskommunerna. Det ena extremexemplet är det vi har i dag. Vi driver vår trafik i dag på ett extremt dyrt sätt. Man kan inte hitta någonting egentligen som är fördyrande, man skulle inte kunna göra det på ett dyrare sätt, så vi är på den ena extremnivån och jag tror att ingen vill återgå till den andra extremnivån utan man skall hitta någonting däremellan. Då måste man fundera: Vad är viktigt? Om vi håller kvar vårt sätt att driva trafik och måste spara pengar, nå, då är det bara ett sätt att spara på och det är att dra ner antalet turer, att försämra trafiken. Men de regionala effekterna, till den delen att det ger arbetsplatser och lönenivåer, kvarstår och det blir på inget vis sämre ställt i skärgården för dem som jobbar inom skärgårdstrafiken. Men då måste man fråga sig varför i denna balansgång,  och jag tror att trafikminister sade att det var 115, är det de personerna som är viktiga eller är det de andra som inte jobbar eller är det skärgården totalt sett som är viktiga för oss? För mig är det skärgården totalt sett som är är viktig och jag vill inte upprätthålla en regionalpolitik i skärgården där patienten är hjärndöd och man har en jättefin respirator och håller igång kroppen. Så blir det om man har det system vi har i dag. Unga skärgårdsbor går och trånar efter ett välavlönat arbete, mycket bättre lön än vad vi har här i lagtinget på en skärgårdsfärja i stället för att fundera på att göra någonting, utbilda sig eller starta företag. Det här är att generalisera, men jag har faktiskt flera bekanta som har sagt att så här är det: det bästa man kan göra som skärgårdsbo är att få jobb på en skärgårdsfärja. Det är det faktiskt, med de villkor vi har i dag är det fantastiskt fint att få ett sådant jobb och varför skulle man då anstränga sig och göra något annat? Det blir som ett konserverande täcke över hela skärgården när det här systemet finns. Det är sanningen.

 

Hur skall man då gå tillväga? Det finns säkert olika lösningar på det, men man pratar om bolagisering, fru talman, och bolagisering är inte nödvändigt om man bara skall byta skepnad på huvudmannaskapet utan bolagisering är bra om man avser att bolaget sedan skall upphandla driften, att man ger bolaget självständighet, man tecknar ett resultatavtal att vi skall ha den här trafikmängden och de här turlistorna och sedan får ni sköta det till möjligast lägsta kostnad. Man skall inte bolagisera bara för ro skull utan det skall finnas ett syfte med det, och det skall man också redogöra för i lagtinget innan man gör det.

 

Ett annat alternativ är att lära sig upphandling, att sluta vara korrumperad med vissa entreprenörer och misshandla andra entreprenörer och börja upphandla trafik i större utsträckning på ett korrekt sätt, ungefär som i dag. Men jag skulle säga att det är nog bättre om man bolagiserar och bolaget får det i uppgift; då kan man få en kompetent styrelse som är fristående från den dagliga, ganska detaljerade politiska debatten.

 

Men övergripande, fru talman, måste man välja väg. Man måste våga säga, så ärliga måste vi vara mot skärgårdsborna, vad som är det viktiga. Man skall väga in regionalpolitiska aspekter för trafik är regionalpolitik och jag tycker också man skall väga in att det finns arbetsplatser i skärgården, för det är inte så gott om arbetsplatser i skärgården och skall man upphandla trafiken så tycker jag att man skulle eftersträva, vilket vi har rett ut att är fullt tillåtet, att man diskriminerar skärgårdsföretag positivt, man gynnar dem extra för att det skall uppstå entreprenörsanda i skärgården med samhällsservice som bas.

 

Men, hur som helst, man går som katten kring het gröt och det som trafikministern sade i sitt anförande var någonting helt annat än det som står i spörsmålssvaret. Det var framför allt mycket tydligare, så jag hoppas, när klämmen godkänns av lagtinget, att man kan komma med en redogörelse i detalj hur man avser göra - och inga flera sådana här flummiga svar vill vi ha, utan vi vill ha konkreta åtgärder inom trafikpolitiken så att vi får en trafik som är så bra som möjligt till så lite pengar som möjligt och som gör att man tar bort respiratorn från patienten i skärgården och att skärgården börjar leva av egen kraft. Där är trafikpolitiken väldigt viktig.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman efterlyste tydlighet. Jag hade hoppats att också ltl Danne Sundman lite tydligare skulle ha uttalat vad oppositionspartiet vill, så att man eventuellt skulle kunna ta tillvara någonting där, men det var mycket otydligt också det.

 

Fru talman!

Det är så att handlingsprogrammen inte är speciellt tydliga. Det är klart det. Det står t.ex. att vi skall göra en plan för äldreomsorg. Inte vet vi hur den planen ser ut heller. Vi skall göra en plan för förebyggande av droger. Inte vet vi heller hur den planen ser ut i detalj. Vi skall göra en läroplan för grundskolan. Inte vet vi heller exakt hur den ser ut. Inte står det här hur den ser ut. Det står vad vi skall göra och hur vägen ser ut. Så har alla handlingsprogram varit, även den tiden då de obundna satt med i regeringen, så det är ingen nyhet. Så skall de vara. Läser man under trafikavdelningen andas det förändringar, det måste man väl medge. Man skall mera titta över det här, och om det är någon idé att privatisera, vad är vinsten, vad är nackdelarna; om man skall införa ett samhällsbolag, vad är vinsten och vad är nackdelarna. Jag tycker att det andas ganska stora förändringar, men slutmålet kommer vi inte att presentera som ltl Danne Sundman nu ville att vi skulle göra, utan det kommer att presenteras i en kommande budget. En budget är bindande och det är först då vi kommer att konkretisera vad vi menar med handlingsprogrammet under trafik och även under andra rubriker. Först då kommer ni att få ta del av det och debattera och eventuellt rösta om det.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman är nog tydlig och ibland lite pinsamt tydlig, enligt bedömare. Om landskapsregeringen ger mig uppdraget, så visst kan jag teckna ner mina funderingar kring trafikpolitiken, men jag anser att en trafikminister och en regering som kostar 120.000 euro per minister skall göra det. Vi har här i lagtinget anställt er för att ta fram de politiska riktlinjerna. Vår uppgift är sedan att granska det och opponera oss i första hand. När det gäller handlingsprogrammet för den här regeringen är det inte alls lika tydligt som det var i de regeringar som Obunden Samling har deltagit i för vi har alltid det kravet att det skall räknas upp konkreta sakfrågor. I t.ex. det förra handlingsprogrammet hade vi konkret nämnt vilka färjlinjor som kunde konkurrensutsättas. Tyvärr var det så att centern stoppade det och lite skickligt skyllde på liberale trafikministern, men det är en annan historia. Handlingsprogrammet som nu föreligger är ytterst otydligt och det kan ingå egentligen vad som helst i många skrivningar. Därför måste vi försöka dra svaren ur regeringen och därför har vi ställt spörsmålet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det var ett bra anförande av ltl Danne Sundman där han också ansträngde sig för att diskutera ideologin, varför och hur man bör eller inte bör konkurrensutsätt och privatisera. Mera av den typen av diskussioner tror jag att skulle gagna debatten i allmänhet. Jag tror med tanke på den ideologiska axeln, som jag har beskrivit här förut och de ytterligheter med att allt skall konkurrensutsätta eller ingenting, att det klart framgick att ltl Danne Sundman och de obundna placerar sig någonstans mittemellan för inte ställdes det heller krav där om att allt skall konkurrensutsättas. Det skall i varje fall göras en bedömning, så jag uppfattar att vi alla här fortsättningsvis finns någonstans i mitten.

 

Det var en intressant diskussion om det eventuellt är lättare att privatisera en samhällsverksamhet för att på det viset reda upp det om man inte politiskt förmår reda upp den att den blir bra och ändamålsenlig under samhällets vingar. Detta har jag funderat en hel del själv på och jag tror faktiskt att det är på det viset att vi politiker har inte alltid handlingskraft för att reda upp, t.ex. här i självstyrelseverksamheten vissa avdelningen. Det är inte konstigt att just trafikavdelningen debatteras så ofta därför att det ofta förs klagomål på den, vi har inte klarat av att få den verksamheten bra och därför tror jag att vi lätt tar till privatiseringsargumentet för att på det viset skjuta över det på någon annan, så kanske det reder upp sig. Det här ämnet skulle kunna föranleda en helt skild diskussion.

 

Det vikigaste av allt i anförandet var att välja väg, det är det som skärgårdsborna måste ha klart för sig och det är orsaken till den kläm som vi har lagt, som uppenbarligen också får stöd av de obundna.

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Visst är det så att det demokratiska systemet har en nackdel i det att om vi skall vidta åtgärder som vi anser att missgynnar enskilda politikers väljargrupper kan det vara svårt och då kan det vara enklare att göra på ett annat sätt där man friskriver sig från ansvaret. Så kanske det är när det gäller skärgårdstrafiken: det är våra bekanta, våra grannar och t.o.m. våra släktingar som jobbar där och skall man göra minsta lilla försämring är man illa ute och det skulle vara mycket enklare om man vore diktator och hundra procent av befolkningen alltid röstade på en oavsett vad man gjorde! Det gäller alltså att hitta arbetsformer inom det demokratiska systemet som gör att vi kan sköta vårt samhälle så bra som möjligt. Problemet är om just gruppen offentliganställda blir så stor och man tar den gruppen som sitt väljarunderlag; då har man svårt att agera till nackdel för den väljargruppen. Det var det jag ville säga att det håller på att bli som i Sverige att det är en stat i staten och ett parallellt demokratiskt system där en viss grupp har – ordet växelverkan nämndes här igår – en tydlig växelverkan mellan sina styrande och sin egen situation.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

I min andra replik tänkte jag ta upp en annan sak som ltl Danne Sundman anförde, nämligen möjligheten till att man skulle s.a.s. diskriminera skärgårdsborna genom att ge dem förtur till eventuella entreprenader på färjtrafik i skärgården. Det här låter förstås sympatiskt och skärgårdsborna skulle säkert vara tacksamma över det och det skulle kanske vara lättare att gå emot en total privatisering för att man då skulle hävda den regionalpolitiska aspekten och kunna bibehålla jobben. Men det är just det att när man diskuterar ideologin och principerna så detta med att diskriminera: att det skulle bli ytterligare ett näringsskydd bara för skärgårdsborna, det går också emot begreppet konkurrens på samma sätt som vårt näringsskydd också hämmar konkurrensen. Diskussionen haltar på det viset. Vi skall inte sköta det av samhället, utan vi skall sköta entreprenaden, men vi skall styra det så att bara vissa entreprenörer kan få möjligheten att utföra så att vi med all säkerhet tappar konkurrensen! Också det här borde diskuteras helt skilt i ett annat sammanhang.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller vilka villkor man ställer på entreprenörerna har det tidigare retts ut att man får ställa sådana villkor som nämndes här och det tycker jag är helt okej. Skall man väga in regionalpolitiska aspekter kan man säkert avkräva entreprenörerna att en viss del av de anställda skall bo i skärgården. Visst begränsar det konkurrensen ytterligare från att ha det helt fritt så att man varifrån som helst i världen kan komma och köra våra skärgårdsfärjor, men det mest begränsande är när man har ett offentligt monopol, så även små avsteg från offentligt monopol tycker jag är bra. Man behöver inte helt släppa det vind för våg utan man kan ha ett sådant krav på entreprenörerna. Jag tror att om man skulle bjuda ut all skärgårdstrafik på ett bräde, så de allra flesta som jobbar inom skärgårdstrafiken skulle säkert bilda företag och bli entreprenörer och så skulle de som är kvar, som i dag är anställda, ha en sådan kompetens och ett sådant lokalt kunnande att de också skulle bli anställda, så jag tror att väldigt få skulle vara tvungna att byta arbetsplatser. Inte är det så att någon entreprenör går omkring med sig själv och tio kompisar som går helt lediga utan man är kanske några få som startar ett företag och så rekryterar man från den befintliga verksamheten. Jag är inte alls oroad för att skärgården skall drabbas, men för att vara säker på det kan man ha dessa krav i upphandlingsunderlaget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Ärade fru talman, ärade ltl Danne Sundman!

I sitt anförande sade ltl Danne Sundman att han skulle ta det på ett övergripande plan och inte gå ner på individnivå, men det tog inte många minuter förrän ltl Danne Sundman var nere på arbetstagarnas lönenivå. Jag förstår inte denna koppling direkt från det övergripande till det individuella i ltl Danne Sundmans tal.

 

När det gäller ltl Danne Sundmans klagan på lagtingsledamotslön i jämförelse med dem som arbetar ombord på färjenheten kan jag bara föreslå ltl Danne Sundman, om han är missnöjd med sin situation, att han skaffar sig rätt utbildning och ställer sig i arbetssökarkön till sjötrafikbyrån för att erhålla denna lysande nivå på lön. Däremot tror jag att lönekostnaderna kommer att minska något i framtiden på sjötrafikbyrån därför att vi kan förvänta oss en del pensionsavgångar i färjetrafikenheten. Där finns det kanske möjlighet att lönekostnaderna i framtiden minskar något.

 

Ltl Danne Sundman försökte sig också på att göra en definition av privat verksamhet, hur man skall definiera ordet konkurrensutsättning. Den konkurrensutsättning vi talar om är konkurrensutsättning som är fullt betald av oss skattebetalare. Det finns ingenting som är privat i konkurrensutsättningen – man löper inte ens en företagarrisk eftersom man hela tiden har garanterade skattemedel att tillgå. För mig är det inte äkta privatisering i varje fall. För mig är äkta privatisering där man tar betalt för det man gör av de kunder som åker med transportägarna.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Orsaken till att jag nämnde lönenivån är därför att den är ett övergripande problem. Det har vi diskuterat många gånger tidigare. När man plussar ihop alla löner blir det en hög kostnad, så det är därför jag nämnde den. När det gäller min framtida karriär, så visst om jag vill höja min lön skulle jag kunna tänka mig att söka jobb inom skärgårdstrafiken, men jobben är väldigt sällan lediganslagna för de som jobbar där trivs jättebra med sitt jobb och sin lön.

 

När det gäller privatisering var det intressant att höra från en socialdemokrat att man skulle privatisera skärgårdstrafiken så att man skulle ta betalt vad det kostar. Då vet vi att de avgifter vi har i dag har kritiserats, och de är ändå bara 5 procent av kostnaderna. Skall vi då höja avgifterna med 20 gånger tror jag också att kunderna kan försvinna från båtarna, för då är det ingen som vill åka, då flyttar man från skärgården. Man kan inte måla upp ett sådant scenario där privata företag skulle ta avgifter av skärgårdsborna så att det täcker alla kostnader. Det är verkligen dålig regionalpolitik; då skulle nog ingen ha råd att bo i skärgården. Det handlar om att fråga företag i konkurrens: Vad vill ni ha för att driva fartygen, de här fartygen till den här turlistan och med de här avgifterna? Visst är det privata företag som sedan konkurrerar som  hittar små, små detaljer i driften som gör att de kan göra det billigare och t.o.m. kanske ändå få en liten vinst, så jag tycker att man är värd en vinst om man för skattebetalarna kan göra samma sak på ett billigare sätt. Då tycker jag att man kan få en liten vinst som man sedan kan använda till andra verksamheter. Om en entreprenör får en massa vinst kan han ändå bara äta två gånger om dagen, han kan ändå bara sova i en säng, han kan ändå bara ha en sommarstuga, han kan ändå bara ha en fin bil, sedan kan han inte ha mera. De pengar som blir över måste han satsa i nya verksamheter.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Ärade fru talman, ärade ltl Danne Sundman!

När det gäller konkurrensutsättningen var det definitionen jag pratade om, vad jag anser att privat är s.a.s. I denna privatiseringstanke är det skattemedel inblandade fullt ut till hundra procent. Så är faktum i de privatiseringar som har skett i skärgårdstrafiken hittills. Definitionen av ordet ”privat” var det som jag från min utgångspunkt ville diskutera.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det är ganska intressant med definitionerna och det var därför jag tog upp dem i mitt anförande. Det är för det första inte hundra procent skattemedel som driver trafiken utan det är ungefär 90 procent, nog nästan hundra, men vi skall komma ihåg att vi har en viss avgiftsfinansiering och det har också diskuterats att den borde bli mera omfattande. När det gäller – återigen – om ett företag är privat bara för att kunderna är offentligt finansierade så nog finns det många privata företag som levererar varor och tjänster åt offentlig sektor och nog är de fortfarande fullt privata, även om en del av kundstocken och intäkterna är från offentlig sektor. Man kan alltid gräva ner sig i sådana här detaljer, men det kanske mer handlar om upphandling i det här fallet. Det handlar inte om total privatisering, för jag understöder inte det att vi skall utelämna skärgårdsborna till att ha en skärgårdstrafik som helt finansieras av avgifterna, då blir det nog orimligt dyrt att bo i skärgården; i så fall skall vi börja ta vägavgifter också och finansiera alla vägar med avgifter och den utvecklingen är nog lite för extrem. Det är som sagt intressant att detta kom från socialdemokratiskt håll!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik: Avstår.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Jag håller med ltl Danne Sundman när han säger att det skriftliga svaret som regeringen har lämnat är väldigt intetsägande. Lämnar man ett sådant skriftligt svar gäller det att man i det muntliga svaret är väldigt tydlig, och det vill jag säga att jag tycker att trafikminister Runar Karlsson var. Jag vill ge en eloge för det. Jag tycker att det var ett av de bättre anföranden han har hållit överhuvudtaget. Jag tyckte det var förklarande och uttömmande.

 

Jag tycker som sagt om budskapet i anförandet, men jag noterade att det går väldigt mycket stick i stäv med det regeringsprogram som socialdemokraterna skrev för den här landskapsregeringen. Det skall jag återkomma till.

 

Men, som sagt, trafikminister Karlsson är på rätt spår. Bl.a. när han nämner att vägunderhållet har minskat med 9 procent under femårsperioden och kostnaderna de frigående färjorna har ökat med 16 procent under motsvarande tidsperiod borde var och en inse att det är någonting vi måste göra åt det här, den här utvecklingen kan inte fortsätta. Finansutskottet var också ganska tydligt i sitt betänkande angående den sista tilläggsbudgeten där det igen var 700.000 euro i merkostnader till trafikavdelningen. Nu måste man göra någonting. När vi igår diskuterade det andra spörsmålet om kk-huset pekade jag gång på gång att finansutskottet har sagt en sak,  men regeringen har inte riktigt hörsammat det. Jag hoppas att man gör det den här gången.

 

Det som trafikminister Karlsson sade om avtalsrundan var intressant, dvs. att man skall försöka bryta upp avtalen. Det skall också bli intressant att se hur det tas emot från socialdemokratiskt håll.

 

När det gäller privatiseringen av skärgårdstrafiken är jag till hundra procent enig med trafikminister Karlsson. Jag tror att det är någonting som skulle gynna entreprenörsandan i skärgården, jag stöder det till fullo. Jag stöder också att skärgårdsbefolkningen – skärgårdsentreprenörerna i den mån de finns - skulle ha någon typ av förtur. Det var en av Ålands duktigaste entreprenörer som sade, att det verkar inte som om skärgårdsborna skulle ha någon annan målsättning än att man skall bli anställd på landskapsfärjorna, i och för sig ett litet felaktigt uttalande. Jag tror att vi måste ha det klart för oss att skärgården är den svagaste regionen av de tre regioner vi har här på Åland, och vi övriga bör ställa upp solidariskt, men frågan är på vilket sätt vi ställer upp. Jag tror att det viktigaste vi kan göra för att hjälpa skärgården är att försöka stimulera företagarandan. Vi borde ha ett skattesystem så att vi kunde styra företagandet till skärgården, men dit har vi inte kommit än.

 

Jag uppfattade att ltl Mats Perämaa sade att näringsinstrumentet står i strid när det gäller att utveckla företagandet i skärgården. Jag är inte så säker på att det faktiskt är på det sättet. Vi skall nämligen ha det klart för oss att har vi inget näringsskydd överhuvudtaget och vi börjar bjuda ut skärgårdstrafiken i större utsträckning än vad vi har gjort hittills är jag faktiskt ganska övertygad om att det är tveksamt om man överhuvudtaget pratar svenska på skärgårdsfärjorna mera. Det är klart att inte näringsinstrumentet skall användas på ett sådant sätt att det skall skydda företag som inte överhuvudtaget har förutsättningar att vara konkurrenskraftiga, men speciellt när vi diskuterar den här problematiken tror jag faktiskt att näringsinstrumentet är viktigt. Där har ltl Mats Perämaa och jag lite olika uppfattningar.

 

Det framfördes också mycket kritik mot privatisering, konkurrensutsättning. Och kritiken har varit stor mot privatiseringen och jag måste väl också säga, att inte har det varit någon riktig succé, det måste jag ärligt säga, men man måste ta ett större grepp, man måste ha modet att bjuda ut linjer där det faktiskt går att få någon typ av lönsamhet. Jag hoppas, med tanke på det som trafikminister Karlsson sade, att man från den här regeringen verkligen har det politiska modet att man försöker göra någonting för att stimulera entreprenörsandan och få ner kostnaderna på skärgårdstrafiken. Ni måste ta ett större grepp om de här frågorna. När anbuden kommer in och det mot förmodan skulle visa sig att det inte blir billigare, då vet man det, och det är väl det som regeringen skriver i svaret, men det var inte så där alldeles lätt att komma fram till det bara på basen av de skriftliga formuleringarna, så jag tycker att det var ett bra förtydligande där.

 

Som jag sade inledningsvis stöder jag trafikminister Karlssons uttalande. Jag tyckte anförandet var jättebra, men jag kommer ändå ihåg när vi diskuterade regeringsprogrammet, alltså det som sossarna skrev. Där marknadsförde man ivrigt den s.k. beställarrollen och utförarrollen. Enligt landskapsregeringen sades det att detta skulle leda till kostnadseffektivitet, konkurrens och det skulle minska den offentliga sektorn. Det står så här i regeringsprogrammet: ”Målet är att särskilja vad som hör till centralförvaltningen (beställarrollen) och vad som kan läggas ut på separata resultatenheter i form av myndigheter, bolag och affärsverk (utförarrollen).” Jag finner ingen konkurrensutsättning i detta. Det här är i praktiken att man köper tjänster av varandra inom offentlig sektor.

 

Jag har en kopia av en ledare som chefredaktör Lampi skrev den 7 januari:

 

”Sammanfattningsvis skall alltså den offentliga sektorn börja beställa av den offentliga sektorn. Det är ingen bantningskur. Det är kosmetika”. Det är sant. Det sades vidare: ”Det nya i sammanhanget är den snitsiga konsultjargongen om en beställarroll och en utförarroll. Det kan låta handlingskraftigt. Men det är dimridåer.” Han avslutar med att säga: ”Politiken i den nya rödmylleregeringen andas stor omsorg om att behålla storleken på den nuvarande offentliga sektorn.”

 

Det här är klockrent, det är precis så vi läste regeringsprogrammet också.

 

Avslutningsvis, vill jag säga – och jag tror att det är tredje eller fjärde gången jag säger det – att jag stöder trafikminister Karlsson. Jag tycker att det var ett mycket bra anförande. Men det gäller också att man kommer upp till bevis. Det måste hända någonting. Jag hoppas nu att trafikministern inte ändrar sig utan att han står fast vid detta och att man i rödmylleregeringen också sluter upp bakom de här tankarna till hundra procent och att vi får se ett resultat.

 

När det gäller den kläm som ltl Mats Perämaa delade ut kan vi stöda den till hundra procent, det är inte bekymmer med det, fast vi har en helt annan utgångspunkt. Vi vill se mera privatiseringar, vi vill se mera effektivitet på trafikavdelningen. Men med tanke på att trafikminister Karlsson har börjat så oerhört bra i dag, så kunde han ge oss en liten tidsram när vi kommer att få se något resultat av det här så kanske vi avstår från att stöda klämmen. Ordet är fritt, trafikminister Karlsson!

 

Ltl Anders Englund:

Herr talman!

Jag tänkte faktiskt inte blanda mig i den här debatten, men jag kunde inte hålla mig när jag har varit involverad i just trafikfrågorna under tidigare perioder. Jag måste faktiskt säga att det som har framkommit i dag gör mig inte ett dugg bekymrad över skärgårdstrafiken och hur den kommer att utvecklas just tack vare koalitionen mellan center, FS och socialdemokraterna. Jag kommer ihåg under min tid när jag var trafikminister själv så hade jag ett mycket gott samarbete med socialdemokraterna i många frågor. Visst hade vi divergerande uppfattning i många saker, men speciellt om utvecklingen av trafiken och satsningarna var vi överens på de områdena. Vi byggde och vi satsade men vi privatiserade också vissa linjer under den tiden. ¨

 

Jag måste nog säga i det här sammanhanget att landskapets invånare, särskilt skärgårdsborna, de som är beroende av skärgårdstrafiken, kanske nog blir mycket konfunderade över detta ärendes behandling här i dag när det parti som lite för mer än en vecka sedan hade ansvaret för just det här ärendet, nämligen skärgårdstrafiken, vilket rätt nyligen också var med och skrev kontrakt med privata företag. Men tyvärr kanske vi kan konstatera att lagtingsgruppen i den liberala här var helt omedvetna vad som har skett eller om man sov, ingenting gjorde eller om man har varit ur balans.

 

Jag kan vidare konstatera att liberalerna har varit intresserade av trafikfrågor, av förståeliga skäl, under alla de år jag har suttit här i lagtinget, mycket intresserade och i många fall behjälpliga att lösa dem fast man har varit i opposition, särskilt nämner jag då lagtingsman Leo Sjöstrand från Kökar.

 

Det brukar kanske inte heller vara i många partiers intresse kanske att bli sittande med Musta Petter, men här är det helt klart vem som har fått den, och man har varit behjälplig till det själv också. Jag är också mycket övertygad om att vi fortsättningsvis kommer att utveckla och förbättra trafiken både med tidsinbesparingar, trafikförbättringar och stora förändringar till positiva livsmiljöer tack vare trafiken till skärgården. Det här kommer säkert också att vara en mix av både privata och samhällsdrift från landskapsregeringens sida. Det tror jag är bra för skärgårdstrafiken är någonting speciellt. Det är inte bra om man har monopol från det ena eller det andra hållet. Vi vet att man trafikerar genom skärgården till riket. Vi har hur mycket båtar som  helst som trafikerar privat från Åland åt alla håll och kanter i dag, det har aldrig varit så mycket. Men för att få detta att fungera behövs det också en bra trafik för skärgården, för att kunna utveckla näringslivet och allt vad det medför.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Som skärgårdskollega är det alltid intressant att höra ltl Anders Englund när han går upp i talarstolen, för jag vet att oberoende av politiska konstellationer har vi ett mycket gemensamt intresse att driva skärgårdsfrågorna. När det gäller försöket att utmåla liberalerna som speciellt privatiseringsintresserade för att vi under vår period med trafikminister var tvungna att fortsätta att driva två linjer på privat entreprenad vet ltl Anders Englund själv att det är en följd av tidigare beslut som gjorde det. Att man på kort tid skulle överta två privatiserade linjer som går på total entreprenad är omöjligt utan ett omfattande brett beslut här i lagtinget med budgetbeslut och beslut om anskaffning av nya färjor, det vet ltl Anders Englund. Det som skedde med de nya entreprenaderna var en följd av tidigare antagen trafikpolitik med en centerpartistisk trafikminister som hade ansvaret när trafiken kom igång, kanske det t.o.m. var så att det var Frisinnad Samverkan och centern tillsammans som ledde landskapsstyrelserna då, så det där behöver man inte försöka kasta på oss. Nu förde ltl Anders Englund in diskussionen på vem som är förlorare och vem som är vinnare, nu när vi har en ny landskapsregering, opposition och nya majoriteter – framtiden får utvisa vem som har förlorat på det här. Jag är nog säker på att när vi så småningom börjar utse vinnare kommer inte centern att vara på första plats.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Jag måste nog säga till ltl Mats Perämaa att jag tycker att speciellt den här frågan är för tidigt väckt är det har gått knappt två veckor som en regering har suttit och man då ställer ett spörsmål i en fråga som man tidigare själv har varit med och jobbat på. Jag förstår överhuvudtaget inte logiken i det.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr  talman!

Skulle vi ställa verkställighetskrav, att det skulle vara brist på verkställighet i det här skedet skulle det vara närmast löjligt, men det gör vi inte, utan vi frågar efter politiska linjedragningar och det är klart att det är av intresse för oss allihopa här i salen, för det åländska folket, nu när socialdemokraterna, som i den ideologiska delen om skärgårdstrafiken har fört ganska mycket samma resonemang som vi, tillträder i landskapsregeringen i stället för oss. Det är alltså av intresse för oss att få reda på om man följer ungefär samma politik som tidigare när vi var med. Orsaken till att vi ställer spörsmålet är att handlingsprogrammet var väldigt otydligt – det tror jag att har framgått klart och tydligt här i diskussionerna – och svaret på spörsmålet var lika otydligt. Vi har i media försökt föra ett resonemang med det nytillträdda partiet om de politiska linjedragningarna och inte fått några tydliga svar. Det är enbart på grund av oklarheter som vi ställer spörsmålet och det är en diskussion om politiska linjedragningar, inte verkställighet; verkställigheten får vi återkomma till senare.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

I de tre senaste landskapsstyrelse/landskapsregeringsbildningarna har programmet i stort sett innehållit liknande skrivningar, man har haft vissa ordvrängningar på privatiseringen osv. och den som man har kört i landskapets regi, men i stort sett har det överhuvudtaget inte skett några förändringar under de senaste åren.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Jag tänker inte göra mig lustig. Jag skall försöka vara saklig. Från vår sida som nytt regeringsparti är det utomordentligt angeläget att vi gör vad vi kan att genom infrastruktursatsningar skapa de bästa möjliga förutsättningar för också näringslivsetableringar för att få ett utökat näringsliv i skärgården, också ny inflyttning. Jag vill påstå att det som måste börja ske med större allvar än hittills är att vi omsätter talet om kortrutt i konkret handling. Det är på den nivån de stora reala besparingarna de facto långsiktigt finns att hämta, även om det kräver investeringar i initialskedet. Men Åland skall väl bestå för lång tid framåt och jag tror att den här processen måste börja. Jag tror att det är den mest centrala frågan i hela den här processen, om vi skall bryta kostnadsutvecklingen långsiktigt. Vi skall alltså sträva till att få mera för pengarna, och det får man genom investeringar i uttalad kortrutt.

 

 

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Till ledamoten Lasse Wiklöf i regeringen vill jag säga att det är precis så som jag förmodar att den här landskapsregeringen kommer att arbeta och jag tror här att minister Wiklöf är på rätt väg. Man kan ta ett exempel från Vårdö åtminstone. Där hade vi en frigående färja, precis som Föglö har i dag, den gick till Töftö, den gick till Vårdö, tiden var t.o.m. lite längre än vad man kör mellan Föglö och Svinö i dag. Vi har haft minst samma kostnader, troligen har kostnaderna varit högre för trafiken till Vårdö än vad den är i Föglö i dag. Det är det som man ofta har att ta ställning till när man gör jämförelsen att bygga ut och förkorta passen. Jag tror att man är på rätt väg i regeringen med de kommande satsningarna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Herr talman!

Konkurrensutsättning av samhällsservice är ämnet som vi diskuterar. I dag har vi också kommit in på vilken samhällsservice utanför skärgårdstrafiken som kan vara aktuellt. Det har pratats om vård, om omhändertagande av sjuka osv. Där vill jag uttrycka en sak, nämligen att den privata sjukvård som bedrivs på Åland är inte en konkurrens till den offentliga vården. Det är nog ett komplement och ett alternativ till den offentliga vården. Ofta är det öppen vård som det gäller. Vi har inte sett någon  konkurrens egentligen att tala om när det gäller sjukvård. Man kan också konstatera att det bedrivs privat sjukvård på sjukhuset, och då är det institutionsvård på ett eller annat sät. Den typ av vård som privat drivs på sjukhuset är snarare en subventionerad anställningsförmån än en konkurrensutsättning av vården, det behöver inte vara fel för det, men jag vill klargöra det.

 

Jag skall kort säga när det gäller ämnet trafik att jag tycker att ltl Anders Englund hade ett bra anförande om hur han såg på trafikfrågan. Jag är glad att han berömde en gammal liberal för hans insatser, det var klädsamt. Men jag tycker att den nya landskapsregeringen nu främst skall satsa på att se till om man kan få en bro mellan Prästö och Vårdö så att vårdöborna kan åka direkt och inte behöver vänta på en färja, få bort trafiken, väntan och kanske vinna kostnader på det. Så länge de går till Hummelvik skulle även de få en lättare färd till Mariehamn. Det hoppas jag att landskapsregeringen skall titta på.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Hälso- och sjukvården har ganska många gånger omnämnts i de här sammanhangen i samband med spörsmålet och det kanske inte riktigt hör till, men eftersom det är fråga om upphandling och sådana frågor är det väl ganska naturligt. Då vill jag bara understryka skillnaden. Att det finns privata företag som är ett alternativ och som ger ålänningarna valfrihet är en sak, och det tycker jag är bra, det vi pratar om när det gäller skärgårdstrafik är ju att upphandla. Då måste vi jämföra med att ÅHS skulle upphandla någon verksamhet, och, visst, vi har diskuterat det flera gånger i olika sammanhang där vi har haft problem med öron, näsa och hals osv., att skall vi göra en upphandling. Vi har t.o.m. haft en viss upphandling av privata läkare med egna företag som har kommit dit, så egentligen har vi köpt tjänsterna av ett företag som i praktiken har inneburit en läkare som har kommit bortifrån som konsult osv. Jag tycker vi måste skilja på när man helt självständigt skapar privata företag som ger valfrihet eller om ÅHS uppköper privata tjänster för sin verksamhet. Det är det vi pratar om när det gäller skärgårdstrafiken. Det har aldrig varit tal om att vi skall s.a.s. lämna fältet fritt och sluta med skärgårdstrafik i landskapets regi, vi låter det privata själva sköta, utan vi har talat om att upphandla, men vi bestämmer exakt hur skärgårdstrafiken skall se ut. Det är lite vilt ibland i de här diskussionerna. När det gäller de som är anställda inom ÅHS och har privat mottagning ser jag det också som en större möjlighet för ålänningarna att välja, en större valfrihet än om de bara måste vända sig till den offentliga sjukvården.

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Detta var en replik till mitt anförande. Jag var aldrig inne på frågan om konkurrensutsättning inom skärgårdstrafiken som minister Lindeman var inne på. Det var onödigt att i en replik till mig kommentera någonting om det när jag sade att jag undanhåller mig från det. Däremot sade jag precis som ledamoten Lindeman, att vi inte har någon konkurrensutsättning när det gäller sjukvården fast det har diskuterats här i dag. Jag håller också med om att det är ett sätt att få anställda, oftast läkare, till sjukhuset genom att ge dessa förmåner, men jag anser ändå att det är en subventionerad anställningsförmån som kanske är bra för att därigenom få folk att jobba här. Vi kan ha nytta av det. Dessutom kan man få vissa specialiteter som man annars inte fick på grund av att de får jobba privat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Där har vi kanske lite olika åsikter. Jag tycker inte att det är en subventionerad anställningsförmån. Jag tycker att sjukhusets utrymmen, maskiner osv. är dyra och borde användas kanske ännu mer än vad som görs i dag. Men det skall betalas för dem om man använder dem privat. Det har vi strävat till att göra bättre och bättre och i dag tycker jag att det är ganska klara direktiv för när de som är anställda inom ÅHS får möjlighet att i ÅHS:s utrymmen ha en privat mottagning.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag håller till stora delar med detta. Det är bara det att jag har en litet annan syn på nivån på vad det kostar. Jag anser att det inte är till full täckningskostnad för personal och alltihopa, men det är vad jag anser. ÅHS:s styrelse, där ledamoten Lindeman är ordförande, har ju försökt rätta till de grodor som har varit när man har missbrukat systemet, så om det sköts som det skall är det bra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det anförande som ltl Sune Mattsson höll var smått vilseledande eftersom han jämför upphandling med de privata företag som finns inom sjukvården. Jag tycker inte att man kan jämföra rakt av på det sättet. Att säga att man har bara privata sjukvårdstjänster som förekommer innanför sjukhusets egna väggar stämmer inte. Det finns också utanför sjukhusets väggar privata sjukvårdsmottagningar och där kanske det finns en möjlighet att lösa de problem som man har i dag inom ÅHS vad gäller t.ex. specialister på kvinnosjukdomar. Man kanske borde se över den saken så att man kunde upphandla tjänster från privata företag eftersom det här är väldigt svårt att lösa inom ÅHS. Vi vet att vi har i dag för få, för att säga nästan inte någon alls, som sköter den här sysslan i dag. Vi har en person som sköter det och skall göra tre människors jobb. Det beror helt enkelt på att man kan erbjuda andra anställningsförhållanden än man kan göra inom offentlig sektor. Men jag tycker att man skall skilja på det här och inte blanda ihop korten för det blir väldigt vilseledande.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag anser att det är ltl Gun-Mari Lindholm som blandar ihop det jag sade. Det är så kort att jag kan upprepa vad jag började med: privat sjukvård är inte en konkurrent till den offentliga vården, däremot nog ett komplement och ett alternativ ofta i öppen vård. Det var just vad ltl Gun-Mari Lindholm också sade. Jag sade inte att det inte var bra och att det inte fanns utanför, utan jag tycker att det är ett bra komplement och där kan nog den gynekologiska mottagningen vara mycket bra, men jag sade att när det bedrivs på sjukhuset är det ofta en subventionerad anställningsförmån.

 

ANDRA VICE TALMANNEN: Talmannen vill påminna om att debatten nu rör framför allt konkurrensutsättning av verksamheten inom trafikavdelningen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Anförande började säkert så, men jag tyckte att det fortsatte i en annan anda. Jag uppfattade också att den andra i sin replik hade uppfattat det på samma sätt. Därför tyckte jag att det var på sin plats att göra ett förtydligande på den punkten.

 

TALMANNEN: Svarsreplik går till ltl Sune Mattsson, ursäkta mig ledamot Mattsson!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Det är noga att hålla reda på replikreglerna, det är kort tid och man har två repliker, så jag hopps att talmannen läser in hur det skall gå till.

 

När det gäller min replik till ltl Gun-Mari Lindholm har vi sist och slutligen samma åsikt, så jag stöder den. Konkurrensutsättning av samhällsservice är rubriken för debatten och många andra har tidigare riktat in sig på helt andra frågor än skärgårdstrafiken. Visserligen har de huvudsakliga talarna pratat om det, men det har även förekommit annat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag skall försöka att hålla mig inom trafikområdet efter den allmänna uppmaningen här i plenisalen! Jag önskar ett förtydligande från ltl Sune Mattssons sida. Han sade nämligen i sitt anförande: ”så länge färjorna går till Hummelvik”. Betyder det, ltl Sune Mattsson, att den liberala lagtingsgruppen kommer att dra in färjturerna till Hummelvik, eftersom ni speciellt poängterar: ”så länge färjorna går till Hummelvik”?

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag kan försäkra ltl Veronica Thörnroos om att jag har aldrig tänkt att man skulle dra in dem. Men när man diskuterar kortrutt och andra system vet jag inte hur det kommer att sluta. Men den där Vårdöbron som jag föreslog har ju vårdöborna nytta av i alla fall. Jag har aldrig lagt mig i om de skall gå till Hummelvik på kortrutt, jag har inte satt mig in i det ens en gång, utan jag skulle ha kunnat sagt, att så länge det går färjor överhuvudtaget – men då hade väl ltl Veronica Thörnroos frågat: skall ni dra in alla färjor nu då!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag noterar en viss ironi i ltl Sune Mattssons svarsreplik. Men jag skall bortse från den därför att jag tycker att frågan är helt berättigad. Vi diskuterar inom alla partier, skulle jag vilja säga, alternativ för skärgårdstrafiken, vi diskuterar kortrutt, vi diskuterar privatisering, vi diskuterar överlag: vad skall vi göra för att behålla en bra skärgårdstrafik till ett billigt pris. Då tycker jag att min frågeställning är helt rimlig när ltl Sune Mattsson börjar tala om ”så länge färjorna går”. Jag tycker min fråga var helt berättigad.

 

 

 

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag tycker också att ltl Veronica Thörnroos fråga var berättigad. Jag tyckte inte att mitt svar var ironiskt, utan det var menat så att så länge det är färjtrafik som det nu är skulle man ha en väldig nytta av en bro. Jag har inte satt mig in i hur den skall fortsätta i framtiden. Jag har heller inte hört någon som har sagt att den skall dras in.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Först vill jag svara på en fråga som ltl Anders Eriksson ställde om när landskapsregeringen avser att komma med någonting konkret i skärgårdstrafiksfrågan. Jag vill svara att vi kommer att lägga fram konkreta förslag senast i nästa års budget. Det kan hända att man i en tilläggsbudget kan försöka få någon sorts kursändring, om man så vill, men senast i budgetförslaget för 2006 kommer den här regeringen att lägga fram ett förslag som med all sannolikhet kommer att bygga på förändringar och förbättringar.

 

Herr talman!

Jag vill också passa på och hålla med ltl Anders Englund när han sade att vi skall varken ha monopol åt det ena eller det andra hållet. Det är helt rätt och jag vet att ltl Anders Englund har samma åsikter här. Jag tror att vi också kommer att lyckas med det vi vill göra.

 

Jag har också en känsla, herr talman, att vi också har i stort sett samma åsikt inom regeringsblocket, centern, socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan, i den här frågan hur vi vill. Jag vill inte påstå i alla detaljer, men det har man inte ens inom ett parti. Jag är övertygad om att vi så småningom kommer att lägga fram ett förslag och där kommer det att finnas ganska mycket nytänkande. Det känns riktigt bra, måste jag säga, med mina regeringskollegers åsikter och de partier som stöder det, så jag tror faktiskt mycket på det här. Jag vill också säga att det finns egentligen inte några ideologiska problem med det här, inte är ideologi att det måste vara privat eller att det måste vara i egen regi, det är inte det det handlar om, utan det är precis som ltl Anders Eriksson sade att om vi bjuder ut en linje skall det naturligtvis kontrolleras om den är billigare eller inte billigare och vad det just betyder för regionen skall också tas i beaktande innan man bjuder ut den, så det finns alltså inte några ideologiska problem, det är vi nog också överens om.

 

Ltl Anders Eriksson sade här att han fick ett rejält förtydligande i mitt anförande, medan ltl Mats Perämaa ansåg att det var totalt otydligt, så där ser man hur olika man vill se på egentligen! Jag tror nog att man ser det på samma sätt, men man vill förstås ge ett sken av att det är ett elände det här som vi håller på med!

 

Jag kan konstatera att trafiken på Enklinge – Kumlinge – Asterholma var utbjuden ifjol och den blev i och för sig väsentligt mycket dyrare på grund av, vill jag påstå, dålig upphandling. Jag vill inte belasta någon från den här platsen för det, men den var alldeles för sent gjord osv. Trots att man gjorde den på ett sådant sätt så att man i praktiken fick ett privat monopol är det trots allt billigare än att köra i egen regi, det har vi siffror på, men jag håller med om att det här måste göras mycket bättre om vi skall göra någonting åt detta med flera privata linjer. Så är det och det är ett löfte. Det är ett löfte att klarar vi inte av det här i huset skall det köpas in, det är den absoluta ambitionen, det får inte gå till så att man bjuder ut en linje två månader före avtalet har gått ut, utan det måste bjudas ut minst ett år på förhand. Det är också så som vi alla tycker, men det har inte riktigt lyckats.

 

Det var några saker som ltl Mats Perämaa pratade om: samhället skall utföra det ena och det andra. Vi vet att skall vi följa liberalernas politik här borde man också köra helikoptertjänsten till skärgården i egen regi, för det är definitivt den viktigaste, livsavgörande för människan, så det är en konstig politik, måste jag säga, som liberalerna nu för fram. Men jag känner med tillfredsställelse att Ålands Framtid anammar ganska mycket. Jag vet inte riktigt var Obunden Samling står efter att ltl Danne Sundman uppe. Jag blev lite orolig om de själva vet det, men av gammal kunskap tror jag att jag vet var också de står. Det känns alltså som om liberalerna står helt ensamma i att vilja ha en utveckling av skärgårdstrafiken.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jämförelsen med helikoptertjänst och skärgårdstrafik haltar betänkligt. Verksamheten med räddningshelikoptrar är ytterligt starkt reglerad på det viset att det ställs väldigt exakta krav på vilken tonnage på tonnage, om vi använder det ordet, vilken kvalitet på helikopter det skall vara. Vi vet alla att det är så starkt reglerat att man måste tvingas att på kort varsel förnya helikoptrarna också. Det är vi här i lagtinget som bestämmer nivån på skärgårdstrafiken, vi kan ha moderna färjor, vi kan ha tunnlar, vi kan också – som det har tagits beslut om – ha privata rederier som trafikerar vissa linjer med fartyg från femtiotalet. Det är en helt politisk bedömning vilken nivå man sätter. Valet med helikoptertjänster är om vi skall ha helikoptrar eller inte, men nivån sätts helt klart av andra myndigheter än vi själva. Därför kan man inte riktigt jämföra. Det sätter sig självt på vilken nivå själva helikoptern är och det är andra myndigheter som bestämmer det. Att sedan ltl Anders Eriksson sade att det tal som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson höll var det bästa som han har hållit är närmast en jämförelse med landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons tidigare tal, inte en jämförelse med den allmänna nivån här i salen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Återigen visar det liberalernas kapacitet i den här debatten. Tack och lov är inte liberalerna med i regeringen!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Här diskuterar vi konkurrensutsättning av samhällsservice och ledamoten Runar Karlsson är förstås involverad i den mycket eftersom det berör trafik i hög grad. Debattnivån blir då den vi just fick höra av ledamoten Karlsson! – han får inte fram någonting annat än att anspela på sin glädje över att vissa partier är med eller inte med i regeringsställning. Jag tror att det skulle gagna oss allihopa om vi skulle diskutera sakfrågan något mera.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Det vill jag gärna göra och jag vill i min tur ge en eloge till det andra oppositionspartiet, Ålands Framtid, som verkligen hade ett sakligt anförande– jag antar att ltl Anders Eriksson inte berömmer mig i onödan (Från salen:säkert inte) –  utan han gjorde en ärlig bedömning, så det visar sakligheten här hos det partiet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja ha ett förtydligande av landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson till vilken del han har mindre klart för sig vad Obunden Samling tycker i den här frågan jämfört med vad han har klart för sig vad han själv tycker i den här frågan.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag menade att när ltl Danne Sundman var uppe kommenterade han ingenting vad jag sade om mina visioner och hur man borde göra. Han bredde ut sig så mycket, så om vi är otydliga måste jag säga att också ltl Danne Sundman var otydlig. Som sagt, jag vet sedan gammalt ungefär var de obundna står i den här frågan. Jag var lite orolig för om man inte själva riktigt vet var man står, men vi får väl ta den debatten en annan gång.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Vi vet nog var vi står. Ibland kan det kanske vara lite jobbigt för våra politiska motståndare som inte riktigt har samma förmåga att kunna stå på viss plats. Debatten rör konkurrensutsättning av samhällsservice rent generellt, kanske med lite fokus på trafikavdelningen. För att man konkret skall kunna fatta beslut om hur man exakt skall göra måste det komma underlag från landskapsregeringen att ta ställning till, man kan inte flumma till det så här, som världens flummigaste spörsmålssvar som vi någonsin har fått gör, utan man måste säga konkret att de här och de här åtgärderna skall vidtas. Om man inte gör det så blir det oppositionens roll att göra det, som vi har fått göra i många andra frågor och kommer säkert att få göra också. Det är helt okej att ha olika åsikter, men man måste redovisa dem till lagtinget, man kan inte hålla dem i slutna rum, då fungerar inte parlamentarismen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Om man efter att ha suttit två veckor i regeringsställning kommer med ett spörsmål som frågar på vilket sätt och i vilken utsträckning kommer landskapsregeringen att konkurrensutsätta, bolagisera eller privatisera verksamheter inom trafikavdelningen och tror att vi inom två veckor skall kunna komma med ett sådant svar, ja, man kan ha ett jättestort förtroende för den här regeringen, det tycker jag man skall ha och det kan man med all rätt göra, men jag tycker att det är ett lite väl stort krav. Vi vet att den här frågan har debatterats i den här salen så länge självstyrelsen har funnits nästan och många av de här frågorna har varit uppe, men vi kommer att komma i sinom tid när det läggs fram en budget, så kommer ni att få konkreta förslag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Roger Eriksson: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Mats Perämaas förslag till hemställan.

 

Ltl Anders Englund:

Herr talman!

Precis som ltl Veronica Thörnroos blev jag lite förundrad efter ltl Sune Mattssons anförande. Han sade så här att så länge färjorna kommer att gå till Hummelvik! Är det nu så igen att liberalerna kommer att vara för att de skall tas bort från Hummelvik? Så var man under tidigare perioder, långt tillbaka i tiden, när det diskuterades kontra Hummelvik-Långnäs. Håller man på och utreder inom den liberala gruppen att man skall förändra skärgårdstrafiken på detta sätt att man får ändhamnen på norra linjen till Långnäs? Det efterlystes konkreta saker och det här kanske är en viktig sak att kunna diskutera.

 

Vad gäller Vårdöbron har det redan diskuterats rätt mycket om den och nuvarande trafikminister är medveten om och inne på att det kan behöva utredas för framtiden vad en bro kan kosta. Vi i Vårdö är i alla fall jättenöjda med hur trafiken fungerar i dag med de vajerfärjor som finns där. Fungerar det så i fortsättningen är vi säkert nöjda rätt länge. Jag är helt övertygad om att en bro över Prästösund säkert inte kommer att förverkligas förrän körkorten har gått ut för oss som sitter här i lagtinget. Men det är bra att ha frågorna utredda, vad det kostar med tanke på olika trafiklösningar längre fram. Det debatterades också för länge sedan då Woivalin var lantråd.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Det fanns inget underförstått i det jag sade, utan när jag själv har åkt där har jag tänkt att det skulle vara bra om det hade varit en bro där så man inte hade behövt vänta och vårdöborna, som jag själv varit med och uppvaktat om sjukvård i ett tidigt skede, då det kunde vara lite problem med färjan, det tog tid och så, tycker jag att skulle behöva få en bättre trafik. Det fanns inget underförstått och jag har inte varit med och diskuterat att man skall ta Hummelvik som ändhamn. Det kanske blir den som blir sedan. Det har jag svarat på till ltl Veronica Thörnroos före ltl Anders Englund höll sitt anförande.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Vad gäller bron hyser jag inte några större tvivelaktigheter om det. Det var just Hummelvik som föll på tapeten när ltl Sune Mattsson sade konkret, att så länge färjorna kommer att gå dit. Det är klart att då börjar man reagera och undra vad som är på gång inom den liberala gruppen, om man har ett skrivet anförande och framför det på det sättet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Centergruppen gör en höna av en fjäder. Man tar en lösryckt fras ur ett bra anförande av ltl Sune Mattsson. Han var överhuvudtaget inte inne i diskussionen med någon avsikt att färjorna skulle dras bort från Hummelvik. Jag kan lugna er med att den liberala gruppen och partiet som bäst håller på och tar fram ett nytt reviderat trafikprogram och i det utkast som föreligger för vår interna behandling finns det inte med några tankar på att ta bort färjan från Hummelvik. Med detta vill jag bara visa på att vi utför aktivt ett arbete i de här frågorna, vi resonerar, vi diskuterar, vi är intresserade av frågorna. Ltl Sune Mattsson har deltagit som lemlänning, som fastaålänning, med stort intresse i våra skärgårdsdiskussioner och där har vi diskuterat bron till Vårdö, vilket vi alla tycks ha samma uppfattning om att skulle förbättra trafiken. Att allså rycka loss fraser med fel mening gagnar inte debatten alls, åtminstone inte skärgårdsbor emellan, för vi brukar normalt kunna diskutera på det viset att vi ser framåt.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Ja, ltl Mats Perämaa, det var just det jag frågade efter och det var bra att ltl Mats Perämaa tydligt sade att man nu inte kommer att ta bort färjtrafiken från Hummelvik. Vi har hört att man inom liberalerna håller på och arbetar på ett trafikprogram för skärgårdstrafiken, så det var bra att den här upplysningen kom.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det är klart att inom det liberala partiet finns det många olika åsikter, det finns visioner om trafik på längre sikt och på kortare sikt, men i de utkast till trafikprogram som vi har finns trafiken på norra linjen kvar till Hummelvik. Det är det enda som jag kan redogöra för i det här skedet. De signaler och eventuella rykten som sprids andra vägar kan komma helt annanstans ifrån, för jag vet att andra partier kraftfullt har fört fram åsikterna om att trafiken inte skall gå dit mera. Det parti som sitter till höger om oss i salen men har en ideologi till vänster om oss har mycket kraftfullt via en minister som nu sitter i landskapsregeringen fört fram tankar om att det bara skall vara en stamlinje genom skärgården, och med de tankarna är inte trafiken kvar på Hummelvik. I våra interna utkast till trafikprogram ser vi fortfarande skärgården som en helhet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Liksom ltl Anders Englund blev jag också lite bekymrad. Jag har också hört visst i korridorerna här om att man börjar prata om att ta bort Hummelvik. Det kommer i alla fall inte den här regeringen att föreslå, det kan jag garantera.

 

Herr talman!

Det som ltl Anders Englund tog upp om Vårdöbron håller jag också med om. Det är en jätteinvestering, men vi måste titta vad det kostar och vad det skulle betyda osv. Det håller vi på och gör och ser på det här med kortrutt både på södra och norra linjen; södra har varit mest aktuellt just nu, men vi håller också på att fundera på norra linjen. Jag tycker det ser bra ut och det känns bra att de flesta i salen är överens om hur vi vill ha det, förutom liberalerna, som fortfarande stretar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

Debatten har varit intressant. Ideologiska skillnader har man försökt belysa och det har visat sig att så hemskt avgörande skillnader i praktiskt utförande ändå inte finns. En viss nivåskillnad på det viset att vi för vår del anser t.ex. att skärgårdstrafiken skall skötas av samhället medan andra partier i salen tycker att det gott kan skötas av det privata. Det får man respektera. Åsikter i de här sakerna bör respekteras. Jag tror att så gott som samtliga partier har varit uppe och klargjort sina ståndpunkter i den här frågan, alla utom Ålands Framstegsgrupp och socialdemokraterna. Det får vi ju säga för vår del att vi väckte spörsmålet mycket av den orsaken att nu när regeringen blev ny och det finns ett nytt inslag i den med ett nytt parti, socialdemokraterna, som tidigare kraftfullt har fört fram åsikter i samma linje som vi nu presenterar med ”de gamla regeringspartierna”, FS och centern och kommer med ett handlingsprogram som öppnar upp för, som jag ser det, allt mellan ingen förändring till en total konkurrensutsättning, så debatten om spörsmålet har varit mycket till för att få socialdemokraterna att avslöja hur mycket man har gett med sig för att vara med, vilken åsikt har man, kommer man att vidhålla tidigare ideologi eller har man kastat ideologin på soptippen för att få vara med?  Fram tills nu har vi fått någon enstaka replik från den socialdemokratiska lagtingsgruppen. Jag skulle önska att vi kunde få ett tydliggörande från socialdemokraterna i den här frågan. Folk behöver få reda på hur det ligger till. Skärgårdsborna är oroliga.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Som framgår har jag begärt ordet, men jag kan inte låta bli att till ltl Mats Perämaa ändå anföra det att vi klart och tydligt har gått med på den nya regeringens program, men det innebär ändå inte att vi gör några avsteg från de tidigare diskussioner som vi har haft i den här frågan, både när det gäller driftsprivatisering och bolagisering. Vi anser att man kan garantera en god skärgårdstrafik under förutsättning att upphandlingen sker på bästa möjliga sätt, betydligt bättre än vad den har gjort tidigare och att man naturligtvis följer de lagar och förordningar, tjänstekollektivavtal och dylikt som finns för personer som är anställda inom skärgårdstrafiken för att också garantera att deras löneförmåner och allting bibehålls.

 

 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herrr talman!

Tack för det ltl Christian Beijar! Det var den första klart uttalade ståndpunkten från socialdemokraterna i den här frågan och signalen var tydlig för socialdemokraternas del: man kommer inte att kunna vika från sin ideologi i den här frågan i den nya landskapsregeringen och det hedrar er. Jag hoppas för min del och jag hoppas för skärgårdsbornas del att ni kommer att vidhålla den ståndpunkten. Den strider i mångt och mycket mot det som andra medlemmar ur majoritetsblocket har sagt och den strider mot regeringsprogrammet, men i varje fall uppfattar jag det som ett klart ställningstagande.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Uppriktigt sagt förstår jag inte ltl Mats Perämaas replik, att det här skulle strida emot regeringsprogrammet. Jag sade klart och tydligt att vi stöder regeringsprogrammet, vi kan gå in för en driftsprivatisering, bolagisering och dylikt; det beror helt på de framtida utredningarna. Det enda som jag ytterligare poängterade i det här sammanhanget var naturligtvis det att när man uppgör avtal om olika former av driftsprivatisering, antingen i form av bolag eller dylikt, så skall man naturligtvis följa gällande tjänstekollektivavtal, gällande lag och förordning. Det finns inga som helst motsatsförhållanden bland landskapsregeringspartierna i detta avseende. Det är självklart att Åland och skärgårdstrafiken som allting annat skall, som man brukar säga: ”land skall med lag byggas”. Inte kommer någon av regeringspartier, och allra minst socialdemokraterna, att stöda någon olaglig verksamhet.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det blev tyvärr något otydligare igen! Nu var det inte frågan om man skall privatisera utan när man gör det skall man se till att det fungerar ordentligt, och det håller jag också med om att när man gör sådana här saker måste det ske enligt lag, land skall med lag byggas, som sades. Men min fråga var huruvida socialdemokraterna fortsättningsvis står vid synpunkten och ideologin, om man skall driftsprivatisera, men det har man nu lite grann slingrat sig från. Ytterligare kan jag säga att är det så att socialdemokratiska väljare känner besvikelse över det där, så tror jag att vi liberaler nog kommer att kunna tillgodose deras önskemål i den här frågan.

 

TALMANNEN: Lagtinget tar nu en paus och återuppptar plenum kl. 13.000. (Kl. 12.05).

 

                                            -----------------------------

 

(Kl. 13.02). Plenum fortsätter.

 

Ltl Fredrik Lindqvist:

Fru talman

Lagtingsledamot Mats Perämaas anförande om vinstintresse var skrämmande.

 

Jag trodde nog aldrig att vi i Ålands lagting, parlamentet för den autonomi som sedan segelfartygens tid, med kraft av vinstintressen, byggt upp en välfärd, en välfärd innehållande en utomordentlig basservice, skulle behöva höra ett sådant sågande av begreppet vinstintresse.

 

Vad är det liberalerna prioriterar? Vad är det man vill prioritera? Är det en fungerande skärgårdstrafik, eller är det en offentlig drift av skärgårdstrafiken?

 

Snälla ledamot Perämaa, inte ens liberalerna kan väl fortsätta blunda för att Åland är i ett kärvt ekonomiskt läge - ett läge som tenderar att bli värre. Det blir svårare och svårare att bibehålla nuvarande servicenivåer till nuvarande kostnader. Då är frågan: Skall vi minska servicenivån, eller ska vi se hur vi kan bibehålla servicenivån till lägre kostnader? Vi kan liksom inte både äta kakan och ha den kvar, bästa ledamot Perämaa.

 

För liberalerna tycks det vara självklart att bibehålla skärgårdstrafiken till samma kostnader - m.a.o. på bekostnad av någon annan verksamhet! Jag skulle då vilja veta: Varifrån tänker liberalerna ta de pengarna? Hur tänker liberalerna finansiera det underskott som uppstår i landskapsbudgeten för att man vägrar se över kostnaderna för skärgårdstrafiken? Är det skolan?  Är det sjukvården? Jag tror att det stenografiska protokollet skulle göra sig förtjänt av en sådan deklaration från liberalerna. Likaså bör Ålands folk få veta: Var tänker liberalerna försämra för att stenhårt bibehålla den faktor i skärgårdstrafiken som tydligen är mest väsenlig, inte turlistorna, inte volymen, inte servicen, utan kostnaderna.

Fru talman

 

Inom Frisinnad Samverkan är vi fast övertygande om att privat drift av vissa verksamheter är att föredra. Skärgårdstrafiken är ett utmärkt exempel. Dock förutsätter detta att tre viktiga faktorer ges stor hänsyn:

 

• att det finns en marknad med aktörer
• att upphandlingen sker korrekt
• att det finns en vilja att lyckas

 

Den viljan har inte liberalerna visat då man tar varje tillfälle i akt att sticka käppar i hjulen för en framgångsrik upphandling.

 

Fru talman, vad är då vår uppgift?

 

Lagtinget har ansvaret för att vissa verksamheter finns och att de fungerar tillfredställande. Vi har alltså en beställarfunktion- en funktion som vi sköter genom det av oss utsedda verkställande organet, nämligen landskapsregeringen.

 

 Det är något helt annat än en utförarfunktion. I dag sköter vi i stort sett all verksamhet själv - men det finns inget som hindrar - snarare som snart tvingar oss - till att se på alternativa utförarfunktioner, där privat drift av skärgårdsfärjorna är ett exempel.

 

Jag blir besviken när jag hör ltl Mats Perämaas negativa syn på entreprenörandan i skärgården. Till skillnad från liberalerna är vi inom Frisinnad Samverkan fast övertygade om att det finns en större entreprenöranda än så, eller åtminstone förutsättningar för.

 

Fru talman

Förra veckans debatt om en turismstrategi för Åland kom mycket att handla om avsaknaden av entreprenörer på Åland. Men hur har liberalerna tänkt sig att det ska blomma upp nya entreprenörer om vi inte ser till att förutsättningarna finns för företagande? Jag läste idag en insändare där en företagare på Kökar bekymrade sig om vattenmiljön - ett stort problem i skärgården och för förutsättningarna till ett framgångsrikt entreprenörskap. Det vore kanske skäl för liberalerna att fundera över dessa bekymmer istället.

 

Fru talman

Debatten har idag tillåtits handla en hel del om ideologi. Som jag sade inledningsvis är det skrämmande att höra liberalerna här idag tala om vinstintressen i så negativa termer, så nedlåtande att jag aldrig har hört något liknande. Man undrar om hela den liberala gruppen står bakom ledamot Perämaas anförande? Precis som vi inom Frisinnad Samverkan förbehåller oss rätten att tro på vinstintressen som något gott och stimulerande för hela samhället så kan liberalerna givetvis förbehålla sig rätten att tycka att vinstintresse är något fult och osmakligt. Men, för Ålands folks skull, var lite mer tydliga, stå inte den ena dagen och tala om mittenparti och den andra dagen komma med extremröda beskrivningar av samhällsbyggande faktorer.

 

Avslutningsvis, fru Talman, så vill instämma med trafikminister Runar Karlsson och säga att det är för väl att liberalerna återigen tillhör oppositionen - med tanke på att det i det nu inledda regeringsarbetet behövs en stor nypa ansvar och mod till svåra beslut för att återigen styra den åländska ekonomin i balans. Ett arbete som den nya konstellationen med centern, socialdemokraterna och FS redan på början av 90-talet visade sig väl lämpad för. Jag hyser ett stort förtroende för att konstellationen ska lyckas igen, trots liberala försök att slå sönder arbetet för en hållbar utveckling.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nu när äntligen ltl Lindqvist på sin tredje taltur kom sig upp i talarstolen och anförde för FS:s del får vi en möjlighet till en diskussion här. ”Vinstintresset, skrämmande liberal syn”, mycket av ltl Lindqvists anförande gick ut på det. Jag har upprepat förut vad jag sade om vinstintresset. Jag skall göra det igen så att det klarnar för alla. Jag sade så här: vinstintresset är och skall vara ledstjärnan i företagandet. Vad är det för fult och skrämmande med en sådan utsaga? Det är klart och entydigt, det måste vara vinsten som driver på företagandet. Det är det den röda tråden i all verksamhet. Det kan inte vara något fult och skrämmande med det. Däremot hade vi en diskussion med flera här i salen om vilka verksamheter som samhället skall driva och vilka verksamheter som eventuella privata entreprenörer skall driva. Där sade ltl Lindqvist ordagrant så här: Frisinnad Samverkan och ledamoten själv anser att vissa verksamheter skall drivas av privata, däribland skärgårdstrafiken. Också Frisinnad Samverkan sätter sig mitt på den här skalan mellan ytterligheterna: ”vissa verksamheter”, inte alla. Skillnaden torde för vår del bara vara om skärgårdstrafiken skall drivas av privata eller om skärgårdstrafiken skall drivas av samhället. Inte någon stor skillnad som jag ser det. Detta får vi diskutera mycket mera senare. Det som var det typiska för Frisinnad Samverkan genom detta anförande var att man igen satte skärgårdstrafiken mot annan verksamhet, alltså skärgårdstrafiken skall dras ner för att vi skall ha råd med sjukvård och annat. Man sätter olika verksamheter mot varandra. Ltl Fredrik Lindqvist sade också, att när underskott uppstår måste man välja. Är det så att vi redan står inför underskott? TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag vill börja med att säga att hellre ett uttömmande anförande än en massa otydliga repliker under dagen! Nu, ltl Mats Perämaa, börjar vi komma varandra lite närmare. Jag var väldigt oroad tidigare, men nu blev jag glad när jag får höra att ltl Mats Perämaa faktiskt förstår behovet av vinstintressen inom företagsverksamheten. Det som vi fortfarande är väldigt oense om är huruvida de uppgifter som åligger landskapet Åland att sköta kan få skötas genom ett vinstintresse. Ltl Mats Perämaa säger att Frisinnad Samverkan vill dra ner skärgårdstrafiken. Det har vi aldrig sagt, och det säger jag igen, det handlar inte om att dra ner skärgårdstrafiken, det handlar om att dra ner kostnaderna. Frisinnad Samverkan vill behålla en bra skärgårdstrafik, men för att kunna göra det när det börjar sina i kassan vill vi se över kostnaderna. Men det är det som ltl Mats Perämaa har så svårt med, att se över kostnader. Det är inte trafikvolymen som är det avgörande utan det är vad det kostar, det måste få kosta så mycket som möjligt! Det går inte när pengarna är slut, ltl Mats Perämaa. Det är det som jag försökte beskriva och därför vill vi titta på alternativ till att driva skärgårdstrafiken – för att bibehålla en bra trafik i skärgården.

 

 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nu blir jag verkligen orolig. Ltl Lindqvist säger, att det går inte att driva skärgårdstrafik när pengarna är slut. Inte kan det väl vara så att pengarna är slut redan efter några veckor av regerande, det hoppas jag verkligen att det inte är! Vem som förstår eller inte förstår vad jag säger om vinstintresse tror jag att faller tillbaka på ledamoten Lindqvist själv eftersom jag nyss i förra repliken läste upp ordagrant vad jag sade om vinstintresset från mitt anförande tidigare i dag för flera timmar sedan. Jag har läst upp samma saker flera gånger. Det kan inte finnas några krångligheter att förstå det; för mig är det kristallklart när jag säger att vinstintresset skall vara ledstjärnan i företagandet.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ltl Mats Perämaa, jag sade inte att pengarna är slut, jag sade att pengarna börjar tryta. Vi har fortfarande pengar till både skärgårdstrafik, sjukvård och skola och allt möjligt. Men det börjar minska lite och för att inte tvingas minska verksamheten, minska på basservicen i bl.a. skärgårdstrafiken, så vill vi titta på alternativa sätt att driva den. Om ltl Boman begär ordet när han vill tala, så kan jag få tala i min replik!  Vi vill alltså titta på alternativa driftsformer. Det har jag sagt här nu och tidigare så många gånger att ltl Mats Perämaa inte kan ha missförstått det. Men ltl Mats Perämaa är väldigt mån om att trafiken skall kosta, det är det viktigaste! Och det respekterar jag: låt trafiken få kosta så mycket du vill att den skall kosta, men tänk på konsekvenserna när pengarna är slut, när det viktiga är att den skall kosta! När pengarna är slut, vad gör vi då? Ja, då kanske vi måste minska på trafiken! Är det verkligen det som ltl Mats Perämaa vill gör? Varför inte i stället titta på alternativa sätt att driva den så att vi kan den kvar. Det tycker jag är mycket bättre.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman! 

Ltl Mats Perämaa har avkrävt den socialdemokratiska synen på bl.a. skärgårdstrafiken. Jag skall då försöka för min del ge lite synpunkter på den. Jag kan genast säga, att det här inte är ett av mina specialområden, men som medlem av den socialdemokratiska lagtingsgruppen skall jag naturligtvis göra det bästa för att ge vår syn på skärgårdstrafiken.

 

För det första vill jag konstatera det att socialdemokraterna som känt är en av de tre partierna som har bildat landskapsregering. Vi har samma målsättning att ha en så god service både när det gäller hälso- och sjukvården som när det gäller skärgårdstrafiken. Det innebär att vi vill bibehålla en god skärgårdstrafik. Vi vill också helst utveckla den och framför allt bibehålla en levande skärgård. Det upplever vi alla att är viktigt och framför allt att i framtiden också kunna garantera goda förbindelser. Därför har vi varit med om och skrivit ihop ett regeringsprogram där det bl.a. står så här: ”Ett nytt trafikprogram och en ny trafikplan för skärgårdstrafiken görs upp. Trafiken skall sammanlänka skärgårdskommunerna och utveckla kortruttstrafiken till och från fasta Åland. Tillsynen och administrationen av all trafikverksamhet överförs till trafikavdelningen och skärgårdstrafiken sköts av ett samhällsägt bolag eller affärsverk. I samband med omorganisationen prövas vilka delar av verksamheten som kan utlokaliseras till skärgården.”

 

Trafikminister Runar Karlsson har klart och tydligt anfört från talarstolen att den nuvarande landskapsregeringen har jobbat två veckor. Det innebär självklart att man inte har haft en chans att kunna presentera en ny trafikplan, men det är klart att den kommer att komma.

 

Eftersom vi har en viss mängd pengar som vi naturligtvis måste hålla oss till, åtminstone försöka, vill vi utveckla kortruttstrafiken för att på det sättet, som man populärt säger, genom strukturella åtgärder skapa bättre möjligheter och en bättre skärgårdstrafik. Det har varit en av den nya landskapsregeringens uppgift att komma med planer och idéer på en kortruttstrafik som skulle innebära bättre skärgårdstrafik.

 

Det framgick här att trafiken kunde skötas av ett samhällsägt bolag eller ett affärsverk. Då har det också varit diskussion i dag med bl.a. ltl Mats Perämaa kring detta med driftsprivatisering. Det måste naturligtvis på sikt visa sig, utgående från planeringen, huruvida har möjligheter eller skall driftsprivatisera. Men det är precis det som jag hela tiden har framfört också i replik till ltl Mats Perämaa, att om så blir fallet förutsätter det en mycket mera preciserad upphandling som då kan garantera att skärgårdstrafiken inte försämras och framför allt att lag, avtal och kollektivavtal följs. Man brukar säga att om man spelar schack i offentlig regi eller privat regi måste spelreglerna vara desamma för att kunna garantera en fortsatt och god skärgårdstrafik.

 

Detta är helt kort vår ståndpunkt i den här frågan.

 

Ltl Mats Perämaa nämnde i en replik att vi skulle ha förslag på att strypa en stamlinje. Några sådana diskussioner har vi inte fört vare sig i partiet eller på några möten, så det är en felaktig information.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det var ett bra anförande som ltl Beijar höll och det här bevisar det som jag sade tidigare här att jag tror att vi kommer att kunna göra ett bra jobb, speciellt med den anda som är nu i hela landskapsregeringen och där man pratar om lite nytänkande, lite utveckling och lite optimism i den här frågan, att det inte blir så infekterat, utan det känns att nu är hela landskapsregeringen beredd på att göra något bra och nytt. Vart exakt det leder och exakta detaljer återkommer vi till i en budget. Det kändes mycket bra det som ltl Beijar sade och bekräftade det jag också trodde. Jag har redan förstått det när jag har pratat med mina regeringskolleger lite smått. Jag håller helt med det som ltl Beijar säger att skall vi göra upphandlingar måste det vara mycket, mycket bättre gjort än hittills och det är självklart att det måste göras i god tid och på ett professionellt sätt. Finns det inte kunskap i huset skall vi köpa kunskaperna. Naturligtvis utgår vi från att samma spelregler gäller oberoende om det drivs privat eller om det körs i egen regi. Det är samma sak som när vi anlitar en privat vägplogare eller plogar själva så utgår vi från att regler följs i båda sammanhang, det är en naturlig sak.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Tack för det att socialdemokraterna i ett anförande nu gick upp och klargjorde sina ståndpunkter! Det resonemang som ltl Beijar förde om det allmänna om att också socialdemokraterna är för att skärgården skall leva kvar som en livskraftig bygd, trafiken skall fungera och alla skall ges möjlighet att finnas kvar där, de orden kan jag också omfatta därför att det ingår i den vanliga debattekniken och retoriken som man för i de här frågorna, för ingen vill naturligtvis säga det motsatta. Men vad gäller det som skall kallas för klargöranden om framtida trafik och kortrutt och att man tänker komma med förslag och man tänker ta fram en ny trafikplan är det beklämmande att det här är sådana saker som man har pratat om i åratal, säkert tio år och fram tills nu har lagtingets finansutskott, som är det allmänna beredningsorganet, inte det operativa som en landskapsregering är, kommit mycket längre i sin framtidsplanering, man pratar om tunnel till Föglö, man har efterfrågat och beställt en kortruttsplan specifikt för det här. Nu har man i regeringsprogrammet  och i den retorik som ltl Beijar företräder tagit flera steg tillbaka och pratar mycket mera allmänt om de här sakerna. Det är det som är problemet att vi ser inte riktningen ännu här. Det är det som egentligen är frågeställningen. Jag får igen säga att socialdemokraterna tidigare mycket tydligt har sagt att samhället skall sköta om skärgårdstrafiken. Nu har man svängt till att säga att man kan privatisera bara det sköts ordentligt, och det är en självklarhet. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Det har i olika sammanhang framkommit här gällande regeringsprogrammet och ltl Mats Perämaa hänvisade bl.a. till finansutskottets betänkande när det gäller tunnlar och liknande. Regeringsprogrammen är mera allmänt hållna och naturligtvis kommer själva trafikplanen, när den börjar utarbetas, att också beakta olika alternativ, typ tunnelalternativ och liknande, som har ingått i tidigare finansutskotts betänkanden.

 

När det gäller privatiseringen som ltl Mats Perämaa tog upp och att socialdemokraterna skulle ha ändrat sin syn på den vill jag klart och tydligt anföra att vi är med och tittar på huruvida det är möjligt att driftsprivatisera vissa linjer, om man anser det motiverat, men det betyder inte att vi på något vis har tagit beslut om att så skall ske. Vi är med på att se över den här verksamheten.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nu kanske vi börjar komma till någonting konkret. Ltl Christian Beijar säger att man är med för socialdemokraternas del och tittar på privatisering av vissa linjer och det kan hända att man inte har kommit så långt att man i beredningen har utsett vilka linjer det skulle vara fråga om, men kanske vi ändå kunde få ett litet tips på var man skall utföra det här försöket.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Mats Perämaa gör sina egna tolkningar. Det jag vill säga är att om det är så att man ser över hela verksamheten är vi också med och tittar på det, men naturligtvis har vi överhuvudtaget i dagsläget på intet sätt tagit ställning till någonting och den här frågan har överhuvudtaget inte diskuterats, utan den här frågan kommer att diskuteras i samband med uppgörande av trafikplanen. Det är då som man kommer att se helheten och det är då som man ser på alltihopa.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar försöker gömma sig bakom det faktum att regeringen har suttit endast två veckor. På det sättet försöker han få någon sorts förståelse för att man inte i detalj har klart för sig hur det skall gå till. Jag tycker att just detta är skrämmande i regeringens hela arbete. Man har satt sig i en regering, man har skrivit ett program som är så där väldigt vitt hållet; när man börjar skrapa på det för att få reda på hur, på vilket sätt man skall sköta de olika politikområdena så finns det inga svar! Man vet inte i detalj hur man vill ha det. Jag tycker att det här är skrämmande. När man går in i ett samarbete borde just det vara förutsättningarna: på vilket sätt har vi en samsyn, hur skall vi driva samhället framåt? Jag tycker att vi och Ålands folk bör få svar på de här frågorna, inte att, jo, men det här vet vi inte ännu, men så småningom skall vi nog få det här klart för oss. Utgående från erfarenheter, behov, budgetmedel, ideologiska grunder måste man ha en syn på saker. Inte kan vi sitta här och vänta på att kanske efter två ett halvt år så får vi någon detaljbeskrivning! Vi vill ha det nu.

 

 

 

 

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Till ltl Gun-Mari Lindholm vill jag säga att det är självklart; med den stora erfarenhet som hon har av regeringsarbetet vet hon mycket väl att det inte är så att alla frågor är i detalj utformade i samband med att en regering tillkommer.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Jag har suttit i endast en regering och i det regeringsprogrammet var det betydligt mer detaljerat.  Vi kunde på ett mer detaljerat sätt beskriva för salen och för ålänningarna på vilket sätt man skulle sköta det här. Jag tycker att just i den sammansättningen som vi har i dag, eftersom man har så väldigt olika syn, av ideologiska skäl, som jag har förstått att är väldigt viktigt, så bör man kunna presentera på vilket sätt man har lyckats få en samsyn. Det som man åtminstone tidigare har representerat, det som man tidigare har presenterat, har nämligen varit så vitt skilda uppfattningar om just de här sakerna, både kk-huset, som vi diskuterade igår och skärgårdstrafiken. Därför är det nödvändigt att man frågar: Vad regeringen för politiska visioner om de här olika områdena? Det har vi tyvärr inte fått ett enhälligt svar på utan man vinglar på lite hit och dit, och det är inte riktigt klädsamt.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag har själv från den här salen otaliga gånger hört dåvarande landskapsregeringsledamoten Gun-Mari Lindholm svara, att hon inte kan svara på den här frågan för regeringen har suttit så kort tid.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Spörsmålet som vi diskuterar i dag handlar om konkurrensutsättning av samhällsservice. Då tycker jag det är bra att vi erinrar oss om att samhällsservice, det är ingenting som lagtinget ger eller bedriver av sin godhet, utan det är någonting som vi gör enligt självstyrelselagen. Det är därför vi får klumpsumman, 0,45:an, som vi säger ibland, för att kunna upprätthålla samhällsservice på de områden där vi har behörighet: vård, skola, omsorg och också skärgårdstrafik. Det är alltså någonting som vi måste se till att blir gjort på bästa sätt.

 

Samhällsservice skall vi då upprätthålla och frågan som vi diskuterar i dag: Är konkurrensutsättning ett verktyg för att kunna upprätthålla en god samhällsservice, speciellt inom skärgårdstrafiken? Jag vill säga det att när det gäller centern har alltid centern tagit sitt ansvar för samhällsservicen som skall ge en grundläggande trygghet på alla berörda områden vård, skola, omsorg och också skärgårdstrafiken. Skärgårdstrafiken skall fungera som landsvägar för skärgårdsborna och vi är alla ense om hur viktig den är. När det gäller det som vi nu diskuterar: en massa olika detaljer huruvida konkurrensutsättning är rätt eller inte, vill jag också säga att när det gäller privatisering, konkurrensutsättning, så anser vi – jag vågar säga för centern – att konkurrensutsättning är bra, det skall ge alternativ, det skall skapa valmöjligheter; konkurrensutsättning och privatisering skall också ge förutsättningar för näringslivet, för företagare, det skall kunna generera nya pengar, för det är ändå nya pengar från företaget som skapar möjligheter till mera skattemedel så att vi kan ge ännu bättre samhällsservice.

 

I och med det tycker jag att vi nu skall låta den nya landskapsregeringen, som i sitt handlingsprogram och via ansvariga Runar Karlsson i dag har berättat hur man tänker gå vidare i de här frågorna, lösa de här olika detaljerna: vad man kan privatisera, vad som är vettigt, vad som leder framåt för att förbättra samhällsservicen så att vi får så mycket pengar som möjligt till alla olika områden.

 

Därför hoppas jag att den nya landskapsregeringen nu får arbetsro i den här frågan och får fortsätta. Det betyder också att jag naturligtvis anser att den föreslagna klämmen är onödig.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Sakligt och bra anförande av ltl Gun Carlson och jag uppskattar det. Så gott som alla gånger blir det en klargörning av centerns ståndpunkter i olika frågor. Den här gången i regionalpolitiska frågor. Jag vet att vad gäller regionalpolitiken är centern och liberalerna de partier som främst värnar om den, med något undantag till, och de ståndpunkterna står ltl Gun Carlson mycket för inom centern, så vi har samma åsikter om behovet specifikt vad gäller skärgårdstrafiken att den skall utgöra en grundtrygghet. Jag uppskattar de här klara signalerna för centerns del och det är det som vi har efterhört här från flera och kanske närmast från det nya partiet i landskapsregeringen, alltså socialdemokraterna, men vi fick ett klargörande för centerns del och diskussionerna lär väl fortsätta i de här frågorna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Under överläggningen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Roger Eriksson, att lagtinget godkänner en hemställan till landskapsregeringen av följande lydelse:

 

”Att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen under vårsessionen för lagtinget mera i detalj klargör sina planer för hur och i vilken omfattning konkurrensutsättning av vissa avdelningar inom trafikavdelningen skall genomföras.”

 

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen skall ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum den 21.1. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 21.1.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 2:

 

Talmanskonferensens framställning angående ändring av arbetsordningen för Ålands lagting. (TMK 2/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Detaljbehandlingen vidtar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtingets nästa plenum är i morgon den 21 januari kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.38).