Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Tony Asumaa

Herr talman! Kulturarv som begrepp omfattar allt av det som tidigare generationer har skapat. Det omfattar allt från berättelser, traditioner till miljöer, byggnader, föremål, fartyg, vrak och fornlämningar. Vad som betraktas som kulturarv är beroende av samhällets värderingar och ändrar sig över tid. Det viktigaste av allt är dock att vi värnar och bevarar vårt åländska kulturarv.

Landskapslagen 1986/58 om skydd för kulturhistoriskt värdefulla föremål trädde ikraft den 1 januari 1987 och har efter det ändrats två gånger under årens lopp.

Lagen som också benämns skyddslagen har till ändamål att genom begränsning av utförsel av kulturföremål från landskapet skydda det åländska kulturarvet. I lagens 2 § definieras de kulturföremål som är föremål för skydd.

Landskapsregeringen föreslår genom detta lagförslag ändringar och kompletteringar av skyddslagens bestämmelser. Det gäller i huvudsak tre saker.

För det första, att i landskapet genomföra EU:s återlämnandedirektiv från 2014.

Landskapsregeringen föreslår att till skyddslagen fogas bestämmelser som gör lagen om återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från territoriet för en medlemsstat i Europeiska unionen tillämplig i landskapet.

I dagsläget innehåller inte vår skyddslag någon hänvisning till de begränsningar vid utförsel av kulturföremål som följer av EU:s lagstiftning.

Europeiska kommissionen har i juli 2016 skickat ett motiverat yttrande till Finland med anledning av det försenade genomförandet av direktivet i landskapet. Avsikten är därför att den föreslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Den andra huvudsakliga ändringen gäller krav på exportlicens, som har till syfte att skydda vårt kulturarv. Den nu gällande skyddslagen uppmärksammar inte att landskapsregeringen är behörig att utfärda exportlicens på kulturhistoriskt värdefulla föremål i landskapet Åland.

Enligt lagförslaget förtydligas därför landskapets behörighet på området och föreslås att till skyddslagen ska fogas en hänvisning till EU:s exportförordning och att landskapsregeringen ska fungera som tillståndsmyndighet enligt exportförordningen.

För det tredje så krävs det enligt gällande bestämmelser i skyddslagen tillstånd för utförsel från landskapet av de kulturföremål vars utförsel från Finland är tillståndspliktig i riket.

Förslaget baserar sig på samma principer som i gällande skyddslag, enbart hänvisningen till lagstiftning i riket uppdateras i detta lagförslag.

Herr talman! Landskapsregeringen bedömer att förslaget inte medför nämnvärda samhälleliga konsekvenser eller konsekvenser för enskilda personer.

De föreslagna bestämmelserna om återlämnande av kulturföremål torde komma att tillämpas mycket sällan. Inte en enda medlemsstat i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har återkrävt Finland på ett olagligt bortfört kulturföremål.

Landskapsregeringen anser att förslaget inte har några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för enskilda personer och begränsningarna vid utförsel av kulturföremål från landskapet ska inte utvidgas utan enbart uppdateras. Förslagets konsekvenser är nämligen främst av administrativ natur.

Landskapsregeringen bedömer vidare att förslaget saknar direkt betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män. Tack, herr talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till minister Asumaa för presentationen av lagförslaget.

Från centergruppen har vi inte några invändningar och vi kommer heller inte at hålla något gruppanförande för det här kan vi omfatta.

Det finns bara en sak som vi vill uppmärksamma. Vi tror inte det är så klokt att i framtiden fundera på en överenskommelseförordning för att hantera det åländska kulturarvet, att vi på Åland skulle överlåta på andra att bedöma vad som är åländskt kulturarv värt att skyddas och därför bör vidtas de åtgärder som framgår av lagförslaget. Vad är ministerns syn på den saken? Varför skulle man överhuvudtaget fundera på det? Är det IMI-systemet med allt vad det innebär av börda som gör att ni inom landskapsregeringen i alla fall har funderat i de banorna?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag kan helt hålla med ltl Harry Jansson i den här frågan. Det är egentligen bara inskrivet i fall att det skulle visa sig mera ändamålsenligt att förvaltningsuppgifter överförs på riket, men någon sådan diskussion har inte förts. Vi har inte ens en tanke på att det skulle överföras. Det är nämnt för sakens skull.

Ltl Harry Jansson, replik

Ministern svar tillfredsställer sannerligen centergruppen. Eftersom det är så pass sällan som det här förmodligen även i framtiden kommer att aktualiseras, så än mer när och om den här typen av kulturarv blir föremål för den här typen av diskussion då behöver det ligga i åländska händer att bedöma. Här behövs det en nästan extraordinär insats eftersom den här formen av skydd av kulturarv vanligen inte tillämpas.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Den andra huvudsakliga ändringen gällde just detta med exportlicens. Vi betonar att det är Åland och landskapsregeringen som utfärdar exportlicenser, även för att förstärka självstyrelsen i det här avseendet. Tidigare har det varit diffust och inte klart definierat att det är Åland som utfärdar exportlicenserna och därav förstärks självstyrelsen. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Har landskapsregeringen resonerat kring den här frågan och även belyst frågeställningarna krig vrakchampagnen? Är det så att den här lagstiftningen på något sätt skulle ha försvårat eller underlättat att vi kunde föra ut vrakchampagnen via aktion och annat. Skulle den här lagstiftningen ha försvårat, underlättat eller är det status Quo? Vad är landskapsregeringens bedömning?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Den här lagen gäller främst implementering av återlämningsdirektivet, brottslig handling. Det handlar egentligen mycket om att vi ska ha möjlighet att återbära det som med brottslig handling har förts ut från Åland. Mig veterligen har inte sådan champagne ännu förts ut. Det berör överhuvudtaget inte vrakchampagnen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Bästa kollegor, jag tycker att det är ett mycket intressant lagförslag som vi har framför oss, kulturhistoriskt värdefulla föremål. Det har mycket att göra med hur vi identifierar oss som ålänningar, vad vi anser att är kulturellt viktigt som bevarar vår historia och som berättar vem vi är.

Vi vet alla att det finns vissa släktklenoder, smycken eller tavlor i ens hem som berättar om ens familjs historia, om släktens resor, alla de händelser som familjerna har varit med om och de är oerhört värdefulla för just den familjen, men också för det åländska samhället.

Vi på Åland hade antikrundan på besök här för något år sedan. Vi kunde då se en ringlande kö av människor som ville berätta sin familjs historia och kanske i samband med det hitta någonting värdefullt på vägen.

Det är också via kultur och via föremål som man kan förändra och påverka ett samhälle. Vi har sett vilka spår den ryska tiden har satt på Åland, alltifrån Post- och Tullhuset till även dagshistorien när vi blir erbjudna tavlor från konsulatet eller en staty i Mariehamn. Andra myndigheter och länder vill också säga att de har varit med påverkat det här samhället.

För enskilda personer kan den här lagstiftningen kanske upplevas lite problematisk. Vi säger att jag kommer från en familj där min släkt i många generationer har bott på Åland och vi råkar ha en värdefull tavla målad av en åländsk konstnär. Jag ärver den här tavlan och så ska jag flytta till Genève för att jag fått jobb där. Hur ska jag nu gå tillväga? Ska jag anmäla till de åländska myndigheterna att jag äger den här tavlan? Ska tavlan registreras? Det kan hända att den här tavlan är oerhört värdefull just för vår kulturhistoria och Önnigebytiden.

I Finland har vi en sådan situation att om du äger en tavla av Schjerfbeck, Edelfelt eller av någon annan så är du tvungen att registrera den. Tar du med dig tavlan när du flyttar så måste du meddela myndigheterna att du äger den här tavlan och att den nu finns i Genève där du kommer att bo under en period. Finland kan då hålla reda på var dessa värdefulla artiklar finns.

Om man ser till historien så har just kulturhistoriska värdefulla föremål varit objekt för oerhörda situationer. Man bara tänker på hur the British museum har byggt upp hela sin kollektion. De har kulturhistoriska samlingar från hela världen. Det grundades 1753 och sedan dess har man bara plockat kulturhistoriska föremål från alla världens länder. Idag kräver bland annat Grekland att skulpturerna ska komma tillbaka som man har plockat därifrån. Många andra länder upplever att deras värdefulla historia och deras berättelser nu finns i London.

Jag var och hälsade på min släkting i Singapore och då var faktiskt British museum där och sade, ”ja för att kompensera så far vi runt hela världen med dessa stora utställningar för att de ska få uppleva sin egen historia”. Singaporianerna, under den tiden de hörde till det brittiska imperiet, ska alltså få museet på besök för att få uppleva sin historia.

Ja, vi har haft tur på Åland, vi har inte hört till ett sådant maktvälde, men det var ganska nära. Vi känner alla till att under nazismens tid i Tyskland. För att nazisterna skulle påverka kulturen så stal man och satt undan otysk konst. Under den här perioden så uppskattade man, enligt BBC, att över 16 000 tavlor har försvunnit. Än idag kan vi hitta sådana tavlor som under den tyska tiden ha stulits, konfiskerats och gömts undan.

Det här är jätteviktig lagstiftning. Jag är glad att vi har upp den idag. Jag hoppas att utskottet ska kunna se noggrannare på hur vi ska följa upp den här lagen. Hur ska vi bevaka när människor flyttar och vad de tar med sig? Vad är kulturhistoriskt värdefullt? Så vitt jag vet så har vi inte något register på tavlor. Vet vi ens vilka åländska kulturhistoriskt viktiga föremål som finns i våra hem? Tack.

Ltl Roger Eriksson

Herr talman! Den liberala lagtingsgruppen stöder landskapsregeringens lagförslag. Mycket av det som framkom i debatten och presentationen tycker vi att är viktigt.

Man kan titta på det här ur ett annat perspektiv, självstyrelsepolitiskt. Vi tycker att det här är en mycket viktig lagstiftning. Den bör bevakas. Om vi tänker på bevarandet av vår kultur, språk och sedvänjor så tycker vi att det här är i linje med grundbulten i vårt självstyrelsesystem. Själva lagstiftningen är nödvändig.

Här kan konstateras att liggande lagförslag är närmast av teknisk och administrativ natur och även påkallat av ett EU-direktiv. Det föreligger ett motiverat yttrande om det s.k. återlämnandedirektivet från 2014. Det direktivet har inte införlivats här på Åland. Enligt den här lagstiftningen så ska den här bristen korrigeras.

Direktivet innebär ett domstolsförfarande om hur man ska gå till väga vid återlämnande av ett kulturföremål som har förts bort olagligt.

Verkningarna är också viktiga ur självstyrelsepolitisk synpunkt. Landskapsregeringen ska fungera som tillståndsmyndighet enligt nämnda exportförordning. Vi själva ska utfärda exportlicenser.

 Det här är närmast av administrativ natur. Det innebär nya uppgifter för utbildnings- och kulturavdelningen, närmast kulturbyrån.

De här är i linje med vårt självstyrelsesystem.

Enligt landskapsregeringens bedömning kommer antalet ärenden att vara ganska låga, men det får vi se i framtiden.

Jag ser också fram emot en mycket intressant utskottsbehandling i lag- och kulturutskottet, också med beaktande av det som har kommit fram här i remissdebatten.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.