Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Republikens president har skickat en proposition om ändring av 59a§ självstyrelselagen. Det här är en del i det så kallade inflytandefrågorna som vi har diskuterat väldigt mycket och ingående här på Åland och alldeles särskilt här i Ålands lagting.

Vi hade egentligen fyra inflytandefrågor som vi ingående diskuterade och som vi har förhandlat med landets regering om att det måste bli bättre för Åland att göra sin röst hörd i EU-processen. En av dessa delar var subsidaritetskontrollen.

Subsidaritetskontrollen tillkom av Lissabonfördraget. Subsidaritetskontrollen är de nationella parlamentens möjligheter att i ett tidigt skede reagera på kommissionens förslag om huruvida kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Systemet bygger på att nationella parlament måste göra gemensam sak. Det är flera av de nationella parlamenten som måste förena sig i en protest för att det ska väcka gehör inom kommissionen. Det är en ganska stor och omfattande process.

För självstyrelsen och för lagtinget har varit väldigt att också Ålands lagting ska vara med i det här arbetet. Att Ålands lagting, så som vi ser det som ett nationellt parlament, också ska ha möjligheten att reagera och agera om det kommer ett förslag från kommissionen som inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

När vi förhandlade med landets regering om de olika inflytandefrågorna så antog regeringen ett principdokument. I det principdokumentet skrevs det in att subsidiaritetskontrollen också ska införas i självstyrelselagen. Det alltså det förslag som presidenten nu har skickat hit. Motsvarande lag ligger samtidigt nu också i riksdagen.

Själva texten i paragrafen är processad och diskuterad. Den är diskuterad mellan landskapsregeringen och justitieministeriet. Den är diskuterade mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden och avsänd under arbetets gång.

Landskapsregeringen är nu nöjd med det här förslaget efter att också ha hört nämnden och fått klartecken. Det som vi ser som ett framsteg, efter många och ingående diskussioner, är att man har lyft in i texten följande; ”lagtinget kan i frågor som hör till landskapets behörighet vill ge riksdagen ett motiverat yttrande”. Det är också en förstärkning, det är inte endast en åsikt, det är faktiskt ett motiverat yttrande. Det är också det som subsidaritetskontrollsprotokollet tar fasta på, att länderna kan ge sina motiverade yttranden om man finner att ett förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Det här är en ganska omfattande process. Det betyder för lagtingets del att man behöver dra upp praktiska riktlinjer för hur man ska hantera de här ärendena, vilket kanske redan har gjorts. Det kan som sagt bli en hel del merarbete.

Man måste också ha klart för sig hur man samarbetar med riksdagen eftersom det är i samarbete med riksdagen som detta ska skötas. Riksdagen har gjort ändringar i sin arbetsordning för att anpassa arbetet i riksdagen där också Ålands medverkan finns intagen. Tack, herr talman.

Vtm Gunnar Jansson

Tack, herr talman! På den liberala lagtingsgruppens vägnar är det lätt att ta vid där lantrådet slutade. Överhuvudtaget är det väl att regeringen medverkar vid remissbehandlingen av presidentframställningar, inte minst i den här typen av framställningar. Vi har ju en lång rad presidentframställningar på dagens agenda.

Bakomliggande processen i framställningen förstärker sanningshalten i den gamla politiska doktrinen om att minns sedan. I politik får man inte makt, makten tar man sig.

Den här processen bakom framställningen, innefattande regeringens proposition, utgör också ett bra exempel på samverkan mellan landskapsregering och lagtingets organ i självstyrelsepolitiska frågor, självstyrelsepolitiska nämnden. Det är ju inte någon hemlighet att nämndens ställningstaganden och råd till vår regering har påverkat innehållet i § 59a, såsom den är skriven i propositionen. "Lagtinget kan i frågor som hör till landskapets behörighet delge riksdagen ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till lagstiftningsakt för Europeiska Unionen är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Lagtingets ståndpunkt skall tillställas Europeiska Unionens institutioner". Varför det då? Ja, om man går till avsnitt 2 i motiveringarna i de föreslagna ändringarna på sidan 3 så ser vi kärnan i resonemanget, som jag ser det. "Avsikten med förslaget är att förtydliga den statsförfattningsrättsliga grunden för samverkan mellan riksdagen och Ålands lagting. Denna samverkan ska ge lagtinget bättre insyn i EU:s lagstiftningsprocess och garantera att lagtingets ståndpunkter föreligger och är kända för riksdagen när den behandlar frågor som gäller subsidiaritetskontrollen." Detta är ett krångligt ord men vi vet alla vad det betyder. En lyssnare kan kanske ha lite svårt att orientera sig. Subsidaritetskontroll är ju kontroll av respekt för närhetsprincipen. Texten fortsätter; " även för den händelse riksdagen och lagtinget skulle ha olika uppfattningar om förslaget till rättsakt ska lagtingets ståndpunkt framgå av Finland ställningstaganden, som tillställs EU:s institutioner." Det här är alltså någonting som återfinns i sista meningen i paragrafen.

Här kan man också lägga märke till den konstitutionella ordning som råder i vårt rättssystem. En bestämmelse av grundlagsnatur är som sådan tillämplig. Den behöver inte någon materialisering, tolkning eller förklaring. Om det inte finns någonting annat än själva grundlagen så ska den som sådan tillämpas. Det här blir gällande rätt, om riksdagen antar lagen och lagtinget fattar ett motsvarande beslut. Då har vi åter en gång slagit fast den hävd vunna och fortfarande viktiga princip som återfinns på föregående sida, i sista stycket före avsnitt 2. Det är också värt att citera; "Ålands lagting har enligt Finlands grundlag och enligt behörighetsfördelning i självstyrelselagen för Åland lagstiftning behörighet inom de områden som anges i självstyrelselagen. På dessa områden företräds den åländska befolkningen av Ålands lagting." Där kunde man kanske tillägga "enligt självstyrelselagen", men det är självklart. "Landskapets lagstiftningsbehörighet är oberoende av riksdagens. Lagtinget och riksdagen utövar sålunda lagstiftningsmakt inom sina behörighetsområden parallellt och oberoende av varandra". Det är en klar och tydlig text. Den liberala lagtingsgruppen är för den här ändringen. Vi gillar sättet varpå den har beretts. Tack, herr talman.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! När detta var upp till diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden diskuterade man då någonting om tidsaspekten när det gäller samordningen mellan riksdagsarbetet och lagtingsarbetet? Jag vet att det var uppe för länge sedan när jag var med nämnden. Hur ser man på möjligheten att kunna fatta nödvändiga beslut samtidigt som riksdagen processar. Vad händer om det råkar vara sommaruppehåll eller någonting sådant?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Ja, det diskuterades ingående, därför att själva kommunikationen med EU-kommissionen är bunden vid en viss tid, ett visst antal veckor. Därför är det väldigt viktigt för att det här ska fungera sålunda att det i lagtinget finns motsvarande beredskap som i riksdagen. Att också under uppehåll ha jour, ett organ, sannolikt självstyrelsepolitiska nämnden, som på lagtingets vägnar utövar denna kontroll.

Riksdagen stora utskott har jour, vilket jag har erfarenhet av. Det är helt nödvändigt för att det här ska fungera, just på grund av de tidsbestämmelser som omger hela kontrollförfarandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! För egen del är jag övertygad om att vi på vårt bord har en fråga som är mera av principiell formell karaktär än ett ärende som kommer att ha någon praktisk betydelse för detta parlament. Vi måste naturligtvis se till att vi har de formella strukturerna i skick.

När det gäller den praktiska hanteringen, förväntar sig vicetalmannen att lagutskottet också ska en åsikt om hur vi i praktiken ska klara av att handlägga denna typ av ärenden? Vi kommer att bli ytterst få, vilket gjorda undersökningar visar bland annat i Sveriges riksdag. De ärenden där man ifrågasätter kommissionens agerande är ytterst få. Trots det bör vi ha en struktur så att vi klarar av ärendena. Förväntar sig vicetalman att vi även ska gå in på de frågeställningarna?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Ja, jag förväntar mig att lagutskottet också hanterar den här frågan med det allvar och den tyngd som den förtjänar.

Just nu pågår en översyn av lagtingsordningen och lagtingets arbetsordning. Jag ser det som uppenbart att vi behöver rycka in handläggningsregler i dessa grundläggande akter, lagtingsordningen och arbetsordningen, vad gäller hanteringen av den här typen av frågor. Det är viktiga saker. Det är mycket viktiga lagstiftningsfrågor i EU.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Subsidaritetskontrollen var en av fyra punkter som diskuterades inför det beslutet till bifall eller inte till Lissabonfördraget.

Det är säkert känt för alla här i huset och också för många i samhället att vi var väldigt tveksamma. Vi var också negativa att gå med på ett bifall till Lissabonfördraget utan att inflytandefrågorna är i hamn, även när det gäller den här frågan.

När vi fick ta del av förslaget som fanns i självstyrelsepolitiska nämnden, så var vi också tveksamma till den texten. På mitt förslag gick självstyrelsepolitiska nämnden in för att man skulle frångå den då tilltänkta skrivningen att man skulle ges möjlighet från Ålands lagting att ge sin ståndpunkt.

Min argumentation och mitt motiv, vid tillfället när lagtinget hade samråd med landskapsregeringen, att ändra det till att man skulle få ge ett motiverat yttrande var att man ska ha samma terminologi eftersom det är två beslutade organ som bestämmer dessa saker på samma nivå. Därför ska man också ha samma terminologi så att inte vårt parlament blir degraderat. Därför är det viktigt att det här är på samma nivå och att man använder samma terminologi.

Jag är väldigt glad att hela självstyrelsepolitiska nämnden gick in för det. Och att det också har fortsatt i den här lagframställningen, som lyder på det här sättet. Man har ju i det tredje stycket föreslagen lydelse, vilket jag tycker att är viktigt att finns med. På de områden där Ålands lagting har suverän lagstiftningsrätt där ska det automatisk komma till Åland.

Det är också väldigt viktigt att lagutskottet ger ett förslag på hur man i lagtinget ska hantera dessa ärenden. Det gäller både översättning, "early warning" och hela apparaten med subsidaritetskontrollen.

Vi har inte någon ifrån vår sida i lagutskottet. Men så här långt är vi nöjda med den framställning som nu ligger. Vi förväntar oss också att lagutskottet kommer med förslag på hur man i fortsättningen ska hantera dessa ärenden inom lagtingets struktur. Tack.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! I ett läge där självstyrelsepolitiska nämndens ordförande, sittande talman inte kan ta till orda, så kan jag bara bekräfta på nämndens vägnar att precis så här gick det till som vtm Gun-Mari Lindholm redovisade.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Tack för det. Jag är väldigt glad att nämnden gick in för det här. När jag gick på mötet så var jag ganska övertygad om jag skulle bli ensam. Man brukar ibland inte sätta ner foten i självstyrelsepolitiska ärenden när det verkligen skulle gälla att vara på vågens framkant. I andra sammanhang säger man att man är det. Men när det verkligen gäller då drar man sig ofta tillbaka. Men jag är glad för att vi kunde enas om den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Som flera redan har sagt så är det här är en av de fyra klassiska inflytandefrågorna som vi har debatterat mycket i den här salen. Lantrådet sade att det här var väldigt viktigt. Jag har hela tiden sagt att när det gäller subsidaritetskontrollen så är det den minst viktiga frågan av de fyra inflytandefrågorna. Vi vet att vi har talerätten delvis löst. Vi vet att vi inte har någonting när det gäller de viktiga frågorna om EU-parlamentsplatsen och deltagande i ministerrådsarbetet. Nu har vi den här framställningen om subsidaritetskontrollen. Varför kommer man då så långt till mötes ifrån rikssidan när det inte går när det gäller de frågor som vi skulle ha lite nytta av? Den naturliga förklaringen är ju att det här inte har så stor betydelse.

Jag är väldigt tveksam till om resurserna kommer att räcka till att följa upp det här? Att reagera före EU-handlingar blir en rättsakt. Vi har det svårt att klara av EU-hanteringen redan när det har blivit en rättsakt. Jag är nog ganska tveksam till det här. Erfarenheter har visat att det här instrumentet används ganska lite av de stora nationalstaterna, som ju de facto har helt andra resurser än vad vi har.

Jag vill göra en liten utvikning. Det här visar hur tungrott vårt nuvarande självstyrelsesystem är. För att det här ska kunna träda ikraft så måste det behandlas av två riksdagar. Vi måste ha ett val emellan och det måste behandlas av lagtinget med kvalificerad majoritet. Vi ska ha klart för oss att det är bra att vi har detta tungrodda system för annars kanske vi hade blivit av med självstyrelsen för länge sedan. Samtidigt visar det på att om man vill göra en mindre förändring så är det precis samma process. Det leder till en oerhörd stelhet, enligt mitt synsätt.

Vtm Gunnar Jansson citerade det sista stycket på sidan 2 före punkt 2, han sade att den texten är klar och tydlig och att det gillades av liberalerna. Texten är mycket bra. Det sägs att landskapets lagstiftningsbehörighet är oberoende av riksdagens. Det skriver man själv här i en presidentframställning.

Om man tittar lite längre ner i texten i punkt 2 så ser man att när det gäller subsidaritetskontrollen så ska Ålands lagting kopplas, notera kopplas till den subsidiaritetskontroll som riksdagen utövar. Det finns inte något mera snack om oberoende lagstiftningsbehörighet på den åländska sidan när det kommer till konkreta åtgärder. Det tycker jag att man kan notera i lagutskottet när man tittar på det här.

Herr talman! Till sist det som jag är lite förvånad över att inte någon har tagit upp. Ser vi på 59a § så är den i stort sett identisk med hur den har varit tidigare. Det tilläggs att man nu har möjlighet att ge ett motiverat yttrande, som nämndes av bland annat lantrådet.

Ser vi på texten så står det i första meningen; "landskapregeringen har rätt att delta i beredningen vid statsrådet av Finlands ställningstagande till beslut som fattas inom EU". Går vi längre ner så ser vi att " landskapregeringen ska också på begäran ges tillfälle att delta i Finlands delegations arbete med frågor, som enligt denna lag hör till landskapets behörighet, utreds inom EU." Det här är ju bra men det finns ett litet, litet problem. Det vet vi alla som sitter i det här rummet, allt arbete i båda instanserna sker på finska.

Jag vill rikta en uppmaning till lagutskottet att man tittar på den här problematiken. Vi kan inte bara sopa det under mattan och låtsas att det inte existerar. Det betyder att åländska politiker och åländska tjänstemän måste bryta mot självstyrelselagens anda och mening för att de ska kunna ta del i det här arbetet. Jag hoppas att alla är medvetna om hur pass illa det är. Det betyder att hela självstyrelsesystemet inte fungerar när det gäller de här frågorna. Det betyder också att de ursprungslöften som Finland gav för att få överhöghet över Åland fungerar inte, dvs att Åland ska fungera på svenska. 

Vtm Gunnar Jansson sade att makt får man inte, makt tar man sig. Jag hoppas verkligen att lagutskottet tar sig lite makt och synar den problematiken riktigt på allvar och förhoppningsvis kommer med ett förslag på hur Åland ska kunna sköta sina EU-frågor på vårt eget språk i framtiden, med den här kopplingen av, apropå att landskapets lagstiftningsbehörighet är helt oberoende.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! En detalj i det i övrigt förtjänstfulla anförande av kollegan Anders Erikssons anförande. En ändring av grundlagen är tungrodd om man använder den metod som talaren nämnde. Själva ikraftträdelsebestämmelsen utesluter inte alls den snabba handläggning som grundlagen medger, dvs brådskande förklarande med femsjättedels majoritet och därefter godkännande med tvåtredjedels majoritet. Jag förmodar, med erfarenhet i ämnet, att riksdagen väljer det snabbare förfarande nu. Frågan är politiskt ganska odramatisk.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det är en detalj, vtm Jansson. Det håller jag med om. Jag har inte jag någon brådska med det här ärendet. Jag tror inte det kommer att ha så stor betydelse i praktiken. Vi lämnar detaljerna.

Svenskans vara eller icke vara är långt ifrån en detalj för mig. Hur ser vicetalmannen på den frågan? Hur ser man på det ifrån landskapsregeringens sida? Ska vi inte så småningom börja ”sätta katten på bordet”, som sittande talman brukar säga. Det här fungerar ju inte i praktiken, inte på svenska i varje fall.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Eftersom replik inte få innehålla fråga så kan jag naturligtvis inte besvara en omvänd fråga.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag ska inte fråga utan bara konstatera att så kan man också slippa svara på en fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ända sedan EU:s tillkomst har ju organisationen kritiserats för att den är toppstyrd. Det är centralstyrning, särskilt den demokratiska kontrollen, via parlamenten, inte är tillräcklig. Det är ett överstatligt samarbete på regeringsnivå. Man har kritiserat det demokratiska underskottet under EU:s tid. I samband med Lissabonavtalet vidtogs en rad åtgärder för att minska på det demokratiska underskottet. En sådan åtgärd var till exempel att åstadkomma folkomröstningar om det var 1 miljon människor som tecknar under en namninsamling. EU-medborgarna skulle kunna få mera inflytande direkt över unionen.

Ett annat sätt att öka demokratin var att man införde subsidaritetskontrollen så att de nationella parlamenten skulle kunna påverka lagförslagen redan innan kommissionen lämnade dem.

Vi har många gånger hört här att vi inte har haft något inflytande över tillkomsten av lagförslagen. Detta skulle då skapa sådana förutsättningar. Det är det som är avsikten med subsidaritetskontrollen, ge de nationella parlamenten både inflytande och ansvar över unionens lagstiftning.

Om man då står här och säger att det här bara är formaliteter och det här ska vi inte utnyttja, då är man aktivt med och cementerar det demokratiska underskottet. Att stå här och säga att vi inte ska utnyttja det här är ju att konstatera att det var ett alldeles onödigt arbete som vi gjorde för att öka vårt inflytande via Finlands riksdag. Jag har svårt att förstå logiken i det prat som vissa ledamöter här för.

Om man lever i grunden på att vara med EU så är alla reformer, också de som kanske skulle bidra till att öka demokratin, dåliga. Om allt är dåligt som kommer från EU, om man har den inställningen, då är det risk för att man kastar ut i barnet med badvattnet.

Jag kan hålla med om att det är väldigt oklart hur lagtinget och regeringen ska använda sig av subsidaritetskontrollen.

Om vi utgår ifrån att det här är någonting som vi aktivt ska använda oss av och inte bara för att det är viktigt för att vi i ett tidigt skede ska försöka påverka lagstiftningen, eftersom vi så ofta tycker att kommissionen går för långt i sin detaljstyrning. Då är detta sättet för oss att motverka en sådan fortsatt politik. Vi har också det ansvaret. Hur ska det då ske i praktiken? Det kräver just resurser. Det kräver resurser på lagtingets kansli, det kräver kompetens och det kräver politiskt arbete. Det betyder obevekligen att lagtingsledamöterna kanske inte kan ha så korta arbetstider som man hittills har vant sig vid. Det kräver mer arbete. Allt är ju beroende av hur den här ordningen i praktiken ska genomföras.

Tillsvidare har inte det system som vi har nu, lagtingets parlamentariska kontroll, av olika lagförslag från EU fungerat. Man kanske borde ta in detta i ett större sammanhang. Men, oberoende av detta, när vi nu har det här instrumentet att påverka så ska vi utnyttja det. Vi måste nu se framåt och inte älta hur det var när vi hade debatten om de fyra inflytandefrågorna.

De partier som inte vill utnyttja detta de må väl sitta passiva när vi granskar lagförslagen. För min del tycker jag att man inte kan sitta här och gnälla över att kommissionen går för långt i detaljstyrningar om man inte bryr sig om att på förhand påpeka att det här är en överskridning av subsidiaritetsprincipen. Ansvar och inflytande måste kopplas i den här frågan. Då blir vi mera integrerade i EU-arbetet.

Om vi nu tänker oss hypotetiskt att lagtinget har ett fungerande system för att utföra subsidaritetskontrollen och så tycker vi att ett förslag går för långt, att inte EU ska blanda sig i det, det här är vår behörighet och det här vill vi sköta själva. Då ska vi naturligtvis ge uttryck för detta och Finland ska då beakta detta i sitt ställningstagande. Men vad händer sedan? Vi har en del människor som har till uppdrag att sköta åländska intressen i EU. Men för mig verkar det oklart hur dessa personer agerar i enlighet till den politik som bedrivs på Åland. Vi har representation i Finlands delegation i Bryssel. Vi har representation i regionkommittén. Nu har vi också har ett visst politiskt inflytande via EU-politikern Kalle Haglunds åländska assistent. Minister Alexander Stubb lovade att vi skulle kunna ha en åländsk tjänsteman i det kommande EU:s utrikesministerium. Det börjar finnas en hel del ålänningar på plats i Bryssel. Men på vems uppdrag jobbar de? Vem är det som dagligen ser till att de drar åt samma håll? Vi har ingen EU-minister, som jag länge har talat för. Det skulle vara någon som samordnar insatserna. Om lagtinget säger att det här förslaget går för långt, det här är vi emot och det här vill vi inte ha, då ska den frågan härifrån lagtinget drivas vidare av regeringen till att alla tänkbara personer som har möjligheter att påverka i Bryssel. Vi kanske måste ha en egen delegation av något slag på plats i Bryssel för att samordna arbetet.

Herr talman! Det här är inte att ta Lissabonavtalet på allvar. Det är inte heller att ta sitt parlamentariska på allvar om man nu konstaterar, när vi får den här möjligheten att ta ställning till lagförslagen, att det här inte är någonting värt, det är bara en formalitet och det här ska vi inte bry oss om. Jag har den exakt motsatta uppfattningen. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller kollegan Sundbacks allmänna synpunkter om bristande intresse hos lagtingsledamöterna i de viktiga i EU-frågorna så håller jag i stort sett med. Det är just så och det får vi lite skämmas för.

Däremot när det nu gäller sakfrågan så var jag för några år sedan nere i Berlin på Bundesrat. Tyskland är ju en federation med åtskilliga delstater. Bundesrat är parlamentet för delstaterna. De har gjort en utredning, angående hur många förslag för ett år, ca 2000 EU-lagstiftningar, som skulle vara intressanta för delstaterna ur subsidiaritets synpunkt. De kom fram till att det var fyra eller fem av 2000, 2- 21/2 promille. Jag tror inte att det blir så väldigt stor belastning på lagtinget i den här frågan så att vi behöver diskutera arbetstider och annat i sammanhanget.

I de frågor som kommer så måste vi naturligtvis vara engagerade.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är möjligt att det inte är så många ärenden som är i relevans för Åland och Ålands befolkning. Men, det är arbete att söka en nål i en höstack. Att kunna kartlägga och hitta de förslag som är av stor betydelse för Åland. Det bristande intresset tror jag beror på att vi har en dålig organisation och struktur när det gäller att ta ställning till de olika rättsakter som kommissionen producerar. Vi får ju listor som delas ut månatligen, men därvid stannar det. Det finns en viss variation mellan utskotten. Det är inte bra att det är på det sättet. För att vara heltäckande borde ju alla utskott ha system som fungerar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vi ska ju inte strunta i subsidiaritetsprincipen. Bästa ltl Sundback, vi måste inse våra begränsningar. Jag hoppas att vi i lagutskottet kan ha hörande från Stockholm och Helsingfors som är parlamentariskt ansvariga, så ledamoten får en uppfattning om vilket merarbete den här principen skapar i det praktiska livet. I synnerhet för utskottsansvariga tjänstemän. Den ringa nyttan av principen kontra merarbetet det medför, det är där som vi måste vara ytterst försiktiga i och med att vi ansvarar för det här lagtingets möjligheter att fungera i praktiken.

I motsats till ltl Sundback vill jag säga att det är ju när vi ser embryot till en lagstiftningsakt som vi ska agera. Det är ju därför som vi har tjänstemännen, som ledamoten räknar upp, på plats i Bryssel. För att de ska följa med processen och påverka varje steg.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vet inte om vi pratar om samma sak? Subsidaritetskontrollen kommer in i ett väldigt tidigt skede och det är ju därför man har den. Om det finns tillräckligt många medlemsländer som protesterar och säger att det här lagförslaget överskrider subsidiaritetsprincipen så måste ju kommissionen göra någonting nytt. Det är ju hela det demokratiska underskottet att man regionalt eller nationellt tycker att man inte har tillräckligt med inflytande över den överstatliga regleringen. När man nu får ett sådant instrument så måste man ju utnyttja det. Tyvärr tror jag att vi inte kan få så hemskt mycket nytta av att jämföra oss med Sverige och Finland. Vi måste tänka själva. Det är jag beredd att göra.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det här utan att förringa ledamotens insyn i hur EU-arbetet fungerar. Låt mig ta ett enkelt exempel. I måndags hade vi, på våra bord här i plenisalen, tre listor med EU-initiativ som kommissionen aviserar att man kommer att jobba med. I dessa listor hittar vi bland annat snusfrågan och sjöfarten. Det är klart att det är våra tjänstemän i Bryssel, tillsammans med EU-enheten inom landskapsregeringen, som ska följa med processen, och inte göra en insats när lagstiftningsakten är klar om några månader för att se om kommissionen har agerat inom ramen för sina befogenheter. Det är nu, när man vet att man ens har tankarna i kommissionen, som vår EU-enhet och Brysselrepresentanter ska agera. Det arbete som läggs ner ibland annat i Stockholm måste vi ta till vara. Det ger hela helheten, sedan kan vi självständigt göra en tolkning av vår behörighet, vilket vi själva klarar av.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den åländska problematiken är att det kommer för sent in i alla processer vad gäller EU. Det betyder att vi måste vara med ända från början och följa upp det hela. Men, det saknas politisk struktur för att politiskt styra det här. Man kan inte tänka sig att några tjänstemän nere i Bryssel tänker; det här vill nog lagtinget säkert att jag ska göra någonting åt. De är där på uppdrag av landskapsregeringen, eller hur de nu är tillsatta. Vi har inte någon EU-politik. Vi har något slags administrativ system, där man tycker att tjänstemännen ska sköta en stor del av de politiska bedömningarna. Det är lite som i kommunen, det är tjänstemännen som ska sköta arbetet och sedan kommer man in och fattar beslut eller bordlägger. Men det här funkar inte så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Vi pratar också väldigt ofta och väldigt mycket om kanalerna. Inflytandeprocessen och inflytandefrågorna handlar om att vi ska ha kanaler att kunna påverka i olika skeden i beredningen av EU-frågorna. Det finns alla möjligheter, både för oss i landskapsregeringen och för lagtinget att diskutera substantiella frågorna. Till den delen håller jag inte med ltl Sundback om att vi inte har en politisk organisation. Vi har kanaler för olika sätt att påverka. Vi har ett system för hur vi jobbar. Själva stommen i vårt arbete är det meddelandet som lagtinget årligen får. Jag tycker ändå att vi har blivit lite bättre på att prioritera de viktiga frågorna, vilket vi har varit rörande eniga om här i lagtinget, mellan lagtinget och landskapsregeringen. Vi måste bli bättre på att prioritera, vi måste bli bättre på att välja de viktiga frågorna, där vi med våra begränsade resurser tar kamp och strid för de åländska frågorna.

Meddelandet tar upp ett femtontal frågor. Vi har det systemet i landskapsregeringen att när det kommer en grönbok eller ett annat ärende så kan man gå till lagtinget med samrådsförfarande eller informationsärende och på så sätt få den parlamentariska förankringen. Det finns också möjlighet för lagtingets utskott att begära in ministrar och tjänstemän för att diskutera EU-frågorna. Vi har de här möjligheterna. Vi måste också greppa de möjligheterna och ta tillvara dem.

Jag tycker att vi har tagit steg vidare. Jag tycker att vi också tillsammans ytterligare kan ta steg vidare och faktiskt diskutera de substantiella frågorna.

Ltl Harry Jansson var inne på sjöfart, snus, vårjakt och jag kan nämna tio frågor som vår representant i Bryssel har absolut daglig kontroll över. Hon följer varje sak som sker inom de viktiga frågor, som vi har prioriterat.

Vi har mycket arbete att göra och det finns många saker ännu att ta tag i. Jag tycker ändå att vi är på gång. Vi har system för det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att det var en administrativ byråkratiskt processbeskrivning. Men det gör inte politiken mera effektiv. Det här anförandet hade egentligen ingenting med subsidaritetskontrollen att göra. Det var liksom en gammal diskussion.

Vilka fem nya frågor har lantrådet på sin EU-politiska lista? Vad är aktuellt? Vad är det som man driver?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag svarade upp på den diskussion som ltl Sundback förde in oss i; huruvida det finns någon politisk diskussion i de här frågorna. Jag pekade på att det visst finns det. Subsidaritetskontrollen är ytterligare en kanal som vi kan använda för att försöka påverka. Vi står för innehållet. Det finns alla möjligheter att föra de här politiska diskussionerna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har inte kritiserat att det inte finns kanaler. Jag har framhållit att det saknas en sammanhållen daglig EU-politik. Nämn nya frågor, som EU initierar, som möjligen kommer att beröra Åland? Jag är säker på att inte någon i regeringen har någonting sådant att komma med. Det är tokigt. Vi kommer aldrig att vara i tid om man inte redan nu vet vad man ska ta tag i.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns en sammanhållen EU-politik som årligen debatteras i lagtinget via vårt EU-meddelande. Där finns frågor som är aktuella. Lagtinget har också möjligheter att dra upp politiska riktlinjer för hur vi ska jobba vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen önskar påminna om att ärendet handlar om presidentframställningen om självstyrelselagens 59a §.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hoppas att den påminnelsen inte gällde mig, för det var den jag tänkte prata om.

När det gäller det sistnämnda replikskiftet så kan jag hålla med när det gäller EU-frågorna och subsidaritetskontrollen att prioritering är A och O. Jag håller helt med lantrådet. Annars kommer vi att drunkna i EU-hanteringen. Det gäller att prioritera väldigt noggrant.

När det gäller att delta i beredningen av EU-frågorna på den finska sidan så vet vi att den sker på finska. Jag har själv flera gånger varit med på möten för snart tio år sedan. Jag vet att det bara blir värre och värre. Varför säger inte lantrådet någonting om den frågan? Det verkar som om man inte vill diskutera det. Vi har ett stort problem här. Hur tänker man tackla det ifrån landskapsregeringens sida? Hur ser man riktigt på detta?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Den frågan debatterade vi nog ganska ingående när vi hade meddelandet sist. Då pratade vi just om ministerrådsarbetet, som är landskapsregeringens kontakter till regeringen. Vi har problem med svenska språket och att hantera det. Vi sköter det genom översättningar och tolktjänster.

När det gäller subsidaritetskontrollen så kommer förstås samma problematik att finnas där. Men det är samma sak, kontakterna till riksdagen måste skötas via översättning och tolktjänster.

Kommissionens förslag som kommer hit ska komma på svenska till Ålands lagting. Då hanterar man det i Ålands lagting på svenska, man ger sitt motiverade yttrande till riksdagen på svenska. Har man muntliga kontakter så sköter man dem på svenska. Man får då ta åt till tolktjänster om det inte går på någonting annat sätt.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller den här problematiken, översättningar i all ära, men man får höra från den finska sidan att det inte finns resurser och inte tid. Är det då vi från åländsk sida som ska stå för översättningen för att det ska fungera? Då pratar vi om beredningsmaterial. När det gäller subsidaritetskontrollen ska vi in i processen väldigt tidigt, när det inte finns färdiga dokument. När det gäller de officiella handlingarna så kommer presidentframställningar och annat tillsvidare på svenska. Men problemet är när vi ska ta del i arbetet bakom, när vi ska ta del i statsrådsberedningen och när vi ska ta del i den finska delegationen, så som det sägs att vi har möjlighet att göra i 59a §. Där klarar vi oss inte mera på det svenska språket, vilket vi måste våga lyfta upp.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Det är definitivt inte någon som är rädd, åtminstone inte jag, att lyfta upp den här problematiken. Det gör jag ofta och regelbundet.

När det gäller subsidaritetskontrollen så är jag övertygad om att lagtinget kommer att hitta ett bra arbetssätt gentemot riksdagen, och att man kommer att sköta det arbetet på svenska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag kommer att behandla den här frågan i lagutskottet, tillsammans med övriga utskottsmedlemmar.

Den här sista frågan är lite intressant tycker jag. Den kan vara bra som en inledning till det som jag tänkte säga, Ålands position i förhållande till EU. Situationen förändras ju även om det kanske inte är så mycket.

Om jag har förstått saken rätt så kommer kommissionens förslag att samlas i en databas. Den databasen kommer att finnas på de språk som EU använder, dvs både svenska och finska. Vi kommer nu in i ett sådant skede att det är därifrån som vi ska agera. Vi ska agera genom att delge riksdagen våra motiverade synpunkter. I de andra inflytandekanalerna är det ju frågan om gemensam beredning och då har vi språkproblematiken. Vi ska ta upp det här i lagutskottet som en särskild sak.

Jag noterade Anders Eriksson ordval när det gäller hans syn på den här frågan. Han sade att vi ska ”koppla upp” oss till riksdagen. Min åländska ryggmärg reagerade lite på det. Vi ska väl koppla upp oss till vår befolkning i första hand. Regleringen till riksdagen är en annan sak. När det gäller den praktiska hanteringen, om vi ska vara uppkopplade och så vidare, kan man diskutera. När det t.ex. gäller regeringspropositioner så har vi en parallell beredning. Där kan man säga att vi är uppkopplade av tvingande skäl.

När det gäller subsidaritetskontrollen får vi ett nytt administrativt system som vi ska hantera på ett smart sätt. Idag får vi månadslistorna, för egen del får jag dem elektroniskt, vilket betyder att man kan söka. Man kan gå till EUR-lex. och söka till exempel på sjöfart, tobak eller snus. Då finner man väldigt lite i denna höstack, väldigt få nålar. Det är ju det som är problemet, det finns massor av frågor. Vi har endast några få.

Jag tycker det är en felaktig bild att vi inte följer med i EU-processen. Det gör ju alla tjänstemän. Snusfrågan har varit problematisk, men just för att vi var tidigt ute och försökte styra åt vårt håll så kunde vi hålla snusförsäljningen, som inbringar stora inkomster, kvar i åtta år. Ltl Gun Carlson, som var med i den tiden i social- och miljöutskottet, vet att utskottet kämpade mot landskapsregeringen som sade att vi inte kan göra det här. Och vi sade att vi ska göra det, vi ska försöka. Så är det ofta i politiken.

Herr talman! Jag ser problematiken att vi har två block av frågor. Det ena är det formella. Många här har frågat om vi kommer med anvisningar om hur man ska bygga upp de administrativa systemen. Det är klart att vi kommer att titta på det. Det är en sak. De administrativa systemen kan fungera bättre när vi har en databas för alternativa förslag och det finns en anvisning om hur man ska gå tillväga via riksdagen. Vi ska alltså delge riksdagen våra synpunkter.

I och med detta har vi en annan sak, Ålands position i EU överhuvudtaget. Bakgrunden är att vi från början hade ett EES-avtal, då var och kopplingen till EU mycket minimal. Det var en förvaltningsprocess där vi kunde delta. Vår koppling var till Finland, indirekt till EU via Finland.

När vi fick EU-anslutning då kom det vissa frågor som gjorde att våra kanaler till EU tog ett steg framåt genom vår representation i Finlands representation. Där vi har en tjänsteman som har tämligen vidsträckta befogenheter när det gäller Coreper osv.

Efter detta fick vi 9 kap. i självstyrelselagen där beredningen finns med, genomförandet 59b finns med, föredragsbrott i 59c och nu har vi 59d på bordet. Vi har alltså inte haft någon direkt koppling till rådsprocessen tidigare. Vi har procedurförankringar i själva bearbetandet. Vi kan delta i rådsmötena i Finlands delegation, ibland till och med vid det så kallade bordet i det inre rummet. Där finns språkproblematiken men också möjligheterna.

När det gäller domstolen så har vi faktiskt gjort ett framsteg. Vi har en koppling som man kan sammanfatta med egen talan, dvs Åland har i och med detta blivit en institution, en sorts mini institution, genom att vi är en region som för vår egen talan. Det är en positionsförflyttning framåt.

Sedan har vi också i 59c § detta med Ålands nationella ansvar. Det är en ganska intressant formulering, tycker jag, att vi har ett nationellt ansvar. Finland har ansvar gentemot domstolen men Åland har en särskild roll. Vi har alltså en liten fot inne i den dörren, som kanske inte är så positiv. Det handlade bara om när foten kommer i klämdöden, fördragsbrott där vi själva ska betala. Stämningen var den i lagtinget att vi ska stå för våra egna fel. Vi har också fått det inskrivet att det ska vara i proportion till betalningsförmåga.

Ett öppet fält, ett svart hål är parlamentsprocessen. Några av er var här i lagtinget 1996-1997, i april. Då var liberalerna mycket, mycket kritiska till förhandlingarna om EU-fördraget. Amsterdamfördraget ställde hela EU-processen på en helt annan bog. Istället för rådsprocessen och regeringarna fick parlamentet en stark ställning. Där tappade vi demokrati. Vi fick ett underskott som egentligen har funnits med hela tiden.

Nu har vi, för första gången, fått en liten tråd från EU till parlamentet lagtinget. Lagtinget är vår grund. Befolkningen på Åland representeras enbart av lagtinget i våra behörighetsfrågor. Vi har ett parlament här och ett parlament i riket. Ur det perspektivet är det att vi ska delge våra synpunkter till riksdagen inte en så stark tråd, men det är i alla fall en tråd.

Nästa steg i utvecklingen är att Åland ska betraktas i formell mening, såsom det också står i vissa protokoll till Lissabonfördraget, som ett nationellt parlament, dvs erkänt parlament.

En sak till som vi fick i december förra året, en deklaration om Ålands internationella status i Coreper, högsta tänkbara EU-nivå.

Om man går tillbaka till 1993 och tittar på EES-processen och EU-processen så har vi gjort framsteg. Det är ju så. Precis som i jordförvärvslagen så sätter man inte önskemålen på bordet och tror att man ska få allt på en gång. Steg för steg har vi nu kommit fram till att vi är en del av Europas parlamentariska system när det gäller subsidaritetskontrollen, dvs möjligheten för ett parlament att säga till EU-kommissionen när de går för långt. Här vill vi göra vår röst hörd. Här har vi tagit aktivt del av era förslag och vi tycker inte om dem. Den möjligheten har vi inte haft tidigare. Nu ska vi sätta möjligheten i system. Det är lagutskottets uppgift att bedöma den här lagen och, så långt resurserna medger, se på de praktiska tillämpningarna och de administrativa systemen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Möjligtvis uppfattade jag det lite felaktigt att ltl Olof Erland ironiserade när han sade att jag pratade om att vi var uppkopplade till riksdagen. Jag tror det är bra om lagutskottets ordförande läser framställningen där det faktiskt står ordagrant; ” när den ovan nämnda ändringen av riksdagens ordning behandlades i riksdagens grundlagsutskott konstaterar utskottet att det på grund av omnämnande i fördragets subsidaritetskontroll av samråd med det regionala parlamentet som har lagstiftande befogenheter samt på grund av Ålands självstyrelsestatus är motiverat att Ålands lagting kopplas till den subsidaritetskontroll som riksdagen utövar.” Det står i flera stycken här om hur landskapets lagstiftningsbehörighet är oberoende av riksdagen. Men sedan när vi kommer till de praktiska lösningarna så är vi kopplade till, vilket är ordagrant i presidentframställningen. Det är ingenting som jag har kokat ihop, ltl Olof Erland.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tror inte att jag sade någonting som var avsiktligt ironiserat i det här anförandet. Jag reagerade spontant på att när man kopplar upp sig så tar man sin apparat och kopplar in sig hos någon annan. När det gäller ltl Anders Eriksson så kan det vara en övertolkning. Jag är personligen inte riktigt nöjd med att vi har ett parlament där vi delger riksdagen, vilket jag har sagt i från allra första början. Min strävan, som jag också avslutade mitt anförande med, är att vi ska bli ett nationellt parlament. Då kopplar vi inte upp oss till riksdagen, då begär vi att vi ska samordna våra kopplingar med riksdagen på lika villkor i våra behörighetsfrågor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu börjar det ju låta någonting, lagutskottets ordförande. Där är vi helt eniga. Jag noterade ändå att i ltl Erland ganska långa anförande sades inte ett ord om den problematiken som vi har när vi är ihopkopplad med ett parlament som har ett annat språk än vi. När vi ska vara med i beredningen, när vi ska vara med i delegationen så sker det på finska. Jag hoppas verkligen att man ifrån lagutskottets sida kan titta på den här problematiken och inte bara sopa den under mattan, såsom ltl Erland gjorde i sitt anförande nyss. 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag måste verkligen protestera. Jag noterade också att ltl Eriksson var ute när jag sade; i och med subsidaritetskontrollen så får vi en bättre språkhantering. Kommissionens förslag ska in i en databas på EU:s språk, där ingår också svenska. Det sade jag faktiskt, även om mitt anförande var långt så sade jag också detta. Det kan jag plocka fram. Det är ju så jag tänker också. Om jag skulle ha sagt någonting annat så får jag fundera på att ha skrivna anföranden. Det är precis så som det är. Subsidaritetskontrollen kan vi sköta på vårt språk. Det kan vi också göra med månadslistorna, EUR-lex. och så vidare. Beredningsfrågan i rådet är en språkproblematik som fortfarande är lika besvärlig. Subsidaritetskontrollen ger möjligheter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.