PLENUM den 3 september 2007 kl. 13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Fredrik Lindqvist och ltl Anne-Helena Sjöblom).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Anne-Helena Sjöblom på grund av privata angelägenheter och ltl Fredrik Lindqvist på grund av tjänsteresa. Beviljas.

 

Landskapsregeringen har i skrivelse av den 23 augusti 2007 meddelat att den beslutat återkalla landskapsregeringens framställning nr 13/2006-2007 angående gymnasieutbildning. Ärendet remitterades av lagtinget till stora utskottet den 6 juni 2007. Med anledning av landskapsregeringens beslut meddelar talmannen att ärendets behandling i lagtinget enligt 42a § arbetsordningen omedelbart avbryts.

Antecknas.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 13/2006-2007 om ny förvaltningslag. (FR 8/2006-2007, LM 3 och 4/2004-2005 samt HM 36/2004-20005.

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den måndagen 10 september. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 8/2006-2007 angående komplettering av blankettlagen om socialvård med lagstiftning om närståendevård. (FR 25/2006-2007).

 

Talmanskonferensen föreslår att också detta ärende bordläggs till den 10 september. Godkänt.

 

 

Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 3:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål om klimatförändringen. (S 4/2006-2007).

 

Ärendet har varit bordlagt den 21.5 samt den 1.6 och 8.6.2007.

 

Föredras efter bordläggning ärende nr 4:

 

Landskapsregeringens meddelande om klimatstrategi för Åland. (M 6/2006-2007).

 

Ärendet har varit bordlagt den 1.6 och 8.6.2007.

 

Beslut om gemensam diskussion av de båda ärendena har redan fattats. Ärendet har varit bordlagt tre gånger och kan inte ytterligare bordläggas. Sedan den gemensamma diskussionen avslutats tar lagtinget ställning till de båda ärendena var för sig. Lagtinget kan då beträffande meddelandet besluta att anteckna det till kännedom eller att hänskjuta det till utskott, om sådant förslag väcks. Svaret på spörsmålet antecknas till kännedom efter avslutad diskussion. Under den fortsatta diskussionen i ärendet kan dock väckas förslag om en hemställan till landskapsregeringen. Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Diskussion.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Bränder i Grekland, översvämningar i Sudan , stormar i USA  torka i Medelhavsområdet. Vi matas dagligen med rapporter om naturkatastrofer, förändringar i väderleken som påverkar och som förändrar människors, djurs och levande arters livsvillkor på jorden.

 

Här på Åland har vi ännu inte upplevt ödesdigra katastrofer. Men tecknen finns där, potatisåkrar som spolas bort, äppelskördar som haglas bort, stormar som härjar. Enligt forskarna stiger vattnet. Åland har sakta höjt sig ur havet, nu höjer havet sig och tar tillbaka mark som blivit torrlagd av landhöjningen. Om den utvecklingen fortsätter kommer också vi att bli plågsamt berörda av växthuseffekten. Redan i sommar har åtminstone jag noterat ett ovanligt högt vattenstånd. 

 

Vädret sysselsätter oss, numera inte bara jordbrukare och andra yrkesidkare som är direkt berörda av väderleken, utan oss alla. Vi följer bekymrade med väderrapporten och rapporter om vädrets påverkan.

 

Liberalerna initierade den här debatten genom det spörsmål som nu behandlas. Landskapsregeringen tog i rask takt fram en klimatmålsplan. Det fördes redan på våren en diskussion huruvida vårt spörsmål fungerade som en blåslampa. Jag tycker mot bakgrund av det stora och världsomspännande problemet med klimatförändringen är det egentligen är ganska ovidkommande vem som var först. Det viktigaste nu är att vi alla samlar oss kring problemställningen och diskuterar vilka möjligheter Åland har att delta i arbetet för att motverka klimatförändringen. Hotbilderna har målats upp, de allra flesta är medvetna om problematiken; nu borde vi koncentrerar oss på handlingslinjer och konkreta åtgärder.

 

I  valet kommer förstås alla partier att föra fram de här frågorna, allt annat vore konstigt.  Liberalerna understryker att den här frågan kräver ödmjukhet och öppenhet. Ingen kan slå sig för bröstet, ingen  har alla svar. Därför är det viktigt att alla goda förslag som framkommer under valrörelsen beaktas och tas till prövning av den landskapsregering som tillsätts efter valet och som skall leda det politiska arbetet under fyra år.

 

Liberalerna har internt arbetat ganska mycket med miljöfrågorna under de senaste åren. Vi har tagit fram ett eget miljöprogram som berör många områden. Utgångspunkten är Agenda 21:s mål om en ekologiskt, socialt, demokratiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. I vår problemformulering säger vi bl.a. att det största världsomspännande miljöproblemet är växthuseffekten och klimatförändringen.

 

Vi understryker också att alla berörs av miljön och att alla påverkar miljön genom sitt handlande.  Ett ökat medvetande hos alla om problemen och en större kunskap om konsekvenserna och om vilka konkreta åtgärder som kan vidtas motiverar enskilda människor och företagare att ta sitt ansvar. I vårt program talar vi mycket om motiverande åtgärder, mera morötter i miljöpolitiken.

 

När det gäller just klimatförändringen har vi tagit upp flera konkreta förslag. Vi vill t.ex. se Åland som den gröna ön, ett föredöme för andra. I vårt program understryker vi att en särskild klimatmåls plan skall utarbetas. Till den delen har alltså landskapsregeringen redan kommit till mötes. Den plan vi nu diskuterar innehåller en del, men vi föreställer oss att det finns anledning att fylla på planen efter den här diskussionen i lagtinget som har pågått ganska länge, kan man säga, men också efter valrörelsen där det säkert kommer att komma fram många konkreta och bra förslag.

 

Det stora problemet när det gäller växthuseffekten och klimatförändringen är de luftburna utsläppen. Trafiken inom och till och från Åland har självklart en stor påverkan. Också energisystem och uppvärmning av våra bostäder bidrar med stora utsläpp. Vi talar i vårt program mycket om miljöteknik. Vi tror att Åland kunde satsa mycket mera på att utveckla alternativ som är mer miljövänliga än t.ex fossila bränslen. Vi vill satsa mer på vindkraft, miljövänliga bränslen, vätgas m.m. Samtidigt som ny miljöteknik utvecklas och tas i bruk måste vi också lära oss att vara mera återhållsamma. Utan att sänka vår levnadsstandard allt för mycket kan vi med en mer sparsam attityd i vardagslivet bidra till att sänka utsläppsnivåerna.

 

Därför upprepar liberalerna  som ett exempel envist och istadigt kravet på en bättre utvecklad kollektivtrafik. Tidtabeller som anpassas efter olika behov, mera matartrafik och beställningstrafik kan bidra till att alternativet buss faktiskt blir ett bekvämare alternativ än idag då bussarna går enligt vissa stamlinjer och på tider som inte passar alla del människor. För nog är det ju ändå så att det är allra bekvämast att ta bilen, och då handlar det om att försöka hitta smidiga och bekväma system som fungerar för folk.

 

Liberalerna har redan tidigare fört fram idén att med samhällsmedel uppmuntra enskilda människor att satsa på en miljöbil, tekniken går framåt och olika former av energisnåla bilar eller bilar som drivs med miljöanpassade drivmedel kommer ut på marknaden. I Sverige infördes ett alternativ där människor fick en subvention om de satsade på en miljöbil. Liberalerna vill att också vi på Åland skall införa ett sådant system.

 

I olika sammanhang talar vi om skattebehörighetsöverföringar.  Vi vill verka för att miljövänlig teknik premieras genom skatteförmåner. Skulle vi t.ex. ha behörighet över bränsle och bilskatt kunde vi bygga upp egna system med skatteförmåner för miljöanpassade drivmedel och bilar. Liberalerna säger alltid när beskattningsfrågan kommer upp att vi vill veta på vilket sätt skatteinstrumentet skulle kunna användas för ålänningarnas bästa. Här tycker vi det finns ett bra exempel på att vi faktiskt kunde utnyttja skatteinstrumentet i miljövårdande syfte. Nu verkar det ju som om regeringen i Helsingfors är på gång med en höjning av bensin- och diselskatten. Men nog skulle det väl vara bättre om beskattningen användes i ett uppmuntrande syfte i stället. Och särskilt är det väl tveksamt att höja diselskatten, åtminstone med tanke på växthuseffekten.

 

En stor utsläppsmängd kommer från sjöfarten och flygtrafiken. Åland är ett ö-land och i stort behov av fungerande transporter. Då är det givetvis inte särskilt tilltalande att såga på den gren som vi sitter, både på grund av vårt beroende av transporter men också för att sjöfarten är en sådan viktig näring. Också här förespråkar vi bästa möjliga miljöteknik och miljöanpassade bränslen och att samhället med krav och uppmuntran skall medverka till mer miljöanpassade transporter. Landskapet är en stor redare som har ansvar för många fartyg och här bör verkligen landskapet föregå med gott exempel. Till exempel vid nyanskaffning måste det vara krav på att den absolut bästa tekniken används.

 

Stöd till privatpersoner för omläggning av uppvärmningssystem verkar vara en lyckad åtgärd. Det är tydligen många privatpersoner som tagit steget att lägga om uppvärmningen, kasta ut oljepannan och byta till ett mer miljömässigt hållbart system. Orsaken till att många ändrar system är säkert flera; höga oljepriser, ökat miljömedvetande bidrar, men för många är säkert samhällets stöd den extra puff som behövs för människor att göra slag i saken.

 

Vindkraften utvecklas kontinuerligt. Liberalerna är glada över den utvecklingen. Själv bor jag granne med Albert som är ett av de bästa vindkraftverken när det gäller producerad energi. Och det förstår jag, för på Albert och därmed också på mig blåser det ofta och mycket. Albert som är granne till mig vid min stuga, stod bara där en vacker dag för några år sedan. Ända från första stund har vi haft en bra relation Albert och jag. Jag kan om jag anstränger mig höra att Albert arbetar, men han är på inget sätt störande, inte ljudet och definitivt inte utseendet.

 

När den hårda striden om Båtskären stod för några år sedan gavs ett löfte från landskapsregeringen, som då bestod centern och liberalerna, att det skulle göras upp en plan för var vindkraftsmöllorna skulle placeras i framtiden. En sådan planering skulle motverka nya motsättningar och skulle också bidra till att de bäst lämpade områdena utnyttjades. Nu undrar vi: varför har inte landskapsregeringen tagit i den frågan och gjort en heltäckande plan för vindkraftens utveckling?

Nya uppförande av vindkraftverk kommer att ge upphov till nya motsättningar och avsaknaden av planer betyder att vindkraftverk kan plottras ut i naturen lite hur som helst. Jag som uppskattar Albert och bejakar utvecklingen av vindkraften, ställer mig nu frågande till nya planer som finns för Föglöfjärden, inte för att det är min egen ”bakgård” utan för att vindkraftverken som planeras inte skall samlas som en park utan plottras ut på många ställen.

 

Miljöfrågorna är gränsöverskridande, de sträcker sig över alla  politikområden och över tid. De känner inga nations- eller kommungränser. Just nu är växthuseffekten väldigt fokuserad; det är ju så att den frågan är en verklig ödesfråga för hela jorden. Samtidigt måste vi också fokusera på övergödningen av våra hav och på att hejda utvecklingen som innebär att jordens resurser förbrukas och tar slut.

 

Liberalerna vill att vi alla tillsammans skall ta ett mer samlat grepp om arbetet, vi behöver dra åt samma håll om vi skall klara av att leva upp till målen om hållbar utveckling.

Därför föreslår vi att det skall tillsättas en särskild miljödelegation som  skulle leda det gränsöverskridande miljöarbetet, en miljödelegation med en bred ledning där olika politiska områden skulle vara representerade. En uppgift som den miljödelegationen kunde ha är införandet av ett miljöbokslut. För några år sedan pratade vi om någonting som kallades för personalbokslut, där man väger in olika aspekter kring personalpolitiken. Varför skulle inte Åland kunna införa ett miljöbokslut eller en miljörevision årligen där man går igenom särskilt de av politikerna fattade besluten och av förvaltningen genomförda åtgärder?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Att utveckla kollektivtrafiken är nog en fråga som jag tror att alla partier är intresserade av att göra, men det är inte så lätt på ett glest befolkat ösamhälle som Åland är. Men det som vi har som förslag till ett första steg i alla fall är att minska taxorna för att på det sättet få bussåkandet mera attraktivt. Miljöbilarna är dyra, men där är det precis som vtm Viveka Eriksson säger att vi behöver skatteinstrumentet för att kunna på ett attraktivt sätt få ner priset på dem. Man kan också fråga sig: vad är en miljöbil? Är en miljöbil redan en dieselbil med partikelfilter eller är en miljöbil faktiskt en bil som går på etanol? Jo, om vi tittar på utsläppet, men när vi tittar på hur etanolet kanske framställs så är det mera tveksamt. Utvecklingen ändrar; den har ändrat många, många gånger under den tid vi har haft vår energigrupp att arbeta. Just nu är det plug in-hybrid fordon som vi tror allra mest på.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

När det gäller kollektivtrafiken är det förstås en bra åtgärd att få ner priserna så att inte det är ett hinder för enskilda människor, men vi tror att det är ännu mera den här bekvämlighetsfaktorn, det är så bekvämt att ha bilen stående på gården och så kör man i stället för att gå en bit och ta bussen. Kanske man genom matar- och beställningstrafik skulle kunna gå till mötes så att man fick ett system som skulle vara bekvämare. Det är en svår fråga; många olika partier har funderat på det här och ingen har lösningen på frågan. När det gäller miljöbilarna är liberalerna väldigt noga med att inte säga vilken typ av miljöbil som är den mest effektiva. Självklart är det miljövänliga bränslet, men det är också snålheten, att det kommer ut så lite som möjligt. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

När det gäller vindkraften har vi inte gått in för någon planering där vi här från landskapsregeringens sida skulle bestämma över den privata marken, att den här marken skall användas för vindkraft. Det är nämligen svårt att veta i dag vad marken annars också skulle kunna användas till och det skulle också sätta landskapet i en ekonomiskt ganska dålig situation om man på förhand skall bestämma och också låsa samhället. Däremot har vi en planering över var det på Åland är effektivast att sätta upp vindkraft, var vindkraften ger mest tillbaka; en sådan planering och en sådan utredning finns.

 

Hittar man en lösning för kollektivtrafiken där det verkligen också med fordonens storlek – man tänker på nettot där – skulle vara lönsamt utsläppsmässigt att man skulle få så många personer med så är det förstås väldigt bra om man hittar ett system med matartrafik. Men man måste tänka på det också att vi kan inte ha stora bussar som far runt på alla små vägar och plockar upp en passagerare, utan jag tror att vi måste vara realistiska och inse att biltrafiken fortsättningsvis kommer att vara stor. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Problemet som uppstår när vindkraftverk byggs, det etableras parker osv. är just motsättningarna mellan olika intressen. Det är därför som planeringsinstrumentet är viktigt i de här sammanhangen också. Liberalerna talar ofta om planeringsinstrument just för att motverka motsättningar mellan olika befolkningsgrupper. Det var ett löfte som gavs; just för att diskussionen kring Båtskären var så svår gav landskapsregeringen löftet att man skulle utarbeta en heltäckande plan där man dels pekade på de bästa områdena men också tog upp just det här att olika intressen skall beaktas.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det var många bra saker som vtm Viveka Eriksson tog upp och jag tycker i stort sett att det är helt i linje också med den klimatstrategi som landskapsregeringen har avgett, framför allt vad gäller ett övertagande av skattebehörighet. Ett verkligt gott argument för det skulle just vara skatteväxlingen som man kan få till stånd för en mera hållbar tillväxt. Det står också i förslaget, inte så utvecklat i dagsläget eftersom en utredning pågår. Jag är lite nyfiken på definitionen vad en miljöbil är. Det var igår i Sveriges television en diskussion om att det råder en stor oklarhet kring vad en miljöbil faktiskt är för någonting. Det skulle vara intressant att höra också vad vtm Viveka Eriksson avser.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag tycker att jag redan i replik med landskapsregeringsledamoten Lundberg underströk att liberalerna inte har tagit ställning till exakt vilken form. Det är dels fråga om att få mer miljövänliga bränslen men också det att man skall få ner utsläppen. Därför kan man inte direkt säga den och den skulle stödas men den skall inte stödas. Det kommer att delas ut en kläm på lagtingets bord där vi inte pekar på särskilda bilar utan vi säger att landskapsregeringen skall utarbeta system. Det betyder att man också måste ta tillvara den forskning och kunskap som finns om de olika systemen. I Sverige har jag förstått att man har möjlighet att införskaffa olika bilar. När det gäller beskattningsinstrument är det mycket intressant med just den här formen av beskattning. Det är också det som liberalerna har fört fram i diskussionen tidigare kring beskattningsbehörighet: indirekta skatter och därmed också accis. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är väl så med definitionerna att vi får lite vänta och se också vad omvärlden kommer fram till, men det är definitivt en intressant diskussion. Det som jag tycker är viktigt är att det skulle bli någonting som skulle få en genomslagskraft. En miljöbil är i dag en otroligt dyr investering. Det blir enbart de som har väldigt god ekonomi som kan köpa sig en miljöbil. Här tycker jag att man har en rättviseaspekt som man måste förhålla sig till i förslaget. Vi har fortfarande på Åland en väldigt gammalmodig bilpark där många, många bilar inte ens har katalysator. Är inte också det ett problem som man borde titta på?

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman! Jag tycker att ledamoten Camilla Gunell tar upp en viktig fråga. Vi har också vägt in i våra resonemang hur vi skall komma bort från den bilpark som i dag är väldigt miljöförstörande. Man måste också se om man kan uppmuntra att människor byter från en sådan bil till en mer miljövänlig bil.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Jag hade möjligheten att vara på miljöministermöte för en vecka sedan och då var naturligtvis precis de här frågorna uppe, kanske inte så mycket i formella ärenden som i de informella diskussionerna, som hela tiden var runt klimatet och Östersjön. Då hade jag möjlighet att bl.a. prata med Finlands miljöminister om just skattefrågan som jag tyckte var lite underlig utgående från vad man hade läst i tidningarna. Hon fick ju ner dieselskatten lite, men hon själv var väldigt besviken, kunde jag konstatera. Hon skulle ha velat haft lite lägre på dieselskatten, som ju många har reagerat på. Men hon sade också att man ser över hela skattesystemet när det gäller bilar.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Så länge vi inte har beskattningsbehörigheten inom detta område tycker jag att det är väldigt viktigt att landskapsregeringen och vår miljöansvariga just för sådana här diskussioner med regeringen och den som är miljöansvarig i Finlands regering. Det är också ett sätt att försöka påverka i en bra riktning. Man kan kanske också tänka sig att försöka utverka några speciella försökssystem som tillämpas här på Åland. Kanske det är möjligt med tanke på att vi har ett skatteundantag och faktiskt kan ha avvikande skattesatser.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Miljöministern nämnde om att man kommer att se över hela skattesystemet inkluderande både miljövänliga bilar och beskattningen samt också årsbeskattningen, som jag tycker att är helt fel svängt; man betalar alltså mindre skatt om man har en miljömässigt sämre bil och mer om man har en miljömässigt bättre. Det framförde jag och hon sade att hela paketet kommer att ses över och därför har man inte gjort så mycket nu inför budgeten. Jag förde också fram förslaget att göra Åland som ett försöksområde.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag hoppas att landskapsregeringen, så länge ni sitter kvar och sedan kommande landskapsregering, faktiskt skall fortsätta att jobba med det här och jobba tillsammans med Finlands regering och miljöministern där. Vi måste använda alla medel för att försöka påverka, för att försöka föra utvecklingen i en mer miljövänlig inriktning. Då måste vi också samarbeta över gränserna. Vi måste samarbeta över nationsgränser och inom landet men också med andra länder.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Jag skall förlänga debatten med att säga lite samma sak som jag redan har sagt tidigare, men det var så pass länge sedan, så vi har kanske glömt det. Först vill jag återkomma till en fråga som vtm Viveka Eriksson tog upp, nämligen planering för vindkraft. Det är en angelägen sak att man skulle planera för var vindkraften kan byggas ut. Däremot är jag skeptisk till att man skall göra det i Mariehamn, att man skall tvinga på kommunerna en åsikt att där och där skall det vara vindkraft. Vi vet i övriga frågor t.ex. hur det är lätt att man styr och ställer i skärgården, så jag tror att det är bättre att det är som i dag att kommunerna har behörigheten och jag uppmuntrar gärna det att kommunerna skulle planera, om man har möjlighet att husera vindkraftverk och i så fall var. Jag tror att det är bättre att det är närmare vtm Viveka Eriksson och Albert, nämligen hos Föglö kommunfullmäktige. Det tror jag är en bättre instans än att som sagt regeringen i Mariehamn skall fastställa det. Det sade jag också i samband med den nya plan- och bygglagen.

 

I övrigt tycker jag det är trevligt med det stora intresset för klimatfrågorna. Som de som följt mig vet har jag länge drivit på de här frågorna och vi har i Obunden Samling väckt många initiativ genom tiderna, vilket jag sade här i våras. I valet 1995 sade vi att man borde bygga 100 vindkraftverk på Åland och då var nog inte inställningen lika positiv, men jag vill inte se bakåt på det viset. Jag konstaterar bara att nu är alla partier ivriga för den utvecklingen.

 

Jag skall nämna några av de sakfrågor jag nämnde i våras och breda ut mig lite kring det. När det gäller vindkraften har verken på Båtskären sedan vi skiljdes här i våras till hälften uppmonterats och det är en stor attraktion för dem som har tillfälle att besöka dem eller tillfälle att åka med de båtar som går där förbi, det är mycket vackert. Det är inte bara vackert estetiskt utan det är framför allt vackert för miljön när Åland blir det område i världen som har den mesta vindkraftproduktionen. Det är hedervärt att man har satsat på det. Jag hoppas att man kan fortsätta att satsa på vindkraft. Det är en teknik som är etablerad och det är bara att bygga vidare. Vår roll, som jag sade i våras, här i lagtinget och i landskapsregeringen är att skapa förutsättningar för att se till att infrastrukturen är hållbar, att elnätet kan ta emot vindkraftproduktion.

 

Jag nämnde också biltrafiken. Det har kommit många bra förslag till hur man kunde uppmuntra till miljövänligare bilpark. Det är paradoxalt så att det som vi är väldigt glada över här på Åland, nämligen att vi inte har vägsalt, är kanske den största enskilda orsaken till att vi har så gamla bilar eftersom bilarna bara håller och håller, medan man i Sverige, Finland och övriga länder med vårt klimat har vägsalt och då försvinner bilarna ganska snabbt. Det är en bra sak som har en väldigt negativ bieffekt om man säger så. Fortsättningsvis finns många bilar i drift på Åland utan katalysator, vilket sades här tidigare. Det skulle vara en enorm miljövinst bara bilarna förnyades. Skulle bilparken vara lika ny på Åland som den t.ex. är i Sverige skulle det vara en stor miljövinst bara det, utan att man har s.k. miljöbilar. Man diskuterar nu också i Sverige i de ledande partierna samt i Norge, som sagt, att förbjuda försäljning av bensindrivna bilar till år 2015. Där borde vi absolut hänga med  och är det så att Sverige förbjuder försäljning av bensindrivna bilar är det inga problem för Åland att haka på och göra samma sak. Då skulle man från det datum man tar beslutet få bara miljöbilar, men här kommer vi in på det faktum att det inte finns bränslen, du kan inte tanka din miljöbil på Åland! En svensk turist som är här befinner sig i ett u-land eftersom vi har bara vanlig bensin. Det är för att vi är kopplade till den energipolitik som drivs i Finland och här ser vi en stor skillnad hur regeringen i Helsingfors och regeringen i Stockholm tänker, man har ett väldigt progressivt tänkande i Sverige och skulle vi ha beskattningsbehörighet och självstyrelse i övrigt till den delen så kunde vi hänga på den utveckling som nu sker i Sverige. Jag hoppas att nästa steg i självstyrelsens utveckling blir att den här typen av skatter skall komma över i vår verktygsbox i stället. Då kan vi haka på.

 

Jag ställde för övrigt en fråga under den frågestund till landskapsregeringen vad man gör för att medverka till utvecklingen. Jag skulle gärna vilja ha en miljöbil, om jag så måste importera den själv och det har jag för övrigt gjort med en ny motorcykel en gång, men då måste jag kunna tanka den här på Åland, man kan inte hålla på och fara till Sverige varje gång man skall tanka bilen för då motverkar det nog sitt syfte. Jag ställde en fråga till regeringen och svaret var inte alldeles tydligt vad man har vidtagit för åtgärder. Man kanske har vidtagit ytterligare åtgärder sedan dess, så det skulle vara intressant att höra vilka diskussioner landskapsregeringen har haft i det här fallet med Finlands regering, som har beslutanderätten. Jag ser på talarlistan att miljöministern har begärt ordet, så jag kanske kan få min undran stillad därvidlag. Jag nämnde också andra initiativ och som jag sade i slutet av mitt anförande finns det många idéer som har förts fram här i lagtinget, i landskapsregeringens handlingsprogram osv. Jag tror att det här blir en viktig fråga för den nya regeringen efter valet, hur den nu ser ut, att ta tag i och genomföra några av de konkreta av dessa många hundratals bra idéerna.

 

En idé bland många som Obunden Samling har haft när det gäller kollektivtrafiken är att man borde helt utarbeta ett nytt kollektivtrafiksystem för att möjliggöra för folk att använda kollektivtrafiken. Jag hör till dem som har det så bra att jag har busshållsplats på tomten och har bara under 100 meter till busshållsplatsen och kan åka buss, men de flesta ålänningar bor mycket mer perifert och har svårt att använda sig av kollektivtrafiken som den är i dag. Man har kanske barn som man skall skjutsa till dagis osv. Vi har föreslagit att ett nytt system utarbetas där man hjälper folk framför allt att samåka. Om du ställer dig en morgon och tittar på bilarna som kommer så är det nästan uteslutande en dam eller herre i varje bil och där borde man från samhällets sida hjälpa folk att samåka, man borde fläta in det i kollektivtrafiken. Vi har redan redogjort för hur man kunde göra det ganska enkelt tekniskt med dagens kommunikationsteknik. Man borde också utveckla kollektivtrafiken så att det körs mera med mindre bilar medan de stora bussarna skulle köra på stamlinjer och stamtider, man kunde ha beställningsturer som körs om någon vill åka, annars inte osv., i likhet med skärgårdstrafiken. Det hjälper inte så mycket att ta bort avgiften – jag betalar 2,90 euro för att åka till staden – och inte hjälper det så många om det skulle vara 0 euro, inte kommer det någon och ställer sig i busskuren bredvid mig utan de har inget val. De som inte åker har oftast inte det valet att de kan börja åka buss eftersom trafiken inte är utformad efter folks behov. Men skulle det vara flera tätare turer med mindre bilar som man kunde beställa eller åka med grannen, om det gavs möjlighet till ett bokningssystem och man skulle föra samman den som vill åka och den som har lediga platser skulle det bli en helt annan utveckling. Vi kunde alltså utarbeta ett system och bli, tycker jag, ett exempel på hur man kan ha kollektivtrafik som fungerar jättebra även på landsbygden för det är det som är problemet att ålänningarna bor till största delen väldigt perifert, långt ute på uddar osv., inte bredvid vägen som jag har förmånen att göra.

 

Det finns, som sagt, många idéer och jag hoppas att av den här debatten skall det komma en debatt som fortsätter i valrörelsen där vi kanske kan enas kring lite vad som är viktigast och sedan att man för utvecklingen vidare i nästa period som borde bli den verkliga förverkligarperioden. Från Obunden Samlings sida är vi gärna med och hjälper till.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

I och med den nya plan- och bygglagen, om den godkänns, så finns det möjlighet för sektorplanering och då också förstås vindkraftsplanering om man så önskar. Vindkraft är vårt starka kort när det gäller förnyelsebar energi och jag tror också att det är en väldigt bra profilfråga för Åland. Vi vet nu att Båtskären  - så långt är infrastrukturen mogen att ta emot vindkraft – men vi vet inte exakt i dag vad som händer efter Båtskären om vi kan gå högre upp i procentandel av förnyelsebar energi in i vårt nät. Kraftnät Åland gör en utredning som skall vara klar i augusti, och vi har september nu, så jag är väldigt urväntad på den utredningen.

 

När det gäller fordonen håller jag helt med om att skatteinstrumentet är det absolut viktigaste att ha som instrument.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag måste upprepa att det viktiga är att kommunernas planeringsmonopol inte hotas här, att man påför kommuner olika satsningar som de inte vill ha. Jag värnar starkt om den kommunal självbestämmanderätten när det gäller det. Däremot kan man hjälpa till och säga var det är lämpligt att i infrastrukturen koppla in osv. Det viktiga är att man planerar för framtida vindkraftsutbyggnad och då återkommer jag till den kabelanslutning till Finland som Obunden Samling länge har propagerat för. Tyvärr gjordes en ganska stor felsatsning av regeringen Nordlund II 2002 när man byggde gasturbinanläggningen i stället; då skulle man ha sjösatt kabeln och den skulle ha varit i drift för några år sedan och då skulle man ha en infrastruktur som redan i dag skulle ha pallat för mer, om man säger så. Sedan kanske man måste vidta ytterligare åtgärder, och det är bra att Kraftnät har det uppdraget.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Preliminära uppgifter från utredningen är att Finlands kabel inte är allena rådande, så på det sättet kanske det är lättare att svälja gasturbinerna. Jag är också för en utbyggnad mot Finland för jag tror att vi också skall exportera energi. När det gäller fordonen ytterligare så ett sätt att kunna utveckla förnyelsebara personbilar så är förstås en förutsättning att det finns bränsle till dem. Där har vi gått ut med en förfrågan till bränsleleverantörerna och hört hur de ser på detta samt hur deras framtid ser ut. Frågan är också om det är etanolen som är framtiden. Den frågan får man inte heller ett riktigt klart svar på i dag om man tänker globalt: Hur ren är den? Jag tycker att det är en intressant idé som vi har i vår energigrupp med plug in-bilen, som jag tror att man ganska tidigt skulle kunna ta i bruk på Åland och som också skulle passa; den går förhoppningsvis på förnyelsebar el på kortare sträckor och när man kör riktigt långt tar den annan energi. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman! Jag tror inte heller att något annat än vätgasdrivna bilar som försörjs med el som kommer från vindkraft t.ex. är framtiden. Vägen dit innebär att man måste ha alternativ redan nu och då finns det etanoldrivna bilar samt finns biogasdrivna bilar. Bilarna köps i hundratal i Sverige, men här har man inte den möjligheten vare sig när det gäller att köpa bilen – om man inte importerar själv – eller att tanka den. Det är lite hönan och ägget, det borde regeringen kanske köra på att man har möjlighet att tanka sin bil, för då tror jag att det är många ålänningar som kan tänka sig att köpa den från Sverige, men sedan kommer man fast i beskattningen, det får inte vara ett straff att köpa en miljöbil som det kan vara till vissa delar i dag eftersom den redan är dyr och vi har fantastiskt höga bilskatter jämfört med Sverige. Det är också en sak som gör att bilparken är gammal. Det är för dyrt att köpa ny bil, väldigt få människor har råd med det.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman för ett resonemang kring kollektivtrafiken och att avgiften inte hade så stor betydelse utan att det närmast var en koordineringsfråga hur man skulle planera åkandet. Jag delar inte riktigt hans uppfattning i det fallet utan utgående från erfarenheter från staden, där vi har avgiftsfri kollektivtrafik, har andelen resenärer ökat hela tiden. Socialdemokraterna kommer också att arbeta för en avgiftsfri kollektivtrafik också i övriga landskapet. Utgående från de erfarenheter som vi har från staden innebär det trots allt att ett par år att jobba in det, men på sikt kommer det att ge resultat och framför allt resultat för en bättre miljö.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Som bekant kom initiativet till avgiftsfri busstrafik i Mariehamn från Obunden Samling, ett initiativ som sedan blev verklighet. Man har erfarenheter, säger ltl Christian Beijar, jo, erfarenheterna är det att det är de unga människorna som åker mycket, mycket mera som borde gå och cykla, de tar bussen i stället. I staden har många möjligheter att ta bussen, särskilt med de nya turlistorna som kom samtidigt, det kom inte bara avgiftsfria bussar utan det kom mycket bättre turlistor. Det är inte av snålhet som folk på landsbygden inte åker buss utan det passar inte ens leverne, det passar bara vissa, som för mig t.ex. och kanske för en fjärdedel av dem som bor på landsbygden, men för de allra flesta passar det inte, om man inte ändrar kollektivtrafiksystemet i grunden och framför allt tar tillvara den största resursen att folk kör egen bil, fast man kunde samåka. När jag väntar på bussen så kommer grannarna på rad och kör alla åt samma håll, de kunde samåka i stället.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Det har blivit något av en myt att det är bara barn och ungdomar som åker buss i Mariehamn, alla åldersgrupper har stigit, det har man klar och tydlig statistik på. Det håller jag inte med om utan det utvecklar sig hela tiden i positiv riktning. Jag tror också att detsamma skulle gälla om man får en välfungerande avgiftsfri kollektivtrafik också på övriga landsbygden. Dels kräver det resurser men de personer som på sikt vänjer sig vid kollektivtrafiken använder den allt oftare efter det att man s.a.s. har vant sig vid den; i dag finns det inte riktigt några alternativ.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Visst är det så att om man tar bort avgifterna så säkert ökar trafiken, den minskar knappast, men jag tror att man kunde använda pengarna på ett bättre sätt och i grunden försöka förändra systemet. I stället för att ha avgiftsfrihet kunde man betala tillbaka avgifterna om brukare har åkt över en viss mängd så att man uppmuntrar dem som åker mycket i stället för dem som åker strö. Just det som ltl Christian Beijar tror jag också på att när man en gång har förändrat sitt beteende och utgått från att man skall åka buss gör man det, som t.ex. i vår familj har vi valt att ha bara en bil och det är en stor utmaning, men det går tack vare kollektivtrafiken. Många ålänningar kanske är i den situationen att man kunde klara sig med en bil mindre, alltså två i stället för tre eller en i stället för två. Jag tror dock att pengarna kan satsas bättre än att utlova avgiftsfri kollektivtrafik rakt av.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Eftersom jag är medlem i Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott kan jag också upplysa ltl Danne Sundman och övriga i lagtinget också om att det förs mycket diskussioner om tillgängligheten för miljövänliga bränslen, både i rådet och i ministerrådet. Det har varit ett högt prioriterat ämne. Det har inte varit så lätt att få de olika länderna att nappa på det här, man har olika strävanden i länderna om att vara bäst, men diskussioner har förts och särskilt ur den synpunkten att man inte får göra bränslet till en ny gränsproblematik. Vi hoppas att vi kommer längre.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag tror att det är bra att man tar upp frågan på nordisk nivå för det är uppenbart två länder, åtminstone Sverige och Norge, som bedriver en väldigt progressiv politik just när det gäller miljövänliga drivmedel. Då kan säkert Finland influeras av det och ta efter. Det ser vi här på Åland ett stort behov av eftersom vi följer med utvecklingen i Sverige och ser hur vi tyvärr är bakbundna av en mycket betydligt konservativare miljöpolitik.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Problemet är att vissa länder, t.ex. Sverige, vill att detta skall kopplas till EU. Då blir det mera komplicerat. Vi kunde först ta grepp om Norden och våra närregioner och sedan anpassa det till EU-problematiken. Det här är ett arbete som pågår i alla fall och som är högt prioriterat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det är trevligt att höra. Det är ett typiskt samområde som EU borde engagera sig och vara väldigt progressiva för att förse sina medborgare med miljövänlig teknik. Det är klart att där kanske det finns andra intressen, t.o.m. världspolitiska sådana, som kommer före och det är tråkigt att man inte kan vara ännu mer progressiv än vad man är nu. EU har i alla fall en ganska progressiv inställning, men jag skulle gärna se att den vore betydligt mera progressiv – i stället för att jaga oss för så oskyldiga saker som snus, vårfågeljakt osv. Det här är en typisk EU-fråga.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Min synpunkt gäller avgiftsfri buss. Ltl Christian Beijar framförde vissa synpunkter och jag understöder hans tankar att skall man få folk att börja åka buss måste vi inledningsvis ha avgiftsfria bussresor. Avgiften är av ganska liten betydelse för i dagens läge stöder man bussbolagen till 80 procent när det gäller kollektivtrafiken. Det är egentligen bara 20 procent som man lyfter bort. Det är mycket administrativt som man slipper om man inte har biljettpriser, man slipper lösa biljett osv. Jag tror att det kan vara ett mycket smidigare förfarande, att du behöver inte hålla reda på något kort utan du hoppar på bussen och åker så tillbaka igen. Det är smidigheten, att det skall vara enkelt och bra att åka buss.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag håller med om att det säkert skulle öka intresset, åtminstone tillfälligt, om man skulle ta bort avgifterna, men man kan i stället, som sagt, gynna storförbrukare, man kan kanske ge, säg tio biljetter gratis, ett månadskort gratis per invånare osv. Men det är inte i grunden sunt att samhället skall stå för transporten när en person tar sig till sin arbetsplats, det är särskilt inte liberal politik att samhället skall stå för detta, man måste kunna betala för att ta sig till sin arbetsplats. Det gör man också i dag när man åker bil. Det kostar 40 cent per kilometer att köra bil. Jag tror på att man kan ha avgifter, men man kan ha en kampanj där man tillfälligt tar bort dem eller ger biljetter gratis eller ger åt storförbrukare som åker fyra gånger i veckan t.ex. för att gynna den utvecklingen och samtidigt marknadsföra det här med kollektivtrafik. Det viktiga är dock att i grunden förändra systemet, för det passar inte åt människorna att åka.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det passar inte folk att åka, men för att starta upp tanken att du skall prova på det några gånger och se hur det är att åka buss så behöver det vara gratis. Det är för att få igång tänket att du skall åka buss. Du kan också anpassa dina arbetstider efter busstidtabellen om  det är så att det är väldigt förmånligt och enkelt att åka buss, men så fort du börjar med tiobiljettsystemet så har du en massa administration, biljettsystem osv. som skall sättas i skick. Stryk det för en tid och prova det här under en övergångsperiod. Jag är så pass rädd om miljön och jag tycker att det är så viktigt att vi skall få bort biltrafiken, för vi borde trots allt skämmas när vi här på Åland är biltätast snart i hela världen. Vi är åtminstone biltätast i Finland och jag vet inte var det finns mera bilar än på Åland. Därför krävs det kanske drastiska åtgärder och att man går över de ideella tankarna och funderingarna; jag är inte för att staten skall sköta allting annars åt oss, men i det här sammanhanget behövs det en radikal åtgärd för att komma vidare.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag är med på radikala åtgärder, men man måste också komma ihåg att om man bara tar bort avgiften så gynnar man några få som har möjlighet att åka buss regelbundet, som har sådan tillvaro att barnen inte skall med, inte skall åt ett annat håll osv. osv. Det är många faktorer som gör att man inte kan nyttja kollektivtrafiken, man måste också tänka på att då får de fortsättningsvis betala för att ta sig till arbetet, medan vissa får gratis osv. Jag tror alltså inte på generell avgiftsfrihet, man kan tillfälligt föra kampanjer osv. men inte generellt. Det är i grunden osunt, det är ungefär som att en som bor i ägobostad betalar vad det kostar och en i hyresbostad är subventionerad på ett annat sätt. Vi skall försöka upprätthålla lika system för alla, att alla har möjlighet att ta del av subventionen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Den klimatfråga som vi diskuterar här är på miljöområdet en speciell del, men jag vill i varje fall inledningsvis säga och konstatera att mer och mer börjar diskussionen gå ut på att klimatfrågan också hänger starkt ihop med den andra stora biten för oss ålänningar i varje fall, alltså Östersjöns övergödning. Några av oss deltog i en Östersjökonferens för en vecka sedan i Berlin och flera av de personer som höll anföranden där betonade just den här saken. Östersjöländerna skall tillsammans fortsätta klimatarbetet genom arbetsgrupper; vi som var i Berlin erbjöd att Åland också kunde delta i det arbetet, men det fanns en klar signal där att klimatfrågan och Östersjöns övergödning hänger ihop. Vi som deltog i Agenda 21:s utbildningstillfälle förra veckan fick exempel på det, då föreläsaren sade ungefär så här, att om temperaturen också på våra breddgrader, enligt värsta scenarier, stiger med upp till fyra grader inom bara något decennium, så betyder det att den tillförda energin i Östersjön leder till att det finns mera alger, fastän vi skulle halvera koncentrationen av fosfor i Östersjön. Det här visar på ett tydligt sätt att Östersjöns temperatur och näringsämnena som finns där bidrar väldigt starkt till hur Östersjön ser ut.

 

Från och med nu skall jag uppehålla mig vid klimatfrågan och speciellt fordon och miljöbilen. För att vi skall se och kunna skapa oss en bild av hur mycket bilar det kommer till nu när många länder är expansiva i sin ekonomi så brukar jag nämna ett exempel som jag hörde en svensk vetenskapsman nämna i en miljödebatt. Han sade så här, att om den kinesiska ekonomin expanderar med samma takt som den har gjort nu med åtta procent per år, så betyder det att år 2030 kommer kineserna att ha ett liknande välstånd som amerikaner har i dag, man har samma köpkraft osv. I USA har fyra personer tre bilar, alltså varje person har 0,75 bilar. Skulle man ha samma antal fordon i Kina år 2030 betyder det att då finns det i Kina 1,1 miljarder bilar! I dag finns det 800.000 miljoner bilar i hela världen tillsammans. Då blir det för mig väldigt enkelt; jag kan inte se det framför mig att vi kan ha mer än dubbelt så många bilar om bara 22 år utan att det på ett dramatiskt sätt i sin tur försämrar klimatet på hela jorden. Då måste vi se till – vi västerlänningar som i dag har en god ekonomi – att vi har en teknik att erbjuda också kineserna och indier likadant. Vi måste ha en sådan teknik, vi måste ha sådana bilar att man kan köra med bilar utan att det belastar miljön. Annars kommer det här inte att gå och det är därför som vi tycker att vi också skall stödja köp av miljöbilar, såsom vi här föreslår.

 

Lite grand om definitionen på en miljöbil. Det är precis som många har sagt här att det är svårt att sätta en definition på en miljöbil och det sker en utveckling hela tiden, så därför ändrar definitionen också vartefter tekniken går framåt, vartefter utvecklingen visar på nya möjligheter. Men i varje fall tycker vi att det är viktigt att vi ändå skulle visa klart genom samhällsinsatser att vi skall skaffa miljöbilar. Sedan får definitionerna ändra efter tiden, man får kanske ändra specifikationen på en miljöbil vartefter. 120 gram koldioxid per körd kilometer är den definition man har använt i Sverige, man ger stöd för köp av en bil som släpper ut mindre än det. Det här har varit framgångsrikt; det kanske beror på andra saker också, det kanske beror på att sådana biltillverkare som har en stark marknadsandel i Sverige har sålt sådana bilar just nu, det kan bero på ett allmänt miljömedvetande, men det beror säkerligen också på miljöstödet att så många köper miljöbilar i Sverige som de just nu gör. Här på Åland ligger vi betydligt efter. Då blir det egentligen för mig ointressant att vi skall låta bli att stöda inköp av miljöbilar bara för att vi skall vänta på en kommande definition när man ändå kan tänka sig att den definitionen kommer att ändras ännu längre fram.

 

Någon sade här att Finland som land inte är progressivt på biobränsleområdet. I slutet av den här månaden kommer man att starta produktion av biodiesel i Finland på ett sätt som är unikt, åtminstone i europeiska sammanhang. Enligt de signaler jag har kommer bränsleaktörer att kunna importera det bränslet och börja sälja det här på Åland också inom bara några veckor med lite tur. Därför är det inte ointressant att ge stöd för inköp av små dieselbilar när man kan använda ett biobränsle i dem också; det är en jättebra lösning. Jag tycker att vi skulle utgå från definitionen 120 gram koldioxid per körd kilometer som definition på en miljöbil. Sedan får tekniken utvecklas och definitionen längre fram utvecklas.

 

Dieselmotorn som motor tycker jag att är en betydligt bättre konstruktion än bensinmotorn i sig där man också använder etanol. Man har en mycket högre verkning på dieselmotorn och kan man då använda biodiesel är det här bra som helst. Sedan kommer nästa steg med olika former av hybrider och i förlängningen vätgasbilar. I samband med detta skulle jag vilja ställa en fråga till ledamoten Britt Lundberg: Hur utvecklas arbetet på landskapsregeringen i fråga om vindkraft kontra vätgas? Mitt parti hade en finansmotion utgående från det att man skulle utreda möjligheterna att i vetenskapligt syfte utvinna vätgas med hjälp av vindkraftverk för att kunna använda vätgasen här på Åland. Jag tror för min del att vätgasfordon är den stora lösningen för vägtrafiken överhuvudtaget. Jag tror att om vi kunde vara med på vågens framkant i den frågan så kan det leda till en positiv ekonomisk utveckling för Åland på den fronten. Det kan leda till arbetsplatser osv. Ett svar på hur det här arbetet utvecklas önskar jag få. Jag tar Danmark som ett exempel här. Danmark är inte känt som en stor fordonstillverkare, men de kommer redan nästa år att lansera en vätgasbil för försäljning på den öppna marknaden och man spår en viss framgång för den bilen i varje fall, så det kommer starkt.

 

Innan jag ger det konkreta förslaget om klämmen vill jag bara säga att det är väldigt viktigt och bra om vi kan skapa en situation där människor som skall gå och köpa en bil alltid när de kommer till bilhandlaren säger att jag vill ha en miljöbil. Det här leder i sin tur till att handlarna ger signalen till tillverkaren att nu frågar alla människor efter en miljöbil, nu måste ni se till att vi kan leverera sådana, och om vi stöder införskaffandet av en miljöbil med en viss summa tror jag att de allra flesta kommer att ställa den här frågan när de går till bilhandeln; vi skall inte underskatta kraften i detta.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Jag tänkte börja med historien från Kina som inte är någon historia utan ett ganska sannolikt framtidsscenario. Jag kan bara komplettera med det att vi behöver inte få en sådan utveckling i Kina som den i Amerika - vi klarar inte av globalt att varje kinesisk familj ens skaffar sig en bil för redan då har vi ett stort problem med biltrafiken. När det gäller siffran 120 gram koldioxid per kilometer som nämndes så är 130 gram ett krav från 2012 som också vi måste leva upp till. Det är alltså bråttom; den här utvecklingen måste framåt. Det är klart att vi kan inte själva på Åland skapa utvecklingen utan vi måste göra det tillsammans nordiskt och europeiskt och driva på för att det är en fråga som alla måste klara av att leva upp till så småningom för att sedan inte få smaka på EG-domstolen om inte annat!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Personligen är jag mera orolig för hela jordklotets utveckling än för EG-domstolen. Men om vi skulle ge ett stöd för att köpa miljöbil  och om vi sätter definitionen till 120 gram koldioxidutsläpp per körd kilometer, så är redan det bättre än det europeiska kravet. Det motsvarar den svenska definitionen på miljöbilar. Jag tycker att det enklaste skulle vara att vi följer samma spår grannländer emellan. Jag har inte fått svar av ledamoten Britt Lundberg hur man ställer sig till det konkreta förslaget, så det kontra diskussionen om vätgas skulle jag vilja ha svar på.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Den allra renaste energin är den vi inte gör av med. Det första vi måste lära oss är att köra så lite som möjligt och det andra är att lära oss eko-driving, vilket vi gör i våra bilskolor i dag, så det är en del. Biobränsle i dieslar som nämndes här är en jättebra idé, det är bara det att biltillverkarna inte ger några garantier på bilarna om man använder biobränsle i dem. Det är ett problem i sig som också måste lösas. När det gäller biobränslebilar här och stöd till miljövänliga bilar har vi för det första inte skatteinstrumentet, som vi redan har sagt;  om vi skall gå direkt in med en subvention till dem som köper en bil behöver det vara en sådan bil där vi ser att det också finns möjlighet att tanka någonting annat än bensin och där man också kan ta ställning till att den etanol man eventuellt säljer också är miljövänlig. När det gäller vindkraft och vätgas finns det nu ett projekt där man t.o.m. har kommit så långt att man tror att man skall kunna lagra vindkraft, och vi hoppas bli en del av det pilotprojektet.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

För att det skall bli fullständigt klart så beträffande ett utsläpp av 120 gram koldioxid per körd kilometer finns det i dagens läge flera dieselfordon på marknaden till salu som klarar av dessa utsläppskrav. Det är bilar som förbrukar under 5 liter diesel per 100 kilometer. Skulle man redan få folk att köpa sådana skulle det vara betydligt bättre än de flesta äldre bilar som förbrukar mer än 10 liter per körda 100 kilometer. Det här är en definition som man har enats i Sverige och om man aldrig kommer fram till att man sätter och har en gräns så kan man aldrig ge stödet heller. Då blir det bara en diskussion som inte leder till någonting. Man kan alltid gömma sig bakom detta med skattebehörigheten och skatteinstrumentet, vilket är viktigt nog, men vi har en möjlighet att göra detta via budget också.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

När vi nu är inne på frågan om skatten kan jag konstatera att det är trots allt en verklighet; man straffas nästan i dagens system om man köper en dieselbil, det är ordentliga skatter på dem., så det blir en spärr bara där. Jag begärde närmast ordet för inköp eller inte inköp av bilar. Jag är övertygad om och jag har hört någon som sade, att vi kommer aldrig bort från bilarna, det är liksom människans närmaste vän, utan vi måste se till att vi får sådana bilar som vi kan använda. Att tro att man i större skala kommer att lämna bilen för kollektivtrafik på Åland! Jag är pessimist och säger som det är! Vi har ett så oerhört splittrat boende. Skulle vi ligga längs de normala stora vägarna så skulle det vara annat; bekvämligheten är så enorm att det skall bli mycket dyrare s.a.s. att köra bil innan man lämnar den. Men vi måste se till att vi kan köra våra bilar utan att skämmas.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är väl ungefär det jag försöker säga också. Jag tror också på den frihet som en egen bil ger, man kan ta bilen och åka när man vill. Kollektivtrafiken skall utvecklas så mycket som möjligt men, ändå, det finns en frihet att ha ett eget fordon. Skall vi kunna ha det måste vi ha en teknisk utveckling som medger att vi skall kunna köra bilar i framtiden och det är därför vi lägger ett sådant här förslag för att vi här på Åland också skall tvinga bilhandlarna, biltillverkarna, att erbjuda oss sådana fordon som är miljöbilar och som har så lite utsläpp som möjligt. Det är det som egentligen är grundbudskapet för oss. Vad gäller skattefrågor för övrigt osv. så kunde jag passa på att ge en signal till vår riksdagsledamot att kanske vi från åländskt håll kunde driva en skattesänkning för biobränslen också i Finlands riksdag.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Det kan vara en god tanke att riksdagsledamoten jobbar med de här frågorna för vi skall nog alla hjälpas åt om det skall bli någonting. När det gäller definitionen på en miljöbil har Sverige sin definition; visserligen hör man med jämna mellanrum att det är oklart med definitionen beroende på om det är kommuner som bestämmer eller om det är tullar som bestämmer osv. Men åtminstone säger sig regeringen ha ett klart besked på deras miljöbil. Miljöminister Andreas Carlgren sade att kravet ligger ganska lågt i dag för att man skall få så många med som möjligt, men hans tanke var att man vartefter kunskapen kommer och möjligheterna kommer så höjer man kravet för att få ett eventuellt fortsatt miljöstöd för att inköpa miljöbil, så att det inte skall vara statiskt, utan undan för undan bilarna kommer ställs också kraven högre och högre.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag tyckte att jag också sade ungefär det där i mitt anförande, att vartefter den tekniska utvecklingen går framåt kommer man säkert att komma till nya definitioner där utsläppsgränserna är lägre och lägre, men det viktiga är att man nu tar en definition och då stöder införskaffande av miljöbil, enligt den definitionen. Det här är ingenting som blir statiskt utan det ändrar efter utvecklingen, så jag är precis inne på den linje som miljöministern har fört i Sverige. Jag hoppas att vi kan enas om att gå in för någonting sådant. Nu erinrar jag mig att jag knappast lade förslaget under mitt ordinarie anförande så där konkret. Jag får återkomma för att lägga förslaget, men det är vår avsikt att lägga ett sådant förslag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Vi fick höra en ganska intressant information om antalet bilar i världen. Här på våra bänkar ligger i dag Statistik årsbok för Åland där man kan utläsa att år 2006 fanns det 20.059 registrerade fordon på Åland, varav dessa 9.354 är tillverkade före år 1992. Vi har alltså en mycket gammal fordonspark på Åland; hälften är mer än 15 år gamla. Att byta ut bilparken snabbare skulle jag tycka att vara angeläget. I Sverige får alla som skrotar sin bil som är äldre än från 1989 4.000 kronor i skrotningsersättning. Vi har, tack och lov, osaltade vägar och detta i kombination med korta avstånd gör att bilarna har en lång livslängd på Åland och även de bilar som saknar katalysatorer. Dessa bilar borde så snabbt som möjligt tas ur bruk. Jag skulle gärna se att man skulle börja i den ändan i stället. TALMANNEN: Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är alldeles riktigt att de äldsta bilarna borde bort först, men vi har också haft en utveckling där kapitalstarka människor har köpt väldigt stora bilar som kanske har ännu större utsläpp än vad de äldre bilarna har. Med de gamla bilarna är det problem med tanke på katalysatorn osv. Men om man läser vår kläm utesluter det inte heller att man inför en skrotningsavgift för det finns goda saker i det också. Men summan om 4.000 kronor som ltl Carina Aaltonen nämnde – ca 400 euro – är ändå mindre än vad vi har förespråkat om 1.000 euro i stöd för anskaffning av en miljöbil, så man kan fråga sig vilket leder mera till att man gör bytet av bil. Vi utesluter inte en kombination av stöd och en skrotningsavgift.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Det är trevligt att höra. Om jag tittar runt i min bekantskapskrets är det väldigt få som har råd att köpa en helt ny bil, de flesta jag känner köper helt enkelt en begagnad bil med några år på nacken, eftersom man helt enkelt inte är så kapitalstark. Många på Åland har också en dyrare bil och så en mindre dyr bil som extra bil i familjen. En kombination av det här kanske skulle vara ett alternativ, eftersom jag anser att liberalernas ursprungsförslag, som diskuterades i våras gynnar en redan köpkraftig grupp.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är förstås sympatiskt att föra in diskussionen på politik med sociala aspekter, men klimatfrågan är så viktig att man måste nå den situationen att så många som möjligt, även de med lägre inkomster och med högre inkomster köper en miljöbil. Jag frågar mig vilket som sporrar mera till inköp av en miljöbil, det att vi föreslår 1.000 euro i stöd eller att socialdemokraterna föreslår 400 euro via en skrotning av den gamla bilen? Nog måste 1.000 euro locka mer än 400 euro! De facto är det också så att om man inte måste skrota den gamla bilen och inte tänker på miljön i första hand så kan man sälja den och få ut någonting för den på det viset också, så jag tror att man borde resonera om något högre summor om man skall skrota den gamla bilen – om det är den sociala aspekten man strävar till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Det är sant och riktigt att klimatförändringarna som vi upplever kommer att kräva både åtgärder och strategier av alla människor och av alla nationer. Jag tänkte att jag skall inte upprepa det som har sagts flera gånger och som vi själva sade i tidigare debatter, men jag vill ändå säga att jag tycker nog att landskapsregeringens meddelande tar upp många viktiga frågor och visar att man är på rätt väg och att man ändå har i stora drag lyckats få meddelandet heltäckande, man har med alla olika aspekter, av det man känner till. Jag tycker nog att det visar att skulle man följa upp det så tror jag ändå att man kommer framåt.

 

Den stora frågan man ofta ställer är att vad kan vi göra på Åland åt det här? Vi kan inte, tror jag, forska fram nya teknologier eller tekniska lösningar för vare sig fordon eller ventilationsapparatur eller värmeväxlingar osv. Det kanske vi skall lämna åt någon annan. Ändå vet vi att det är förbränningsmotorerna, industrierna, uppvärmningen av husen som förorsakar de mesta miljöskadorna, dvs.utsläppen, och det är utsläpp av koldioxid, svaveloxid och kväveoxid. Det är en av de största miljöbovarna; det tycker jag har blivit klart nu och det tror jag är bra. Man skall också komma ihåg att alla utsläpp ut i luften förr eller senare ramlar ner från luften, de som inte går upp i ozonhålet och förstör det. Det betyder att en stor del av svavel- och kväveoxiden faller ner i mark och vatten, också det som faller ner på marken kommer förr eller senare ut i vattnet. Och det är klart att där har vi Östersjöns tillstånd som lider av alla dessa utsläpp.

 

Vi kan däremot delta i alla gränsöverskridande samarbeten både i Nordiska rådet, i Helcom, i Östersjöländernas samarbete, EU, IMO osv. Det gör vi och jag tycker att det är ingenting att anklaga på här. Det som vi kan göra när vi får vår egen beskattningsrätt är naturligtvis att använda det egna skatteinstrumentet för miljöns bästa, och det har redan nämnts i dag flera olika saker man kan göra, jag tänker inte upprepa det. Jag stöder diskussionerna vad man kan göra med ett skatteinstrument.

 

Vi kan stöda alla alternativa energier. Dit hör biobränslen, biogas, vindkraft. Centern anser nu att man också borde stöda vindkraft och kommer att bli tydliga med det. Vi anser också att man bör ge stöd för uttag av gallringsvirke. Det är någonting som vi har sagt många gånger men säger det igen tills det blir klart. Vi behöver också fundera över de strategier vi skall tillämpa när det gäller att hantera extraordinära vädersituationer som vi har sett i år, t.ex. regnet i maj över västra Åland, hagelskurarna för några dagar sedan över Geta, Vestanträsk-Tjudö-området. Centern anser nu att det är dags att återinföra skördeskadeersättningarna, men att däremot vara tydliga med regelverket så att vi har ett bättre regelverk än vad vi har haft förut. Centern tycker också att det är viktigt att utveckla möjligheten att utvinna biogas ur avfall, gödsel. Det är viktigt att utvinna energi ur förbränning av avfall. Det är viktigt att man fortsätter diskussionen att producera, odla energigrödor osv. Vi bör också lära oss energieffektivering, precis som meddelandet tar upp. Visst är det bra med ett upplyst samhälle, det vill vi ha, men jag vet inte om det betyder att det måste vara ljust på alla lampor dygnet runt, runt skolor, kyrkor, vägar osv. Jag tror att bara här skulle man kunna göra mycket. Jag tror att det skulle vara bra när det gäller åtgång på värme via värme- och vattenanvändning om någon skulle kunna lära ungdomarna att inte duscha en halv timme utan att de blir rena på 5 minuter! Det skulle spara ganska mycket energi. Det finns många sådana här saker och med det vill jag säga att jag tror att det skulle vara bra om man skulle utveckla informationen ännu mera än man gör i dag och hela tiden ta med de nya rön som kommer. Det är ett stort jobb, men jag tror att det är viktigt.

 

I övrigt hoppas jag att meddelande blir väl behandlat nu igen.

 

Ltl Göte Winé:

Herr talman!

Är det något som intresserar folk just nu så är det klimatet och klimatförändringarna som sker. Därför är det ett ganska tacksamt ämne att debattera just nu när vi sätter igång igen, även om det inte är så överfullt i stolarna.

 

När jag tittar på landskapsregeringens meddelande om klimatfrågan tycker jag att sista meningen är den viktigaste. Där står det: ”Ytterst handlar det om förändringar i attityder och livsstil.” Det är faktiskt där vi har en otroligt viktig sak att tänka på. Det är viktigt att var och en gör sina val, men vi bör här se till att vi underlättar att man väljer valen åt rätt håll. Tyvärr är jag rädd för att vår generation inte tidigare har varit så vidare klimatvänlig. Ärligt talat är vi i min generation ganska bekväma av oss. Tyvärr är vi ålänningarna otroligt bekväma. Vi vill gärna använda bilen från dörr till dörr. Därför måste vi fundera på hur man kan ge morötter och motivation för att vi skall ändra våra attityder och livsstil. Vi skall passa på nu, för just nu är debatten igång om klimatet och förändringarna behövs just nu, så nu är den gemene ålänningen mer mottaglig.

 

Herr talman! ¨

I trafiken har vi en viktig del. En viktig sak som vi bör se på är attityden till användningen av vår bil. Jag kommer att gå in lite mer på den linjen. Visst finns det en hel del som samåker, men jag tror att vi skulle kunna bli ännu fler. Jag tycker också att vi bör se över möjligheterna till en avgiftsfri buss för att motivera att fler väljer att åka buss. Visst kommer det inte att bli så att alla lämnar bilen hemma; med ett sådant vägnät som vi har kommer inte busstrafiken att täcka alla vägar. För dem som bor på landet och t.ex. skall föra barnen till och från dagis kan det vara svårt att kombinera med bussen, men det är ändå den avgiftsfria bussen längs huvudvägarna som vi borde ha. Man parkerar bilen och väljer att åka det långa avståndet. Nu tänker vissa säkert, att det här kan vi inte acceptera rent ideologiskt, men jag anser att det skulle vara ärligare att egentligen ha den helt avgiftsfri för som vi hörde i ett replikskifte så subventionerar vi i stort sett allting redan. Då vet vi vad som är och gör vi det här fullt ut, så kanske vi får mer ut av det också. Att åka buss på Åland just nu är inte tillräckligt billigt så att vi kan uppmuntra bussåkandet även om det  kommer att sänkas.

 

I ltl Mats Perämaas klämförslag står det att vid köp av miljöbil skall man kunna få ett bidrag. Vad är det för miljöbil? Är det en ny miljöbil? Jag hörde att det var en som ropade tidigare att det är en gammal miljöbil. Vem är det då vi subventionerar? Bekymret här är som sagt den gamla bilparken med folk som inte har råd att köpa bilar just nu och hur kan vi få dem att lämna bilen hemma? Det har pratats om en skrotningsavgift, men samtidigt tror jag att vi där har den avgiftsfria bussen som ett komplement då bilen börjar bli gammal; då kanske man blir lite känslosam och använder den lite mindre och då väljer man att ta den avgiftsfria bussen. Det är en tanke som jag har.

 

Herr talman!

Jag tycker att Åland är på god väg. Vi är litet, vi kan satsa på att vara föregångare inom mycket. Vi är ett otroligt föregångsställe när det gäller miljön inom Östersjön. Vi är mycket duktiga där. Här har vi flera saker att visa på; med vår litenhet tror jag att vi kan vara föregångare på vindeneregiområdet. Om jag har förstått det rätt med Båtskärsprojektet så är det en tredjedel av den åländska elförsörjningen som vi kan täcka med hjälp av vindkraft. Vissa säger att det är fult med vindkraft, vindkraftsmöllorna är så fula. Jag tycker inte att det är så fult, man vet att det här är ren energi och det är en viktig sak att trycka på. Det är en energiform som vi bör satsa på och utveckla.

Med en satsning på avgiftsfri buss och en vidareutveckling av vindkraften är jag är övertygad om att vi kan minska på koldioxidutsläppen med över 20 procent till 2020, som var en av frågorna i spörsmålet.

 

Idén med en energisamordnare som vi har just är jättebra samt information till den åländska befolkningen för det är många som kan göra sitt. Hur är det i dag med alla dessa lampor som står på och släcker man lampan efter sig eller tänker man äsch, den får lysa! Det är viktigt att man informerar vara och en. Hur många är det just nu som inte har datorn i standby-läge på kontoret. Jag har själv börjat tänka på att hur många apparater har man egentligen inte på standby-läge under hela natten. Att här genom informationskampanj uppmärksamgöra den åländska befolkningen är oerhört viktigt så att vi får ner vår elförbrukning för vi kan sitta här och diskutera jätteövergripande, men vi måste nå den gemene ålänningen så att man väljer där att göra sitt. Nu reagerar folk och nu diskuteras det för hela tiden när man träffar bekanta kommer man in på klimatförändringen.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Det är klart att man inte kan, som ltl Göte Winé påpekar, stanna vid en enda insats. Befolkningen skall stimuleras till att cykla, gå och ta bussen. Men det förslag som liberalerna har är att gå från ord till handling. Det finns faktiskt möjlighet att köpa begagnade miljöbilar i dag. För en ny miljöbil rör sig kostnaderna om ca 45.000 euro medan du kan få en begagnad i Sverige för 5.000-6.000 euro. Det finns möjligheter också att köpa begagnade miljöbilar.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Det är bra att det finns möjlighet att köpa begagnade miljöbilar. Vi måste ändå tänka att för otroligt många ensamstående dag är 5.000-6.000 euro plus att man skall ta in bilen från Sverige. Det blir till slut 10.000 euro och det är otroligt stora pengar för många och där måste vi se på vad vi kan göra för dem som inte har råd, vi måste se till helheten. Jag säger inte att det är helt fel med en miljöbil, men måste också se hur man täcker och hjälper alla och jag nämnde därför kollektivtrafikbussen som ett alternativ.  Vi har också diskuterat en skrotningsavgift, men se till hela saken; att bara ge en subvention åt sådana som köper en bil för 10.000 euro och uppåt är inte rätt utan vi måste se till helheten.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Är ltl Göte Winé för eller emot ett stöd för införskaffande av miljöbil?

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag vill se en större helhet vad man kan göra. Bara genom att utarbeta ett system för att införskaffa en miljöbil är för lite. Jag vill ha en större helhet. Jag tror inte på det att man redan stöder dem som har pengar utan man måste titta på helheten, från dem som har låg lön till dem som har råd. Det här är ett alternativ, men det täcker inte allt. Jag tror inte på det i längden och just nu är jag inte beredd att ta klämmen. Jag vill i så fall se ett större paket.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Vi kan inte vara nöjda, men vi är på framkanten med vårt miljöarbete när det gäller vindkraften. I och med att Båtskärsprojektet blir färdigställt och snurrar för fullt kommer 27 procent av vår elförsörjning att komma från förnyelsebar energi. Men inom kort skulle vi kunna vara uppe i långt över 70 procent, om de projekt som är långt planerade, kan förverkligas. Det kräver dock en regering som satsar på infrastrukturen och som också är beredd att satsa så att det möjliggör en export av vindenergin. Om det visar sig att utvecklingen går mot att det är möjligt att lagra vindenergi i framtiden, vilket är ett pilotprojekt som vi nosar på just nu och om det blir verklighet visar det sig att det här är helt rätt och bra väg vi har valt att gå. Jag återkommer till frågan om energisamordnaren.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt ge någon replik för det var så bra sagt, så jag tänkte bara säga: jobba vidare! Men eftersom jag hörde att minister Lundberg kommer att fortsätta säger jag att det är jättebra jobbat och vi förutsätter verkligen  att nästa regering jobbar vidare; det är väl satsade pengar och vi pratar som sagt om ren energi, så jobba på!

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Herr talman! För att det inte skall uppstå några missförstånd när det gäller vår energisamordnare så har han inte till uppgift att gå in i enskilda hem och ge goda råd kring energi. Däremot finns det i landskapet tio stycken utbildade energibesiktare som man kan anlita och som kan hjälpa den enskilda familjen att faktiskt göra enorma inbesparingar, inte bara för miljön utan också ekonomiskt genom att ha energin rätt inställd. Det som energisamordnaren i övrigt gör, förutom att hålla igång energibesiktarna, kommer det att bli en väldigt viktig grej att så småningom införa certifikat för ett hus, alltså hur mycket det läcker energi och hur mycket isolering och liknande det finns i huset så att man skall veta som husköpare. Energimedvetandet är viktigt och vi har också tagit in det i skolundervisningen.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag skall förtydliga mig. Jag har förstått att energisamordnaren också har varit med och ordnat utbildningar för folk, t.ex. om solenergi och det är just de sakerna också som är viktiga. En energibesiktare är jättebra. Man kanske skall diskutera vem som skall hålla i det här och vem som skall vara huvudman osv. Det är viktigt att ordna informationstillfällen, så diskuterar man vidare och det går sedan som en stafett vidare och vidare. Det är bra för då blir det någonting och man diskuterar när man träffas att det här är jättebra. Där har vi en viktig roll att se till att folk är upplysta om hur man kan göra det. Det är som sagt nu det diskuteras klimatförändringar och där kan vi vara med och påverka.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

I remissdebatten i november ifjol om årets budgetförslag nämnde jag att den globala klimatförändringen har gått så pass lång, vidden har blivit så pass stor och kunskapen också att de flesta som följer med i den allmänna debatten börjar bli ganska skrämda och undrar vart är vi riktigt på väg? Naturen är på väg att slå tillbaka. I den debatt som jag försökte initiera pekade jag på att landskapsregeringen i sitt budgetförslag hade väldigt lite konkret miljöarbete. Det var egentligen upprensningen av Kloströmmen i Sund, om jag kommer ihåg rätt, annars var det utredningar, utredningar, utredningar. Mot bakgrunden av det lade vi från Ålands Framtid ett förslag som lydde så här: ”Landskapsregeringens miljöarbete tenderar ofta att utmynna i utredningar. Landskapsregeringen avser att under året starta upp arbetet med konkreta miljöförbättrande åtgärder; samtidigt sätts fokus på att avbyråkratisera miljöarbetet eftersom nuvarande byråkrati skapar stora problem för näringslivets utveckling utan att någon konkret miljönytta erhålls.” Det var förslaget vi lade och det gick ju som de brukar gå: i det runda arkivet. Men när det gäller det sistnämnda har det hörsammats och det har kommit en bra framställning som man jobbar på i näringsutskottet.

 

När det gäller klimatstrategin tycker jag fortfarande att det är lite väl allmänt hållet. Det sägs bl.a. att energifrågorna spelar en avgörande roll i klimatarbetet och det är sant. Därför har också vi, i likhet med flera andra partier, lagt förslag på förslag om att man skall utnyttja och utveckla vindkraften, biobränsle osv. Nog kommer jag ihåg hur min kollega Brage Eklund har bemötts från landskapsregeringens sida när han bl.a. har talat om stöd för energivirke, som är själva grunden om man skall få biobränsleanvändandet att utvecklas.

 

Det nämns att man räknar växthusgaserna samman till en global uppvärmningspotential, GWP, och det nämns i landskapets klimatstrategi att GWP för landverksamheten är 210.000 medan det beräknas att utsläppen från den trafik som sker i de åländska vattnen är 270.000 GWP per år, alltså i runda tal 30 procent högre. Om vi lyssnar på den debatt som har varit hittills har det varit väldigt mycket fokus på land och på landtrafiken. Därför ställer jag en konkret fråga till landskapsregeringen: Vad gör man för att försöka ta i utsläppen från den trafik som sker i de åländska vattnen? Jag vet att det inte är så lätt, men när vi ser att det är så pass mycket mera som kommer ut därifrån så skulle det vara intressant att veta hur landskapsregeringen jobbar med de här frågorna.

 

Flera har nämnt det och jag blev också väldigt glad själv när jag läste det som står i klimatstrategin: ”En till åländska förhållanden mer anpassad ekonomisk modell och ett eventuellt framtida skatteövertagande kunde ge Åland möjligheter till skatteväxling för att långsiktigt föra en miljörespekterande hållbar tillväxt och näringspolitik.” En mycket bra formulering. Om vi ser på den debatt som har varit om miljöbilars vara eller icke vara hittills så tror jag att var och en förstår vad konsekvenserna skulle bli om man t.ex. hade möjligheten att göra miljöbilar skattebefriade eller i stor utsträckning skattereducerade. Formuleringen är bra, det är inte fråga om annat, men det blir tyvärr ganska långt en politisk teater för jag kan inte inse – och jag undrar om övriga partier kan inse – att på vilket sätt skall vi få över utökad skattebehörighet från Finland? Hur skall det riktigt gå till? Det är i och för sig, herr talman, en debatt som hör hemma i ett annat ärende, men det är ändå centralt, i och med att det kommer upp här, att man börjar fundera på: hur skall det riktigt gå till.

 

Det har varit en debatt, herr talman, med ganska mycket detaljer. För att spara lite tid skall jag försöka ta de lite större linjerna. Om man delar upp det i fem punkter som jag ser att är viktigt om vi skall kunna dra vårt strå till stacken när det gäller klimatförändringen och miljöpolitiken, så tycker jag att nummer ett är det gränsöverskridande arbetet. Vi hörde att flera har varit på en konferens i Berlin. Jag har själv under årens lopp, säkert miljöminister Lindeman också, varit på många sådana här konferenser, men om vi riktigt går rakt på sak så brukar det vara ganska mycket snack och lite verkstad på dessa möten, tyvärr. Det vore intressant om vi skulle ha kraften och resurserna att man på åländskt initiativ kunde bilda någonting som vi kanske kunde kalla för Östersjöns miljörevisionscentrum, alltså att man skulle få en samlande enhet -  kanske Östersjöfonden kunde utgöra ett frö - en samlande enhet där man kunde samla kunskap, där man också kunde fokusera på de mest effektiva åtgärderna. Många av de frågor som vi debatterar här i lagtinget och om vi jämför med t.ex. utsläppen i Kaliningrad eller från S:t Petersburg eller fartygsutsläppen eller varför inte utsläppen från flygtrafiken som passerar Åland, så är det egentligen små, små, små saker. Jag säger inte att de inte är viktiga, men det är ändå det gränsöverskridande arbetet som är väldigt viktigt om man skall komma vidare. Det vore intressant att höra också om man från regeringens sida har funderat på någonting i den här riktningen.

 

Den andra saken som jag har tagit upp många gånger förut är att avfallshanteringen inte är löst på ett hållbart sätt här på Åland. Det går inte att transportera bort slutdeponin. Vi måste få till stånd en modern småskalig förbränningsanläggning. Det är också ett sätt att producera energi.

 

Den tredje punkten som inte har debatterats så mycket men som jag har  börjat fundera på och som vi också har diskuterat inom Ålands Framtid är att vi försöker nu få allt avloppsvatten i så stor utsträckning som möjligt att gå via Lotsbroverket och jämfört med de alternativ som vi har haft hittills är det förstås bra, men jag är lite orolig för att man bygger fast sig i en felaktig struktur. Pratar vi om en hållbar lösning på sikt så inte är det hållbart det som släpps ut från Lotsbroverket. Det resonemang som fördes om att man skulle ta upp det på land via rötslam, försöka få in det i kretsloppet avfärdades nog lite för snabbt här på Åland. Men det här är någonting som jag har börjat fundera på för att ju mera pengar det satsas just på Lotsbroverket desto svårare blir det att komma ur de spåren den dagen det visar sig att det här inte är någonting som är hållbart på sikt.

 

Den fjärde punkten borde uppta arbetet med alternativ energi. Det är exempel som har nämnts tidigare i debatten i dag och om den småskaliga förbränningsanläggningen som jag nämnde själv, vindkraft, biobränsle m.m. Där borde man lägga ännu mera fokus.

 

Till sist miljöbilarna, en detalj som har blivit väldigt central i dag. Ny miljöteknik. På vilket sätt t.ex. Ålands Teknologicentrum kunde gå i bräschen för det här arbetet har inte jag riktigt klart för mig i dag, men det kanske man vet från regeringens sida.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Till först vill jag säga tack för en intressant debatt här i lagtinget. Det är en av de mest givande debatter jag har varit med – jag håller kanske på att bli lite nostalgisk så här mot slutet! Jag trodde i våras att ärendet skulle bli klart under vårsessionen och min tanke var då att vi skulle försöka noggrant följa upp vad som sades i salen, föra in det i landskapets klimatstrategi och anta en klimatstrategi i landskapet. Nu blev ju ärendet bordlagt över sommaren och som någon har sagt redan här så kommer säkert debatten också att föras i samband med valrörelsen. Min uppfattning i dag är nog att det är ett slag i luften att fastställa den här landskapsregeringens klimatstrategi. Det borde nog en ny landskapsregering efter valrörelsen ha som underlag, vad som framkommer under valdebatten och sedan slutligen där ta en strategi som den kommande landskapsregeringen har fyra på sig att förverkliga än att vi tar den i slutet. Så ser jag på det i dag eftersom vi, som sagt, är så nära ett val. Då finns det oerhört mycket bra material och man tar grunden i landskapets strategi och allt som har sagts här under debatterna och allt som antagligen kommer att sägas framöver så att vi kan få en riktigt bra strategi för landskapet Åland.

 

Efter att ha varit och träffat miljöministrarna och jag har också varit på andra möten tror jag inte att Åland specifikt, utgående från hur vi har jobbat och hur långt vi har kommit, på något sätt behöver skämmas utan tvärtom är det mycket oklarheter i större sammanhang och i större länder än vad vi har här hemma hos oss. Det är så att det blir lite, när man hör hur ministrarna i de olika länderna diskuterar att man liksom väntar ut varandra lite grand och funderar gör den si eller skall den göra så. Naturligtvis är det också viktigt att vi sammantaget gör någonting. Som exempel kan jag bara säga att det diskuterades mycket om fosfatfria tvättmedel. Sverige går mycket in för det med tanke på Östersjön, så nu kommer jag lite på sidan om. Men det är ingen idé om Sverige förbjuder och inte Finland gör det. Hur skall Åland göra som köper från alla håll och kanter? Det är viktigt att man gör sådant här ganska enigt i Norden, i Europa osv.

 

Många frågor har varit uppe och jag har skrivit ner många punkter, men jag tror inte jag behöver upprepa mig, det är väl ganska tråkigt att höra vad ni redan har sagt. Bl.a. har bilparken diskuterats mycket och hur man skall komma åt att förnya den. Det finns t.o.m. förslag på lagtingsledamöternas bord. Det finns många sätt att komma åt det här och om man vill gå in i specifika saker eller om man skall ha en total lösning. Jag vill inte i det här skedet säga absolut ja eller nej till någonting, men det skall man komma ihåg att går man in för stöd i någon form till miljöbilar så visst kan man sätta olika nivåer, precis som har sagts här. Möjligheterna finns alltså, men om man sedan vill ha en heltäckande som det har kommit från socialdemokraterna att man börjar i nedre änden i stället för i övre och kanske hittar något sammantaget – det finns som sagt många idéer om det. Det som jag är övertygad om är att vi måste vara medvetna om att bilen har nog kommit för att stanna på Åland; kanske vi kan minska den på något sätt, lämna bort andra bilen osv., men i grunden är det nog så att Åland är inte riktigt uppbyggt för en välfungerande busstrafik. Någonstans har jag läst att skall det fungera på en ort med bussar så skall de gå varje kvarttimme minst och det skall vara ungefär 40.000 invånare för att få någon form av genomströmning i trafiken. Men många har sagt mycket om sådana här frågor och vi måste hitta vår egen modell. Jag är övertygad om att vi måste tro på – och jag tror mycket på det själv – att det kommer att ske en teknikutveckling när vi ställer kraven. Vi ser redan hur man har börjat diskutera renare bilmotorer och möjligheten till olika drivmedel osv., så där är jag faktiskt lite optimistisk och tror att vi kommer att få en framtida bil som vi kan köra utan att klimatet skall förstöras, men det är som sagt inte i morgon, men för framtiden tror jag på det.

 

När det gäller klimatet har vi för Ålands del vindenergin. Jag måste säga att jag blev riktigt stolt och glad när jag kom hem senast med flyget och kiunde se fyra snurrande vindkraftverk ute vid Båtskären och några till skall det komma. Får vi flera på andra ställen så har Åland verkligt goda möjligheter och jag är övertygad om att Åland kommer att bli ett föredöme när det gäller vindkraft. Var skulle det passa om inte hos oss. Där ser jag optimistiskt på det och om vi får så pass mycket att vi skall leverera bort, vilket jag också tror, är det kontakten till Finland som kommer att bli en nödvändighet så småningom om vi skall lyckas. Det är ingen idé att ha vindkraft som vi inte kan ta vara på. Hittills kan vi inte spara den, men som vi hörde av minister Lundberg finns det också sådana förslag att man skall kunna spara vindkraften.

 

När det gäller olika punkter om man skall gå in på smått och stort så en sak som kommer upp i det senaste inlägget från ltl Anders Eriksson var detta med våra fartyg och fartygstrafiken. Vad gör Åland för att rätta till det. Utgående från Ålands sida är det framför allt via internationella fora. Vi är med i olika sammanhang där vi kan påverka, t.ex. i Helcom, där vi har en representant med hela tiden och där förs frågorna om att försöka få ner utsläppen från våra fartyg. Det är inte bara Åland utan det är alla länder runtom och inte bara länderna runt utan det är också de som kommer in i Östersjön. Vi har oerhört mycket trafik på Östersjön och skulle man kunna strängera rejält där skulle vi göra oerhört, samtidigt som jag också tycker att det är viktigt att strängera det som går ut från våra fartyg ut i vattnet, inte bara luften. Men det är fråga om både luft och vatten. I Nordiska rådet har vi alla möjligheter att påverka för ensamma klarar vi inte av det, men vi skall vara i starka och vi skall framhäva det om och om igen, för det är nog så – det har jag märkt i miljöarbetet – att visst urholkar droppen stenen, det blir så småningom när de ser en att vad tänker hon säga nu då om Östersjön! Visst har det en påverkan hur vi arbetar sammantaget och här tycker jag att Åland, oberoende vem som har varit på mötena, har en ganska gemensam linje i dessa frågor, så man är nog medveten i Norden och t.o.m. i Europa att Åland är väldigt mån om miljön, vi är kanske mera kända för Östersjön än för klimatet, men jag tycker att det ena inte utesluter det andra. Det har så väldigt mycket med varandra att göra.

 

Det var också tal om hur vi skall kunna köpa miljöbilar när vi inte kan tanka dem. Jag kan konstatera att vi från miljöbyrån har skickat ut till alla som säljer drivmedel på Åland och efterhört hur de kommer att göra, kommer det att finnas möjligheter? Vi har fått svar från ett företag som säger att det är mycket på gång ungefär och att man i slutet av september kommer att kunna tydliggöra hur de kommer att och kunna sälja. Antagligen handlar det om biodiesel och sådana saker. På det senaste miljöministermötet som jag var besökte vi också Neste som en studieort och de jobbar väldigt mycket med biodiesel. Vi tittade på deras första biodieselverk, men de hade ett som skulle bli tre gånger större under planering; vi såg papper och platsen, så det är det just biodieselframställning som man satsar oerhört mycket på i Finland i dag. När jag efterhörde etanolen var de inte lika intresserade av den delen. Mycket av den diskussionen som var runt etanol är att på något sätt har det lite fastnat i det moraliska tänket; det känns inte bra att man tar etanol från sådant som skall användas till annat, från mat, från regnskogar osv., utan det möts av ett moraliskt motstånd som antagligen kommer att stoppa upp de tankarna. Vi är ju människor som har både känslor och naturligtvis kloka resonemang, men den samstämmiga bedömningen på miljöministermötet var att det fanns ett litet motstånd mot etanoltillverkningen.

 

Jag vill bara säga tack än en gång och det har varit en intressant diskussion och vi är alla mer eller mindre överens om de här frågorna för vi vill alla – det är nog min bedömning – hjälpa till när det gäller klimatet. Visserligen kan Åland i många sammanhang känna sig lite litet, men vi kan också göra små saker och vara med i de större sakerna.

 

Ltl Åke Mattsson:

Herr talman!

Jag kan hålla med föregående talare om att det har varit en mycket intressant diskussion och mycket har lyfts fram  här. Jag har själv varit väldigt kritisk till klimatstrategin därför att jag tycker att den har varit för tunn och jag hade betydligt större förväntningar på den, men man kan väl ta det för vad det är, att det var de här visionerna som sittande regering har haft när det gäller klimatstrategin och det kommer säkert att komma nya och tydligare skrivningar längre fram, misstänker jag, för hela den här biten är ganska ny. Tittar man långsiktigt på det här så kanske det kommer till den delen att var och en kommer att få egna utsläppsrätter, och det kanske skulle vara det bästa egentligen att man hade en individuell utsläppsrätt. Vill man använda den till att köra en stor stadsjeep så fick man gör det och vill man sälja den kunde man göra på ett annat sätt. Det skulle vara det optimala för nu är det vissa som utnyttjar systemet väldigt hårt och andra som bryr sig ganska mycket om det. En sak kan vi vara på det klara med att oavsett vad att den sparade energin är den renaste energin. Det är på det området som vi skall försöka jobba mest just nu och hålla igen på att man inte bränner mer energi än vad man måste kanske.

 

Det jag närmast tänker på är bilarna och trafiken här på Åland. Jag har tidigare pratat om att man skulle inrätta någon form av logistikcentrum. Hur skall vi göra i framtiden, vilken väg skall vi välja? Skall vi ha mycket bilar, bygga breda stora vägar eller skall vi ha en annan tanke att man skall ta sig fram med cykel osv.? Tittar vi på Agenda 21:s broschyr som de gav ut i samband med den bilfria dagen den 22 september förra året så finns det intressant information som jag tror att har gått de flesta förbi, bl.a. detta att de första tre kilometrarna med bilresa är avgasutsläppen 50-60 gånger mera per kilometer än annars. Det är inte fråga om dubbelt utan det är otroligt mycket mera. Under de första fem kilometrarna är bränsleförbrukningen minst 35 procent högre än i övrigt. Att man skulle gå korta sträckor eller cykla och ta sig fram på något annat sätt skulle alltså vara viktigt. Har man en bil så kör man gärna och jag kommer kanske in på den privata sektorn, men bilpooler pratar man mycket om i Sverige, att man från myndigheternas sida skulle tillhandahålla bilar som kunde hyras ganska enkelt samt miljöbilar i olika sammanhang eller att man subventionerar den här typen av uthyrningar så att man absolut inte behövde ha den där andra bilen utan den var lättillgänglig att få tag i den i övrigt. Det här är någonting som man kunde inleda med och titta var är landskapsregeringens bilpark mellan olika myndigheter, man skulle ha en liten park med bilar, cyklar eller scooter t.ex. som man hyr in. Trafikavdelningen behöver inte ha egna bilar utan vem som helst som behöver ha en bil disponerar de bilar som finns här och det skulle vara ett sätt att komma vidare.

 

Tittar man på bilar och på detta med att spara så är det hälsofrämjande, vilken enorm nytta det gör om man cyklar till jobbet två gånger fem kilometer så halveras risken att vid medelåldern råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte småsummor vi skulle spara in på det området. Genom att promenera minskar riskerna, det räcker med tre-fyra kilometers promenad om dagen.

 

Vi har ett utbyggt cykelvägnät, men man borde i samband med ett logistikcentrum titta på cykelbanorna samt när man gör detaljplaner så att man ser om det här fungerar, behöver man göra någonting åt det osv. Just nu är jag lite skeptisk till att man tänker bygga en tunnel under Lemlandsvägen, att man släpper en del av den lätta trafiken över på fel sida s.a.s. om Bläckfisken, för sedan skall man i alla fall över vid badhuset osv. för att komma in till centrum. Man bör tänka på sådana här saker innan man går vidare och har struktur och ordning.

 

Då kommer jag ganska hastigt in på frågan om etanol och bränslen osv. Där har vi också starten som är så viktigt. Etanol är ett bra förbränningsmedel till varm motor, men just vid kallstarter har det konstaterats att det är väldigt giftigt och det släpper ut giftgaser. RME kanske är en betydligt bättre lösning för det har inte samma problem, men för den skull kan man använda etanol RME genom att blanda det i bränslet i ganska stor utsträckning. Jag tycker att när man pratar om miljöbilar är det viktigt att man framhåller det som ltl Mats Perämaa sade tidigare, att det handlar inte alltid om etanolbilar utan vi skall också satsa hårt på lågförbrukningsbilarna.

 

Det har varit mycket diskussioner kring Båtskärsprojektet vilket är en enorm succé för landskapet Åland. Det är väldigt få som uppfattar det som en felaktig satsning. Det producerar mycket el och kom rätt i tiden när det gällde att beställa vindkraftmöllorna. Men ett stort problem i dag är att de nästan har fördubblats i pris och det finns heller inget annat område på Åland som kan jämföras med Båtskärsarkipelagen. Man pratar om att man är positiv till miljösatsningar osv., men jag är beredd att gå ett steg längre, jag anser att landskapet i egen regi skall kunna bygga vindkraftverk och försöka få lönsamhet ur dem eller åtminstone stöda dem lika långt som Båtskärsprojektet är byggt. Är det sämre vindförhållanden, är det dyrare investeringar, så kan man gå in och stöda lite för att få igång det här, för det betyder enormt mycket för Åland om vi får det här att fungera. Tittar man i övrigt finns det så otroligt mycket vi kan göra. Vi har solvärme, solenergi, vi värmer i dag upp fyragradigt vatten till varmvatten att duscha med osv. i stället för att ta lite solvärme; det är inte speciellt att bygga och jag vet att det har varit ett enormt stort intresse för kurserna som har varit när det gäller att bygga solfångare. Det är också sådant som man borde driva på från landskapets sida. Också genom informationskampanjer borde man nå fram mer, man borde satsa hårdare på att lyfta fram de här sidorna. Det är Agenda 21 som har fört fram detta, men man kunde på hemsidorna ta fram nya alternativ och berätta var man får tag i den här typen av utrustningar samt framför allt var man hittar kunskaperna för det är inte så lätt i dag.

 

Skall man styra det här och sammanfatta är det ganska mycket att hålla reda på och då återkommer jag till en motion som jag har haft i den här frågan tidigare, nämligen att man skulle ha en miljödelegation här på Åland, en parlamentariskt tillsatt kommission där det satt politiker och sakkunniga som tittade över olika områden och sammanställde: hur skall Ålands miljöpolitik se ut framöver. Utgående från det skulle vi få ett väldigt strukturerat och bra underlag. Vi har delegationer för kultur och andra områden och jag tycker att det skulle vara utomordentligt att vi också visade att vi tror på miljön, hur viktigt det är att vi satsar på den biten.

 

Skall man spara med elpriserna tror jag att det är plånboken som gäller och vi vet att ett stort problem i världen är att när det är brist på el då startar man upp de mest nersmutsande kolkraftverken och man drar igång allt som finns för att få igång, all-time-high. De höga förbrukstopparna ställer till med mycket elände. Skulle man veta att man också då fick betala extremt mycket själv under topparna så kanske att man drog ner lite på elförbrukningen. Jag tror att det är ganska viktigt att ha divergerande elpriser, lite billigare el på sommaren när det inte är så stor förbrukning och framför allt under de höga topparna ett system då man tog ut lite mera; över dygnet kanske också det skall vara bättre. På något sätt skulle man premiera att man i hushållen hade bara en krävande värmekälla på gång vid varje tillfälle, att hade man bastuspisen på kunde man inte ha någonting annat. Alla olika möjligheter vi har för att spara energi och få ner energiförsörjningen har jag räknat upp vid många olika tillfällen, så jag tänker inte förlänga det här ytterligare, men jag tror att en miljödelegation är det viktigaste i det här sammanhanget. Om det är någonting jag vill tillföra debatten just nu så är det att man skall ta en fundering på att kanske vi behöver ha en grupp politiker som är engagerade och intresserade av den här frågan.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Jag vill bara säga att frågan om en miljödelegation är en typisk fråga för en ny landskapsregering att ta ställning till. Det är kanske lite sent för en landskapsregering som har bara några månader framför sig. Jag tycker att det är någonting som den nya landskapsregeringen skall fundera på.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag förstod nästan det för hade man velat ta tag i den här frågan från sittande landskapsregering hade man naturligtvis gjort det i samband med vår motion. Det här är alltså en tanke som man kan föra med sig till den nya landskapsregeringen som kommer om några månader.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!

Jag instämmer i det som har sagts tidigare att det har varit en intressant debatt återigen och att det i klimatstrategin finns många viktiga och intressanta åtgärdsförslag. Jag skulle vilja ta upp ett par förslag beträffande landtrafiken. Dels är det glädjande att man i dag har talat om en utökad kollektivtrafik. I socialdemokraterna stöder vi att det borde vara en avgiftsfri busstrafik. Det borde vara en målsättning för hela Åland och det finns ett intresse ute i landskommunerna, men så länge som det blir billigare att åka med egen bil så är dagens busstrafik inget bra alternativ. Jag kan ta som ett exempel just en person från Hammarland som bor i närheten av en busshållsplats. För henne kostar det ungefär 5 euro att ta bilen och 6 euro att åka buss. Hade bussen varit avgiftsfri så hade det varit ett ganska självklart alternativ till att åka med den.

 

Vi måste hitta vår egen modell, uppfattade jag att minister Lindeman sade, och det måste vi göra när det gäller kollektivtrafiken också. Dagens busstrafik måste ses över och utvecklas och senast i våras när vi diskuterade detta pratade vi om buss i skytteltrafik mellan Godby och Mariehamn. Det skulle behövas en buss som går väldigt ofta mellan Mariehamn och Godby. Det skulle också vara ett alternativ för alla som har arbetsplatsen ute i Godby t.ex. och vice versa. Matartrafik, precis som vtm Viveka Eriksson sade, mindre små bussar ute i byarna, beställningstrafik. Vi måste tänka nytt och i andra banor än tidigare och om nu landskapet betalar ungefär 80 procent av dagens busstrafik borde man kunna lägga till lite grand och få betydligt fler att välja bussen i stället. Det skulle vara väl investerade medel.

 

Ltl Åke Mattsson talade om bilpooler och det hade jag också upp i mitt tidigare anförande i våras. Det är intressant, men här har liberalerna och socialdemokraterna en skillnad i vår politik. Ltl Åke Mattsson talade om att det borde vara landskapet skulle tillhandahålla bilar för bilpoolerna, men jag talade om att det skulle vara privatpersoner som startar ekonomiska föreningar där medlemmarna tillsammans äger och ansvarar för ett antal miljöbilar för att få ner kostnaderna rejält. Dessutom skulle besvären och bekymren att ha hand om en bil delas upp på flera personer. Det skulle vara ett alternativ för människor t.ex. som bor i skärgården och studerar här eller sådana som inte behöver bil speciellt ofta att anknyta sig till en bilpool.

 

En mening som jag har fastnat för här i klimatstrategin och som jag tycker att man borde skriva med riktigt stora bokstäver är att satsningen på och utbyggnaden av gång- och cykelvägar skall fortsätta. Det är kolossalt viktigt ur många synvinklar. Naturligtvis är det en miljösatsning om människor väljer att ta cykeln eller promenera i stället och det gör man om det är tryggt och säkert. Under en stor del av året är det rätt mörkt både på morgnar, kvällar och eftermiddagar och att då cykla längs landsvägen med i och för sig reflexvästar känns inte tillräckligt säkert. Har vi en separat cykelväg tror jag att det skulle vara ett reellt alternativ och det är en satsning som skulle gynna både barn, unga och vuxna. Satsningen på cykelvägar längs landskapets alla huvudvägar borde intensifieras och jag hoppas att vi kan se rejäla satsningar på det i den kommande budgeten, speciellt kring och till alla skolor och daghem borde det finnas gång- och cykelvägar.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

När det gäller buss har vi diskuterat det förut i replikväxlingar och vi är ganska överens där. Jag tycker också, som diskussionen har varit här tidigare, att denna 20 procent som är kvar att stöda kan man stöda fullt ut. Betalar man 8 euro på en biljett så kan man också betala 10 euro, så där är väldigt överens. När det gäller hur tätt man får bussarna att gå så om det är gratis kanske man kan anpassa arbetstiden lite mer och förskjuta den s.a.s. för att få en busstrafik som fungerar. Skall man både ha gratis buss och ha dem att gå alltför tätt kommer det inte att gå bra. Jag begärde egentligen replik om bilpoolerna. Det är inte någonting som vi har s.a.s. processat i partiet och vi har inte någon speciell uppfattning utan jag anser att landskapsregeringen skall gå in och stöda det här. Jag tror inte att man skall gå in och köpa bilarna helt och hållet. Jag kanske var lite otydlig, men tanken är, precis som ltl Carina Aaltonen sade, att det skall vara privata sammanslutningar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet därmed avslutat.

 

Härefter vidtar fortsatt diskussion med anledning av meddelande nr 6. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen hänskjuts landskapsregeringens meddelande till utskott om lagtinget så beslutar. Beslutar lagtinget att inte hänskjuta ärendet till utskott antecknas meddelandet till kännedom. Talmanskonferensen föreslår att ärendet inte skall hänskjutas till utskott. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

 

Lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom.

 

Härefter vidtar fortsatt diskussion med anledning av landskapsregeringens svar på spörsmål nr 4. Begärs ordet?

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman! 

Jag föreslår att lagtinget antar en kläm som lyder: ”Landskapsregeringen utarbetar ett system för att stöda införskaffande av en miljöbil.”

 

Ltl Leo Sjöstrand:

Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget.

 

TALMANNEN: Begärs ytterligare ordet?  Under överläggningen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Leo Sjöstrand, föreslagit att lagtinget godkänner en hemställan till landskapsregeringen av följande lydelse: ”Landskapsregeringen utarbetar ett system för att stöda införskaffande av en miljöbil.”  Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen skall ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum den 5.9. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 5.9.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens framställning angående ändrad barnskyddslagstiftning. (FR 29/2006-2007).

 

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2006. (RB 1/2006-2007).

 

Landskapsrevisorernas berättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2006. (RB 2/2006-2007).

 

Landskapsregeringens berättelse för år 2006. (LB 1/2006-2007).

 

Landskapsregeringens meddelande om landskapets åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2006. (M 7/2006-2007).

 

Samtliga dessa ärenden upptas till behandling vid plenum den 5 september. Antecknas.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 5 september kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.15.21).