Remissdebatt

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Med anledning av det som skedde hösten 2009 när landskapsregeringen äskade om extra anslag för att bygga en likströmsförbindelse till Finland med mål att trygga reservelförsörjningen, så vill landskapsregeringen återkomma med ett äskande om landskapsgaranti till säkerhet för det lån som Kraftnät Åland behöver uppta, en fortsättning på det som lagtinget gick in för då. Man gick in för att söka pengar just för att genomföra projektet. Nu gäller det finansieringen till resterande delar.

Sedan dess har Ålandsdelegationen per 18 juli detta år beslutat att bevilja extra anslag, inte högst 75 miljoner euro som lagtinget äskade om utan högst 30 miljoner euro, ett bidrag som skulle ges åt Kraftnät Åland för att bygga denna förut nämnda likströmsförbindelse. Det framgår helt klart att stödet ska vara högst 50 miljoner, eller högst 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna och det framgår helt klart i beslutet att stödet ska notifieras till kommissionen innan det utbetalas. Det lämpar sig att säga det så här inledningsvis att så också kommer att ske genast när lagtinget har fattat sitt slutliga beslut, så att vi vet hur stödnivåerna till slut totalt sett blir med tanke på att landskapsregeringen föreslår vissa ytterligare stöd. Innan slutligt kontrakt skrivs med leverantörer av kabeln måste stödet vara notifierat. Det är landskapsregeringens skyldighet och uppdrag att genomföra det.

Landskapsregeringen föreslår för lagtinget att landskapsregeringen beviljas rätten att bevilja landskapsgarantier såsom proprieborgen till Kraftnät Åland till det lån som de upptar till högst 70 miljoner euro. 50 miljoner plus 70 miljoner är 120 miljoner, sedan föreslår landskapsregeringen såsom framgår här att vi i någon kommande budget ska tillföra ytterligare fem miljoner euro till Kraftnät Åland såsom kapitaltillskott. Det här följer den ursprungliga finansieringsplanen, blocken med extra anslag och landskapsgarantier hänger ihop.

Beroende på vad den slutliga kostnaden för projektet blir så kommer kostnadsfördelningen att bli att det blir högst 40 procent från staten och i proportion till det behovet av lån och behovet av landskapsgarantier. Fem miljoner euro i kapitaltillskott är det som står fast såsom förslaget ligger. Landskapsregeringen har noterat att i de analyser om kostnadseffekter för konsumenterna, kan det finnas en realism i att bedöma att kostnadsprojektet kan bli något lägre än det ursprungliga finansieringsplanens summa på 125 miljoner euro. Jag återkommer lite närmare till den tabellen.

Herr talman! Något ur den motivering som finns i framställningen. Det finns skäl att i det här skedet nämna att ägarstrukturen i Kraftnät Åland behöver justeras. Det finns ett EG-direktiv med nummer 2009/72/EG som syftar till åtskillnad mellan ägande och kontroll av nätdrift samt leverans och produktionsintressen avseende elektricitet. Landskapsregeringen kommer att föreslå att det här löses som så att landskapet Åland, dvs. i sista hand landskapsregeringen och lagtinget, löser in aktierna i Kraftnät Åland från de övriga ägarna. Till de övriga ägarna räknas Ålands elandelslag, Mariehamns stad, också via Mariehamns stads ägande, Mariehamns energi, några kommuner med mindre ägarandelar, Föglö, Kumlinge och Sottunga samt Ålands producentförbund. Det kan hända att jag har glömt bort någon, men ungefär så där ligger det till.

En slutlig bild av vad kostnaden för att lösa in dessa aktier kommer att vara, finns inte ännu. Det finns ett värderingsförslag som kommer att diskuteras med de andra ägarna inom de närmaste veckorna så att vi ska kunna lösa den här frågan ännu under detta år. Bedömningen är att det kommer att kosta ungefär 3-5 miljoner euro för landskapet. Det finns också en bra sak i detta och det är att ägarstrukturen klargörs och blir mera entydig.

Lite på sidan om själva ärendet kan man konstatera att och den diskussionen har förts mellan mig själv och ledningen, åtminstone VD, för Ålands elandelslag, i den situation där landskapsregeringen köper aktier av Ålands elandelslag i Kraftnät Åland, blir det här ett tillskott för Ålands elandelslag, vilket kan komma deras konsumenter till godo i förlängningen. Pengar in till Ålands elandelslag kan möjliggöra att pengar inte behöver tas in för kommande satsningar på annat sätt, alltså via konsumenterna.

Herr talman! Jag har inte för avsikt att dess mera i det här skedet gå in på behovet av reservkraft eftersom den frågan enligt min uppfattning väldigt mycket avgjordes i samband med propositionen 2009, eller gå in på effekterna av att vi inte kommer till beslut nu. Så mycket kan man säga, vilket är en viktig sak att notera här, den texten finns högst upp på sidan sju, med början på meningen längst ner på sidan sex. Det finns en mening som lyder så här: ”Med beaktande av att tilläggskostnaderna för att täcka detta underskott kan befaras vara betydande överväger landskapsregeringen att vara införstådd med att inga temporära åtgärder vidtas.” Det skulle bli dyrt att hantera detta underskott i reservkraftsförsörjningen vid avbrott på sverigekabeln en mycket kall vinterdag med skilda åtgärder fram till 2015 förutom det som nu föreslås. Det är bra om finansutskottet i sin behandling kan beröra detta som jag nu säger och det som står i framställningen.

Sedan till landskapsregeringens överväganden på sidan sju. Vi har gjort en analys av kostnadseffekterna för konsumenterna och vi har beaktat och analyserat de variabler och parametrar som finns i detta koncept och projekt som påverkar konsumentpriskostnaderna. Vi har bl.a. kommit fram till att en avskrivningstid om 35 år är motiverad till skillnad från den 25-åriga avskrivningstid som fanns med som en kalkyl hösten 2009. Kraftnät Åland har diskuterat den här frågan med sina revisorer så det torde vara väl förankrat.

Vi gör också den bedömningen att den räntesats för lånen, som fanns angivna 2009, nu kan bedömas på ett annat sätt. Vi ser marknadsläget som sådant just nu att man kan bedöma det bara realistiskt att kunna binda ett lån på 10 år om 3 procent istället för 5 procent. Den resterande 25-års perioden kan räntan vara någon annan beroende på marknadssituationen, men vi bibehåller 5 procents räntesats för den tiden.

Till skillnad från den budgetsumma som fanns för projektet 2009, 125 miljoner, har vi nu kunskapen från en avbruten upphandlingsrunda, den som avbröts 2010. Den informationen är ny i förhållande till ursprungsinformationen. Den är mera utgående från en reell situation just då. Vi kan anse det realistiskt att bedöma att de avbrutna anbuden plus tilläggskostnaderna för linjedragning på fasta Åland kan uppgå till totalt ca 105 miljoner euro. Det är förstås givet att slutanbuden kommer att visa vad projektet exakt kostar. På grund av den avbrutna upphandlingsrundan bedömer vi i dagsläget att det är realistiskt att bedöma så här. Ytterligare avser landskapsregeringen att tillföra fem miljoner euro i kapitaltillskott till Kraftnät, vilket likställs som ett stöd i det här sammanhanget och ska notifieras.

Sedan till tabellen på följande sida Analyserna av priseffekterna. Vid 105 miljoner euro för hela projektets kostnad med en 35-årig avskrivningstid, 3 procent i ränta över tio år och 5 procent därefter, kapitaltillskott på fem miljoner och också det faktum att reservkraftsavtalet med Mariehamns Energi givetvis ska avslutas, får vi en ökning på det totala elpriset för kunderna på Åland, ÅEAs kunder får en ökning på 5 procent och Mariehamns stads elverkskunder 5,6 procent. Skulle projektet ändå kosta 125 miljoner, är procentsatserna 6,5 respektive 7,2. Som sagt, vår bedömning som står i framställningen finns där som en grund för analyserna av priseffekterna.

Därutöver, om vi sedan lyckas i förhandlingarna, vilket jag tror att vi har goda förutsättningar för i förhållande till Sveriges regering, att förhandla bort gränsavgifter, som nu uppbärs vid anslutningen i Senneby för sverigekabeln, kan vi komma ner i konsumentprisökning, den skulle i så fall bli någonting mellan 2-3 procent. Får vi full vindkraftsinmatning via kabeln längre fram om vi kommer med i inmatningstariffsystemet, kommer konsumentprisökningen att ligga på något över en procent, 1-2 procent.

Med beaktande av det här och de ändå betydligt mindre konsumentprisökningarna än vad som nämnts tidigare i den offentliga debatten, så tycker landskapsregeringen att vi ska gå vidare med projektet och finansiera det på det här sättet. Landskapsregeringen äskar om att man ska bevilja landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 70 miljoner euro i säkerhet för lån som Kraftnät Åland upptar för byggande av denna förbindelse. Tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var en märklig presentation med tanke på att det är en 100 miljoners affär som vi pratar om. Det var nästan inte ett ord om finlandskabeln behövs eller inte. Jag ska återkomma till det i mitt anförande. Därför passar jag på och ställer tre enkla frågor nu. Det som finansministern var inne på, en eventuell notifiering till kommissionen, har jag full förståelse för att inte har kunnat göras ännu, vi måste ta ett beslut här, men man brukar få någon typ av förhandsbesked. Hur ser de eventuella förhandsbeskeden ut? Inte heller har beslutet i Ålandsdelegationen stadfästs av republikens president. Hur ser det ut där? Den sista frågan, det sägs att landskapsregeringen har noterat att kostnaderna för projektet i rådande marknadsläge är realistiska och kan bedömas till 105 miljoner euro. Har jag förstått finansministern rätt nu så var det på basen av de avbrutna förhandlingarna år 2010 som man har kommit fram till det. Finns det ingenting annat bakom en 20 miljoners reducering av det här projektet? Är det enbart det?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Sista frågan först. 125 miljoner var satt och det tror jag att jag sade eller att ministern nämnde det i den ursprungliga presentationen 2009, att projektet kan komma att bli billigare. Det var en projektsumma som sattes utgående från att man inte skulle äska om för lite extra anslag. Det skulle ha varit ett fatalt misstag eftersom det extra anslaget blir högst den summan. Med den nyare informationen som ändå grundar sig på marknadsläget 2010 gör vi bedömningen att det kan anses realistiskt just nu, ifall marknaden inte förändras på något sätt.

Notifieringen har vi givetvis varit i kontakt med kommissionen om, vi har sagt att vi kommer att komma med en notifiering. Ett förhandsbesked tror jag inte att någon vill ge i en sådan här stor fråga, vi ser inte några problem som det ser ut idag.

Stadfästelsen, vi räknar med att presidenten ska ta ställning till frågan de första dagarna i oktober.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är nöjd med svaret på de båda första frågorna, men jag förstår inte prissänkningen, om jag kallar det för det. Det blir så konstigt i debatten, vi var uppe i 125 miljoner, nu är vi nere i 105 och nu är det plötsligt relativt billigt det vi pratar om. Det är trots allt oerhört stora pengar det handlar om. Är det enbart marknadsläget för ett år sedan som man har baserat prisreduktionen på. Det finns inte några dagsaktuella uppgifter, det finns inte något annat att gå på. Det känns lite skrämmande faktiskt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kan förstå det, men faktum är det att 125 miljoner var den ursprungliga kalkylen innan det fanns något som helst anbud överhuvudtaget. Bedömningen som man gjorde då låg till grund för äskande om extra anslag. Vi tänkte att vi absolut inte söker om för lite. Sedan dess finns det information att tillgå i form av anbud i en förhandlingsrunda som avbröts 2010. Jag säger precis som det är. Den informationen finns också att ta del av på Kraftnät Ålands hemsida och via landskapets hemsida. Det vore märkligt att inte ta med en sådan sak i en bedömning av kostnadseffekterna. Det är klart att det finns svagheter i det här med tanke på att det är det slutliga anbudet som kommer att säga vad den kostar. Det vore mig främmande att inte nämna en sådan här sak för lagtinget, att så här är läget just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! I inledningen får vi läsa att det beslutade och beviljade extra anslaget om 50 000 euro eller högst 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna måste notifieras av kommissionen. Hur är det med fem miljoner i kapitaltillskott, måste inte det beloppet också notifieras?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Absolut självklart. Jag har för mig att jag sade det i mitt anförande också. Det här är kopplat till Ålandsdelegationens beslut om stöd upp till högst 50 miljoner euro, men ett kapitaltillskott i form av fem miljoner euro från landskapsbudgeten till Kraftnät är att betrakta som ett stöd i det här sammanhanget och ska också notifieras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det kan hända att ministern uttryckte sig så i presentationen, men det står ingenting här om den saken utan det står bara ”stödet” och då hänvisar man till det extra anslaget. En annan sak är en faktauppgift som jag vill ha, hur länge tror man att den här likströmskabeln håller? Hur lång livslängd har den?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Eftersom Kraftnät Åland tillsammans med revisorerna har kommit fram till att en avskrivningstid på 35 år är fullt möjligt så anser man att livslängden är minst det och längre än det. Det facto är det en viss skillnad på de ändstationer som kommer att byggas för själva kabeln. Jag får säga som det är att min lekmannauppfattning om själva kabeln är att den förmodligen håller betydligt längre än så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! För mig är ett stort problem i sammanhanget ägandet i Kraftnät Åland Ab, där de två distributörerna på Åland, Ålands elandelslag och Mariehamns stad koncernen, äger majoriteten, alltså 53,7 procent av bolaget. Det här kan vara ett stort problem i samband med notifieringen. Man notifierar 25 miljoner i samhällsstöd i form av bidrag, garantier, aktiekapitaltillskott och kanske ytterligare någonting och har den här ägarstrukturen. Min fråga är, vilket man inte kan göra något åt, varför har man inte under dessa fyra år funnit en lösning på det här?

Det andra med hänvisning till finansministerns presentation: När för landskapsregeringen det här till lagtinget? Det kan tydligen inte ske till det här lagtinget utan det blir till nästa. Kommer den här landskapsregeringen att föra frågan för slutlig lösning till lagtinget och i vilket sammanhang?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Min målsättning är att den här landskapsregeringen ska föra den för slutlig lösning. Det blir i och för sig för ett nytt lagting, men vi har förberett ett utskick, som ska skickas till de andra ägarna där vi har ett värderingsförslag hur det ska göras. Det utgår från att landskapsregeringen ska köpa in några aktier. Vi har fört diskussioner med Mariehamns stad, preliminärt i flera omgångar med elandelslaget osv. Vi hoppas att vi ska kunna utföra förhandlingar om värdet på aktierna. Det blir svårt att sätta värdet på dem eftersom det inte finns någon avkastning i de tillgångar man har i Kraftnät Åland. Jag har sagt det tidigare, den här frågan ska avgöras under hösten.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag måste då få veta om det blir i samband med en tilläggsbudget till det nya lagtinget eller om det blir i samband med den ordinarie budgeten, som kommer att fastställas av lagtinget förrän den kan träda i kraft någon gång i januari nästa år. Jag vill också veta hur finansministern ser på notifieringsproblematiken. Är det överhuvudtaget möjligt att få en accept från kommissionens sida i ett ärende där vi inte följer kommissionens egna regelverk för ägande i den här typen av bolag som ska få statsstöd?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Åtgärden ska vara genomförd fram till mars månad 2012 så vi har inte passerat någon deadline i den här frågan, men självklart kommer vi i samband med notifieringen av själva stödet att redovisa för kommissionen våra avsikter i förhållande till ägarstrukturen. Jag håller med om och säger därför att saken ska avgöras under hösten för att allting talar för att det är bäst att så sker. Det är min avsikt, men vi ska komma ihåg det, det måste komma till en diskussion om värdet av aktierna. En sådan diskussion bör också få föras och ingen kan på förhand bestämma exakt när en sådan diskussion kan vara avslutad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill gärna haka på det sista nu när det är aktuellt. Det kan inte bli så att frågan om ägarstrukturen i förlängningen kan bromsa upp hela processen med notifieringen av kabeln?

Min andra reflektion är att när den här kabeln var i lagtinget på första varvet, jobbade finansutskottet väldigt mycket med konsumentpriserna och påverkan på konsumenterna. Jag vet att det har skett mycket i brådrappet att få fram framställningen, men jag undrar i vilken mån landskapsregeringen har utrett vad ökningen betyder för enskilda konsumenter, enskilda hushåll? Vad det har för effekter på näringsliv, tillverkningsindustri, lantbruk osv. Någon typ av kontakter har man säkert ändå haft med olika organisationer.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Kanske vi tar svar på en fråga per replik. Givetvis har landskapsregeringen fört en diskussion om konsumentprisets påverkan. Därför också en noggrann analys av avskrivningstiden en analys av ränteläget, en analys av vad vi tror att är realistiskt med tanke på hela projektets pris och kapitaltillskott om fem miljoner euro. Näringsministern och jag har träffat representanter för näringslivet, för den eltunga industrin, om vi säger så, för att ta del av deras farhågor. Alla säger att vi bör få ner konsumentpriserna så mycket som möjligt och industrins priser så mycket som möjligt, men kabeln behöver vi. I kontakter med Ålands näringsliv säger ledningen där detsamma, vi måste ha reservkraft.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, vi får titta närmare på det här i utskottet. Det finns inte några direkta prisexempel i framställningen som skulle vara lätta att ta till sig. Jag undrar också vilken effekt man bedömer från landskapsregeringens sida, den här prisökningen får på den offentliga budgeten. Vi har i dagsläget stora kostnader. Jag tänker t.ex. inom ÅHS, där det måste betyda en hel del ökningar när det gäller driften av hälso- och sjukvården.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har bedömt kostnadsökningen och kommit fram till att ca fem procent, i värsta fall, är det som kan accepteras också för landskapets budget givetvis. Vi har som mål att få ner kostnaderna därutöver i kostnadsökningen mycket mer genom diskussioner med Sveriges regering om gränsavgiften. Vi jobbar hårt med vindkraften osv.

Vad gäller notifieringen, tillbaka till den allra första frågan, så givetvis om frågan om ägarstrukturförändringen inte skulle lösas så kan det i sig vara ett problem för hela projektet. Min målsättning som jag uttalar här och nu är att vi ska lösa den frågan under hösten och vi ska föra de diskussionerna med de andra ägarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är bra att man börjar komma i mål med det som är landskapets största projekt någonsin. Allt sedan tio år tillbaka i tiden, när man gjorde en energiplan i början av 2000-talet, fanns kabeln med, att den skulle byggas och att den skulle stå klar 2017. Nu kommer den att stå klar 2015-2016 så den ligger bra i paritet med utredningen. I samma utredning fanns det också en åsikt om att man borde renodla ägarstrukturen i Kraftnät, så det är också bra att man har kommit i mål med det. Det är så med så här stora projekt att det alltid tar tid och det har varit mycket diskussioner. Kraftnät har säkert pratat om det varje gång de har haft styrelsemöten och olika landskapsregeringar har också diskuterat det. Efter tio års diskussion, behandling och funderande kommer man antagligen nu i mål.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vtm Gunnar Jansson

Herr talman! Jag vill börja med att uttala den liberala lagtingsgruppens enhälliga stöd för denna framställning om landskapsgaranti till säkerhet för ifrågavarande lån till Kraftnät Åland Ab. Den här frågan har behandlats, som vi nyss hörde, länge och ingående. Efter de allra första tvågruppsmöten regeringspartiernas gruppmedlemmar hade vid inledandet av denna lagtingsperiod, uppstod på föredragningslistan denna fråga. Den är väl känd, den är genomlyst och den är kantad av frågetecken i all sin viktiga skepnad.

Det är sant att vi står inför den största offentliga investeringen på Åland någonsin och här vill jag vara lite mera exakt, investeringar på den här nivån har hittills bara näringslivet och framför allt rederinäringarna på Åland, mäktat med. De facto talar vi nu också om en privaträttslig investering.

Kraftnät Åland är ett aktiebolag med den speciella ägarstruktur som vi just hörde, dvs. det ägs av samhället, men drivs enligt sin egen privaträttsliga logik. Naturligtvis är det så att samhällsengagemanget är så stort att vi i praktiskt språkbruk kan säga att det här är det offentliga Ålands största investering på det sättet att vi nu har, som företrädare för Ålands folk, att binda befolkningen vid större garantiåtaganden än någonsin tidigare. Det är en mycket allvarlig och ansvarsfull uppgift att göra det. Vi talar om belopp på sammanlagt 70 miljoner euro och våra skattebetalare känner vi väl till.

Samtidigt är det så att det här är garantier för ett lån för en investering som har ett värde. Därför känner jag mig rimligt trygg i den här frågan och likaså medlemmarna av den liberala lagtingsgruppen. Vårt stöd är stabilt och jag övergår nu till att diskutera om investeringens omfattning i ljuset av möjligheter till extra anslag som självstyrelselagen innehåller. Jag kan strax berätta om en ganska intressant episod.

Vi vet alla att den nuvarande självstyrelselagen inte innehöll möjlighet till extra ordinarie anslag eller extra anslag när den anlände till riksdagen år 1990, men att det under riksdagsbehandlingen, som en åtgärd mellan parterna, möjligheterna till extra anslag infördes i lagen och som en ytterligare åtgärd sänktes också gränsen för var den s.k. flitpengen utlöses. Det är det inte alls frågan om nu. Mot denna bakgrund är de juridiska motiveringarna för extra anslag i nuvarande självstyrelselag naturligtvis begränsade, eftersom de tillkom under utskottsbehandlingen av propositionen. Men, eftersom jag var med, så kan jag berätta om att de baserar sig helt och fullt på den praxis och de erfarenheter som inhämtats under 1951 års självstyrelselagstid, alltså den som var i kraft t.o.m. utgången av 1992, också har använts med framgång desamma grunder, samma kriterier som ska tillämpas och tillämpas på anslag enligt tidigare ordning och nuvarande. De som kallas extra anslag. De ska vara osedvanligt stora, de ska rymmas innanför självstyrelselagens behörighet och de ska rimligen inte kunna upptas i ordinarie budget på grund av deras omfattning.

Jag kan avslöja att när finansminister Matti Louekoski frågade mig, under de här förhandlingarna, vad vi ska med dem till kunde jag upplysa honom om att såsom hittills, t.ex. har denna anläggning vari vi befinner oss byggts med extra ordinarie anslag, skolor osv., men jag minns så väl att jag använde exemplet elförsörjning redan då 1991. Faktum är att de första extra anslag som beviljades enligt den nya nuvarande självstyrelselagen gällde just anslag för elkabel till Sverige. Nu befinner vi oss i den situationen att det handlar om en investering för Kraftnät Åland Ab för en elkabel, eller som det står i framställningen likströmsförbindelse, med riket. Jag vill med detta bara säga att det här följer en logik som väl överensstämmer med principerna i självstyrelsesystemet och som därför har den liberala lagtingsgruppens stöd.

Den andra korta kommentaren i sammanhanget är den att vi alla vet att vi står inför omfattande energiförsörjningsförändringar i världen, åtminstone i Europa. Nästa månad börjar gas strömma genom Nordstream, Norge och Nederländerna är förbundna med elkabel. Undan för undan och hela tiden binds systemen samman i detta elförsörjningsnätverk som genomkorsar Europa därför att alla behöver energi. Man kan inte leva enbart av energi, men utan energi kan man inte leva. Så är det. Därför är det också på ett praktiskt politiskt plan logiskt att denna likströmsförbindelse med riket kommer till.

Jag hyser goda förhoppningar om att republikens president, efter att riksdagen har behandlat anslagsfrågan i statsbudgeten, fastställer Ålandsdelegationens beslut om beviljande av det här anslaget. Därför är det också logiskt att lagtinget fattar detta beslut och är med i denna energiförnyelse som genomsyrar hela våra samhällen. Vi kommer att övergå till en smart energiförsörjning och en energianvändning som i allt väsentligt går ut på att spara energi. Det kommer att vara framtidens melodi. Tack, herr talman!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag skulle ändå vilja höra både juristens och den erfarna parlamentarikerns synpunkt på problemet, som landskapsregeringen inte har löst i det här sammanhanget. Vi får en bild av att det bara är att tuta och köra och så får vi den nödvändiga kabelanslutningen österut, men vicetalmannen sade ingenting i sitt gruppanförande från liberalerna, om problematiken med notifieringen och de ägarförhållanden som eventuellt kommer att stjälpa det här lasset när det gäller notifieringen. Då är det ingen vits att vi står här och hyllar varandra för de här insatserna. Vilka ansträngningar har den liberala lagtingsgruppen gjort under de gångna fyra åren för att lösa den här problematiken? Varför ska vi tro att det här nu på någon enstaka månad löses när det inte har lyckats på så här lång tid.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Min lagtingsgrupp har fullt förtroende för regeringsmedlemmarna och framför allt i det här fallet finansministern. Det är inte en parlamentgrupps uppgift att förhandla, parlament beslutar. Jag sade indirekt att med att vi stöder denna framställning stöder vi också de strävanden, medvetna om deras allvar naturligtvis, om att notifieringen, notifieringarna ska kunna genomföras på det sätt som finansministern nämnde. Jag delar den oro som kringgärdar de här frågorna och de svårigheter, som mycket väl kan möta vid notifieringen, men de ansträngningar som regeringen gör, stöder vi.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Det finns anledning att känna en viss ödmjukhet inför den stora fråga som vi har på våra bord i denna mandatperiods sista skälvande minuter. Det är helt klart att det vi har på bordet och det som finansutskottet får i famnen om några timmar, är den största och dyraste satsning som detta parlament förmodligen har att behandla inom en överskådlig framtid. Det finns all anledning att ånyo diskutera en mängd aspekter.

Det finns två saker som jag tycker personligen att man kan beklaga. Det ena är naturligtvis att vi har ett val, att vi har ett byte av både landskapsregering och lagting inom några veckor och det påverkar naturligtvis hela den här processen på ett eller annat sätt. Det andra som jag beklagar i dag är att den stora sakkunskap, som har visat sig finnas i energifrågor i det åländska samhället, överhuvudtaget inte var aktiva 2009, då vi egentligen avgjorde den här frågan, dvs. frågan om extra anslag.

När centergruppen i medlet av augusti samlades till sitt första gruppmöte efter sommaruppehållet kunde vi konstatera att vi hade ett beslut från Ålandsdelegationen. Med det system vi har i självstyrelsesystemet är Ålandsdelegationens ord avgörande, även om det naturligtvis kan uppstå förvecklingar i den fortsatta processen, men i så fall kommer det att sakna laga kraft för dem som kommer att agera emot Ålandsdelegationens beslut. Det vi reagerade över då var att det besked om att med ett extra anslag om 40 procent var det stora prishöjningar att vänta för konsumenten, såväl för enskilda hushåll som industrier. Med tanke på att vi redan nu ligger högt över genomsnittsnivåerna i Finland så ansåg jag att det fanns skäl att titta på behovet av att tillskjuta kapital.

För att göra en lång historia kort så har vi tillsammans med finansministern kunnat föra en dialog om de här frågorna och vi har kunnat glädja oss åt att i de bästa scenarier kommer prisökningarna till följd av kabelns förverkligande att bli högst marginella. Vissa saker måste uppfyllas, men de värsta scenarier pratar om 56 procents prisökning. Centergruppen har enhälligt sagt att det är någonting vi kan leva med när vi ser på de positiva effekter som beslutet om en kabel får för Åland som helhet. Vi får en trygghet i den framtida energiförsörjningen. Vi får stabilitet i elnätet, vi har en stor potential i det framtida åländska vindkraften och vi respektera det faktum att detta parlament har godkänt det extra anslaget via finska staten. Alla dessa faktorer måste vägas in i vår slutliga analys.

Jag nämnde redan finansutskottet, det stora ansvar som detta utskott än en gång får bära. Jag kunde för en stund sedan försäkra mig om att finansutskottets ordförande Jan-Erik Mattsson har ambitionen, viljan att för utskottsmedlemmarna föreslå ett öppet hörande i den här frågan. Med tanke på satsningens storlek och med tanke på att det finns divergerande åsikter i samhället, att det tydligen finns en stor kunskap om alternativa lösningar är det synnerligen viktigt att utskottsbehandlingen kan ske, i alla fall delvis, under öppna former. Jag utgår från att utskottet i sin helhet kommer att tycka att det är klokt att man har en öppen panel, där alla frågor än en gång kan läggas på bordet och där de som har invändningar också förhoppningsvis får framföra sina åsikter. Det är ett stort paket, det finns många bitar att gå in på, men centergruppen anser att det är en bra helhet som läggs på bordet.

Ägarstrukturen som ledamot Roger Jansson tog upp är ett problem och EU-notifieringen som sådan är delvis ett frågetecken. När man tittar på EG-fördraget bör inte denna stora offentliga bidragsstorlek kunna fälla projektet. Man kan, vad gäller ägarstrukturen, konstatera att när vi notifierade stödet till gasturbinanläggningen i Ringsböle, som är den rätta platsen, har den samma ägarstruktur som idag, även om vi inte rättar till de frågorna före EU-notifieringen äger rum denna gång.

Vad som är särskilt viktigt vad gäller framtiden, är utvecklingen av de förnyelsebara energiformerna som har berörts härifrån talarstolen idag. Vi hälsar särskilt beskedet om att vi ska få en energikommission, som ska leda arbetet framöver överlag med energifrågorna. Jag kan personligen intyga, efter att ha varit inblandad i ett antal projekt av rätt så stor pekuniär art, att tyvärr är det som så att inom energibranschen finns det inte ett helhetsansvar mellan leveranser av stora värmeanläggningar och driften. Det är tyvärr så att vi i vårt örike har idag ett antal dyra installationer som de facto inte utnyttjas för man har aldrig justerat in de gränsvärden som borde styra värmeproduktionen. Här finns det ett stort uppryckningsarbete för den kommande kommissionen att ta itu med.

Är det så att denna framställning från landskapsregeringen skulle falla av någon anledning under resans gång, så är det första som detta lagting bör göra att omedelbart avlyfta ansvaret för reservkraften, för systemansvaret från Ålands Kraftnät. Vi kan inte begära längre att de som är formellt ansvariga, de har i åratal begärt att vi ska ta vårt ansvar, vi kan inte nu i all händelse vi inte kommer till skott med frågan, begära att de allena ska bära ansvaret för denna oerhört centrala framtidsfråga. Det är någonting som vi får som brevet på posten i så fall. Tack!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag valde medvetet att inte lyfta upp frågan om energikommissionen i mitt anförande eftersom det låg en bit på sidan om det, men jag håller med om vikten av att vi tillsätter en sådan. Det finns nu ett utkast för mandat i energikommissionen, det ska givetvis diskuteras i regeringskollegiet och det normala regeringssamarbetet. Vikten av ett sådant kan inte nog understrykas.

Vad gäller ett öppet hörande i finansutskottet har jag också hört talas om de tankarna och välkomnar den idén. Målsättningen hela vägen med den här processen har varit att, om vi säger på ren svenska, köra med så öppna kort som möjligt, informera om alla steg och därmed också offentliggörande av alla utredningar på Kraftnät Ålands hemsida och på landskapsregeringens hemsida. Jag välkomnar att man får diskutera frågan så ingående som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Först några ord om vad som har försiggått i det här ärendet, den debatt och diskussion som har varit refererade i media. Det finns en hel del övrigt att önska när man ser hur det här har kommunicerat till ålänningarna, minst sagt. När man ska göra en sådan här stor investering är det väldigt viktigt att man har folkets förtroende, att man har ålänningarna med sig. På det sätt som man har kommunicerat i det här ärendet har inte skapat förtroende. Bara en sådan detalj att prislappen som fluktuerar med 20 miljoner från dag till dag. Det är inte bra att kommunicera på det viset.

Det är inte heller bra med den burdusa inställning som landskapsregeringen hade när flera ministrar på rad från båda regeringspartier meddelade att elräkningen kommer att stiga med 15 procent, att varsågoda och betala, som det gjordes i början. Det är klart att folk retar upp sig på sådant här och det är klart att man får ålänningen på benen, när en redan dyr elkostnad ska bli 15 procent dyrare. Därför är det svårt nu att säga någonting, som folk tror på. Oavsett från vilket parti man kommer ifrån och vilken kunskap man har så är det svårt att få någon trovärdighet i den här frågan, tyvärr. Särskilt när det är val om 26 dagar och det uppstår allehanda sakkunniga i den här frågan. Jag skojade lite med Kraftnäts personal häromdagen när jag träffade dem i ett annat sammanhang. Jag sade att det inte är något problem om de slutar på sina arbetsplatser, det finns många kunniga människor. Lite ironiskt menat, den sakkunskap som experterna har i den här frågan måste man ta till sig. Det är alltför lätt att titta på schematiska enklare lösningar, vi kommer säkert att få ta del av sådana också i den här debatten.

Man måste också i det här skedet kritisera den ägarstyrning som har skett från landskapsregeringens sida när det gäller ägarstyrningen av Kraftnät Åland Ab. Man kunde ha undvikit dessa problem om man hade haft en tydligare dialog och ställt tydligare krav på Kraftnät. Jag kommer till det i mitt anförande.

Sedan måste man fråga sig varför det inte kom en tilläggsbudget när kapitaltillskottet, som man räknar med, låser upp framtida lagting, framtida beslut. Man tar inte beslutet, men det borde ha varit en tilläggsbudget där man hade budgeterat de här pengarna.

Återigen måste man ifrågasätta tidpunkten. Är det verkligen så här brått att det här måste rusas igenom. Man säger att finansutskottet har en viktig roll, finansutskottet får reda upp det och titta på det och det. Finansutskottet ska hinna med det också, på några dagar som det handlar om. Det är inte tillfredsställande att ha så här brått i ett så här viktigt ärende i finansutskottet. Det vill jag säga som ledamot i finansutskottet. Vi kommer givetvis att göra som vanligt, så gott vi kan och förhoppningsvis tillräckligt, men att i dessa tider och med den här tidtabellen stressa fram det här är inte något vidare.

Det är heller inte något vidare att inte nästa lagting får ta det här beslutet. Det är ju nästa lagting som får ta sig an hela den här svåra ekonomiska situationen som landskapet befinner sig i. Det är stora underskott som vi har osv. Då borde man få se en helhet i en budget när man tar så här stora satsningar. Nu är det som det är med den här framställningen. Vi är satta att göra vårt arbete. Det får vi acceptera.

När det här kommunicerades ut, att kabeln skulle byggas och att det skulle bli 15 procents höjning av elräkningarna och ålänningarna satte sig på bakhasorna, så sade vi från Obunden samling att nu trycker vi på paus. Innan det här beslutet tas måste vissa saker redas ut och det var uttryckligen i syfte att nedbringa kostnaderna för kabeln.

I vårt pressmeddelande som innehåller tio punkter så räknar vi upp sådana åtgärder som gör att kostnaden kommer ner. Jag ska kort gå igenom dem och hur vi anser att de är förverkligade genom den här framställningen.

När det gäller gränstariffen finns det inte några beslut, men där måste man höja profilen. Det ska inte vara så att vi tar till EU när det är till nackdel för oss, när det handlar om ITiden, vårfågeljakt, snus och drivgarn. Vi måste också använda EUs regelverk när det är positivt för oss. Den här gränstariffen strider uppenbart mot EUs regelverk och har alltid stridit, ända sedan 1999 när vi delade vår elmarknad enligt EUs direktiv. Man måste ha elprofilen där och åtminstone börja prata om att gå till kommissionen i det här ärendet, det är så mycket pengar, en miljon euro om året.

När det gäller vindkraftsparken, som ju infördes i finansutskottets behandling tidigare, som ett sätt att nyttja kabeln och få ner kostnaden för den så är det också väldigt viktigt att man, jag vet inte om det här är riktigt klart, kommer till ett avtal. Åtminstone ett intentionsavtal mellan aktörerna och Kraftnät vad det här kan innebära för intäkter så att lagtinget vet det när man tar det här beslutet. Det ger betydande intäkter samtidigt som det inte innebär någon risk om vindkraftparken inte skulle bli till, man behöver inte bygga den anslutningen utan man kan göra det efteråt. Allt det här måste regleras så att man känner till det här från lagtingets sida.

Till det hör också den här långdansen om stödsystem för vindkraften. Nu är det ingen som definitivt vill veta att vi inte kommer med i det finska systemet före valet, eftersom det ses som ett misslyckande, men den 17 oktober kan vi konstatera att det inte blev någon åländsk medverkan, tyvärr. Där bör vi komma vidare med ett åländskt motsvarande realistiskt stöd, som är realistiskt både för aktörerna och för landskapets kassa. Sedan finns det också andra intäktsmöjligheter, transitera el. Även om det är en liten anslutning mellan Finland och Sverige kan det finnas tillfällen där man behöver transitera effektkapacitet och också vid extrema situationer eller driftshaverier kan en sådan här liten förbindelse också vara viktig. Där skulle det vara viktigt att få det här klart för sig, i form av ett intentionsavtal, vad det kan innebära för intäkt.

När det gäller kapitaltillsatsen sade vi i vårt pressmeddelande att vi helst ser räntestöd på förmedlat lån, men vi är beredda att svälja ett kapitaltillskott på fem miljoner eftersom det enligt uppgift ger den bästa effekten för konsumentpriset. Då använder vi de pengarna på det mest effektiva sättet. Avskrivningstiden har vi hört att man har funderat om och kommit till att kabelns livslängd är längre än 25 år.

Sedan är det ett stort problem med Kraftnäts ägarbild, som fortfarande inte är reglerat. Det borde också ha varit i nämnda tilläggsbudget och ordnats upp nu, beslut skulle ha tagits, nu fördröjs det ytterligare och fördröjer kanske notifieringen. Sedan borde man också ha förvissat sig om hur pengarna används. Det är mellan tre och fem miljoner som man betalar till Ålands elandelslag. Kan vi garantera att de kommer konsumenterna till godo? Att de inte sätts på hög och sedan köper man kärnkraft för dem. Det skulle jag vilja veta, också gärna svart på vitt om det är möjligt.

Kommissionen tycker vi att är väldigt viktig, det fick vi höra i en replik att är på gång. Det finns, tror vi, möjlighet att ytterligare nedbringa kostnaden för konsumenten genom att en oberoende kommission helt enkelt reviderar strukturen när det gäller distributionsbolagen i dess helhet och då kommer man till att det finns inbesparingar att göra.

Eftersom ingen har helhetsgreppet håller aktörerna på, på var sitt håll och vem ska ta initiativet? Jo, det måste landskapsregeringen göra som övervakande myndighet och som representant för elkonsumenterna på Åland. Sedan vill vi också att oberoende sakkunniga ska granska alternativen som har kommit fram i debatten. Det är väldigt viktigt att bedöma folks idéer med sakkunskap och skäliga argument och inte bara säga att ”det där är omöjligt, det där går inte” och istället tillämpa anfall är bästa försvar och rabbla upp hotbilder som finns. Visst finns det hotbilder, men det är jätteviktigt att ha en saklig diskussion. Då kan det vara svårt att hitta en trovärdig person på Åland och kanske man måste ta en utomstående expert. Här finns det i viss mån stöd att hämta i de utlåtanden som har gjorts från försörjningsberedskapscentralen bland annat, men de tar inte hänsyn till de andra alternativen som har kommit fram i debatten och inte var kända då.

Till slut tycker vi att det ska finnas en öppenhet och generellt att man redovisar alla utredningar. Det har man också gjort till den del det gäller Kraftnäts egna utredningar och man har publicerat dem. Där har folk kunnat ta del av frågan i det stora hela. Sedan finns det många frågor som t.ex. yttrandena i samband med extra anslag, de har inte redovisats.

Herr talman! Det finns mycket för finansutskottet att reda upp och jag har ingenting emot ett öppet hörande även om det måste göras på ett sådant sätt att det inte spelar någon roll. Med alla de här åtgärderna på plats, som obunden samling förespråkar och kräver att genomförs förr eller senare, kommer kabeln att vara gratis för elkonsumenten. Gratis för att skattebetalaren betalar fem miljoner. Man får bort kostnaderna och får intäkter så pass att investeringen inte påverkar elpriset. Det borde vara målsättningen, det borde landskapsregeringen tydligt säga som ägare till Kraftnät, som övervakare av energimarknaden är det här vår målsättning. Det ska inte innebära någon kostnadsökning för konsumenten. Då sätter man också en press på marknadens aktörer. Det är det enda i det här skedet, med det vi vet och det borde vara allas vår målsättning.

Till sist, herr talman, ska man förutom de försörjningstekniska fördelar, som kabeln ger komma ihåg den enorma möjlighet det här ger inte bara för vindkraften utan också för att utveckla intelligenta elnät på Åland. Man får en helt annan stabilitet, en teknisk beredskap i elnätet och så får man framför allt möjlighet att etablera upp till 200 procent vindkraft. Vi kan producera dubbelt mera alternativ energi än vad vi förbrukar på sikt. Tänk på PR-effekterna när vi kan stoltsera med det att vi är exportör av vindkraft i lika stor omfattning som vi själva förbrukar el. Bara de PR-effekterna är ovärderliga. Det kompenserar också en stor del av det övriga näringslivets koldioxidutsläpp så att vi kommer nära en koldioxidneutralitet på Åland. Dessutom ger det en intäkt som gör den här kabeln billigare för elkonsumenterna. Man kan här tala om en win-win-win-situation. Tack!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Några saker, målsättning kan klart uttalas här, vi borde egentligen få lägre elpriser på Åland i förhållande till riksnivån. Jag tror att energikommissionen kan göra mycket i den riktningen. Bland annat har landskapsregeringen rättighet och möjlighet att ta del av de tariffer som elproducenter och eldistributörer sätter och därav har man påtryckningsmöjligheter att försöka bringa ner dem så mycket som möjligt. Kommissionen kan göra mycket. Det står i framställningen att det förs förhandlingar som bäst med Kraftnät Åland Ab och presumtiva vindkraftsproducenter. Jag tror att finansutskottet har möjlighet att nästa vecka ta del av ett intentionsavtal, det går vidare.

Sedan är jag lite orolig över diskussionen med feed in-systemet. Vi ska träffa näringsministern senare i höst för att diskutera, vi behöver komma till beslut, får vi vara med eller får vi inte vara med. Att ge upp det i det här skedet kan i sin tur leda till att det blir ett misslyckande. Jag ska återkomma i nästa replik varför det är så.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man ska inte ge upp, man ska kämpa in i det sista, men det får inte heller bli så att det fördröjer utvecklingen och att man väntar flera år på ett besked som inte kommer. Jag önskar landskapsregeringen lycka till i de fortsatta förhandlingarna. Eftersom det fortfarande är så mycket oklarheter och den här framställningen inte innehåller svar på alla punkter accentuerar det just det att varför stressa igenom det här i dessa tider. Det har inte tillräckligt tydligt framkommit varför det är så katastrofalt att vänta några veckor så att nästa lagting skulle få ta det här. Man hinner göra alla de här punkterna klara. Vi vet alla att konjunkturen går åt det här hållet att alla sådana här satsningar bara kan bli billigare. Det är många kabelprojekt som måste lämnas därhän bara för att samhället inte har råd. Alla indikatorer pekar på att det här blir billigare och man kommer till ny upphandling. Det skulle vara intressant att få veta lite mera.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Frågan har ändå diskuterats sedan hösten 2009 och det må hända att det finns några följdfrågor som inte har blivit klart lösta, men de är på gång med en klar målsättning från landskapsregeringen. Liberalerna, och jag tror att jag pratar för centerpartiet också, regeringssamarbetet, har haft som utgångspunkt att vi ska åtgärda saker, föra saker i hamn, det känns främmande att säga att vi överlåter ansvaret på någon annan längre fram.

Vad gäller feed-in så om tidningarna nu skulle skriva att Obunden samling via Danne Sundman mera förespråkar ett åländskt feed-in-system istället för det finländska och en finländsk näringsminister läser i tidningen att man på Åland snickrar på ett eget system, blir uppförsbacken för oss i Helsingfors väldigt stor tror jag.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vad jag vill säga med det är att den dagen det definitiva beskedet kommer måste man ha en alternativ lösning. Som jag ser det så har man redan sagt nej en gång. Frågan är om det går att lirka upp det och få ett ja, det kanske går att kompromissa, men vi kan inte låta oss styras av utomstående fraktioner så att vi inte kan ha en debatt här om saker och ting. Vindkraftsaktörerna väntar på att få sätta igång projekten, som sedan länge är färdigt planerat och sedan gå vidare för att planera nästa projekt. Det är viktigt att man kommer vidare i den här frågan, absolut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Det här politiska arbetet är lite intressant, ibland kan små frågor med ringa effekt på människorna i vårt samhälle ta evigheter att komma till beslut i, medan stora, stora frågor ska man huvudstupa in i. Bråttom, bråttom är också det som präglar det här ärendet. Det som förvånar mig lite i hela den här frågan om finlandskabeln, är varför regeringen inte har valt att ha en sammanhållen klimat- och energipolitik, där man skulle ha satt in kabeln som en viktig infrastrukturell satsning för att komma vidare i detta.

Man tänker hur regeringen har betonat hållbar utveckling, det ordet finns överhuvudtaget inte kopplat till en jättelik investering på 105 miljoner euro. Jag tror att det skulle ha gynnat frågan på alla tänkbara sätt om man hade kunnat visa på att kabeln till Finland är en del av regeringens klimat- och energipolitik som handlar om att stabilisera nätet på Åland, göra det möjligt att investera i smarta nät, göra det möjligt för elbilar att finnas på Åland och förstås också ha en plan för hur man avser att minska oljeberoendet och istället övergå till förnyelsebara energier som vind, sol, biokraft och så vidare. Det är väl sammantaget den politiska målsättningen om man nu vill uppnå ett hållbart samhälle.

Det här är väldigt underligt, om hållbar utveckling har varit parollen. Man har säkert haft goda föresatser i det här, men precis nu innan regeringen ska avgå då ska man tillsätta en energikommission och börja tala om energi och hållbar utveckling och framtiden som väntar oss.

En annan viktig fråga är det som finansutskottet jobbade med sist frågan var aktuell, hur kostnaden påverkar konsumenterna. Den frågan är lika intressant även denna gång. Nu har vi fått kalkyler, det blev plötsligt rea på kabeln, den föll från 125 miljoner till 105 miljoner. Jag hoppas att den sista siffran håller och att den är realistisk. Det är helt nödvändigt att man har reda på politiska överenskommelser ifråga om så här stora infrastrukturella satsningar som det här är. Jag vill tacka finansministern för att han har tagit den utsträckta handen och kallat alla partier till överläggningar. Det är klokt och det kommer att bidra till att vi har en bättre debatt om den här frågan. Det kan också i någon mån förenkla förhandlingarna och diskussionerna, utredningarna i finansutskottet.

Man ser framställningen som präglas av bråttom, bråttom som kaninen i Alice i underlandet säger, men den slutar på hälften som jag ser det. Här borde följa en redogörelse för finansieringsdelen och hur det påverkar det vanliga hushållet, priser vad gäller el, nu och framöver. Hur det påverkar en mjölkladugård på landsbygden som i dagsläget har 3 000 euro i månaden i elkostnaderna? Hur påverkar det den offentliga ekonomin, t.ex. vad betyder det för ÅHS verksamhet där elkonsumtionen är relativt hög? 

Här finns igen mycket för finansutskottet att jobba med. Vi jobbade oerhört med de här frågorna när det var aktuellt 2009 och nu får vi göra det igen. Finansministern säger att han har varit i kontakt med näringslivets representanter, kanske också med producentförbundet och andra intressenter om hur man ser på prishöjningen. Det är väl en muntlig remiss eller vad man ska kalla dessa kontakter. Jag tror att vi i finansutskottet också får försöka ha dessa kontakter och diskutera frågan.

En annan sak som har dykt upp nu är ägarstrukturen i Kraftnät Åland. Det här är ju ingen nyhet heller. Jag vet inte hur länge landskapsregeringen har känt till att det här måste förändras senast mars 2012, men även är här det bråttom, bråttom. Nu blir det ett halvt år tills det är mars 2012 och diskussioner pågår. Jag hoppas att den här frågan om ägarstrukturen inte kommer att ha påverkningar på notifieringen av kabeln och i något skede kan bli ett hinder för förverkligandet. Det har onekligen varit till fördel om frågan hade varit klarlagd i det här skedet, när man nu går till EU för att få notifieringen klar.

Jag får sluta här och hoppas på fortsatt goda diskussioner i finansutskottet. Det kommer att bli en intressant behandling och antagligen igen en hel del hörande.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag är något förvånad över ledamoten Gunells bråttom, bråttom-resonemang. Såvitt jag kommer ihåg så var ledamot Gunell med i finansutskottet 2009 när den här frågan behandlades och behandlades mycket ingående. Då fattades det avgörande beslutet om hur man skulle gå vidare. För att komma vidare beslöt lagtinget om att ansöka om ett extra anslag. Det är klart att hela den här frågan har legat vilande nu fram till dess vi har kunnat få ett besked om huruvida vi kan få ett extra anslag eller inte. Det är helt avgörande för om det här ska förverkligas eller inte.

Beträffande pris osv. är det klart att 2009 gjordes en mycket grov uppskattning om vad effekten på priset kunde bli. Nu vet vi mycket mera så nu har man kunnat göra en betydligt djupare analys och komma fram till en helt annan bild.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vet precis hur resan har gått. Det var så att när framställningen kom i maj, sista veckan innan vi skulle gå på sommarsemester, ville regeringen att finansutskottet skulle hantera det här med det korta protokollet, men finansutskottet sade nej. Det är en för stor och viktig fråga för att rusa igenom på det här sättet utan vi satte oss ned, vi jobbade mycket, mycket länge och seriöst och framför allt så klargjorde vi det här med hela prisstrukturen och hur mycket högre elpriser vi har på Åland i jämförelse med medelpriset i riket. Därför bestämde sig också lagtinget enhälligt att vi skulle anhålla om 60 procents stöd för att minska priseffekten på Åland. Nog är det lite bråttom, bråttom, nu fem före det här lagtinget ska upplösas ska det klarläggas.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Precis så där är det, det gjordes en djuplodande analys av hela problematiken och det som lagtinget gick in för var det avgörande skedet i hela den här frågan. Det här handlar nu om förverkligande. Jag måste säga att det är bråttom nu, ja visst, men det beror på att det alldeles nyligen kom beskedet om att vi får ett extra anslag. För mig är det mycket enkelt, jag är fullt beredd att ta ansvaret för beslutet att genomföra det här projektet under den här mandatperioden. Det här lagtinget har faktiskt påbörjat behandlingen och då tycker jag att det är alldeles rätt att det här lagtinget också avslutar det hela.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, det handlar om förverkligande, men det handlar nog också om finansieringen. Det som har förändrats sedan vi tog beslut om 60 procent är att staten har beviljat 40 procent. Det har uppstått en ny situation givetvis. Det är väl det som finansministern här efter vissa påtryckningar från lagtingets sida, nu har jobbat med betydligt mera intensivt. Nog är det en ny situation, som inte bara handlar om förverkligande utan också om finansieringen. Jag är också beredd att ta beslut, det är kolossala pengar det handlar om, men jag tycker att det ska kännas bra. Man ska sova gott om nätterna och tycka att man har fattat rätt beslut på korrekta grundar. Det hoppas jag att vi ska kunna göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag måste också säga att ledamot Gunell är lite orättvis mot landskapsregeringen. Det är inte landskapsregeringens fel att lagtinget justerade nivån på vår önskade extra anslagsprocent, med de förvecklingar det blev inom vissa ministerier för att handlägga det hela. Vi vet att Ålandsdelegationen har tagit god tid på sig. Det är olyckligt att det sammanfaller med valet, men vi måste stå för våra kast under den här perioden. Det är väl rätt att det här lagtinget tar ansvar och inte att ett delvis nytt lagting ska sätta sig in i den här problematiken. Vi om någon bör vara bättre insatta än de flesta i alla fall.

Ledamoten är även orättvis mot landskapsregeringen när det gäller det här med hållbarheten. Parallellt när vi behandlade äskandet om extra anslag fick vi ett meddelande om energiarbetet för landskapet Åland fram till 2025. Jag utgick från att man kunde lägga ihop dessa två framställningar från landskapsregeringen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Nej, jag tycker inte alls att jag är orättvis, inte det minsta. Jag tycker att Kraftnäts ägarstruktur hade man mycket väl kunnat åtgärda innan det blev bråttom, bråttom för det blir det nu. Jag tycker också att man kan kräva av regeringen, som håller hållbar utveckling som sin flagga när man går ut på det stora havet tillsammans med sina två regeringspartier, att åtminstone föra en energipolitik där hållbar utveckling var ett viktigt mål och i det sammanhanget lägga kabelinvesteringen i ett sammanhang. Det skulle bli politiskt mera framkomligt både för lagtinget och för våra medborgare att förstå varför satsningen är viktig.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Personligen tycker jag att landskapsregeringen gjorde vad man kunde förvänta sig, dvs. parallellt med framställningen om extra anslag så lämnade man ett meddelande om energiarbetet. Det är väl upp till ledamöterna i denna sal att själva koppla ihop den ena händelsen med den andra. Ledamoten får ursäkta, men det finns ett helhetsansvar även som parlamentariker.

Vad gäller frågan om enskilda delar i det här paketet, som ägarstrukturen, det är klart att vissa saker önskar vi att går snabbare. Vi vet alla hur det är på tjänstemannasidan, vi har inte de resurser som behövs inom vissa sektorer. Vi vet alla hur den ekonomiska situationen har varit under den här perioden, det får vi leva med och därmed är resultatet att vissa saker blir gjorda lite för sent, men bättre sent än aldrig, bästa ledamot Gunell.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Bättre sent än aldrig, jag tror i alla fall att nästa regering måste visa mera kraft i början av mandatperioden och få saker och ting upp på plan lite snabbare. Visst handlar energipolitik också om sparmål, omställning, smarta elnät, teknikutveckling, bostäder osv. osv. Framför allt hur man ska minska konsumtionen av el, det är det ingen som pratar om. Vi tittar bara på kurvan som stiger raskt inne i Kraftnät Ålands tariffer. Nog finns det klara behov av att föra en energipolitik, men vi får väl sätta vårt hopp till vårt nästa lagting och nästa regering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man skulle ogärna göra den här debatten till pajkastning i beskyllningar mot varandra. Jag ska försöka undvika det, men jag vill i varje fall påminna om att när vi beskylls för att vi bråttom, bråttom har tagit fram den här propositionen så för ett år sedan ungefär, med de svårigheter vi hade och de problem Ålandsdelegationen hade i sin behandling i att komma fram till ett beslut, ställde socialdemokraterna en enkel fråga för att i frågestunden lyfta upp frågan om landskapsregeringen förhalar det här. Då hade socialdemokraterna bråttom, bråttom för att komma fram ännu fortare. Saker och ting tar sin tid. Vi vill väldigt gärna lyfta in klimatmål och produktion av grön energi i samband med sådana här frågor. Vi ska komma ihåg att när vi ska notifiera det här så är det utifrån reservkraften och inte från kommersiella ändamål, som vi ska notifiera det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, det är bra att ministern påminner om att vi har haft ögonen på frågan hela tiden. Det är riktigt, vi ställde en enkel fråga för kanske ett år sedan varför det tog sådan lång tid med behandlingen. Vi fick då uppgiften att i det skedet var det landskapsregeringen som skulle leverera ett utlåtande, om det nu var till något av ministerierna som behandlade frågan, men man fick inte riktigt det pappret på bordet. Det var det vi frågade om, var ligger frågan, när blir det beslut och när kan vi komma vidare. Vi har värnat om frågan tidigare och det fanns goda skäl att ställa frågor.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! En del av problematiken i att komma framåt i förhållande till ministerierna på rikshåll var just den glädje som uppvisades här i lagtinget över möjligheterna att utöka vindkraftsproduktionen, den diskussionen som kom upp i samband med kabeln. Att producera grön el är ett kommersiellt intresse förutom att det är intressant ur miljöhänseende. Vi stötte på de problemen direkt, finns det kommersiella intressen i bakgrunden, eller är det reservkraft som det är frågan om. Därav mycket av fördröjningen.

Något om ägarstrukturen. Vi har färdigt utrett med juridisk assistans hur ägarstrukturen ska se ut, det finns ett grundligt beredningsarbete. Vi har varit i kontakt med och diskuterat med de övriga ägarna. Vi har ett färdigt utkast till ett förslag om värderingen av aktierna och det här förslaget kommer vi att ta upp till diskussion första bästa dag.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Även i den frågan har socialdemokraterna ställt frågor och jag hoppas att det även där har fungerat som ett sätt att sätta fart på regeringen i det arbetet. Jag hoppas för den frågans framgång att ägarstrukturen inte blir ett hinder och problem i förlängningen. Där får man väl lägga manken till så att finansministern får ordning på det här. När den här frågan kom till lagtinget så var det riktigt av lagtinget att konstatera att denna stora satsning handlar dels om reservkraft, om trygghet och stabilitet i elnätet, men det handlar också om en möjlighet för framtiden att ha den här gröna omställningen. För mig var det jätteviktigt att driva den frågan, den och konsumentpriset.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack för ordet herr talman! Inledningsvis vill jag säga att jag inte är avundsjuk på finansutskottet när det gäller det här ärendet. Jag har en lite obehaglig känsla runt hela ärendet. Nyss har skarvsoppan svalnat, det verkar som om folk skulle ha glömt den, nu får man lite känslan av att det är någonting som vi kan kalla för elsoppan, som står på spisen och småputtrar lite.

Drar vi filmen tillbaka ser vi att landskapsregeringen på fullt allvar för ca en månad sedan menar att vi skulle förorda en elkabel på 125 miljoner euro till Finland, med konsekvenserna att priset skulle höjas med 15 procent för de åländska elkonsumenterna, utöver det redan höga elpris vi har. Ålands framtid och övriga oppositionspartier protesterade högljutt, centern hoppade av trots att de har varit med hela tiden och skulle fortsättningsvis vara om ingen hade protesterat.

Det sägs nu att man ska vara ödmjuk och att saker och ting var avgjort redan 2009 när vi behandlade ärendet förra gången. Nog är det väl märkligt om det kommer fram ny fakta att vi hela tiden ska få höra att vi har tagit ställning till det här förut. Ny fakta är de facto den nya ledningen mellan Forsmark till Hallstavik, en stamelsledning på 400 kilowatt som gör att saker och ting kommer i en helt annan dager.

Ledamoten Camilla Gunell nämnde att det är de små frågorna som det blir de stora diskussionerna runt och det stämmer. Jag sade nästan samma sak när vi hade överläggningar med regeringen på basen av ett program jag hörde i P1 där man i Sveriges riksdag har noterat precis samma fenomen. De små sakerna blir oerhörda debatter, men de verkligt tunga finansiella frågorna är det få som vill ta tag i. Man får den känslan här också, jag håller med ledamoten Gunell där.

Det är ett otroligt tunt underlag som presenteras för en sådan våldsam investering, som vi trots allt pratar om. Jag har enbart tre frågor som jag kommer att ställa runt den här framställningen. Det som ändå är lite intressant att fundera på är hur det kan bli så pass mycket billigare för elkonsumenterna nu. Min uppfattning är att det i ganska stor utsträckning är pappersexercis som man ägnar sig åt från landskapsregeringens sida.

Historien visar att för alla större satsningar från landskapsregeringens sida har kostnaderna ökat med 10-20 procent. Den historien har vi och det borde vi kanske lära oss lite av. Det ligger en hel del i det som Nya Åland skrev i en ledare om att enighet har uppnåtts, men har något hänt. Där frågar man om det kan vara så att man räknade om lite och stuvade om med pengarna och kom till att det nog ska gå ändå och att man kan gå ut och vara glad och konstruktiv trots att ingenting har förändrats förutom på pappret. Jag är lite rädd för att det ligger en hel del i det påståendet och det gör att det här ärendet känns lite obehagligt.

Jag sade att jag hade tre frågor. Den första frågan som jag hade utöver de jag ställde tidigare i en replik, är om det som sägs om vald reservkraftslösning och vidtagna åtgärder. Det har visat sig att tekniskt, miljömässigt och totalekonomiskt bästa alternativet är en likströmsförbindelse till riket. Nog måste man kunna förklara från landskapsregeringen på vilket sätt det är det bästa totalekonomiska alternativet.

Den andra frågan jag har, det sägs att förbindelsen i kombination med sverigekabeln ger möjligheter till överföring av elenergi i båda riktningarna mellan Sverige och Finland. Detta har både Finngrid Oil och Svenska Kraftnät visat intresse för. Det intresset skulle jag vilja veta lite mera om.

Sedan var finansministern och jag inne på det inledningsvis i repliker hur man har fått ner kostnaderna med 20 miljoner och där kom vi fram till att det var de avbrutna förhandlingarna 2010 som man baserade det här på. Det finns inget annat. Finansministern sade att det skulle vara märkligt om man inte skulle ta det med. Det kan jag hålla med om att det är märkligt, men jag tycker att det är ännu märkligare att man inte har något annat att falla tillbaka på när det faktiskt är så stora pengar vi pratar om.

Herr talman! Jag vill inte bara stå och kritisera utan också försöka leverera förhoppningsvis bättre alternativ till finlandskabeln. Jag ber speciellt finansutskottet och dess ordförande att lyssna. I en artikel för en tid sedan förklarade Kraftnät Ålands VD att en reservkabel från Sverige hade förkastats. I och med att Kraftnät Åland stått för all kunskap och landskapsregeringen inte satt sig in dess mera i denna viktiga fråga, undrar jag av vem och varför har sverigekabeln förkastats? Det finns flera fördelar med en kabel mot Sverige, inte minst ekonomiska! Det som jag nämnde och som gör att den här frågan kommer i en helt ny dager är den planerade kraftledningen från Forsmark till Hallstavik som förkortar avståndet till Åland avsevärt.

Det finns fem motiv som jag vill lista. Det första är tekniskt. Tekniskt finns det absolut inga hinder. En reservkabel läggs naturligtvis inte direkt parallellt med den gamla. Ett rejält säkerhetsavstånd mellan de två kablarna skall finnas. Det är bättre förstås med en helt ny anslutningspunkt men även med samma anslutningspunkt läggs kablarna separat över havet.

Det kan vara värt att notera utöver det jag nämnde om Forsmark och Hallstavik att det finns många bra ledningar som går utmed Upplandskusten från Forsmarks tre kärnkraftverk. Kan man önska en stabilare och säkrare anslutningspunkt? Den befintliga sverigekabeln har en överföringskapacitet om ca 80 megawatt. Maximalt effektuttag på Åland var i vintras högsta värde någonsin på 67,9 megawatt. Tekniskt är det fullt möjligt.

Det andra motivet är att det är en betydligt billigare investering. Den existerande sverigekabeln som togs i bruk år 2000 blev en investering på ca 17 miljoner euro med dåtidens penningvärde, enligt uppgift en av de kraftigaste trefaskablarna i Europa. Den är mycket bra att jämföra med kostnadsmässigt. Anslutningspunkten för befintlig kabel i Sverige är Senneby, där energin inköps på distributionsnivå från elleverantören. I sverigekabelns anslutningspunkter installerades så sent som i fjol reservtransformatorer. Det som fattas för en komplett reserv av Senneby-Hellesby systemet är i dag en ny sjökabel.

Det tredje är att det är betydligt enklare att bygga. En reservkabel mot Sverige blir enligt det vi har kommit fram till en konventionell växelströmskabel. Om den byggs identisk med den befintliga 80 megawattskabeln finns alla existerande reservdelar och reparationskablar redan inköpta. Befintliga ställverk i bägge kabeländar behöver endast kompletteras med konventionell standardutrustning. Då sverigekabeln är mycket kortare än finlandskabeln går den fortare att tillverka, förlägga och installera.

Det fjärde alternativet av fem som jag sade, herr talman, att jag skulle nämna är att en ny växelströmskabel från Sverige kan hanteras av den nuvarande organisationen. Det hoppas jag att man i finansutskottet speciellt noga tittar på. Ingen ny kompetensutveckling eller utökade personalresurser behövs. Med en anslutningspunkt på svenska stamnätets transmissionsnivå, för en ny kabelanslutning, reduceras kraftigt elöverföringskostnaden, det som många kallar för gränstariffen, av inköpt energi i Sverige. I dagsläget ligger elöverföringskostnaden för inköp i Senneby på en miljon per år som har nämnts. På en avskrivningstid om 35 år blir det med enkel matematik 35 miljoner euro i minskade kostnader för de åländska elkonsumenterna. Alla har vi på elräkningen sett kostnadsposten elöverföring. Det är just detta det handlar om.

Det sista motivet som jag tycker att är mycket viktigt är minimal prisökning för konsumenten. Det säger sig självt att en låg investeringskostnad innebär lägsta möjliga prisökning. En kostnadsuppskattning för reservkabel från Sverige torde röra sig om 20-40 miljoner euro, beroende på anslutningspunkt i Sverige. Uppskattningen 20 miljoner gäller för anslutning i Senneby. En anslutning till Hallstavik, cirka 60 km, kostar 30 miljoner + 10 miljoner för en SVS station. Sammanlagt 40 miljoner. Då säkerställs Ålands reservkapacitet utan att konsumenten överdebiteras.

Kort om finlandskabeln. Den planerade finlandskabeln är en högspänd likströmskabel, precis som man i Ålandstidningen idag beskrev som en HVDC-kabel. HVDC-tekniken utvecklades och är konkurrenskraftig för stora avstånd och stora effektmängder, den är också unik för ihopkoppling av växelströmssystem mellan olika länders elsystem. Kompetensen hos driftspersonal för en HVDC-länk finns inte idag på Åland och den tilläggskostnaden för tre-fem nyanställningar för HVDC-specialister eller avtal med underleverantörer är inte inräknade i presenterade prisökningar. Det torde röra sig om en halv miljon euro per år. Det är i varje fall vad Ålands framtid har kommit fram till i alla fall. Kanske regeringen eller ledamoten Harry Jansson kan svara på den saken?

Sammanfattningsvis undrar jag varför ska vi ålänningar bygga en kabel till Finland för 105 – 125 miljoner euro när en kabel till Sverige kostar 20-40 miljoner? Genom en koppling till svenska transmissionsnätet om det inte försvinner helt och hållet så reduceras i varje fall dagens elöverföringskostnad, som många kallar gränstariff, om en miljon euro per år betydligt. Den miljonen man sparar gör att Sverigekabeln i det närmaste skulle bli självfinansierad. Detta har även verifierats av tidigare använda konsulter.

Det är inte försvarbart av regeringen att föreslå en investering på 105-125 miljoner euro innan ett jämförbart alternativ med en reservkabel till Hallstavik har undersökts på ett seriöst sätt. Det minsta man kan begära av regeringen är att de presenterar ett nytt beslutsunderlag kompletterad med Sverige-alternativet, innan något slutligt beslut tas.

Avslutningsvis, herr talman, jag ser att klockan går, som de flesta vet är jag ingen eltekniker, men jag är läskunnig och råkar första vad jag läser. Ålands framtid har haft en arbetsgrupp bestående av Rolf Granlund och Tomas Sundberg, som haft förmånen att knyta Bengt Lundin till sig. Bengt är civilingenjör och har ett förflutet inom Asea och ABB där han jobbat med just dessa frågor. Han besitter en oerhörd kunskap i ämnet. Ålands framtid, som är lagtingets minsta parti, har igen jobbat hårt för att skaffa fram kunskap. Jag vill inte stå här om ett par år när elsoppan har kokat över alla bräddar och som vissa säga att vad var det jag sa. Det är för mycket pengar, så oerhört mycket pengar så vi måste lägga eventuell prestige åt sidan och vara konstruktiva. Därför uppmanar jag finansutskottet att höra Bengt Lundin. Ta vara på det, sätt er in i ärendet. Det är oerhörda pengar det handlar om, värderade finansutskott.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det var många ord på vägen som vägkost till finansutskottet som vanligt av Anders Eriksson och vi ska som vanligt också använda oss av dem. Jag vill först protestera mot att han lägger ord i centerns mun. Vi har aldrig tagit beslut och tagit ställning till om det skulle bli 15 procents höjning. Vi sprang inte till tidningarna första dag vi fick höra det här, däremot efter överväganden och diskussioner i gruppen så stod det klart att vi inte stod bakom 15 procents höjning av priset. Man ska inte sätta ord i andras mun.

När det gäller de andra sakfrågorna så för min del har jag läst de utredningar som Kraftnät Åland har låtit utföra av Claes Malcom på SwedPower, som jag också tror att det finns ett stort förtroende för hans kunskaper om det här. Läser igenom den, dessutom väger Lidner alternativet med denna kabel från Hallstavik som inte är möjlig att bygga förrän 2018 dvs. också kanske ta den i bruk efter det. Det ser jag ett stort allvarligt problem i.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Finansutskottets ordförande, en remiss har vi just för att vi ledamöter efter bästa förstånd ska försöka leverera alternativ inför utskottsbehandlingen och det är det jag har gjort. Jag sade att centern har stått bakom det här hela tiden och jag vet att landskapsregeringen har varit enig om finansieringsuppslaget, så här skulle det se ut. Det var när det kom ut att kostnaderna skulle stiga med 15 procent, som centern fick kalla fingrar. Det är just den typen av frågor som man i god tid måste sätta sig in i. När det gäller det här alternativet som jag pekade på har vi de facto varit i kontakt med Claes Malcom och han skriver i ett mail att det inte finns några felaktigheter i vårt resonemang. Vi har försökt använda all sakkunskap som finns för att leverera ett trovärdigt och bra alternativ.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är ett alternativ, huruvida det är trovärdigt eller inte, en teknisk lösning är alltid en teknisk lösning. Ledamot Eriksson sade att det var en konventionell trefaskabel. Redan den trefaskabel som idag är utsatt är inte konventionell utan en av de starkaste trefaskablar som finns i världen. Inte börjar man klämma ut en ny trefaskabel som är extra stor på nytt och säga att den här är en standardiserad kabel. Ingalunda, den är lika lite standardiserad som den likströmskabel, eller D2-likströmskablar som ska dras till riket.

Sedan har jag ett stort förtroende för de som har lärt sig vad likströmstekniken innebär. Den är ingalunda ny, man har den redan idag till Gotland. Den finns på flera ställen i världen. Det enda tråkiga är att det finns få leverantörer och därför kan inte priset heller pressas. Man har gjort de bedömningar man har gjort i det här ställningstagandet. Fördelen med att transitera el mellan Finland och Sverige är oerhört stor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! De möjligheterna finns redan, det går betydligt starkare kablar lite norr om Åland. Jag som är en blygsam person var nöjd med att säga att den trefaskabel som vi har idag är en av de starkaste som vi har i Europa. Finansutskottets ordförande säger att det är en av de starkaste i världen. Jag kan hålla med om att det är så, men jag ville ta i måttligt. Jag erkänner att det är så och därför ville jag peka på vad kostnaden var för den och hur oerhört högt upp man låg i säkerhetstänkandet då. Vi är ganska eniga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Ledamot Mattsson sade det mesta ifråga om förbindelsen mot Hallstavik, men man kan ändå erinra om att Malcom på SwedPower gjorde en utredning, som man tog ställning till innan man gick vidare med kabeln till Finland. Det var en kabel till Sverige, egna gasturbiner eller kabel till Finland. Då kom man fram till att det här var det mest långsiktiga ekonomiska systemet.

Sedan kan jag tillägga att angående förbindelsen till Senneby hade den ända till i fjol 63 megawatts möjlighet att skicka iväg ström. Det var en transformator, det är den som är minimifaktorn. Nu är det dubbla transformatorer, men det är ingen reserv utan det är så att man kan få 80 megawatt i bästa fall när bägge transformatorer är inkopplade.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När utredningen gjordes fanns inte Hallstavik-alternativet som jag ville peka på. Sverigekabeln upp till Forsmark stupade på att avstånden var för stora. Det jag ville peka på är att saker och ting hamnar i en helt annan dager om den här, jag tror att den kallas Gråstenanslutningspunkten, lite, lite väst om Hallstavik byggs. Den ledningen bygger man på grund av den stora skogsindustrin som finns där. Det gör att kommer vi in på stamnätet istället för på distributionsnätet har vi alla möjligheter att komma ifrån elöverföringsavgifterna. Också mot den bakgrunden är det oerhört viktigt. Vi har genomgående, när vi har jobbat med de här frågorna, varit i kontakt med Klas Malcom för att kontrollera om vi är på rätt eller om vi är på fel. Det som sades att den här blir färdig 2018 är sant, men vi pratar om 2015. Det är tre år som vi pratar om, men det blir en skillnad i pengar. Ni måste tänka efter från regeringssidan.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Angående anslutningspunkten nära Hallstavik heter den Gråska. Där har också Kraftnät flera gånger diskuterat om man kunde få en luftledning mellan Senneby och Gråska. Den nuvarande kabeln skulle inte vara så lång så det skulle löna sig att bygga den bara man fick bort gränstariffen. Man ska också få koncession på den och det verkar som det inte är så lätt. Dessutom är det inte säkert att man får bort gränstariffen ändå, förutom att det inte kan finnas transitering mellan Finland och Sverige. I norra Värmland finns det en förbindelse mellan Sverige och Norge och där har de gränstariffer. Det är inte givet, men vi tror mera på det här med finlandskabeln.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag vet att det är som värderade kollegan Slotte säger, att vi tror mera på finlandskabeln, men jag vill att man ska sätta sig in i, lite tänka utanför boxen och se vad det finns för alternativ. Inte bara sitta fast i det som serveras. Nu noterade jag inte vad ledamoten Slotte kallade anslutningspunkten, men jag har en utskrift från Svenska Kraftnäts hemsida, det är Råsten från Forsmark, jag tror att jag kallade den för Gråsten.

Koncessionen, den processen är redan på gång, den kommer man att lämna in. Jag tror att det stämmer det som ledamoten Mattsson sade tidigare att den planeras att färdigställas 2018. Tänk vad vi skulle vinna om vi lite, lite kunde tänka efter. För ledamoten Camilla Gunell hade också helt rätt när hon sade bråttom, bråttom. Jag förstår inte varför det är så bråttom nu före valet. Det är väl som vanligt att man får ta tag i verkligheten efter valet istället för före.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är självklart att det är bra att tänka utanför boxen och landskapsregeringen har försökt lyssna på alla synpunkter och åsikter i de här frågorna. Det blir faktiskt väldigt bråttom, bråttom när det i en insändare två-tre dagar före lagtingsbehandlingen lyfts fram ett nytt förslag. Jag är en lekman i de här frågorna, det tror jag att ledamoten Anders Eriksson måste säga om sig själv också. Det blir lite fånigt när vi pratar om tekniska detaljer sinsemellan när vi egentligen saknar ingående sakkunskap.

Ett problem med anslutningen i närheten av Hallstavik är att det fortfarande är ett projekt som bara planeras. Det finns inget miljötillstånd, det är frågan om ledningsgator på åtminstone 100 meter som ska dras fram. Det finns en oerhört stor osäkerhet om det kan bli av överhuvudtaget. Sedan är det frågan om vi får en koncession, alltså tillstånd att ansluta till Svenska kraftnäts stamnät med den här spänningen. Det är inte alls säkert. Det finns andra anslutningspunkter som kanske regeringen tycker att är bättre.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Visst värderade finansminister Perämaa är det så att det skulle bli bråttom, bråttom om jag säger att vi ska slå fast, nu ska vi köra på Hallstavik-spåret. Vad jag vill peka på med tanke på att det inte finns något tillstånd, det är bara att läsa förstudien eller MKBn, man är ganska långt på gång när det gäller det här projektet och det kommer att förverkligas. Jag vill att man i finansutskottet tittar på det här och kanske kommer fram till att det nog är bra om vi tar en skapande paus och tittar vad det finns för andra alternativ, just med tanke på den osäkerhet som finns med finansieringen av finlandskabeln. Jag kan räkna upp massor av osäkerhet, bl.a. priset vet man ingenting om. Allt det här kan drabba de åländska elkonsumenterna och den åländska industrin väldigt, väldigt långt framöver. Vi måste veta vad vi gör och därför vädjar jag till finansutskottet att man sätter sig in i det här ordentligt och inte bara låter sig matas med det som serveras.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Den gamla sverigekabeln var ungefär 50 km lång för den drogs mera rakt av mellan ändpunkterna, den nya följer det att den ska gå på djupare områden och på säkrare ställen och är 60 km lång. Det finns ett oerhört spann i hur lång en kabel blir. Er teoretiska modell, om jag väljer att kalla den så, grundar sig på fågelvägen mellan två punkter. Den sakkunskap som landskapsregeringen har via Kraftnät Åland säger att det här troligtvis bara är en teoretisk modell. Det slutar högst sannolikt i att det måste vara en likströmsförbindelse mellan Åland och den här anslutningspunkten, om vi möjligen kan ansluta till den 2018 eller därefter. Då är kostnaderna nästan desamma, men fortfarande kommer elen att levereras på samma område så då har vi alla ägg i samma korg.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Med den här stora investeringen är det beklagligt att man inte har någon egen sakkunskap från förvaltningens sida utan man är helt utelämnad till vad Kraftnät Åland presenterar. Jag har förtroende för dem, det är duktiga människor som jobbar på Kraftnät Åland så jag vill inte stå här och såga dem, men på något sätt verkar det som om man har snöat in, det måste vara likströmsförbindelse, det är det som gäller. Varför kan man inte tänka utanför likströmsboxen, om jag använder mig av det uttrycket, det har jag inte fått reda på, men jag hoppas att finansutskottets behandling tar reda på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Avstår.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag inte är någon expert på den här typen av frågor och jag kommer inte i mitt anförande att utge mig för att vara det heller. Den moderata gruppen har försökt titta på det här ärendet precis som på vilka ärenden som helst, dvs. titta på den beredning som finns och utgående från det göra någon slags bedömning huruvida det man föreslår är rimligt eller icke rimligt. Jag vet att under debattens gång, framför allt under den senaste tiden har många haft åsikter om val av teknik och val av alternativ. Vi i den moderata lagtingsgruppen har inte sett i dagsläget någonting som omkullkastar det som landskapsregeringen och Kraftnät Åland nu föreslår, utan vi tycker fortsättningsvis att det man föreslår håller streck ganska långt.

De bitar vi har haft med i våra överväganden är framför allt att processen, trots att det nu är bråttom, har pågått under en längre tid. 2009 är ett årtal som har nämnts, men vi har vetat under betydligt längre tid att den här dagen kommer att komma, när vi måste fatta beslut i de här frågorna. Vi ser från vår sida vikten av att faktiskt lösa den reservkraftsbrist som kommer att drabba oss inom kort, den måste vara en grund för att också våga fatta beslut. Man kan inte hela tiden skjuta svåra beslut framför sig utgående från att man tror att det ska se bättre ut längre fram. Tryggheten med reservkraften har varit en bit.

Det vi reagerade på inledningsvis var naturligtvis det som alla andra som sitter i den här salen reagerade mot, dvs. kostnadsutvecklingen. Nu ser vi att landskapsregeringen kan presentera ett förslag på en måttlig sådan utveckling. Jag återkommer till hur det kan se ut i framtiden.

Det andra viktiga övervägande som vi har gjort är att det är en satsning som krävs, enligt vad vi kan förstå, för att komma vidare i vindkraftssatsningarna. Vi har för vår del i gruppen sett att det är en mycket viktig del av den framtida energipolitiken som vi för på Åland. Det har ytterligare vägt till fördel för att konstatera att principerna kring hur vi ska gå vidare, valet av tre ägg, tycker vi att landskapsregeringen så här långt har gjort rätt.

När vi sedan kommer till argument som kan lyftas på den här sidan ser vi t.ex. i dagens tidning ytterligare en expert, som kommer med synpunkter på det här och som lyfter upp att tankarna om framtidens, egentligen inte framtidens utan dagens smarta elnät också kommer att kräva den här typen av lösningar. Smarta elnät är sådant som i slutändan kommer att gynna konsumenterna på ett väldigt tydligt sätt, så att man också då kan bli en producent av elkraft från den egna biten, när man har en överkapacitet själv. De är också en intressant sak att lyfta upp.

När det gäller den fortsatta behandlingen gäller det för finansutskottet att svara på de frågeställningar som väcks, man kan inte bara lyfta bort frågeställningar. Jag har den största respekt för dem som analyserar och ställer frågor och de förtjänar också att få tydliga svar och det tror jag att finansutskottet behöver vinnlägga sig om. För vår del ser vi också att utöver det som finns skrivet i framställningen behöver man svara på ett antal frågor ytterligare och beskriva bakgrunden.

För att nämna de här viktiga frågorna är en av dem hur kostnaden ser ut framåt. Det finns en begäran om att få ge garantier upp till 70 miljoner, men vi gör också en kostnadsberäkning som är betydligt lägre, som ligger på en totalsumma om 105 miljoner och då skulle den här garantisumman ligga på betydligt lägre runt 50-55 miljoner. Det borde man se till att man tittar noga på i utskottet. Var kommer vi att landa någonstans? Hur väl underbyggda är landskapsregeringens bedömningar? Det känns när man diskuterar de här frågorna att man har på fötterna, men det är viktigt att också konstatera det när man kommer till utskottet.

Avskrivningstiden är också någonting som man har förändrat i den nya modellen. Finansministern redogjorde för tankarna bakom det, men jag tror ändå att det finns skäl för utskottet att också där försäkra sig om att resonemangen är korrekta.

Ägarstrukturen kring Kraftnät Åland är också sådant som vi så långt som det bara är möjligt nu ska se till att vi försäkrar oss om att det inte kommer att ställa till bekymmer framåt. Ledamoten Roger Jansson var inne på det i en replik här och fick till vissa delar svar, men jag tror att det även här finns ett behov av att komplettera den biten ytterligare och se till att man också får ner det på pränt från utskottets sida.

Den sista delen av frågeställningarna som jag tycker att är viktiga att jobba med i utskottet är också det här med att man gör klart på vilket sätt man kommer att fördela kostnaderna för vindkraftsutbyggnaden. Just det som beskrivs här också. Det skulle vara till en väldigt stor fördel om finansutskottet skulle kunna ha på sitt bord, när man sätter sig ner och behandlar det här någon typ av överenskommelse för hur man ska göra det här med de intressenter som finns. Det gör att man får en större trovärdighet i hur möjligheter att få inkomster också för den här kabeln finns framåt.

Jag vill till sist, herr talman, lyfta fram att tankarna kring en energikommission är någonting som stöds från vår sida. I en energikommission kan man ytterligare jobba för att minska de negativa effekterna av den här kabeln, dvs. prishöjningen. Jag är övertygad om att man kan, just med tanke på det som jag tidigare nämnde om smarta nät och andra lösningar kring energibesparingen, göra att den kostnad som kommer på konsumenten blir negativ, dvs. vi vrider det åt andra hållet istället, vi får en totalekonomisk positiv lösning för konsumenten. De bitarna borde man ta tag i med kraft.

För min del verkar det som om att landskapets hand i spelet om regionnätstarifferna blir betydligt starkare om vi kan gå vidare med den här biten. Det blir betydligt svårare för dem vi förhandlar med att försvara att det här skulle vara en slags region som vi befinner oss i, om det finns en koppling som går från väster till öster. Det är ytterligare någonting som gör att jag känner mig någorlunda säker på att vi får det här att bli någonting annat än bara en kostnad, utan någonting som kommer att leda till något positivt.

Som sagt var, grundinställningen från den moderata gruppen är positiv, men det finns ett antal frågor som jag tror att det finns anledning för finansutskottet att ta på allvar, som har dykt upp under debatten just för att kunna undanröja det att det finns tvivel. En satsning på 100-125 miljoner kräver nog att människor runt omkring, både i samhället och i den här salen känner att man har ett lugn i att fatta besluten. Där förlitar jag mig nu på att finansutskottet kommer att räta ut många av de frågetecken som har ställts här.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är alltid intressant med olika infallsvinklar på sådana här oerhört stora frågor. Det här är väl den största enskilda frågan det här lagtinget och regering har tagit hand om så till den delen finns det skäl att titta på det här. Jag tackar för den support som ledamoten Ehn levererade från moderaterna. Det sades från vår ordförande att jag tänker föreslå för utskottet att vi ska ha ett öppet hörande. Vi har förhoppning om att vi ska kunna hålla det på måndag eftermiddag eller kväll där vi också kan ta in sakkunniga och externa, men där alla har möjlighet och rätt att ställa frågor förstås.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror att tanken kring ett öppet hörande är god just för att sprida kunskapen om de resonemang man för i det här vidare och att man också på ett öppet och ärligt sätt kan granska de alternativ som läggs fram. Då får man inte den uppfattningen att man sopar allting under mattan utan att man verkligen bemöter argument med argument. Det tror jag att är väldigt viktigt i den här debatten för att komma vidare. Även om min grundinställning är och förblir positiv är det så att kommer det argumentation som visar på att någonting i grunden skulle förändras helt och hållet måste man vara så klok att man kan förändra den inställning man har. Därför är det bra att man får testa vid ett öppet hörande och jag litar väldigt mycket på att man i finansutskottet kan föra resonemangen på en djupare nivå än vad vi klarar av att göra i en plenisal.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är helt riktigt. Vid ett öppet hörande kan andra än vi lagtingsledamöter och regeringsmedlemmar komma till tals och ställa de här grundläggande frågorna. Vi har också några dagar på oss så vi hinner få in en del input, som jag tror att kan bli väldigt värdefullt i det här sammanhanget. Framför allt är frågan av stor art och stor natur och det förefaller naturligt för mig att ha ett stort och öppet hörande. Det gäller hela Ålands folk och alla företag på Åland.

Talmannen

Replikväxlingen är därmed avslutad.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! I ett modernt samhälle är infrastrukturen en av de viktigaste beståndsdelarna, dit hör otvivelaktigt elförsörjningen. Den tekniska utvecklingen har inneburit att vi har fått alltmer avancerad teknik som vi i allt mindre grad klarar av. Samtidigt har belastningen på det åländska elnätet under många år stadigt ökat i takt med befolkningsökningen, ökad levnadsstandard och införande av nya ersättande värmesystem som i allt högre grad kräver elektricitet för sin drift.

Herr talman! Jag hade hoppats att Ålandsdelegationen skulle gå in för ett stöd om 60 procent av investeringskostnaderna, som lagtinget tidigare beslutade om under mandatperioden. Tyvärr blir stödet endast 40 procent. Trots detta måste vi satsa på den nya kabeln för att ge anständig säkerhet åt våra invånare och våra företagare samt även för att kunna satsa inför framtiden.

Det är omöjligt att säga idag vad ett anbud kommer att ligga på. Den uppskattning som är gjord grundar sig på en budgetoffert om 125 miljoner. Sannolikt blir det billigare, men att ange ett belopp som vi inte vet vad är, anser jag är att gå händelserna i förväg. Det viktiga är att Kraftnät Åland får en skälig ram inom vilken man kan förverkliga projektet och få i uppdrag att göra en så kostnadseffektiv investering som möjligt.

Herr talman! Däremot är det välkommet att landskapsregeringen ger utfästelse om att man avser att stöda bolaget med ett kapitaltillskott, vilket sänker överföringskostnaderna och därmed det totala elpriset. Sedan måste vi också märka det att förutom kostnaden för finlandskabeln kan investeringen innebära minskade årliga utgifter samt ökade årliga inkomster för Kraftnät Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag noterade att ledamoten Slotte sade att vi bör ha en så kostnadseffektiv investering som möjligt och det håller jag helt och hållet med om. Därför försökte jag peka på ett alternativ. Jag har förstått att ledamoten Slotte är förtroendevald inom Kraftnät Åland och säkert har den information som har kommit därifrån och det är ingenting att säga om det. Det är bra att vi har så mycket kunskap som möjligt, men det som inte framkom i det tidigare replikskiftet som vi hade, är att ledningen till Hallstavik idag redan är på 120 kilovolt. Det kom aldrig fram i diskussionerna. Vi pratade bara om den tilltänkta 400. Vi kan redan idag de facto, om man ansluter där, komma över de gränser som gäller för att slippa elöverföringskostnader. Hur ser ledamoten Slotte på det, han som förefaller vara lite insatt i den här problematiken?

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Angående överföring från Hallstavik har Kraftnät faktiskt under många års tid försökt få en växelströmsförbindelse direkt till Gråska. Den skulle inte vara en vattenfast förbindelse utan vår egen, men det har stött på patrull. Jag känner inte till Råsten, men jag har för mig, utan att jag är någon expert, att avståndet är för långt för växelströmsförbindelse. Man anser att Senneby-kabeln är i längsta laget. Finansutskottet får utreda om det finns möjligheter till det. Jag har inte hört om det förrän man skrev om det i tidningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det som är viktigt är att så många som möjligt i lagtinget är överens för vi behöver få en så kostnadseffektiv investering som bara är möjligt och att man förutsättningslöst tittar på eventuella alternativ som kan finnas. Det är oerhört viktigt om vi ska komma vidare på ett bra sätt med den här satsningen.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Som jag sade i mitt anförande, om Kraftnät Åland får en ram för att förverkliga projektet och kan göra en så kostnadseffektiv investering som möjligt är det självklart och sedan kommer finansutskottet att titta på den här frågan. Det är självklart att om det förs fram ingredienser så ska finansutskottet titta på det och se vad det finns för substans i det. Man måste höra sina experter. Jag hoppas att vi kan få en tryggad elförbindelse inom några år.  

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Det var ett till stora delar en intressant debatt och till stora delar ett starkt stöd för landskapsregeringens framställning. Det finns ändå en hel del arbetsuppgifter för finansutskottet under relativt kort tid, men vi ska göra vårt bästa såsom vi brukar göra. Det är några saker som jag vill kommentera. Jag vill börja med det öppna utskottet och hörandet i det. Det finns i lagtingsordningen hur det går till. Det är inte så att allmänheten får ställa frågor i det formella öppna utskottet utan det är inkallad expertis som får uttala sig och utskottets medlemmar samt ersättare får då ställa frågor till dessa experter, som ett klargörande. Sedan kan detta utskott förstås sluta sitt formella arbete och ha ett öppet hörande med intressenter i den mån man tycker så.

När det gäller de olika alternativen har jag inte tagit ställning till det nya alternativ som Ålands framtid har kommit med, annat än att jag har läst de två utredningar som Kraftnät Åland har tagit fram. Utifrån dem är det svårt att ta ställning för om man ska titta på ett annat annorlunda alternativ, men utskottet är helt klart öppet för att ta in ny information om detta.

Det finns två aspekter i det här som har framkommit. Det är att med en likströmsförbindelse till riket ger det möjlighet att sammankoppla det svenska nätet med det finska nätet och därmed transitering av el i båda riktningar och framför allt möjlighet till att transitera ut åländsk vindenergi åt båda håll. Det är saker som är intressanta för mig.

Sedan finns det också vetskap om att den första sverigekabeln låg i Ålands hav inte på bästa stället, men ändå. Kabeln i sig var 35 år när den togs upp. Kabeln som sådan hade inte några större elektriska fel, men däremot hade den drabbats av svåra mekaniska skador som is och sjögång hade ställt till med i Ålands hav. Det var därför den måste bytas. Lägger vi en kabel genom vår skärgård till fastlandet ligger den på betydligt mera skyddat ställe. Det skulle vara intressant att höra en försäkringsgivare om skillnaden i riskbedömning i att ha en kabel ligga i Skärgårdshavet istället för i Ålands hav. Det kan också vara en sak som kan ligga till grund för att man har valt den här sträckningen.

Det andra som har lyfts fram är ägarstrukturen i Kraftnät Åland. Jag har inte tänkt på den tidigare, men de facto är det inte så länge sedan som vi beviljades statligt stöd för gasturbinen i Ringsböle, eller Tingsbacka, därom tvistar de lärda, man brukar säga Tingsbacka, men den lär ligga i Ringsböle. Där påtalades inte några problem med ägarstrukturen vid det tillfället. Eftersom ägarstrukturen i det här bolaget ska justeras under nästa år ser jag inte heller att det här skulle vara någonting som föranleder problem.

Utskottet kommer, med den här vägkosten plus lite andra saker, att göra sitt bästa för att kunna leverera ett betänkande nästa onsdag.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det finns väl inte så mycket att tillägga, jag har mera personliga reflektioner. Det ena är att det på något sätt känns lite främmande att det här bolaget, vad jag förstår, inte alls har några egna pengar för finlandskabeln. Principiellt anser jag att konsumenterna inte får någonting egentligen utan vi ska få en bättre reservkapacitet. Det känns lite märkligt att plöja ner så här oerhört mycket pengar utan att servicen egentligen inte blir så särskilt mycket bättre. Man får ta det här som en sorts långsiktig investering.

Med den utgångspunkten borde det inte resultera i några som helst höjningar av konsumentpriset. När man dessutom tänker att vi har ett högre konsumentpris än omkringliggande regioner så blir det här ännu mera väsentligt att diskutera. Det är som om de flesta talare skulle undvika det här, det försämrar ju det åländska näringslivets konkurrenskraft när det är inflationsfrämjande, boendekostnaderna kommer att stiga, de flesta tjänster, vi lever ju i ett tjänstesamhälle, kommer också att påverkas. Sådana analyser finns inte.

Fortfarande är det här inte tillräckligt bra finansierat. Vi borde inte lägga det här på konsumenterna som en samhällsekonomisk investering, som ska finansieras i ganska hög grad ändå på det viset. Infrastrukturen ser jag ändå som den största betydelse, just det här att det på sikt kan göra Åland till ett område som kanske har världens högsta elförsörjning via vindkraft. Det är liksom den stora vinsten med det här och att det går att sälja vindkraft. Om man tänker på att vi ska ha ett hållbart och uthålligt samhälle så ser jag det som den största samhälleliga nyttan. Det innebär faktiskt en förändring och en övergång till ett annat försörjningssystem som är förnyelsebart.

Herr talman! Det här med ägarstrukturen är inte riktigt klarlagd ännu. Direktivet kom redan 2009 och det är samma problematik som med Smedsböle och Ålands radio och TV. Det är som vi har det också inom andra sådana här infrastruktursystem. Den som äger nätet, själva infrastrukturen, ska inte vara samma aktör som använder nätet för distribution av varor eller tjänster. Det är en allmän princip i hela EU för att det ska vara möjligt för vem som helst att använda nätet. Det borde ha varit gjort för länge sedan. Nu säger man att det måste vara gjort den 3 mars 2012. Det är lite obegripligt varför man har dröjt med det här.

När jag var med på bolagsstämman i början av sommaren förklarades för oss att man på regeringshåll funderade på att man inte skulle behöva göra det här. Man förde den dialogen, som man brukar säga, med kommissionen. Det finns redovisat i protokollet om någon är tvivelaktig, att det fanns också en sådan diskussion.

Sedan fanns det en sådan diskussion, att man har varit i kontakt, som vi har hört ministern upprepa igen, med de olika elandelsbolagen, man har diskuterat och haft en dialog. Varför gör man inte slag i saken? Vad är det de väntar på? Det måste vara en nackdel för oss att gå till Bryssel och få stöden notifierade när det ska tas emot av ett bolag som har en ägarstruktur som inte överensstämmer med det här direktivet. Jag kan se att det finns risk för problem. Nu vet jag inte när stödet till Ringsböle, eller Tingsbacka, gavs, men det var nog ganska länge sedan. Var vi ens medlemmar i EU. Det fanns ett tidigare direktiv från 2003, jag vet inte om det ens var på 2000-talet. Ja, ja det var någon tilläggsinvestering. För min del tror jag att det här kan ställa till en hel del förtret för projektet.

Finansieringen är inte jag helt nöjd med, långt ifrån. Det är mycket när det blev mellan 5-6 procent på konsumentpriserna. Det blir en stor förhöjning och det kommer att ha ganska negativa återverkningar på de enskilda hushållen, men också på företag och offentliga inrättningar. Där har man inte som sagt var, gjort någon analys. Tack, herr talman!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ägarstruktursfrågan, direktivet säger att det ska finnas en åtskillnad mellan ägande och kontroll av nätdrift, alltså leverans- och produktionsintressen. Eftersom ett direkt byte av ägandet medför kostnader för någon part, så är det när man köper saker och ting av varandra, har vi också tittat på en sådan modell där man kunde ha ett passivt ägande, som inte ger kontroller över leveranser så att vi inte rör ihop leverans- och produktionsintressen. Vi har anlitat en utomstående jurist för att titta på det här och diskutera med kommissionen och nog sett sådana möjligheter också, men ändå kommit fram till i slutändan av utredningen att ett rent ägarbyte är det bästa alternativet. Det har tagit ett tag att komma fram till den här ståndpunkten. Det kommer vi att förmedla till de övriga ägarna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jo, jag har förstått det, men det tog väldigt lång tid det här också. Direktivet kom redan 2009 så därför borde man ha reagerat på det tidigare, därför är det ganska bråttom, bråttom med det här. Vad är det nu som gör att man inte har gått ut till delägarna redan? Är det något ytterligare som man ska bereda eller varför släpper man inte iväg de här bräderna så att man får igång processen? Det kommer också att kosta landskapet en hel del, förändring av ägarstrukturen. Nu nämnde ministern att det här är värderat mellan 3-5 miljoner, det låter lite, men vi får väl se vad det blir. Hur ska det ärendet komma till lagtinget?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det ärendet kommer till lagtinget i form av ett budgetäskande precis som allt annat när penningar ska föras antingen in eller ut ur landskapets ekonomi. Jag anar redan nu, precis som jag sade tidigare, att frågan om aktiernas värde är den som ska förhandlas om i slutändan där man förhoppningsvis hittar en evighet. Jag hoppas att ltl Sundback har lagtingets intressen för ögonen när hon står här och pratar för den saken och inte någon annan aktörs.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nej, herr talman, jag har konsumenternas intressen för ögonen. Lagtinget är inte ett kollektiv i det här sammanhanget. Vi är nog här för att tjäna medborgarna, som en av vicetalmännen brukar säga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag och hela centern kan intyga att vi har konsumenternas och företagens bästa för ögonen. Vi har också den förhoppningen att prisutvecklingen inte blir det den är tänkt till här. Det finns många öppna frågor här som kan påverka det här, betalt för transitering av el och kanske t o m ränteläget kan hållas på en lägre nivå än vad vi har nu. Det finns alla möjligheter att vi får igenom vår önskan där att det inte ska påverkas så mycket. När det gäller de tidigare notifieringarna med Kraftnät Åland så är det två stycken som har gjorts. Den ena, Ringsböle/Tingsbacka, var den som var senast när frågan om ägandet hade kunnat vara aktuellt. Tidigare notifierades också den nya sverigekabeln som faktiskt tog hela två och ett halvt år i anspråk för att få notifierad. Om det nu var vår ovana vid sådana tilltag eller om det var EUs ovana vet jag inte. Det tog jättelänge den gången.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! I den här debatten har det sagts mycket intressanta saker. Det har skrivits, jag sade halvt på skämt, halvt på allvar att det finns 27 000 experter på el i landskapet, så det behöver man inte skaffa in utifrån, då insåg jag inte att det var 1 000 ålänningar som blev trampade på tårna.

Herr talman, allvarligt talat är min bedömning den att vi tydligen har väldigt svårt att hantera komplexa problem i politiken. Det blir så att man har experter som utreder, man gör framställningar där man får svara och ytterligare förklara såsom Ålandsdelegationen i första skedet, arbetsmarknadsmyndigheten och finansministeriet. Om man då alltid ska pausa, som det heter, så kan vi var och en föreställa oss att det inte blir så mycket gjort. Min erfarenhet går tillbaka till 2001 då det var fem timmars elavbrott så det är inte så svårt att föreställa sig vad reservkraft betyder. Jag tycker också att finansutskottet snabbt ska konstatera vad det innebär med ett extra anslag och våra erfarenheter av Vårdöbron, det här huset osv.

För min del är jag inte orolig över notifieringen i det här fallet eftersom det finns en dialog med kommissionen. Det är så alla projekt borde föras fram, man hör med kommissionen hur uppfattningen är eftersom direktiven oftast är tänjbara och tolkningsbara. Man ska ta värde av det när det gäller debatten i det här fallet. Jag sade i lagtinget när finansutskottet föreslog 60 procent och man pratade väldigt mycket om vindkraften, att 60 procent, naturligtvis, går det så går det, men det är ingenting som ingår i extra anslagstraditionen, där 40 procent har varit normen. Sedan kommer själva poängen i det här. Vi har tänkt oss ett system där man kan balansera elen på ett helt annat sätt mellan Sverige, Finland och Åland. Det kan också vara beroende på valutafluktuationer. Sveriges valuta har gått ner, kabeln blir dyrare, kabeln blir billigare, allt förändras, men vi kan alltså köpa el där det är billigare och vi kan balansera.

Statens åtagande när det gäller el i hela landet är att reservkraften ska säkras och därför har man kunnat räkna med 40 procent, men inte 60 procent. 60 procent var också svårt att få igenom för att finansministeriet ansåg att det var mycket pengar. Den dialogen förs ständigt av en regering med tjänstemän osv. Då skulle man så här i efterhand, jag brukar inte vara den som säger vad var det jag sade, men det sade jag faktiskt att 60 procent är en risk.

Det andra är att vi naturligtvis räknar med vindkraft i framtiden, vi har gått in på den vägen. Vi ska bygga ut vindkraften för vi har möjligheten, men just av den anledningen att det här är en reservkraftskabel i första hand så ska man vara försiktig med det argumentet. Här tycker jag att finansutskottet ska sätta allt till pappers. Jag ser det som så och det har säkert flera från regeringssidan sagt, att vad vi har att ta ställning till nu är ja eller nej till den här framställan. Finns det oklarheter om ja eller nej så ska man utreda det.

Herr talman! Möjligheterna med den här kabeln är att man kan utveckla ett elsystem som är bättre, mera balanserat, ett intelligent elsystem eller vad man kallar det på svenska, för att balansera upp det som är fluktuerande. Vindkraften är ju en sådan källa.

Till slut, herr talman, det som har sagts många gånger, att Perämaa ska betala det här. Ja det skulle ju vara fantastiskt om han skulle göra det, för då skulle vi komma ner till en infrastrukturkostnad på noll, en privatperson betalar. Avsikten var att säga att konsumenterna inte ska betala, det ska Perämaa göra, dvs. budgeten. Det betyder att investeringarna ska betalas.

Ledamot Sundback sade i sitt anförande att investeringar i infrastrukturen borde vara noll, ingen ska betala för det. Vem betalar för vägar, trafik, förvaltning och i det här fallet elförsörjningsinsatser och kabeln? Kommer vi ner en fem procent i höjning av konsumentpriserna kan vi säga att det är utgångspunkten. Det kan fluktuera helt säkert, men vi kan också få ett sådant system där det blir billigare på sikt.

Det som förvånar mig när man talar om 15 procent var att det var en kalkyl och det var frågan om ett anslag. Det sades t.o.m. här att lagtinget hade beslutat om att det skulle vara 60 procent stöd. Det kan vi knappast göra. Däremot kan vi säga att får vi bara 40 procent av 50 miljoner så tar vi inte det. Det vore ekonomiskt oansvarigt. Vi får 50 miljoner under en treårsperiod för detta projekt, dock högst 40 procent, så det kan bli mindre. Eltariffen, det var den som var 50 procent, konsumentpriset är ett annat.

Slutsatsen blir att nu kan vi säga ja eller nej till 50 miljoner för ett någorlunda optimalt system. Det finns inget alternativ. Säger vi nej ska vi komma tillbaka och då får vi enligt Ålandsdelegationens reservation 40 procent av 50 miljoner, som man då ansåg i klämreservationen att var det rimliga för reservkraften. Då får vi reservkraft med ett betydligt sämre system på sikt. Finansutskottet får redogöra för bakgrunden av det här och inse att det är frågan om ja eller nej. Ja vore det naturliga med tanke på hela den här processen som vi har.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.