Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Talmanskonferensen föreslår att lagtinget antar en ny lagstiftning om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar. Lagförslaget går ut på att lagtinget tillsätter en arvodeskommission som står utanför lagtinget och som självständigt fattar beslut om arvodets belopp. Bakgrunden är att det inte kan anses ändamålsenligt att lagtinget själv bestämmer om ledamöternas arvoden.

    I lagförslaget tas inte ställning till storleken på lagtingsledamöternas arvoden. Dock sägs att förmånerna måste fastställas så att ledamöterna behandlas lika. Det bör, liksom hittills, vara möjligt att bevilja ett högre arvode till vissa ledamöter på grund av uppdrag inom samt utanför lagtinget eftersom en del uppdrag är mer arbetskrävande än andra.

    Utskottet har fört en principiell diskussion om arvodets storlek och delar talmanskonferensen uppfattning att det är rimligt att antalet uppdrag och arbetsmängd avspeglas i arvodets storlek. 

    För att vi nu inrättar en arvodeskommission betyder det inte att arvodena ska höjas. Vi får en mera neutral bedömning av våra arvoden.

    Lagförslaget föranleder ändringar av vissa bestämmelser i lagtingsordningen och arbetsordningen. För att undvika motstridigheter bör bestämmelserna ändras innan arvodeslagstiftningen träder ikraft. En revidering av lagtingsordningen och arbetsordningen är som vi alla vet på gång.

    Några ändringar anser utskottet motiverade. Beträffande 1 § 1 mom. anser utskottet: För att möjliggöra att den ersättning som tillkommer talmannen för representationskostnader även kan erläggas i form av ett förhöjt arvode föreslår utskottet att ordet ”ska” byts till ”kan” i andra meningen. Ändringsförslaget betyder inte att ersättningen för representationskostnader föreslås utgå. Det ger större möjligheter i lagförslaget.

    Utskottet föreslår att 2 mom. ändras så att kommissionen ska utse en ordförande inom sig. På så sätt undviks problem vid val av medlemmar till arvodeskommissionen från flera kandidatlistor. Vare sig ordföranden eller medlemmarna i kommissionen får vara lagtingsledamöter eller tjänsteman vid lagtinget. Utskottet förutsätter att inte heller ministrar eller ledande tjänstemän vid landskapsregeringen utses till medlemmar i kommissionen.

    Beträffande 3 § 1 mom. anser utskottet: För att ge ersättare i lagtinget, vars uppdrag som ledamot i lagtinget har upphört före mandatperiodens utgång, en skälig tid för omställningen föreslår utskottet att den tid för vilken en ersättare i lagtinget kan beviljas ett arvode efter det att uppdraget som ledamot i lagtinget har upphört förlängs till sex månader. 

    Det finns två reservationer fogade till betänkandet. Jag antar att reservanterna eller partigrupperna kommer att redovisa för reservationerna.

    Ålands Framtid och Axel Jonsson vill inte ha någon arvodeskommission överhuvudtaget. Göte Winé och socialdemokraterna vill att arvodeskommissionen ska ha fyra medlemmar istället för tre. Det senaste var en fråga som vi diskuterade och penetrerade ganska pragmatiskt från utskottets sida. Vi konstaterade att med de ändringar vi gör att man utser ordförande inom sig så med ett jämnt antal medlemmar i kommissionen så kan det bli olyckligt och fullt fokus på ordförande. Det har varit en pragmatisk linje att vi anser det bäst med tre medlemmar och det blir också förstås mindre kostnader.

    Slutligen, fru talman, för utskottet också en diskussion kring lagtingsledamöternas pensioner. I samband med ärendets behandling har vi diskuterat lagtingsledamöternas rätt till tidigarelagd ålderspension. Enligt gällande lagstiftning har en lagtingsledamot möjlighet till tidigarelagd ålderspension under förutsättningar att uppdraget varat minst sju år och att pensionstagaren inte har en förvärvsinkomst som överstiger pensionens maximibelopp.

    Utskottet har tittat på hur man förfar i riket och hur man gör i Sverige. I riket har man avskaffat möjligheten att få tidigarelagd ålderspension. Istället för pension har man rätt till ett anpassningsbidrag på högst ett till tre år, beroende på hur länge man har haft sitt förtroendeuppdrag. Om man har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör så kan det betalas fram till 65 års ålder. Anpassningsbidragets storlek påverkas av förvärvsinkomsterna från arbetet och företagsverksamhet samt även kapitalinkomster. Det är också väsentligt.

    Ändringen motiverades i riket med att det låg i linje med de senaste årens pensionspolitiska reformer där ambitionen har varit att avskaffa pensionsfonder som möjliggör tidiga pensioneringar. Anpassningsbidrag bedöms uppmuntra till fortsatt arbete efter avslutat ledamotsuppdrag.

    Även i Sverige har en liknande reform genomförts. Systemet med inkomstgaranti har avskaffats och ersatts med ett omställningsstöd som kan beviljas i högst tre månaders till två års tid, beroende på hur länge uppdraget varat. Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning eller kompletterande utbildning. Den andra delen är ett generellt ekonomiskt stöd som utgör 85 procent av ledamotsarvodet. Under vissa förutsättningar kan äldre riksdagsledamöter på ansökan beviljas ett förlängt ekonomiskt stöd för ett år i taget. Det förlängda ekonomiska stödet är dock väsentligt lägre än det generella ekonomiska stödet.

    Utskottet anser att det finns anledning att överväga behovet av en reform även av lagtingsledamöters rätt till tidigarelagd ålderspension. Som politiker gäller det att leva som man lär.   

    Utskottets föreslår att lagtinget antar lagförslaget med de mindre ändringar som framförts. Tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sjögren sade att det inte är ändamålsenligt att lagtinget fastställer sin egen lön. Nu är det så att det sittande lagtinget fastställer för nästa lagting. Vi fastställer inte lönen för oss själva när vi sitter här. Argumenten för att tillsätta en arvodeskommission är att man får en bättre neutral bedömning av arvodena. Ja, det kan man ifrågasätta. Denna kommission kommer också att bli politiskt tillsatt av de partier som sitter i lagtinget. De stora partierna kommer väl som vanligt att bevaka sina intressen och tillsätta sina representanter som de anser vara neutrala i bedömningen. Jag vet inte hur de skulle göra en mer neutral bedömning av lönesättningen än 30 lagtingsledamöter för nästa lagting.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det finns någon slags hederskodex både i lagting och på kommunal nivå. Gör man förändringar i arvoden som oftast är förhöjningar så gör man det för nästa kommunfullmäktige, för nästa stadsfullmäktige och för nästa lagting. Jag tycker att det är en regim som är bra. Man ska också veta att när vi har val och väljer till kommuner och lagting så brukar 1/3 vara nya och 2/3 vara gamla, så indirekt så höjer man sin egen lön.

    När det gäller arvodeskommissionen så har majoriteten ansett att det här är ett bättre och mera ändamålsenligt sätt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är klart att majoriteten tycker så men inte är det sagt att det är det bästa sättet för det. Jag tror att det är ett sätt att frikoppla sitt ansvar gentemot det lagtingsuppdrag som man har idag. Det är ingenting som säger att en arvodeskommission blir bättre i sina bedömningar än ett politiskt lagting när det gäller lönesättningen.

     Ltl Katrin Sjögren, replik

    Vid remissdebatten här och de diskussioner som har förts i talmanskonferensen, i lagtinget och i lag- och kulturutskottet så kan man med fog anta att det finns en alldeles tydlig vilja att få en neutral bedömning. Inte har man pratat om någon slags politik utan ambitionen är att få en arvodeskommission som alla i stor utsträckning har förtroende för. Det regleras också i lagen att det inte ska vara politiker och det ska inte vara tjänstemän. Vi har diskuterat och bollat med olika alternativ. Min uppfattning är att man vill ha en neutral arvodeskommission.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Föga förvånande så stöder den liberala gruppen det som utskottsordförande för fram för utskottets del om arvodeskommissionen. Vi anser att en sådan bör finnas.

    Det var intressant det som utskottet har kommit fram till om lagtingsledamöternas pensionsförmåner speciellt gällande förtidspension. Det finns ingen landskapsregeringsledamot på talarlistan så jag ställer frågan till utskottsordförande: Förde utskottet någon diskussion med landskapsregeringen om den här saken? En lagberedning måste ju ske via landskapsregeringen. Uppfattar utskottsordförande om det möjligen finns en politisk vilja att landskapsregeringen skulle komma med ett förslag som reformerar denna sak?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Den här lagframställningen är beredd av talmanskonferensen och av samtliga politiska partier. Vi har inte haft någon direkt dialog med landskapsregeringen i den här frågan. På ärendehanteringslistan idag har vi också revisorernas synpunkter om pensionerna. Lag- och kulturutskottet har till den här delen varit eniga och lag- och kulturutskottet är parlamentariskt. Jag tror absolut att tiden är mogen för att också göra ändringar. Som sagt var, som politiker gäller det att leva som man lär.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är väl sagt, politikerna ska leva som de lär. Människan ska under de verksamma perioderna i sitt liv ge sitt för att samhället ska utvecklas.

     Jag medveten om fördelningen i ärenden här. Det kommer ett annat ärende här också. Med denna fråga ville jag bara säkerställa mig om det som utskottet har kommit fram till gällande pensionsförmåner. Utskottet säger ju att det finns skäl att överväga en reform. Då är det viktigt att det budskapet går fram vilket det åtminstone gör genom den här diskussionen. Budskapet behöver gå fram till landskapsregeringen där en sådan här reform i så fall måste beredas.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är jag helt säker på att talmanskonferensen kan ombesörja.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Vi har nu i utskottet för en tid sedan haft upp talmanskonferensens lagförslag om landskapslag om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar.

    Jag håller med utskottsordförande Sjögren. Det har varit en intressant och bra diskussion i utskottet om det här lagförslaget. Vi är i stort sett helt eniga om att det ska tillsättas en arvodeskommission, förutom Ålands Framtid som inte tycker att det behövs.

    Vi från Ålands socialdemokrater tyckte också att kommissionen kunde bestå av fyra personer, två kvinnor och två män. Det här har vi socialdemokrater även tidigare jobbat för i talmanskonferensen.

    Det pratades i utskottet om att med ett jämnt antal så blir ordförandes roll för betydande och därför skulle tre personer vara bättre. En kommission med tre personer vet jag inte heller om är så mycket bättre. Det är ändå så pass få personer så oberoende vad man gör så får någon en ganska stor vikt. Jag ser inte att tre personer är mycket bättre.

    Det viktigaste är väl att komma fram till ett koncensusbeslut och då är inte antalet det viktiga. För mig och partiet har istället jämställdhetsdiskussionen varit viktig.

    Det här kommer jag inte att driva till röstning, men vi har nu framlagt vår åsikt om antalet personer i denna kommission. Vi har också fått en bra diskussion i utskottet om jämställdhet.

    Däremot vill jag tacka utskottsmedlemmarna som kom tillmötes så att man i § 3 ändrade första momentet så att en ersättare har rätt till arvode i 6 månader om man tvingas sluta sitt lagtingsuppdrag under pågående mandatperiod. I förslaget var det 3 månader men nu föreslog vi, med en klar majoritet, om att införa 6 månader. Det tycker jag att är bra. Jag tackar dem som gick med på det förslaget.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag vill också tacka för att man har ändrat just den sista delen som ltl Winé tog upp. Lagtingsledamöterna är inte några vanliga löntagare. Man kan inte få den försäkring som en vanlig arbetstagare har när det gäller arbetslöshetsersättning. Jag tycker att det är positivt att man har gjort den här ändringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Jag vill först passa på att önska talmannen och övriga kollegor en god fortsättning på det nya året!

    Som jag sade i remissen när det här ärendet gick till i lag- och kulturutskottet så finns det flera öppna oklara frågor i den här framställningen.

    För det första; den här så kallade reformen utgör enbart en ändring i fråga om fastställande av ersättningar. Förslaget tar inte ställning till arvodenas och ersättningarnas storlek. Det är som vanligt att lagtinget blir att diskutera formalia, men inte själva innehållet.

    För det andra; framställningen är vag och oklar på flera punkter. Det står bl.a. att man ska ha en sådan ersättning att man kan sköta lagtingsmannauppdraget på ett behörigt sätt. Vad betyder det?

    För det tredje; om vi tittar på själva kommissionen så är det oklart hur medlemmarna till kommissionens ska nomineras och vilken kompetens som kommer att krävas.

    För det fjärde, och det som vi kanske har allra svårast med; arvodeskommissionen innebär ytterligare en kostnadsdrivande byråkrati. Åland bör vinnlägga sig om att i alla sammanhang hitta egna ändamålsenliga lösningar för att minska, inte öka, de byråkratiska kostnaderna. Att inrätta ytterligare en särskild instans, en arvodeskommission, för att ha hand om något så i grunden enkelt som frågan om lagtingets avlöning borde ju få ganska många att tänka till.

    Ingen av dessa frågor som vi reste i remissen bemöter utskottet. Lagtinget har aldrig bestämt lönerna för sittande lagting, vilket framkom i ett tidigare replikskifte. Det ska man inte göra. Vi ska absolut inte höja lönerna åt oss själva. Men lagtinget har gjort det tidigare för kommande lagting. Den modellen tycker Ålands Framtid att vi ska hålla fast vid. Det behöver inte krånglas till dess mera.

    I min reservation till lagförslaget skrev jag att man inte ska krångla till saker och ting i onödan. Ålands Framtid kommer inte att omfatta den här framställningen. Vi kommer att föreslå ett förkastande. Vi föreslår i stället: Sittande lagting, enligt tidigare praxis, tar beslut om kommande lagtingsledamöters arvoden. Förslagen bereds informellt i kontakter mellan lagtingsgrupperna. Den egentliga beredningen utförs i lagtingets kanslikommission, varefter framställningen behandlas och slutligt utformas av talmanskonferensen. Därefter tar lagtinget i plenum beslut om arvoderingen för kommande lagting.” Öppet och ärligt!

    En fråga som jag grunnat på är varför majoriteten vill ha en kommission. En orsak är säkert att man har det på det viset i Finland och då ska vi ha det likadant.

    Den andra orsaken kan också vara att man öppet slipper ta ställning till avlöningen. Ålands Framtid tror på öppenhet och transparens. Vi tycker inte heller att man behöver skämmas över lagtingsuppdraget och över avlöningen.

    Jag har begärt fram statistik från ÅSUB om hur lagtingsledamöternas avlöning har följt övrig avlöning ute i samhället. Det visar sig att vi blivit betydligt efter i den allmänna löneutvecklingen. 3 660 euro per månad+ tillägg är ungefär halva lönen av vad en mellanchef i det privata näringslivet har. Också inom offentlig sektor så ligger topptjänstemännen betydligt högre, till och med dubbelt högre i många fall.

    Fru talman! Det sjunkande förtroendet för politiken och politikerna på Åland har Ålands Framtid lyft många gånger, men tyvärr går utvecklingen lite åt fel håll. Det är inte så hög status att vara lagtingsledamot längre. Det finns det förstås olika orsaker till. Jag tror att den relativt låga avlöningen är en orsak. Vi behöver få de bästa och mest kompetenta krafterna igen intresserade av politik. Åland behöver helt enkelt bättre politiker.

    Vi behöver politiker som medborgarna och näringslivet känner att de verkligen har förtroende för och politiker som verkligen gör allt för att utveckla Åland. Vi behöver politiker som ålänningarna litar på att är bättre lämpade att fatta beslut om de stora frågorna än sina kollegor i Helsingfors och Bryssel. Vi behöver politiker som helt enkelt tar ansvar och jobbar målmedvetet. Vi behöver politiker som vågar ta ansvar för betydligt större frågor än en så i grund och botten odramatisk sak som avlöningen. Åland har inte råd att ha ett lagting som mest fungerar som gummistämpel för blankettlagar.

    Hur ska vi lyckas med det utan att kostnaderna skjuter i taket? Det är något vi i Ålands Framtid förstås motsätter sig också här.

    Det är fem punkter som vi från Ålands Framtids sida vill nämna:

    1. Vi behöver ha färre politiker och vi har drivit den frågan länge. Vi var inte ensamma i början, vi hade ganska många med oss att ersättarna skulle tas bort, d.v.s. de sju personer som sitter i lagtinget istället för de som blivit ministrar. Vi vill också minska regeringen med en minister, man bör spara där det går. Jag vill understryka att det här inte handlar om de personer som råkar sitta på posterna just nu utan det är ett systemfel.

    2. Det skulle möjliggöra en höjd avlöning för de som blir kvar. Det höjer både status och öppnar för flera att engagera sig. Det är ett ganska allvarligt hot mot demokratin att många ute i näringslivet, eller annars har goda avlöningar, känner att man helt enkelt inte har råd att engagera sig i politiken.

    3. Det behöver vara mera arbetsuppgifter. Det kräver t.ex. förstärkt lagberedning och mera policydebatter. Det kräver framförallt en regering som kan leverera ordentliga underlag.

    4. En bättre granskning av lagtinget. Man borde ha TV-sända debatter samt publicering av frånvarostatistik, närvaro vid utskottsmöten och andra organ m.m. på lagtingets hemsida.

    5. Begränsa mandatperioderna, det tryggar förnyelse och utveckling, vilket vi har föreslagit i en motion tidigare. Tack, fru talman.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är säkert många i salen som håller med ltl Eriksson till de delar han berör behovet av bättre representativitet i denna församling från det åländska samhället. Vi vet ju alla att det tyvärr finns en stor gräns att komma över. En stor del av den åländska befolkningen vill inte befatta sig med politik just av rädsla för att få en stämpel på sig. Många är på förhand i diskvalificerade på grund av den stämningen i samhället.

    När det gäller själva sakfrågan, är det inte på det viset bästa ledamoten att just det faktum att ledamöterna i detta parlament släpar efter i lönesättningen, enligt ledamotens analys, så visar just på behovet av ett oberoende organ som vågar ta ställning. Med det system vi har idag vågar ingen politiker, för politiker representerar partier, föreslå förändringar, dvs. förhöjningar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Visst är det säkert många som inte vill engagera sig på grund av rädslan att få en stämpel på sig. Det är också många som tyvärr vänder politiken ryggen för att man tycker att man inte diskuterar de viktiga framtidsfrågorna och man fokuserar väldigt ofta på småsaker. Det här är ju i grund och botten en småsak, det är jag den första att hålla med om.

    Orsaken till att man har släpat efter är att det inte har gjorts någon justering sedan 2009, av orsaker som antagligen beror på att man från politiskt håll inte vill och vågar ta tag i avlöningen. Jag tycker inte att man behöver skämmas över att vara lagtingsledamot. Jag tror inte heller att man behöver skämmas för avlöningen. Sedan är det upp till var och en hur mycket man jobbar sist och slutligen för den avlöning som man har. Problemet just nu är att det är många goda krafter, inte bara att man är rädd för stämpel, utan man anser att man helt enkelt inte vill halvera sin avlöning för att engagera sig politiskt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tror att ltl Eriksson och jag är överens om grundskälet, att ersättningen för att vara parlamentariker är dålig jämfört med andra motsvarande ansvarsfulla positioner. Vi vet också om stämningen i samhället hur orättvist den än må vara när det gäller synen på politiker och på vår förmåga. Vi kommer inte från det faktum att systemfelet är att vi inte själva vågar föreslå förändringar. Därför har centergruppen helhjärtat stött det här förslaget till oberoende organ, där vi till fullo litar på att parlamentet har förmåga att utse tre vettiga, väl insatta personer att ta ansvaret för samhällsutvecklingen enligt den här modellen. Det handlar om att få tag i personer som vill ta ansvar för vårt framtida Åland.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sista är viktigt och det håller jag verkligen med om. Alla borde fokusera på hur vi kan få så många goda krafter som möjligt att vilja ta del i samhällsarbetet. Just därför pekade vi på de här fem åtgärderna och hur man borde gå tillväga istället för att inrätta en kommission. Det finns negativa stämningar i samhället. Jag har väldigt sällan mött någon som har sagt att det är en enorm avlöning som man har lagtinget. Tvärtom, folk är faktiska förvånade när de hör vilken nivå avlöning ligger på. Stämningen i samhället bottnar mycket i att åländska politiker idag inte vågar ta beslut, vilka detta är ett tydligt exempel på.

    Jag tror inte att det är bättre att ha någon sorts halvdold organisation som man bakvägen ska påverka för att få upp avlöningen. Är man stolt över att vara lagtingsledamot och tycker man att man gör ett bra arbete så borde man ju våga stå för det öppet och ärligt. Eller hur?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag tycker att det var ett bra anförande som ltl Anders Eriksson höll. Det är tråkigt att han inte ställer upp i höstens val för nu har han suttit tre perioder. Jag tycker att en sådan erfaren politiker, med kloka tankar, skulle vara bra också i nästa lagting. Det får man bara beklaga.

    När det gäller själva sakfrågan så är det tvetydligt att ltl Eriksson å ena sidan klanka ner på hur det är med löneutvecklingen och att det är på tok och å andra sidan att behålla nuvarande system som uppenbarligen inte fungerar. Vi andra vill förnya oss och få en opartisk kommission som ser just de här värdena som jag tror att vi alla delar, kanske inte nättrollen men seriöst tänkande ålänningar har samma värderingar som vi alla och ltl Anders Eriksson. Det ska den här kommissionen ta till sig och värdera lagtingsuppdraget på ett opartiskt sätt. Det ska inte göras av dem som innehar lagtingsuppdraget eller av de 2/3 som högst troligen innehar uppdraget nästa period också.

    Argumenten var bra, men ltl Eriksson kom fram till fel slutsats.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Man kan inte komma fram till någon annan slutsats, ltl Sundman, än att sittande lagting helt enkelt inte vågar, på samma sätt som tidigare lagting gjorde, justera avlöningen. Beslutet 2009 tog enbart sikte på att försämra dagtraktamenten och reseersättningar för dem som bor i periferin.

    Vi i talmanskonferensen har hållit på i två år ungefär, inte varje dag, och diskuterat den här frågan fram och tillbaka i det oändliga. Det är den här typen av icke politiska ärenden som vi fyller vår vardag med istället för att diskutera hur vi ska bevara vårt svenska språk och hur vi ska få ordning på ekonomin. Det bekymrar mig.

    Om ltl Sundman och ltl Harry Jansson tidigare delade min uppfattning att det är för låg avlöning så det enda som krävs är att ta beslut om att höja.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Inte har det här fantastiskt handlingskraftiga partiet, om jag får ironisera lite, heller kommit med något förslag om att höja lagtingsarvodet. Men nu pratar man i de banorna.

     Jag håller med om resonemanget. Inte tror jag att det handlar om feghet att här finns 30 rädda politiker. Det handlar om att man känner att man är part i målet och man vill inte ta sådana beslut. Inte tar man ju någon annanstans sådana beslut åt sig själv heller. Det blir lite speciellt när man är längst upp under Ålands folk. Vi kan ju inte be Ålands folk att göra det och därför tillsätter man ett organ som enligt lagen ska ha vissa egenskaper så att det har förtroende att göra det här ute bland ålänningarna. Det här är ju ett progressivt sätt att försöka komma vidare. Det har man kommit fram till inte bara i ”östfacit” utan även i Sverige. Det är ett naturligt sätt att lösa den här problematiken på. Jag förstår inte hur ett annat progressivt parti är så här konservativ nu och vill streta mot en bra utveckling. Det förstår jag inte riktigt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ltl Sundback behagar att vara och skämthumör och det kan vara trevligt så här efter julledigheten.

    Visst, Ålands Framtid är ett handlingskraftigt parti. Problemet är att vi bara har tre mandat tillsvidare, men vi ska jobba på att bli flera. Det lovar jag ltl Sundman.

    Om man hör med partikollegorna som har varit med i talmanskonferensen så har jag där konsekvent framfört att det inte behövs någon kommission. Vi är beredda att stå bakom ett förslag att höja avlöningen, men vi har tyvärr varit ensamma, ltl Sundman.

    Ltl Sundman säger att man inte vill och inte vågar, oavsett vad man vill. Därför är vi tillbaka till detta med stämningen ute i samhället och synen på den åländska politiken, som togs upp i ett tidigare replikskifte, Man vågar inte ens ta ansvar för en sådan här sak och istället inrättar man en kommission som man kan påverka bakvägen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Ltl Anders Eriksson säger att man inte vågar ta ansvar utan man inrättar en kommission som man kan påverka bakvägen. Jag tycker att nivån är ganska låg.

    För det första så är det bara lagtinget som kan fatta det avgörande beslutet om införandet av förändringar i våra arvoden. Kommissionen kommer att bereda ärendet och detta har praktiserats på annat håll.

    Hela anförandet andas att vi alla andra här är fega medan ltl Anders Eriksson och hans två riddare har det verkliga modet. Han säger också att arvodena är förskräckligt låga så att folk höjer på ögonbrynen. Men varför har inte då ltl Anders Eriksson föreslagit en höjning under den här mandatperioden? Det skulle vara intressant att höra hur stora höjningarna är. Vi hörde att vi hade försämrat kostnadsersättningarna. Kanske kostnadsersättningarna ska föras in igen? Kom gärna med förslaget på nytt! Under 2015 hinner ni komma med en motion om den saken. Nej, ltl Anders Eriksson pratar mycket strunt och i det här ärendet särskilt mycket.

    En kommission är faktisk ganska bra. Det finns många kompetenta personer som kan sitta i kommissionen, framförallt äldre lagtingsledamöter som avslutat sin karriär här i lagtinget. De är erfarna och de vet nog ungefär var nivåerna ska ligga. Jag kommer att ha fullt förtroende när det gäller att hitta både kompetenta och intressanta personer för det här uppdraget. Låt oss gå vidare nu, få den här saken avgjord och så prövar vi på att så fort som möjligt få till stånd en kommission.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Förslag om förkastande och om kläm upptas i samband med ärendets andra behandling.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.