Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Hur det ekonomiska läget än är och kommer att vara så kommer också politiker att omfattas av ett pensionssystem, liksom alla andra. Den här framställningen syftar till att samordna pensioner för dem som är i landskapsregeringen och lagtinget och då att få pensionstillgodohavande från olika håll. En viktig sak och med det här är att samordna pensionerna under hela den politiska karriären. En annan reform i den här lagstiftningen är en anpassning till arbetsskyddssystemet för pensioner för andra i landskapet som gäller från 2005. Den tredje punkten här är en precisering av familjepensionen för dem som är efterlevande efter en lagtings- eller landskapsregeringsledamot. Vi har också i lagutskottet gjort några tekniska justeringar men för övrigt omfattar vi lagframställningen och föreslår att lagen ska godkännas.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! I Finland genomfördes för några år sedan någonting som man kunde kalla för konfiskering av inbetalade pensionspremier. Man valde ett vackrare ord för det, det kallas samordning av pensioner. En benämning som säkert skulle falla i en jämförelse med de regler som gäller för reklam och marknadsföring i finsk lagstiftning. Man motiverade det med att man på det sättet för dem som har lite högre pensioner ytterligare skulle, efter den beskattning man har genomgått genom åren, belasta dem med avdrag från det de har arbetat in under åren, så att statens finanser totalt skulle kunna balanseras på ett bättre sätt. Det blir alltså för ett stort antal pensionärer en ny dubbelbeskattning som är ganska olycklig. Det här kan vi på Åland inte göra någonting åt, annat än i våra egna system, där vi har lagstiftningsbehörighet, där vi kan försöka undvika det.

Landskapsregeringen har föreslagit att konfiskeringssystemet ska skrivas in i 11 § i det här förslaget, så att det i vissa fall kan bli betydande pensionsavdrag för dem som har tjänat in pension från flera olika arbeten eller uppdrag. Situationen är den att vi inte behöver följa riksmodellen i det här sammanhanget om vi inte vill. I lagutskottet, där jag delvis har varit med och behandlat det här, konstaterar jag att det fanns inget större intresse av att diskutera den här konfiskeringen. Jag ville heller inte lämna ett förslag med tanke på att det inte fanns något större ett diskussionsintresse i sammanhanget. Lagutskottet har, från pensionsansvarig tjänsteman på landskapsregeringen, fått någorlunda exakta uträkningar över olika alternativa fall. Jag ska inte här redogöra för dem, men jag kan som kuriosa berätta om hur det kan bli i den rikskonfiskering som är lagstiftad.

När man har suttit fyra år i riksdagen har man rätt till en pension på 800 euro i månaden. Det borde ju de som har suttit fyra år i riksdagen få då. Har man suttit åtta år i riksdagen får man en pension på 1600 i månaden brutto. Den här s.k. samordning har för min del då inneburit att i stället för, som mina kollegor som har suttit fyra år i riksdagen blott och får 800 euro brutto, så får jag 430 brutto. Om man tycker att är rättvist så tycker man väl det då. Det har att göra med ens uppfattning kanske i beskattningsfrågor överhuvudtaget. Men jag har väldigt svårt att acceptera, när det betalas in pensionspremier både från arbetstagaren och från arbetsgivaren, som fonderas på ett lagstiftat sätt och ska räcka till de pensioner som man då har tjänat in, att man har ett sådant här system. Jag vill inte lägga något förslag här i lagtinget. Jag ville bara berätta om den här problematiken och berätta att jag tycker att den är t o m lite otillständig och ifrågasätta huruvida lagtinget som helhet har orsak att följa den här riksmodellen av detta system som borde kallas någonting annat än vad det kallas i 11 §, som går under benämningen en samordning av pensioner.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag har aldrig hört det där uttrycket av konfiskeringsparagraf tidigare. Jag förstår fullkomligt vad ltl Jansson avser och har också förståelse för att man resonerar på det här sättet och att man kan uppleva att det finns en orättvisa i det. Samtidigt, vill jag minnas, även om jag har svårt att plocka fram ett konkret exempel just nu, men jag har sett själv som pensionshandläggare för länge sedan att det också inom andra områden samordnas till en pension för pensionstagaren, där man på olika sätt har arbetat dubbelt eller på något sätt uppburit flera pensioner. Jag tror också att det här handlar om lika behandling inom olika yrkessektorer.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I riket är det lika behandling, om man nu kan kalla det för lika behandling när konfiskeringen är olika stor procentuellt för olika grupper beroende på hur stora belopp det rör sig om. Men det är någon form av lika behandling i alla fall, likadan konfiskeringslagstiftning av inbetalda pensionspremier. Det som var min point, när det gäller ålänningarna, inte bara de som är sysselsatta i landskapsregeringen och lagtinget, sannerligen inte, utan alla ålänningar, till den del vi har lagstiftningsbehörighet, alltså våra egna anställda i landskap och kommun har möjlighet att ha ett i från riket avvikande system, om vi så önskar. Det är den debatten här som anhängiggör.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det har jag också respekt för och framför allt just det att vi inte automatiskt behöver följa rikets modell. Den problematik vi ställs inför är att om vi ser ålänningarna som helhet så blir det en olik behandling mellan de ålänningar som jobbar t ex inom näringslivet och går under rikslagstiftning och de ålänningar som är landskapsanställda och går under den åländska lagstiftningen. Det var det jag avsåg som lika behandling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Lagutskottet har haft som ambition att försöka pröva om den här framställningen är balanserad och att den är rättvis. Jag vill nog för min del säga att ordet konfiskation, även om ltl Roger Jansson upplever det för egen del, inte har kommit i  mina tankar när jag har läst det här. Jag har konstaterat att alla pensioner samordnas. Vi ska också se på det faktum att vi har ett helt välfärdssystem som tar hand om de pensionärer, i det här fallet de stackars politikerna som får sina pengar konfiskerade, att de får luta sig på ett välfärdssamhälle som upprätthåller en standard till hög kostnad. Jag tror inte att någon här på läktaren behöver känna sig orolig för att bli politiker och få sina pengar konfiskerade. Jag tror inte heller att lagtingsledamöter och landskapsregeringsledamöter behöver känna sig oroliga.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Inte vet jag om jag har någon orsak att gå i svaromål på den där repliken. Vi har fått en beräkning från pensionsbyrån från landskapsregeringens finansavdelning som klart visar i exempel på hur det här går till och hur man i förhållande till intjänade pensioner får betydande avdrag. Lite karikerat kallar jag det för konfiskering eftersom jag gärna vill att debatten ska komma igång. Jag tycker inte heller att det är ett alldeles oriktigt uttryck eftersom man de facto har jobbat in dessa pensioner. Man får dem minskade bara för att man inte har jobbat på ett jobb utan man har jobbat på flera jobb. Det är orsaken till att man får minskad pension. Skulle man ha haft förstånd att bara hålla sig till en verksamhet så då skulle man inte alls drabbas. När jag talar om man så talar jag inte om specifikt om oss som är här. Det gäller generellt i samhället.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är bra att man initierar en debatt men jag vill för min del säga att jag har bedömt den här reformen som balanserad, för att man tar hänsyn till att man faktiskt jobbar på olika jobb där man också måste se på inbetalningen till pensionssystemet. Det är det som kan göra att man uppfattar det som att det här skulle vara konfiskation. Det viktiga och normen för lagutskottet, i alla fall som jag bedömer det, det är att se till att det finns ett skydd som är rimligt, jämlikt och försvarbart, också för politiker. Man ska inte behöva lida inom pensionssystemet för att man jobbar i en politisk karriär som kan vara deltidsarbete, olika arbeten osv. Med tanke på det tycker jag ändå att den här reformen är försvarbar av naturliga skäl.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Som synes av betänkande har jag inte framlagt något ändringsförslag i utskottet. Jag har själv noterat att den här reformen är balanserad gentemot rikssystemet. Huruvida den är balanserad i förhållande till inbetalda pensionspremier och rättvisa mellan pensionstagare som har haft ett jobb, två jobb, tre jobb, fyra jobb eller flera, det måste var och en bedöma. Därför har jag väckt frågan här i plenum för att lite lyssna på vad mina värderade kollegor kan tycka i sammanhanget. Gentemot rikssystemet är den definitivt balanserad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag är glad att ltl Roger Jansson tog upp den här frågan. Den här lagframställningen och ärendet som sådant är ganska komplicerat. Det är inte alldeles lätt att få grepp om vad som gäller.

Inledningsvis, när man tittar i 11 § och det som sägs i början; ”om ledamots pension som beviljas en ledamot enligt denna lag tillsammans med ledamotens pensioner eller andra förmåner som beviljas med stöd av pensionslagstiftning som nämns i 3 § lagen om pension för arbetstagare, överstiger samordningsgränsen i andra momentet, dras 62, 5 % av den överstigande delen av ledamotens pension.” Man måste in i flera olika lagstiftningar för att få grepp om vad som gäller. Den här 62,5 % finner man i detaljmotiveringarna. Man har kommit fram till det p.g.a. att man kan få full pension härifrån efter 15 år men man har så pass lång del av sitt yrkesverksamma liv kvar som motsvarar 62,5 %, därifrån kom tydligen den siffran.

Jag fick den uppfattningen, när jag läste den här texten jag just citerade, att sådana som har haft en annan verksamhet, drivit företag eller jobbat med annat så blir de facto att lida i pensionshänseende jämfört med dem som har haft enbart en sysselsättning som politiker, lite på samma sätt som ltl Roger Jansson var inne på. Läser man detaljmotiveringarna så kan man få den motsatta uppfattningen. Nu säger jag inte att det är fel på detaljmotiveringarna, det kan ju vara min uppfattningsförmåga som brister. Men jag tycker inte riktigt det hänger ihop. Jag brukar klaga på långa utskottsbetänkande, men det kan jag inte göra den här gången. Betänkandet är väldigt kort och ger inte riktigt några svar på de här frågorna. För att jag skulle få reda på vad som gällde gick jag tillbaka till remissen till lagutskottet och såg att ansvariga ledamoten Mats Perämaa presenterade det här och angav tre motiv till att man har lagt framställningen.

Det första var de förändringar som har skett i pensionssystemet ute i samhället i stort. För det andra, den byråkrati som vi skulle råka ut för om vi skulle hantera det här själva, i stället för att ha statkontoret att sköta det. Det tredje motivet var den hemställan som de facto lagtinget har lämnat. Om man tittar på byråkratin så var det nog en formulering som faktiskt var ut över det vanliga. Det sägs så här i behovet av förändringar av landskapslagstiftningen: ”den specialkompetens som funnits inom statskontoret för uträkning av lagtingsledamotspensioner har försvunnit genom naturlig avgång och kan inte ersättas.” Det måste betyda i klartext att det är en person som har jobbat med detta och slutar. Då kan man inte ersätta denna person. Det fortsätter så här; ”sammantaget kan man konstatera att det medför betydande praktiska problem vid uträkning av pensionerna om pensionsbestämmelserna för ledamöterna i lagtinget och i landskapsregeringen respektive ledamöterna i riksdagen och ministrarna i regeringen skiljer sig markant från varandra. Problemen blir fler ju längre tiden går om landskapet bestämmelser inte ändras.” Nog är det ju en självstyrelsepolitik som heter duga, måste jag säga. Nu är väl inte det här den enda motiveringen, men nog är det lite sökt.

Jag har samma uppfattning som ltl Roger Jansson. Har man, som är ganska typiskt i det åländska samhället, varit lite mångsysslare, hållit på med många olika verksamheter så blir man de facto lidande i pensionshänseende. Jag ser det här lite som ett strävande mot att få heltidspolitiker. Det tycker jag inte är bra. Jag tycker det är bra att det finns företagare som ltl Fredrik Karlström, som faktiskt har möjligheter att ta stämma här i Ålands lagting för att få in lite tänkande utanför den traditionella sfären. Jag undrar, när diskussionen går vidare, om man faktiskt inte skulle titta på framställningen ett varv till. Det tror jag att framställningen skulle tjäna på. Min stora blyghet förbjuder mig att förslå vart man i så fall skulle skicka den. Det kanske finns någon annan som har några synpunkter på det.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Arbetspensionssystemet är komplicerat, också de reformer som görs är komplicerade. Lägger man därtill pensionssystem för egna företagare så blir det ännu svårare. Det är klart man kan säga att om det är komplicerat, byråkratiskt och man anser man att det är fråga om en konfiskation så då ska vi ta ett varv till. Vi kan ta många varv här i lagtinget och gör det också i många frågor. I det här fallet är det en framställning, där det finns motiv för att genomföra reformen, för att det är en samordning som ger bättre resultat när det gäller jämlikhet och pensionstrygghet osv. När det gäller statskontorets kompetens så är det kanske en fråga som ligger utanför det här. Det är alltid beklagligt när man måste säga att det är svårt att sköta ett område. Vi vet vad statsförvaltningen och landskapsförvaltningen kostar.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så har jag förstått att det är statskontoret som har skött det sedan 1977, det är ganska länge. Har frågan överhuvudtaget prövats att man skulle bygga upp en egen kompetens? Jag säger inte att man ska göra det, jag vet inte vilka konsekvenserna blir. Jag tycker det är ganska naturligt att man skulle pröva en sådan sak. När det gäller det som ltl Erland sade, att här är en framställning med motiveringar, det jag försökte exemplifiera är att i 11 § drar jag slutsatser som är exakt de samma som ltl Roger Jansson drog, men när man tittar i detaljmotiveringarna d.v.s. motiveringarna till framställningen så får man en annan uppfattning. Jag tycker inte att motiveringarna är så där alldeles glasklara. Med tanke på att man pratar om konfiskering och byråkrati så tycker jag att man får uppfattningen att lagutskottet kanske har tittat lite för lätt på den här problematiken.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! I framställningen finns det, som jag ser det, inget underlag för att gå in på förvaltningen av pensionssystemet och statskontorets kompetens. Det har legat utanför det vi har gjort i beredningen. Däremot har jag sagt redan tidigare att den bedömning som ltl Anders Eriksson och ltl Roger Jansson delar här om konfiskation så den delar inte jag. Jag ser det här som en reform som rättar till vissa oklarheter, gör en bättre samordning. Sedan måste man alltid kunna diskutera pensionernas nivå. Är det faktiskt så att flera än de här två nämnda ledamöterna känner att de här konfiskerade eller kommer att bli det, så då är det naturligtvis ett större problem än ett två personers problem.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Erland har en lite dålig ovana att bli lite personlig. Vad jag försökte säga, på ett principiellt plan, är att jag inte tror det är bra om man har avlöningssystem, om man har ett pensionssystem som enbart främjar heltidspolitiker. Jag tror det är bra att det finns möjligheter för företagare, som faktiskt har ett ben ute i verkligheten, att också ta del i det politiska arbetet. Det är den övergripande linjen för mig. Sedan finner jag det också märkligt att lagutskottets ordförande Olof Erland säger att det inte finns någon grund för att diskutera statskontorets kompetens i den här framställningen. Det är just det som är ett av huvudmotiven för den här framställningen, som också framhölls ifrån landskapsregeringens sida, när man presenterar den här framställningen. Det här hänger nog inte alls ihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag var inte med i den här behandlingen som har gjorts i lagutskottet, jag har därför kanske inte så mycket synpunkter på själva innehållet i betänkandet. Det som slog mig, efter den här jämställdhetsdiskussionen, var att jag tittade i framställningen på den obligatoriska punkten om förslagets verkningar, där man ska göra jämställdhetsbedömningar. Här står det att det inte har några konsekvenser för jämställdheten. Jag undrar det? Jag undrar om det har prövats av regeringen? I så fall är det beklagligt eftersom kvinnor generellt sett lyfter mycket lägre pension. Inte bara lägre lön utan givetvis också i lägre pension därför, men också för att man inte kan uppfylla fulla antalet intjäningsår för pensioner p.g.a. att de flesta föder barn. Kvinnorna har inte heller möjlighet att ha en massa olika jobb och uppdrag eftersom man tar dubbelt mer ansvar för oavlönat hemarbete som det inte betalas in någon pensionsavgift för.

Det syns inte några spår av de stora framstegen i jämställdhetsarbetet i landskapet i den här framställningen. Här hade det nog krävts ett mer aktuellt och framåtriktat arbete. Det talas här om att intjäningsåret för ledamöterna är kort. På det sättet är det bra för kvinnor att vara i lagting och riksdagar och överallt där de kan tjäna in full pension på 15 år. Sedan återstår det en hel del yrkesverksamma år när man jobbar och på det viset samla en hel del pensionspoäng.

Jag tror inte riktigt att jämställdhetsarbetet i landskapsregeringen är så förankrat i alla avseenden. Om det är någon fråga där kvinnor, generellt i alla situationer, har det mycket sämre ställt än män så är det i pensionsfrågor. Det har den här utredningen, som gjordes för några år sedan, visat. Även de som har haft arbete är alltså mycket diskriminerade i det här avseendet.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är bra att jämställdhetskonsekvensbedömningen sätts under fokus. Jag håller helt med om att landskapsregeringen kunde ha haft en mindre mager skrivning i när det gäller jämställdhetskonsekvensbedömningen i det här fallet. Om man tillåts vända på diskussionen så omkullkastar det som ltl Sundbacks säger, just det faktum att samordningen av pensionerna leder till att männen, som jobbar med väldigt många olika saker och kanske därför inte hinner ta så mycket del av hemsysslorna, inte gynnas av den här pensionslagstiftningen. Eftersom de olika sysslor samordnas och leder endast till en pension så är skillnaderna faktiskt mindre i det här fallet när det gäller pensioner. I övrigt håller jag helt med ltl Sundback när det gäller kvinnor och pensioner.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det var ju synd att inte den analysen ingick i betänkandet så hade vi kanske kunnat pröva den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Man kan se på jämställdhet och rättvisa på olika sätt. Den här samordningen gäller i alla pensionssystem. Jag förstår i egentligen inte riktigt varför man på Åland för åländska politiker skulle ha ett system där man inte samordnade pensionerna. Det är ju heller inte jämställt och rättvist i så fall om man jämför med alla ute i samhället, som har haft många jobb. Där är samma sak.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har ingenting att säga mera just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Tack herr talman! Om man jobbar i det privata näringslivet och kanske har förvärvsinkomst från många olika sysslor så får man plussa ihop de pensionspengar man har tjänat under sin livstid. Det slås inte ihop och räknas bort någonting utan man får de pengarna man har betalat in och har rätt till. Det här systemet som föreslås av landskapsregeringen nu, det konfiskerar faktiskt en del av de pensionspengar man betalar in. Men det gäller bara om man haft en privat anställning eller är företagare och också engagerar sig politiskt. Jag tycker det är ganska typiskt från landskapsregeringens sida att man inte uppmuntrar företagsamhet och privat initiativ och att man jobbar extra som mycket man bara orkar och kan. I det här fallet, med den här lagstiftningen så blir man bestraffad. Man får inte rätt till de pengar man själv har slitit in. Det uppmuntrar också till att en privat företagare inte tar ut sin ersättning, som han är berättigat till från sin näringsverksamhet, som förvärvsinkomst. Han kommer naturligtvis att ta ut det som kapitalinkomst. Det betyder att kommunerna går miste om intäkter. Företagaren väljer att ta ut det som kapitalinkomst i stället för förvärvsinkomst, eftersom pensionsberättigande pengarna minskar p.g.a. den här lagstiftningen för en företagare eller politiker. Man uppmuntrar alltså inte till ökad företagsamhet från den politiska sektorn. Jag tycker att det är viktigt att man får in personer som också engagerar sig i företagen på Åland. Det är en väldigt viktig fråga. Jag tycker att man ska uppmuntra till ökat företagande bland politiker. Starta egna företag och jobba extra på sidan om för att se hur det ser ut i det verkliga livet.

Jag håller fullständigt med ltl Anders Eriksson och ltl Roger Jansson i deras argumentation. Jag tycker att här finns mycket man kan titta på ännu. Jag förespråkar sålunda att man borde titta på det en gång till i det allsmäktige också väldigt kunnande stora utskottet, där jag för övrigt sitter själv också. Vi kan väl sätta oss in i den här argumentationen, ur företagarnas synvinkel. Det är de facto en konfiskering av pensionen, som inte uppmuntrar till ett ökat företagande. Det uppmuntrar inte heller till att företagaren tar ut sin ersättning som förvärvsinkomst, vilket jag tycker att vi från den här salen ska uppmuntra företagarna att göra. Personligen försöka jag göra det och jag tycker att många fler borde göra det, istället för att ta ut sin ersättning som kapitalinkomst.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! Det är angelägna aspekter som ltl Karlström tar upp. Inläggen här idag har visat att man behandlar pensionsfrågan ur många infallsvinklar. När det gäller det privata företagandet så finns ju det facto systemen med frivilliga pensioner. Vi har ett system där man har avdragbara pensionsvillkor. Det är ju en aspekt, som man bör beakta i det här sammanhanget. Naturligtvis även behovet av någon form av likvärdig behandling. Den här debatten visar att det är välkommet att stora utskottet fördjupar sig de här frågorna, så att flera i den här salen får ta del av hur det kommer att påverka deras egna i framtiden pensionsvillkor. Jag stöder en behandling i stora utskottet.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Debatten blev ju inte så livlig och bred. Det är kanske för att många är överraskande över den information som här har kommit fram.

Det här lagförslaget innebär inte någon ny reform. Det är en liten korrigering i marginalerna i befintligt system. Vi har redan den här samordningen av pensionerna även för politikernas del. Vill man ha en ändring till stånd på systemet på Åland jämfört med riket så är det frågan om att göra om hela lagstiftningen för vår del och skapa ett eget system. Då bör man gå in också för de kommunalt anställda och landskapsanställdas del, så det är en ganska stor reform. Det är ändå skäl att man diskuterar den här frågan. I finsk lagstiftning är det samordning även av privata pensioner. Om man väljer att leva som företagare på kapitalinkomster och gör inbetalningar antingen i företagarpensionssystemet eller i andra privata pensioner så råkar man utför samordning och man även har APL-inkomster eller t.o.m. offentliga inkomster i sin karriär. Enda sättet att undvika den här samordningen är uppenbarligen att man ser till att man får sin pension från annat än pensionssystemen, alltså från kapitalavkastningar av olika slag, hyresinkomster eller något sådant. Vi ska väl inte befrämja att alla tvingas gå in i sådana system, det försvårar offentlig sektors finansiering, kan man väl lugnt uttrycka det.

De här exemplen, som vi har fått till lagutskottet om skillnaden mellan nuvarande samordningssystem och det nu föreslagna samordningssystem, visar kanske ändå inte att ärendet skulle ha några jämställdhetsaspekter. De exemplen som man har råkat ta från byråns sida ger vid handen att det nya systemet som nu föreslås ger en minskning av pensionen för dem som har en låg inkomst. Det kan jag tänka mig att har ett gender perspektiv. Medan exemplet med en högre inkomst här faktiskt ger en liten ökning av pensionen jämfört med nuvarande samordningssystem. Jag talar sålunda inte i egen sak, det är andra som drabbas. Jag ville inte göra jämförelsen med nuvarande samordningssystem och det nya för det är en ganska ointressant diskussion. Det är samordningssystemet som sådant som ger orättvisa utslag. Därför understöder jag förslaget om remittering till stora utskottet.

Talmannen

Begäres ordet? Under diskussionens gång har ltl Fredrik Karlström understödd av ltl Harry Jansson och ltl Roger Jansson föreslagit att ärendet ska remitteras till stora utskottet. Jag ber dem som stöder remiss till stora utskottet att resa sig. Talmannen konstaterar att mera än åtta ledamöter har stött remiss till stora utskottet. Ärendet kommer därför att remitteras till stora utskottet för att inhämta dess betänkande.