Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har behandlat landskapsregeringens meddelande om externpolitiken. Som vanligt har självstyrelsepolitiska nämnden gett alla sakutskott möjlighet att behandla meddelandet inom sina respektive områden. Alla utskott har också skrivit sina betänkanden. Vid detta tillfälle finns det också en möjlighet för sakutskotten att beskriva hela årets EU-arbete. Det är tänkt att landskapsregeringen regelbundet ska komma till utskotten med samrådsärenden och informationsärenden. Det här är ett jättebra tillfälle att beskriva för lagtinget i dess helhet vilka ärenden som har varit aktuella och vad utskotten har tyckt. Jag noterade att särskilt lag- och kulturutskottet hade två informationsärenden som de redogjorde för. Det visar att det fungerar på ett bra sätt.

Nämnden har inte desto mera gått in i utskottens olika betänkanden. Vi omfattar rakt av det som utskotten har skrivit. Jag räknar med att någon från respektive utskott närmare presenterar de olika betänkandena.

Nämnden har koncentrerat sig på mera övergripande frågor. Först allmänt om EU-läget inte bara utifrån åländska förhållanden, för det andra landskapets Ålands möjligheter till inflytande i arbetet samt landskapets interna frågor och till sist säkerhetspolitiska frågor.

Om man ser på det allmänna så är det väldigt stora frågor som man brottas med inom Europeiska Unionen. Det är stora utmaningar. Det finns t.o.m. tendenser att hela bygget knakar i fogarna. Det gnisslar faktiskt i det här samarbetet och det ger anledning till en viss oro.

Flykting- och migrationspolitiken kan vi konstatera att är ett misslyckande för den Europeiska Unionen. Man har en ganska oenighet mellan länderna hur man ska hantera och fördela flyktingarna. Det är lett till att Schengensamarbetet, Dublinförordningen har delvis satts ur spel, att gränserna har stängts, åtminstone har det införts gränskontroller mellan EU-länderna och det var inte alls avsikten med Schengenavtalet.

Från EU:s sida har man försökt minska flyktingströmmarna genom ett avtal med Turkiet vilket betyder att man har stängt gränserna in mot Europa. Under hörandet fick en ganska klar bild av att EU:s olika institutioner nog vill lösa det här och har lösningar på problematiken, medan det förekommer oenighet på ministerrådsnivå. De olika länderna drar åt lite olika håll.

En annan stor fråga som är aktuell för EU är Storbritannien och den folkomröstning som man står inför, den så kallade Brexit. I de senaste rapporterna sägs att det är ganska jämnt mellan sidorna. Om Storbritannien skulle välja att gå ur Europasamarbetet så kommer det nog att påverka hela EU och grunderna för EU-samarbetet. Det är lite svårt att se vilka följder det kan bli av ett sådant beslut. En stor risk är att också andra länder som är missnöjda med EU av olika orsakar följer efter och har sina folkomröstningar och kanske också lämnar samarbetet.

Här på Åland påverkas vi kanske inte väldigt direkt, men självklart påverkas även vi när EU:s grunder instabila. Grunden för EU är ett freds- och säkerhetsbygge. En stor majoritet av åländska politiker vill ändå se ett fortsatt EU, även om det finns många problem också för Ålands del så är alternativet med ett instabilt Europa ännu sämre.

En fördel skulle Brexit kunna få, även om det är negativt för EU som helhet så kommer det att leda till en omfördelning av ett antal parlamentsplatser och då kanske det finns möjlighet igen för Åland och Finland att få en plats till Ålands parlament. Men jag har inte så stora förhoppningar, jag tror att vi måste lösa parlamentsplatsen på andra sätt.

Då övergår jag till inflytandefrågorna. Vi här i lagtinget har under många, många år pratat väldigt mycket om inflytandefrågorna, hur självstyrelsen i ett tidigt skede ska kunna vara med och påverka olika åtgärder som vidtas av EU. Vi har fortsatt en envis kamp om parlamentsplatsen och där har vi verkligen inte lyckats. Vi ska definitivt inte ge upp. Vi ger en uppmaning till landskapsregeringen att de igen öppnar upp den här frågan och ställer kravet till landets regering att man måste lösa parlamentsplatsen inom landet. Vi tror kanske inte så mycket på en lösning på en europeisk nivå.

I övrigt när det gäller inflytandefrågorna så är det viktigt att vi är med tidigt i processen genom vår specialrådgivare, genom deltagande i beredningsarbetet i ministerrådet, genom deltagande i beredningsarbete i Finland och genom direkta kontakter med kommissionen. Landskapsregeringen har haft en nationell expert vid kommissionen och det har fallit väl ut. En tjänsteman har funnits på rätt plats inom kommissionen inom den delen som hanterar miljöfrågor.  Om landskapsregeringen igen väljer att skicka en tjänsteman så är det viktigt för landskapet att man faktiskt väljer rätt plats så att man får ut det mesta möjliga av den åtgärden för den tjänstemannen bekostas ändå av landskapet.

Vi hade mycket tro på subsidaritetskontrollen när vi höll på med Lissabonfördraget. Det har visat sig att det kanske inte ger så mycket till parlamentet, men det är ytterligare ett redskap där vi i ett tidigt skede i processen har möjlighet att säga ifrån om vi tycker att någonting kan komma att strida mot subsidiariteten. Hela det systemet finns väldigt bra beskrivet i vårt betänkande.

När det gäller vårt eget interna arbete i landskapet så är det avdelningarna som ansvarar och EU-enheten har det övergripande stödande ansvaret. Problemet här är resursbrist. Eftersom tjänstemännen i vår förvaltning har så många ärenden på sitt bord så blir EU-frågorna väldigt lätt nedprioriterade, EU-frågorna ligger ofta långt ner i arbetshögen. Det är viktigt att komma ihåg att lagtinget ska involveras. Det är viktigt att vi börjar få detta att fungera. Statistiken visar att det är väldigt få ärenden som förs över till lagtingets utskott för information eller för samråd. Vi konstaterade att under fjolåret var det noll samrådsärenden och tre stycken informationsärenden. Landskapsregeringen borde få detta fungera, utskotten har också ett ansvar att lyfta frågor och begära information från landskapsregeringen.

Jag tror också att det skulle vara viktigt för landskapsregeringen att se över om det är ett rätt sätt att jobba att alla avdelningar och alla tjänstemän har ett ansvar, eller borde man lägga ett tyngre ansvar på EU-enheten och kanske få det att löpa på bättre den vägen?

Slutligen, herr talman, har vi också ägnat oss åt säkerhetspolitik, vilket vi också gjorde i samband med redogörelsen som vi diskuterade här förra veckan. De säkerhetspolitiska frågorna i Europa och de olika terrorattackerna som har skett under den senaste tiden i flera av de europeiska större städerna har ju inte direkt påverkat Åland. Vi har fått ta emot några flyktingar men i övrigt kanske inte direkt påverkats.

Men det har ändå gett landskapsregeringen och oss alla anledning att titta över vår beredskap som finns. Precis som i omvärlden så kan den förbättras, skärpas och framförallt tydliggöras. Här på Åland har vi en samrådsdelegation för beredskapsärenden, en samordning mellan landskapets och statens åtgärder vid en eventuell krissituation och det är där som arbetet ska samordnas. Vi vet att det fungerar väl. Var och en myndighet ansvar för sina områden och att det vidtas åtgärder inom respektive områden; sjukvården, polisen osv. Det som är viktigt för lagtingets del är att landskapsregeringen ska vara uppdaterad, följa utvecklingen och försäkra sig om att beredskapen som upprätthålls är tillräcklig.

Vi vill också påminna om det som diskuterades i anslutningen till redogörelsen; att det ska göras en plan och en utredning angående handräckning. Det är viktigt också i det här sammanhanget.

Landskapsregeringen bör ha ett fast grepp så, om det otänkbara sker, att alla resurser, landskapets och statens, samverkar för att trygga ålänningarnas liv och egendom. Tack.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag håller helt med vtm Eriksson om att Brexit inte ska vara det som ska ge Åland en parlamentsplats, även om det möjligen skulle kunna öppna upp för det.

Det är helt sant, 2019 är alldeles snart här så det är väldigt brådskande nu att man ser till att man får de tidigare löftena från olika ställen infriade och att vi får Finland indelad i valkretsar inför nästa EU-parlamentsval.

När det gäller Storbritanniens folkomröstning så tror jag också precis som vtm Eriksson att det väger väldigt jämnt. Det som kan göra mig fundersam är att engagemanget är mycket större hos dem som vill rösta nej. Det är väldigt, väldigt många som kanske tycker att det inte är så tokigt att vara medlem i EU och man kanske tycker att Storbritannien betalar för mycket men det räcker inte till för att engagera sig.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det som oroar är att det är väldigt svårt att överskåda konsekvenserna för hela EU men alldeles särskilt för den som ska rösta i Storbritannien. Jag tror att man för fram väldigt enkla budskap för att föra fram sin linje. Jag kan tänka mig att det är väldigt svårt att bo i England och ta ställning i den här frågan utan att ha hela bilden klar för sig.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Min begränsade erfarenhet av de engelsmän jag har talat med, om jag exkluderar de insatta politikerna, så har de en väldigt liten kunskap. Man tänker sig Storbritannien som det var före man gick in i unionen. Man har inte tänkt på att det faktiskt blir ett utanförskap och att man måste ”avtalas in” hela tiden. Det finns nog ett stort informationsunderskott och det kan inte vi ålänningar ta på oss, men det ju är intressant att diskutera.

Däremot tror jag att om Storbritannien går ut ur EU så kommer det att påverka även Åland. Väldigt mycket är nationellt samarbete och Storbritannien är Finlands bästa vän inom EU. Visst kommer det att bli annorlunda när man kanske förlorar en av sina allra största vänner, kanske inte djupaste vän men i alla fall störst i storleken.

Det kan också bli en sådan fördel, om England stannar kvar, att man får lov att bli mer försiktig att lägga sig i så mycket detaljer och mera börja besluta övergripande.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Om Storbritannien lämnar EU så kommer det att påverka hela EU-bygget och därmed också alla medlemsländer och alla regioner. Det blir ett nytt EU. Storbritannien är ett av de länder som har varit med från den allra tidigaste starten och är en av de stora länderna. Det är självklart att det påverkar. Jag för min del hoppas verkligen att Storbritannien blir kvar och att vi kan bygga vidare på ett stabilt Europa för fred och säkerhet för oss alla EU-medborgare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Lagtinget har lämnat lagstiftningsmakt ifrån sig till EU:s olika institutioner och därmed behöver lagtinget i ett tidigt skede intressera sig för vad som är på gång inom EU. Jag saknar en skrivning i det här betänkandet angående en formalisering av en sådan information.

När lagtinget besökte Bryssel här på vårvintern framkom att de som arbetar inom EU från Åland, särskilt specialrådgivaren, är beredda att komma till lagtinget och informera om vad som är på gång. Det skulle vara intressant om vtm Eriksson kunde redogöra för hur nämnden har tagit till sig den givna möjligheten att vi får den informationen på ett mera formaliserat sätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har faktiskt inte diskuterat specifikt just den frågan. Däremot håller jag med. Vi har i Bryssel en specialrådgivare som är hela landskapets gemensamma rådgivare, som är tjänsteman hos landskapsregeringen men som ändå ska ha en nära och ofta kontakt till lagtinget. Jag tycker att detta är väldigt viktigt. Nu när vi behandlade det här meddelandet så hörde vi specialrådgivaren. Jag kan tänka mig att vi regelbundet bjuder in den tjänstemannen för en diskussion så att vi hela tiden håller oss uppdaterade.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ja, jag vet ju att det intresset finns hos den personen som har den här tjänsten. Jag förlitar mig på att nämnden också tar den möjligheten eftersom vi måste ta alla möjligheter som vi har, även om det skickas ut ett nyhetsbrev men det kanske inte är lika lätt att läsa sig till den informationen som man får när man träffar personer som ändå lever i den vardagen hela tiden.

I enlighet med de diskussioner som vi hade när lagtinget besökte Bryssel så ser jag fram emot att vi också får den här möjligheten till information.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är också viktigt att utskotten tar del av den sakkunskap som specialrådgivaren sitter på. Informationen ska inte bara komma en väg, från landskapsregeringen till utskotten, utan utskotten har också ett ansvar att jobba med EU-frågorna, likaväl som grupperna i lagtinget behöver följa med. Åtminstone vår grupp har haft specialrådgivaren som vår gäst och diskuterat EU-frågor med. Jag tror att det är ett bra sätt att hela tiden uppdatera sig och följa med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, herr talman! Social- och miljöutskottet har valt att tre områden som rör dels social- och hälsopolitiken inom det nordiska samarbetet och dels när det gäller EU-samarbetet; EU-strategin för Östersjöområdet samt att bryta det sociala arvet.

Vi kan konstatera att i år är det Finlands ordförandeskap för det mellanstatliga samarbetet i det Nordiska ministerrådet som pågår. Det innebär att det samarbete som finns idag mellan Åland och det nordiska är ännu mera synligt och påtagligt än under andra år kanske. Redan nästa vecka kommer det här i Mariehamn att ordnas ett expertseminarium om jämställdhet och hälsa, om vikten av en god, jämlik och jämställd hälsa. Där lyfts många viktiga frågor om bland annat genus och kön och vad det får för konsekvenser.

 Utskottet har erfarit att landskapsregeringen i större utsträckning än tidigare har deltagit i det nordiska samarbetet på det funktionshinderpolitiska området, vilket utskottet finner positivt. Under året kommer tre nordiska konferenser att arrangeras på Åland; Nordiskt ledarforum för dövblindverksamhet, Nordiskt forum om högre utbildning, mänskliga rättigheter och funktionsnedsättning samt Nordisk konferens om implementering av FN:s konventionens rättigheter för barn och unga med funktionsnedsättning. Allt detta är mycket bra.

Åland har sedan länge ett samarbete med Nomesko, vars uppdrag är att insamla, jämföra och årligen publicera hälsostatistik från de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Utskottet noterar att landskapsregeringen inte deltar i Nordiska socialstatistikkommitténs, Nososko, motsvarande arbete. Nososko tittar på de sociala nyckeltalen. Utskottet ser att det finns möjlighet att vara med framöver. Landskapsregeringen borde överväga att delta. Det är värdefullt att kunna jämföra, ha erfarenhetsutbyten och ha nyckeltal där man kan jämföra t.ex. hur det ser ut inom det sociala området.

När det gäller EU-strategin för Östersjöområdet så har Åland varit ganska aktivt med, dels i HELCOM:s arbete. Vi är speciellt glada att erfara att frågan som rör utsläpp från avloppsvatten från fartyg förhoppningsvis kommer att få en lösning. Från år 2019 krävs en lösning på nybyggda fartyg och från år 2021 på befintliga fartyg. Det här är en av många frågor som är viktiga när det gäller att minska utsläppen av kväve och fosfor. Vi kan inte ensamma rädda Östersjön, men vi kan och vi ska göra vad som står i vår makt. Vi ska kunna kräva att alla andra Östersjöländer inom HELCOM också ska genomföra om det som man har kommit överens om och minska utsläppen på kväve och fosfor.

Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen fortsättningsvis kontinuerligt deltar i HELCOM:s gränsöverskridande vattenvårdsarbete.

En tredje fråga som vi har behandlat gäller hur man kan bryta det sociala arvet och hur vi kan investera i barnens framtid. Den här frågan har EU haft på agendan under en längre tid. Utskottet har erfarit det här myndighetssamarbetet som landskapsregeringen har tagit initiativ till genom rapporten ”Elevers och studerandes hälsa och inlärning”. Man samarbetar med ÅHS, utbildningssektorn och andra myndigheter så att barn och unga som har psykiska eller fysiska problem inte ska falla mellan stolarna. Man har ur den här rapporten valt ut tio olika utvecklingsområden som ska utgöra grunden för det fortsatta arbetet med hur man ska minska riskerna med att trilla mellan stolarna. Utskottet stöder och välkomnar det här arbetet.

Jag vill också nämna rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2012” som är viktig.

Vi har också tagit upp yrkesinriktad specialundervisning. Yrkesinriktad specialundervisning erbjuds idag endast inom hotell- och restaurangbranschen samt inom fastighetsskötsel.  

Utskottet anser att det är viktigt att alla barn och ungdomar ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar. Enligt utskottet är utbildningsutbudet på gymnasienivå för studerande i behov av särskilt stöd inte tillfredsställande. Utskottet har dock erfarit att landskapsregeringen avser att utveckla och bredda utvecklingsutbudet för att säkra en studieplats för alla. Vi hoppas att de här målsättningarna fortfarande kan stå kvar trots att det finns ett tufft sparbeting också inom utbildningssektorn. Tack, herr talman.

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet handlar om externpolitik.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Eftersom ordförande Silander har förhinder så presenterar jag finans- och näringsutskottets utlåtande angående landskapsregeringens externpolitik.

Herr talman! Förra året valde man att koncentrera sig på energifrågor som en del av näringspolitiken. Denna gång har utskottet valt att fokusera på skattefrågor som en del av finanspolitiken. Det är högaktuellt med tanke på bl.a. Ålandskommittens arbete med självstyrelselagsrevisionen.

Med tanke på den tidigare debatten här angående dialogen med landskapsregeringen så vill jag från finans- och näringsutskottet säga att det börjar bra.  

I mars hade vi ett samrådsärende med landskapsregeringen. De informerade oss om bl.a. åtgärdspaket mot skatteflykt och direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion. Vi har fått ett bra system att fungera.

Det passar bra att lyfta upp konsoliderad bolagsskattebas i utlåtandet. Kommissionen verkar aktivt för en harmonisering av den direkta företagsbeskattningen. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen kontinuerligt arbetar med att säkra självstyrelsens rätt att utöva en egen skattepolitik inom landskapets behörighet. Detta är viktigt med tanke på landskapets nuvarande lagstiftningsbehörighet i fråga om företagsbeskattningen.

Herr talman! Vi tittade även på det framtida mervärdesskattesystemet, tullkodexen och skattegränsen. Det är viktigt när vi tänker på konkurrenskraften för de åländska företagen men också att vi ska ha en rörlighet och enkel hantering av skattegränsen mellan Åland och resten av EU för att därmed möjliggöra en smidig handel.

Herr talman! Det här var helt kort de saker som vi i finans- och näringsutskottet valde att lyfta upp i det här utlåtandet. I dessa tider ser vi det som angeläget att lyfta dessa frågor. Vi valde att titta lite djupare och komma med åsikter i dessa frågor. Tack, herr talman.  

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Bästa kollegor, lag- och kulturutskottet har tagit del av landskapsregeringens föreliggande meddelande med stort intresse. Utskottet har valt att identifiera några särskilt intressanta frågeställningar.

Det var naturligt att det blev frågan om ett åländskt eventuellt fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet som upptog en stor del av våra inledande diskussioner. Vi i utskottet har bemödat oss att hitta en gemensam formulering som kan ligga till grund för lagtingets fortsatta hantering av den här frågan. Vi ser lite olika på de möjligheter som ett fullvärdigt medlemskap skulle ge oss och på de skyldigheter och naturligvis kostnader som skulle följa av ett fullvärdigt medlemskap. Att upprätta ansvaret för en hel organisation, tidvis i alla fall, så det är klart att det kräver sitt.

Vi har enats om att vi vill att landskapsregeringen konstant ska bevaka den här frågan på nordisk nivå. Vi tycker att landskapsregeringen tillsammans med Ålands delegation i Nordiska rådet ska bemöda sig om att informera lagtinget om den här frågeställningen så fort det finns skäl till det. Det här förutsätter att man följer utvecklingen noggrant. Det är värt att notera att än så länge har inte Färöarna lämnat in en formell ansökan om fullvärdigt medlemskap. Vi ska tro och hoppas att de diskussioner och de samtal som hela tiden pågår inom Nordiska rådet, via Ålands delegation, gör att man kommer att ha förhandsinformation när något sådant blir högaktuellt.

Sedan har vi tittat på Nordens institut, vi passade på när vi hade den här frågeställningen. Det är väl kanske inte så mycket externpolitik, men det berör också det eftersom det handlar om att föra ut den åländska kulturen.

Vi har även tittat på utbildningen. Det är särskilt angeläget att notera att när det gäller att få tillgång till medlemskap i de nordiska samorganisationerna så är det inte det lättaste alla gånger. Utskottet känner en liten förvåning i att det ska vara problem att få fullvärdigt medlemskap i t.ex. Nordforsk. Vi får se hur det går med Ålands representation i ministerrådets största utbildningsprogram, Nordplus. Vi ska hoppas att det löser sig där.

Man borde förstå att den här typen av bakslag gör ju bara att kravet på fullvärdigt medlemskap för Åland och de andra autonoma områdena kommer att öka.  

Vi har också passat på att informera oss om flyktingmottagning och integration. Vi konstaterar att det är en god beredskap och ett bra kunnande som landskapsregeringen har byggt upp. Utmaningarna är tidvis stora.

En fråga som vi har valt att lyfta fram när det gäller enskilda människor är att man ska kunna kombinera både arbete och utbildning. Man ska inte behöva vara arbetslös för att få en kostnadsfri utbildning i svenska. Vi vet alla hur oerhört viktigt det är att ha tillgång till ett samhälles modersmål om det ska fungera i vardagslivet.

Som vtm Eriksson nämnde så har lag- och kulturutskottet valt att redogöra för de två informationsärenden som är förknippade med externpolitiska frågor; dels frågan om upphovsrätt och dels frågan om portabilitet över gränserna. Det här är också ett mycket angeläget område för Åland att bevaka. Vi kan konstatera att det görs otroliga ansträngningar på olika plan. Ännu har vi inte hittat ”Sesamporten öppna dig”, utan vi får vara glada över att det finns ansträngningar. Vi har också ställt oss frågan varför det är SVT som hela tiden lyfts fram som pilotfall och vi har fått en mycket god förklaring. Det är SVT som kan vara nyckeln till andra privata aktörer när det gäller tillgång till tjänster över nationsgränserna för att slippa undan geoblockeringen. Vi vet alla att det är Canal Digital som har tagit ett första mycket viktigt steg för att visa att man är beredd att i vissa fall respektera EU-domstolens utslag för att se till att ålänningarna ska kunna ta del av mera service på svenska över nätet. Tack, talman.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Ltl Jansson nämnde i sin presentation Ålands delegation i Nordiska rådet och relationen mellan landskapsregeringen och lagtinget. Jag kan bekräfta att relationen är mycket god. Vi hade möte i morse och där gav landskapsregeringen information om att vi i september kommer att få ett meddelande kring arbetet i Nordiska rådet och då kommer frågorna om fullvärdigt medlemskap att ingå. Vi ser fram emot att få ta del av det i september.

Ltl Harry Jansson, replik

På lag- och kulturutskottets vägnar välkomnar jag det beskedet. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Det är ju bra att lag- och kulturutskottet tydligt stadgar att det är enligt nämndens mening väsentligt att Färöarna, Grönland och Åland har samma status och ställning i det nordiska samarbetet. Det är en bra påminnelse med tanke på regeringens lite veliga linje hittills, kan man säga, i frågan.

Jag hade själv möjlighet att delta i egenskap av ersättare när den här frågan diskuterades i lag- och kulturutskottet.  Jag uppmanade lag- och kulturutskottet att precisera sig lite när man skriver att ”man uppmanar landskapsregeringen då tidpunkten är den rätta att belysa frågeställningen om ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet ge ett meddelande till lagtinget.” Jag ifrågasatte tidpunkten. När bedömer lag- och kulturutskottet att tidpunkten är den rätta om inte nu, i god tid före en eventuell ansökan lämnas in? Vilken tidpunkt rör det sig om?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ledamotens fråga är naturligtvis fullt berättigad. I och med att vi fick besked om att det inte är aktuellt för Färöarna att i dagsläget lämna in en ansökan så kunde vi därför enas om en sådan här lite mera försiktig skrivning, om att när tidpunkten är lämplig. När vi har fått besked från ordförande i Ålands delegation i Nordiska rådet, Britt Lundberg, om att det här är på gång nu så då får vi väl se att processen i alla fall går vidare. Det är givet att den framförhållningen måste vi ha, att vi har debatterat, diskuterat och analyserat konsekvenserna tillsammans före det att Färöarnas eventuella ansökan får en formell handläggning på nordisk nivå.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag antar att utskottsordförande Jansson kanske inte kan svara för hela utskottet, men jag ber ändå om en privat åsikt i frågan. Kan ltl Jansson tänka sig att det faktiskt är Åland som driver på den här processen? Att man inte ständigt avvaktar vad Färöarna och Grönland gör, utan att man från åländsk sida initierar ett fullvärdigt medlemskap och försöker få med Färöarna och Grönland på tåget. Hur ser ltl Jansson på en sådan fråga?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag hoppas att mitt leende visar min syn på den här frågan. Nu representerar jag utskottet och ska stå för den samlade bedömningen så jag väljer att konstatera att den här frågan är aktuell. På det sätt den handläggs så visar det i alla fall att vi är med på spåret.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Britt Lundberg

Herr talman! EU står inför sina största utmaningar någonsin. Att Storbritannien ordnar folkomröstning den 23 juni både stör och skakar om EU:s lednings legitimitet och den har också försvagats.

EU:s svaga ledning leder till att de stora länderna stärker sina egna intressen. Angela Merkel är kanske förgrundsfiguren för EU idag.

Inspirerad av Fredsinstitutets Gunilla Herolf så borde man ta tillvara den här situationen. De mindre länderna och regionerna borde gå samman och presentera lösningar och smarta idéer och på så sätt öka sitt inflytande.

I en artikel i Huvudstadsbladet i förra veckan lyfte generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet det nordiska arbetet på ett förtjänstfullt sätt. Norden får allt högre status, breddar sig och är nu framåt bland annat inom nordisk mat och design. De nordiska länderna har stort inflytande i förhållande till sin storlek. Det nordiska samarbetet ska inte bara användas gentemot USA utan också användas inom EU. Det nordiska samarbetet bygger på gemensamma värderingar och mycket gemensam syn vad gäller politik, ekonomi och kultur. Det nordiska perspektivet brukar sammanfattas med några viktiga ord; öppenhet, tillit, kreativitet, hållbarhet och medmänsklighet. Det utgör en stark och mycket viktig värdegrund.

På samma sätt som de mindre länderna inom EU kunde stärka sitt inflytande, på samma sätt kan också Åland se sina möjligheter att tidigt påverka tillsammans med vänner. Det är inte storleken på vår befolkning som avgör hur stort inflytande vi har. Det handlar faktiskt till syvende och sist om hur vi använda kontakter som har skapats, hur många samtal som rings, hur många brev som skrivs, hur många överenskommelser som sluts och hur många människor man träffar och pratar med.

Det hade varit spännande att läsa om vilka vägar och arbetssätt Åland använder för att påverka och vilka strategier som görs upp för att öka kontakterna och de personliga relationerna bland annat till kommissionen som förstås är central inom allt EU-arbete. Det är i kommissionen och hos kommissionärerna som alla idéer börjar. Har man goda och kontinuerliga diskussioner med kommissionärerna så minskar risken att Åland får förslag som är svåra att genomföra i vårt samhälle. Ingen, inte ens kommissionen, vill fatta dåliga beslut. Men har man inte nåtts av kunskaperna och har man inte fått höra om konsekvenserna för de tankarna man har så är det inte heller lätt att känna till dem och kunna ta hänsyn till dem i sitt beslutsfattande.

Herr talman! Det är bra att skapa kontakter men det avgörande är till syvende och sist hur kontakterna tas tillvara och hur de används.

Självstyrelsepolitiska nämnden nämner också subsidiaritetsprincipen. Jag håller helt med om det som nämnden skriver, att principen i sig är oerhört väsentlig och det är oerhört viktigt att man bevakar den, men däremot är instrumentet, tyvärr, ineffektivt och trubbigt. Dessutom är det tråkigt att konstatera att för ett tag sedan var det en subsidiaritetsinvändning som hade så många anmälningar så att kommissionen var tvungen att ta upp ärendet för omprövning och sedan konstaterades att kommissionen ändå vidblev beslutet och helt enkelt struntade i vad som hade framförts i invändningarna. Det medförde förstås att kraften att göra allt detta arbete att försöka få en subsidiaritetsinvändning till stånd känns lite bortkastad.

Det tredje som jag tänkte ta upp av det som finns i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande är det säkerhetspolitiska läget. Nämnden skriver att det är viktigt att regeringen är aktiv och utvärderar den beredskap som upprätthålls på Åland.

Den allt mera militariserande verksamheten som börjar finnas när det gäller räddningsinsatser runt om så tycker jag att regeringen borde möta det med att tillsammans med Sverige och Finland formalisera ett samarbete inom räddningstjänsten som är civil. På det sättet skulle man ha en beredskap att också kunna möta kriser ickemilitärt på Åland.

Allra sist, herr talman, för framtiden önskar vi mera visioner, vad vi vill med Åland och dess externpolitik och tydliga målsättningar för perioden. Att ha tydligare målsättningar för perioden är inte att visa finger eller att göra en anmärkning mot någon. Tvärtom, det är ett instrument för att sedan kunna se hur det gick och vilka insatser till som skulle behövas för att nå i mål samt att man också skulle dra lärdom av vad man har gjort. Det tror jag att är det bästa sättet om man vill nå utveckling och det är jag helt säker på att vi allihop vill. Tack, herr talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! De här meddelandena har sett ganska lika ut under ganska många perioder. Det är för att man verkligen väljer ut de konkreta frågor som har absolut störst betydelse för det åländska samhället. Det blir lite av en långbänk av de här ärendena. Det blir inte riktigt de här visionerna som ltl Lundberg var inne på. Man tittar mera konkret på hur det här kan falla tillbaka på Åland. Det är jätteviktigt. Det är precis där som vi måste vara när man börjar bereda vitböckerna och grönböckerna. Då måste man vara på hugget direkt. Detta med mål och långsiktighet är en liten annan diskussion.

När det gäller subsidaritetskontrollen så har vi kämpat i så många år med inflytandefrågorna, att vi ska få plats vid ministerrådsmötena, domstol, kommissionen och en parlamentsplats.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag pratade om två olika saker när jag pratade om mål och det gäller kanske inte för enskilda EU-ärenden.

När man ger ett meddelande i externpolitik så skulle det vara intressant att få ta del av vad landskapet Åland vill med sin externpolitik. Vart ska vi nå? En sådan diskussion borde föras. Jag tycker att det skulle vara bra att ha en sådan diskussion som grund i lagtinget.

När det gäller de enskilda ärendena så vore det bra att kanske börja behandlingen av det här ärendet med någon form av brainstorming. Man tittar igenom de olika ärendena som finns och ser vad som borde göras och framförallt göra vissa prioriteringar. Ska man jobba väldigt starkt och faktiskt vill ha inflytande i ett ärende, som förhoppningsvis inte ens ännu är färdigt på agendan utan ett så oskrivet blad som möjligt, så fordrar det stora insatser och det är egentligen det allra viktigaste för Åland.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är också därför som jag är väldigt angelägen om att lagtinget och dess utskott ska komma in i arbetet just i det skedet när man börjar skriva på pappret hur Åland vill ha det, vilka konsekvenser det kan få för Åland och även att välja prioriteringarna. Det är det som landskapsregeringen har gjort, landskapsregeringen har valt vissa ärenden som man följer, det som är allra viktigast.

Tillbaka till subsidaritetskontrollen, när vi höll på med inflytandefrågorna så trodde vi att subsidaritetskontrollen skulle bli så viktig. Vi fick in i lag och vi fick in i statsrådets principdokument så vi har regelverk för hur allt detta ska skötas. Det enda vi inte har ännu är parlamentsplatsen. Alla andra regelverk har ju fallit på plats. Så länge vi inte är en part i EU så får vi jobba via Finland. Subsidaritetskontrollen var nog inte det tyngsta redskapet i verktygsboxen.

Ltl Britt Lundberg, replik

Det är precis som vtm Eriksson säger. Ingen visste när man lade ner allt detta arbete på att få in detta i självstyrelselagen att subsidaritetskontrollen skulle bli så verkningslös som man faktiskt lite ovårdsamt kan säga att den är idag. Samtidigt tycker jag att det var ett klokt val av Ålands lagting och Ålands landskapsregering att lägga ner det här arbetet, för det kunde faktiskt ha blivit ett viktigt instrument och då skulle vi inte ha hunnit med om vi inte hade gjort det här arbetet. Ibland kan arbeten bli lite onödigt ambitiösa, men aldrig är någonting bortkastat.

När det gäller parlamentsplatsen så sades det efter senaste valet att det skulle få gå några val så att diskussionen skulle få lugna ner sig. Nu har vi snart 2017 för dörren och 2019 är det val så nu är det hög tid att lägga i högsta växeln när det gäller det arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Herr talman! Bästa lagting, det är intressant betänkande vi har framför oss. Det arbetssättet som självstyrelsepolitiska nämnden använder är att man tar råd och får skrivningar av våra expertutskott. Jag tycker att det är ett positivt sätt att jobba. Det betyder också att hela lagtinget har haft god möjlighet att ta del av de här diskussionerna och informationen som man enas kring. Jag tycker att det är ett bra sätt att arbeta.

Vi har några synpunkter från gruppen som jag skulle vilja nämna kort. Det som är politiskt oerhört intressant i EU-politiken är situationen med Storbritannien och folkomröstningen kring Brexit den 23 juni. Jag tycker vi diskuterar detta lite för lite om vi ska diskutera externpolitiken och dess konsekvenser.

I nämnden har vi haft jättebra diskussioner. Vi har skrivningar redan i inledningen kring detta. Problematiken kan ju göras intressant, vilket vtm Viveka Eriksson lite nämnde i sitt anförande. Om det sker att Storbritannien faktiskt går ur EU så blir det faktiskt en massa stolar lediga. Vad händer då med de här stolarna, hur ska de fördelas och var är då Åland med och förhandlar om en egen parlamentsplats? Då har vi en ypperlig möjlighet. Ingen i nämnden önskar att Storbritannien ska gå ur. Vi vill alla att Storbritannien ska bli kvar och vara med i EU. Vi är inte intresserade av att rubba den balans som finns. Skulle det mot förmodan hända så har vi fört diskussioner om hur vi ska göra då. Precis som med de andra politiska frågorna gäller det då att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Jag tycker att det är intressant att vi redan här är steget före i tänkbara lösningar.

Det andra som inte har diskuterats så mycket men som jag tycker att också hör rätt mycket till EU-politiken är; var tar EU slut, vad är EU och hur många medlemsländer ska EU faktiskt ha?

I samband med debatten om Brexit har man lyft fram Turkiets medlemskap och möjligheten att omdefiniera Europa. Jag tycker att det är ett intressant begrepp. Hur många länder ska vi ta in och vilka värderingar ska man ha kring människorättsfrågor osv. för att vara en del av Europa? Vilken ekonomi och stabilitet ska man ha?

Vi har sett att stora orsaker till den ekonomiska krisen som EU var med i beror på att man kanske var för snabb med att ta med många nya EU-länder som ännu inte var ekonomiskt riktigt stabila. Detta i kombination med krigen, oroligheterna som vi har ute i världen och de stora flyktingströmmarna påverkar även Åland. Det är ganska mycket som har hänt ganska snabbt på kort tid. Oerhört intressanta diskussioner har vi haft i nämnden just kring de här frågorna.

Vad gäller åländsk representation i Bryssel så är det glädjande att vi är så envisa som vi är. Jag tror att med uthållighet och envishet så kommer vi säkert att komma fram. Vi märker man sätter fram stegen för varje politisk diskussion vi har med riket. Man hör att det diskuteras lite i alla våra betänkanden men också i Ålandskommittén och i andra diskussioner. Man för hela tiden fram att vi borde ha möjlighet att ha inflytande just i och med att vi är så pass beroende av EU-lagstiftningen. Vi har många gånger hört debatter hur man har varit frustrerad över beslut som har tagits i EU och sedan kan man egentligen inte påverka. Här blir det naturligt, vi hör till EU, Finland sköter EU-politiken ganska långt, vi har inte representation i själva parlamentet men vi har våra tjänstemän, men det är oerhört få personer som ska bevaka ett stor politikområde. Här får vi igen det problemet, som vi ofta hör, att det är beredningen på svenska. Det är oerhört tråkigt att man år ut och år in måste påpeka detta. En bekant undrade varför vi inte tar beredningen från Sverige. Rimligtvis borde översättningen från EU-parlamentets bord till Sverige gå direkt på svenska. Varför ska det gå omvägar via Finland och sedan översättas på nytt till svenska? Skulle man inte kunna ha ett samarbete där? Jag måste ärligt säga att jag inte har ett klart och tydligt svar på det. Nästa gång vi diskuterar de här ärendena kommer jag att försöka få klart för mig varför vi inte samarbetar mera med Sverige när det gäller sådana här frågor.

När vi nu är inne på kommissionen och kunskap så vill jag kort nämna att vi också har skickat representation härifrån till parlamentet i Bryssel. Vid miljöenheten har vi haft en tjänsteman som har varit till stor nytta för Ålands landskapsregering. Den tjänstemannens tid är nu slut och hon är tillbaka. Tanken är att man ska kunna skicka flera människor till Bryssel. Nämnden konstaterade att det alltid är en ekonomisk fråga och en resursfråga. Vi behöver politiskt diskutera när resurserna ska begränsas och när de inte ska begränsas. Efter att vi har gjort en analys av nyttan vi har haft av tjänstemannen och kunskapen som Åland får tillbaka så är det nog ett område som åtminstone jag är villig att satsa lite mera på. Vi lyfter fram att vi behöver vara eniga och diskutera inom vilket område vi ska skicka ner tjänstemän till Bryssel och få ett utbyte. Jag tror att kunskap är bra och det kommer alltid att komma oss till nytta om vi har flera personer på rätt poster. Det är någonting som vi behöver tänka på. Det är klart att det kostar lite, men ibland får man mycket, mycket mera tillbaka.

Efter alla flyktingströmmar och den situationen vi har haft i EU så var vi hemskt oroliga att det skulle komma stora lass med färjorna. Landskapsregeringen och alla andra satte stor tilltro till att systemen kommer att fungera på Åland i fall det skulle hända någonting. Vid hörandet har vi insett att det var bra att vi satte igång larmknapparna och gick igenom hur vår beredskap fungerar. Om en färja skulle sjunka eller vid en plötslig kris så har man gått igenom de aktuella säkerhetsrutinerna och säkerhetsläget. På det sättet klarar man av eventuella storolyckor och annat. Om det, mot förmodan, skulle komma stora flyktingmassor så har vi verktygen att ta hand om dessa människor och föra dem till rätt instans.

Slutligen vill jag tacka nämnden och mina kollegor för ett bra samarbete och utskotten för ett bra arbete och bra betänkanden.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är helt rätt och fint att ltl Kemetter trycker på att Åland behöver ha beredskap efter den 23 juni gällande Storbritanniens medlemskap i EU. Den 24 juni vet vi, det är ganska snart och då behöver det finnas beredskap att regeringen tillsammans med Finland kan gå in i diskussioner. Det kommer antagligen att gå väldigt snabbt särskilt om Storbritannien väljer att vara utanför. Man ska hitta en krisplan, vilket man säkert till vissa delar redan har, men man ska också hitta hur organisationen ska lägga sig. Det kan handla om den första, andra eller tredje veckan efter den 24 juni som de bitarna kan falla på plats så det är jätteviktigt.

Sedan vill jag också diskutera lite om beredning på svenska. Jag återkommer.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Britt Lundberg, det är precis som ni påpekar, det händer snabbt. Det är klart att EU rimligtvis måste ha en beredskap. Jag förväntar mig att landskapsregeringen och lantrådet också är på plats. Om Storbritannien går ur EU så behöver vi vara där, platserna ska ju fördelas och då har vi faktiskt en stor möjlighet att få en plats. Det har hela tiden hetat att Finland inte kan ge ifrån sig av dessa 13 stolar, men då har vi en öppning till nya förhandlingar. Jag förväntar mig att man gör det bästa man kan eftersom vi på alla andra områden hela tiden kämpar för en egen plats och det finns oerhört många skrivningar kring en egen parlamentstol.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! I annat fall är det viktigaste spåret att man får Finland att indela valkretsar så att vi på det sättet får frågan ur välden och får vår rättmätiga demokratiska rätt.

När det gäller om man kunde ta beredningen på svenska från Sverige så använde jag regionkommittén och gjorde ett testprojekt. Jag vände mig till Sverige och Finland och förde diskussion kring om man kunde översätta regionkommitténs ärenden, som ändå inte är beslutande utan rådgivande. Från svensk sida var man absolut positiv till detta med det fodrades att Finland skulle komma med en anhållan om att vi här behöver hjälp med den svenska servicen. Vad jag har förstått så ville man inte anhålla om detta från finsk sida hittills i alla fall.

Sedan har jag fortsatt den här diskussionen även på Europaparlaments planet, men då handlar det mera om intern säkerhetspolitik och det blir svensk inrikespolitik och finsk inrikespolitik och det vill man inte avslöja åt varandra.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Britt Lundberg, jag minns att jag råkade vara inne som ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden när ni var talman och då fördes den här diskussionen så nu kopplar det tillbaka.

Min tanke är att om man en gång översätter ärenden och då borde man kanske i ett tidigare skede kunna få ta hand om översättningarna så att det inte måste göras dubbelt, flera gånger om. Det är inte kostnadseffektivt. Det problematiska är att det kommer direkt på finska, arbetet sätts igång och man kanske vill vara först. Alla våra tjänstemän kan inte finska och det krävs inte heller. Det blir ett demokratiproblem. Det är glädjande att nämnden är så tydlig i sin skrivning. Vi skriver att vi ser det som stora problem och därför ville jag belysa det i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Både lagtinget och landskapsregeringen har haft kontakter till riksdagen och regeringen i Stockholm om just möjligheten att få ett samarbete och kunna få dokument snabbt översatta till svenska. Det finns absolut en beredskap från deras sida att bistå med det. Problematiken är att vid alla ärenden som vi ska vara med och påverka så måste vi påverka via Helsingfors, via Finland. Det är i de arbetsgrupperna som vi måste in med våra synpunkter och det är det arbetet som bedrivs på finska. Då uppstår den här problematiken, våra tjänstemän ska inte behöva jobba på finska. Samtidigt går allt det arbetet på finska och materialet är mestadels på finska.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Viveka Eriksson. Det var just den här diskussionen som jag ville belysa här i salen. Man ska få grundligt information om vad det här problemet handlar om och vad vi behöver göra. Ju mera vi pratar om det och ju mera vi jobbar politiskt för en förbättring så ju mera får vi hoppas att det sker en förändring. Jag tycker faktiskt att ju fler år som går så märker jag att viljan inte riktigt finns. Det är oerhört beklagligt och därför ska vi också ha en egen parlamentsplats. Vi ska inte ge upp utan tillsammans fortsätta att jobba för Ålands bästa.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det har varit och är ett jättestort problem att arbetet i arbetsgrupperna och beredningssessionerna i Helsingfors bedrivs på finska. I nämnden hörde vi att det har blivit lite bättre. Man har alltmera övergått till direktkontakt via mejl och telefon och man lämnar bort en hel del av dessa möten. På den språkliga sidan har det börja flyta på bättre. Det är en öppning och en ljusglimt i hela den här problematiken.

Ltl Sara Kemetter, replik

Herr talman! Ja, det stämmer. Därför är det också jättebra att vi från åländskt håll har det här samarbetet, att vi har skickat tjänstemän till EU som är där ett halvt år och lär sig systemen, får nätverk och kontakter. Ju flera tjänstemän som har fått uppleva det här och skapat nätverk så desto lättare blir det för oss att politiskt jobba vidare och veta när vi ska vara på rätt plats och på rätt ställe. Vi är på god väg. Det får inte bara vara en resursfråga. Självstyrelsen kostar, EU-arbetet kostar och det kanske vi måste prioritera. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är en bra och relevant debatt och ett bra dokument överlag. Några kommentarer dock.

Dels frågan om av åländsk representation i Bryssel, även en kort kommentar om EU-beredningen och hur vi kan utveckla den samt en diskussion om ett eventuellt självständigt medlemskap i Nordiska rådet.

Jag börjar med representationen i Bryssel. Det har nämnts här i debatten att Brexit kanske kunde vara en möjlighet att få en åländsk parlamentsplats. Vi har diskuterat ganska många gånger fram och tillbaka vilken väg vi ska ta. Ska vi försöka få Finland att lösa den här frågan i EU eller ska vi kräva att man löser den här frågan genom egen lagstiftning och helt enkelt ser till att en av Finlands platser blir Ålands? Jag vill varna för att vi ska ha för höga förhoppningar och att vi ska prata för ivrigt om alternativet att en av dessa 73 platser, som eventuellt blir tomma vid ett Brexit, skulle tilldelas Åland. Även om det går på det sättet så måste ju frågan lösas genom en ändring av den finska vallagen. För vår del spelar det egentligen ingen roll. Det enda vi ska kräva är att den finska vallagen ändras så att Åland blir ett eget valdistrikt. Om man sedan lyckas få ytterligare en plats med detta motiv, vid en eventuell omförhandling av platserna nu eller i framtiden, det låter vi vara en skild fråga. Oavsett om man lyckas med det så ska den finska vallagen ändras så att Åland får en egen plats, det är detta som vi ska fokusera på. Sedan kan vi förstås tipsa regeringen i Helsingfors, om de har problem att hitta politisk förståelse och majoritet för detta i riksdagen, att den här möjligheten faktiskt finns att försöka få ytterligare en plats. Från åländsk sida måste vi vara tydliga och klara med att det är vallagen som ska ändras, vilket nämnden också skriver tydligt i det här betänkandet; ”landskapsregeringen bör på nytt uppmana statsrådet att omgående inleda de lagstiftningsåtgärder som krävs för Åland i valet till Europaparlamentet år 2019”. Tydligt och bra, så ska det vara! Den uppmaningen hoppas jag att regeringen tar till sig och förverkligar så fort som möjligt.

Tittar vi på beredningen av EU-ärenden så tycker jag att det var en bra diskussion här. Ltl Sara Kemetter lyfte förtjänstfullt möjligheterna att ytterligare delta i den svenska beredningen, framförallt för informationsdelens skull. Man måste komma ihåg det som lyftes här, ska våra åsikter få genomslag så kanske vi inte kan lita på att Sverige driver vår linje. Finland har en uttrycklig skyldighet, enligt självstyrelselagen, att göra det och det har inte Sverige även om man förstås kunde önska det. Man kan säkert tänka sig att det går att koordinera åsikterna där också. Men fortsättningsvis är vi beroende att vara en del i det finska beredningsarbetet på gott och ont kan man konstatera. Det är klart att vi ska stå på oss vad gäller språket också där. Vi får inte bli beroende av enskilda personer som kan svenska inom ministerierna. Det tenderar åt gå åt det hållet, det blir ett personbaserat system där det finns vissa som kan svenska och där fungerar det bra. Så fort det gäller någonting utanför den här personens ansvarsområde så då fungerar ingenting. Vi kan inte acceptera en sådan utveckling.

Det här ger all orsak för oss att trycka på det arbete som görs inom det Nordiska rådet för att koordinera de nordiska åsikterna inför EU-beredning. Man kunde skapa ett naturligt forum där skandinaviska är verksamhetsspråket, möjligtvis med viss tolkning. Där kunde Åland delta i diskussioner både med Sverige och Finland och med de övriga nordiska länderna. Det skulle förmodligen vara den bästa lösningen för Ålands del. Vi har all orsak att trycka på så mycket vi orkar för att få en starkare nordisk samordning av åsikterna inför EU-beredningen och det har varit aktuellt i Nordiska rådet och vi ska driva det med full kraft i från Ålands sida.

Tittar vi på det Nordiska rådet och antar att det blir en viktigare politisk plattform framöver för oss i takt med att Finland blir alltmera enspråkigt finskt så vill jag ifrån Ålands Framtids sida visa en djup tacksamhet, om det stämmer det som sades i debatten här tidigare, över att regeringen kommer att komma med ett meddelande till lagtinget om en utredning över konsekvenserna av ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet. Jag tycker att regeringen är ödmjuk som ändrar åsikter i den här frågan. Regeringen visar lagtinget respekt när vi begärde att det ska göras en utredning av de här frågorna. Trots att lag- och kulturutskottet var lite veliga så väljer regeringen att utreda detta. Det välkomnar jag varmt. Vi måste se på både möjligheter och eventuella kostnader och sådant som kommer med ett fullvärdigt medlemskap för att kunna skaffa oss en egen uppfattning. Jag vill hävda att det viktigaste för oss att fokusera på är vad vi själva vill. Sedan kan vi diskutera med Färöarna och Grönland och det ska vi förstås göra, men vi måste ha en egen uppfattning också i en sådan viktig fråga som detta. Tack.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är intressanta diskussioner och ett värdefullt betänkande från självstyrelsepolitiska nämnden.

Som påpekat av bl.a. vtm Eriksson så känns det angeläget att i dessa dagar påminna sig igen, igen och igen att EU-unionsbygget är ett fredsprojekt. Det var motståndsmän som startade kol- och stålunionen, som senare blev EU. Den bärande tanken var att människor och länder som träffas, samtalar, handlar med varandra och gör affärer med varandra inte startar krig.

Det har också påpekats i debatterna att EU har stått inför och står inför väldigt, väldigt stora utmaningar. För ett år sedan var det den ekonomiska krisen och Greklands svårigheter. De stora flyktingströmmarna ställer allting på ända och nu är Brexit nära förestående. EU skakar i sina grundvalar.

Det som är intressant med Brexit, om man följer debatten, är att Skottland och Wales och uttalar ett starkt stöd för ett fortsatt medlemskap.

När kansliminister Fellman och jag var till Bryssel i januari så träffade vi de självstyrande regionerna. De definierade sig inte som EU-motståndare utan som EU-skeptiker och dit hör också Katalonien. De ifrågasatte EU. De ifrågasatte vad man lagstiftar om och vad man reglerar, men de tror ändå på unionstanken. Det var väldigt intressant att samtala med Wales och Katalonien.

Omröstningen i Storbritannien är den 23 juni och då vet vi om Brexit blir ett faktum eller inte.

Antalet parlamentsplatser är statisk, de står fast, 751 platser. Storbritannien har 73 platser. I landskapsregeringen har vi faktiskt diskuterat den här frågan och har beredskap. Om Brexit blir ett faktum så kommer landskapsregeringen direkt att göra anspråk och en påstöt till finska regeringen att det finns platser att fördela. Vi kommer att hävda vår rätt att det självstyrande Åland behöver ha en parlamentsplats. Det finns en beredskap och vi är beredda att agera. Vi har också diskuterat om det skulle ha varit klokt att göra framstöten före vi vet hur det blir, men vi har kommit till att när vi vet resultatet och om det blir ett Brexit så kommer landskapsregeringen direkt att agera.

Sedan kan man förstås också fundera på om det blir en blir en pyrrhusseger? En union utan hela Storbritannien är inte en lika stark union. Vi vet att det finns funderingar och krav från andra länder.

Jag vill informera lagtinget om att vi har beredskap.

När det gäller att nyttja specialrådgivaren och det lilla men mycket starka välutbildade och smarta nätverk som vi ålänningar har i Bryssel så är jag den första att instämma i de iakttagelserna att nyttja specialrådgivaren. Landskapsregeringen har också att formaliserat kontakten med specialrådgivaren. Alltid när specialrådgivaren är på Åland så har vi överläggningar. Hela landskapsregeringen blir uppdaterad med aktuella ärenden och det finns möjlighet att i förväg komma med önskemål och fördjupningar för ministrarnas sida. Vi tycker att vi har hittat ett system som fungerar väldigt, väldigt väl. Vi har också en specialmedarbetare, t.ex. till parlamentsledamot Thorvalds, som också har en oerhört stor kunskap och kompetens. Vi har ett litet men väldigt bra nätverk i Bryssel och det kan vi vara lyckliga för. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är intressant och jag håller med om det som lantrådet tog upp vad beträffar Skottlands inställning till EU-samarbetet. I Skottland är man faktiskt betydligt mera EU-vänliga än vad man är i England. Skottlands premiärminister Nicola Sturgeon gick även ut här för en tid sedan och sade att om det blir ett Brexit så kommer den skotska regeringen att lyfta kravet att hålla en folkomröstning om självständighet. Det här visar att det finns självstyrelsekrafter ute i Europa som ser den internationella gemenskapen som det primära målet och man är beredd att gå så långt som att bli självständiga för att bevara det. Det är oerhört intressant för oss här på Åland och den debatten bör vi följa.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis, det är kanske inte vad man förväntar sig men så är det. Katalonierna är också väldigt positiva till EU-medlemskapet. De är inte motståndare men de är skeptiska till detaljregleringar och sådana saker. Jag tycker att det var väldigt intressant. Man upplever att den här drömmen om att gå tillbaka till det gamla England är en engelsk kritik, inte en brittisk. Det är stora och viktiga frågor i vågskålen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det är sant. När lantrådet diskuterade en framstöt mot Helsingfors, om det skulle bli en majoritet för ett utträde ur unionen, så vill jag ändå understryka det som jag sade i mitt anförande. Jag hoppas att lantrådet kan ta till sig det när man formulerar den eventuella texten, att man sätter fokus på att detta måste ske oavsett. Det har egentligen ingenting med själva omröstningen att göra, men man kan förstås skriva det som ett litet tips att nu finns det platser att fördela. Vallagstiftningen i Finland måste oavsett ändras och det är det som vi måste lägga fokus på. Vi ska inte låta oss vilseledas av att man nu kanske för lite diskussioner om att Åland eventuellt kunde få en av dessa lediga platser. Vi vet ingenting om det och våra erfarenheter av det spåret är inte särskilt goda.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är helt enig om detta. Det är ett paket och en sak som Åland han drivit väldigt, väldigt länge och det kommer vi fortsätta att göra.

Det som händer med Brexit är att man får en springa i dörren, men jag är helt enig med ltl Axel Jonssons argumentation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag tror att det första som man kommer att mötas av i Bryssel, om man diskuterar en framstöt att vi borde få en av de lediga platserna, är att det just råkar vara 74 lagstiftande regioner inom EU och ska Åland får en plats så måste alla få. Det är den argumentation som man bör förbereda sig på.

Som har sagts här så är Skottland väldigt positiva till EU. De satsar enorma resurser på sitt inflytande i Bryssel. Går Storbritannien ut ur EU så stärks Skottlands självständighetstanke. Jag har hört många som har sagt helt klart att Skottland inte vill höra till Storbritannien, utanför EU och det gäller även dem som har röstat annorlunda tidigare. Tilltron är faktiskt större till EU än vad den är till det egna landet i det här fallet. Det leder också till att grannarna till Skottland, även Wales i viss mån, röstar ja till att Storbritannien ska vara kvar i EU därför att man vill att Skottland och Wales ska bli kvar i Storbritannien.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, det är oerhört intressant att följa med hela den här debatten och diskussionen. Som påpekats också här i salen så verkar det vara väldigt, väldigt jämnt. Det gäller att komma tillbaka hela grundtanken med EU; fred. Jag är en väldigt varm förespråkare för hela EU-tanken. Pratar man med varandra så startar man inte krig. Man ska heller inte tro att demokrati är något som man har för evigt, det måste man hela tiden kämpa för och arbetar med, även vi i Europa och i Norden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack lantrådet för det här anförandet och klargörandet om en bra strategi och beredskap. Det är betryggande att landskapsregeringen även här är steget före.

Vad gäller specialrådgivarna och stödpersoner så har vi förutom Thorvalds också Mia Petra Kumpula-Natri vars medarbetare också arbetar direkt med åländska frågor och kan utmärkt svenska.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det stämmer och det är helt sant. När minister Fellman och jag var till Bryssel så deltog Kumpula-Natri på vår middag. Det var väldigt värdefullt och trevligt på alla sätt och vis. Det stämmer, hon är också en stor resurs för Ålands del.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är för mig en självklarhet att landskapsregeringen, nu när det blir en öppning, kräver att vallagstiftningen ändras. Det har nämnden sagt hela tiden. Jag vet att landskapsregeringen också anser det. Det måste ske för att vi ska garanteras en egen stol. När det gäller förhandlingar så är det ofta så, precis så som lantrådet sade, att när vi har en springa så kan man lyckas få in ett nytt moment. Om det nu frigörs 73 platser så tror jag nog att vi har en ypperlig möjlighet att gå vidare.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag delar den uppfattningen fastän de allra flesta i alla fall hoppas att det inte blir Brexit. Blir det på det viset så ska vi fånga chansen i flykten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag kommer att uppehålla mig vid lag- och kulturutskottets utlåtande till betänkandet.

Först nämner jag några ord om språkproblemen vid beredning av EU-ärenden. Det är inte översättningarna av dokumenten som är ett problem vilket togs upp här i en diskussion. Det kan vara så att något dokument är översatt endast till engelska något dygn. Sedan när det gäller att få dem översatta till svenska och finska så kommer de samtidigt. Att få de formella dokumenten är absolut inte något problem. Däremot att få en känsla av vad konsekvenserna blir av det här ärendet, även fast man har ett dokument på svenska så är det inte helt självklart att vi i vår relativt lilla förvaltning ska hinna scanna allting och fundera kring ärenden. Då skulle det vara väldigt värdefullt att man också skulle kunna få ta del av den första beredningen på svenska. Det handlar också om vad det här betyder för oss. Sverige har formulerat vad det betyder för dem och det behöver i rimlighetens namn inte alltid sammanfalla med våra behov.

I regionkommittén förde vi en gentlemannadiskussion, för vår del skulle det inte direkt handla om att lägga oss i vad Sverige tar för positioner. Det skulle handla mera om att man skulle få en känsla för vad ett dokument egentligen kan handla om för att sedan dra egna slutsatser för att kunna bedöma om man skulle behöva ha ett möte med kommissionären eller något annat för att visa på att något kommer att bli ett problem för Åland. Framförallt om man vill påverka i ett tidigt skede, innan de formella materialen finns översatta, så är det ytterst angeläget att man får tag på dokument på svenska. Det är än så länge nästan omöjligt i den finländska förvaltningen.

Det finns ett arbete att göra. Ska vi bli framgångsrika och slippa problematiken vi har med EU så behöver vi prata mera med kommissionen betydligt oftare. Politiker i kommissionen behöver sitta och diskutera med varandra så att kommissionen vet vad som gäller även för de små samhällena.

Sedan till utbildningen, herr talman. Lag- och kulturutskottet har bl.a. lyft bortaålänningarna som en viktig resurs. Här inkluderas dem som studerar och de som är tillfälligt borta från Åland för att sedan komma tillbaka.

Utskottet anser det viktigt att goda kontakter upprätthålls med dem som valt att för kortare eller längre tid flytta bort från Åland. Det är också viktigt att det på Åland så långt det är möjligt finns samlade uppgifter om kompetensen bland bortaålänningarna. När det handlar om ålänningar som flyttat ut för att utbilda sig är det också viktigt att de utflyttade får information om möjligheterna att återflytta till Åland. Allt detta är sant. 

Enligt utskottets mening är det också positivt att de åländska utbildningsinstitutionerna erbjuder platser för personer med hemort utanför Åland eftersom de personer som valt att utbilda sig på Åland kan bli ett viktigt tillskott för den åländska befolkningen. Det är kloka ord som lag- och kulturutskottet formulerar.

Verkligheten ser dock lite annorlunda ut och kräver insatser för att förhoppningarna ska kunna uppfyllas. Nu är det synd att utbildningsminister Asumaa har gått ut ur salen. Jag hoppas att någon här inne är hans ersättare.

Som ltl Gun-Mari Lindholm och jag lyfte i tidigare debatter så har ungdomar som valt studera juridik i Finland det svårt eftersom utbildningarna erbjuds nästan uteslutande på finska. Då vänder man sig sannolikt till Sverige. Men av debatten vi hade då så framkom också att även ungdomar som studerar i Sverige utsätts för stora begränsningar bl.a. när det gäller praktikplatser. Ungdomar som studerar samhällsvetenskap söker sig ofta till utrikesdepartementet för praktik och där är dörren stängd för ålänningar eftersom det krävs svenskt medborgarskap för att praktisera där.

Ltl Lindholm och jag var rörande överens om att det här är en viktig fråga att driva och Lindholm lovade att med gaslåga vara på regeringen med denna fråga.

Idag firar vi Sveriges nationaldag och det skulle vara fint om vi kunde få höra något om vad pådrivningen på regeringen har lett till, nu tre månader senare, om det finns några idéer för hur frågorna kunde få en lösning, så att vi förhoppningsvis har en bättre situation till nästa läsår.

En stor del av våra högskolestuderande vänder sig till Sverige för sina studier. Däremot, som vi också berörde i samma debatt, följer Åland till stora delar samma behörighetskrav för tjänster som man gör i Finland anpassade efter finländsk utbildning. Det här var också en fråga som ltl Gun-Mari Lindholm och jag fann varandra i och som inkluderades i samma gaslåga.

Som vi sade i debatten så är det en from förhoppning att navelsträngen inte blir helt hållet avklippt efter att studierna är avslutade så att de studerande söker sig hem till Åland med sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Vi ser att vi behöver dem på Åland i framtiden, då är det bra att vi redan under studietiden har visat att vi är intresserade av dem och deras framtid.

Precis som nämnden skriver så vill vi upprätthålla kontakten med våra unga som valt att lämna Åland för en tid. Men för att vi ska kunna välkomna dem tillbaka så är det avgörande att våra examenskrav för tjänster är koordinerade till de studier som våra ungdomar tillgodogör sig i praktiken, så att det stämmer överens. Om har studerat till yrke i Sverige så ska man också kunna vara behörig på Åland inom det yrket.

Fru talman! Jag hoppas att vi kan få en redogörelse för hur regeringen avser ta bort dessa hinder för att få våra unga att flytta hem och att vi kan få status på ärendet och en tidsplan för hur det avancerar. Tack, fru talman.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag kan lova ltl Britt Lundberg att gaslågan har varit på. Jag har också förstått att landskapsregeringen har ett utkast till en lag som ska skrivas under hösten beträffande behörighetsjämförelser. Utexaminerade lärare i Sverige ska också vara lärare på Åland. Sedan är det upp till oss själva att sätta behörighetskraven, vilket egentligen har varit problemen för oss. Vi har t.ex. ansett att vissa tjänster ska ha en utbildning som är femårig istället för att man t.ex. har blivit socionom på tre år någon annanstans. Vi ska också ta det i beaktande när vi välkomnar våra ungdomar hem.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vi fortätter vår totala enighet. Att det kommer en lag som reglerar att den åländska och svenska behörigheten ska vara samma är mycket välkommet. Det är fantastiskt att få en sådan information på Sveriges nationaldag. Den lagen ser vi väldigt mycket fram emot, om den kommer under hösten.

När det gäller behörighetsnivåerna så skulle en genomgång av våra behörighetskrav som inte är på lagnivå, utan på annan nivå, behöva fås nedtecknade så att de blir justerade och stämmer överens. Folk ska veta när de far iväg och studerar att de är behöriga och välkomna hem. Framförallt de som studerar nu ska kunna ringa hit och få ett löfte om att de är behöriga om de söker jobb här på Åland. Man kan inte ge ett löfte om att de kommer att få arbete, men att de är behöriga. Det här är verkligen akut och kanske det allra viktigast ”Kom hem projektet” vi har framför oss just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.