Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Den här framställningen nr 6/2012-2013 innehåller egentligen två delar som sammantaget blir 4 miljoner euro i minskningar av överföringar till kommunerna.

Det ena är 3 miljoner euro som härrör sig från det faktum att den geriatriska kliniken blir en riktig geriatrisk klinik nu från och med 1 januari 2013 och ska fungera enligt det regelsystemet. Hittills har kommunerna haft sina klienter där och så har man betalat en avgift för det. Detta har varit 3 miljoner per år. I och med det nya regelsystemet kommer det att upphöra och för de patienter och klienter som finns där så behöver kommunerna inte betala. Detta medför en minskad inkomst på cirka 3 miljoner euro för ÅHS och därmed landskapsbudgeten.

I samband med att den lagen togs så skrev man i motiveringarna så här: "När verksamheten vid långvårdsenheten till fullo utvecklas till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården från och med år 2013 ökar ÅHS kostnader med cirka 3 miljoner euro. Den utvecklingen förutsätter förändringar i landskapsandelarna till kommunerna”. Detta togs den 30 september 2011.

Den andra delen i det här paketet är 1 miljon euro. Det är helt enkelt en minskad överföring från landskapet till kommunerna. 

Om vi stannar kvar vid dessa 3 miljoner så har vi under hösten fört väldigt många och långa diskussioner både inom landskapsregeringen och mellan landskapet och Ålands kommunförbund om hur man kunde beakta det här på ett så rättvist som möjligt i samband med landskapsandelarna.

Vi kunde konstatera, efter att vi hade fört dessa diskussioner, att det var svårt att hitta ett förslag där man hittade den totala konsensusen när man gick in i de enskilda landskapsandelarna, även om viljan nog var god från alla deltagande parter. Vi sade från vår sida att vi inte hade någon prestige i detta, hittar kommunerna en gemensam lösning så är vi med största sannolikhet beredda att ta den.

Det visade sig svårt. Till slut måste vi ändå komma fram till någon form av beslut. Vi konstaterade att vi helt enkelt delar det här med den åländska befolkningen, då blev det en summa på 141 euro ungefär. Det är det belopp som vi justerar landskapsandelarna till kommunerna med. Då blir det rättvist om man ser det ur ett medborgarperspektiv.

Vi har sagt att det här nu är en nödvändighet för att klara av ekonomin, för ÅHS och för landskapsbudgeten. Jag vet att det finns en diskussion om det här är rättvist eller inte rättvist gentemot kommunerna. I och med att kommunerna till stor del har tagit hem sina klienter från Gullåsen så innebär det att man får den kostnaden på kommunerna istället. Ja, så är det. Men det finns inte någon svart eller vit bild i det här sammanhanget.

Det här är helt enkelt en politisk överenskommelse som man gjorde i samband med den nya ÅHS-lagen. När Gullåsen blir en geriatrisk klinik från den 1 januari 2013 så ska det inkomstbortfallet som det innebär för ÅHS kompenseras via landskapsandelarna, vilket vi förverkligar i samband med den här framställningen. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det känns ofrånkomligt lite svagt att landskapsregeringen i en så här pass stor förändring, som det innebär för kommunerna, mest hänvisar till att lagtinget i samband med ÅHS-lagen gjorde de skrivningarna i lagen. Landskapsregeringen säger nu att man gör så här för att lagtinget då sade så. Den här frågan diskuterades, men det var inte huvudfrågan just då. Texterna antyder också att man borde utvärdera landskapsandelssystemet innan man gör förändringar. Man behöver framförallt prata med kommunerna om vad det innebär för kommunerna i sig. Lite mera kunde man kräva av en landskapsregering. Vicelantrådet, finansministern sade här att för att klara av ÅHS ekonomi så måste man göra det här. Men det är ju inte så att landskapsregeringen föreslår att ÅHS ska få mera pengar i utgiftsramarna för nästa år, utan det ska hållas ganska strikt. I verkligheten går de här pengarna till att lappa andra underskott som finns i landskapets verksamhet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ltl Perämaa har rätt i att jag nämnde ÅHS och därmed landskapsbudgeten. Det är helt klart att det är den stora budgeten som det handlar om, allting ingår i samma.

När det gäller utvärderingen, ja, landskapsandelarna ska utvärderas under det kommande året. Olika förändringar kommer säkert att ske. Det hade inte funnits möjligheter att göra förändringar inför det här budgetåret, då följde vi beslutet av den regering som jag tror att ltl Perämaa satt i.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Även om jag kanske kunde tycka att det är sympatiskt att den nya landskapsregeringen gör exakt som den förra landskapsregeringen diskuterade, men ett visst utrymme för att ta egna initiativ måste ju finnas också i den här regeringen.

Vi har den uppfattningen att ÅHS kan gå mot ett underskott för detta år 2012 med uppemot 4 miljoner euro i verksamheten, som delvis ska lappas med tidigare överskott. Det här som föreslås nu hjälper inte ÅHS på något sätt. Det lappar vissa hål i landskapets budget för övrigt. Jag tror att det är viktigt att man i utskottet klarerar att de här pengarna inte hjälper ÅHS och det hjälper inte de klienter som kommer att behöva söka sig till ÅHS för att för vård. Vi har ett jättestort problem. Troligtvis går vi mot nedskärningar inom den verksamheten för att kunna hålla den ram som landskapsregeringen föreslår.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ltl Perämaa har helt rätt i det. Han indikerar problemet med ÅHS budget, det är riktigt. Däremot har ltl Perämaa fel i att det här inte hjälper. Naturligtvis, eftersom vi totalt sett har ett underskott i landskapets budget för 2012. Vi har också ett planerat underskott för 2013 och underskottet skulle bli 3-4 miljoner större om vi inte skulle göra den här åtgärden, vilket i sin tur skulle sätta ännu hårdare tryck på ÅHS. Nog hjälper det här vården på Åland, absolut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack vicelantrådet för presentationen. Vicelantrådet säger att det inte var någon prestige i de här förhandlingarna. Vi är några i salen som har varit med om förhandlingarna. Jag kan hålla med om att det inte finns någon prestige i detta när det läggs fram att 4 miljoner ska bort. Kommunförbundet får göra vad de vill innanför den ramen. Givetvis finns det inte någon prestige där, det kan jag helt hålla med om.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Jag tackar för det. Jag vill också en eloge till ltl Asumaa för att han gjorde en gedigen insats för att försöka hitta en gemensam lösning i det här svåra jobbet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag och många andra från kommunförbundets sida har säkert försökt göra en gedigen insats med tanke på kommunerna. Vi hade faktiskt fyra så kallade överläggningar, med det var något annat än överläggningar. Vid den fjärde överläggningen kom vi fram med ett förslag från kommunförbundets sida angående hur vi såg på det och det accepterades. Men sedan den 17 oktober blev vi snabbinkallade till en ny överläggning på initiativ av landskapet. Landskapet lade fram den här fördelningen per invånare och där hade kommunförbundet inte alls någon roll. Det var inte ens kommunförbundets förslag i den sista överläggningen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Där har jag en annan minnesbild. Jag uppfattade att det här var det som vi kunde åstadkomma tillsammans. Det fanns inte heller något annat förslag som det fanns en konsensus hos kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag återkommer om de större sakerna. Det var en liten detalj som jag vill klarlägga i 10a §. Det står så här: ”Från de landskapsandelar som kommunen beviljas ska en justeringsavgift dras av.” I min värld i den här typen av lagstiftning är en avgift något som man får för den avgiften. Vad kommer kommunerna riktigt att få för den här avgiften? Det som man kallade för ÅHS-avgift tidigare var ju en ersättning för den geriatriska vården som enligt behörighetsfördelningen hör till kommunerna och då betalade man en avgift. Men jag tycker att justeringsavgift är ett väldigt märkligt begrepp. Vad får kommunerna riktigt för den här avgiften, annat än mera kostnader på halsen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Vi hade en hel del funderingar kring hur man skulle uttrycka sig. Nu valde vi justeringsavgift. Ltl Eriksson frågade vad man får för det. I ärlighetens namn, inte får man någonting. Det är en justering mellan landskapet och kommunerna i de ekonomiska förhållandena. Man kan diskutera ordet avgift. Ordet belopp skulle kanske ha varit bättre, vilket vi använder i några andra sammanhang. Jag har absolut ingenting emot om man i utskottsarbetet justerar det, för det kanske beskriver situationen ännu bättre. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är egentligen en liten sak, som jag sade i min första replik. Jag tänkte tipsa om att det korrekta begreppet kanske skulle ha varit justeringsbelopp. Om man i lagstiftningen skriver att man ska erlägga en avgift så borde man få något för den avgift som man erlägger. Jag blev lite förvånad när jag tittade på det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna stöder inte ett sådant här förfaringssätt som man kan kalla för kreativ bokföring eller principlös lagstiftning om man är snäll. Det här är ett system som går helt utanför landskapsandelssystemet. I alla dokument som finns och i gula boken, som gäller ännu till den 31.12 2012, så står det just om detta med förändringar i landskapsandelssystemet. Det är en sak som sittande landskapsregeringen tydligen inte tänker fullfölja.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Den sittande landskapsregeringen tänker fullfölja det. Översynen av landskapsandelarna sker 2013. Det har också att göra med de resurser som finns inom ÅSUB. Översynen måste göras på ett objektivt och korrekt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag har haft svårigheter att förstå den här framställningen. Med all respekt, så blev det inte klarare nu heller. Statsrättsligt definierar man på grundlagsnivå, lika som på självstyrelselagsnivå, skatter och avgifter. Det är en mycket tydlig begränsning som gäller för dem i ljuset av egendomsskyddet som finns i samma grundlag. Om det här är en justeringsavgift så måste de krav uppfyllas som gäller för avgifter. Jag har inte ur framställningen lyckas, i stil med kollegan Anders Eriksson, utläsa vad detta är en avgift för, tyvärr.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Som jag sade i mitt tidigare inlägg här, om det är så att man hakar upp sig på ordet avgift så kan man i utskottet väl byta ordet till belopp. Det kanske till och med skulle vara en fördel tycker jag. Angående ordet avgift så finns det också lite olika skolor eftersom vi också har diskuterat det här med juristerna i huset. Redan nu i lagstiftningen finns begreppet skogsvårdsavgift som man inte får någon direkt specificerad service för. Den här frågan är inte alldeles svart eller vit. Men om man vill göra en förbättring så tycker jag att det är upp till utskottet att göra det. Det är också bra om man kan föra en diskussion kring de här sakerna i betänkandet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag hade gärna sett att lagförslagets motivering skulle ha innehållit den här typen av tankar som nu presenteras här, så är det dock inte. En tilläggsuppgift faller därmed på utskottet. Ändå fortsätter svårigheterna, det beror säkert på mig. Jag förstod att motivet för att införa denna sak är inkomstbortfall. I slutet av presentationen nämnde vicelantrådet att på grund av detta inkomstbortfall så måste man handla på ett visst sätt. Det förhållandet att inkomsterna minskar kan inte vara tillräcklig grund för att bryta mot de regler som gäller för hur man sköter ett demokratiskt samhälle. Jag tror inte att det räcker med att bara dribbla med termer; belopp eller avgift. Vi måste hålla oss till grundlagen och självstyrelselagen även i denna fråga.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! De inkomster som faller bort från ÅHS och därmed från landskapsbudgeten grundar sig på att man på Gullåsen har utfört sådana uppgifter som egentligen ligger på de kommunala ansvarsområdena. Kommunerna har istället betalat till ÅHS för dessa uppgifter. Nu blir det en renodling från den 1 januari 2013, kommunerna sköter de här uppgifterna helt och hållet själva. Den geriatriska kliniken sköter de uppgifter som ligger på landskapets ansvar. På det sättet blir saker och ting rätt från och med 2013. Det bästa skulle naturligtvis ha varit om man hade rett upp det här i samband med den framställning som kom till lagtinget och antogs den 30 september 2011. Då skulle den här diskussionen inte ha behövts. Nu är diskussionen lite svår därför att det finns ingenting svart eller vitt i detta. Från den kommunala sidan ser man detta som en belastning och från landskapets sida så är det här en naturlig uppföljning av den lagstiftningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! En principiell svaghet som vi ser i den här framställningen är just detta att man inför en avgift, vilket redan har debatterats här i föregående repliker.

Jag har en direkt fråga till finansministern: Hur många gånger har landskapsregeringen tänkt att kommunerna ska betala den här avgiften för landskapet? När man läser den här framställningen så står det att det här är en årligen återkommande avgift som belastar kommunerna. Ska man år efter år betala samma avgift?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Svaret är nej. Det här är en temporär lösning för nästa år. Meningen är att vi ska göra en översyn av landskapsandelssystemet under nästa år. Sedan kommer hela projektet med samhällsservicereformen. Det är väldigt många saker som kommer att påverka det här. I det här systemet kommer det att finnas en rörlighet som vi tyvärr får lära oss att leva med några år, tills vi har hittat en fastare form igen. Det är inte bestämt att det här ska vara många år framåt, utan nu tar vi beslut för nästa år.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Enligt lagparagrafen så är det här en avgift som årligen också ska indexjusteras och om därmed också finnas kvar i relationerna mellan landskapet och kommunerna. Kommunerna ska flera år framåt betala en avgift, så står det i framställningen.

När man läser i framställningen att man inte tänker gå in i landskapsandelarna, före man har samhällsreformen på plats, då blir man riktigt rädd. För vi vet att det kommer att ta många år innan vi har samhällsservicereformen på plats. Tänker faktiskt inte landskapsregeringen gå in och titta över landskapsandelarna före hela det stora projektet är i hamn?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det ska ske en översyn av landskapsandelssystemet under nästa år. Vad detta leder till kan inte jag stå här och förutsäga för det beror naturligtvis på vad den översynen visar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Liberalerna omfattar inte det här lagförslaget, vilket man säkert redan har kunnat ana sig till efter de replikskiften som har förekommit.

Från liberalernas sida får landskapsregeringen underkänt på flera punkter när det gäller den här framställningen. Beredningen av lagframställningen är inte godkänd. Kommunerna har inte getts möjligheter att reagera på förslaget. Underkänt blir det för tidpunkten när lagen kommer till lagtinget, förutom den aspekten att det är en budgetlag som vi förstås skulle ha önskat att vi hade haft långt tidigare på lagtingets bord, så har heller inte kommunerna haft någon möjlighet att anpassa sig till förändringarna som föreslås.

Vi underkänner landskapsregeringen för att de frångår principerna för hur landskapsandelarna fördelas bland annat regionalpolitiska principer. Ska ändringar göras bör det ske genom att landskapsandelarna regleras.

Vi godkänner inte heller landskapsregeringens utgångspunkt att kommunerna skulle slippa Gullåsenavgifterna och att 3 miljoner är ett nollsummespel mellan kommuner och landskap. Kommunerna har kvar största delen av sina kostnader och ska dessutom betala avgifter till landskapet.

Vi godkänner inte landskapsregeringens förslag eftersom de inte tar ett helhetsgrepp om den samlade offentliga ekonomin, en helhet där landskap och kommuner är kommunicerande kärl och där vi har ett gemensamt ansvar för människornas service. Landskapsregeringen tänker i termer vi och de och det allt överskuggande är att vår budget är i balans.

Vi godkänner inte heller det nya systemet med att påföra avgifter. Den principiella ändringen ifrågasätter vi, vilket ltl Gunnar Jansson att närmare beskriva.

Relationerna mellan landskap och kommuner är stadgat i lag. Landskapsandelssystemet är transparent och ger kommunerna möjlighet till långsiktig planering. När förändringar genomförs så att kommunerna får mindre inkomster via minskade landskapsandelar bör det skötas på ett sätt som ger kommunerna möjligheter att anpassa sig till den krympande kostymen. Dessutom bör kommunerna vara delaktiga och ges möjlighet att yttra sig om förändringar i de ekonomiska transaktionerna. Större förändringar bör genomföras över en längre tidsrymd.

Det som nu håller på att hända är att kommunerna fem före årsskiftet får veta att de ekonomiska ramarna som kommunen bygger sin budget inom har minskat i betydande omfattning. Kommunerna har ingen möjlighet till långsiktig planering och anpassning.

I kommunerna antas ramar för de olika förvaltningsenheterna någon gång på våren. Senast då bör kommunerna ha sina uppgifter från landskapsregeringen för att ge dem som jobbar med kommunens budget rimliga möjligheter till anpassning.  Just nu pågår i många av de åländska kommunerna brandkårsutryckningar för att parera följderna av minskade ramar. Jag känner till det väl från min egen kommun till exempel. Servicen till människorna beskärs ytterligare och det blir svårt att få ihop debet och kredit.

Som jag redan tidigare sade så sköts de ekonomiska transaktionerna mellan landskapet och kommunerna genom landskapsandelarna. Det som landskapsregeringen nu föreslår är att vi ska förbigå det system som är känt för alla och som ger kommunerna möjlighet att ha viss framförhållning.

Det som landskapsregeringen föreslår är att vi ska frångå de noggrant genomtänkta fördelningsprinciperna som har en regionalpolitisk effekt. Mindre och svaga kommuner gynnas på större kommuners bekostnad eftersom de större kommunerna förväntas bära större del av utgifterna själva. I själva verket slår regeringen sönder det komplicerade systemet när de inför en ny beräkningsgrund, en avgift som baseras på invånarantal. Det förvånar mig särskilt mycket att centern stöder det här, att de står för en politik som innebär kännbara nackdelar för glesbygd och mindre kommuner.

Landskapsregeringen hävdar att avgifterna till kommunerna är ett nollsummespel. Kommunerna slipper Gullåsenavgifterna och ska därför ersätta landskapet. Vi köper inte de argumenten, vilket vi flera gånger har påpekat under budgetremissen. Landskapet har under ett antal år piskat på kommunerna att de ska ta hand om äldreomsorgen som är social verksamhet. Under många år fick ÅHS bära en del av kommunernas skyldigheter genom att äldreomsorgen inte var tillräckligt utbyggd i kommunerna. Därför infördes också höga avgifter för att kommunerna skulle se vinsten i att sköta äldreomsorgen själva. Till största delen var detta en lyckad politik. Kommunerna har byggt upp sin äldreomsorg, själva eller tillsammans med andra t.ex. i form av De Gamlas Hem.

Det finns en klar gränsdragning idag mellan sjukvård och socialvård, vilket också klargjordes i ÅHS-lagen. Landskapet sköter sjukvården och kommunerna socialvården. Parterna ska betala för sin del själva. Geriatriken hör till sjukvården och därmed faller ansvaret och kostnaderna på landskapet. Ändå ska kommunerna betala avgifter till landskapet. Är det ett rättvist resonemang? Nej, det tycker inte liberalerna.

Man kan ytterligare argumentera, när man läser budgeten så framgår att inkomstramen för ÅHS sjunker med 3 miljoner. Men om man följer landskapsregeringen resonemanget så har Gullåsen kvar kommunernas patienter eftersom kommunerna ska betala det en gång till. Nu hamnar dessa 3 miljoner i finansministerns allmänna budgetficka, de går inte till Gullåsen. Men Gullåsen ska fortsätta att sköta sin verksamhet. Vi hävdar att den verksamheten rimligen också bör kunna dras ner, eftersom kommunerna har byggt sin socialvård hemma.

Landskapets budget och kommunernas budgetar är olika delar av samma offentliga ekonomi. För att uppnå målet en hållbar offentlig ekonomi måste landskapsregeringen lämna spåret vi och de och ”vår budget i balans”. Den offentliga sektorn ska tillsammans sköta sina åtaganden som vi tyckt att är så viktiga så att vi har slagit fast dem i lag. Människor ska känna trygghet var än man bor på Åland. Och kommunerna som ålagts att sköta det mesta av servicen måste ha ekonomiskt utrymme att handha uppgifterna. Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret att se till helheten.

Med den här budgetlagen, som kommer i sista minuten till lagtinget, visar landskapsregeringen att man inte tar på sig det helhetsansvaret. Kommunerna får bära för stor del av bördan utan att ha en rimlig chans att bereda sig på förändringar som följer av lagen, utan att på något sätt vara delaktiga i förändringsarbetet men med fortsatt krav på sig att sköta all lagstadgad verksamhet. I sista ändan är det människorna ute i kommunerna som kommer i kläm och som drabbas av det här. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Vtm Viveka Eriksson säger att liberalerna inte acceptera att 3 miljoner euro ska vara ett nollsummespel. Då blir jag lite förvånad när jag läser att dåvarande lantråd Viveka Eriksson bara för ett och halvt år sedan lade fram framställning nr 28, nya landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård, där det står: ”När verksamheten vid långvårdsenheten till fullo utvecklas till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården från och med år 2013 ökar ÅHS kostnader med cirka 3 miljoner euro. Den utvecklingen förutsätter förändringar i landskapsandelarna till kommunerna.” Jag tolkar att det är 3 miljoner euro och ett nollsummespel som den förra regeringen också var ute efter. Har man förändrat sig helt under ett och ett halvt år?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vtm Viveka Eriksson lade också den gula budgetboken, som gäller för året, till lagtinget. Där skrev vi att under året kommer man att gå igenom landskapsandelarna. Man skulle titta på regleringen mellan kommunerna och landskapet, alldeles särskilt mot bakgrund av de sociala uppbyggnaderna som man har gjort i kommunerna.

Från liberalernas sida har utgångspunkten hela tiden varit att man går in och tittar på systemet, men inte gör brandkårsutryckningar i sista minuten som drabbar kommunerna oskäligt hårt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag antar att man nu pratar om den ekonomiska utredningen vad gäller äldreomsorgen. Det var en framsynt regering när lantrådet Roger Nordlund och minister Harriet Lindeman tog ett beslut, 2007 i slutet av förra mandatperioden, att man skulle göra en ekonomisk utredning av kommunernas äldreomsorg. Det här följde inte nästa regering, med lantråd Eriksson i spetsen, upp. Varför säger man nu i den gula boken att nästa regering ska göra det?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Petri Carlsson behöver försvara sin politik. Jag tycker inte att det är försvarbart att man i en budgetlag, strax innan årsskiftet, tar bort 4 miljoner från kommunerna. Det är inte försvarbar politik. Det är inte på det sättet som liberalerna skulle jobba. Vi tycker att man ska göra förändringar i regleringen mellan landskapet och kommunerna på ett långsiktigt sätt så att kommunerna är delaktiga och att de har möjlighet att agera och reagera på förändringar. Det utrymmet har man inte nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det här känns på något vis som en liten sorglig diskussion. Det som nu sker med Gullåsenavgiften är en följd av den ÅHS- lagstiftning som jag tror att vi var ganska överens om 2011. Jag har kämpat i många år för att vi ska skilja åt hälso- och sjukvård och social omsorg. Det är roligt att höra att vtm Viveka Eriksson också tycker så.

Vad gäller Gullåsen så är det inte en fråga om kommunicerande kärl utan det är två helt separata uppgifter. Geriatriska kliniken sysslar nu uteslutande med geriatrisk behandling av äldre. Vården har blivit mycket, mycket mera specialiserad. Kommunerna har det sociala ansvaret för boendet. Många äldre betalar nu själva en stor del av sitt boende och det föll tidigare till och med på ÅHS. Det är nog en riktig utveckling.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är definitivt en riktig utveckling. Från liberalerna har vi också jobbat i den riktningen. Det har också varit landskapets åsikt under ganska många år. Man ville uppmuntra kommunerna, både med morot och piska, att bygga upp sina äldreomsorgsboenden så att man inte skulle hålla de äldre personerna som är i behov av socialvård inom sjukvården. Det här är en framgångsrik politik som nu har burit frukt. Nu kan kommunerna sköta äldreomsorgen hemma. Då gör man en helt följdriktig, naturlig uppdelning i sjukvård och socialvård, vilket gjordes i ÅHS-lagen.

Angående de 3 miljonerna, det är en jättestor diskussion, det som bedömdes som 3 miljoner för några år sedan så stämmer ju inte nu. Inte är det 3 miljoner transaktioner de senaste åren.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag undrar om inte liberalerna måste titta lite i gula boken. I budgeten för ÅHS för 2012 finns det upptaget över 3 miljoner i kommunala Gullåsenavgifter. Det är uppenbart att det är en fel budgetering och det är en av de största orsakerna till att ÅHS 2012 går med ett betydande underskott.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Exakt, det är inte 3 miljoner som kommunerna ska betala eller har betalat. Ändå säger man från landskapsregeringens sida att 3 miljoner är ett nollsummespel. Men de här pengarna har man inte betalat från kommunerna till Gullåsen, så det kan inte vara nollsummespel. Däremot så bekymrar jag mig väldigt mycket för vad som händer inom ÅHS och Gullåsen därför att man har 3 miljoner mindre för hela ÅHS- kakan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Jag tycker att det är tråkigt att vtm Eriksson pratar om vi och de. Landskapet och landskapsregeringen har ett helhetsansvar både för landskapet, kommunerna och för alla 28 000 människor som bor här på Åland.

Några fakta kan vara bra att känna till i den här diskussionen. Landskapets budget för 2013 visar ett underskott på ungefär 13 miljoner om man tar bort utjämningsfonden. Minus 13 miljoner!

Jag vet att det finns väldigt varierande skillnader mellan kommunerna. Vi har de kommuner som har det väldigt svårt och vi har de kommuner som har det bättre. Men sammantaget så visar kommunsektorn på plus 2 miljoner. Man har en ökning av skatteintäkterna med 4 miljoner. Nog tycker väl ändå vtm Eriksson att det är viktigt att vi kan ge våra äldre en god äldreomsorg men också att vi kan ge ålänningarna en bra vård och utbildning så att vi faktiskt har ett helhetstänkande i vårt samhälle?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I en helhetstänkande där det finns 17 olika parter, 16 kommunerna och landskapet, alla ska vara involverade i arbetet och delaktiga när man gör förändringar. När man genomför en åtgärd så behöver man också i ett helhetstänkande ta hänsyn till vilka konsekvenser det får. Landskapsregeringen har nu har inte gett kommunerna den här tiden och möjligheten att anpassa sig till eventuella förändringar i landskapsandelssystemet. Det är därför som vi hävdar att man ska följa de system som vi redan har byggt upp; landskapsandelarna. Gå in i det systemet, titta på hur fördelningen har fungerat sedan det nya systemet tillkom och se hur man ska reglera det så att det blir ännu bättre.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag tycker att vtm Eriksson underskattar kommunerna och kommunernas förmåga att göra egna bedömningar. Alla har varit medvetna om att dessa 3 miljoner som regeringen Eriksson slog fast att skulle justeras i samband med landskapsandelarna från och med 2013. Sedan är det marginellt, några euro hit eller dit beroende på vilket system man har valt. Men dessa 3 miljoner har varit kända för alla parter, landskapet och de 16 kommunerna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! De här 3 miljonerna är inte och kan aldrig ha varit skrivna i sten, det var en uppskattning.  I ÅHS-lagen sade vi inte att man skulle bort 4 miljoner från kommunerna på ett bräde, under en budget. Vi sade att man skulle gå in i landskapsandelssystemet och titta över det. I vissa fall så har de sociala kostnaderna i kommunerna stigit, man har också fått mera pålagor på sig. Man måste ju titta på helheten. Igen vicelantrådet, helheten, inte vi och de.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Bästa vtm Eriksson, landskapet är vi alla, kommunerna är vi alla, medborgarna är vi allihop. Jag förstår inte det här sättet att försöka skapa ett motsatsförhållande. Vi sitter alla i samma båt, en båt som är på väg in i ett guppigt hav och där vi har stor utmaningar. En krympande kaka ska räcka till ack så mycket.

På centergruppens vägnar tycker jag att landskapsregeringen har hittat på en elegant lösning för att lösa en mycket komplicerad situation. Via kommunförbundets förhandlingar kunde man inte hitta en väg till den krympta kommunkakan. Därför var landskapsregeringen tvingad att hitta på ett instrument. Det är svårt att förstå kritiken att detta skulle skapa bekymmer med tanke på landskapsandelssystemet som sådant. Det här är ett sätt att lösa mycket svår situation.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Man går ju inte in i landskapsandelssystemet. Man inför ett nytt system där man räknar enligt befolkningsmängd. Med det här förslaget frångår man det regionalpolitiska systemet som finns i landskapsandelarna. Det är svårt att förstå att centern omfattar det.

Kommunförbundets förhandlingar med landskapsregeringen gick till på det sättet att landskapsregeringen meddelade att 4 miljoner ska tas bort från den kommunala kakan. Varsågod kommunförbundet, försök hitta hur man ska dela detta mellan kommunerna. Det säger sig självt att det är en väldigt svår uppgift för ett kommunförbund. Självklart är det landskapsregeringen som har det regionalpolitiska ansvaret för att se till att man jämnar upp mellan starka och svaga regioner. Det är en regionalpolitisk åtgärd, det är inte kommunförbundets uppgift.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag får tacka vicetalmannen, för här kom svaret att det är landskapsregeringens uppgift att lösa en svår situation. Och det är detta som landskapet har gjort.

Jag måste säga på centerns vägnar, det faktum att man nu har tvingats ta till en extraordinär åtgärd genom att skapa en tillfällig lagstiftning är väl ingenting som i sig underminerar det faktum att landskapsandelarna har ett ytterst starkt regionalpolitiskt inslag. Där är hela utgångspunkten. Jag tycker inte att man behöver vara så upprörd.

Att begära att landskapsregeringen på någon månad skulle sätta sig ner och analysera och sedan utforma ett nytt system för landskapsandelarnas fördelning är väl ändå lite väl mycket begärt? Vi vet ju alla vilket enormt arbete det krävdes för att få paketet i hamn 2007-2008.

Jag tycker att det är synd att liberalerna är inne på lånevägen. Man vill inte ha en budget i balans. Man kritiserar varje åtgärd till besparing.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För kommunernas del som har det lagstadgade ansvaret att sköta väldigt mycket av servicen till medborgarna så är det minsann inte enkelt när man några månader före årsskiftet får veta att en stor summa av landskapsandelarna faller bort. Jag kan bara tala för min kommun. Där sitter vi och försöker hitta sätt för hur man ska skära ner på den sociala sektorn. Det är inte lätt för allting är lagstadgat. Jag tycker att centerns ordförande, om någon, som också talar för att vi ska hålla kvar den kommunala strukturen, också ska se till att man ger utrymme för kommunerna att sköta sina åtaganden.

En reglering av landskapsandelarna är helt och hållet liberalerna med på, men då ska kommunerna ha en förutsebarhet, att de kan se vad som komma skall och att de är delaktiga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vtm Eriksson sparar minsann inte på krutet. Det är alldeles förfärligt det som landskapsregeringen kommer med. Man vet inte riktigt vilka superlativ man ska dra fram för att beskriva den här åtgärden som dessutom benämns på fel sätt. Det är till och med olagligt.

Vi måste alla komma ihåg att det här är ingenting som vi skulle vilja göra. Den här framställningen skulle vi också alla vilja kasta i papperskorgen, om det inte vore för de ekonomiska realiteterna i landskapet.

Angående uppdelningen i vi och de, som lemlänning är jag givetvis förfärad över att vi hamnar på en pålaga på ungefär 200 000 euro. Men i Lemland ser vi det som att vi hjälper landskapet. Landskapet har hjälpt oss med landskapsandelar i alla år, nu kan vi hjälpa landskapet. Vi har råd och de allra flesta kommuner har råd. Det görs per capita, alltså varje person bidrar med lika mycket. Det är det mest rättvisa systemet. Jag förstår inte hur man kan vara så här populistisk som ledamot av Ålands lagting och dessutom vicetalman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Liberalerna försvaras kommunernas fortsatta möjlighet att kunna sköta de åtaganden som man är ålagda i lag. Det är kommunerna som får stå för den största delen av samhällsservicen och det har vi stiftat lagar om här i lagtinget. Då måste vi allihop se till att det finns ett ekonomiskt utrymme så att man faktiskt också klarar det, så att man inte börja gå på knäna och att man inte måste gå in och skära på ett orimligt sätt. Kommunerna måste också ha en möjlighet att kunna anpassa sig till ändrade förhållanden. Det har man inte med det här sättet att lagstifta.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst skulle man önska att det här kunde göras flera år på förhand, föregås av diskussioner och att man skulle få vara med i processen osv. Men det är bråttom. Varför är det bråttom? Ja, för att vi under den förra perioden hade en regering som var väldigt senfärdig med att göra inbesparingar. Så nu har det blivit ännu mera brått. Nu är fickorna på utsidan. Får vi inte budgeten i balans före nästa år då måste vi gå till någon annan och låna pengar och då är vi alla i samma kö. Landskapet, kommunerna och alla ålänningar skuldsätter sig för att vi inte har haft förmågan att få vår budget i balans. Jag frågar mig; var är de alternativa inbesparingarna från liberalerna? Av finansmotionerna som jag har här kan man inte se några inbesparingar. Enda resultatet blir, som sades i en tidigare replikrunda, att vi skuldsätter oss. Är det detta som vi ska göra? Är det så som vi ska behandla vår ekonomi? Är det det Åland som vi vill ge åt våra ungdomar? Nej, vi måste ta ansvar för ekonomin. Det här är ett sätt som ändå är någorlunda balanserat och har föregåtts av rätt så mycket diskussioner med tanke på vilken brådska det är.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Liberalerna fortsätter att försvarar kommunernas möjligheter att stå upp och serva medborgarna. Vi vill inte göra inbesparingar på ett sådant sätt att vi skickar över underskottet från landskapets budget till kommunernas budget, det är ingen helhetspolitik. 

Däremot är vi beredda att under en längre tid se över landskapsandelarna, se på vilket sätt man reglerar upp dem och ändrar på dem. Det är ett sätt där kommunerna är delaktiga och där man också har en möjlighet att förutse vad som komma skall. Men det här abrupt, det medför att kommunerna gör en massa brandkårsutryckningar. Det är inte bra politik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen i ärendet nr 2 avbryts kort för ett anmälningsärende.