Föredras

Enligt 43 § arbetsordningen ska ett yrkande om att lagtinget ska förklara att lantrådet saknar lagtingets förtroende inte tas upp till behandling innan lantrådet beretts tillfälle att inom tre dagar efter den dag då yrkandet delgavs avge en förklaring inför lagtinget. Lantrådet fick del av yrkandet den 7 november 2016 och bereds nu tillfälle att avge förklaring. Annan diskussion medges inte vid detta plenum.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Med anledning av oppositionens misstroendeyrkande vill jag komma med några förtydliganden och klargöranden.

Landskapsregeringens regeringsprogram och praktiska arbete genomsyras av hur demokratin kan leva och förnyas. Vi jobbar brett med många aktörer från näringsliv, offentlig- och tredje sektor. Ett lysande exempel är arbetet med att ta fram framtidsdokumentet en utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Det är ett arbete som engagerade hundratals ålänningar.

I vårt småskaliga samhälle behöver vi utnyttja all kompetens. När ny lagstiftning och program tas fram engageras olika intressegrupper i själva beredningen. Levande exempel är ny vattenlagstiftning, ny avfallslag, skogsprogram och livsmedelsstrategin. Arbetet med det nya landskapsandelssystemet har gjorts i nära samarbete med en parlamentarisk kommitté.

Landskapsregeringen vill vidga demokratin och låta flera röster höras därför föreslår vi också att 16-åringar ska få rösta i kommunalvalet.

Det är ingen som helst tvekan om att det råder åsikts- och yttrandefrihet i landskapet. Det är bara att ta en titt på insändarsidorna, lyssna på lokalradion eller följa diskussionerna på sociala medier. På samma vis som det står varje ålänning, varje lagtingsledamot och varje kommunrepresentant fritt att uttrycka sina åsikter står det också ministrar och lantråd precis lika fritt att uttrycka sina åsikter och bilda opinion.

Oppositionen blandar ihop sakernas ordning på ett märkligt sätt. Självklart kan inte landskapsregeringen styra vad respektive fullmäktigen fattar för beslut och det har inte heller gjorts. Men varje landskapsregering har mandat och ansvar att forma sin ägarpolicy och tillsätta sina styrelser och direktioner.

Det är svårt att förstå vad oppositionen menar. Skulle inte landskapsregeringen få tillsätta sina egna styrelser och förändra sammansättningar då behov finns? Under förra mandatperioden byttes ordförande i både Ålands gymnasium och ÅHS ut. Skulle inte landskapsregeringen agera som ägare och utgående för vad som anses bäst för landskapets bolag? Jag menar att det är en plikt och en skyldighet. För övrigt kommer jag inte att diskutera personer som varken är närvarande eller kan tala för sig själv.

Landskapsregeringens avsikt har aldrig varit, varken nu eller tidigare, att diskutera styrelsetillsättningar offentligt. I det aktuella ärendet gjordes valet av någon annan. Idag tillsattes en ny styrelse för PAF med både erfarenhet och nytänkande, med kompetenser inom vitt skilda men viktiga områden. Det är full fart framåt!

I enlighet med vad som skrivs i regeringsprogrammet är en av landskapsregeringens kraftsamlingar en utredning av kommunstrukturen. Det är själva basen och motorn i moderaternas, socialdemokraternas och liberalernas regeringssamarbete. Det arbetet pågår för fullt. Kriterier för den utredningen, processen och sedan reformen är närhet, tillgänglighet, demokrati, transparens, delaktighet, kvalitet, kompetens, verksamhetsutveckling, integritet, rättssäkerhet, jämlikhet, ekonomisk bärkraft och effektivitet, samhällsutveckling, planering och skärgårdens särskilda behov. Det är tydligt och klart inskrivet i utredningsuppdraget. Ett gediget arbete har utförts tillsammans med kommunerna genom olika mycket välbesökta workshops. Det arbetet ligger till grund för fortsättningen.

För tillfället pågår den störta medborgarundersökningen någonsin i Ålands historia genom ÅSUBs medborgarenkät om hur ålänningarna ser på kommunstrukturen. Procentuellt flest enkäter går till de mindre kommunerna. Vad tycker ålänningarna är viktigt? Hur de ser på servicen? Hur ser de på framtiden?

Slutligen, att oppositionen tar till det tyngsta parlamentariska verktyget på så lösa grunder får fler än mig att fundera. Vill man på allvar vara med och bygga upp eller är det primära att riva ned. Vi har flera gemensamma frågor som är inne i ett avgörande skede och där det råder politisk konsensus. Där vi behöver vara starka i sak och argumentation, där vi behöver visa enighet i allt från självstyrelselagsrevision, svenska språket, fiskekvoter till att hävda vår rätt i rikets social- och hälsovårdsreform. Man kan mycket väl ta ansvar och visa ledarskap som oppositionspartier. Fundera en gång till vad som är viktig, vad som bär framåt, vad man sätter kraft och energin på.

Framåt Åland! För både stabilitet och förändring! Tack.

Talmannen

Förklaringen antecknas för kännedom. Ärendet upptas till enda behandling vid plenum fredagen den 18 november klockan 09.30.