Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa lagtingsledamöter, redan 1976 ratificerade Finland Genèveöverenskommelsen som rör typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon. Det här gjorde man därför att man ville förenhetliga marknaden. Man har fortsatt med samma förfaringssätt i samband med EU-anslutningen och det förde inte med sig någon väsentlig förändring. Det tidigare ingångna reglementet återspeglas till stor del i EU-direktiven.

Landskapregeringen har valt att till Ålands lagting föra fram en blankettlag. Genom förslaget blir delar av rikets fordonsslag gällande i landskapet och fordonslagstiftningen uppdateras så att den överensstämmer med EG-rätten. I dagsläget är det vägtrafiklagen som har legat till grund, vilket har medfört att det finns ett antal direktiv som inte har kunnat implementerats i landskapet p.g.a. vägtrafiklagens konstruktion. Den är för snäv vad gäller delegeringsrätten.

Fordonslagstiftning är ett område som är strikt reglerat, vilket gör den åländska självbestämmanderätten mycket begränsad. Det avsnitt i fordonslagen som behandlar periodiska besiktningar och fordonsregistrering ska inte tillämpas i landskapet. På dessa områden, som mera direkt rör den enskilda ålänningen, föreslår landskapregeringen att landskapet även i fortsättningen har en egen lagstiftning. Avsikten är att lagen ska träda ikraft så snabbt som möjligt. I och med att lagen träder ikraft så implementeras också de fyra EG-direktiven som nu ligger till grund och inte är implementerade i vår egen lagstiftning. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är två saker som jag vill ta upp i det här anförandet. Det är precis som ansvariga ministern sade, när det gäller fordonskonstruktion och tekniska detaljregleringar av den arten, så är det mesta reglerat av EU. Den åländska självbestämmanderätten är synnerligen begränsad, det håller jag med om. Det har lett till att landskapsregeringen har gjort den avvägningen att man använder sig av blankettlagstiftning här.

Tittar vi på trafiklagstiftningen så har vi tre lagar som styr det här området, varav två lagar är åländsk lag och den tredje är en lagstiftning där vi är utan kontroll, dvs blankettlagstiftning.

Jag uppmanar lagutskottet att föra en principdiskussion om det här. Här har vi igen ett exempel på två lite olika politiska världar som möts. Vi har den parlamentariska gruppens betänkande som ligger i botten, det under vtm Gunnar Janssons ledning där vi vill flytta fram de åländska positionerna. Jag hör till dem som tycker att detta med blankettlagstiftning är av ondo om vi ska få ett fungerande självstyrelsesystem. Jag förstår resonemanget, det kan vara lindrigt och det kan vara bekvämt att använda blankettlagstiftning men för dem det berör blir det väldigt svårt att veta vad som sist och slutligen riktigt gäller i och med att man har olika regelverk som man måste hålla kontroll på. Jag hoppas att lagutskottet kan föra en principdiskussion om detta med blankettlagstiftning kontra icke blankettlagstiftning.

Herr talman! Jag har också en invändning i sak. Jag noterade att ltl Roger Jansson sade en gång tidigare att man kunde använda blankettlagstiftning också när det gäller svensk lagstiftning. Jag är inte helt säker på detta men man har åtminstone möjlighet att använda texterna såsom de är formulerade. Det ju EG-rätten som ligger i botten. Jag vill säga, innan någon kopplar på några nationalistiska värderingar i det här uttalandet, att det inte alls är så ifrån min sida. Det är en pragmatisk syn på detta. De som sysslar med att importera bilar och bygga om bilar framhåller alltid att Finland har världens mest invecklade fordonslagstiftning. Jag hoppas att man också när det gäller det här kan titta på det ifrån lagutskottets sida.

För att nämna ett konkret exempel, t.ex. när man importer en relativt ny pickup ifrån Sverige, som uppfyller alla normer som gäller inom EU, så måste man ändå kapa av flaken för att den är två centimeter för lång, bilen uppfyller inte finsk fordonslagstiftning.

Sammanfattningsvis, herr talman, jag hoppas att lagutskottet kan föra en principdiskussion om det är till gagn för den åländska självstyrelsen och om det är till gagn för de åländska medborgarna att vi har tre olika lagar, av olika art, inom ett politikområde, i det här fallet trafikpolitiken. Och att man också ifrån lagutskottet ser om man på något sätt kan få till stånd en förenklad fordonslagstiftning. Den finska fordonslagstiftningen, som vi nu gör tillämplig genom det här förslaget, är allt annat än enkel.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar ltl Anders Eriksson synpunkt att man bör ha en pragmatisk syn på lagstiftning och alltid försöka komma ihåg att det är för brukaren som vi lagstiftar, så är det tänkt. I den bästa av världar skulle jag också önska att den blå lagboken var så stor och så tung så att alla de lagar vi behöver skulle rymmas i den. Men den verklighet som jag befinner mig, tillsammans med mina kollegor i landskapsregeringen, är en ekonomisk verklighet som inte i dagsläget möjliggör tillgången till obegränsade lagberedningsresurser. Därför har vi i det här fallet valt att föra fram en blankettlagstiftning.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan förstå situationen. Jag ser att de framställningar som kommer från landskapsregeringen mest är lagframställningar som är baserade på överhängande EU-domar, EU-normer eller EU-rätter som inte är uppfyllda. Det finns många andra typer av lagstiftning som åtminstone jag skulle vilja se, och även lagstiftning som de facto tar bort onödig lagstiftning. Lagboken behöver inte vara så stor och så tung som möjligt. Det gäller att få en så välfungerande vardag som möjligt för de åländska medborgarna. Det är mot den bakgrunden som jag vill att lagutskottet ska föra en principdiskussion om det kloka i att ha blankettlagstiftning när det gäller det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Talman! Man kan hålla med ltl Anders Eriksson om att man gärna skulle se egen lagstiftning också på detta område. Samtidigt kan man hålla med minister Thörnroos om att det är otroligt resurskrävande och det ger oss i praktiken väldigt lite handlingsutrymme. Det finns dock detaljer i den här lagen där det är väldigt viktigt att använda det handlingsutrymmet som självstyrelsen ger. När man ser i lagen som sätter den här lagen ikraft har man räknat upp de flesta. Man har också fört in annan terminologi, det heter t.ex. inte en likbil utan det heter begravningsbil. Däremot har man missat begreppet brandbil. Jag skulle tro att det är vedertaget i dagens lagstiftning. Nu kommer alltihop att heta räddningsbil även de som på Åland kallas brandbilar som de kallas i Sverige också. Det är en detalj.

Överlag är det väldigt svårt som lagstiftare att överblicka om själva blankettlagen är tillräcklig i sina undantag. Det skulle kräva betydligt mera studium av den här lagen.

En sak, som jag ser direkt, och som är jätteviktigt att man tittar på i utskottet, är 4 § där man pratar om museifordon som mycket korrekt hette veteranbilar på Åland och det sägs också lagen. Det står det så här; "ett besiktningsställe godkänner på basis av ett utlåtande som utförs högst sex månar tidigare av en landsomfattande registrerad museifordonsförening som ett museifordon för vilket det har förflutit minst 30 år osv." Det här betyder att behörigheten för att veteranbesikta som Ålands motorklubb har tills den här lagen träder ikraft kommer att upphöra. Ägare till veteranfordon är hänvisade till motsvarande finska organisationer. De här är ytterst olyckligt. Det finns många fina veteranbilar och motorcyklar på Åland som har besiktats av de besiktningsmän som Ålands motorklubb har anlitat. Det skulle vara synd om man avvecklar den verksamheten. Här måste lagen ge ett undantag, vilket jag inte kan se att den gör.

När det gäller veteranbesiktning på Åland så ska det ske av landskapsregeringen godkända aktör, vilket är Ålands motorklubb i det här fallet, så att man inte blir tvungen att anlita en landsomfattande dito. Det är en viktig detalj som absolut måste ändras.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill tacka ltl Danne Sundman för hans inlägg här i debatten. Jag delar till fullo den åsikten att det är svårt att få ett totalgrepp om lagstiftningen, när man delvis har egen lagstiftning och delvis har blankettlagstiftning.

När det gäller 24 § museifordon så har det inte varit landskapsregeringens avsikt att frånta besiktningsmöjligheter av veteranfordon på Åland. Om det är resultatet av 24 § så kommer jag själv i samband med hörande i lagutskottet att påtala att i så fall bör en förändring ske. Det är inte meningen att man ska behöva använda sig av riksmyndigheter för kontroll av veteranfordon.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är bra om ministern i utskottshörande kan påpeka det också. När man läser 24 § måste det ju läsas så att det inte längre duger med Ålands Motorklubb. Det är viktigt att det ges ett undantag i en paragraf i själva blankettlagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag hade tänkt begära replik är det gäller 24 § men jag hann inte med. Det finns exempel på den här typen av formuleringar, landsomfattande, som också t.ex. inkluderar föreningar på Åland. I det här fallet så måste det vara avsikten, vilket också framgick av ministerns svar. Motorklubben har besiktningsfullmakter och så borde det förbli. Jag kan förutsäga redan nu att lagutskottet kommer att precisera.

Sedan när det gäller blankettlag har vi diskuterat den frågan ganska ingående i lagutskottet. Det finns skrivningar om det. Nu minns jag inte helt säkert hur pass omfattande de var i samband med det som vi kallar ordningspaketet. Jag vill nog säga för min del att blankettlagstiftning är en teknik som kan användas på många olika sätt. Det finns ofta en missuppfattning om att blankettlag betyder att man antar rikslagen med dess kommande förändringar istället för att utnyttja blankettlagsmöjligheten för att föra in de självstyrelsepolitiska frågor som man vill att ska finnas i lagen. Det här är en viktig principiell fråga. För min egen del ser jag nog att det är viktigt att man inte ser det i svart eller vitt, utan ser på de praktiska pragmatiska konsekvenserna av att man använder olika lagstiftningstekniker.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har också sagt många gånger att man måste ha en praktisk syn på saker och ting. Tittar man på de tekniska beskrivningarna över fordon så är det inte detta som vi kanske kan driva den största självstyrelsepolitiken på. I grund och botten ser jag också att det finns ett sakproblem här, dvs att den finska fordonslagstiftningen är oerhört komplicerad. Jag hoppas att lagutskottet kan titta på den biten.

När det gäller detta med blankettlagstiftning så om vi fullföljer de tankar som finns i den parlamentariska kommittén, under vtm Gunnar Janssons ledning, så krävs det helt andra resurser på lagberedningen än vad vi har idag. Också mot den bakgrunden tycker jag att lagutskottet igen kan föra en principdiskussion om hur vi vill att de här frågorna ska se ut också framöver. Och inte bara hur det är just idag, att man lyckas hanka sig fram, att man lyckats klara sig undan fällande EU-domar och att man med nöd och näppe lyckas implementera de mest akuta EU-direktiven. Utskottet kan föra en principdiskussion över hur vi vill att lagstiftningen ska se ut framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.