Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Anders Englund

Herr talman! Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag om ny foderlagstiftningen. Regeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag genom vilken rikets nya foderlag kommer att göras tillämplig med vissa avvikelser. Man kommer att anpassa lagstiftningen till den reviderade livsmedels- och foderlagstiftningen på gemenskapsnivå. Detta anser utskottet vara helt riktigt.

När det här remitterades till näringsutskottet så handlade den största diskussionen om GMO-grödor och genmodifierat foder och om det är genmodifierat foder som används i landskapet och om man kan göra vissa begränsningar i det här.

Under vår beredning i näringsutskottet har det tillsvidare inte framkommit några uppgifter om att sådant foder används i djuruppfödning i landskapet. Det har inte heller framkommit att det skulle finnas planer på att övergå till genetiskt modifierat foder. Utskottet vill uttrycka sitt stöd för dem som frivilligt strävar till att behålla landskapet fritt från GMO-foder. Samtidigt konstaterar utskottet att i fråga om förädlade produkter såsom livsmedel, så finns det inte några möjligheter att säkert veta vilka produkter, som vi inhandlar i våra butiker, som är helt "rena" från genmodifierade foder.

Det finns en oro för att uppfödare i landskapet konkurrensmässigt skulle kunna försättas i en sämre situation. Tillsvidare finns det fri tillgång på GMO-fritt foder. Vi vet inte heller hur det kommer att se ut i framtiden.

Med hänvisning till konkurrensskäl har det därför framförts önskemål om att lagstiftningen ska var lika i landskapet som i övriga Finland. Det baserar sig på att vi exporterar det mesta till riket. Det är det som det hänger upp sig på. Sedan vet vi också att vi är en del av hela den Europiska Unionen med de konkurrensförutsättningar som vi har här hemma.

Utskottet har under beredningen begärt att lagutskottet utreder om det skulle vara förenligt med EU-rätten att i landskapet förbjuda användningen av genetiskt modifierade foder till uppfödning av djur som används till livsmedel. Lagutskottet kom i sitt utlåtande fram till att en medlemsstat endast temporärt kan förbjuda införsel av genetiskt modifierade organismer på sitt territorium. Kommissionen och övriga medlemsstater ska underrättas om en sådan åtgärd som dessutom måste motiveras med stöd av vetenskaplig bevisning om att produkten är skadlig för människors eller djurs hälsa och miljö. 

Vi har gjort vissa ändringar i paragraferna, vilket framgår av vår behandling.

Vi föreslår att lagtinget antar det här i enlighet med utskottets förslag. Jag vill göra en rättelse; i § 13, hänvisningen, det står 2 mom. men det ska vara 3 mom. Det här är en sak som justeringsutskottet kontrollerar att är rätt. Det är bara en småsak. Tack.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Den här framställningen väckte livlig debatt då lagtinget fick ta del av landskapsregeringens förslag till ny foderlagstiftning. Det är gediget arbetet som har utförts både i näringsutskottet och i lagutskottet.

Jag kan däremot inte påstå att jag är speciellt förvånad eller överraskad över näringsutskottets betänkande. Det är ju inte helt okomplicerat att ha en egen åländska hållning i frågan om GMO-foder och gå emot nationella och europeiska regelverk. Det finns tydligen inte heller en sådan önskan bland uppfödarna. Man är rädd för att få försämrade konkurrensvillkor. Man vill inte drabbas av en strängare lagstiftning än i omkringliggande regioner. Jag menar att man istället borde från regeringens, lagtingets och näringslivets sida se det precis tvärtom. Om vi förbjuder GMO-foder på Åland så skulle det här istället skapa en konkurrensfördel. Det skulle göra de åländska produkterna mer attraktiva och prisvärda än de varor som kunderna inte med säkerhet kan veta om de innehåller GMO eller inte.

Att vi inte skulle ha rätt att förbjuda GMO-foder på Åland ifrågasätter jag starkt. Enligt EU-parlamentarikern Satu Hassi borde vi kunna göra det, precis som Österrike har gjort med odling av gengrödor. I princip får man inte göra så, men på sikt kan det bli tillåtet menade den nya EU-kommissionären för hälsa och konsumentpolitik, John Dalli. Han vill driva frågan att varje medlemsland i EU själv ska få avgöra och om det vill vara GMO-fritt eller inte.

Jag uppskattar att näringsutskottet säger att landskapsregeringen i kommande lagförslag ska inta en mycket restriktiv hållning i frågan om möjligheten att odla GMO-grödor. Det har i och för sig den tidigare näringsministern redan utlovat att så ska ske. Sedan en lång tid väntar vi nu på det lagförslaget.

Även om vi inte med denna foderlag får ett GMO-fritt Åland som brådskar det faktiskt för att få fram en lag som förbjuder eller omöjliggör en GMO-odling. I riket har man nu satt de första GMO-potatisarna. Det är i praktiken fritt att sätta sådana potatisar på Åland också, trots att det inte finns någon samexistenslag. Den här potatisen, Amflora, odlas för livsmedelsindustrin. Amfloran odlas nu i många EU-länder. Eftersom vi har en stor potatisförädlingsfabrik håller jag det inte för osannolikt att det också inom en snar framtid kan börja odlas GMO-potatis också hos oss. 

Däremot finns det två i medlemsstater, Danmark och Österrike, som har sagt nej till odling av den här matpotatisen.

Var är lagförslaget som förre näringsministern och regeringen påbörjade? Enligt den förre näringsministern hade regeringen höga ambitioner med att få fram en samexistenslag. Han ansåg att det var nödvändigt för oss att försäkra oss om att det inte skulle börjas med GMO-odling på Åland. Tidigare minister Mattsson talade om säkerhetsavstånd som skulle införas i samexistenslagen. Var ligger lagen och hur angelägen är den nuvarande näringsminister Eliasson att få fram den här framställningen? Hur ser tidtabellen ut?

Jag känner mig lite orolig över hur det ska gå med ett GMO-fritt Åland? I synnerhet när jag tänker på minister Eliassons uttalande från den 10 mars när han som ledamot Ålands lagting talade om att det till "syvende och sist handlar om ekonomi". Han menar att det handlar om pengar och det handlar kanske till syvende och sist om pengar. Därför menar jag att ett förbud av GMO-foder ur ett långsiktigt perspektiv är både ekonomiskt försvarbart och ett bra initiativ marknadsmässigt. Jag anser att den åländska livsmedelsindustrin skulle kunna få ut ett mervärde av att marknadsföra Åland som en GMO-fri zon, både när det gäller odling men även när det handlar om de djur som föds upp här.

Herr talman! Jag är besviken, men jag lovar att kampen för ett GMO-fritt Åland inte är slut här, den går vidare, tack.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag kan komma med ett lite tilläggsinformation. Det har inte påbörjats lagberedningsarbete när det gäller en samexistenslag. Det finns ett PM och ärendet har diskuterats på överläggning. Miljökommissionären har sagt att det troligen kommer att bli så att staterna själva får bestämma det här. I väntan på det beskedet, som väntas senast i augusti, så ligger vi lågt. Vi får återkomma när vi har fått det beskedet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag förstod nog på den tidigare näringsministern att regeringen då hade satt igång ett arbete, men om det bara var ett PM så är det beklagligt. Då ser tidtabellen ut så att i augusti får man besked från EU-kommissionären och först efter detta börjar man fundera på hur man ska gå vidare. Innebär det att man har planer på att få igenom en sådan samexistenslag som gäller för Åland under den här mandatperioden?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag säger som det är. Någon lagstiftning har inte satts igång. Däremot finns det ett PM som har diskuterats på en överläggning i landskapsregeringen. Den överläggningen var jag själv inte med på. Jag har bara verkat några få veckor ännu. Jag tycker att det är positivt att den nya miljökommissionären förmodligen kommer med ett sådant här besked, dvs att varje land själv fritt kan bestämma om man vill göra ett totalförbud. Vi får återkomma till en sådan fråga sedan.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Nu förstår jag inte alls hur det här hänger ihop? Det finns ju redan över 3000 GMO-fria zoner i Europa idag. Åland borde ju kunna utnämna sig till ett GMO-fritt område, oberoende av vad kommissionären uttalar sig om eller kommer med för direktiv eller inte. Det har vi förstått också på statsministern Vanhanen, han har varit väldigt ivrig att få Åland till ett GMO-fritt område. Nu tycker jag nog att minister Eliasson lite försöker förhala den här processen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Om Åland ska bli GMO-fritt så får vi ta många steg tillbaka i historien, i alla fall i antal år. GMO har funnits i många produkter och i många verksamheter under många, många år. Ser man t.ex. i Sverige vilka som hanterar GMO-frågorna så är det jordbruksverket, statens utsädeskontroll, fiskeriverket, livsmedelsverket, skogsstyrelsen, kemikalieinspektionen, arbetsmiljöverket och läkemedelsverket. Det är precis motsvarande organisationer i Finland även om jag inte ska ge mig in på de finska benämningarna.

Det är viktigt att skilja på äppel och päron brukar många säga här i lagtinget och sedan blanda ihop dem. Så är det väl nu också. Det är skillnad på foder och frön och det är skillnad på foder och potatis. Amflorapotatisen är godkänd i Finland för odling, den är godkänd i Sverige och det finns frön, bekämpningsmedel och livsmedel som är godkända produkter. Varför kan inte vi säga nej till de här produkterna? Ja, det är väldigt svårt att göra det idag. Produkterna finns på butikshyllorna, de finns i handeln och det är inte alltid så att det är spårbart och certifierat.

Lagutskottet har faktiskt gått på lagens rubrik och lagförslagets innehåll. Det handlar om foder. Som framgår av vårt utlåtande när det gäller foder så finns det regleringar som är internationella. Utgångspunkten är att man inte ska få använda lagstiftning som handelshinder. Man kan diskutera om detta är en felaktig princip eller inte. Jag förmodar att ltl Carina Aaltonen tycker att vi ska gå emot alla sådana påfund, vilket hon gärna får tycka för min del, men här gäller det lagstiftning.

När vi tar vi lagstiftningen måste vi följa den, anser jag, särskilt i egenskap av ordförande för lagutskottet. När det gäller foder så kan man konstatera att det är tillåtet att importera och det är inte tillåtet att under vilka omständigheter som helst förbjuda. Det finns kriterier, man ska visa på risken, man ska utgå ifrån försiktighetsprincipen och man ska mycket ingående vetenskapligt visa på riskerna. De undantag som Österrike har fått är dokumenterade med synnerligen noggrann vetenskaplig dokumentation. Det måste ha kostat mycket för det landet att göra.

Sedan finns det en annan aspekt som inte hör till den här lagen. Det är att man frivilligt deklarerar sig som ett GMO-fritt område när det gäller odling. Det kan naturligtvis organisationerna göra. De som importerar foder kan också självmant säga att de bara importerar GMO-fritt foder, vilket man gör idag. Om frågan blir aktuell så finns det möjligheter.

Det här är frågan om vad vi i lagtinget kan lagstifta om, vad vi kan medverka eller motverka till när det gäller rikslagstiftning. Vi har i olika omgångar bestämt att vi är med i EU och därmed har vi omfattat en lagstiftning som finns. Jag förstår inte resonemanget att vi med friskt mod och gott humör ska strunta i det här och förklara att så här gör vi. Det kan man göra hemma på gården alldeles utmärkt och det kanske många gör. Men i lagtinget måste vi det legala ansvaret. Från lagutskottets sida har vi i vårt utlåtande rett ut den här frågan som gäller foderlagstiftning och foderanvändning.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Olof Erland säger att det finns GMO överallt, i butiken på hyllorna kan det finnas produkter som innehåller GMO. Så är det inte alls. De livsmedel som innehåller GMO måste märkas enligt EU. Men när det gäller animalier kräver inte EU en märkning angående hur mycket GMO foder en gris har fått i sig innan den slaktades och sedan kommer ut som korv i butiken.

Däremot är gränsen 0,9 procent för livsmedel som t.ex. mjöl och sojabönor. Det finns ett ganska stort skäl att kräva att vi också behöver få veta vilket foder djuren äter som producerar livsmedel. Har djuren fått GMO-foder eller inte?

Ltl Olof Erland, replik

Visst kan man kräva det. Men nu gäller det lagstiftning där vi är bundna vid de direktiv som finns i EU. Det är ju det som är utrett. Det kan mycket väl vara så att t o m ltl Aaltonen grillade GMO-korv igår, utan att fråga var korven kommer ifrån. Om man frågar får man inte heller svar därför att regelverket är sådant. Den här slipsen kan mycket väl vara av GMO-ull. Vi vet överhuvudtaget inte var GMO-varorna finns, särskilt inte när det gäller kött, ägg, broiler och allt möjligt.

Vill man leva i ett lagstyrt samhälle så måste man gå till lagstiftningen och säga att det som finns i foderlagen, som bygger på EU:s direktiv, det är där som vi måste sätta in stöten. Om ltl Aaltonen ställer upp i nästa parlamentsval till Europaparlamentet så ökar möjligheten att tala på rätt ställe för saken.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ska vi debattera på den här låga nivån? Om ltl Olof Erland inte bryr sig om vad som finns i hans mat så är det ltl Olof Erlands problem, men jag vill veta vad som finns i min och mina barns mat. Vi socialdemokrater vill ha en livsmedelssäkerhet. Vi vill veta vad som finns i de produkter som säljs i våra butiker. Man kan fråga sig vad ltl Olof Erland vill? Regeringen har sagt att de vill kämpa och göra allt som står i deras makt för att vi ska få ett GMO-fritt Åland. Det låter precis som om ltl Olof Erland inte alls håller med regeringens linje i den här frågan i alla fall.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kan väl hålla med om att det är en låg nivå när jag replikerar på ltl Aaltonen. Det är ju självklart att jag vill det som regeringen vill. Vill man göra Åland GMO-fritt så tycker jag att man ska jobba med lagstiftningen och inte ropa att korven som man grillar måste vara GMO-fri och så äter man lugnt vidare. Man måste ju göra det med lagstiftning för att komma åt det man vill åstadkomma. Vill man ha ett GMO-fritt Åland så måste man titta på EG-direktiven. De säger att man inte behöver märka animalieprodukter om man använder foder som innehåller GMO. Så vi vet inte, vi har inte någon etikett på korven. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Leo Sjöstrand

Herr talman! Jag vill tacka ordförande för en bra presentation av betänkandet. När man lyssnar på den här debatten så funderar man om det är rätt lag som vi har pratat om? Vi har faktiskt behandlat en lag för foder för djur som används för uppfödning till livsmedel. Nu har man kommit in på vad människorna köper i handeln. Jag hoppas att vi har diskuterat rätt lag.

Utgångspunkten i utskottet har varit att sträva efter att Åland ska vara fritt både från GMO-odling och i GMO-foder. Utskottet har också erfarit att både användare och framställare strävar efter att inte använda GMO-foder här på Åland. Vi har heller inte kunnat konstatera att det i dagsläget skulle finnas foder som innehåller GMO i foderhandeln. Men sannolikheten är stor att GMO-foder kan komma om det blir svårare att få tag på GMO-fritt foder i framtiden. 

Den här lagen är en teknisk lag, den är i stort sett direktiv styrd och ger medlemsstaterna mycket små möjligheter att kunna påverka foderframställningen. Någonting mera vill jag inte säga i detta ärende. Det är ungefär vad ordförande har sagt. Jag ville bara stärka det.

Ltl Anders Englund

Herr talman! Under senare tid efter att ärendet blev remitterat till näringsutskottet har det framkommit också i pressen att man har diskuterat det här på EU-nivå. Man kanske mera kommer att överföra beslutanderätten till de nationella staterna. Man lägger en högre beslutanderätt till de nationella staterna i just GMO-frågorna, särskilt när det gäller odlingen och GMO-fria zoner. Jag tror, på basen av det, att man kanske kan ta det lite lugnt här ett tag och titta åt vilket håll detta kommer att leda.

Vi vet att GMO-produkterna som är tillåtna i EU har genomgått en riskvärdering. Det innebär kanske inte heller någon sorts säkerhet för att nya risker inte uppdagas. Det betyder inte heller att GMO är riskfritt, snarare att riskerna är tillräckligt små för att vara godtagbara med de av EU uppsatta värdena för vad som är en godtagbar risk. Det är väl detta som man säkert håller på att diskutera ännu. Det kommer säkert att komma fram en hel del fakta så småningom inom detta område.

I lagstiftningen om samexistens har man möjlighet att sätta så långa avstånd emellan att det egentligen omöjliggör en odling. Det här är faktiskt en ganska viktig fråga. Är man GMO-odlare så ska man inte heller förstöra för någon annan som är nära, då kommer man in på ersättningsfrågorna. Jag tror säkert att det här kommer att diskuteras i Finland. Vi kommer säkert att få ta en förnyad diskussion i det här ämnet när vi ska diskutera samexistenslagen. Tack.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är befriande att få höra på en så klok karl som näringsutskottets ordförande Anders Englund. Jag tycker ändå att det finns bra mycket sans och förnuft i hans anförande.

Han var inne på att det säkert kommer fram mycket ännu nu när det gäller GMO. GMO-grödor och produkter har inte funnits i alltför många år. De har funnits i ungefär tio år i USA och Kanada. Man vet inte vad det här sätter för spår på vare sig människor eller djur. Det är väl någonting som också är viktigt att följa med.

Det har också varit tal om att om man kan göra ganska mycket på frivillig väg. Man hade ett stort seminarium för ett år sedan. Hur ser näringsutskottets ordförande och ordförande för Ålands producentförbund på frivilligheten?

Ltl Anders Englund, replik

Vad gäller det första så får jag tacka. Vad gäller den andra frågan om frivilligheten är det helt klart att vi ifrån jordbrukarhåll inte förespråkar GMO i det här skedet. Inom mejerisektorn på Åland är det inte någon som använder GMO-foder. Jag har inte heller hört någon annan näringsgren som använder GMO-foder i vare sig produktionen av fisk, fjäderfä eller nötdjur. Det här baserar sig tillsvidare på frivilligheten.

Vi ska komma ihåg att det land som vi importerar vårt foder ifrån, rikets foderfirmor, så är det främst svinsektorn som har bekymmer, de skulle egentligen behöva få billigare foder. Vad gör man i dagens konkurrensläge om det finns möjligheter att sänka sina kostnader med 10-15 procent? Man använder då samma ingredienser som danskar och tyskar använder. De konkurrerar på vår marknad. Det är en fråga om konkurrens, helt enkelt.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det är trevligt att diskutera de här frågorna med näringsutskottets ordförande. Jag tycker att han har ett intresse och ett engagemang som går utöver det som bokstavligen står i lagen.

Man säger att GMO-värden är fastställda och man utgår ifrån att det är så små risker. I det fallet tycker jag nog att man måste vara väldigt skeptisk för historien förskräcker ganska mycket. Om vi tänker hur det var när det gäller bekämpningsmedlen, nästan obegränsat när de kom. Det var lite samma inställning att det här är så jättebra och det behövs för konkurrensen. Det var också fritt fram med konstgödsel. E-medlen diskuterar man nu. Nu säger jag inte att jordbrukarna är skyldiga till det här. Man manipulerar kolossalt mycket med livsmedel. Konsumenterna är idag väldigt medvetna och många är väldigt rädda för de här upplevelserna. Jag undrar faktiskt om man ska ta riskbedömningarna på allvar?

Ltl Anders Englund, replik

Det som ltl Sundbacks säger här stämmer säkert. Det finns egentligen mycket risker detta. Som odlar själv så vet man att man inte vill ha en främmande saker i sina egna odlingar. Det här kan förstöra odlingsjorden för lång tid framöver. Idag har det framkommit att man t.ex. har GMO- fjäderfän, höns, i Indien som producerar tre gånger mera än vad våra höns gör här i Finland. När kommer de hönsen ut på marknaden här i våra regioner? När får någon ett billigt erbjudande från övriga världen? Vi är inne på den här diskussionen hela tiden.

Jag tror säkert, som jag inledningsvis sade här, att detta är saker som vi får återkomma till.

Ltl Barbro Sundback, replik

Visst är det så.

Angående bedömningen att åländska odlare måste ha möjlighet att t.ex. konkurrera med danska svinuppfödare. Inte har vi ju någonsin kunnat konkurrera med dem och inte kommer vi att kunna göra det heller. Vi kan inte konkurrera med hönskläckningsapparater i Indien. Nog måste Ålands konkurrenskraft inom jordbruket vara att man odlar naturenligt ju mer en sådan här utveckling som sker. Att åländska produkter ska vara exklusiva kvalitetsprodukter. Jag tycker att det är det som är slutsatsen. Inte kommer man ändrat kort kunna konkurrera hur mycket man än manipulera med odlingsvillkoren, så ser jag det. Jag tror att åtminstone de flesta konsumenter skulle känna sig oerhört stolta över ett Åland där man skulle kunna garantera produkter som är säkra och ekonomiska.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Englund, replik

Det är helt klart att så kan man resonera, om det är naturenligt eller konventionellt men allt ska ju ske på kommersiella grunder. Man måste få ersättning för produkterna. Man kanske måste titta på framtiden. Tidigare i en diskussion var vi inne på livsmedelsstrategi för landskapet Åland. Kanske man kan göra produkter och maträtter och marknadsföra en speciell åländsk produkt, en speciell produkt för Stockholm och en speciell produkt Helsingfors. Detta har faktiskt diskuterats. Det här kan betyda att det löser saker här på hemmaplan så att man kan producera. Vi är trots allt ganska små.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.