Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Vi har nu på bordet landskapsregeringens framställning om förslag till ny lag om radio- och tv-verksamhet.

Inledningsvis kan jag säga att den här lagframställningen är av synnerligen teknisk natur. Det finns många tekniskt komplicerade detaljer, som åtminstone inte undertecknad är så hemskt kunnig i.

Jag ska försöka hålla mig till politikområdet. Vi har satt fokus på implementeringen av EU-direktivet. Det finns också höga krav från grundlagen om offentlig maktutövning, att det ska ske på lagnivå. Vi har även beaktat utvecklingen inom förvaltningsrätten. Det ska vara förutsebara regler, olika regelverk som berör register och kontroll m.m.

Herr talman! I botten ligger ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster, vilket vi är tvungna att implementera. Det här direktivet innehåller, som jag inledningsvis nämnde, mycket tekniska detaljer. Det handlar i stora drag om att varje medlemsstat är skyldig att säkerställa att alla audiovisuella tjänster överensstämmer med regelverket i medlemsstaten så att man fritt distribuera detta på den inre marknaden.

Inledningsvis, herr talman, kan nämnas att största delen av de medietjänster som tillhandahålls på Åland utgör återutsändning av sändning som har sitt ursprung utanför landskapet, oftast från Sverige och även från riket. För innehållet i dessa tjänster svarar sändarlandet. Detta betyder i praktiken att AV-direktivet har en begränsad praktisk betydelse på Åland, jämfört med hur det berör de stora sändarnationerna.

Lagtekniskt innebär den här framställningen att landskapslagen om rundradioverksamhet och landskapslagen om kabelsändningar till allmänheten jämte förordningar upphör och sammanförs till denna enda lag.

Nuvarande lagstiftning är föråldrad, den är cirka 20 år gammal, vissa smärre ändringar har skett. I den här framställningen har vi också beaktat den statsförfattningsrättsliga regleringen som skedde år 1995 och fri- och rättighetsreformen och ny grundlag som skedde år 2000. Allt det här har vi bakat samman till ett paket.

Mycket av de här förändringarna är närmast av teknisk natur och innehållet det som vi har i vår gällande lagstiftning samt det som EU-direktivet kräver.

Vi började det här arbetet i förvaltningen och gick igenom alla dessa ändringar. Vi kom fram till att det inte är förnuftigt att ändra och korrigera i gällande lagar utan det var på alla sätt bättre att stifta en helt ny egen landskapslag om radio- och televisionsverksamhet. På detta sätt får vi alla regler samlade under ett tak med beaktande av direktivet och grundlagsändringarna och förordningarna lyfts upp på lagnivå.

Som jag nämnde är den tekniska utvecklingen på området enorm, på 20 år har det hänt massor med saker, som ni känner till. Därav har också man också på EU-nivå ett direktiv om audiovisuella mediatjänster. Tanken är vi ska ha en teknikneutral lagstiftning.

Herr talman! Detta var kort om bakgrunden. Sedan kan man nämna vissa små detaljer inne i själva lagtexten.

Jag kan nämna 3 § tillståndsanmälan. Det är nytt och där har vi också framfört att det ska finnas tillräckliga finansiella och tekniska förutsättningar för att kunna bedriva den här verksamheten, samt att även ett tillstånd kan upphöra inom sex månader, om jag minns rätt. På basen av erfarenhet kan jag berätta att vi med gällande regelverk har haft situationer där det har funnits aktörer som har sökt och fått sändningstillstånd, men sedan har det inte hänt så mycket mera. Man har blockerat den här frekvensen och vi har inte haft några redskap att kunna åtgärda detta. Med den här lagändringen ska detta kunna redas ut och bli en förutsättning för att seriösa aktörer ska kunna ha tillgång till våra frekvenser.

Sedan kan jag också nämna 30 §, anmälan om TV-innehav. Det förs på lagnivå, dvs praxis uppförs på lagnivå. Då någon har anmält att man har TV-innehav så kan landskapsregeringen uppbära avgiften utan skilt beslut. Enligt den här förändringen är det på lagnivå. Sedan kan man på begäran, av den som innehar TV, få ett skilt beslut. Grunden är att man ska kunna göra så här.

En annan ändring som kan nämnas är att kabelnämnden slopas. Programnämnden ska granska program som förekommit i radio eller televisionssändning.

En annan mycket viktig sak att lyfta upp här är artikel 7 i direktivet; att tjänsterna ska bli tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i mån av möjlighet. Det finns olika sätt, det kan vara textning, tolkning eller annan lämplig teknik.

Herr talman! Det här var nu själva grundtanken med lagförslaget. Vi moderniserar vår gällande lagstiftning, sätter ihop det till en lag och är i paritet med EU-direktivet. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det blev lite oklart för mig vad som är ägget och hönan i den här framställningen. Radio- och TV-lagstiftningen är väldigt gammal över 20 år, vilket också framkom här i presentationen. Ser man på den tekniska utvecklingen under den tiden så borde man säkert ha gjort någonting för länge sedan.

Jag förstod på presentationen att man är tvungen att implementera EU-direktivet. I elfte timmen konstaterar vi att så är fallet. Är det EU-direktivet som har föranlett att vi har fått den här framställningen? Det är den uppfattningen som jag får när jag tittar på den och den uppfattningen fick jag också av presentationen. Finns det någon lagframställning som har kommit under den här mandatperioden där man faktiskt har velat förändra någonting? Eller är det alltid ett EU-direktiv som har legat i botten? Är min bild felaktig?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det riktigt som ltl Anders Eriksson säger, det är ett EU-direktiv som ligger i botten. När vi började med det här arbetet fick jag inledningsvis de signalerna att det var en ganska enkel sak. Man skulle bara ändra uttrycket audivisuell verksamhet och byta ut uttrycket rundradioverksamhet. När förvaltningen började titta på det här i våras så kom vi fram till att det inte var så enkelt. Då kom vi till slutsatsen att vi gör en helt egen lagstiftning. Sedan har vi haft en arbetsgrupp som har tittat på de här frågorna.  Det som vi har satt in här med beaktande av våra egna erfarenheter är just det som jag nämnde § 3, man blockerar sändningar och det finns möjligheter att det sändningstillståndet förefaller. Även andra paragrafer har vi reformerat enligt vårt eget synsätt. Jag kommer inte utantill ihåg vilka paragrafer det gäller, men det har med kontroll och sådana saker att göra.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det som egentligen var en tilläggsfråga var om det finns någon lagframställning som den här landskapsregeringen har tagit fram själv för att man vill förändra, förbättra och modernisera? Eller är det alltid ett EU-direktiv som ligger i botten? Det är min uppfattning. Jag är glad om jag har fel.

Sedan sade ministern att det finns flera förslag i den här framställningen som man själv har tagit fram där man vill ha förändringar. Men om jag förstod det rätt så kunde han inte på rak arm nämna vilka förändringar det var. Kanske det då framkommer eventuellt i utskottsbehandlingen.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det kan vi bra se fram emot i utskottsbehandlingen, för där kan vi gå in i detaljer. I det här fallet har vi delvis tagit in vissa synpunkter som framkom i det mediepolitiska programmet, som vicelantrådet har lett. Själv var jag ordförande i en annan arbetsgrupp och därifrån har vi också tagit in vissa synpunkter, bl.a. § 3, som jag just nämnde, att någon kan blockera våra frekvenser och att vi ska ha verktyg för att kunna åtgärda sådana saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Ny lag om radio och TV-verksamhet på 70-80 sidor. Jag tycker att det här är lite underligt. Vi har i flera års tid fått höra att vi ska vänta på det i etermediapolitiska programmet för då ska saker och ting tillrättaläggas och vi ska kanske diskutera hur finansieringen av public service ska fungera långsiktigt. Det mediapolitiska programmet har påbörjats och man håller på att arbeta med programmet. Jag har förstått att det har gått ut på remiss. Det har uppenbarligen ingenting med den här lagstiftningen att göra. Man har haft en grupp som har tittat på en eventuellt en ny medieavgift som vi har diskuterat. Centern stod uppenbarligen inte bakom den avgiften, men liberalerna stod fortsättningsvis bakom den. Sedan kommer det en lag som bygger vidare på att man ska betala TV-licens om man har en televisionsmottagare.

Hela hanteringen är lite underlig, tycker jag. Den här frågan är otroligt komplex och väldigt teknisk, som ministern säger. Uppenbarligen har ministern valt att lägga fram en ny lag om radio- och TV-verksamhet. Jag undrar om ministern verkligen vet vad han har tagit beslut om att föra fram här till lagtinget?

När jag bläddrar i lagtexten så ser att det finns många frågor som jag ställer mig direkt. Främjande av europeiska produktioner, 50 procent ska vara producerat i EU. Hur kommer det att påverka de många olika leverantörer som sänder program idag? Byråkratin är enorm, exempelvis § 9; "den som utövar televisionsverksamhet i landskapet ska vartannat år senast den 15 september överlämna en rapport till landskapsregeringen över hur stor del av verksamheten som har utgjorts att sådant program som anges i momentet 1". Man måste ganska ingående redovisa hur många procent som är i europeiska produktioner, hur många procent man har producerat själv och hur många procent man har köpt utifrån utanför EU. Vart fjärde år ska det också skickas en annan rapport som visar hur man kan främja framställningen av tillgången till program av europeiskt ursprung. Det är ganska mycket byråkrati i den här lagen. Annars brukar landskapsregeringen säga att man vill minska på byråkratin.

Det finns frågor som gäller ensamrätten. Vissa TV-bolag tillåts köpa t.ex. en VM-sändning eller en formel 1-sändning. I den här lagstiftningen står det att de programmen ska visas gratis för dem som inte har tillgång till den kanalen. Hur har man tänkt angående detta?

Angående paragrafen som ministern tog upp om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, har man sitt ens funderat på vad det innebär? Hur ska man lagstifta om att producenter ska beakta leverantörers tekniska och finansiella förutsättningar att göra det tillgängligt för personer med funktionsnedsättning med tolkning och annan lämplig teknik exempelvis inom radio? Det är ganska svårt att förstå hur man har resonerat här.

I § 15 är det förbjudet att visa reklam som uppmuntrar till ett beteende som är skadligt för hälsan och säkerheten. Man skriver; "det är förbjudet att uppmuntra till ett beteende som är skadligt för hälsa eller säkerhet". Sedan läser man i detaljmotiveringen i § 15, så står det precis samma sak två gånger till. "Att inte uppmuntra till beteenden som är skadligt för hälsan" Men vad är skadligt för hälsan, en räkfrossa? Det kan vara skadligt för hälsan om du äter för mycket. Det blir en detaljnivå som är helt osund.
När det gäller § 17, kommersiella meddelanden riktade till barn, så förstår jag att man uppenbarligen inte vill det. När det handlar om televisionssändningar och beställ-TV så får man inte rikta reklam till barn. Men hur är det med sociala medier, Internet och den biten? I en sådan här lagstiftning så borde man kanske titta på det verkliga sättet som idag riktar sig mot barn och hur man tar emot reklam, om det är reklamen som är problemet.

Jag förstår inte heller i § 18 "enstaka reklaminslag och försäljningsprograminslag är förutom i sportsändningar förbjudna". Sedan läser jag i detaljmotiveringen och jag får ingen uppfattning om vad det betyder. Vad betyder enstaka reklaminslag och försäljningsprograminslag är förutom i sportsändningar förbjudna? Det finns inte någonting i detaljmotiveringen om det.

I § 19 står att ut gudstjänster inte får avbrytas av reklam eller programförsäljning. Är det verkligen en sådan lagstiftning som vi vill driva igenom? Att en kommersiell operatör inte ska kunna få sända en gudstjänst om man sätter in en ett reklambudskap i det. Då kommer det att resultera i att han eller hon inte kommer att sända den gudstjänsten. Varför ska vi detaljmotivera så här i paragraftexten?

Det här är bara lite som jag har skummat igenom. Det finns för mycket i den här lagen för att bara kunna läsas på en eller två dagar. Jag kommer därför att föreslå att det här ärendet bordläggs.

Går vi vidare så står det under § 22, sponsring; " i ett sponsrat program i en radio- eller televisionssändning eller i beställ-TV får det inte göras säljfrämjande hänvisning till sponsorns eller tredje parts produkter eller tjänster".

Man får alltså säga att ett program är sponsorerat av ett företag, men om man i samma mening säger att det företaget har en produkt som man vill sälja då är det förbjudet. Varför ska det vara förbjudet? Vad är andemeningen med att vi kan sponsorera ett program och nämna företagsnamnet men om vi nämner en produkt som företaget säljer så är det förbjudet? Hur har man tänkt i detta?

Som du märker, herr minister, så finns det ganska mycket som jag vill ha svar på. Det som kanske är det mest underliga och det mest kontroversiella är att man fortsättningsvis, när man äntligen efter 20 år ska göra om radio- och TV-lagen, kommer med en framställning som säger att alla som innehar en televisionsmottagare ska betala en televisionsavgift.

Jag blir faktiskt upprörd, särskilt när jag läser paragraferna från nummer 27 och framåt. Det står bland annat att en juridisk person, det står inte hushåll, som innehar en televisionsmottagare alltså en telefon, en läsplatta, en dator eller en platt TV ska uppge att han har en televisionsmottagare. Han ska då också uppge sitt juridiska affärs- och samfundssignum, personbeteckning, adressen och märkväl antalet televisionsmottagare som innehas. I min familj äger jag några TV-apparater, min fru har en mobiltelefon och hon kanske också har en TV. Det betyder att vi egentligen borde betala två TV-avgifter såsom jag kan läsa enligt den här lagframställningen, som har kommit till lagtinget efter 20 år.

Det finns så många frågor i den här lagen så jag undrar verkligen hur regeringspartierna har tänkt när de kommer fram med en sådan här lagframställning?

Avgiftsskyldigheten, det står; "om man innehar en televisionsmottagare", men vi har pratat om det så många gånger de senaste åren att tekniken har gått så otroligt mycket framåt när det gäller datorer och mobiltelefoner. Man hävdar fortsättningsvis att om man innehar en televisionsmottagare så ska man betala avgiften. Avgifterna har vi pratat i tio år om att de borde moderniseras och göras om. Liberalerna föreslog en medieavgift. Jag förkastade det förslaget totalt. Jag anser att det borde gå via skatten. Det är det enda sättet att göra det rättvist och riktigt för alla.

Med den här lagstiftningen ska man också inse att det inte står att pengarna som kommer in från TV-avgiften ska gå till Ålands radio och TV. Det står att pengarna ska gå till någon som producerar exempelvis radio. Det kanske inte heller var tanken från landskapsregeringens sida. Tanken är väl att man vill säkerställa Ålands radio- och TV:s verksamhet, så har det i alla fall varit tidigare.

Det finns väldigt mycket i den här lagen som jag önskar att lagtinget sätter sig in i. Som tur är så får jag vara med själv i kulturutskottet som ska behandla det här. Jag anser att det finns för många frågor som vi bara kan släppa i den här första remissdebatten. Därför föreslår jag att det här ärendet bordläggs till fredagen efter påsk, 29 april.

Något som jag också tidigare har förespråkat är att vi skulle använda de här möjligheterna som vi har till att utveckla vår självstyrelse. Vi har egen behörighet över radio- och televisionsverksamheten. Varför inte göra Åland till ett sändarland, ett stort internationellt eller europeiskt sändarland? Kanal 5 och TV 3 och de andra stora TV-bolagen skulle tänka att här är det en regering som har koll på hur det här fungerar, som hänger med i sin tid och som är aktiva. Det skulle kunna locka hit företag istället för att de sänder från Storbritannien. De företagen skulle kunna vara här. Varför har man inte haft den synvinkeln i den här lagframställningen? Man har kommit fram med en lagframställning som jag inte förstår hur man resonerar kring. Man har haft en arbetsgrupp som har jobbat i flera år med att titta över det etermediapolitiska programmet. Ministern har uppenbarligen inte ens varit i kontakt med den gruppen.

Det är beklämmande, herr talman. Men, som sagt, jag föreslår att det här ärendet bordläggs till den 29 april. Jag ska då komma med ännu flera konkreta exempel på vad herr ministern måste sätta sig in i innan han lämnar fram en sådan här lagframställning.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! För att det inte ska finnas några missförstånd så vill jag betona att den mediapolitiska referensgrupp där jag själv ingår har inte haft kännedom om den här lagstiftningen. Vi har inte kunnat påverka innehållet. Jag ser det som en ren byråkratisk produkt som baserar sig på EU-direktiv i första hand.

Från min sida finns det inte någon vetskap om hur det här har kommit till och varför det har bedrivits utan att föras till regeringskollegorna för kännedom.

Vad gäller specifikt mediaavgiften vill jag korrigera ltl Karlström. Centern har inte övergett tanken på en mediaavgift som grund för finansiering av public service. Vi är villiga att diskutera de olika alternativen, vi har inte stängt dörren för det.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag tänkte ta fasta på EU-direktivet som ltl Jansson nämnde. Det är det som är orsaken till varför den här lagen har kommit till nu. Jag säger också som föregående talare att många gånger använder man EU-direktiv som murbräcka för att tvinga igenom lagframställningar som man egentligen inte har haft för avsikt att komma fram med.

Det finns ingenting om mediaavgiften i AV-direktivet. Det finns inget EU-direktiv som säger att det måste finnas en avgift för en till televisionsmottagare. Den här lagen är förkastlig, den borde göras om. Det kan inte vara detta som landskapsregeringen vill att ska gälla de kommande 20 åren på Åland.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag kan upplysa kollegan Karlström och ledamöterna i övrigt att ambitionerna är fortfarande att det ska ligga ett förslag till mediapolitiskt program på lagtingets bord förhoppningsvis när lagtinget återkommer i plenum igen den 23 maj. Vi har fått det första förslaget i retur och nu tittar vi speciellt på finansieringen av public service i och med att det är där som det finns lite olika åsikter. Har vi råd och möjlighet att finansiera det över Ålandsbudgeten, dvs en form av skattefinansiering? Ska vi hålla kvar de nuvarande licenserna med skärpt övervakning? Eller ska vi övergå till en mediaavgift som drabbar alla? När det drabbar alla så vill jag säga att sedan kan man kanske undanta vissa särskilt fattiga befolkningsgrupper som man vill värna speciellt om. Vi tror fortfarande att mediaavgiften skulle vara den mest rättvisa.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Jansson att det nog är lite underligt att vänta 20 år på en ny lag om radio- och televisionsverksamhet och den kom på bordet i förrgår. Vi behandlar den idag. Etermediapolitiska programmet kommer eventuellt om en månad. I det programmet, som vi förmodligen kommer att diskutera och debattera, finns det säkert ganska många förslag på lagstiftningsåtgärder som borde till för att få det fungera. Varför kommer man då med en lagframställning nu? Varför har man satt så mycket lagstiftningsresurser på lagberedningen på en sådan här lag som innehåller allt det som den etermediapolitiska gruppen förmodligen kommer att lägga fram? Det är helt fel tidpunkt. Det här lagen borde inte vara på bordet förrän om en eller två månader, med beaktande av vad den gruppen har kommit fram till och vad lagtinget sedermera kommer att ge i uppdrag till landskapsregeringen att jobba vidare med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det stämmer att ltl Karlströms kunskaper på området är obestridliga. Det står i den här framställningen att vi inte tar ställning till den pågående diskussionen om framtida finansiering. Vi har tittat på frågan. Gruppen som jobbar med det etermediapolitiska programmet har också analyserat frågan. Det är inte kristallklart hur det ska vara. Vi har resonerat som så att vi avvaktar den diskussionen i lagtinget och ser hur tongångarna är. Det är som sagt en stor fråga som ingen, vare sig öster eller väster om oss, har kunnat lösa på ett tillfredsställande sätt.

Det stämmer inte heller att vi inte har diskuterat det här programmet. Vi har diskuterat det i regeringen och lagförslaget har varit ute till grupperna. Vi har också i mån av möjlighet stämt av i etermediapolitiska arbetsgruppens betänkande och vissa av deras tankar har vi satt in i det här lagförslaget. Så snabbt som möjligt har vi koordinerat det här arbetet. Varför det går så här snabbt är att vi har motiverade yttranden på oss. Vi har lovat att det ska implementeras 2011.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Skulle jag kunna få ett förtydligande? Vi har en lag framför oss som säger att vi ska betala en avgift om vi innehar en televisionsmottagare. Jag får inte fram någonstans i den här lagen att det skulle vara per hushåll. Det står att juridiska personer ska betala en avgift, som landskapsregeringen bestämmer, om man innehar en televisionsmottagare. En televisionsmottagare idag är inte som det var förr i världen en tjock TV, utan det är datorer, telefoner och mediaplattor osv. Den här lagstiftningen betyder att alla juridiska personer som äger en sådan apparat ska betala en TV-avgift. Det är ett helt förkastligt förslag enligt min syn. Hur kan man lägga fram ett sådant förslag när man vet att den mediapolitiska gruppen inom sin egen regeringsfalang håller på att arbeta med ett nytt sätt att finansiera detta?

När tror vi att den här lagen ska tas i kraft? Och nästa fråga blir om vi ska börja revidera lagen igen beroende på vad gruppen kommer fram till?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det är just det som är problematiken. Vi har en process hotande över oss angående det här direktivet som bör implementeras. Som jag beskrev kortfattat i mitt anförande så var det först efter årsskiftet som förvaltningen märkte att det här var mycket mera komplicerad lagstiftning än vad vi trodde att det var ifrån början.

När det gäller mediaavgiften så får det bli ett skilt spår. Det får vi ta sedan och ändra lagstiftningen. Men det här måste vi göra och det här är enligt gällande lag som vi har just nu. Vi har våra lagar och förordningar som vi slår ihop till en lag och vi uppfyller direktivets tekniska krav.

Kommentarerna som ltl Karlström har om paragraf för paragraf, det är säkert mycket förnuftiga tankar. Den information som jag har fått är att det här är minimikrav enligt EU-direktiv. Vi måste följa det.

Ltl Karlström tog upp § 13 funktionsnedsättning för personer och hur det ska kunna fungera. Det är helt rakt enligt artikel 7 i det här direktivet. Vi måste göra så här.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag har så svårt att förstå sådana här lagframställningarna när man hävdar att det är EU-direktiv och att vi måste göra på det här sättet. Vi ändrar vår egen lagstiftning, vissa paragrafer är uppenbarligen EU-direktiv och vi har inte möjlighet att påverka och skriva någonting annat utan det är bara att göra ctrl C och ctrl V på vad politikerna i Bryssel säger. I samma lag står det uppenbarligen inte någonting om avgift för televisionsmottagare. Man använder EU-direktivet och säger att det här måste vi göra på grund av att vi har lovat att det ska göras inom 2011.

I retoriken blir argumenten att ett EU-direktiv säger att vi måste betala en avgift om vi har en televisionsmottagare, men så är det ju inte.

När man har jobbat på en lag i över ett års tid så tycker jag att man kunde ha kommit med lite mera visioner. Vad vill man ha ändrat? På vilket sätt vill man att medialandskapet ska se ut på Åland? Den här lagen är en katastrof.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Fredrik Karlström föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 29 april. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till den 29 april. De som finns på talarlistan beredas möjlighet att uttala sig.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag har lite svårt idag att bestämma mig om jag ska tycka att det är lätt eller svårt att vara i opposition. Jag vet inte heller om jag ska skratta eller gråta. Efter att ha hört den här diskussionen så här långt blev jag nästan gråtfärdig.

Att regeringen lägger fram ett förslag till en ny lag som får kritik av oppositionen hör till spelets regler. Men när svaret från en del av regeringen sedan säger; "skyll inte på oss, det här är inte vårt fel", då blir jag konfunderad. Hur ska man hantera det som oppositionspolitiker?

Enligt mig bygger parlamentarismen på att regeringen lägger fram förslag som man är överens om att man vill genomföra i parlamentet. Men så verkar det inte vara här. Lyssnar jag på ltl Harry Jansson, centergruppledare, var svaret; "skyll inte på oss vi vet ingenting".

Det blir inte lätt för kulturutskottet att behandla den här frågan. Hur ska vi veta vad som är rätt och fel i det här nu? I princip kan man säga att regeringen kommer till oppositionen och ber om att vi ska genomföra det här åt dem. Det kommer att kräva en hel del funderande åtminstone ifrån min sida.

Herr talman! Sedan till själva innehållet i lagstiftningen. Jag delar till vissa delar den kritik som ltl Fredrik Karlström framförde här. Det finns ett antal olika definitioner som blir rätt svåra att följa med. Man har använt sig av AV-direktivet som grund. När man läser lagstiftningen så om man skulle gå tillbaka till direktivet och läsa det också så skulle man ha lättare att följa med varför saker och ting blir som då blir. Att bara läsa lagens definitioner av saker och ting så då blir det nästan omöjligt att hänga med.

Jag ska ta ett exempel; definitionen av begreppet televisionsmottagare i § 2 punkt 6. Definitionen säger; "anordning för mottagning av televisionssändning". Okej, vad är då en televisionssändning? Det måste man också försöka få reda på. Då läser man punkt 14 i samma paragraf; "en sändning av televisionsprogram som huvudsakligen består av rörliga bilder med eller utan ljud som tillhandahålls med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och som är avsedd att tas emot samtidigt av allmänheten enligt en fastställd programtablå." Vad är då en televisionsmottagare? Är den här, som jag har framför mig, en televisionsmottagare om jag kan koppla upp den mot Internet och där titta på TV? Är min mobiltelefon, som jag normalt har i fickan men ligger nere på min bänk nu, en televisionsmottagare? Är datorn som jag har hemma en televisionsmottagare? Ingenting av det här har man egentligen gått igenom, vad jag kan se vid mina första genomläsningar av den här lagstiftningen. Vad är definitionen av det här? Det är grunden för att vi överhuvudtaget ska komma vidare till frågan om vi ska betala för att ha en televisionsmottagare.

Ännu mer konfunderad blir jag när jag ser det register som landskapsregeringen ska upprätthålla över folk som har TV-mottagare, när det i § 27 står att man som innehavare av en TV-mottagare ska anmäla antalet TV-mottagare till landskapsregeringen. I dagsläget är avgiften inte uppbyggd på antalet TV-mottagare utan avgiften är uppbyggd på att man har en TV-mottagare. Varför vill landskapsregeringen att vi ska ange antalet? Om min telefon och min dator också ska anses som TV-mottagare så betyder det att jag har två samt två TV-apparater, det vill säga fyra. Har det någon betydelse för landskapsregeringen när det gäller avgiften? Varför är man så intresserad av den biten?

Herr talman! Det här leder till den största kritiken som jag har mot förslaget som sådant, vilket ltl Karlström också var inne på, dvs att ordningsföljden är fel. Man jobbar med en uppdatering av det etermediapolitiska programmet. Vi har blivit lovade programmet under hela den här regeringsperioden, det har inte kommit ännu. Vi har några månader kvar ännu. I det programmet ska man ta ställning till många av de här grundläggande frågorna om hur vi vill se framtiden. Hur ska finansieringen av public service se ut? Hur ska den tekniska sändningsutrustningen organiseras? Är det Ålands radio som ska äga den sändningsutrustning som idag används för att sprida public service eller borde någon annan äga utrustningen? Listan på frågeställningarna kan göras lång. Jag antar att landskapsregeringen hade det här i åtanke när man gick in för att skriva i regeringsprogrammet att man behövde göra en översyn av det etermediapolitiska programmet.

Visserligen har jag en förståelse för om EU-kommissionär ligger en i nacken så måste man se till att fylla upp de krav som finns i de direktiv som har kommit. Fortsättningsvis kan man ändå bara inte lämna den här frågan, nu gör vi det här och sedan kommer vi tillbaka senare med de andra bitarna, om de dessutom ligger nära på varandra.

Vi har från oppositionens sida förstått att ni är på gång med det etermediapolitiska programmet. Det skulle kanske kasta på en månad med att lägga fram det här lagförslaget och de tankegångar som finns i det etermediapolitiska programmet. Jag förstår inte det här.

Herr talman! Det kommer att bli en grannlaga uppgift för kulturutskottet att ta sig an det här. Framförallt efter att vi nu har blivit varse om att den ena parten, i det här fallet minister Roger Eriksson från landskapsregeringen, lägger fram ett lagförslag som centern med partiordföranden Harry Jansson i spetsen säger; skyll inte på oss! Hur tusan, bästa kollegor, ska vi behandla den här frågan vidare? Tack, herr talman! 

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Nu vill vi ju inte att ltl Ehn ska bli tårögd, så vi ska försöka ta det kort och koncist. Jag svarade på ltl Fredrik Karlströms fråga om varför det inte finns ett spår av det eterpolitiska programmet i det föreliggande lagförslaget. Ja, det är för att det här lagförslaget till ny lag om radio- och televisionsverksamhet har tagits fram vid sidan av det mediapolitiska arbetet. Jag bara upprepar, det har inte varit till den mediepolitiska gruppen för beredning eller för någon form av remiss. Vi nämns ju inte heller i beredningsavsnittet om hur lagförslaget har hanterats.

Vad gäller att centern som lagtingsgrupp står bakom det eller inte så har vi konstaterat på gruppmötet att det här är en byråkratisk framställning, som vi ser det. Är det nödvändigt på grund av det sedvanliga EU-hotet att få igenom det här så då är vi beredda att släppa igenom det. Vi står bakom lagförslaget. Det är en annan sak att lagförslaget saknar politisk förankring.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag vet inte om jag blir mycket klokare, framförallt inte av det sista: "Vi står bakom lagförslaget, men det saknar politisk förankring". Betyder inte att stå bakom någonting att man också har den politiska förankringen? Att man politiskt ställer sig upp och säger att det här är okej. Jag förstår tankegången om EU-kommissionens direktiv ligger i grunden och att man hotas av att detta dras inför domstol att man har bråttom i den här frågan. Men man kan ju inte på något sätt, från något av regeringspartierna, undandra sig ansvaret för processen med arbetet att nå fram till förslaget som ligger här nu. Man säger att man inte i den etermediapolitiska gruppen har varit med och diskuterat frågorna. Det råder ett visst tvivel kring den biten. Jag tyckte att jag i en replik hörde minister Roger Eriksson säga att man visst hade berört de här frågorna i den etermediapolitiska gruppen. Där finns ytterligare frågeställningar som man kanske kan få lite ljus över genom fortsatt replikskifte här.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Med politisk förankring menar jag att det inte finns någon form av politik i själva processen. Det har tagits fram av lagberedningen och kansliministern på tu man hand. Vi har inte gett politisk input i processen. 

Är det så att vi har EU-domstolen runt hörnet igen är vi naturligtvis tvungna, som vanligt, att släppa igenom det utan att fördröja processen. Att vi då ifrån centerns sida skulle ha börjat bearbeta ett 60 sidor långt dokument i sista stund är inte praktiskt möjligt. Vi förlitar oss att de som har tagit fram det här förslaget har den sakkunskapen som EU-rätten i det här fallet kräver.

Sedan vad gäller de övriga bitarna i det mediepolitiska programmet upprepar jag att den 23 maj har lagtinget ett mediapolitiskt program på bordet. Först då vet vi i vilken mån det finns majoritet för den ena eller den andra varianten för att finansiera public service framöver.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är helt tydligt att ltl Harry Jansson och jag har olika syn på vad regeringsarbetet går ut på. Under den tid som jag satt i lagtinget och stödde en regering så var jag inte i den situationen att jag först här, när vi fick ärendet på våra bänkar, tog ställning till huruvida ett ärende var bra eller inte. Det var en process som hade jobbats igenom och jag som tillhörde en av de stödande partigrupperna hade varit med och gett mina åsikter redan i ett tidigare skede. Inte ska man ge sina kommentarer hux flux när förslaget ska läggas. Vi hade varit med under beredningsarbetet som regeringen gjorde. Det tycker jag är ett naturligt sätt att jobba i en regering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det har väl redan kommit fram i ett tidigare replikskifte här, men jag kan väl poängtera att den här framställningen bygger på att vi har en EU-domstolsprocess i nacken på oss. Vi fick motiverat yttrande. Vi framförde i fjol att vi under våren 2011 ska implementera den här lagstiftningen. Varför det svällde ut var p.g.a. det som jag just nämnde, när beredningen började titta på det så såg man att det inte var så enkelt som man trodde. Därför blir det två spår.

Det mediepolitiska programmet kommer i maj. Där kan vi diskutera hur man ska sköta finansieringen av public service. Det är en fråga som vi har vänt och stött på, men det är fortfarande oklart hur det ska gå. Den politiska processen måste fortsätta.

Sedan en liten detalj. Ltl Ehn nämnde olika teknikerna att kunna ta emot bilder. I texten sägs att det audiovisuella direktivet omfattar alla audiovisuella mediatjänster oavsett sändningsteknik. Alla teknikmöjligheter ska vara inom samma regelverk.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Till det sista skulle jag vilja ha minister Roger Erikssons definition. Är det så att min mobiltelefon är en mottagare som jag ska anmäla eller inte? Jag kan inte läsa det ur den definition som finns i dagsläget, inte ens med det tilläggssvar som jag fick nu. Ska jag anmäla att jag har en dator hemma?

Tillbaka till processens gång. Jag skulle också där vilja ha ett klarläggande. Menar minister Eriksson att skillnaden på en månad, mellan att lägga fram det etermediapolitiska programmet och att lägga fram förslaget till ny radio- och TV-lag, skulle hota oss att bli dragna inför EU-domstolen? Är det på det viset att tiden är så knapp också för lagtinget att behandla det här ärendet? Eller hade det funnits en möjlighet att jobba parallellt med dessa båda den sista biten och få dem presenterade samtidigt i lagtinget?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Med tanke på lagstiftningstekniken och lagstiftningskontrollen har vi från förvaltningen fått den uppfattningen att det är väldigt brått.

Ltl Johan Ehn, replik

Jag återupprepar frågan. Definitionen väldigt bråttom kan vara rätt vid. Är det en månad som det skiljer på? Om detta hade kommit till oss samtidigt som det mediapolitiska programmet, hade man ändå kunnat behandla dem parallellt? Annars betyder det att minister Roger Eriksson säger åt oss att utskottsbehandlingen borde ha varit klar igår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag är lite förvånad över den här diskussionen. Min bedömning var, när vi fick det här utskickat för kommentarer, att det här var frågan om en implementering av direktivet och man kunde se pragmatiskt på det.

I de diskussioner som jag har varit med om har man också konstaterat att det är i det mediepolitiska programmet som de politiska riktlinjerna läggs upp och det är en annan process. Finns det felaktigheter och problem i den här framställningen så är det väl bra att man så fort som möjligt gör undan det. Jag kan inte se annat än att det i huvudsak skulle vara tekniska transformeringar av ett EU-direktiv, vilket man i förvaltningen bör göra så fort som möjligt. Vi vet att det är trångt med tid och vi vet att utskotten och lagtinget kanske inte har så mycket att göra i maj. Lagtinget ska alltid ha beredskap att jobba, det är min åsikt. Jag vet att den åsikten avviker från de flesta andras åsikter här i lagtinget.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Till det sista tror jag att ltl Olof Erland och jag har ganska lika åsikter. Jag tror till och med att vi kan läsa beslut om detta i talmanskonferensen kring att jobba. Jag har kanske varit en av dem i talmanskonferensen som har drivit starkast på att vi borde förändra våra arbetstider så att vi faktiskt utnyttjar den tid vi har. Det vore trevligt om ltl Olof Erland kunde ge mig det erkännandet eftersom det kom som en liten pik i en replik gentemot mig.

Tillbaka till ordningsföljden, med tanke på att det finns så pass mycket av frågorna som kommer att beröras i det etermediapolitiska programmet, som det också finns en beröringspunkt till i det här lagförslaget, så tycker jag att det inte hade varit orimligt för lagtinget att förutsätta att man fick de här två samtidigt. Framförallt inte i ett läge där man kommer fram till att det skiljer på en månads tid. Det etermediapolitiska programmet kommer till lagtinget inom maj månad, fick vi just höra, och det här lagförslaget ligger på bordet nu. Då borde man kunna samordna det här arbetet. Det som framförallt fick mig att reagera var det som er regeringskumpan, ltl Harry Jansson, var inne på, att man inte visste någonting och inte var ansvarig för det här.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När det gäller utskottens beredskap att jobba på olika tider, så är jag inte ensam, vi är två. Jag håller med ltl Johan Ehn i det här fallet. Han och jag har samma uppfattning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Den här diskussionens fokus ska nog inte ligga på huruvida lagtingets medlemmar är beredda att arbete eller inte. Jag tror att vi alla ställer upp och jobbar precis när det behövs. Jag ska inte tala för alla, kanske ltl Olof Erland har andra erfarenheter. Men vi för vår del är beredda att jobba närhelst det behövs.

Ledamöterna Karlström och Ehn har fört fram väsentliga och viktiga frågor, som tillsvidare är obesvarade från regeringsbänken. Jag håller med om den diskussionen att visst vore det bättre om man först kom med det politiska dokumentet, det etermediapolitiska programmet, som man har talat om i åratal att ska komma till behandling i lagtinget. Efter det sedan skulle man använda lagstiftningsinstrumentet för att genomföra de politiska förändringar man önskar.

Det vore nog väldigt viktigt att man redogör för hur den här lagstiftningen och det etermediapolitiska programmet hänger samman och att de är följd i färg. Visst blir det problematiskt att först ta en lag och sedan komma med ett politiskt program. Det vore kanske skäl att ha turordningen omvänd eller åtminstone parallellt.

Jag tycker att landskapsregeringen nu försätter lagtinget återigen i en väldigt prekär situation. Nu är det igen EU som flåsar oss i nacken, det är tidsnöd utan dess like, lagstiftningen ska gå som tåget igenom lagtinget och många, många väsentliga frågor, som ltl Karlström och Ehn har ställt är ännu obesvarade.

Man blir också väldigt tveksam när man hör att regeringspartierna inte heller har behandlat den här lagstiftningen ordentligt. Man är tydligen inte ens eniga om huruvida den här lagen är förankrad eller inte i lagtingsgrupperna.

Det här betyder att åter en gång ska lagtingets utskott fungera som lagberedare. Det är inte första gången. Det har hänt många, många gånger. Kulturutskottets medlemmar borde snart få någon slags lagberedartillägg på lönen.

Man undrar varför inte landskapsregeringen upphandlar tillräckliga lagberedarresurser så att man inte behöver sätta lagtinget i den här svåra situationen ännu en gång. Att få lagberedningen att fungera måste vara nästa regerings viktigaste prioritering. Det som är självstyrelsens hjärta. Det verkar som om det är dags för en ballongsprängning eller någonting liknande.

Jag stöder en bordläggning till den 29 april.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det var mycket elände med den här framställningen. Vad tycker ltl Gunell om själva ärendet som sådant?

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är en mycket omfattande lagstiftning. Jag ber att få återkomma efter bordläggningen. Vår mediagrupp kommer att sammanträda i påsk. De är villiga att jobba också på loven.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Jag förstod överhuvudtaget inte de här påhoppen som ltl Gunell kommer med till landskapsregeringen. Vad är det för prekär situation som landskapsregeringen sätter lagtinget i för att vi för över en lagframställning som har beretts under ganska många månader? Det är en väldigt teknisk lagframställning när det gäller radio- och TV-verksamhet.

Det har sin upprinnelse i att vi är fem före domstolsprocess också i det här ärendet. Vi tog i den här frågan senaste höst. Då levde vi länge i tron att det här är en enkel åtgärd för att sätta direktivet ikraft. Men det visade sig vara mycket, mycket mer problematiskt.

Vi har vikt en av våra duktiga lagberedare som har hållit på och jobbat 5-6 månader med det här ärendet. Jag tycker att ltl Camilla Gunell på ett fult sätt hoppar på lagberedaren när hon står här och ondgör sig över att det här är en dålig lagframställning. Jag tycker att det ska vara upp till bevis och hon bör peka på bristerna. Det är klart att det alltid finns detaljer som man hittar under arbetets gång, det hittar man också i utskottsarbetet och det är helt naturligt. Det är så som vårt system ska fungera att man i utskotten fördjupar sig i lagframställningarna. Jag tycker att det var konstigt påhopp.

Däremot är det en problematisk situation att vi inte redan har fört hit det mediapolitiska programmet. Till den delen ger jag de ledamöter rätt som har varit upp och sagt att man gärna skulle ha sett det mediepolitiska programmet före den här framställningen. Det skulle jag gärna ha sett också. Problemet är fortsättningsvis att den här lagstiftningsåtgärden måste vi få fram för att någorlunda vara i fas när det gäller implementeringen av radio- och TV-direktivet.

Jag förstod inte vilken svår situation vi sätter lagtinget i för att vi skickar hit den här framställningen? Jag tror att det är den 18:e eller 19:e framställningen. Lagberedarna har jobbat på bra och vi har också upphandlad lagberedning så mycket det bara går. Vi har flera lagpaket som har upphandlats.

Att trygga kvaliteten i hela lagstiftningsprocessen är en sak som vi har vinnlagt oss om att vi ska komma vidare med och där vi alla är delaktiga och har en roll och ett ansvar att förbättra kvalitén. Till den delen har vi också i årets budget lagt in medel för att genomföra lagstiftningskontroll. Vi har sett att det behövs. Man håller nu på att klargör hur man ska göra det och det kommer att ligga på kansliavdelningen. När det gäller tekniska problem med lagstiftningsåtgärder så tar vi vårt ansvar också där.

Det mediapolitiska programmet kommer också att komma till lagtinget och då får vi en mer allmän diskussion kring mediapolitiken. TV- och radiodirektivet som nu implementeras innehåller väldigt mycket teknik.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Lantrådet kanske missade inledningen av den diskussionen? Jag hänvisade i mitt anförande till tidigare talare som påtalade många frågor som fortfarande är oklara med den här lagstiftningen. Frågorna får inte heller här i salen något svar av ansvariga ministern.

Visst försätter landskapsregeringen lagtinget i en svår situation. Det är tidsnöd och det här borde egentligen ha varit taget för länge sedan eftersom EU flåsar oss i nacken. Varför har man inte kunnat ta till de lagberedarresurser som behövts för att få det i god tid till lagtinget?

Det här är inte första gången som det kommer lagstiftning som har gjort att utskotten har fått jobba oerhört mycket med lagberedningsarbete, framförallt kulturutskottet om man tänker på det jobb som lades ner på gymnasielagen.

Jag hoppar inte på någon lagberedare. Det är definitivt det politiska ansvaret som jag har tagit upp till diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Gunell pratar om tidsnöd. Det här arbetet påbörjades redan på hösten just för att det var ett ärende där vi måste få fram nödvändig lagstiftning. Det visade sig att det inte gick med de enkla åtgärder som vi först hade trott. Därav har det tagit så pass länge. En av våra duktiga lagberedare har jobbat med det här och har varit helt avdelad i sex månader för att ta fram det här underlaget. Det är en person som också tidigare har jobbat med radiolagstiftning och kan det här området. För det är inte alldeles enkelt att tränga in i det området. Till den del det inte finns svar på de frågor som ni har ställt så den debatten känner jag faktiskt inte till. Det är ju saker som man får reda ut.

Jag tycker inte heller att det är underligt att det i en sådan här svår lagstiftningsåtgärd finns många frågor. Den här lagstiftningen är jättesvår att tränga in i.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det kommer en stor tjock lunta med lagförslag. Man känner inte till huruvida det är i paritet med de politiska riktlinjerna inom mediapolitiken. Man försätter lagtinget i tidsnöd genom att komma hit med framställningen så pass sent. Dessutom meddelar man från salen att en del i regeringsgrupper knappt har lärt känna det här förslaget och just och just tar ansvar för det. Nog sätter regeringen lagtinget i en mycket prekär och underlig situation.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi började jobba med det här ärendet under hösten och det har tagit den här tiden. Det är så tyvärr när man går in en så här svår lagstiftning. Också debatten här idag har avspeglat att den här lagframställningen faktiskt är ganska svår.

När det gäller de politiska bedömningarna i lagen så är det främst diskussionen om på vilket sätt uppbörden av mediaavgifterna eller TV-avgifterna ska tas in. Det är en diskussion som vi ännu inte är klara med och som fortgår i landskapsregeringen. Det kommer att kräva ytterligare en lagstiftningsåtgärd, kanske inte precis i den här lagframställningen. Men vi behöver ha någon form av public servicelag efter att det mediepolitiska programmet är behandlat i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag hör väl till dem som i mitt anförande också uttryckte mig i att landskapsregeringen satte lagtinget i en svår situation. Jag vidhåller det. När jag gick in i salen så hade jag en liten annan syn på den här lagstiftningen. Jag tyckte den var svår, jag tyckte den var komplicerad och det fanns saker som jag hade stora frågetecken kring. Men efter att ha hört regeringskumpanen till lantrådet och dess ordförande, när det framfördes kritik kring de här frågorna, så slog han ut händerna och sade att han inte har något ansvar. Då måste också lantrådet förstå att vi i oppositionen känner det ganska hopplöst att försöka förstå oss på vilket spel som egentligen pågår och på vilket sätt som parlamentarismen fungerar.

Min kritik bygger på att det parlamentariska systemet i den här frågan verkar helt satt ur spel nu igen, tyvärr.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Då förstår jag lite bättre. Jag uppfattade det som att lagtinget försattes i en sådan svår situation på grund av lagberedningens brister som ltl Gunell uttryckte det.

Att det parlamentariska läget är problematiskt för oppositionen kan jag precis förstå att man tycker. Jag tror inte det är något problem för oss som ingår i majoriteten. Vi har lite olika åsikter i olika frågor. Så fungerar det. Vi är två oberoende partier som ändå till största delen har jämkat ihop oss. När det gäller mediaavgiften och de diskussionerna så är vi ännu inte klara med det mediepolitiska programmet. I det programmet kommer det att vara mera politik.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Visst kan det vara på det sättet som lantrådet nu beskriver. Jag har väldigt svårt som oppositionspolitiker att acceptera att det finns någon som står bakom förslaget som sedan kan slå ifrån sig och säga att man inte vet någonting, utan det är någon annan som har gjort det. Det är för mig ett väldigt konstigt sätt hur det politiska arbetet ska föras.

Jag hade ett antal olika frågeställningar som jag försökte föra upp till diskussion här, också till den ansvariga ministern i fråga. Det skulle kunna vara bra om ministern försökte komma upp i någon typ av diskussion kring de frågorna under den fortsatta behandlingen. Annars kommer vi att ha massor med obesvarade frågor när det gäller utskottsbehandlingen. Jag såg det också utgående från den sits som jag sitter på i kulturutskottet när ska försöka dra det här arbetet vidare. När det ställs frågor, både från ltl Fredrik Karlström och från mig så hade det varit bra att kunna få lite svar. 

Min största kritik handlar om den parlamentariska situationen som blir helt ohållbar att förstå sig på från oppositionens sida i alla fall.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Tack, jag konstaterar vad ltl Ehn säger. Det finns inte desto mera att säga, tycker jag.

Vi ska givetvis se till att man får svar på alla de frågor som ställs angående den här lagframställningen. Det bör ministern svara på eller jag beroende på vilka frågor som har ställts. Jag har inte riktigt koll på dem nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Lantrådet säger att hon gärna skulle ha sett att det mediapolitiska programmet skulle ha kommit före den här lagstiftningen till lagtinget. Jag vill bara försäkra mig om att inte lantrådet avser att på något sätt skjuta över det ansvaret på mig eller ifrån sig med det här uttalandet, eftersom jag är säker på att lantrådet minns att vi har haft en grupp där båda partier har varit representerade. Förslaget har varit noggrant förankrat. Vi har förankrat hela förslaget i hela regeringen och fått grönt ljus för det och fem före ändrade sig lantrådet och lantrådets parti när det gäller det mediapolitiska programmet. Skulle vi ha skött det här arbetet ordentligt så skulle det ha varit färdigt exakt i kvartal fyra, som planeringen var 2010. Den 13 januari satte landskapsregeringen tummen upp för det här och kort därefter kom liberalerna och satte tummen ner.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns olika politiska åsikter i den här frågan. Jag har inte skyllt det här på någon. Det är som med andra frågor kadär vi inte är eniga. Då brukar vi diskutera ihop oss och försöka få fram ett enigt förslag. Så ska vi väl också göra i den här frågan. Jag tycker inte att det finns anledning att vicelantrådet och jag behöver ventilera det vidare. Då kan jag nästan förstå att oppositionen tycker att det är intressant om lantrådet och vicelantrådet börja debattera i salen.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag tycker också det är viktigt att man påtar sig ansvaret när arbetsprocessen inte har fungerat på det sätt som man kunde förvänta sig, samt att grupparbetet i den egna liberala gruppen inte har fungerat. Det skulle vara klädsamt att man påtar sig ansvaret för det tycker jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Ltl Ehn frågade sig om han skulle skratta eller gråta. Väljer man att gråta så tar nog tårarna slut. Det finns inte så mycket tårar att gråta.

Jag är inte ledsen eller glad. Jag är förbannad när det går till så här som det har gått till i det här ärendet, om man nu får säga det, herr talman, annars får jag be om ursäkt för det ordet.

Det är inte lätt att hålla sig inom lagtingsordningens bestämmelser beträffande gott språkbruk, det har vi sett i andra anföranden. Man blir verkligen upprörd när man förfar på det här viset med de resurser som man har till buds för att regera landskapet.

En minister har drygt 6000 euro månadslön. Med alla kostnader, bilönekostnader osv kostar en minister ungefär en halv miljon om man räknar in lokaliteter under en valperiod. Det är okej tycker jag. Jag är beredd att betala det arvodet till hela regeringen för att de ska genomföra sitt arbete på ett adekvat sätt. Men då måste man också kunna ställa höga krav. På sådana personer som har så höga löner ställer man höga krav. I det här fallet har man inte infriat de kraven när det gäller hur det här ärendet har skötts och hur resurserna har prioriterats. Jag ska förklara varför.

För det första så måste kansliminister Roger Eriksson fråga sig om han har gjort rätt för den halva miljonen som skattebetalarna har satsat på honom under den här valperioden? Och inte bara i det här ärendet utan också i flera på varandra uppradade ärenden där kansliministern inte har levererat det som förväntats. Det här, herr talman, måste någon gång sägas här i lagtingets talarstol när det kommer ytterligare ett sådant här ärende.

När det gäller prioriteringen av det här ärendet så för det första är detta det vanliga, det börjar bli ett mönster; "det är bråttom, det är ett EU-direktiv, vi har fått ett motiverat yttrande, vi blir instämda, vi får böter, vi måste skynda oss". Hur mångte gången är det den här perioden? Hur mångte gången är det under EU-medlemskapet? Inte är vi väl riktigt ikapp ännu, för det gäller kommande ärenden också, som vi bara inte vet om, som jag sade förra gången det var så här. Mycket riktigt, det var ett ärende till.

Vi prioriterar givetvis det här. Vi sätter lagberedningsresurser på det här och vi implementerar direktivet rakt av utan att ens ta i beaktande de bedömningsramar som finns. Vi gör precis som det står i direktivet. Är det någon annan lagstiftning med så tar vi den gamla bara, kopierar in den och eventuellt ändrar landskapsstyrelsen till landskapsregeringen osv. Fort iväg till lagtinget, det är bråttom. Utskottet gör uppenbarligen inte samma behandling som man skulle ha gjort om man hade gott om tid. Fort iväg, pang, beslut och så ikraft. Åh, vi klarade oss, vilken tur!

Det här börjar bli ett mönster. Ska vi ha det så här? Nej, jag tycker inte att vi ska ha det så här. Jag säger inte heller att det här bara är nuvarande landskapsregeringens fel. För så här har det varit mer eller mindre under hela EU-medlemskapets tid. Vi måste få något annat system så att det här fungerar bättre.

Det finns många andra till exempel. Det var samma sak med körkortslagen och fordonslagstiftningen. Vi kommer inte med helheterna, finansförvaltningslagen kontra revisionspaketet osv, det är att sätta lagtinget i en obekväm arbetssituation att man inte får ta ställning till helheter. Det är det som vi gör här i lagtinget i första hand helst, om vi får be.

Det handlar om ledarskap att prioritera de resurser man har till buds. Resurserna är väldigt knappa. Resurserna är väldigt knappa när det gäller att man har få ministrar som har få timmar om dagen. Man måste ju sova också, helst åtta timmar per dygn om man ska må bra. Det handlar om att planera arbetet på ett bra sätt.

För att lösa det här så borde man få till stånd enklare implementering av EU-direktiv. Man kanske borde göra mera som man gör i Sverige. Man sätter direktivet ikraft genom lagstiftning, ett slags blankettlagstiftning. Det kanske inte passar i alla fall, men man borde undersöka det alternativet så att vi inte hela tiden måste släcka bränder med våra lagberedningsresurser. Man måste planera bättre och prioritera sin tid.

I det här fallet ska absolut ingen skugga falla över lagberedningen och lagberedaren som har gjort ett strålande arbete på relativt kort tid dessutom. Men eftersom regeringen har prioriterat så här konstigt så kommer lagberedaren att få göra om en del. Åtminstone tre kapitel i den här lagen har lagberedaren gjort i onödan. Efter det etermediapolitiska programmet har tagits ska den här lagstiftningen revideras. Det är tre kapitel. Jag räknade inte hur många paragrafer det var. Det femte, sjätte och sjunde kapitel ska högst troligen revideras totalt.

Skulle man ha gjort det arbetet före lagberedaren tog sig an den här lagstiftningen så skulle lagberedaren ha gjort båda dessa arbeten med samma arbetsmängd eftersom han bara skulle ha gjort arbetet en gång. Nu måste lagberedaren göra det här två gånger. Då rumsterar man om i lagen så att man måste gå igenom allting. Det finns också detaljer, i de andra kapitlen som jag kan återkomma till efter bordläggningen, som måste göras om efter det mediapolitiska programmet.

När man började regera 2007 så måste man nog ha vetat att det här var aktuellt. Man visste att det etermediapolitiska programmet var aktuellt, nog borde man ha kunnat prioritera om det och gjort det först så att det arbetet fanns när man skulle ta sig an den här lagstiftningen. Sedan att ärendet var mer komplicerat än vad man visste från början beträffande EU-direktivet så det kan vara svårt att veta på förhand. Det kan vara lätt att vara efterklok

Men skulle man haft det etermediapolitiska programmet klart så skulle inte dubbelarbetet ha varit något problem. Det är dubbelarbetet som jag kritiserar när det gäller användningen av lagberedningsresurserna. Nu använder man duktiga tjänstemän dubbelt istället för att göra allt på en gång i det här fallet. Vi har också sett andra fall. Det är det allvarliga.

Innan vi har antagit den här lagen kommer det högst troligen att komma ett politiskt program som säger att lagen i tre kapitel är inaktuell när det gäller TV-avgiften. För den är inaktuell, det finns hur mycket bestämmelser som helst som man kan kritisera. Vi kan ju inte anta den här lagen. Ska vi verkligen lagstifta helt emot vår vilja? Nej, det har jag verkligen svårt med.

Återigen, vi lastar vid det här ärendet i famnen på kulturutskottet, som den här gången inte får syssla med lagberedning eftersom lagen nog kvalitetsmässigt är bra. Lagen är politiskt tokig eftersom det är en massa bestämmelser som inte har politiskt stöd. Kulturutskottet kommer att få en grannlaga uppgift att försöka få det här igenom.

Återigen till det här med planeringen, ltl Harry Jansson säger att det här har gjorts vid sidan av det etermediapolitiska programmets arbetsgrupp. Det är märkligt. Hur kan man inte veta och känna till varandras arbeten? Det låter närmast otroligt. Om det är så att kansliministern har gjort det här på ”tu man hand” med lagberedaren så är det ju fel. Sådant här måste samordnas och det måste finnas ett system för samordning inom regeringen så att den ena handen vet vad den andra gör. Sedan måste det också finnas ett system för parlamentarisk samordning så lagtingsgrupperna har ett hum om vad regeringen håller på med. Man måste inte vara insatt i alla detaljer men så här stora lagpaket måste man ha kännedom om. När man samtidigt som lagtingsledamot är engagerad i en arbetsgrupp som håller på att fundera på det här politikområdet så måste man ju få information om att det nu kommer en lagstiftning här. Inte kan man göra på det här viset. Det måste ju alla som hör på den här diskussionen förstå.

Herr talman! Jag stannar här och återkommer efter bordläggningen.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Jag väntade med stor spänning på vad ltl Danne Sundman skulle säga om själva ärendet och innehållet. Jag fick vänta förgäves. Det var bara procedur och tillvägagångssätt som var föremål för ltl Danne Sundmans inlägg.

I lagtinget ska landskapsregeringen lägga ett förslag och oppositionen ska komma med alternativ. Jag hörde inte något alternativ i sakinnehållet. Jag reagerade på beskrivningen av hur vi jobbar med implementeringen av EU-direktiv. Vi har lagt en väldigt stor arbetsinsats på att systematisera upp arbetet just för att vi ska komma i takt med tiden och i fas med de olika direktiven som vi har att implementera. EU-enheten har legat på och man har faktiskt nått det resultatet att vi är någorlunda fast oss själva. Vi har inte någon som flåsar oss i nacken och att vi kommer hit och säger att nu är det brått, brått, brått, som ltl Danne Sundman utryckte det.

Det har under väldigt lång tid varit problem med att vi hela tiden har varit lite efter. Nu har vi samlat ihop oss och sett till att vi håller i de här frågorna. Därav har väldigt mycket lagberedningsresurser gått åt till implementering av EU-direktiv. Det är också det som EU-medlemskapet innebär. Vi måste vidta lagstiftningsåtgärder inom väldigt många områden.

Jag vill protestera mot beskrivningen av att vi på något sätt skulle missköta oss när det gäller EU-direktiven. Vi har verkligen gjort en stor insats här.

Talmannen

Talarlistan är stängd. Ärendet är bordlagt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller kritiken i sak så återkommer jag, som jag sade, efter bordläggningen för att inte upprätthålla lagtinget alltför länge eftersom det finns ett tillfälle att prata igen så sparar jag det. Jag kunde ha sagt det nu också. Det handlar om femte, sjätte och sjunde kapitlet i huvudsak, alltså sättet att finansiera public service. Sedan finns det också andra detaljer i lagen som man kan ifrågasätta. Om man läser det mot EU-direktivet så finns det också bedömningsgrader som man kan ifrågasätta, vilket jag återkommer till.

När det gäller sättet att arbeta så kritiserar jag inte att man implementerar EU-direktiv. Det förstår alla här att vi måste göra och helst i tid. Men man måste ju då ha den övriga politiken klar. När man gör implementeringen så hinner man också få med i det här fallet femte, sjätte och sjunde kapitlets bestämmelser så att vi inte måste först måste stifta en lag och använda lagberedningens och utskottets resurser. Samtidigt som vi antar den lagen så kommer det ett politiskt program som kanske t.o.m. ändrar den lagen i grunden, beroende på vad man kommer fram till. Det är prioriteringen och bristen på ledarskap som jag kritiserar och har kritiserat tidigare. Nu visar den sig alltför tydligt i det här ärendet, tyvärr.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Man måste alltid dra en gräns för hur mycket man breddar en lagstiftningsåtgärd. Har man ett EU-direktiv som ska anpassas så blir det ofta så att man säger att man borde ta med det och det och då blir lagstiftningsåtgärden väldigt omfattande. Omfattande betyder att det tar väldigt lång tid. Lång tid betyder att vi då får den situationen att kommissionen och t.o.m. domstolen flåsar oss i nacken. Därav finns behovet i vissa fall att göra avgränsningarna och inte ta med det som vi egentligen skulle vilja ta med. Om man tar det här särskilda fallet med radio- och TV-lagen så ville vi ta upp en detalj. Det visade sig att det blev hela lagen i sista ändan. Det tog 6-7 månader.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag förstår också att man måste dra en gräns någonstans. Men vi har varit med om flera fall där det kommer stora framställningar och där man bara tar minsta möjliga med och lämnar politiken därhän. Körkortslagen är ett exempel och det här är ett ännu sämre exempel där man har ett programarbete som är antaget i landskapsregeringen. Programmet föreligger när man ger ifrån sig framställningen. Det här är ett väldigt dåligt exempel på hur det ska gå till. Man borde absolut ha flätat in arbetet. När arbetet har pågått samtidigt så kunde den här gruppen ha förankrat det dels hos lagtingsgrupperna i regeringen men också hos lagberedaren. Då slipper lagberedaren göra jobbet två gånger.

Man måste prioritera lagberedningsresurserna bättre. Det är duktiga människor som jobbar på lagberedningen och de har hög kapacitet. Men om man låter dem göra allting två gånger så är det klart att inte resurserna räcker till.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det handlar inte om att göra det två gånger. Det kan bli fråga om vissa kompletteringar. I det här särskilda fallet handlar det just om uppbörden för public service uppdraget. Det är en åtgärd som man eventuellt i den här lagstiftningen kan behöva göra en viss revidering i. Det kan också mycket väl vara i en annan form av lagstiftning som vi tar in det.

Ltl Danne Sundman målar upp en alldeles för yvig bild av det här tycker jag.

Uppbörden av public service uppdraget är en sak som vi ska återkomma med. Där kommer det också att krävas någon form av ändring i lagstiftningen eller ny lagstiftning.

Det här är implementering av ett EU-direktiv som ledde till att hela radio- och TV-lagen gjordes om. Gränsdragningen var att direktivet måste implementeras. Man gjorde också bedömningen att man måste ta in allt det här andra. Då blev det så här stort och omfattande och det tog väldigt lång tid. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till fredagen den 29 april.