Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Ärendet bordlades 20.04.2011 då det fattades beslut om remiss till kulturutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Fredrik Karlström

    Fru talman! Vid bordlade det här ärendet för det är ganska komplicerat. Det är 80 sidor lagtext. Det är inte riktigt enkelt med alla svängar när man läser igenom det.

    Jag ska inte förlänga det här ärendet så mycket längre. Jag har möjlighet att påverka innehållet i arbetet i utskottet. Det finns några punkter som jag återigen vill nämna och som jag tycker att är tokigt att det har gått på det här sättet.

    För det första, tidpunkten, en arbetsgrupp utsedd av regeringen har jobbat med det etermediapolitiska programmet parallellt. Nog borde ju det arbetet ha varit klart före vi ska behandla en lag som en lagberedare har jobbet med i 6-7 månader och som jag i 20 år har väntat på. Jag skulle ha velat se lite nya politiska viljor och visioner angående hur man ska kunna använda de åländska möjligheterna i självstyrelselagen genom att använda radio- och televisionslagen på ett sätt som skulle kunna dra nya företag till Åland.

    Vi vet idag att kanal 5 och TV 3 bl.a. har sänt ifrån London de senaste 15-20 åren. Varför har de gjort det när de kunde ha varit på Åland om vi hade haft en lagstiftning som hade varit lika gynnsam för dem?

    Definitionerna är svåra att bedöma i den här lagstiftningen. Vad är en TV-mottagare? Vi diskuterade det förra gången också. Fortfarande är det många öppna frågor i det.

    Avgiftsmodellen är tokig med den här lagen. Man har kommit fram med en lag som vi i utskottet ska behandla som säger att vi ha TV-licensavgiften kvar.

    Centern meddelade att de var intresserade av en mediaavgift. Liberalerna var med på det tåget ett tag men sedan hoppade man av och sade att man inte är intresserade längre. Vad ska vi i utskottet egentligen jobba med? Med tanke på vad vi hörde så vet vi att lagberedningen har varit överbelastad, de har haft för lite folk och det finns alldeles för mycket som borde göras. Varför har man då suttit och jobbat på en lag med en avgiftsmodell och kommit fram till att man nu ska redovisa hur många televisionsmottagare man har. Vi i lagtinget och utskottet ska då jobba vidare på landskapsregeringens förslag om att avgiftsmodellen TV-licensen ska vara kvar. Vi vet att liberalerna tycker på ett sätt och centern tycker på ett annat sätt. Undertecknad har i tio års tid förespråkat att finansieringen ska gå via skatten och att avgiftsmodellen är fel. Det känns lite konstigt att vi ska sitta i utskottet och jobba vidare på det här lagförslaget.

    Sedan finns det många öppna frågor. Det finns många politiska ställningstaganden som jag tror att landskapsregeringen inte står bakom. Man har inte behandlat det här politiskt utan man har bara gjort en teknisk förändring i en lag som sett likadan ut i 20 år.

    Vem är ansvarig minister för avgifterna idag? Ska vi jobba vidare och försöka hitta ett system för vem som ska ta ansvaret för att avgifterna kommer in? De som betalar licens minskar. Är det finansministern, kulturministern eller kansliministern som ska se till att avgifterna verkligen kommer in? I det här lagförslaget vill man fortsätta på det sättet.

    En vanlig person borde kunna läsa i lagen vad det är som gäller, utan att behöva gå in i detaljlagstiftningen, i detaljmotiveringen eller i den allmänna motiveringen i lagen. Det kan man inte riktigt i den här lagen. Även när man går in i detaljmotiveringen så har man svårt att förstå vad paragraferna betyder.

    En intressant paragraf är § 15: Kommersiella meddelanden som är skadliga för hälsa, säkerhet och miljö. Vad betyder det? I detaljmotiveringen kan man läsa man vad det står om § 15. Läser ni där så kommer ni inte att kunna svara på min fråga om vad som är skadligt för hälsa, säkerhet och miljö. Borde man inte kunna det i en lag?

    Det här är en lag som har kommit till p.g.a. EU-direktiv och AV-direktivet. Det är väldigt svårt att veta, och det ställde vi frågor om också förra gången, vad är egentligen det som EU-direktivet tvingar oss att genomföra och vad är den egna lagstiftningen? Jag tror att det kanske är för svårt för ministern att reda ut det nu. Vi får väl sätta oss ner några timmar i utskottet och reda ut det.

    Det finns några huvudpunkter i den här lagen; tidpunkten, det etermediapolitiska programmet som borde ha varit här och jag saknar också den politiska viljan och visionerna för att kunna använda de verktyg vi har i självstyrelselagen. Det här är ett verktyg för att kanske kunna locka hit fler företag. Har man tittat på den möjligheten i det här lagen? Svaret är tyvärr nej.

    Det är bara för utskottet att sätta igång och börja jobba och så får vi se vad vi kommer tillbaka med. Vi får förmodligen inse att vi kanske jobbar i onödan eftersom det i etermediapolitiska programmet troligtvis kommer att säga att finansieringssystemen ska vara någonting annat. Så här fungera det, fru talman.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Det etermediapolitiska programmet är på väg hit till lagtinget. Det har utarbetats av vicelantrådet Britt Lundberg. När vi diskuterade det här så hade vi frågorna också upp i landskapsregeringen, vi stämde av och jämförde med de synpunkter som har kommit fram i det etermediapolitiska programmet. Vi tog in i vissa paragrafer, 3,24, 28 och 30 i den här framställningen. Vi har beaktat frågorna som framkom från arbetsgruppen som gjorde upp det i etermediapolitiska programmet. Vi har stämt av och försökt vara flexibla.

    Som ni alla känner till, efter tidigare debatt, så finns ett motiverat yttrande. Vi har en domstolsprocess framför oss. Det här lagförslaget beaktar gällande lagstiftning och AV-direktivet. Det här är ett sätt att få det enhetligt och bra.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Det här svarade inte på någon av mina frågor förutom att den etermediapolitiska arbetsgruppen har varit i kontakt med ministern. Fortfarande borde ju lagtinget ha fått en möjlighet att debattera det etermediapolitiska programmet. Kanske lagtinget tycker helt annorlunda? Då har man de facto jobbat ganska mycket i onödan med avgiftsfinansieringssystemet. Nu ska utskottet sätta sig ner om någon vecka och börja behandla den här framställningen. Än så länge vet vi inte om liberalerna och centern tycker olika. Man har uppenbarligen gått ut i media och meddelat att man tycker olika. Centern tycker fortfarande att mediaavgiften är en bra väg och liberalerna har sagt att man vill ha kvar finansiering genom systemet med TV-licens. Undertecknad tycker att vi ska sköta det genom skatten. Kanske en majoritet i lagtinget skulle gå med på den argumentationen också om man skulle få debattera det här ordentligt en gång. Nu är det så här. Vi får jobba extra i utskottet igen, kanske helt i onödan.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack fru talman! Inte behöver lagtinget jobba i onödan, den saken är helt klar. De här frågorna som ingår i det här paketet måste skötas enligt direktivet. Den fråga som har blivit oklart är just mediaavgiften och finansieringen. Man kan också anse att det är viktigt att lagtinget får debattera den frågan för att se hur vi ska vi gå vidare och vad lagtinget tycker. Den frågan har visat sig vara komplicerad och inte helt lätt.

    Sedan en liten kommentar om det som nämndes om § 15. Det motsvarar i stora drag landskapslag om rundradioverksamhet § 2, kabelutsänningar till allmänheten § 4 och AV-direktivet artikel 9. Det gäller egentligen för samtliga paragrafer.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Det är det som jag är lite upprörd och ledsen över att man inte har tittat igenom paragraferna och kanske moderniserat och gjort om dem med tanke på att de 20 år gamla. Nu har man alltså gjort en teknisk kopia på våra tidigare lagar och kombinerat ihop dem lite med AV-direktivet. Det har resulterat i en salig blandning där man inte riktigt vet vad som är AV-direktivet, vad som är EU:s direktiv som vi måste genomföra och vilka paragrafer som vi själva har möjligheter att påverka. Det är det som jag har saknat, exempelvis § 15 och detaljmotiveringen i § 15 tycker jag att man kunde skriva på ett annorlunda sätt. Man skulle kunna förtydliga lite mera. Det finns många andra paragrafen här också som vi i utskottet kommer att behöva titta in i mycket djupare.

    Skulle man från landskapsregeringen ha haft en politisk vilja och en politisk vision om hur man vill använda våra självstyrelseverktyg gällande radio- och tv-frågor så hade inte i framställningen sett ut så här. Om man har väntat i 20 år på den och så tar det ännu 20 är till nästa gång så kan jag säga att den blir hopplöst föråldrad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Tack för ordet fru talman! Senaste gång den här frågan debatterades var jag väldigt konfunderad. Ledamöterna Gunell och Sundman var kritiska till hela hanteringen. Ltl Fredrik Karlström hade samma anförande idag i stort sett som då, några punkter som är oklara. Sedan var det också en diskussion av ltl Johan Ehn om att det här ärendet inte var förankrat på rätt sätt. Ltl Johan Ehn förde den debatten. Jag konstaterade redan då att vi hade fått det här dokumentet. Jag ser också här nu att den 11 mars skickades det ett dokument, den officiella remissversionen. Det gick på remiss till de instanser som är berörda; antennföreningar, radio och tv osv. Det gick också till partierna, enligt det här dokumentet, och naturligtvis till regeringspartierna. Till den delen så förstår jag inte varför detta skulle vara speciellt? När jag såg det här dokumentet konstaterade jag att vi har AV- direktivet och vi har en radiolag som ska anpassas till detta.

    Jag begärde ordet för att faktiskt fråga dem som är så kritiska till den här radio- och TV-framställningen: Är det fel att utskottsbehandla det och förtydliga t.ex. § 15? Det hänvisas till AV-direktivet och där finns det sedan utredningar och resonemang om vad som är skadligt osv. Det är ju det som utskottets jobb.

    Ltl Sundman hänvisade till körkortslagen. Ja, det var en mycket, mycket omfattande debatt om mopeder, mopedbilar, skotrar och körkort. Medan lagen som sådan var en implementering av EU-direktivet som i sig var nödvändigt och viktigt och lägger grunden för vidare åtgärder. Precis samma sak är det här. Den här framställningen är en implementering av direktivet. Direktivet har ett visst syfte. Här handlar det väldigt mycket om reklam, definitioner och att man ska få en enhetlighet osv. Det måste göras, det måste implementeras. Då kommer frågan: Ska det här göras allt i ett sammanhang? Ska det vara en enhetlig och heltäckande mediapolitik i samma veva som man gör en direktiv implementering? Samma sak kunde man säga om körkortslagen. Ska det vara hela trafiksystemet och hela trafikplaneringen? Ska vi ha sådana här jättestora paket där allt regleras på en gång? Sedan kommer man på att någonting borde justeras. I posttjänstlagen justerade vi ett kolon till ett samt och några kommatecken och definitioner. Det kan göras på ett relativt enkelt sätt i vårt system. I och för sig har vi lagstiftningskontroll och liknande. Men ska vi stifta de här helhetslagarna där allt är klappat och klart från början så då blir det ännu mera belastning på lagberedningen.

    Jag tycker för min del att principen är den att direktivet har kommit till på ett sätt där vi oftast har medverkat i processen. När direktiven, förslagen, kommer till landskapet har vi en möjlighet att delta i den processen. Precis så gäller också det också för posten och det här TV-direktivet. Sedan gäller det att lagstifta så att man har ramen klar. Nästa steg är att föra politik inom de ramar som EU-lagstiftningen ställer. Så är det med det mediapolitiska programmet. Där har man andledning att gå igenom mediapolitiken och se på tidigare mediapolitiska program från 90-talet. Där finns public service begreppet osv.

    När det gäller direktivet så anger det ramen för politiken. Det finns ju alla möjligheter att diskutera ett mediapolitiskt program inom ramen för vad som finns i det här. Det är ju helt olika saker.

    Trafikpolitiken utgår från vad körkortslagen säger. Där kommer inte utbildningsfrågor och andra frågor.

    Fru talman! Så till de substansfrågor som ltl Karlström lyfte upp här. För det första tidsfunktionen och att det här borde vara kopplat till mediapolitiska programmet. Ja, anser man det så anser man det. Mina argument är; varför ska man binda upp sig till att lagstifta på ett mera komplicerat sätt än vad vi gör idag?

    Det andra är att här har man gått och väntat på en lag i 20 år. Det är ju verkligen förutseende eftersom det här direktivet som man nu implementerar är från 2007. I och för sig har radio och TV funnits i mer än 20 år. Radion har funnits från början av 1900-talet och TV:n har funnits från början av 50-talet i praktiken. Det här direktivet handlar väldigt mycket om att man ska harmonisera definitioner och bestämmelser på EU-nivå.

    Sedan för det tredje, definitionerna som vi är, delvis i alla fall, bundna av. Det är detta som implementeringen avser.

    Den fjärde punkten ska jag återkomma till. Den femte punkten var utskottsarbetet. Ltl Karlström har ju redan nämnt 4-5 punkter där utskottet ska klargöra och förtydliga. Skulle allt vara klappat och klart så skulle vi få vänta en lång tid och sedan skulle utskottet inte ha någonting att göra därför att allt är så perfekt. Det samhälle lever vi inte i när det gäller lagstiftning.

    Sedan har vi detta med mediaavgifterna. Ltl Karlström har flera gånger sagt vad liberalerna vill ha och inte vill ha. Det är riktigt att en arbetsgrupp har fört fram tanken på en mediaavgift. Den liberala lagtingsgruppen, åtminstone vid de tillfällen som jag har varit med om, har diskuterat det med stort intresse. Jag har också skrivit en insändare i någon av tidningarna om skattefinansiering eller mediaavgiftsfinansiering. Vad som hände med mediaavgiften var att när man ska gå vidare till lagstiftning så måste man klargöra möjligheterna att kontrollera, att lagstifta, att göra det rättssäkert och att göra det tydligt att bära upp en mediaavgift. Mediaavgift har stora fördelar. Skattefinansiering har kanske ännu mera fördelar. Där har man sagt att nackdelen är att det blir bundenhet till lagtingets beslut. Ingen riktig professionell journalist vill ju vara beroende av lagtinget, det förstår ni väl alla. Men, det finns ju konstruktioner som gör att man kan lagstifta om en bindning av det belopp som ska gå via skatten. Man kan ha ett mediaindex som bygger på konsumentpriserna och produktionsindex där man binder upp sig politiskt för flera år framåt automatisk och kanske med en person, ombudsman, som granskar det hela. Det finns möjligheter till skattefinansiering om man i grunden diskutera vad bindningarna betyder och vad ska man göra för att säkra public service. Det är ju inte alla som tycker att vi har så en framstående public servicefunktion idag. Det är i alla fall oberoende någonting som man måste säkra på sikt. Där finns de politiska frågorna. De har kanske inte så mycket att göra med definitionen av reklam, tobaksdirektivet och liknande.

    Jag tycker att den här gruppen som ska lägga fram ett förslag ska tänka igenom detta med mediaavgift och se till att de lagliga förutsättningarna finns. Det är ju inte någon idé att lägga fram någonting som sedan inte håller lagstiftningsmässigt.

    Nog har ju kulturutskottet någonting att göra med dessa 81 sidor motiveringar och lagtext för att förtydliga, klargöra och göra en bedömning. Man kan mycket väl efterlysa både skatter och mediaavgift, om man vill. Eller så kan man föra ett politiskt resonemang, om man vill. Men att per automatik döma ut en framställning för att den är lång och med tanke på det täcker in precis allt när det gäller politiska avgöranden så det tycker jag nog är att skälla under fel träd.

    I höst har vi val, då kanske det kommer nya politiska intressen in när det gäller skattefinansiering eller avgiftsfinansiering. Jag vill dementera: Liberalerna har inte sagt att vi är emot avgiftsfinansiering. Det måste utredas mer och det måste klargöras. Man kan inte ta upp en avgift för media om man inte har en säker lagstiftning likaväl som man inte kan skattefinansiera om man inte har det reglerat i lagstiftning och budget. Lagstiftningen bör vara sådan att man inte i onödan har bindningar i den politiska styrningen för själva publik service uppdraget.

    När det gäller privatfinansierade tidningar och TV-kanaler så är det andra definitioner som finns i den här framställningen som är viktiga, att man inte ska ha sådana program som kan skada barn och ungdomar och förändra konsumtionen som det sägs i § 15. Tack.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! När det gällde huruvida man har haft kännedom om förankringen, visserligen har det gått på remiss men det är naturligtvis till kännedom. Det är inget av partierna som har svarat på remissen, åtminstone har vi tolkat det på det sättet. Det står till kännedom på det papper som kommer ut.

    Min kritik mot själva behandlingen av det här blev kanske strängare efter att jag hörde ltl Harry Jansson som svarade på kritik från annat håll. Man kunde från centerns lagtingsgrupp inte gå in och bemöta det för man visste ingenting om det. Då tyckte jag att den parlamentariska situationen gått helt fel här igen.

    Den andra delen i min kritik rörde att det är helt okej med implementering av EU-direktivet. Men ministern sade också i sin presentation att det fanns materiella förändringar, som vare sig framkommer av framställningen eller i det som ministern presenterade i sitt anförande. Det gjorde mig också lite konfunderad.

    Den sista delen handlade om ordningsföljden, där tror jag att jag får återkomma.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det finns säkert formella saker i den här hanteringen som man kan diskutera.

    När det gäller partierna så har partierna uttryckligen ombetts att komma med synpunkter, alltså regeringspartierna. Att det kommer till kännedom och man inte bryr sig om det får partierna själva stå för. Lagtingspartierna har fått detta för att kunna fortsätta behandlingen av ärendet. Så är det.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag misstror inte det. Eftersom ledamoten, gruppledaren och partiordförande i det parti som ltl Erland samarbetar med säger att man inte har haft möjlighet att påverka innehållet i det här och man inte kan försvara den kritik som kommer så det var grunden till min kritik i den förra debatten som vi hade.

    Sedan när det gäller ordningsföljden så tycker jag att den här lagen är central också i hur man ska föra mediapolitiken framåt, eftersom den här lagstiftningen skulle ha varit implementerad senast 2009 och den kommer nu 2011. Man har haft tid på sig ända sedan landskapsregeringen tillträdde att ta fram ett mediapolitiskt program. Man tycker att det hade varit ganska enkelt att sammanföra dessa två till en gemensam beredning och föra fram det till lagtinget sedan så att man kunde få allt på en gång. Jag förstår naturligtvis att det beror på hur man planerar regeringsarbetet.

    Ltl Olof Erland, replik

    Oklarheter mellan partierna, FS och centern, tänker jag inte blanda mig i. Jag är inte någon medlare. Vi har fått tillfälle att ta del av de handlingarna. Den som har velat påverka har kunnat göra det.

    Sedan när det gäller det mediapolitiska programmet ser jag klart för min del att direktiven sätter ramen, ett visst syfte när det gäller reklam och audivisuella tjänster. Sedan är mediapolitiken en helt annan sak. Det kan inbegripa utbildning, den här lagen, andra lagar och särskilt till exempel avgiftslagstiftningen, skattelagstiftningen. Jag är absolut inte på samma linje som ltl Johan Ehn. Vi är absolut inte ense i den här frågan. Lagstiftning ska vara flexibel. Man tar de bitar som man anser att är nödvändiga först. Man måste prioritera när resurserna är begränsade.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Sannerligen måste man säga ltl Erland är expert på att störa en match som håller på att gå på tok, ungefär som när man spelar schack och råkar komma emot bordbenet så att alla pjäser faller omkull. Det är ju uppenbart att det här schackpartiet har gått på tok när det gäller samarbetet mellan centern och liberalerna. Prioriteringen av resurserna är felaktig inom regeringen när man kommer med en lag först och sedan avser man att komma med en ny lag där elva paragrafer åtminstone, två kapitel, berörs i den här lagen, hela finansieringen av publik service som är en sådan central fråga. Det är uppenbart att det här har skett i fel ordning.

    Kulturutskottet ska behandlas någonting som ingen egentligen vill genomföra. Det är ingen som står bakom den här framställningen till den delen. Det finns också övriga saker att önska som jag återkommer till i mitt anförande.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det är precis som med körkortslagen. Vissa saker måste genomföras och då gör man det. I det fallet var det centerns trafikansvar, trafikminister Veronica Thörnroos. I det här ärendet är det kansliministern Roger Eriksson som för fram det som är nödvändigt och som man kan beta av. Det är ett gammalt beprövat arbetssätt. När det är stora frågor så gör man på det sättet.

    Att det här skulle vara något sorts försvar för regeringssamarbetet, det behöver inte försvaras. Så länge det kommer framställningar, budgeter och det som i lagtingsarbetet handlar om lag och budget så ska vi vara nöjda. Samhället mår väl inte så dåligt. Arbetslösheten är väl inte så hög. Trafiken går någorlunda väl. Lagframställningarna har ju ökat under den här regeringen. Inte behöver regeringen försvaras.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det gäller ju att kunna hålla sig för skatt. Det är en viktig förmåga i det här arbetet. Ltl Erland låter ju värre än Saddam Husseins propagandaminister Bagdad-Bob när de allierade styrkorna stod två kvarter bakom presscentret. Det finns uppenbara problem när man gång på gång måste komma med lagframställningar som inte är kompletta, där man vet att det är politik som saknas. Det är stora problem med prioriteringar av tid och resurser i regeringsfögderiet. Detta medför att lagberedningen måste användas två gånger. Först har man berett den här lagen, sedan måste man bereda en till lag för att ändra avgiftssystemet. Om vi får se det innan valet kommer emot.

    Man kan inte ens med bästa välvilja försvara det här sättet att arbeta politiskt. Nu är det här minst tredje gången. Körkortslagen och finansförvaltningslagen var två andra exempel där man borde ha haft bredare paketlösning på plats för att lagtinget skulle kunna ha tagit ställning till helheten. Man måste inte alltid ha det, men man kan inte heller alltid i panik bara lagstifta om det allra nödvändigaste och lämna bort politiken. Det är inte därför som vi är här.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ltl Sundman har samma manus till de flesta frågor. Körkortslagen var likadan, detta är precis samma sak. Varför skulle det vara fel att implementera direktiven? Man ska ju gå ur EU om man inte vill implementera. Vill man inte att lagtinget ska implementera de direktiv som vi har oss förbundit oss att implementera? Det är klart att helheterna skulle försvåra arbetet. Det finns någonting som heter flexibilitet och resursprioritering.

    Vi har ändrat posttjänstlagen därför att verkligheten har förändrats. Man kan inte stifta en lag som gäller i alla tusen år. Det har försökts med Magna Charta. Bibeln har hållit ganska bra men det var också mycket arbete med att ta fram den.

    Jag tror att det audiovisuella direktivet är en avgränsad implementering som samtidigt moderniserar vår radiolag när det gäller definitioner. Jag tycker att det är helt i sin ordning att lagtinget arbetar med den här typen av lagstiftning.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag vet att ltl Olof Erland har mycket åsikter och synpunkter och många kloka sådana också när det kommer till mediapolitiken för landskapet.

    Vad jag saknar lite i den här lagen är ltl Olof Erlands inspel i paragraferna. Ltl Erland undrar om vi inte har svarat på remissen till den här lagen från partierna och från olika företag. Var är ltl Olof Erlands inlägg i den här lagen? Har ltl Olof Erlands läst den och står han bakom den till hundra procent? I så fall skulle jag vilja få svar på de frågor som jag ställde i mitt anförande: Varför ska vi ta in uppgifter om antal TV-mottagare i hushållen så att man vet exakt hur många TV-mottagare folk har? Är det en bra politik tycker ltl Olof Erland? Är det rätt sätt att säkerställa finansieringen? Är det så här som ltl Olof Erland tycker att det ska se ut de kommande åren?

    Jag saknar den politiska viljan och visionen i den här lagstiftningen. Jag trodde att ltl Olof Erland skulle ha varit med och påverka den lite eftersom han står bakom det här förslaget.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Visst har jag synpunkter på lagen. Efter debatten senast så har jag ägnat mycket tid åt den. Jag håller med om vissa saker, till exempel att § 15 mycket väl kan förtydligas.

    När det gäller programnämnden så kanske man kan komma med lite nya synpunkter från kulturutskottet.

    Det som kanske är mera givet är definitionens och direktivets ram för hela verksamheten. Där måste man ha implementeringen.

    Jag kommer att satsa mitt krut på det mediapolitiska programmet. Vi bör mycket noga tänka oss för när det gäller mediaavgiften, lagen kring det hela, skattefinansiering och finansiella konsekvenser.

    Det är ohållbart som det är idag att vi som betalar licens, vilket jag att utgår ifrån att de flesta gör här, betalar 40-50 euro för mycket. Jag kommer inte ihåg summan exakt.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det är precis det som det handlar om. Den här lagen kunde ha ställt det på rätt om man från landskapsregeringens sida hade tagit tag i den frågan. Man har haft en lagberedare som jobbat 6-7 månader med den. Varför har man inte givit direktiv till den lagberedaren om hur man vill att lagen ska se ut? Som det ser ut nu ska utskottet jobba vidare med dagens gammalmodiga system som är orättvist. Det är precis det som den här lagen säger. Jag tycker det känns fånigt och fel att vi ska sätta tid och resurser på någonting som vi alla egentligen tycker att är omodernt, komplicerat och inte ger valuta för pengarna. Det skulle kunna göras effektivare.

    Den här lagframställningen säger att det att är på det här sättet som vi ska göra. Nu ska vi börja fundera på hur många TV-mottagare varje hushåll har och varför det är viktigt att vi har ett register över alla människors TV-mottagare i hushållen. Jag förstår inte det. Den här lagstiftningen säger det. Ltl Olof Erland står bakom lagförslaget. Jag ifrågasätter om det är riktigt rätt?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Med det här lagförslaget kommer man vidare. Det är så med lagstiftning, det inser alla som har jobbat med de här frågorna, att radio- och TV-lagen har gjorts om i många omgångar och aldrig blir den väl perfekt. Vi kan inte här i lagtinget ha handuppräkning och fråga hur många som vill ha mediaavgift och hur många som vill ha skatteavgift. Jag kan tänka mig att de flesta sträcker upp handen och säger att dagens system inte fungerar för man får inte in de pengar som man borde få. I och med det så får vi sämre radio och TV. En del betalar mera än vad de borde göra och andra betalar inte alls. Det är inte något bra system.

    När det gäller mediapolitiken så behöver man klargöra det här före man går vidare. Man kan inte lagstifta på en höft i sådana här frågor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag vänder mig mot att ltl Erland försöker påföra oppositionen det spektakel som var här i senaste när den här lagframställningen var upp för debatt. Det var ju majoritetsblocket själv som riktade till det på det sättet. Kritiken var helt befolkad. Jag tror nog att bokslutet efter den här mandatperioden vad gäller lagstiftningsarbetet är att utskotten, särskilt social- och miljöutskottet och kulturutskottet, har fått göra extraordinära insatser för att få lagstiftningen i skick. Det är nu bara så.

    Ltl Erland påstår också att den här regeringen har levererat så mycket lagar. Hur många lagar har man levererat som inte har varit påkallade av ett EU-direktiv?

    Ltl Olof Erland, replik

    Var är det här för debatt? Handlar det om radio- och TV-verksamheten? Här är en lagframställning med 81 sidor lagtext. Det är ju det som det handlar om.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag vänder mig mot försköningen som Olof Erland ofta kommer med här i lagtinget för den är inte riktig. Jag uppskattar mycket mera finansminister Perämaa som i samband med budgeten ändå kunde säga; ”vi har inte förmått”. Det var uppriktigt och ärligt. Att stå och skönmåla hur den här regeringen har fungerat så här på slutet när det inte överensstämmer med sanningen, så då måste man reagera mot det.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Här har vi en framställning på 81 sidor. Som jag har försökt bedöma och försvara, men vad har det med Mats Perämaa insatser i landskapsregeringen och lagtinget att göra? Jag vet inte om han har varit med och tagit fram framställningen kanske, möjligen. Det är ju det som det handlar om. Ltl Gunell stiger upp här och är förtörnad över att jag har åsikter. Ska jag sluta med det kanske? Jo, säger ltl Sundback här. Det är väl förstås besvärande, det kan jag förstå. Men fortfarande håller jag mig till ärendet. Tack, herr talman för det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback  

    Herr talman! Jag har varit väldigt intresserad och är det fortfarande av frågorna som det här direktivet berör. Inte för att jag är så tekniskt intresserad utan av det skälet att när vi i tiden skulle ta över radio- och TV-verksamheten så var det en mycket politisk fråga. Bakgrunden var att det fanns någonting som hette bland-TV som många irriterade sig väldigt mycket på. Jag hade ju inte TV då heller så jag irriterad mig inte personligen över det, men många var väldigt irriterade. Speciellt inom centern fanns det en stark vilja att ta över radio- och TV-verksamheten särskilt för att få bort problematiken med bland-TV. Det gick ganska snabbt, det fanns inte riktigt någon beredskap och det fanns framförallt inte någon kompetens, någon sakkunnig tjänsteman i de här frågorna på landskapsregeringen.  

    När Ålands radio och TV startades upp så skedde det lite hals över huvud. Det var mera Ålands radio från tiden när man ingick i YLE som fick i uppdrag att reda upp hela den här praktiska frågan om hur radio och TV skulle fungera på Åland. Därvid har det blivit mera eller mindre. Det är det som jag ser som grundläggande för att Åland nu håller på att hamna efter i fråga om mediautvecklingen. 

    Jag håller med dem som har sagt att det här är att ytterligare försämra framtidsutsikterna genom att ta det här direktivet som utgångspunkt för något slags förändringsarbete. Det är det ju inte. Man permanentar ju då den dåliga situation som vi har redan nu.

    Visst borde det mediapolitiska programmet antingen har varit med här eller det hade på något sätt varit politiskt riktigt att det skulle ha integrerats i förändringsarbetet. Nu är det sida upp och sida ner av något slags EU-direktiv som antagligen inte har någon större praktisk betydelse. Så finns paragraferna om licensavgifterna och om televisionsinnehavarregistret. Det är tokigt att lagstifta så här i en nyckelfråga för den här verksamheten när man inte har helhetsbilden och inte vet vad man i grunden vill göra för förändringar för att den här verksamheten ska garanteras långsiktigt.

    År 2017 kommer de flesta länder i Europa att helt ha övergått till HD-sändningar. Ålänningar köper glatt HD-apparater men det finns inga sändningar. Det finns inte några som helst planer på hur vi ska göra för att trygga utbudet i framtiden. Vems är ansvaret? Ja, det är regeringens och lagtingets ytterst. Det finns inte ett ord om det, det finns inte några planer vad jag förstår.

    Om man utgår från att vi ska vara jämbördiga med andra regioner och länder så måste ju det arbetet inledas. Sedan finns det en massa gamla bekymmer som man borde åtgärda. Eftersom inte landskapsregeringen har någon expertis eller något utvecklingsarbete på det här området så har det blivit Ålands radio som också på något vis ska sköta återutsändningarna av TV-program från framförallt Sverige och Finland. Avgiften som man uppbär relaterar man till när man säger; ”det är inte bara radio som vi producerar, vi ger ett paket, en massa TV-program också”.

     Det finns två modeller, kanske flera, för hur avgiften ska se ut. Dels att licensavgiften ska finansiera upphovsrätten och TV-programmen, såsom vi har det idag. Och sedan ltl Karlströms förslag att det ska vara helt skattefinansierat.

    För socialdemokraternas del skulle jag gärna lansera en kompromisslösning som inte är en politisk kompromisslösning utan den bygger på mediapolitiska principer. Det är att upphovsrätten och ansvaret för återutsändning av TV borde ske hos regeringen och landskapet. Det har Ålands radio egentligen ingenting att göra med. Ålands radio sänder ju ut radioprogram. Det är den programproduktionen som ska finansieras med licens. Nu tycker jag, och kanske många med mig, att radion faktiskt inte har utvecklats såsom den borde ha gjorts. Det är för att alltför mycket pengar tydligen går till annat som inte har med radioverksamhet att göra.

    Herr talman! Visst är det nödvändigt att den här frågan tas upp i lagtinget, att man ser över lagstiftning och att vi får en lagstiftning som garanterar att ålänningarna får minst samma TV-utbud som man har i resten av Europa. Det är regeringens ansvar att slå fast grundutbudet av program. Så är det på andra ställen och så ska vi ha det. Det ska inte vara delegerat till något bolag som inte har till uppgift att sända TV-program utan de har egentligen till uppgift att producera lokala radioprogram. Det ska finansieras med licensmedel medan grundutbudet av radiosändningar ska skötas via regeringen. Det behövs göras stora förändringar.

    Också den här frågan om sändningsapparatur som jag vet inte hur många år det har tagit, det är nog flera år än äldreomsorgslagen som har tagit 15 år före den började diskuteras här. Detta med Smedsbölesändaren som fortsättningsvis är i Ålands radios och TV:s huvudmannaskap. Det är ju alldeles uppenbart att radion inte har agerat neutralt i de här frågorna och inte heller gör det fortsättningsvis. Det sker några slags förhandlingar mellan Ålands radio och TV:s ledning och de privata aktörerna på mediamarknaden. Vi vet att de som har makten över infrastrukturen kan också på olika sätt förhindra att andra kommer in genom olika beslut och genom ekonomiska hinder. Det ligger inte i det åländska samhällets intresse att ett landskapsägt bolag på olika sätt ska försöka styra de privata bolagens möjligheter att sända över Smedsbölesändaren.

    Här är det alldeles nödvändigt att Smedsbölesändaren antagligen måste finansieras av samhället. Det finns ingen annan som kan göra det. Men, det måste ha en separat ledning. Då är Ålands radio och TV en aktör, bland alla andra på den här marknaden, som kan köpa in sig i sändningsnätet.

    Herr talman! För socialdemokraternas har vi ingen önskan att överhuvudtaget godkänna det här förslaget. Det låser fast möjligheterna att lösa de stora frågorna i det här politikområdet., Det är frågor som, precis som ltl Karlström har sagt flera gånger, borde ha avgjort för länge sedan. Men på grund av bristande kompens, både formell och politisk, i den här frågan tillsätts det nya regeringar och de negligerar den här frågan och hänvisar ungefär till Ålands radio och TV och så ska det tillsättas en grupp för mediapolitiskt program. Det är inte mediapolitiken som det är något fel på. Det är inte fel på de public service definitioner som vi har. Det är fel i infrastrukturen och i den politiska ansvarsfördelningen när det gäller vem som ska sköta grundutbudet av TV-sändningar och Ålands radio och TV.

    Med det, herr talman, hoppas jag att det inte blir någonting av det här utan att det begravs i kulturutskottet. Den här regeringen får komma med en framställning där man beaktar viktiga stora mediapolitiska frågorna för att ålänningarna ska ha rätt till samma kvalitet på utbudet av mediatjänster. Det ska väl inte vara så att vi också på det här området ska ha det sämre på grund av självstyrelsen än omkringliggande regioner. Tack, herr talman.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag kan garantera att landskapsregeringen avser att ålänningarna ska ha minst samma förutsättningar att ta del av mediautbudet som finns här i vår omgivning. Dock bör man minnas att det här lagförslaget som ligger på bordet är ett EU-direktiv som vi är skyldiga att implementera. Vi har redan ett motiverat yttrande så nästa steg är en domstolsprocess. Vi ska också komma ihåg att det här har en begränsad betydelse på Åland i praktiken i och med att vi har återutsändning. Det är sändarlandet som har ansvaret. Dock berör detta förstås också Ålands radio och TV till den del där vi har behörighet. Man ska inte dra för långtgående slutsatser på den sidan.

    Sedan måste jag också nämna detta som togs upp nu som inte framgår i den här framställningen, Smedsbölesändaren. Om vi erinrar oss skrivningen i budgeten så står det också att landskapsregeringen utreder att skilja Ålands radio och TV och Smedsbölesändaren.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik  

    Herr talman! Jag har förlorat all tilltro till att det som står i budgeten skulle förverkligas. Vi har haft fyra budgeter där det har stått en hel del. Det är inte en bråkdel som har blivit förverkligat. Inte tror jag att det behövs utredningar här nu heller. Principen är ganska klar. Det behövs beslut, minister Roger Eriksson, och det är inte den här regeringens styrka. Sedan finns problematiken med definition av televisionsapparat eller mottagare som man har. Det kommer överhuvudtaget inte att täcka in den uppsjö av olika typer av televisionsmottagare som vi har, allt från datorer med inbyggda Smedsbölesändaren osv.

    Nej, regeringen har inte den här frågan i sin hand. Det finns ingen rimlig chans att det blir någonting.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill kraftigt bestrida den kritiken som ltl Sundback framför, att Ålands radio och TV på något vis försvårar, förhandlar, och förhalat privata aktörers tillträde till nämnda Smedsbölemasten. Det stämmer inte. I en inledande förundersökning som jag har fått har det visat sig att de privata aktörerna får för en relativt billig penning tillgång till masten, långt under självkostnadspriset. Man måste också komma ihåg att det är Ålands radio och TV som har byggt upp det här, i och för sig med samhällsmedel. Det är under deras ansvar som man har byggt de här masterna. Att man har behandlat aktörerna dåligt stämmer inte. Jag hänvisar fortsättningsvis till budgetskrivningarna. Vi har redan inlett undersökningen om hur det ska till att separera de här myndigheterna.

    Ltl Barbro Sundback, replik 

    Det här sista uttalandet visar att ministern inte vet var han pratar om. De privata aktörerna kan ju inte sätta sig upp mot det här bolaget. De får då igen det, många av dem har ju slutat diskutera med Ålands radio och TV för man kommer inte fram. Det är ju politikens sak att se till att marknaden är konkurrensneutral. Varför, ministern, är det så att man i alla andra länder just har separerat den här infrastrukturen från programbolagen? I hela Europa är det så faktiskt. Det är bara på Åland som det är kvar. Vad kan detta bero på?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Jag kan hålla med ltl Sundback att det skulle ha varit bra om det mediapolitiska programmet hade varit infört i det här och på det sättet blivit en helhet. Vi måste komma ihåg grunden till det här. Det är det motiverade yttrandet. Om vi nu inte gör det här så blir det en domstolsfråga. Det tycker jag ändå att vi ska försöka undvika. Därför hoppas jag att kulturutskottet inte följer uppmaningen som ltl Sundback just sade, att man skulle begrava det här ärendet i utskottet. Det är kanske lite ansvarslöst, både att säga det och göra det.

    Jag tycker inte heller att man ska lasta Ålands radio och TV för de här frågorna. De kan inte heller påverka att vi har det här AV-direktivet som ska följas, visserligen på en miniminivå men det ska ändå följas.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag tycker att det måste komma en ny framställning där man tar tag i de grundläggande frågorna och de olösta problemen som finns inom det här politikområdet. För varje år halkar Åland efter i den här utvecklingen. Om man är överens i majoritetsblocket så är det inte något problem att föra in de här förändringarna. Man kan inte skylla på EU för att det inte har blivit någonting sedan 2009. Nog har regeringen här ett stort ansvar.

    En del av problemen beror på att det inte finns kompetens på tjänstemannanivå. Det finns ingen tjänsteman som har det här ansvarsområdet på sig. Området är stort, viktigt och det händer framförallt väldigt mycket på det här området. Följaktligen finns det ingen politiker heller som kan förväntas klara av de här frågorna.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Det är möjligt att det finns bristande kompetens. Det oaktat så har vi det motiverade yttrandet i ryggen. Vi har en möjlighet att komma undan det.

    Som jag sade från början så håller med om att det borde ha gjorts på ett annat sätt, det tycker jag också. Det är alldeles klart. Det finns många saker i detta som ltl Sundback sade som man kan hålla med om. Nu är vi i den här situationen. Det här direktivet blev känt, åtminstone för mig och många i min grupp, alldeles för sent. Det är bara att konstatera. Nu kan vi välja, vi måste ta beslut sade ltl Sundback. Ja, vi måste ta beslut här idag egentligen om vi ska ha det här klart för att slippa undan en domstolsrunda.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är regeringen och regeringspartierna som har försatt lagtinget i den här situationen. Majoriteten får ta ansvar. Mitt parti står inte för den här avgiftspolitiken. Varsågod, ta ansvar! Vi har inte fått möjligheter att påverka. Vi skulle ha gjort på ett annat sätt, vi skulle ha varit med, nu fick vi det till kännedom och ska behöva pressas med i ett beslut bara för att man inte på regeringssidan får någonting till stånd som är bättre än det här. Det är spelreglerna. Jag tycker inte att det här ska förverkligas. Det är inte bra för de åländska radiolyssnarna och TV-tittarna, enligt mig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag kan börja med att säga att jag håller absolut med ltl Sundback i den analys, den begäran och den slutsats som hon gör i sitt anförande. Det saknas en mediapolitik. Min törstar efter en mediapolitik för att kunna ta ställning till de här väsentliga frågorna.

    I vårt parti är vi också intresserade av helheten och hade sett fram emot att få ta del av den och driva igenom en bra modern och förändrad mediapolitik. Men det får vi inte med det här sättet att jobba.

    Jag behöver inte upprepa min kritik från förra gången. Det galna i det här sättet är att man redan 2007 visste att det här direktivet skulle komma. Det skulle vara implementerat före 2009. Samtidigt visste man också 2007 att det skulle tas fram ett mediapolitiskt program eftersom man hade det med i handlingsprogrammet. Då borde man ha prioriterat resurserna så att man hade hunnit med detta innan man måste komma med den här framställningen. Men så blev icke fallet.

    Precis som Sundback här till slut konstaterade så ställs lagtinget nu inför fullbordat faktum. Vi jagas av Bryssel att implementera ett direktiv. Vi måste göra det i brådstörtningen så att det av bara farten kommer med lite bestämmelser som ingen egentligen vill ha, kapitel 5 och 6 som rör en viktig men dock endast en detalj av helheten, nämligen finansieringen av public service. Andra frågorna som Sundback här nämnde var Ålands radio och TV Ab:s roll, vem ska göra vad och hur vi ska se till att ålänningarna har tillgång till TV, vilket man inte har idag. I dag är det värre, mina vänner, än på Anton Kalmers tid. Då saknade man en, högst två kanaler, nu är det många kanaler som vi saknar. Runt om i stugorna och i lägenheterna pågår det kriminell verksamhet varje dag för att få se svensk TV. Ska vi ha det så? Är det därför som vi har självstyrelse, bästa lagtingsledamöter? Nej, det är det inte. Vi ska se till att vi får se svensk TV på Åland till fullo. Vi ska föra en sådan mediapolitik så att vi kan göra det.  De är de primära behoven.

    Sedan finns det inom det här området många möjligheter. Det finns tåg som vi inte borde missa. Som ltl Karlström var inne på i sitt första anförande så finns det möjligheter att profilera Åland som ett s.k. sändarland och försöka vara så smidig som möjligt och ge möjlighet åt företag som vill etablera sig här för att syssla med den här verksamheten. Det är också en möjlighet som man lämnade därhän men den här lagen. Ett exempel på det, om man studerar kapitel 3, kommersiella meddelanden, som handlar om reklam och möjligheten att på ett eller annat sätt finansiera produktionen av olika slag, om man läser de nu föreslagna paragraferna mot direktivet så är det inte så att vi bara går till någon miniminivå. Vi begränsar också mera än vad direktivet kräver på flera punkter. Det här borde kulturutskottet analysera. Varför ska vi göra det? Inte finns det någon orsak till att vi tar en sådan politisk inriktning. Tvärtom, vi kunde kanske vara det liberalaste landet i Europa och möjliggöra sådant här istället för att någon annan ska göra det. Det finns alltid någon som tar sig an den här möjligheten annars. Åland ligger strategiskt bra till i norra Europa. 

    Om man t.ex. studerar paragraferna sponsring och produktplacering och samtidigt läser direktivet så finns det på flera ställen, som jag läser det, möjligheter att gå längre och vara mer tillåtande.

    I den här framställningen är det nog politik även om föredragande minister inte vet om det. Det är politik på det viset att man har man valt en väg. Politik är att vilja och man har velat begränsa det här på ett visst sätt, mer än vad det direktivet kräver. Sedan finns det också möjlighet med produktplacering och att göra undantag för lokala produkter, som produceras inom medlemsstater. Det kan jag inte heller hitta med reservation för att jag kanske har läst dåligt. Ta till exempel turismen och lokalproducerade råvaror där är det långt mera tillåtet med produktplaceringen än vad i övrigt. Det här ger inte bara nytta för utomstående aktörer utan det ger också nytta för åländska aktörer.

    Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man nu kommer med den här framställningen. Det som är mest anmärkningsvärt, återigen, är femte och sjätte kapitlet. Inte är det någon, vad jag kan förstå, som vill ha det på det här viset med en TV-avgift som är knuten till en mottagare som man inte kan definiera. Vilken extra byråkrati det här skapar med att registrera! Vi har det systemet redan idag, men alla vet hur det fungerar och inte fungerar.

    Jag tycker att det är intressant att följa skriftväxlingen mellan landskapsregeringen och Ålands radio och TV om avgiftsfrågan. Radiobolaget bekymrar sig över antalet licenser, det finns ju ett stort, stort mörkertal. Det finns folk som inte betalar på bekostnad av dem som betalar och framförallt på bekostnad av kvalitet, utbud och möjligheter för Ålands radio och TV. Landskapsregeringen förklarar bort det med att folk har lite den uppfattningen att om man inte lyssnar på radio så behöver man inte betala osv. Det brevet skulle nog tjäna på att läsas av journalister. Jag tyckte det var lite märkligt sätt av regeringen att svara sitt radio- och TV-bolag istället för att ta sitt ansvar och se till att detta reds upp. Det är offentliga handlingar så det är bara att ta del av.

    Summa summarum, trots att det innebär spöstraff så borde vi göra som ltl Sundbacks säger, inte behandla det här före vi har det mediapolitiska programmet. Då finns det möjlighet för landskapsregeringen att dra tillbaka den här lagen och komma med samma lag igen med nya kapitel 5 och 6, ny finansiering för public service. Med den finansieringsmodell som vi förespråkar så måste man ta sig an att utforma system som blir tillräckligt fristående från det politiska inflytandet. Det har vi i omgångar, både jag själv och ltl och Karlström, gett exempel på hur man kunde lösa. Men det måste ju sättas till pränt i paragraferna och sättas in i lagen i femte och sjätte kapitlet. Det får vi återkomma till när vi får se det mediapolitiska programmet, förhoppningsvis tillsammans med en hel drös av andra saker, nu hastigt ska ur ketchupflaskan i slutet av perioden.

    Ltl Harry Jansson

    Herr talman! I och med att mitt namn har använts och missbrukats i salen under förmiddagen här så ska jag passa på och ta ordet och lite rekapitulera det som sades i debattens inledande skede. Jag kanske också ska förklara allvaret i situationen och varför vi inte kan dröja med lagstiftningen.

    Situationen bakom den nu aktuella lagtexten är, som jag redan har sagt från min plats här i salen, att den tillkom utan att den mediapolitiska referensgruppen, där jag ingår tillsammans med bl.a. vicelantrådet Britt Lundberg har haft kännedom om den. Vi har inte haft kännedom att den här lagframställningen var under utarbetande. Därmed har jag inte heller i referensgruppen, med liberalerna och centerföreträdare, haft möjlighet att ge vår syn på framställningen. Det kan delvis bero på att det i praktiken har funnits ett förslag till mediapolitiskt program sedan årsskiftet.

    Ansvarig tjänsteman, byråchefen Lönnblad, försakade sin semester och julledighet för att se till att referensgruppens önskemål om ett färdigt program skulle finnas på bordet direkt efter nyår. Sedan har det uppstått en försening inom landskapsregeringen. Den sista knuten som gjorde att hela arbetet kom i retur till den mediapolitiska referensgruppen är finansieringsfrågan av public service. Jag kan meddela att den politiska referensgruppen träffas ånyo nu på onsdag. Då startar vi upp den här diskussionen på nytt. Själv ser jag i det här skedet ingenting dramatiskt överhuvudtaget i själva finansieringsfrågan. Det är ju lagtingets som samfällt ska ta en allvarlig diskussion om hur vi vill ha finansieringen. Därmed tycker jag att det mediapolitiska programmet kan utformas på ett sätt som gör att man kommer runt de låsningar som finns i detta nu, dvs avvikande synsätt. Centern har sagt att en mediaavgift vore, enligt vårt synsätt, ett bra sätt att komma runt dagens problematik med licensavgiften osv. Vi är mycket tveksamma till att vi kommer att ha utrymme inom den årliga sifferstaten i Ålandsbudgeten att finansiera radio- och TV-verksamheten.

    På basen av de höranden som har gjorts i den mediapolitiska referensgruppen så tror jag att vi som ansvariga politiker får vara glada om vi kommer att klara av att medfinansiera de utrustningskrav som kommer att ställas på Smedsbölemasten för att klara av lite av de krav på ny teknik och kvalitet i sändningsutrustningen, som ltl Sundback var inne på här för en stund sedan. Vi pratar om miljoner euro för att klara av de utmaningarna.

    Sedan var ltl Sundman inne på frågan om detta med att kunna se svensk TV. Det är där som vi har vår verkligt stora utmaning. I den mediapolitiska gruppen är det klart att man kommer att peka på svårigheterna att bl.a. ta del av SVT:s webbutsändningar. Av upphovsrättsliga skäl kan inte ålänningarna ta del av det som är skyddat. Det betyder att det bara är SVT:s egna program som är tillgängliga för åländska tittare via SVT PLAY.

    Det finns säkert förutsättningar att lösa problemen med att förse oss med sändningar men det kommer att kosta pengar. Vi måste vara mycket övertygande i vår argumentation när vi kommer att kunna säga att vi har teknik för att kunna avgränsa datorernas IP-adresser till specifikt åländska. Det här betyder att de som inte är kopplade till det åländska stamnätet över Internet så där får vi en problematik. Då blir det olika behandling. Då gäller det att övertyga om att man på annat sätt, via Sonera och andra, kan hitta en avgränsning i att det finns en åländsk tittarkategori som är exklusiv och som ska särbehandlas. Det här blir en mycket speciell problematik.

    Jag hoppas mycket mera på det som EU-parlamentarikern Calle Haglund och andra jobbar med, dvs att TV-utsändningar inte ska få vara avgränsade i framtiden.

    Vad gäller den här lagens allvar, så trots att vi inte har kunnat påverka dess framväxt så är det allvar att vi har skyldighet att uppfylla EU-direktivet på det här området. Det är därför som centergruppen för några veckor sedan konstaterade att vi börjar inte i detta sena skede att bearbeta denna 80-sidiga framställning i minsta detalj. Vi gav klartecken rakt igenom. Visserligen besvikna, som jag ju redan har sagt, över att man inte har känt till att den här produkten var på gång. Man kan bara beklaga att kommunikationen inte har fungerat.

    Allvaret i det här är EU-dimensionen igen. För vår del är vi inte beredda att riskera en ny domstolskarusell i en sådan här fråga där vi trots allt har ett färdigt förslag. Sedan kan man kritisera och ha förhoppningar om att vi i kommande framställningen har mycket mera åländsk mediapolitik. I det här skedet handlar det om att uppfylla EU-direktivet och därmed får vi vara nöjda med situationen som centern och liberaler. Vi får ta vårt ansvar även fast vi kanske inte är riktigt nöjda med hur processen har gått till. Tack, herr talman.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag delar långt den analysen som ltl Jansson hade. Jag vill tacka för understödet och för att han med sina erfarenheter och kunskaper inser allvaret med att vi har en domstolsprocess hängande över oss. Det här är ett direktiv som vi bör genomföra. Det är en riktig analys.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det var ett intressant anförande av ltl Harry Jansson. Det var också klargörande till vissa delar. Nu vet vi hur centergruppen tänker. Det var väldigt trevligt att få den tydligheten i det här sammanhanget. Det som jag fortfarande inte riktigt förstår är att tidsaspekten skulle vara så lidande. Om vi får det mediapolitiska programmet i slutet av maj som ltl Harry Jansson säger och vi har den här framställningen vad gäller den här lagstiftningen redan på bordet här. Det enda som återstår i det mediapolitiska programmets kärna är att komma överens om hur avgifterna ska se ut. Då förstår jag ärligt talat inte riktigt vad som var problemet med att kunna komma med dessa samtidigt? Det är för mig en liten gåta faktiskt.

    Jag ser det samtidigt som en fördel. Utskottet kommer att få ta del av hur landskapsregeringen tänker för framtiden vad gäller avgifter och kanske t.o.m. jobba in det i det lagförslag som nu ligger. Då är det lagtinget som kommer att ta det ansvaret att jobba in det i den här lagstiftningen också.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Det finns en problematik här. Tidsmässigt bör lagtinget under sin maj-juni session klubba igenom det här förslaget. På basen av de önskemål och visioner som finns här i salen så vill man ha ett helt nytt upplägg vad gäller kommande landskapslag på det här området.

    Vid ett meddelande anger man visioner och tankar på vad som ska hända inom ett område. Är det verkligen skäligt att kulturutskottet ska ta på sig det ansvaret? Först bör detta parlament säga hur man vill ha det. Sedan får landskapsregeringen återkomma med detaljerad lagstiftning.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Nej, vi kan inte jobba in hela det mediapolitiska programmet. Det jag pratade om i min förra replik var detta med avgifterna som kunde eventuellt kan jobbas in eftersom det är en av de bitar som har debatterats mest under den senaste tiden. Det här lagförslaget innehåller nu ytterligare frågetecken just kring definitioner osv. Man kanske kan få hjälp av det som finns i tankegångarna i det mediapolitiska programmet. Där kan man eventuellt göra någonting.

    Jag känner ändå att man har jobbat lite med en viss kroppsdel först i och med att man får fram en lagstiftning där man borde ha fått in de politiska övervägandena i ett mycket tidigt skede. Framförallt utgående ifrån att den här lagstiftningen skulle ha varit implementerad 2009. Tankegångarna kring ett mediapolitiskt program har ju funnits med sedan den här landskapsregeringen tillträdde. Det hade helt klart funnits en helt annan möjlighet att kunna åstadkomma det, som åtminstone jag efterlyste i debatten här senast, att de här skulle ha kommit någorlunda i samma ordning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Nu känner ltl Ehn till att vi har en bister verklighet när det gäller att hantera de frågor som står på rad och som påkallar uppmärksamhet. Även om jag håller med om själva kritiken i det här lagförslagets historia så kan vi inte sticka under stol med att det här måste göras på grund av att vi hör till EU. Sedan det faktum att de resurser som vi har inte räcker till för att leva upp till de förväntningar som särskilt oppositionen har på regeringsblocket. Vi kan väl bara utlova bättre tag inför fortsättningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Jag har tidigare sagt vad jag tycker om själva framställningen. Jag är glad för att flera här har insett att det lönar sig inte att försöka förhala en implementering av ett direktiv, tvärtom det är väldigt olönsamt. Det skulle inte vara politiskt ansvarigt. För min del anser jag nog att parlamentarismen innebär att också andra än regeringspartier får ta ansvar för vårt förhållande till EU. Visserligen ska majoriteten driva igenom en sådan här fråga också i utskotten. Det finns absolut inga sakliga argument för att inte implementera direktivet.

    Däremot är det klart att alla kan vara besvikna över att arbetsgruppen för publik service och mediapolitik inte har kunnat presentera ett färdigt omfattat program. Man har presenterat ett program och referensgruppen har arbetat med det. När det gäller mediaavgiften så kan man inte föra det till lagtinget utan att klargöra de legala förutsättningarna för en sådan sak. Det är det ena, det måste klargöras först. Många har ju på grund av problemen lutat åt skattefinansiering och att man binder upp det till index.

    Den andra frågan som inte har nämnts men som man absolut behöver fundera på och föra debatt i lagtinget är själva produktionen. Idag produceras radio, i första hand, privat och offentligt på Åland och utanför Åland. Jag föreställer mig att man måste diskutera radio- och TV-bolaget som landskapet äger när det gäller programproduktionen. Jag tror att en modell där man upphandlat program från alla som producerar och gör det med en public service målsättning. Det betyder att alla privata aktörer är med och producerar med sin kunskap. De producerar public serviceprogram där de antingen får anbudet eller inte. Får de det inte så har det ett färdigt program som de sedan kan sälja och utnyttja kommersiellt. Vi kan alltså inte ha ett radio- och TV-bolag som ska producera allt enligt vissa mallar. Man måste utnyttja flexibiliteten som finns på radio- och TV-området.

    Ltl Karlström är inte här men jag förmodar att i hans tankar rör sig den möjligheten och att hans bolag ska kunna göra nyhetsinslag och program som uppfyller publik service kraven och sälja dem för sändning till det bolag som sköter distributionen. Visst finns det frågor att reda ut ännu.

    Jag tror att den rätta vägen att gå är att kulturutskottet behandlar det här som det är, med tillägg och rättelser, och att ett meddelande ska ge underlag för en bred politisk diskussion om, för det första, finansieringen men, för det andra, också produktionen och hur den ska organiseras privat, offentligt, externt eller internt, Tack.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.

    Plenum avbryts här och fortsätter kl. 12.45. Talmanskonferensen sammanträder omedelbart för att klara av en lite fråga.

    Plenum fortsätter.