För kännedom

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen av de i betänkandet ingående lagförslagen.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Den är stora diskussionen kring det här lagförslaget hade vi igår i den första behandlingen. Där framkom bl.a. att 28 § formuleringar kring avgiften för innehav av televisionsmottagare kunde vara något svårtydbart. Efter att ha tagit till mig av den diskussionen skulle jag vilja avisera att jag i detaljbehandlingen kommer att föreslå en förändring av 28 § så att den skulle få en lydelse, som nu håller på att delas ut här i salen, "För innehav av en anordning som huvudsakligen är avsedd att användas som televisionsmottagare betalas en årlig avgift i enlighet med vad landskapsregeringen närmare bestämmer" osv. Det är en förändring av 28 § 1 mom. På det här sättet borde vi uppnå ännu större tydlighet än det som vi hade i utskottets förslag till skrivning i 28 §.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Johan Ehns förslag om ändring av 28 §.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Att uppbära en sådan här avgift är i grunden fel. Med den tekniska utveckling som har skett kan man inte formulera en paragraf så att det blir rättvist. Man kan också säga att de allra flesta människor nog betalar och försöker inte komma undan. Av alla avgifter som betalas kanske den här är den som de allra flesta känner att man inte vill betala, man känner sig orättvist behandlad av samhället och man förstår inte varför man ska betala den här. Av alla avgifter är det kanske den största befolkningsgruppen som försöker kringgå den här. Det ser vi också av statistiken, det är tusentals hushåll som inte betalar och det finns ju inte tusentals hushåll som är utan en anordning som vi vill ta betalt för. Att ha avgiften är i grunden fel. Vi kan inte skriva en paragraf som är rättvis och som kommer att fungera. Om vi nu ändrar paragrafen till det här öppnar vi för ytterligare möjligheter att kringgå skyldigheten att betala.

För det första kan man tolka det så att om man köper en TV-skärm idag behöver den inte huvudsakligen användas som televisionsmottagare, den kan vara avsedd att användas som spelskärm eller som dataskärm osv. Tekniken har ju flutit ihop och snart flyter den ihop ännu mera. Tvärtom med den här lydelsen kan man aktivt ha en anordning som inte huvudsakligen ska användas som televisionsmottagare, men som används som televisionsmottagare. Då kan man hänvisa till att utrustningen inte huvudsakligen är avsedd för det utan det är en projektor, en dator med lite tilläggsutrustning så man slipper undan televisionsmottagaravgiften. Det här är en ändring till det sämre. Här går man också på den tekniska utformningen av apparaturen, medan den tidigare formuleringen bara gick på användningssättet.

Hur vi än bollar med orden så går det inte att ha en sådan avgift. Vi ska inte stifta en lag där vi uppbär en avgift utan vi ska avskaffa den. Det är den enda lösningen. Därför kommer vi, herr talman, i tredje behandling att föreslå att lagen förkastas. Det är det enda vettiga att göra som lagstiftare. Ni vill väl alla här i salen försöka stifta vettiga lagar?

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Sundman säger att det är en ändring till det sämre och det är svårt att begripa den logiken. För mig är det åtminstone ett tydliggörande och det blir lättare för medborgarna att bedöma när det är dags att betala TV-avgift. Det kan man säkert ha olika åsikter om. I gårdagens debatt konstaterade många, inklusive jag själv, att det inte finns något avgiftssystem som är rättvist. Därför är det skäl att diskutera att vi skulle gå in för skattefinansiering av det. Som jag sade igår redan blir inte det heller rättvist. Åtskilliga televisionsanvändare på Åland kommer inte att betala just någonting alls, huvudsakligen de som inte bor och verkar här. Det finns alltså inte något rimligt system när man vidhåller att etermedia sysslar med public service.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vi är överens ltl Roger Jansson och jag om hur det här borde göras. Skillnaden är att vi i obunden samling vill göra det nu när vi har en lag på vårt bord. Vi skulle ha velat att det hade varit gjort i den här lagen och det hade det kunnat vara om landskapsregeringen lite annorlunda hade prioriterat sina resurser. Man borde ha lagberett det här några månader tidigare eller gjort det etermediapolitiska programmet klart några månader tidigare. Det är ytterst olyckligt att det är så här. Bara för att man i landskapsregeringen inte har kunnat sköta sitt fögderi och fördela sina resurser tänker inte vi lagstifta en omodern lag så vi motsätter oss det här. Vi kommer att föreslå förkastande av det här i tredje behandling.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi är i sakfrågan överens här, men sedan är det frågan om vi ska ta den här lagen nu eller om vi inte ska ta den. Vår inställning har varit att eftersom landskapsregeringen har varit så långsam med det här ärendet och vi har hotet på oss från unionens sida så betraktar vi det här som en tillfällig övergångslag och lösning tills vi får ett rimligare system. Visst är det orimligt att samtidigt som vi får den här framställningen, eller efter det, får vi det mediapolitiska meddelandet. Det är en mycket dålig planering från landskapsregeringens sida. Det håller vi med om.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Återigen, vi är helt överens om de proceduriska problemen, men man kan inte stifta en sådan lag som kanske till och med är sämre än den nuvarande. Med den här lydelsen skapar man aktivt en möjlighet att kringgå. Till och med så att folk kanske skaffar sig en annan utrustning än en traditionell TV eller hittar på olika förklaringar. Jag har nämligen tagit del av övervakningspersonalens erfarenheter när det gäller att hitta på förklaringar för att slippa undan avgift. Med den här och också med den förra lydelsen av 28 § öppnar man aktivt möjligheter att hitta på en förklaring. Högst troligen kommer antalet licensbetalare att ytterligare minska. De som är i gränslandet kommer att ta till den här möjligheten, tyvärr, medan det stora flertalet hederliga medborgare med sina tvättade halsar betalar det här och står ut, men inte är nöjda med det här beslutet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Ända sedan remissen har vi från liberalerna talat om att det här är en begränsad fråga som rör implementering av ett EU-direktiv. Det kräver förändring i lagstiftning när det gäller definitioner och hur man kan definiera sändare och mottagare. Mottagardefinitionen är på väg att förändras radikalt på grund av tekniken, dvs man har inte tjock-TV som norm längre inte ens platt-TV utan den apparat som mottar vissa radiovågor och signaler från någon sändare någonstans. Det gör att det här kommer att bli en fråga som kommer att vara aktuell också framdeles.

Det som landskapsregeringen har gjort efter många diskussioner är att man nu har lagt fram ett mediapolitiskt program. Vi vet att man för ett halvt år sedan eller mindre till och med, har talat om en mediaavgift, men nu har det svängt till att man talar om en public serviceavgift som ett alternativ till två andra som har nämnts, dvs. en särskild skatt, jag tror att den diskussionen nu är avförd, eller en finansiering via budgeten som många talar för. I den diskussionen finns det fördelar och nackdelar. Det finns utmaningen att utforma ett rättvist kontrollsystem och också själva lagstiftningen i sig. Inte är det bara att säga att nu kör vi så här utan lagstiftningen måste skötas och det är landskapsregeringens roll. Regeringen lägger fram förslag till budget och lag.

Nu är det så att det här förslaget som nu tas, som jag var inne på, är en förbättring. Det är inte ett rent ut klockrent förslag, och det kommer vi aldrig till, men om vi säger att skillnaden mellan det liggande förslaget och det som nu läggs fram är att man i det ena fallet ska bevisa att man använder en särskild apparat till någonting, det andra är att man kan konstatera att har man en platt-TV är det nog sannolikt enligt praxis att det är en TV-apparat som man talar om, även om man visar mest bilder och använder det för att förstärka datorskärmen eller sådant. Mera knepigt kan det vara om någon köper en dator enbart för att se på TV, men den situationen har vi redan idag.

Med de EU-regleringar som krävs för direktivet så är den här lösningen så nära det går att göra vad som görs idag. Då får vi acceptera att vi som betalar licens betalar 220 euro. Skulle vi ha ett annat system som nu är på gång skulle vi komma fram till samma summa med 180 euro och det visar ett gap som vi har anledning att arbeta vidare med. Jag tycker nog att man ska redovisa konsekvenserna för landskapets ekonomi och budget och när det gäller trovärdigheten för vår lagstiftningsförmåga gentemot EU som har lagt direktivet.

Om man då förkastar det så kommer det att kosta de som idag betalar TV-licens ännu mera. Vi får alla betala för det. Vill ni ta på er det ansvaret så redovisa kostnaden lite tydligare. Vad är EU-böterna som ni nu riskerar? Här tar vi ett förslag som inte ändrar någonting för den vanliga medborgaren utan ger möjlighet att vi kan få arbetsro för lagstiftningen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! För det första, ledamot Olof Erland säger att om man skulle gå in för en budgetfinansiering av public service skulle det innebära mycket lagstiftning. Kontrollfunktioner måste byggas upp och det är ett avancerat system. Det är det väl inte, det är rysligt enkelt om man vill bestämma sig för att gå in och finansiera det via budgeten. Det är det jag föreslår i min reservation, vi förkastar lagen och säger att landskapsregeringen snabbt kommer med en ny framställning där vi har finansiering via budgeten. Då behöver vi inte ha några kontrollsystem, vi behöver inte ha något register, vi behöver inte ha allt det som den här lagen förespråkar att vi ska ha. Det blir väldigt enkelt.

Är man rädd för EU-böter, gå på mitt förslag, skick det tillbaka till landskapsregeringen och kom fort tillbaka med en förändrad lagstiftning. Det är det vi förespråkar. Idag är det så att om du har en dator med ett TV-kort i så räknas det som en TV. Det kommer det inte att göra med det här lagförslaget. Det kommer att öppna upp tolkningsmöjligheter på ett helt annat sätt

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Som sagt gäller det att få acceptans för skattebudgetförslaget och lagstifta om hela paketet, oberoende måste vi implementera EU-direktivet. Vi talar om definitionerna för hela vårt system och visuella tjänster oberoende av hur vi finansierar det. Vill man ha en skattefinansiering över budget är detta ett tillfälle möjligen senare när meddelandet kommer, talar för det, men det har inte vunnit acceptans av en majoritet av dem som har diskuterat hittills. När den frågan är aktuell, t.ex. i budgetsammanhang tar man upp den. Nu gäller det att implementera ett EU-direktiv för att undvika kostnader. På lång sikt finns det säkert ideala lösningar, men å andra sidan på lång sikt så är vi alla döda så låt oss göra det vi måste göra nu.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är just precis det jag är lite rädd för också. Om den här landskapsregeringen kommer till makten en gång till så kommer de inte att få det här till stånd. Vi har väntat många, många år på att få till stånd en förändring i finansieringssystemet. Vi kanske får vänta, som ledamot Olof Erland säger, tills vi är döda innan vi får det gjort. Därför säger jag att det inte är något bra system, det här är ingen bra lösning att gå in för att lätta tolkningsmöjligheten för den vanliga ålänningen som redan idag har svårt att förstå varför han ska betala 220 euro av sina skattade pengar på någonting som politikerna har bestämt. Det är inget bra förslag. Jag är medveten om att det här är ett EU-direktiv som vi måste implementera, jag tänkte ta upp det i mitt anförande alldeles strax. Vi kan inte implementera det här, vi kan skicka tillbaka det ganska snabbt och komma tillbaka med ett förslag som är rättvist och fungerar och som inte behöver det här komplicerade kontrollsystemet. Det vill uppenbarligen inte majoriteten i lagtinget och då får majoriteten i lagtinget följaktligen driva igenom den här felaktiga lagstiftningen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om det är felaktigheter i lagförslaget ska det naturligtvis rättas till, däremot är det här en lösning på det kortsiktiga problemet att vi är skyldiga att implementera ett EU-direktiv med definitioner osv. Det är inte lösningen på public service-problematiken hur vi ska kunna upprätthålla radio och TV till allmänhetens tjänst på Åland för ålänningarna. Det är inte heller lösningen på finansieringen som idag har luckor som gör att vi betalar mer än vad vi skulle behöva betala, 40 euro mer för alla som betalar. Man tar det här steget för att komma vidare med nästa. Om man ska eftersträva allt perfekt kan vi få vänta länge, men Fredrik Karlström kan med tillförsikt lägga sin röst på någon av de liberaler som kommer att driva den här frågan vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Fredrik Karlström

Herr talman! Som ni vet så höll jag mitt huvudanförande igår i det här ärendet, men det är några saker som jag vill ta upp. Bland annat är det här ärendet ett EU-direktiv som har tvingat oss in i den här situationen. Regeringen är så rädd för att vi ska få böter så de har tvingat igenom en lagstiftning som man egentligen inte står bakom själv med tanke på vad vi kan läsa i det etermediapolitiska programmet. Det här visar igen på bristen i vårt EU-medlemskap. Vi blir tvingade till någonting som vi inte har möjlighet att påverka.

Det fanns mycket i mitt första anförande som jag tog upp, som visar hur fel många av de här direktiven blir som vi har implementerat, men det finns ingen anledning att diskutera dem, t.ex. sponsringsförslagen, att man inte får ha reklam i gudstjänster osv. Det är direktiv som vi inte kan göra något åt. Det är beklagligt att vi har behörighet över radio och TV-frågor, men vi kan inte vara med och påverka direktivet när det skapas i Bryssel. Vi sitter i någon konstig fälla här i lagtinget där vi bara har att acceptera, gör vi inte som de säger är det böter och det gör att vi tvingar igenom en lagstiftning utan något åländskt politiskt innehåll. Det enda som är politik i det här lagförslaget som jag ser det, är att man väljer att gå in för att behålla TV-licensen, men man öppnar upp för vidare tolkning av den.

Det kommer ni inte ifrån, kära lagtingsledamöter, att ändringsförslaget är att man ska betala en avgift för en televisionsmottagare som huvudsakligen är avsedd att användas som televisionsmottagare. Fortfarande ser jag att den enda som kan användas som televisionsmottagare är en gammal hederlig tjock-TV. Den gör man inte mycket annat än tittar på TV med. Den här skärmen är idag ingen skärm som huvudsakligen används som televisionsmottagare. Den har knappast någon TV-mottagare i sig, men köper jag en sådan skärm och kopplar in min dator i den så kan jag se på TV, den är inte huvudsakligen använd för det, datorn är inte huvudsakligen använd för det, jag kanske spelar dataspel, tittar på mina digitala fotografier, den används till arbetsuppgifter och sålunda öppnar det upp för en tolkning där medborgarna helt enkelt kan säga: Nej, jag tolkar det som om att jag inte behöver uppge televisionsmottagare. Det betyder att det här minskar antalet TV-licenser som kommer att betalas det kommande året och som ledamot Olof Erland sade väntar man tillräckligt länge så är man död.

Jag har svårt att se att den här lagen kommer att komma i kraft inom en snar framtid så hur fungerar det då år 2012 med finansieringen av Ålands radio? Jag kan inte garantera, men jag förstår att det är många som väljer möjligheten, som de har laglig rätt till, att tolka sitt behov av att titta på TV. Vi kan inte gå in med en lagstiftning som öppnar för de tolkningsmöjligheterna.

Uppenbarligen är det detta ni vill och vi får fortsätta diskutera det etermediapolitiska programmet i eftermiddag hoppas jag och jag ser väldigt mycket fram emot det. Jag anser fortfarande att det enda rätta är att förkasta den här lagen, skicka den tillbaka till landskapsregeringen och be dem snabbt, de hinner över sommaren, komma tillbaka med en enkel, det handlar bara om några få paragrafer som säger att nu sätter man in i landskapets budget att en viss summa pengar ska gå för produktion och distribution av public service. Det är väldigt enkelt, man uppfyller då också EU-direktiven med tanke på att vi ändå inte kan gå in och ändra dem.

Det är det som är det tragiska här, vi har inte diskuterat en punkt om EU-direktivets innehåll. Vi har bara diskuterat finansieringen, något som inte har med EU-direktivet att göra. Vi har bara att säga ja tack och amen till vad EU har bestämt utan att vi har haft möjlighet att vara med och påverka. Det är bristen i vårt lagstiftningssystem och jag har påpekat det många gånger. Det var väldigt få av oss som argumenterade för det när Lissabon-fördraget var upp förra gången, men vi ska inte gå in i den debatten nu för då kommer vi aldrig härifrån. Tack, herr talman!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Möjligen kan det vara en felsägning, men ledamot Karlström sade flera gånger att det används istället för att det är avsett att användas. Det är en väsentlig skillnad, det är det som är förbättringen här. Oberoende hur vi gör så måste alltså ett annat system komma in i ordinarie budget för nästa år. Det är det som vi ska sikta in oss på. Jag vill hävda att jag för min del har diskuterat definitionerna i direktivet när det gäller visuella tjänster, sändarproblematiken och mottagarproblematiken. Jag ser inga som helst dubier i att implementera direktivet, däremot gör vi inte allting perfekt med det här. Då får vi tänka inte på mig utan på lord Keynes som sade att på lång sikt är vi alla döda. Då är det lika bra att göra vad det går att göra just nu.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Definitionerna i direktivet kan jag inte göra något åt. De är där. Utskottet tittade på om det fanns möjlighet att ändra där för att göra lagstiftningen enkel. Det gick inte. Utskottet tog den här vägen att man gick in i 28 § och ledamot Johan Ehn kom med ett ändringsförslag om att tillägget ska vara avsett att användas som televisionsmottagare. Jag säger med det här bara att det är stor skillnad från hur det är idag. Idag måste man betala TV-licens för en dator med ett TV-kort i, det måste man göra idag. Med den här lagen kan den personen som har en dator med TV-kort i fritt tolka att man använder inte den här som en televisionsmottagare, det är min dator. Alltså kommer den personen inte att behöva betala TV-licens enligt sin tolkning. När vi går till kontrollmyndigheterna och funktionerna där kommer man aldrig någonsin att kunna överbevisa den här medborgaren att han använder datorn som TV. Alltså kommer man att öppna upp för en vidare tolkning och färre kommer att betala licens.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Att definitionsproblematiken är stor vet vi alla och den har också utskottet kämpat med. Vi kämpar med den vidare här nu i salen. Däremot måste man komma ihåg att ett förkastande av det här inte leder till att vi får någon förändring heller. Det leder inte till att vi får en förändring i dagsläget. För att få till stånd en förändring av det här tar det en tid framåt medan behovet av att implementera EU-direktivet behöver göras nu. Det var det som fick mig att slutligen acceptera att gå in för en kodifiering av nuvarande regelverk. Jag uppfattade det på det sättet att genom att skriva som vi gör i 28 § ser vi till att vi inte utvidgar det här. I grundförslaget kunde vi lätt tolka det som det är att den här skulle bli avgiftspliktig, dvs. mobiltelefonen och det kunde inte jag acceptera. Det kunde inte jag acceptera. Därför drev jag linjen och fick majoriteten av utskottet med på att försöka förhindra det.

När det gäller gränsdragningsproblematiken finns den redan i dagens lagstiftning och den kommer att finnas framledes, oberoende hur vi skriver det kommer det att finnas en sådan. Tar vi exemplet datorer så är övervakningsmöjligheten kring en dator noll och ingenting. Övervakaren har ingen möjlighet att komma in för att kontrollera den här biten och det syns inte heller på datorn på det sättet. Alltså har vi ett övervakningsproblem där.

Jag vill återupprepa det jag sade igår där jag i grunden är helt och hållet emot nuvarande system, men då hjälper det inte att föreslå att det här ska förkastas. Därför har också utskottet satt till den kläm som visar på vad vi politiskt tycker, dvs. att systemet ska förändras. Vi kunde inte i utskottet bereda ett annat förslag utan skulle det finnas så borde det ha kommit från landskapsregeringen i så fall, den kritiken kan jag hålla med om.

Det var väldigt besvärligt åtminstone för mig som sitter i utskottet som skulle behandla den här lagstiftningen samtidigt som det kommer ett annat förslag. Men man måste vara pragmatisk också när det gäller att komma vidare i den här typen av frågor så att vi inte hamnar i ett vakuum som inte leder framåt överhuvudtaget. Utskottet har visat sin åsikt här, vi har fått ett system som är precis detsamma som i dagsläget under en övergångsperiod och vi kräver sedan att det ska förändras framåt. Det är den korta förklaringen till det här.

När det gäller att gå över till skattefinansiering, som jag också är en vän av, så kräver det, som någon annan var inne på, ett beslut i ordinarie budget. Det går inte att göra en tilläggsbudget utan det måste komma när vi kommer till ordinarie budget. Då är jag också helt och hållet enig om att man går vidare med de bitarna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ltl Ehn säger att ett förkastande inte leder till en förändring. Det är precis vad det gör. Nu är det jättebråttom, det finns ett hot om böter från EU. Om lagtinget förkastar den här lagen måste man i brådskande ordning komma med en ny lag. Om vi däremot tar lagen som den är med en kläm vet man aldrig hur länge det tar. Då är saken ur världen och då kan man prioritera annat. Förkastar vi den måste man i brådskande ordning, senast i september komma med en ny lag och då klarar vi oss undan böter, det har vi förstått. Vill man ha den här situationen som man försöker uppnå, en kodifiering av regelverket, då ska man ha de här bestämmelserna om rundradiomottagare kvar och definiera de fyra tekniker med vilka man kan ta emot rundradiosändningar, kabelnät, IPTV, marksänd digital TV och satellit. Då förbättras nuvarande läge i så fall och man skapar inte nya kryphål, som man gör nu eller med den förra lydelsen för all del.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! När EU:s böter skulle fara ut har jag inte klara uppgifter på, men däremot att det är bråttom eftersom vi redan har fått de varningar som vi enligt systemet kan få. Därav är det viktigt att vi ser till att vi har implementeringsprocessen igång och tar avgiftsbiten som följande steg.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Återigen, om vi förkastar lagen nu så har man implementeringsarbetet helt klart. Det är vi alla överens om att vi måste göra, vi är tvingade till det oberoende om vi tycker om det eller inte. Det vi behöver få till är bestämmelsen om hur vi budgetfinansierar Ålands radio alternativt komma med den här lagen eller en annan lag för det. Nu har vi de månader som är kvar till lagtinget återvänder inför hösten eller tills det nya lagtinget kommer i november. Inte är vi en sådan fas att ärendet ligger i domstol, då skulle jag förstå det här utan det är minst ett halvt år kvar, om jag har förstått saken rätt, innan det tillfället inträffar. Så vi hinner bra om vi förkastar lagen nu, annars skulle man inte ta den här risken.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! I utskottet fick vi de uppgifterna att när böterna faller ut är oklart. Med de nya processreglerna inom unionen finns också möjligheter att utan en sedvanlig domstolsprocess komma in med föreläggande om böter och därför kan vi inte utesluta att det skulle kunna komma betydligt mycket tidigare än vad det har gjort tidigare. Därav har jag låtit mig övertygas om det här, men jag återupprepar att det här inte är något bra system, men det är en kodifiering av det vi har och vi vill ha en förändring. Jag har stött en förändring i utskottet i betänkandet och jag försöker bara se till att vi får ett sådant förslag i det som lagtinget ska fortsätta, som är sådant att vi kan fortsätta som tidigare fram tills vi får den nya bättre lagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med utskottsordförande Johan Ehn i att det här är ett bättre system sett ur den vanliga ålänningens synvinkel än vad landskapsregeringen kom med. Det håller jag med om. Det är precis som ledamot Johan Ehn säger, där skulle alla tänkbara maskiner som kan ta emot en TV-signal räknas som en televisionsmottagare. Det var inte det man ville. Jag köper argumentationen i att det här är ett lindrigare system än det landskapsregeringen gick in för. Däremot säger jag fortsättningsvis att det här ändrar på dagens system, det kommer vi inte ifrån. Med dagens system står det klart och tydligt i lagen att har du ett TV-kort, alltså en rundradiomottagare instoppad i din dator är det en avgiftspliktig televisionsmottagare. Det betyder det inte med den här lagstiftningen och det här ändringsförslaget. Det betyder att man kan tolka om man använder den huvudsakligen som en TV eller som en dator. Det är fakta.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Tolkningsmöjligheten kan vi vända fram och tillbaka med och ha olika åsikter om. Har man ett TV-kort är TV-kortet i sig en anordning som är avsedd för att huvudsakligen användas för televisionsmottagare. Där får du den biten. Sedan blir övervakningsproblemet mycket större. Däremot kan den här skrivningen hindra att televisionen blir det. I och med att du har ett kort använder du den huvudsakligen som televisionsmottagare, du kan inte använda kortet till något annat. Använder du kortet så är du tillståndspliktig så jag ser inte problemet där heller.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag har nyss själv köpt en ny maskin som kan användas på många sätt, men jag kan välja att huvudsakligen titta på TV också. Det är en sådan ny maskin som jag kan göra det på. Det öppnar upp för en tolkning om jag inte har en vanlig TV hemma eller om jag anser att det här är en televisionsmottagare. Den vanliga ålänningen skulle säga att jag använder den mycket till att surfa och gå på andra ställen också, jag räknar den inte som en televisionsmottagare. Det här öppnar upp för en tolkning och det öppnar upp för att väldigt många ålänningar ser en möjlighet att behålla sina 220 skattade euro och sätta dem på något annat istället. Det kommer att leda till att finansieringsproblemet kommer att bestå 2012 åtminstone. Det kan till och med bli så att väldigt många väljer att gå på den här linjen att tolka att man huvudsakligen inte har en maskin som används för televisionstittande. Hur tänker man finansiera Ålands radio och Tv då? Därför säger jag igen att förkasta det här förslaget och kom snabbt in med en eller två paragrafer som tar det via budgeten och så är det löst och rättvist.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det grundläggande problemet är hur man ställer sig till legitimiteten av avgiften. Är det så att det inte finns något problem med legitimiteten kring avgiften, att folk känner att man gärna betalar så betalar man gärna. Vi vet att vi har det problemet att folk känner att de inte vill betala. Hur vi än vrider och vänder oss så kommer vi ändå att ha den problematiken framför oss. Jag ser inte att det här på något sätt försämrar, minst utgående från grundsituationen som jag har lagt upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! För min del stöder jag förslaget, det är ett bra förtydligande. Det är ju så att all lagstiftning tar tid och ska man göra en ny lagstiftning om det här så görs det inte på ett kick, vi vet att det är ganska invecklat i alla fall, fast det kan gå snabbt. För min del vill jag inte ta risken att vi får stora böter bara för det här. Jag är säker på att det nästa år kommer ett nytt beslut om en ny finansiering. Hur det ser ut får väl det lagtinget besluta om. Jag för min del vill inte riskera stora böter för landskapet bara för att man ska vinna några veckor eller några månader.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ledamot Runar Karlssons åsikt och min liknar varandra väldigt mycket i det här fallet, dvs. att hade vi inte haft EU-böterna hängande, att vi hade haft tid på oss att implementera det här när förslaget kom så hade inte jag heller godkänt det på det här sättet. Utgående från den press som vi hade på oss och utgående från osäkerheten kring de nya EU-förfarandena kan jag inte heller tänka på att bara skjuta på det här. Vi är helt överens, ledamoten Runar Karlsson och jag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det här är ett skolexempel på hur man ska jobba tillsammans, regering och opposition för att vara kreativ och få en besvärlig fråga löst på ett bra sätt så att det blir så bra som möjligt. Tids nog finns det möjlighet att ändra finansieringen. Vi har haft det här i många, många år så det gör ingenting om vi har finansieringen några månader till. Sedan blir det säkert ett nytt beslut om det.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ledamoten Runar Karlsson och jag verkar vara mera på speaking terms idag än vad vi var igår.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs de i framställningen ingående lagförslagen var för sig, det första kapitel för kapitel och det andra i dess helhet.

 Föreläggs först förslaget till landskapslag om radio- och televisionsverksamhet, kapitel för kapitel.

Föreläggs kapitel 1. Godkänt.

Föreläggs kapitel 2. Godkänt.

Föreläggs kapitel 3. Godkänt.

Föreläggs kapitel 4. Godkänt.

Föreläggs 5 kapitel. Begäres ordet?

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag föreslår att 28 § 1 mom. får följande lydelse: "För innehav av en anordning som huvudsakligen är avsedd att användas som televisionsmottagare betalas en årlig avgift i enlighet med vad landskapsregeringen närmare bestämmer. Landskapsregeringen har härvid rätt att bestämma om befrielse från skyldigheten att betala avgift".

Det här överensstämmer med det som är utdelat och finns på bänkarna

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag ber att få understöda.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Johan Ehn, understödd av ltl Olof Erland föreslagit att 28 § 1 mom. godkänns i enlighet med det förslag som lagtingsledamoten Johan Ehn delat ut.

Omröstning kommer därför att vidtas. De ledamöter som omfattar kulturutskottets betänkande, röstar ja; de ledamöter som omfattar lagtingsledamoten Johan Ehns ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Talmannen röstar nej.

Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda godkänt lagtexten enligt lagtingsledamotens Johan Ehns ändringsförslag av § 28 mom.1

Övriga paragrafer i kapitel 4.

Paragraf 29. Godkänt

Paragraf 30. Godkänt.

Paragraf 31. Godkänt.

Föreläggs kapitel 6. Godkänt.

Föreläggs kapitel 7. Godkänt.

Föreläggs kapitel 8. Godkänt.

Kapitel 9 och övriga bestämmelser i lagförslaget avgörs vid den fortsatta andra behandlingen.

Vi övergår till lagförslag nr 2.

Föreläggs andra lagförslaget, landskapslag ändring av 3 § tobakslagen för landskapet Åland för godkännande i dess helhet. Godkänt? Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Eftersom lagtinget inte oförändrat godkänt kulturutskottets förslag, överlämnas ärendet till stora utskottet enligt bestämmelserna i 54 § 3 mom. lagtingsordningen.

Ärendets behandling avbryts därför i avvaktan på stora utskottets betänkande.

Stora utskottet torde sammanträda idag. Vi återkommer till den frågan.