Andra behandling

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet för beslut i andra behandling.

Talmannen föreslår att de 26 lagarna med avvikelse från arbetsordningens 71 § behandlas i ett sammanhang. Kan förfaringssättet enhälligt godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Revideringen av landskapsandelssystemet påbörjades av den förre finansministern Roger Nordlund och det fanns en bred parlamentarisk syn kring grunderna hur arbetet skulle gå vidare.

Från centerns sida har vi alltid ansett att landskapsandelssystemet ska möjliggöra för små och medelstora kommuner i skärgården och på landsbygden att producera en basservice som är likvärdig runtom på hela Åland.

Efter att den nya regeringen tillträdde har man uppenbarligen haft en målförskjutning och istället har man, som jag uppfattat det, sett på landskapsandelssystemet som att det inte har så stor betydelse var kommunen finns och antalet invånare. Det är tydligen andra parametrar som styr.

Därtill minskar man landskapsandelarna vilket naturligtvis gör att det är svårt att få en överblick över systemet.

Men oberoende vad man tycker om det nya systemet så är det åtminstone helt klart att för ett stort antal ålänningar väntar höjd kommunalskatt. Det är på gränsen till naivt att tro att till exempel Föglö kommun, som tappar 703 euro per invånare, ska ha möjlighet att producera en service på samma nivå som idag utan ta till skattehöjningar, i så fall så måste man ju försämra servicen. Den service som produceras mest idag är av lagstadgad karaktär.

Kumlinge kommun tappar 156 euro per invånare.

Geta, som vi tidigare vetat att har haft ekonomiska svårigheter, tappar 673,80 euro. Var ska getaborna få tag i de pengarna? Det är en omöjlig ekvation såvida de inte är beredda att höja skatten.

Sottunga som vi alla värnar om och som kämpar så tappert, där frivilligarbete är ett honnörsord, tappar 569,30 euro per invånare. Hur ska de kunna kompensera för det?

Men anmärkningsvärt nog, så finns det två stora kommuner som får mera pengar per invånare trots att man har dragit ner med 4 miljoner. Det är Finström som får en ökning med 64 euro per invånare och Mariehamn får en ökning med 3,50 euro per invånare. Man kanske kan tycka att 3,50 till Mariehamn är väl ingenting. Men det är ju ändå pengar, och det är väldigt många invånare i Mariehamn.

Tanken med landskapsandelssystemet har ju varit att skapa förutsättningar för att man ska kunna bo och verka på hela Åland.

Det här systemskiftet som man nu avser att sätta ikraft, dessutom med väldigt kort framförhållningstid, kommer att skapa extremt stora svårigheter för många av våra åländska kommuner.

Jag vädjar till landskapsregeringspartierna att inte rusa åstad med den här lagstiftningen. Jag vädjar till landskapsregeringspartierna att tillsammans låta oss skicka tillbaka den här framställningen till landskapsregeringen och låt dem räkna på detta lite mera. Låt dem räkna på vilka systemeffekter det får om vi inte gör en minskning på 4 miljoner, och vilka effekter det får om vi gör en minskning på 4 miljoner men justerar vissa av parametrarna. Jag misstänker att någon kommer att säga: ”Vilken parameter ska justeras? Vilka parametrar ska ändras om ni nu tycker att det här systemet är orättvist?”.

Det är ett ganska gediget arbete om man ska försöka få fram det materialet. Det skulle vara min vädjan till landskapsregeringspartierna som också är kommunpolitiker. Så bråttom kan det inte vara, så akut är inte situationen så att det inte finns möjligheter att göra förbättringar i det här systemet, förbättringar som möjliggör för ålänningarna att leva och verka på hela Åland.

Med anledning av det kommer jag under detaljbehandlingen att föreslå dels att lagförslaget förkastas och dels att min åtgärdsuppmaning blir ett klämförslag. Åtgärdsuppmaningen lyder; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning inkomma med ett nytt lagförslag där de regionalpolitiska särdragen beaktas så att den lagstadgade basservicen tryggas på hela Åland”.

Jag avslutar här, tack.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det beror väldigt mycket på vilka siffror man använder och hur man tolkar dem och det avgör vad man kan säga sanningsenligt härifrån talarstolen.

Använder vi oss av det materialet som vi har fått oss tillsänt i form av lagförslaget så ser man att anslaget, bidraget till Mariehamn - för att ta en av de kommuner som nämndes - minskar med 7,3 procent. Det är oomtvistligt.

Sedan finns det tydligen andra siffror som säger någonting annat om tilldelningen per person. Där måste man för det första se vilka siffror man har använt som underlag för själva landskapsbidraget och man måste också se vid vilken tidpunkt man har tagit befolkningssiffrorna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag håller helt med utskottsordförande Silander om att det är väldigt viktigt att vi alla har samma siffermaterial och att det siffermaterialet innehåller fakta.

Det som jag hänvisade till har kommit från Ålands landskapsregering. Det står: ”Överföring från landskapsregeringen till kommunerna, kalkylerat utfall för 2017 för nya systemet jämfört med nuvarande system”. Materialet har Ålands landskapsregerings logga på sig och det har tillställts oss i finans- och näringsutskottet. I och med att materialet har kommit från Ålands landskapsregering så har jag väl varit så naiv då - får jag vill säga - att jag faktiskt har trott att de siffrorna var korrekta.

Ltl Tage Silander, replik

Det är mycket sannolikt att de siffrorna är korrekta. Men det som framgår av lagförslagets framställning så är siffrorna för 2018.

En sak till, jag vill passa på när jag har ordet herr talman, jag tror inte att landskapsregeringen över tid kommer att se olika kommuner med stora ekonomiska problem bara för sig själva, utan nog kommer man att nödgas att ta tag i den situationen om så blir, precis som det gjordes med kommunen Sottunga senaste höst.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! I utskottsarbetet får vi mycket material tillställt oss. Det som kommer från landskapsregeringens egna avdelningar så utgår jag ifrån att är absolut det faktamaterial som också landskapsregeringen har haft till kännedom.

Sedan har vi olika lobbyingorganisationer som presenterar olika saker och där får man vara lite mera tveksam. Det står också på det här pappret som jag har: ”Jämförelserna är inklusive besparingen. Den slutliga volymen utgår ifrån en inbesparing om cirka 4 miljoner.” Det är detta som jag har hänvisat till.

Vad gäller den ekonomiska hjälp som Sottunga fick en gång så det är rätt och riktigt och det talades väldigt mycket om att Sottunga behövde hjälp. Sist och slutligen är Sottunga en så liten del av vårt Åland så det är inte solidariskt tungt att hjälpa dem.

Men som läget nu ser ut så är det 13 kommuner som förlorar och indirekt kanske det är 13 kommuner som kan behöva höja sin skatt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Det är inte så lätt att vandra i den här djungeln när det gäller arbetsordningen.

För säkerhets skull vill jag nu säga att jag stöder förkastandet av lagen. Hur är det med bordläggning? Ska jag säga det senare?

Talmannen

Förslag kan läggas nu.

Ltl Stephan Toivonen

Jag lägger förslag till bordläggning av ärendet till den 6 november 2017.

Talmannen

Tack för det. Följande talare är ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag vill lite spinna vidare på vtm Thörnroos anförande.

Det här är antagligen det viktigaste ärendet under den här mandatperioden. Det är också kanske ett lite historiskt ärende. Aldrig någonsin har landskapsregeringen dragit ner standarden för kommunerna under så pass goda tider. Aldrig någonsin har landskapet själva fått så mycket skatteintäkter som man har fått idag. Aldrig någonsin har landskapet haft så bra ekonomi som idag och då väljer man att dra in 4,25 miljoner för 13-14 kommuner i landskapsandelar. Det här är faktiskt märkligt och konstigt.

Man har sagt att det beror på de dåliga ekonomiska tiderna. Det talar emot det i och med det som jag sade nyss, att aldrig någonsin har landskapet fått så mycket skatteintäkter som idag. Skatteintäkterna har ökat med 15-20 miljoner bara utgående ifrån prognoserna för ett par år sedan.

Tittar man på siffrorna kommun för kommun så förekommer det jättemycket siffror och alla har väl rätt på sitt sätt. Men i stort kan man säga att staden antagligen får något mindre landskapsandelar, det är möjligt, det beror på hur man räknar. Finansutskottets ordförande sade -7 procent. Detta ska vi i realitet till Föglö som får -30 procent. Saltvik får -30 procent, Sund får -15 procent och Geta får -25 procent. Det är dramatiska, dramatiska siffror! Föglö som ofta stolt brukar stoltsera med skatteinkomsterna från fiskodlingen så där drar man ner dubbelt mera än vad fiskodlingen genererar. Fiskodlingen genererar ungefär 200 000 euro i både indirekt och direkta skatter till Föglö kommun. Nu drar man bort över 400 000 euro. Det måste ju kännas lite konstigt när man har kämpat för fiskodlingen, som har fått kritik förstås för sina miljöolägenheter och annat. Men ändå, i ett slag drar man bort dubbelt mera än vad fiskodlingen genererar.

Sund som har stora ekonomiska problem och själva säger att de har svårt att upprätthålla en bra barnomsorg, skola och äldreomsorg, så där drar man bort det som motsvarar ungefär 6-7 anställda i lilla Sund. Det kommer man inte att klara av. Man kommer inte att klara av att upprätthålla lagstadgade uppgifter om drar ner.

Man har sagt här att man kan dra ner på administrationen. Om man tar bort all administration så hjälper inte det när det gäller de här siffrorna. Någon måste ju i alla fall göra bokföringen, någon måste göra löneräkning och någon måste väl föredra saker och ting för styrelsen och fullmäktige.

Om sanningen ska fram så betyder det förstås rimligtvis att det blir en försämrad service, men man är tvungen att höja skatten också för att upprätthålla lagen. Vi vet att inom skolan och äldreomsorgen har man högre service än vad lagen stipulerar att är minimum idag. Inom barnomsorgen är lagen så pass exakt så där håller man sig ganska exakt till vad lagen stipulerar som minimum.

De som har byggt samhället under många decennier har fått lite bättre service än vad vi i lagtinget tycker att är minimum som man borde ge. Samma sak är det inom skolan. Vi vet att specialundervisningen har exploderat. Många barn klarar inte av att gå i skola och i en klass med andra, utan man måste få en lärare per elev för att lära sig läsa och räkna som de andra eleverna. Detta måste man förstås dra in delvis åtminstone. Det är beklagligt i ett läge där vi har gott ställt.

Jag förstår inte det här? Jag skulle gärna se att någon från regeringsblocket förklarar varför man gör det här.

Vänsterfalangen inom regeringen säger ju att man vurmar för de mjuka värdena, det är ju deras paroll fast vi alla gör det. Varför gör man då så att man inte bekänner det?

Högerfalangen pratar om att skatten måste sänkas för det är gott för samhället. Varför har man en sådan politik där man måste höja skatterna då? Detta i ett läge där vi inte behöver göra det av ekonomiska orsaker.

Kom fram och berätta det här för ålänningarna! Gör det, var snälla! Jag vädjar faktiskt nog för det här är bekymmersamt för ålänningarna, inte för kommunerna och inte för oss som jobbar. Det är bekymmersamt för de ålänningar som behöver lära sig att läsa och räkna på samma sätt som de andra eleverna och de äldre som måste skötas om på ett värdigt sätt. Kom gärna upp och berätta det för oss och för ålänningarna varför ni gör det här! Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson förde fram att det finns olika siffror men sedan hänvisade han korrekt nog till finans- och näringsutskottets ordförandes redogörelse kring minskningen för Mariehamn bl.a.

Fortfarande är fakta att det blir minst landskapsandelar per invånare till staden. Största andelen av inbesparingarna får staden när det gäller sänkningarna.

Varför det figurerar olika siffror beror antagligen på att det förslag som referensgruppen och landskapsregeringen skickade ut till kommunerna på remiss skiljer sig från det lagförslag som vi har på vårt bord idag. Efter det så ändrade man förslaget till Mariehamns nackdel, tyvärr i det här fallet. Men så är det och det ska man känna till. De siffror som presenteras kan vara gamla.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Låt oss lämna Mariehamn! Låt oss lämna de jämförelserna! Okej, jag kan säga att finansutskottets ordförande hade rätt. Jag är beredd att säga det. Jag vet inte, men antagligen den som vet bäst i den här salen borde vara finansutskottets ordförande tillsammans med finansministern. I alla fall i lagtinget är det finansutskottets ordförande som vet bäst, antar jag. Jag tror på honom.

Men ändå, -7 procent för staden, -30 procent för Föglö, -15 för Sund och -30 för Saltvik, det är ju våldsamma förändringar och skillnader. Jag skulle gärna jag se att staden får mera eller minst lika mycket, det har vi råd till. Låt oss glömma detta med stad och landsbygd. Se på vilken service vi vill ge ålänningarna!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det är uppfriskande att höra att centern inte längre målar ut Mariehamn som någon vinnare. Det är bra, det håller jag fullständigt med om. Jag hoppas att hela centern tar till sig av den diskussionen. Mycket bra!

Fortfarande ville jag egentligen i mitt anförande belysa, vilket jag gjorde i min replik, att de siffror som har förts fram i debatten i olika sammanhang, och som inte har kommit från finans- och näringsutskottets ordförande, så kan ha sin grund i det förslag som gick ut före det behandlades i finans- och näringsutskottet och kommit hit till lagtinget. Det kan vara det som gick ut på remiss till kommunerna och som sedan har ändrats av landskapsregeringen. Det är bra att känna till att det fanns ett förslag som nu har ändrats, och i det förslag som nu ligger på vårt bord har det blivit till stadens nackdel.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har aldrig kritiserat Mariehamn i något skede, inte vad jag kan minnas i alla fall. Tvärtom, jag har ofta berömt Mariehamn som en fantastisk stad. Mariehamn är antagligen den finaste staden i världen, vill jag påstå. Det är lugnt, den är välmående och bra skött. Jag har själv varit med och drivit ett stort byggprojekt i staden som inte var så lätt minsann. Jag drev det i det patos att jag ville att det skulle bli många arbetsplatser på centrala Åland, i Mariehamn. Det är där som motorn finns och det är den vi ska göda förstås.

Men ändå måste vi se till att även landsbygden och skärgården ska kunna ge sina invånare i alla fall ungefär samma standard som man kan ge i Mariehamn. Staden är en stad, det är klart att man har bättre service där av olika orsaker, närhet och så vidare. Men så är det, alla väljer sin boningsort. Mariehamn är en fantastisk stad. Jag kommer fortsättningsvis, så länge som jag är politiker, att försöka vurma för stadens väl och ve, men jag vill inte lämna den andra delen av Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Runar Karlsson fortsätter där vi senast hade repliker. Vi pratar mer om varandras kommuner än vad man pratar framåt.

Ltl Runar Karlsson pratade om lilla Sund; ”hur ska lilla Sund klara sig?”. Enligt ltl Runar Karlsson ska man ta bort tjänster. Vi, åtminstone jag, har istället försökt tänka mera konstruktivt. Vad kan vi göra? Vi har sedan en längre tid tillbaka diskuterat och begärt en kommunutredning. Vad händer om vi blir en större kommun, om vi slår ihop Finström, Geta och Sund? Vilka konsekvenser får det? Blir vi en mera ekonomiskt bärkraftig kommun som klarar av att stå på egna ben? Istället för att prata om att Sunds kommun ska ta bort tjänster, se på vad man kan göra och titta framåt. Sluta upp med att säga lilla Sund!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, jag förstår att han gärna vill att jag ska sluta berätta vad landskapsandelsreformen betyder för sundsborna och ålänningarna. Det har jag förståelse för, det är inte så lätt säkert.

När det gäller kommunstrukturen så är vi inte där ännu. Även om Norra Åland skulle vara en kommun idag utgående från det här förslaget så betyder det att norra Åland skulle behöva spara ungefär 1,5 miljoner netto. Det är lika sorgligt det som det här förslaget.

Det är klart, om Åland består av 4 kommuner så inte finns det väl mera pengar att fördela från landskapsregeringen än om det finns 16 kommuner. Utgående från att man gör det så säger man att man har så lite pengar. Det är inte lösningen.

När vi läser vad experterna säger om den här utredningen på norra Åland så säger de att man ska glömma besparingen inom administrationen, så det gäller inte detta. Men som sagt, vi är inte där ännu när det gäller kommunstrukturen, nu gäller det landskapsandelarna kommun för kommun.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag vet vad det får för konsekvenser. Därför tittar man framåt. Om vi i Sund får en kommun med Finström och Geta som utredningsmaterialet visade, blir vi då mer ekonomiskt stabila? Klarar vi av att stå mera på egna ben? Eller är vi lika beroende av landskapsandelarna? Det är sådana saker som vi tittar på.

Sedan, ltl Karlsson, jag vet vad minskningen är. Jag vet vilka konsekvenser den får. Men istället för att ta bort tjänster som ltl Runar Karlsson tittade på så ser jag om vi nästa år kan göra ett minus. Vi har sparat pengar och vi har satt undan. Klarar vi då av att behålla dem om vi tittar framåt vad som händer 2019 och 2020 ifall vi blir en större kommun och delar på detta? Vi måste våga titta på det här och inte bara hela tiden måla någonting på väggen och säga att det här går käpprakt. Vi måste titta framåt och se konstruktivt på hur vi kan jobba med det här.

Ltl Karlsson, jag kommer gärna och diskuterar med ltl Karlsson om han har andra idéer, för nu är det bara att ta bort tjänster och jag ser andra möjligheter.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Återigen så har jag inte fått svar på varför man gör det här när landskapet har råd att ge oförändrade andelar. Varför utsätter man ålänningarna, inklusive de i Sund, på det här sättet? Man kommer inte ifrån att det måste göras någonting. Nu säger ltl Winé att vissa kommuner antagligen kommer att göra minusresultat på sista raden för att stävja detta. Det är också en märklig politik, att man kommer att köra kommunernas ekonomi i botten. Vi vet inte. Inte vet vi vad kommunerna gör.

Trots allt är det 4,25 miljoner som ska bort från ålänningarnas välfärd, det kommer vi inte ifrån. Sedan hur man löser det vet vi inte, men nog kommer det att synas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Vi har på vårt bord den kanske största enskilda neddragningen för hela Åland som kanske den här självstyrelsen har sett.

Ska man ta bort 4 miljoner euro ur ett system så kommer det att få återverkningar. Det kan handla om ett hundratal tjänster som måste ses över på sätt eller annat, alternativt så måste det till skattehöjningar. Det här är nog ett faktum som jag tror att ålänningarna inte riktigt köper.

Vi vet att vi har en väl utbyggd service idag över hela Åland. Den kommer att bli lite sämre till följd av dessa nerskärningar. Vi ser också att det blir en slags polarisering; de starkare mot de svagare, vilket går emot den politik som åländsk center har arbetat för sedan 1976. Vi har byggt upp ett regionalpolitiskt system som baserar sig på att man ska se till att servicen fungerar över hela Åland.

Mot bakgrund av det här och den dramatiska förändringen som är att vänta i närservicen så finns det goda skäl att fundera igenom förslaget ett varv till.

Med anledning av det så vill jag understöda bordläggning och bordläggningstiden som tidigare föreslogs. Tack.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Stephan Toivonen, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 6 november 2017.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ltl Sara Kemetter

Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag understöder ltl Kemetters förslag.

Talmannen

Ltl Sara Kemetter, understödd av vtm Eriksson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum.

Omröstning om bordläggningstiden kommer därför att verkställas.

Den som röstar för ltl Toivonens förslag om bordläggningstid till den 6 november röstar ja. Den som röstar för ltl Kemetters förslag om bordläggningstid till nästa plenum röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för nej.

Ärendet bordläggs till nästa plenum.

På talarlistan finns ännu ltl Harry Jansson som får tillfälle att yttra sig.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Också i den här frågan nu känns det lite som om vi pratar för döva öron för centerns och den övriga oppositionens del.

Som jag sade redan i fredags så förvånar det mig lite att man tar så pass lättvindigt på konsekvenserna för det åländska samhället av denna reform som på ytan kan verka ganska oskyldig.

Det har sagts, vad är 4 miljoner i förhållande till hela den kommunala omsättningen etc.?

Utöver att jag håller med om mina centerkollegers ord tidigare här under dagen så det jag oroar mig mest för är följderna för kommunernas gemensamma socialtjänst som ju är den faktorn som ytterligare snedvrider hela reformen. Jag ser det här upplägget från regeringspartiernas sida som ett sätt att lägga omkull hela frivilliga tanken bakom KST. Följden blir ju att t.ex. Jomala som har varit oerhört positiva till KST kommer att konstatera att det här är helt ohemult.

Jag har sagt tidigare att skulle en sådan här reform utgå ifrån det naturliga, dvs. Mariehamn, Jomala, Finström, Saltvik och Lemland, att det är vi som tillsammans bär de andra kommunerna på det sättet att vi hjälper till i vardagen, då skulle jag naturligtvis applådera det här. Men det här är ingen sådan reform! Därmed kan jag bara stöda allt om förkastande som kommer under dagens lopp.

Jag tycker att det är synd att vi nästa mandatperiod ska börja med att ändra ett sådant här fundamentalt instrument för regional fortlevnad.

På sidan 19 i lagförslaget begravs ju tanken om åländsk regionalpolitik. ”Det finns inte några tydliga objektiva orsaker till varför någon kommun ska få högre kostnadsersättning än någon annan, förutom för skärgårdskommunerna där det insulära läget medför högre kostnader.” Den första meningen säger att alla ska behandlas lika i rättvisans namn. Det betyder att man begraver uttryckligen. Vi som är starka hjälper dem som har lägre skatteintäkter. Sedan begraver man ju i praktiken regionalpolitiken genom systemets utformning och i synnerhet KST-reformen som kommer in här och vrider till allt.

Regeringspartier applåderar Föglö som navet i en framtida skärgårdskommun och samtidigt drar man undan mattan ekonomiskt för den kommunen. Det är det som det handlar om de facto. Man tar ju bort en oerhört viktig ekonomisk del. Det är obegripligt hur man kan konstruera den här typen av system.

När det gäller skolskjutsar, hur kan man bortse från att kostnaderna för skolskjutsar är oerhört olika från kommun till kommun? En skärgårdskommun, med allt vad det kan betyda i båttransporter osv. jämställs med Mariehamn som knappt har kostnader för skolskjutsarna överhuvudtaget värt att tala om.

Sammantaget är det här ett misslyckande igen från regeringsblockets sida. Jag kan bara beklaga på ålänningarnas vägnar att regeringspartierna kommer att insistera att detta ska vara grunden för morgondagens åländska samhälle via kommunernas basservice. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag kunde inte låta bli att begära en replik. Ltl Harry Jansson pratade om att man inte ser någon skillnad på skolskjutsar. I remissvaren påtalade bland annat skärgården och flera andra om skolskjutsar. Ytterskärgårdstillägget kom upp, man skulle lyssna på kommunerna och komma till mötes med de dyrare kostnader och problemet som finns i skärgården. Håller inte ltl Jansson med om att man i alla fall har tittat på den delen? I anförande sade ltl Jansson att man inte alls hade lyssnat. Min uppfattning är att genom ytterskärgårdstillägget har man haft en förståelse för det.

Ltl Harry Jansson, replik

Ledamoten har helt rätt i att det är en förbättring av systemet rent allmänt. Ser man ändå på effekterna för skärgården, bortsett från Kökar som klarar sig hyfsat i den här reformen, så är det ju ett minus. 

Jag hoppas att ledamoten kommer att kommentera KST och dess effekter i och med att socialdemokraterna brukar prata för mjuka värden och har applåderat KST och att det är oerhört viktigt både med tanke på omsorgsförbundet och på antalet klienter. Hur ser socialdemokraten Winé på det faktum att det här faktiskt är ett sätt att få KST-processen ytterligare att stanna upp?

Ltl Göte Winé, replik

Jag begärde egentligen replik till ltl Janssons anförande och kanske inte för att ta upp mina synpunkter.

Jag blev förvånad över att det verkar som om man nu ifrågasätter arbete med KST. Jag ser fortfarande att KST är högt prioriterat och man jobbar vidare. Det här är någonting som är viktigt och vi jobbar framåt. I den frågan kan jag inte hålla med ltl Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Men snälla ltl Winé, ledamoten har ju själv varit med och skjutit upp KST med över två år. Ledamoten representerar ett regeringsblock vars minister, Wille Valve, har meddelat omsorgsförbundet och arbetsgrupperna att det är bäst att vänta. Nog är det ju tydligt att KST inte längre är en prioriterad fråga för socialdemokraterna som är en del av nuvarande regering. Jag tycker att det är synd med tanke på antalet klienter, utsatta individer och även med tanke på personalen som uppgår till ungefär 250 personer som totalt berörs. Nu drabbas de av ”låt allt vänta och se -attityden” igen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ärendet bordläggs till nästa plenum.