Plenum den 18 september 2017 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Andra behandling. 2

    1    Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Andra behandling. 2

    2    Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Andra behandling. 3

    3    Ändring av marknadskontrollagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

    Andra behandling. 3

    4    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Andra behandling. 3

    5    Ett nytt landskapsandelssystem

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

    Andra behandling. 13

    6    Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Föredras. 13

    7    Säkerheten kring och på Åland

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 17/2016-2017

    Remiss. 16

    8    Destinationsmarknadsföring

    Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

    Plenum slutar 51

     

    Plenum börjar

    Upprop. 26 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av uppdrag för Nordiska rådet.

    Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    Antecknas.

    Herr landshövdingen

    Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av dels Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället och dels strategiska partnerskapsavtalet som upprättats mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan samt dels ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.

    Talmannen

    Herr landshövdingen! De inlämnade ärendena kommer att behandlas i sedvanlig ordning.

    Andra behandling

    1        Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    3        Ändring av marknadskontrollagstiftningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 5 §§ landskapslagen tillämpning på Åland av rikets hissäkerhetslag för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    4        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    5        Ett nytt landskapsandelssystem

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet för beslut i andra behandling.

    Talmannen föreslår att de 26 lagarna med avvikelse från arbetsordningens 71 § behandlas i ett sammanhang. Kan förfaringssättet enhälligt godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Revideringen av landskapsandelssystemet påbörjades av den förre finansministern Roger Nordlund och det fanns en bred parlamentarisk syn kring grunderna hur arbetet skulle gå vidare.

    Från centerns sida har vi alltid ansett att landskapsandelssystemet ska möjliggöra för små och medelstora kommuner i skärgården och på landsbygden att producera en basservice som är likvärdig runtom på hela Åland.

    Efter att den nya regeringen tillträdde har man uppenbarligen haft en målförskjutning och istället har man, som jag uppfattat det, sett på landskapsandelssystemet som att det inte har så stor betydelse var kommunen finns och antalet invånare. Det är tydligen andra parametrar som styr.

    Därtill minskar man landskapsandelarna vilket naturligtvis gör att det är svårt att få en överblick över systemet.

    Men oberoende vad man tycker om det nya systemet så är det åtminstone helt klart att för ett stort antal ålänningar väntar höjd kommunalskatt. Det är på gränsen till naivt att tro att till exempel Föglö kommun, som tappar 703 euro per invånare, ska ha möjlighet att producera en service på samma nivå som idag utan ta till skattehöjningar, i så fall så måste man ju försämra servicen. Den service som produceras mest idag är av lagstadgad karaktär.

    Kumlinge kommun tappar 156 euro per invånare.

    Geta, som vi tidigare vetat att har haft ekonomiska svårigheter, tappar 673,80 euro. Var ska getaborna få tag i de pengarna? Det är en omöjlig ekvation såvida de inte är beredda att höja skatten.

    Sottunga som vi alla värnar om och som kämpar så tappert, där frivilligarbete är ett honnörsord, tappar 569,30 euro per invånare. Hur ska de kunna kompensera för det?

    Men anmärkningsvärt nog, så finns det två stora kommuner som får mera pengar per invånare trots att man har dragit ner med 4 miljoner. Det är Finström som får en ökning med 64 euro per invånare och Mariehamn får en ökning med 3,50 euro per invånare. Man kanske kan tycka att 3,50 till Mariehamn är väl ingenting. Men det är ju ändå pengar, och det är väldigt många invånare i Mariehamn.

    Tanken med landskapsandelssystemet har ju varit att skapa förutsättningar för att man ska kunna bo och verka på hela Åland.

    Det här systemskiftet som man nu avser att sätta ikraft, dessutom med väldigt kort framförhållningstid, kommer att skapa extremt stora svårigheter för många av våra åländska kommuner.

    Jag vädjar till landskapsregeringspartierna att inte rusa åstad med den här lagstiftningen. Jag vädjar till landskapsregeringspartierna att tillsammans låta oss skicka tillbaka den här framställningen till landskapsregeringen och låt dem räkna på detta lite mera. Låt dem räkna på vilka systemeffekter det får om vi inte gör en minskning på 4 miljoner, och vilka effekter det får om vi gör en minskning på 4 miljoner men justerar vissa av parametrarna. Jag misstänker att någon kommer att säga: ”Vilken parameter ska justeras? Vilka parametrar ska ändras om ni nu tycker att det här systemet är orättvist?”.

    Det är ett ganska gediget arbete om man ska försöka få fram det materialet. Det skulle vara min vädjan till landskapsregeringspartierna som också är kommunpolitiker. Så bråttom kan det inte vara, så akut är inte situationen så att det inte finns möjligheter att göra förbättringar i det här systemet, förbättringar som möjliggör för ålänningarna att leva och verka på hela Åland.

    Med anledning av det kommer jag under detaljbehandlingen att föreslå dels att lagförslaget förkastas och dels att min åtgärdsuppmaning blir ett klämförslag. Åtgärdsuppmaningen lyder; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning inkomma med ett nytt lagförslag där de regionalpolitiska särdragen beaktas så att den lagstadgade basservicen tryggas på hela Åland”.

    Jag avslutar här, tack.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Det beror väldigt mycket på vilka siffror man använder och hur man tolkar dem och det avgör vad man kan säga sanningsenligt härifrån talarstolen.

    Använder vi oss av det materialet som vi har fått oss tillsänt i form av lagförslaget så ser man att anslaget, bidraget till Mariehamn - för att ta en av de kommuner som nämndes - minskar med 7,3 procent. Det är oomtvistligt.

    Sedan finns det tydligen andra siffror som säger någonting annat om tilldelningen per person. Där måste man för det första se vilka siffror man har använt som underlag för själva landskapsbidraget och man måste också se vid vilken tidpunkt man har tagit befolkningssiffrorna.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag håller helt med utskottsordförande Silander om att det är väldigt viktigt att vi alla har samma siffermaterial och att det siffermaterialet innehåller fakta.

    Det som jag hänvisade till har kommit från Ålands landskapsregering. Det står: ”Överföring från landskapsregeringen till kommunerna, kalkylerat utfall för 2017 för nya systemet jämfört med nuvarande system”. Materialet har Ålands landskapsregerings logga på sig och det har tillställts oss i finans- och näringsutskottet. I och med att materialet har kommit från Ålands landskapsregering så har jag väl varit så naiv då - får jag vill säga - att jag faktiskt har trott att de siffrorna var korrekta.

    Ltl Tage Silander, replik

    Det är mycket sannolikt att de siffrorna är korrekta. Men det som framgår av lagförslagets framställning så är siffrorna för 2018.

    En sak till, jag vill passa på när jag har ordet herr talman, jag tror inte att landskapsregeringen över tid kommer att se olika kommuner med stora ekonomiska problem bara för sig själva, utan nog kommer man att nödgas att ta tag i den situationen om så blir, precis som det gjordes med kommunen Sottunga senaste höst.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! I utskottsarbetet får vi mycket material tillställt oss. Det som kommer från landskapsregeringens egna avdelningar så utgår jag ifrån att är absolut det faktamaterial som också landskapsregeringen har haft till kännedom.

    Sedan har vi olika lobbyingorganisationer som presenterar olika saker och där får man vara lite mera tveksam. Det står också på det här pappret som jag har: ”Jämförelserna är inklusive besparingen. Den slutliga volymen utgår ifrån en inbesparing om cirka 4 miljoner.” Det är detta som jag har hänvisat till.

    Vad gäller den ekonomiska hjälp som Sottunga fick en gång så det är rätt och riktigt och det talades väldigt mycket om att Sottunga behövde hjälp. Sist och slutligen är Sottunga en så liten del av vårt Åland så det är inte solidariskt tungt att hjälpa dem.

    Men som läget nu ser ut så är det 13 kommuner som förlorar och indirekt kanske det är 13 kommuner som kan behöva höja sin skatt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Det är inte så lätt att vandra i den här djungeln när det gäller arbetsordningen.

    För säkerhets skull vill jag nu säga att jag stöder förkastandet av lagen. Hur är det med bordläggning? Ska jag säga det senare?

    Talmannen

    Förslag kan läggas nu.

    Ltl Stephan Toivonen

    Jag lägger förslag till bordläggning av ärendet till den 6 november 2017.

    Talmannen

    Tack för det. Följande talare är ltl Runar Karlsson.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag vill lite spinna vidare på vtm Thörnroos anförande.

    Det här är antagligen det viktigaste ärendet under den här mandatperioden. Det är också kanske ett lite historiskt ärende. Aldrig någonsin har landskapsregeringen dragit ner standarden för kommunerna under så pass goda tider. Aldrig någonsin har landskapet själva fått så mycket skatteintäkter som man har fått idag. Aldrig någonsin har landskapet haft så bra ekonomi som idag och då väljer man att dra in 4,25 miljoner för 13-14 kommuner i landskapsandelar. Det här är faktiskt märkligt och konstigt.

    Man har sagt att det beror på de dåliga ekonomiska tiderna. Det talar emot det i och med det som jag sade nyss, att aldrig någonsin har landskapet fått så mycket skatteintäkter som idag. Skatteintäkterna har ökat med 15-20 miljoner bara utgående ifrån prognoserna för ett par år sedan.

    Tittar man på siffrorna kommun för kommun så förekommer det jättemycket siffror och alla har väl rätt på sitt sätt. Men i stort kan man säga att staden antagligen får något mindre landskapsandelar, det är möjligt, det beror på hur man räknar. Finansutskottets ordförande sade -7 procent. Detta ska vi i realitet till Föglö som får -30 procent. Saltvik får -30 procent, Sund får -15 procent och Geta får -25 procent. Det är dramatiska, dramatiska siffror! Föglö som ofta stolt brukar stoltsera med skatteinkomsterna från fiskodlingen så där drar man ner dubbelt mera än vad fiskodlingen genererar. Fiskodlingen genererar ungefär 200 000 euro i både indirekt och direkta skatter till Föglö kommun. Nu drar man bort över 400 000 euro. Det måste ju kännas lite konstigt när man har kämpat för fiskodlingen, som har fått kritik förstås för sina miljöolägenheter och annat. Men ändå, i ett slag drar man bort dubbelt mera än vad fiskodlingen genererar.

    Sund som har stora ekonomiska problem och själva säger att de har svårt att upprätthålla en bra barnomsorg, skola och äldreomsorg, så där drar man bort det som motsvarar ungefär 6-7 anställda i lilla Sund. Det kommer man inte att klara av. Man kommer inte att klara av att upprätthålla lagstadgade uppgifter om drar ner.

    Man har sagt här att man kan dra ner på administrationen. Om man tar bort all administration så hjälper inte det när det gäller de här siffrorna. Någon måste ju i alla fall göra bokföringen, någon måste göra löneräkning och någon måste väl föredra saker och ting för styrelsen och fullmäktige.

    Om sanningen ska fram så betyder det förstås rimligtvis att det blir en försämrad service, men man är tvungen att höja skatten också för att upprätthålla lagen. Vi vet att inom skolan och äldreomsorgen har man högre service än vad lagen stipulerar att är minimum idag. Inom barnomsorgen är lagen så pass exakt så där håller man sig ganska exakt till vad lagen stipulerar som minimum.

    De som har byggt samhället under många decennier har fått lite bättre service än vad vi i lagtinget tycker att är minimum som man borde ge. Samma sak är det inom skolan. Vi vet att specialundervisningen har exploderat. Många barn klarar inte av att gå i skola och i en klass med andra, utan man måste få en lärare per elev för att lära sig läsa och räkna som de andra eleverna. Detta måste man förstås dra in delvis åtminstone. Det är beklagligt i ett läge där vi har gott ställt.

    Jag förstår inte det här? Jag skulle gärna se att någon från regeringsblocket förklarar varför man gör det här.

    Vänsterfalangen inom regeringen säger ju att man vurmar för de mjuka värdena, det är ju deras paroll fast vi alla gör det. Varför gör man då så att man inte bekänner det?

    Högerfalangen pratar om att skatten måste sänkas för det är gott för samhället. Varför har man en sådan politik där man måste höja skatterna då? Detta i ett läge där vi inte behöver göra det av ekonomiska orsaker.

    Kom fram och berätta det här för ålänningarna! Gör det, var snälla! Jag vädjar faktiskt nog för det här är bekymmersamt för ålänningarna, inte för kommunerna och inte för oss som jobbar. Det är bekymmersamt för de ålänningar som behöver lära sig att läsa och räkna på samma sätt som de andra eleverna och de äldre som måste skötas om på ett värdigt sätt. Kom gärna upp och berätta det för oss och för ålänningarna varför ni gör det här! Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson förde fram att det finns olika siffror men sedan hänvisade han korrekt nog till finans- och näringsutskottets ordförandes redogörelse kring minskningen för Mariehamn bl.a.

    Fortfarande är fakta att det blir minst landskapsandelar per invånare till staden. Största andelen av inbesparingarna får staden när det gäller sänkningarna.

    Varför det figurerar olika siffror beror antagligen på att det förslag som referensgruppen och landskapsregeringen skickade ut till kommunerna på remiss skiljer sig från det lagförslag som vi har på vårt bord idag. Efter det så ändrade man förslaget till Mariehamns nackdel, tyvärr i det här fallet. Men så är det och det ska man känna till. De siffror som presenteras kan vara gamla.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Låt oss lämna Mariehamn! Låt oss lämna de jämförelserna! Okej, jag kan säga att finansutskottets ordförande hade rätt. Jag är beredd att säga det. Jag vet inte, men antagligen den som vet bäst i den här salen borde vara finansutskottets ordförande tillsammans med finansministern. I alla fall i lagtinget är det finansutskottets ordförande som vet bäst, antar jag. Jag tror på honom.

    Men ändå, -7 procent för staden, -30 procent för Föglö, -15 för Sund och -30 för Saltvik, det är ju våldsamma förändringar och skillnader. Jag skulle gärna jag se att staden får mera eller minst lika mycket, det har vi råd till. Låt oss glömma detta med stad och landsbygd. Se på vilken service vi vill ge ålänningarna!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Det är uppfriskande att höra att centern inte längre målar ut Mariehamn som någon vinnare. Det är bra, det håller jag fullständigt med om. Jag hoppas att hela centern tar till sig av den diskussionen. Mycket bra!

    Fortfarande ville jag egentligen i mitt anförande belysa, vilket jag gjorde i min replik, att de siffror som har förts fram i debatten i olika sammanhang, och som inte har kommit från finans- och näringsutskottets ordförande, så kan ha sin grund i det förslag som gick ut före det behandlades i finans- och näringsutskottet och kommit hit till lagtinget. Det kan vara det som gick ut på remiss till kommunerna och som sedan har ändrats av landskapsregeringen. Det är bra att känna till att det fanns ett förslag som nu har ändrats, och i det förslag som nu ligger på vårt bord har det blivit till stadens nackdel.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag har aldrig kritiserat Mariehamn i något skede, inte vad jag kan minnas i alla fall. Tvärtom, jag har ofta berömt Mariehamn som en fantastisk stad. Mariehamn är antagligen den finaste staden i världen, vill jag påstå. Det är lugnt, den är välmående och bra skött. Jag har själv varit med och drivit ett stort byggprojekt i staden som inte var så lätt minsann. Jag drev det i det patos att jag ville att det skulle bli många arbetsplatser på centrala Åland, i Mariehamn. Det är där som motorn finns och det är den vi ska göda förstås.

    Men ändå måste vi se till att även landsbygden och skärgården ska kunna ge sina invånare i alla fall ungefär samma standard som man kan ge i Mariehamn. Staden är en stad, det är klart att man har bättre service där av olika orsaker, närhet och så vidare. Men så är det, alla väljer sin boningsort. Mariehamn är en fantastisk stad. Jag kommer fortsättningsvis, så länge som jag är politiker, att försöka vurma för stadens väl och ve, men jag vill inte lämna den andra delen av Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ltl Runar Karlsson fortsätter där vi senast hade repliker. Vi pratar mer om varandras kommuner än vad man pratar framåt.

    Ltl Runar Karlsson pratade om lilla Sund; ”hur ska lilla Sund klara sig?”. Enligt ltl Runar Karlsson ska man ta bort tjänster. Vi, åtminstone jag, har istället försökt tänka mera konstruktivt. Vad kan vi göra? Vi har sedan en längre tid tillbaka diskuterat och begärt en kommunutredning. Vad händer om vi blir en större kommun, om vi slår ihop Finström, Geta och Sund? Vilka konsekvenser får det? Blir vi en mera ekonomiskt bärkraftig kommun som klarar av att stå på egna ben? Istället för att prata om att Sunds kommun ska ta bort tjänster, se på vad man kan göra och titta framåt. Sluta upp med att säga lilla Sund!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ja, jag förstår att han gärna vill att jag ska sluta berätta vad landskapsandelsreformen betyder för sundsborna och ålänningarna. Det har jag förståelse för, det är inte så lätt säkert.

    När det gäller kommunstrukturen så är vi inte där ännu. Även om Norra Åland skulle vara en kommun idag utgående från det här förslaget så betyder det att norra Åland skulle behöva spara ungefär 1,5 miljoner netto. Det är lika sorgligt det som det här förslaget.

    Det är klart, om Åland består av 4 kommuner så inte finns det väl mera pengar att fördela från landskapsregeringen än om det finns 16 kommuner. Utgående från att man gör det så säger man att man har så lite pengar. Det är inte lösningen.

    När vi läser vad experterna säger om den här utredningen på norra Åland så säger de att man ska glömma besparingen inom administrationen, så det gäller inte detta. Men som sagt, vi är inte där ännu när det gäller kommunstrukturen, nu gäller det landskapsandelarna kommun för kommun.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag vet vad det får för konsekvenser. Därför tittar man framåt. Om vi i Sund får en kommun med Finström och Geta som utredningsmaterialet visade, blir vi då mer ekonomiskt stabila? Klarar vi av att stå mera på egna ben? Eller är vi lika beroende av landskapsandelarna? Det är sådana saker som vi tittar på.

    Sedan, ltl Karlsson, jag vet vad minskningen är. Jag vet vilka konsekvenser den får. Men istället för att ta bort tjänster som ltl Runar Karlsson tittade på så ser jag om vi nästa år kan göra ett minus. Vi har sparat pengar och vi har satt undan. Klarar vi då av att behålla dem om vi tittar framåt vad som händer 2019 och 2020 ifall vi blir en större kommun och delar på detta? Vi måste våga titta på det här och inte bara hela tiden måla någonting på väggen och säga att det här går käpprakt. Vi måste titta framåt och se konstruktivt på hur vi kan jobba med det här.

    Ltl Karlsson, jag kommer gärna och diskuterar med ltl Karlsson om han har andra idéer, för nu är det bara att ta bort tjänster och jag ser andra möjligheter.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Återigen så har jag inte fått svar på varför man gör det här när landskapet har råd att ge oförändrade andelar. Varför utsätter man ålänningarna, inklusive de i Sund, på det här sättet? Man kommer inte ifrån att det måste göras någonting. Nu säger ltl Winé att vissa kommuner antagligen kommer att göra minusresultat på sista raden för att stävja detta. Det är också en märklig politik, att man kommer att köra kommunernas ekonomi i botten. Vi vet inte. Inte vet vi vad kommunerna gör.

    Trots allt är det 4,25 miljoner som ska bort från ålänningarnas välfärd, det kommer vi inte ifrån. Sedan hur man löser det vet vi inte, men nog kommer det att synas.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Vi har på vårt bord den kanske största enskilda neddragningen för hela Åland som kanske den här självstyrelsen har sett.

    Ska man ta bort 4 miljoner euro ur ett system så kommer det att få återverkningar. Det kan handla om ett hundratal tjänster som måste ses över på sätt eller annat, alternativt så måste det till skattehöjningar. Det här är nog ett faktum som jag tror att ålänningarna inte riktigt köper.

    Vi vet att vi har en väl utbyggd service idag över hela Åland. Den kommer att bli lite sämre till följd av dessa nerskärningar. Vi ser också att det blir en slags polarisering; de starkare mot de svagare, vilket går emot den politik som åländsk center har arbetat för sedan 1976. Vi har byggt upp ett regionalpolitiskt system som baserar sig på att man ska se till att servicen fungerar över hela Åland.

    Mot bakgrund av det här och den dramatiska förändringen som är att vänta i närservicen så finns det goda skäl att fundera igenom förslaget ett varv till.

    Med anledning av det så vill jag understöda bordläggning och bordläggningstiden som tidigare föreslogs. Tack.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Stephan Toivonen, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 6 november 2017.

    Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

    Ltl Sara Kemetter

    Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Jag understöder ltl Kemetters förslag.

    Talmannen

    Ltl Sara Kemetter, understödd av vtm Eriksson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum.

    Omröstning om bordläggningstiden kommer därför att verkställas.

    Den som röstar för ltl Toivonens förslag om bordläggningstid till den 6 november röstar ja. Den som röstar för ltl Kemetters förslag om bordläggningstid till nästa plenum röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej-rösterna resa sig.

    Majoritet för nej.

    Ärendet bordläggs till nästa plenum.

    På talarlistan finns ännu ltl Harry Jansson som får tillfälle att yttra sig.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Också i den här frågan nu känns det lite som om vi pratar för döva öron för centerns och den övriga oppositionens del.

    Som jag sade redan i fredags så förvånar det mig lite att man tar så pass lättvindigt på konsekvenserna för det åländska samhället av denna reform som på ytan kan verka ganska oskyldig.

    Det har sagts, vad är 4 miljoner i förhållande till hela den kommunala omsättningen etc.?

    Utöver att jag håller med om mina centerkollegers ord tidigare här under dagen så det jag oroar mig mest för är följderna för kommunernas gemensamma socialtjänst som ju är den faktorn som ytterligare snedvrider hela reformen. Jag ser det här upplägget från regeringspartiernas sida som ett sätt att lägga omkull hela frivilliga tanken bakom KST. Följden blir ju att t.ex. Jomala som har varit oerhört positiva till KST kommer att konstatera att det här är helt ohemult.

    Jag har sagt tidigare att skulle en sådan här reform utgå ifrån det naturliga, dvs. Mariehamn, Jomala, Finström, Saltvik och Lemland, att det är vi som tillsammans bär de andra kommunerna på det sättet att vi hjälper till i vardagen, då skulle jag naturligtvis applådera det här. Men det här är ingen sådan reform! Därmed kan jag bara stöda allt om förkastande som kommer under dagens lopp.

    Jag tycker att det är synd att vi nästa mandatperiod ska börja med att ändra ett sådant här fundamentalt instrument för regional fortlevnad.

    På sidan 19 i lagförslaget begravs ju tanken om åländsk regionalpolitik. Det finns inte några tydliga objektiva orsaker till varför någon kommun ska få högre kostnadsersättning än någon annan, förutom för skärgårdskommunerna där det insulära läget medför högre kostnader.” Den första meningen säger att alla ska behandlas lika i rättvisans namn. Det betyder att man begraver uttryckligen. Vi som är starka hjälper dem som har lägre skatteintäkter. Sedan begraver man ju i praktiken regionalpolitiken genom systemets utformning och i synnerhet KST-reformen som kommer in här och vrider till allt.

    Regeringspartier applåderar Föglö som navet i en framtida skärgårdskommun och samtidigt drar man undan mattan ekonomiskt för den kommunen. Det är det som det handlar om de facto. Man tar ju bort en oerhört viktig ekonomisk del. Det är obegripligt hur man kan konstruera den här typen av system.

    När det gäller skolskjutsar, hur kan man bortse från att kostnaderna för skolskjutsar är oerhört olika från kommun till kommun? En skärgårdskommun, med allt vad det kan betyda i båttransporter osv. jämställs med Mariehamn som knappt har kostnader för skolskjutsarna överhuvudtaget värt att tala om.

    Sammantaget är det här ett misslyckande igen från regeringsblockets sida. Jag kan bara beklaga på ålänningarnas vägnar att regeringspartierna kommer att insistera att detta ska vara grunden för morgondagens åländska samhälle via kommunernas basservice. Tack.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag kunde inte låta bli att begära en replik. Ltl Harry Jansson pratade om att man inte ser någon skillnad på skolskjutsar. I remissvaren påtalade bland annat skärgården och flera andra om skolskjutsar. Ytterskärgårdstillägget kom upp, man skulle lyssna på kommunerna och komma till mötes med de dyrare kostnader och problemet som finns i skärgården. Håller inte ltl Jansson med om att man i alla fall har tittat på den delen? I anförande sade ltl Jansson att man inte alls hade lyssnat. Min uppfattning är att genom ytterskärgårdstillägget har man haft en förståelse för det.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ledamoten har helt rätt i att det är en förbättring av systemet rent allmänt. Ser man ändå på effekterna för skärgården, bortsett från Kökar som klarar sig hyfsat i den här reformen, så är det ju ett minus. 

    Jag hoppas att ledamoten kommer att kommentera KST och dess effekter i och med att socialdemokraterna brukar prata för mjuka värden och har applåderat KST och att det är oerhört viktigt både med tanke på omsorgsförbundet och på antalet klienter. Hur ser socialdemokraten Winé på det faktum att det här faktiskt är ett sätt att få KST-processen ytterligare att stanna upp?

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag begärde egentligen replik till ltl Janssons anförande och kanske inte för att ta upp mina synpunkter.

    Jag blev förvånad över att det verkar som om man nu ifrågasätter arbete med KST. Jag ser fortfarande att KST är högt prioriterat och man jobbar vidare. Det här är någonting som är viktigt och vi jobbar framåt. I den frågan kan jag inte hålla med ltl Jansson.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Men snälla ltl Winé, ledamoten har ju själv varit med och skjutit upp KST med över två år. Ledamoten representerar ett regeringsblock vars minister, Wille Valve, har meddelat omsorgsförbundet och arbetsgrupperna att det är bäst att vänta. Nog är det ju tydligt att KST inte längre är en prioriterad fråga för socialdemokraterna som är en del av nuvarande regering. Jag tycker att det är synd med tanke på antalet klienter, utsatta individer och även med tanke på personalen som uppgår till ungefär 250 personer som totalt berörs. Nu drabbas de av ”låt allt vänta och se -attityden” igen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ärendet bordläggs till nästa plenum.

     

    Andra behandling

    6        Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 20/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    7        Säkerheten kring och på Åland

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 17/2016-2017

    Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister Fellman sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.

    Svaret ges av minister Fellman.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! På senare tid har fler och fler terrordåd skett i Europa, även i närområdet, vilka har riktats mot kvinnor och turistiska mål.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen, minister Fellman, följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit under 2017 och vilka åtgärder kommer ytterligare att vidtas under året för att garantera säkerheten på Åland för alla ålänningar och även för turisterna?

     Minister Nina Fellman

    Tack, herr talman! Frågor om människors säkerhet och trygghet, strukturellt, både på åländsk nivå och på riksnivå är främst polisiär. Landskapsregeringens ansvar är således att se till att tillräckliga medel finns för att polisen ska kunna sköta sitt jobb.

    Säkerhetsfrågor diskuteras mellan landskapsregeringen och polisen samt andra berörda myndigheter inom ramen för samrådsdelegationen.

    Polismyndigheten informerar aktivt landskapsregeringen, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. När säkerhetssituationen i våra kringliggande regioner förändras eller något oförutsett inträffar kommer informationen till oss väldigt snabbt.

    När det gäller hot mot staten Finland, till vilken Åland hör, är det en riksbehörighet. Den åländska polisens bedömning är att samarbetet mellan skyddspolisen, Centralkriminalpolisen och vår polismyndighet fungerar mycket bra, till ömsesidig nytta, bland annat deltog den åländska polismästaren aktivt i insatsen kring terrordådet i Åbo nyligen.

    Ålands polismyndighet har därtill ett tätt samarbete med fastländska polisinrättningar vad gäller utbyte av information, kunskap om olika händelser samt beredskap. Som exempel kan nämnas det stöd som gavs till Åland vid sommarens högrisk-match då polska Lega Warszawa spelade på Åland. Trots en rätt allvarlig hotbild på grund av lagets fascistiska supportersvans förlöpte allt väl, med betydande stöd från rikssidan, och utan att någon ersättning begärts för assistansen. Besöket föregicks av ett flertal diskussioner mellan landskapsregeringen och polisen om hur tillräckliga resurser kunde säkras.

    Polisens resurser att upprätthålla trygghet och säkerhet är en resurs- och budgetfråga. Två nya tjänster har nyligen inrättats hos polisen, ett nytt polishus ska byggas och i kommande budgetprocess diskuteras ytterligare behov hos polisen.

    Det största säkerhetsproblemet vad gäller turister är de problem som kan uppstå på färjorna, och det eventuella behovet av ytterligare säkerhetskontroller eller rutiner av passagerare som kommer ombord på färjor. Sådana riskbedömningar diskuteras kontinuerligt, vilket förstås också ligger i rederiernas intresse att utveckla.

    På ett bredare plan är det viktigt att konstatera att Åland inte har blivit otryggare. Antalet våldsbrott har inte ökat, människor känsla av otrygghet har inte ökat. Åland är, med alla parametrar, ett mycket tryggt samhälle där den största orsaken till otrygghet förblir en överdriven alkoholkonsumtion, samt våld i nära relationer. Bägge är områden där landskapsregeringen intagit en aktiv roll.

    Säkerhet på ett globalt plan bygger på insikten att vi på Åland är en del av världen, och omöjligt kan isolera oss eller isoleras från den. Det effektivaste medlet för att uppnå en ökad säkerhet är att sänka konfliktnivåerna i världen, att se till att människor upplever sig ha möjligheter att leva sina liv på ett bra sätt och att erbjuda fristäder åt människor i yttersta nöd.

    Därmed är allt arbete för integration, för global rättvisa, för fredlig konflikthantering, för en hållbarhets- och klimatpolitik som gör att klimatflyktingar inte måste lämna sina hemländer, allt det som bidrar till en mer stabil värld är också åländsk säkerhet. Min bedömning är att landskapsregeringen synnerligen aktivt jobbar med dessa frågor, inom ramen för vår behörighet. Tack.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Tack för svaret. Det är en komplex fråga, det blev ett väldigt komplext svar också t.o.m. klimatfrågan kom in där på ett hörn.

    Visst har vi ett väldigt tryggt samhälle, precis som ministern sade, och det vill vi fortsätta att ha.

    I somras när vi hade fotbollsmatchen så förlöpte den väldigt bra och polisen ställde upp väldigt bra.

    Den saken som jag kanske tänkte på här och som kanske inte nämndes så mycket så var det som hände efter den senaste händelsen i Åbo. Man införde tillfälligt kontroller vid färjorna. Det är färjorna som är ett stort problem. Vi är skyddade tack vare färjtrafiken om vi skulle ha säkra gränser. Jag vet inte om ministern riktigt har uppfattat säkerhetsläget som det är.

    Jag noterade häromdagen att man på fastlandet nu rekommenderar att soldater under permission inte ska gå ensamma i sina militärkläder och det känns ju lite märkligt.

    Händelserna i Barcelona, Rambla och Drottninggatan är händelser som just drabbar turister och kvinnor. Om någonting skulle hända på en färja så skulle det ju drabba turismen oerhört mycket. Hur ställer ni er till en ID-kontroll för att kunna minska riskerna både vad som händer på färjorna men också vad som händer på Åland?

    Minister Nina Fellman

    Tack, talman! Frågan om utökade ID-kontroller eller andra typer av säkerhetskontroller på färjorna är ju inte inom ramen för vår behörighet. Våra yttre gränser kontrolleras också inom ramen för det europeiska samarbetet, och det är inte heller en fråga som Åland och landskapsregeringen ensidigt ansvarar för.

    Eftersom färjtrafiken är en oerhört viktig del av vårt samhälle så är det visserligen någonting som vi diskuterar och tittar på, men det är inte landskapsregeringen som ansvarar för frågan.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Ja, det är ju det som är problemet. Min fråga var vilka åtgärder ni försöker göra och vad ni diskuterar.

    YLE hade en uppgift för någon månad sedan om att det i Finland finns cirka 17 000 personer som har fått ett negativt asylbeslut. Det finns 5 000 personer som helt enkelt har försvunnit från asylanläggningarna.

    Jag har inte motsvarande uppgifter från hur läget är i Sverige, men före detta minister Ygerman talade om att 80 000 personer måste utvisas efter negativa beslut. Det betyder att vi i närregionerna har cirka 150 000, snart kanske 200 000 personer som inte har någon säker identitet och deras situation är som den är. På vilket sätt samarbetar ni med de myndigheter som de facto ansvarar för det här? Jag försöker få den gränskontroll till stånd som finns inom flygtrafiken för när vi flyger visar vi upp våra pass varenda gång. Men när man kommer via färjan så när hände det senast? Det är två helt olika världar.

    Jag hoppas verkligen att ni tar i detta, lite mera än vad ni har gjort, innan någonting händer. Som sagt, det vore katastrof både för Åland och för vår turism om någonting skulle hända.

    Minister Nina Fellman

    Tack, herr talman! Jag tror att ltl Toivonen inte riktigt är insatt i hur det går till idag. Det är ID-kontroller vid varenda färjavgång, man får visa både biljett och identitetsbevis för att komma ombord på färjan.

    Jag upprepar ytterligare att det här inte är vårt behörighetsområde att kontrollera de yttre gränserna.

    Jag vill bestämt ta avstånd från den verklighetsbeskrivning som ltl Toivonen gör när han utpekar asylsökanden som det stora säkerhetsproblemet i vårt samhälle. Det är inte sant och det är omänskligt och inhumant att säga att de människor som söker sig till vårt land i yttersta nöd, att det är de som är ansvariga för hot mot vår säkerhet eller hot mot vår trygghet.

    Det är de facto så att den stora otryggheten i vårt samhälle är att folk super för mycket samt att det förekommer våld i nära relationer. Om vi löser de problemen så är vi mycket tryggare. Jag tycker inte att man ska utpeka människor som kommer till oss i stor nöd som de ansvariga.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    8        Destinationsmarknadsföring

    Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

    Talmannens förslag, i motsats till det som står i listan, är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack, talman! Det har blivit dags att bestämma sig. Är det Visit Åland som ska sköta om marknadsföringen av Åland eller ska vi ha något annat? Det finns många åsikter kring detta och därför är det viktigt att Ålands landskapsregering visar ledarskap och tar ansvar. Idag kommer det olika signaler kring detta och det återkommer jag till.

    Vi i centern har skrivit en åtgärdsmotion med målet att göra Visit Åland till en viktig och långsiktig aktör inom den för turistnäringen och hela Åland så betydelsefulla destinationsmarknadsföringen. Det borde egentligen inte behöva göras. Det borde nämligen vara ganska lätt att inse vikten av en organisation med ett övergripande ansvar för marknadsföringen av Åland. Framför allt är det avgörande att denna organisation vet att den behövs. Jag är inte så säker på den saken idag.

    Går jag ett år tillbaka i tiden bad jag i samband med hanteringen av budgeten för 2017 att finans- och näringsutskottet skulle se över hur Visit Åland kunde finansieras mer långsiktigt. Hittills har det varit någon slags från hand till mun-finansiering som absolut inte bidragit till att skapa säkerhet och framtidstro för Visit Åland. Snarare tvärtom.

    Någon reaktion fick jag tyvärr inte och nu står vi snart inför att ytterligare ett avtalsår löper mot sitt slut och att Visit Åland, igen, tvingas vänta på budgeten för att vara riktigt säkra på att och i vilken omfattning verksamheten kan fortsätta nästa år.

    Som om detta inte vore nog drabbades som bekant Visit Åland av en grov stöld som i ett slag dränerade föreningen på alla lösa pengar och mycket mer därtill. För att alls komma vidare gick medlemmarna från det privata näringslivet in och löste den akuta krisen medan Ålands landskapsregering som står för sjuttio procent av finansieringen valde att se åt ett annat håll.

    Vi från centern väckte frågan tidigare i år och fick besked av näringsminister Camilla Gunell att det finns beredskap att rycka in om det skulle behövas.

    Av detta löfte gick inget att hitta i tilläggsbudgeten som avhandlades häromveckan, för övrigt samma vecka som statistiken visade att antalet övernattningar på de åländska hotellen minskade i juli. Detta kan vara en tillfällighet men är så klart en larmsignal. Mot bakgrund av allt som händer på Åland i juli borde det egentligen vara omöjligt att antalet övernattningar minskar. Alldeles särskilt som siffrorna tyder på det motsatta i våra kringliggande regioner i Sverige och Finland; där växer antalet besökare. Häromveckan gick dessutom Sveriges regering ut med att man höjer anslaget till Visit Sweden eftersom både företag och statskassan vinner på mer turism. Så är det naturligtvis även på Åland. Vi ser tydligt hur t.ex. idrottsturism växer sig starkare för var år som går. Vi vet att de gastronomiska framgångarna på Åland lockar till besökare. Detta borde vi bli ännu bättre på att utnyttja.

    Kärnfrågan är därmed ganska enkel. Ska vi eller ska vi inte ha Visit Åland? Ska vi ha det är det nödvändigt att se över finansieringen och göra den långsiktig och förutsägbar. Vill landskapsregeringen lägga ner Visit Åland ska man vara tydlig även med detta. Som det är idag händer varken eller och det skapar kramp i en organisation som enligt mitt och centerns förmenande är extremt viktig för hela Åland. Allt tyder på att mer av den kreativa kraften vi behöver används till överlevnad snarare än marknadsföring.

    Vill vi eller vill vi inte expandera turismen och ta strid om resenärerna med våra konkurrenter? Åland är ett fantastiskt resmål och borde bli ännu bättre på att berätta detta. Är landskapsregeringen är redo att ta detta ansvar eller behöver vi lyfta denna framtidsfråga i en spörsmålsdebatt? Det handlar ju faktiskt om jobb och exportintäkter och en framtidsindustri som rätt hanterad dessutom är hållbar. Denna fråga blir än mer aktuell efter förra veckans debatt om fiskevårdsavgiften då moderaternas ordförande Annette Holmberg-Jansson stod i talarstolen och tydligt ifrågasatte Visit Ålands existens. Jag och turistbranschen kräver svar. Vad är det egentligen som gäller? Finns det någon linje? Om ett av tre regeringspartier ifrågasätter Visit Åland undrar vi självklart hur de övriga ser på frågan.

    Turismen innehåller möjligheter men händer inte av sig självt och därför föreslår vi att landskapsregeringen tar sitt ansvar och skapar långsiktighet och trygghet för Visit Åland. Eller ger raka besked om att organisationen inte längre behövs.

    Marknadsföringen av Åland är en av de viktigaste sakerna som vi har att hantera. Det är allt svårare att synas i en värld där informationen löper snabbare än någonsin. Mot den bakgrunden så är antagligen det viktigaste vi kan göra att se till att vi har en organisation som ser till att Åland syns. Tack, talman.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag måste nog säga att ltl Petterssons anförande är ganska anmärkningsvärt. Vad är det som är så kortsiktigt i det faktum att landskapsregeringen i tio års tid har finansierat Visit Åland med 15 miljoner? Standardavtalet har i många år redan gett 1 miljon euro till Visit Åland. Visit Åland vet också om att budgetförslaget för nästa år kommer och det ligger en bra bit över 1 miljon det här året. Finns det egentligen någon tryggare finansiering än den som landskapsregeringen i budget efter budget efter budget garanterar organisationen?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Ja, det finns det och det vore att teckna ett längre avtal, teckna ett fem- eller tioårsavtal så att alla vet exakt vad som gäller. Det är klart att det skapar osäkerhet om ett av tre regeringspartier faktiskt säger att organisationen antagligen inte behövs. Det är sådant som skapar osäkerhet inför varje budgetprocess. Den osäkerheten gör att krafter som borde gå till kreativitet och att synas i bruset går till annat. I synnerhet mot bakgrund av den stöldhärva som organisationen drabbades av så blev effekten att man drog ner, man bromsade och det är precis vad vi inte behöver på Åland. Vi behöver inte bromsa, vi behöver gasa på precis på alla nivåer för att vi ska kunna konkurrera om den turism som idag växer överallt.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Den dialog som landskapsregeringen har, dess ministrar och dess förvaltning, i relation till Visit Åland är regelbunden och aktiv. Där har inte förekommit någon oro kring Visit Ålands existens eller huruvida de ska få budgetmedel på samma eller en högre nivå för 2018. Det råder inga oklarheter alls, så som jag kan uppfattat det. Jag antar att man ifrån organisationens sida i så fall kommer till mig och till oss med uppriktiga frågor och vi besvarar dem.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Igen, det skapar otrygghet om ett av tre regeringspartier öppet ifrågasätter Visit Ålands existens. Det kan man inte komma ifrån. Organisationen är beroende av samhällsstöd, så har det varit tio år bakåt. Mot den bakgrunden ser jag egentligen inget hindrar att man fast skulle teckna ett tioårsavtal framåt, just bara för att man ska se till att det råder arbetsro och att man får ägna sig åt de kreativa idéerna istället för att bara överleva.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg

    Tack, herr talman! Bästa lagting och tack ledamot Pettersson för en åtgärdsmotion, vilken sätter fokus på den bransch som globalt sett har den högsta tillväxttakten av alla, nämligen turismen.

    Det offentliga Åland har varit och är bra på att stötta investeringar i turistisk infrastruktur och i projekt. Använder vi nyckeltalet skattepeng per capita för turismen ligger Åland mycket bra till jämfört med våra närregioner. I Sverige är den statliga satsningen cirka 1 krona per invånare och där svenska staten får 25 krono tillbaka per turist bara i skatter. Det bevisar att turismen är en bra affär om den hanteras rätt. Motsvarande satsning på Åland är cirka 38 euro per ålänning.

    Den åländska turismen är en primärnäring och mer betydelsefull än vad som framkommer i statistiken. Turismen är en bransch som är personalintensiv och har effekt på flera andra branscher. Det är en exportindustri och för de flesta länder har den en stor inverkan på handelsbalansen. Turismen är även positiv med tanke på att den för många innebär det första jobbet, möjligheten att komma in i samhället och turismen levererar många enkla jobb som behövs för att skapa en arbetsmarknad där alla har en plats. 

    Kortsiktigt pendlar den åländska övernattningsstatistiken plus minus några procent beroende på väder, vind, kronkurs och hur vissa årligt återkommande evenemang ligger datummässigt. Långsiktigt har övernattningarna minskat rejält, och där speciellt stugkapaciteten har fått ett mindre omfång. Även detta har naturliga orsaker som kan sammanfattas i hårdnande konkurrens, dålig lönsamhet och framtidstro.

    Tittar vi på årets övernattningsstatistik gällande hotell visar det en ökning för de 7 första månaderna om drygt 3 procent. I juli minskade hotellövernattningarna med 1 procent, vilket får tillskrivas väderorsaker.

    Ledamot Pettersson tar upp idrottsturismen som en produkt på frammarsch. Det stämmer att den så är, och den positiva trenden har pågått i cirka 30 år. Att belysa idrottsturismen är extra intressant som produktexempel. Den har byggts upp av våra fantastiska idrottsföreningar i samarbete med våra rederier och näringsliv. Den har stått på egna ben och ingenting av dess framgångssaga härrör från Ålands Turistförbund eller dagens Visit Åland. 

    Kedjan i idrottsturismen består av starka länkar. Starka idrottsföreningar som aldrig nöjt sig med att vara bidragsberoende utan sett möjligheterna till egen finansiering vilket skapat ett digert turnerings- och tävlingsutbud. Vi har kvalitativa anläggningar för året om verksamhet där samhället sett nyttan av flera orsaker och som drivs av världens bästa och service- och kundvänliga anläggningspersonal samt ett näringsliv som sett en tydlig win/win situation. Idrottsprodukten bidrar till en sund och positiv Ålandsbild, där det som idag öppnar upp många diskussioner och placerar Åland på kartan är IFK:s fotbollssaga. Den åländska idrotten är även gränslös, i den finns inte några kommungränser, tvärtom enbart bryggor. Inom idrotten söker man samsyn och inte konflikt mellan stad och landsbygd. 

    Jag tycker jag ledamot Pettersson gör det lite enkelt för sig via åtgärdsmotionen. Kan det offentliga ge utökade medel till Visit Åland sett till vad som hänt? Är lösningen så enkel att det bara är att ösa in offentliga pengar? Jag ställer mig ytterst tveksam. Åtgärdsmotionen tar inte upp storleken på de medel som borde tas upp i en budget. Den andas därför en ytlig lösning, där den eviga och ständiga enkla lösningen är mer offentliga pengar. Det värmer en stund, men sedan då?

    Alternativet, och det som är en mer långsiktigt är att ställa frågan, vad vill vi med turismen? Ska vi lyckas i den stenhård konkurrens som vår turism idag verkar i, måste vi tro och vilja till 100 procent. Gör vi det idag? 

    Tar vi tillvara och säljer det som vi har naturligt och är riktigt bra på? Har vi alltid turistglasögonen på när vi fattar beslut? Har vi skapat den samordning mellan de offentliga och privata aktörer som är a och o för att lyckas? Ser vi den enorma potential vår turism har för vår tillväxt, arbetsmarknad och attraktionskraft? Har vi en effektiv samordning av alla de projekt som startats upp under många år? Jag är beredd att svara nej på samtliga frågeställningar, vilket i sig inte ska uppfattas som ett negativt tänkande. Tvärtom, det visar att vi genom att sätta oss ned och fundera på var vi är och vart vi vill kan få till stånd tillväxt och långsiktiga och positiva förändringar, men det skyndar. 

    En åländsk turistföretagare hade en intressant vinkling av vår turism. Den är att jämföra med en butik. Vi har många som vill sälja butikens produkter, vi har ett Visit Åland m.fl. som vill marknadsföra produkterna, men vi har inte tillräckligt många som är beredda att skapa och förädla moderna produkter och plocka upp dem på butikshyllorna. Här finns det ett glapp och ett utrymme att fylla. Jag tror att landskapsregeringen näringslivsutvecklare kunde ha en mycket viktig brobyggarroll mellan det offentliga och branschen, mycket mer än vad som är fallet idag. I de flesta av våra turistiska produkter har landskapsregeringen en nyckelroll och därför känns näringslivsutvecklaren som rätt person att vara med och bidra till den så viktiga produktutvecklingen, så att fler och starkare produkter kommer upp på butikshyllorna. Cykelprodukten är ett typexempel på en produkt som ger ringar på vattnet över hela Åland och som bygger på att infrastrukturen såväl på land som till havs fungerar. Inom denna växande produkt har Åland halkat efter, men kan med relativt enkla medel återfå sin position som ett cykelparadis. Dock krävs ett väloljat samarbete när detta produktarbete görs.

    Det är dags att vi bestämmer oss för vad vi vill med turismen och då räcker det inte enbart med budgetbeslut och tuffa på som vi alltid gjort eller att ösa in mer offentliga pengar. En bra turism är alltid uppbyggd av samarbete och jag är övertygad om att detta är ett område där även de flesta åländska politiker hittar en samsyn. Det skulle vara bra om vi börjar med att sätta upp tydliga mål för vår turism, så tydliga att de inte fastnar i en strategi eller i ett tidsbundet projekt. Tack herr talman.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Herr talman! Ltl John Holmberg lyfte föredömligt idrottsturismen i sitt anförande och pratade om utvecklingen av både friidrotten på Åland och fotbollen, som jag kunde tolka det. Idag är väl idrottsturismen störst inom fotbollen.

    Det lyftes även fram skillnaden mellan det offentligas ansvar, kommunens ansvar och de privatas ansvar. Hur ser ltl Holmberg på idrottsturismen vad gäller fotboll och friidrott? Hur stort ansvar ska det offentliga och kommunen ta för att utveckla den här branschen?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Kemetter. Jag satte ingen värdering kring några speciella idrotter inom idrottsturismen. Däremot kan vi konstatera att fotbollen är den största av naturliga skäl i och med att det är den stora sporten på våra breddgrader.

    När idrottsturismen kom till på Åland så var det en win-win situation. Kommuner och landskapet såg en vits i att investera i anläggningar som ålänningarna själva kunde använda och må bra i parallellt med att vi fick turister hit. Det blev en situation där alla vann. De gästande lagen som kom till Åland fick ett bra utbyte genom att spela en träningsmatch, och våra åländska barn och ungdomar behövde inte åka utanför Åland för att få spela lite tuffare matcher. Det var så som det började.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Ltl Holmberg svarade inte riktigt på min fråga. Vad är kommunens och det offentligas ansvar men också landskapets ansvar för att bidra till idrottsturismen? Vi diskuterar ju åtminstone i Mariehamns stad att utöka WHA för att gynna idrottsturismen, och till och med att bygga ut en stor friidrottsarena just för att kunna skapa ett mervärde inom friidrotten. Ska privata betala för det här eller är det samhället som egentligen borde stå för infrastrukturen och sedan låta näringsidkarna ta över? Hur ser ledamoten på den här problematiken?

    Talmannen

    Talmannen påminner om att ärendets rubricering är destinationsmarknadsföring.

     

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Vi har det väl förspänt av många skäl. Ett skäl är att vi har ett företag som heter PAF som under många år har gett ut pengar till den tredje sektorn och även gjort det möjligt att investera.

    Givetvis, det som är bra för en kommun är bra för Åland och vice versa. Därför tycker jag att det stödsystem som finns där landskapet kan gå in upp till vissa procenter och stöda en satsning, en investering, är mycket bra. Sedan har kommunen driftsansvaret. Jag är också väldigt positiv till att föreningar eller bolag kan driva dessa anläggningar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Ltl Holmberg pratar om en kundvänlig turism och det stämmer till viss mån. Vi har rest till länder som faktiskt har en verklig servicebaserad turism och ibland lämnar våra egna turismidkare lite service vid sidan om som man tycker att de skulle kunna göra bättre.

    Det största problemet som vi har med vår turism på Åland är att saker är så förbaskat dyra. Hur ska vi få hit människor när pizzor och allt annat kostar tre gånger mera än vad det gör i våra närliggande regioner? Det här är ett problem. Vi måste även se över priser på övernattningar och liknande. De som inte har råd väljer helt enkelt andra platser i närheten. Hur ska vi komma åt dem?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg. Givetvis, det är lite hönan och ägget diskussion. Höga priser bottnar ofta i att man i det här fallet har en alldeles för kort säsong för att man kunna förtjäna de pengar och ha lägre priser som borde vara möjligt.

    Tittar man på övernattningsstatistiken grafiskt så är den en väldigt spetsig pyramid. I takt med att vi kan förlänga säsongen och förbättra högsäsongen så är jag också övertygad om att i alla fall vara logipriser kommer att sjunka. Tittar man på våra priser gentemot våra närregioners städer och större orter så är inte prisskillnaden så enorm. Mycket av konkurrensen kommer nog via lågprisflygen och kanske inte riktigt bara från våra närliggande regioner.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl John Holmberg för ett fint anförande. Det var kanske ingen högoddsare att det skulle komma ett anförande, men det var väldigt bra.

    Jag fäste mig vid det som ledamoten bland annat talade om, att det globalt är en väldigt, väldigt stor tillväxt när det gäller turismen.

    Men när man sedan tittar på den åländska statistiken över övernattningar, som också framkom, så har det ett minskat år efter år.

    Det här ärendet berör ju vädret den här sommaren och finansieringen som det har varit problem med, men tror ltl Holmberg att det är det som är problemet eller finns det någonting annat som kan ligga bakom den här nedgången på Åland?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Toivonen. Nej, den här säsongen är nog inget undantag. På vissa håll har vi sett en långsam försämring, speciellt inom stugturismen. Det som ökar är campingturismen och även hotellen har sett en viss ökning, med det beror också på att det har investerats på ett sätt som har ökat bäddkapaciteten.

    Som jag sade i mitt anförande så tror jag att vi måste bestämma oss för vad vi vill med turismen. Jag tror mera på att hitta strukturella förändringar än att kortsiktigt ösa in mera pengar.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack för det svaret. Jag ställer inte några frågor, utan jag återkommer i mitt anförande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för anförandet ltl Holmberg. Jag skriver under i stort sett allt som sades eftersom det här är en viktig bransch. Jag tycker möjligen att vi diskuterar den lite för lite.

    Ltl Holmberg sade kanske inte så hemskt överraskande att han anser att en åtgärdsmotion är för ytlig. Jag menar att det är ett viktigt första steg. Skulle vi inte ha den så skulle vi inte ha den här debatten. Jag tror att en sådan här debatt faktiskt är någonting som alla vinner på.

    I ltl Holmberg nämnde strukturella förändringar som borde göras. Jag skulle gärna höra en vidare utveckling med vad som avses med just strukturella förändringar.

    Turismen är mätbar. Vi ser att t.ex. Gotland, som i det stora hela är en ö väldigt jämförbar med Åland, går från klarhet till klarhet och deras turism stiger hela tiden. Finns det något strukturellt som Gotland har gjort som vi kunde låna?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson och tack för åtgärdsmotionen. Jag hade nog faktiskt tänkt nämna att det är bra att den kom till, även fast jag tycker att den är ytlig, men den är ett bra underlag att starta en diskussion kring.

    Gotland och Åland har ju sina likheter men också stora skillnader. Vi är båda ett örike, ett ö-paradis. Gotland har en historik kring sin turism och sina produkter som har en större styrka än vad Åland har. Den gotländska turismen växer ganska rejält.

    Det som jag tror att strukturellt behöver göras är att vi behöver någonting som gör att vi får upp produkterna på hyllan. Idag har vi de som säljer och de som marknadsför men vi behöver få till produktutvecklingen och det märker man nu när vi är i projekt med kontinentala resebyråer och agenter som söker starka produkter, paket. Vi har en brist där.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det är säkert på det viset. Just därför så är det så viktigt att man har en tydlig och stark centralorganisation som dels håller i det här arbetet och dels berättar storyn. Utan en bra berättelse så är det ingen som ser vitsen med att komma hit.

    Jag har haft förmånen att faktiskt följa vad man har gjort på Gotland på många sätt. De har en tydlig berättelse. De har faktisk någonting som de kan berätta. Där menar jag att vi kanske inte riktigt har nått ända fram. Jag tror att det beror på att vi kanske lite styvmoderligt ibland har behandlat Visit Åland som något som finns där som man tar för självklart.

    Faktum är att jag inte tror att så hemskt mycket har förändrats när det gäller själva storytellingen under de senaste åren, där skulle jag gärna se en uppryckning och behövs det genom att man sätter in samhällsmedel så ser jag det som en investering.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Jag håller nästan fullt och helt med. Jag tycker också att en organisation som Visit Åland behövs. Det är viktigt att kunna samla den åländska branschen under ett tak. Jag tror också att det behövs tydliga uppdrag för det som vi, som finansiär, vill att Visit Åland ska syssla med. Jag tror att vi har mycket att vinna när det gäller tydligheten och målsättningen.

    Jag gillade det som kom till på Ålands Turistförbunds tid; Sport-Åland, Fiske-Åland, Cykel-Åland, alltså tydliga produkter. Det senaste året har man varit tvungen av olika skäl att splittra upp i sig. Jag vet att visit Åland har en VD som är väldigt målfokuserad och har stora planer, men hennes arbete har varit splittrat av olika orsaker. Jag är ett helt positiv till att Visit Åland ska fortsätta, men med ett tydligare uppdrag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    “Vicelantrådet Camilla Gunell

    Det är lite svårt att veta om man i den här debatten ska koncentrera sig på det här året och det som har hänt i samband med förskingringen, som ett undantag i utvecklingskedjan, eller om det är turismen generellt vi talar om och om stödet till turismen från landskapsregeringen eller från samhället i övrigt är för svagt? Om jag förstår detta så är det frågan om både och. Det handlar både om svackan 2017 på grund av förskingringen men också allmänt när det gäller läget för turismen och framtiden.

    Jag tror att man ska säga att Visit Åland är en pusselbit i allt det här. All framgång som görs inom turist-Åland kan inte tillskrivas Visit Åland, men allt som händer är inte heller deras fel.

    Det här är ett samspel mellan aktörerna ute i vårt samhälle och turismpolitiken generellt och vilka satsningar vi gör och är beredda att göra och sedan med Visit Åland som en samlad marknadsföringsorganisation.

    Generellt kan man tala om turismbranschens lönsamhet, den korta säsongen och att våra företags exportmognad inom den här branschen kanske inte är vad den borde vara. Långsiktigheten finns där men många kan inte säga; ”ja, jag finns kvar här med min verksamhet, min restaurang eller min stugby också år 2020 så du kan boka”. Vi har många som fungerar lite från säsong till säsong.

    Vi har brister i digitaliseringen, säljkanalerna, att finnas där på nätet och vara anpassade till det sätt som människor idag turistar på och bokar.

    När man börjar definiera det här så är det viktigt att se vad turismen betyder som basnäring, vilket landskapsregeringen själv har sagt i sitt handlingsprogram, och att vi också börjar arbeta med turismen som en basnäring.

    Ett sätt att komma åt problematiken med generationsväxlingen och behovet av investeringar i anläggningar är det finansieringsinstrument från europeiska investeringsfonden som vi gav till lagtinget. Nu jobbar vi vidare med så att det också kan sättas på banan under nästa år, så att man ska kunna ge tillgång till kapital för att investera i stugbyar. Många stugbyar idag är i behov av upprustning.

    Sedan är det andra saker som också skapar en god turistort. Vi har enormt mycket att göra när det gäller att utveckla kollektivtrafiken. Vi har inte ens bussar som går från flygfältet och hamnarna vilket nästan är ociviliserat. Vi måste jobba på de här bitarna rejält.

    Vi måste planera vårt samhälle så att turisterna också har tillgång till klippor och stränder som vi ålänningar idag väldigt mycket bevakar och äger.

    Vi måste jobba vidare med en hållbar destination. Vi har projekt både inom Green key och Blue flag och vi har en stor satsning genom Central Baltic när det gäller upprustning av gästhamnarna, nästan runt hela Åland. Vi tar ett helt otroligt grepp om gästhamnarna under de kommande åren. Det är många miljoner euro som ska satsas.

    Sedan har vi mat-Åland på banan idag, satsning på åländsk gastronomi och ett sätt att locka människor hit, samt att vi behöver jobba med sevärdheterna. Vi har en digital satsning på Bomarsund, men jag är också i förlängningen villig att diskutera ytterligare satsningar där.

    Sedan kan man fråga sig om nivån på finansieringen till Visit Åland är för liten. Har centern tyckt det länge att den är för liten eller är det just i år som det blev ett problem. Som sagt, under de senaste 10 åren har vi gett Visit Åland 15 miljoner. Jag tycker att man kan jämföra med Visit Sweden som har en statlig finansiering. De har 90 miljoner svenska kronor, nu höjde regeringen Löfven upp det till 105 miljoner och man tänker också höja med 15 miljoner åren framöver för att marknadsföra Sverige som ett resmål.

    I Finland har visitorganisation Visit Finland haft 10 miljoner. Åland har betydligt mera än 0,45 i alla fall som vi finansierar vår marknadsföring med. Vi vet att marknadsföring är ett oändligt slukhål, man kan sätta hur in mycket som helst åtminstone på traditionell marknadsföring. Men man kanske måste börja hitta nya sätt att jobba på, nya säljkanaler och att verkligen pitcha de målgrupper som man vill ha till Åland.

    Kort lite om det tillfälliga som har hänt och som jag verkligen hoppas att är en tillfällighet, dvs. förskingringen. Jag och landskapsregeringen har sagt att det är alldeles fantastiskt bra att branschen kommer upp med ett stöd på ungefär 70 000 euro. Landskapsregeringen har hittills, på alla sätt och vis, töjt, böjt och gett olika förslag på hur vi kan dra ut på olika projekt så att finansieringen ska vara tillräcklig. Vi håller tillsammans med Visit Åland noga koll på deras likviditet och ska se till att vi klarar oss genom det här året på ett bra sätt.

    Just nu jobbar vi med en ny budget för 2018 och där kommer pengarna till Visit Åland att ligga över det tidigare beloppet på 1 miljon. Det är för att vi också finansierar mat-Åland projektet och satsningen på internationalisering osv. Jag tycker att det är mycket bra utveckling på gång inom den här branschen. Det gäller också att lyfta det goda och försöka skapa framtidstro. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Gunell. Jag tycker att det är bra att minister Gunell lyfte upp alla de projekt som landskapsregeringen är involverad i ekonomiskt, speciellt gästhamnsprojektet, matprojekt och mötesprodukten som landskapsregeringen också är hårt involverad i ekonomiskt. Alla de projekten är också sådana som kanske inte syns och tas för givet att det går via Visit Åland, med det är saker som faktiskt gör mycket nytta. Bara de senaste åren har vi sett att den åländska matkulturen har fått ett avsevärt uppsving.

    Jag vill också försvara Visit Åland här och jag märker också att minister Gunell gör det. VD:n på Visit Åland har också en infallsvinkel att vi kanske har för många produkter som vi vill bli bra på. Vi måste lite spjälka bort och fokusera på några starka saker som vi sedan ska bli väldigt bra på och där tror att vi kan hitta den nya strukturen. Vad anser minister Gunell om det?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi har full beredskap att diskutera turismstrategin och smalna av fokusområdena. Det är ett tema som vi ska ta tag i nu inför nästa år när Visit Åland kommer på benen igen. Landskapsregeringen har i sin helhet en gemensam sittning den 28 september tillsammans med hela styrelsen för Visit Åland. Då hoppas jag att vi kan göra en mera djupdykning i läget och även i denna turistsäsong som ligger bakom oss. Hur gick den säsongen? Vi gör en evaluering och så tittar vi framåt tillsammans.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Bara kort, minister Gunell, jag hade hoppats att ÅSUB hade hunnit få fram augustisiffrorna från hotellövernattningarna, för jag tror att de kommer att förbättra årets statistik hittills en del. Men tyvärr så hade några hotell inte lämnat in sina uppgifter ännu, men det ska bli intressant att se. Jag tror att årets säsong, trots de ekonomiska svårigheterna för Visit Åland, kommer att vara helt okej.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Under årets sju första månader har hotellen haft 135 500 övernattningar. Det är 3 procent högre än motsvarande tid i fjol.

    Men stugbyarna och stugbokningen, särskilt stugbyar med lite lägre standard, det är de som tappar år efter år i resenärer, medan mera högklassiga stugövernattningar ofta är fullbokade och därför ökar också omsättningen på turismen trots att övernattningarna blir färre.

    Man ser också att satsningarna på hotellen i Mariehamn är viktiga. Det lockar mera till boende om det finns fräscha nya hotell. Vi ser att det ena efter det andra hotellet renoveras och det är positivt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Ärade lagting, vi diskuterar, formellt sett, ltl Pettersson åtgärdsmotion om destinationsmarknadsföring. I ingressen kan vi läsa att det beror på att antalet hotellnätter minskade denna så kallade sommar, - ja vi har ju den globala uppvärmningen - och det beror också eventuellt på förskingringen.

    Många är väl de som talat sig varma för Åland som turistland inte minst ltl John Holmberg som har varit många gånger upp här i talarstolen. Och för tydlighetens skull, så måste jag väl påpeka att jag inte på något sätt är emot att Åland ska positionera sig inom turismen. Jag är varken turistrasist, turistskeptiker eller någonting sådant, men ärendet har kommit upp.

    Fru talman! Jag undrar om vi ska nöja oss med den enkla och kanske kortsiktiga problemet att det skulle vara förskingringen eller årets väder som är orsaken?

    Jag började fundera lite när vi diskuterade andra saker. Ltl Annette Holmberg Jansson tog upp detta med turismen.

    Jag tänkte att jag skulle titta närmare på ÅSUBs förträffliga statistik där det finns åtminstone turister och turistnätter, även om vissa andra saker saknas.

    Jag tror att vi alla känner till historien. Om man titta på siffrorna så visar de för det första antalet turister som har kommit till Åland.  År 1960 anlände 100 000 resenärer, 1970 anlände 480 000, 1980 anlände 1,1 miljon, 1990 anlände 1,6 miljoner, 2000 anlände 1,7 miljoner, 2010 anlände 2,1 miljoner och 2016 anlände likaså 2,1 miljoner.

    Vi hade en stadig klar uppgång fram till 2005 då vi nådde 2 miljoner. Sedan dess så har det inte hänt så mycket.

    Vi ser också på övernattningarna, för det ger mer pengar till Åland och där har vi faktiskt en helt annan utveckling.

    Enligt Statistisk Årsbok för Åland så kan vi på sidan 110 se inresande och övernattningar 1997-2015. Vi ser att inresande ökar från 1,5 miljoner till 2,2 miljoner. Men vi ser att övernattningarna minskar under perioden från cirka 510 000 till 420 000. Ibland är det kallare, ibland är det varmare, ibland är det evenemang och man skyller på det ena och det andra, men vi ser en ganska tydlig klar minskning år efter år. Det är detta som jag ser som det stora problemet.

    I många av de här undersökningarna jämför man bara ett år bakåt och det säger inte så mycket. Detta betyder att antalet turistnätter per inresande har minskat från 0,34 till 0,19 och detta har skett under en tid där man har satsat på simhallar, bollhall och kulturhus m.m. Vi har sjöfartsmuseet osv. Vi har fotbollsmästare och jag såg faktiskt en supporter häromdagen här utanför som hade gått i lite fel riktning. Trots allt detta som vi hör om här och som går väldigt bra så har övernattningar minskat.

    Jag räknade på om vi skulle ha haft lika många övernattningar per inresande 2015 som vi hade 1997 så skulle vi ha haft 850 000 övernattningar och inte 420 000, alltså vi skulle haft dubbelt flera.

    Det här tror jag att är det stora problemet som har lyfts upp tack vare åtgärdsmotionen.

    Fru talman! Denna potential tror jag inte att vi når enbart genom att ge pengar till Visit Åland. Det har tidigare nämnts att vi kanske borde se över detta på en helt annan nivå. Kanske det inte ska vara en åtgärdsmotion i den här frågan utan kanske en analys av turist-Åland, situationen, möjligheter och hur det ska exponeras och hur det ska marknadsföras i dagens samhälle?

    Jag stöder absolut detta. Jag ser väldigt många fördelar med turismen på Åland, men jag ser också den här negativa trenden.

    Ltl John Holmberg talade om att turismen växer globalt, den växer stadigt men varför har vi den utveckling som vi har på Åland?

    Jag tror att vi nog kan samsas i den frågan. Jag kommer inte på något sätt att vara emot övergripande där. Tack för ordet, fru talman.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen, statistiken över inresande har jag personligen aldrig tyckt att har varit ett nyckeltal att ta i så stort anspråk när det gäller den landbaserade turismen.

    Däremot tycker jag att det som ÅSUB i övrigt tar fram gällande turiststatistik är väldigt intressant. Vi ser att de totala övernattningar när det gäller camping, stugor, hotell och gästhem år 2000 var 560 000 stycken, för att år 2016 vara 421 000. Det förklaras med ett mindre omfång stugor att hyra ut. Man kan också vara positiv och säga att det har funnits en viss självsanering och att vi har höjt upp stugkvaliteten och fått färre men bättre stugor.

    Gällande hotellövernattningar så var de år 2000 188 000 för att i fjol hamna på 207 000, alltså en ökning. Det finns naturliga förklaringar där också.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Ja och när jag ser den på här jämförelsen så tittar jag alltid var det har ökat lite och var det har minskat lite. Men ser man över en 20-årsperiod så har det totala antalet övernattningarna minskat och den trenden är väldigt besvärlig.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Precis som jag sade i mitt anförande så långsiktigt är det en försämring. Därför tycker jag också att det är väldigt viktigt att de produkter vi satsar på har en bärkraft under andra tider än bara juli månad. Vi ska ha produkter som går att sälja under så lång tid under året som möjligt för att få effekt, speciellt också om landskapet eller skattemedel är inkopplat i investeringen.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Ja, det är det som jag ser som en del av problemet, man talar om att man har säsongförlängare, fiske, golf med mera, och trots det så går siffrorna ner. Det finns problem någonstans.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Toivonen, jag tycker att ledamoten har analyserat situationen väldigt bra. Jag tror faktiskt att det är första gången som jag håller med ledamotens anförande nästan till hundra procent. Jag tycker att ledamoten hittar pudelns kärna, att det är något grundläggande som är fel när det gäller marknadsföringen på Åland. Vi behöver titta på en större helhetsbild för att se vad som är problematiken.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Tack för den repliken. Jag brukar säga att jag har nog alltid rätt, men det är inte alla gånger som ni tycker att jag har rätt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Tack, talman! Tack till ltl Pettersson som lyfte upp den här frågan på bordet.

    Förra veckan diskuterade vi turismen lite grann. Jag lyfte upp mina farhågor när det gällde marknadsföringen av Åland som en destination. Jag kommer att fortsätta med det i mitt anförande nu.

    Jag anser att vi inte längre kan skylla på väder och vind. Vi måste göra någonting nu.

    Landskapsregeringen har skjutit till medel till Visit Åland i många år, ändå går siffrorna ner och det här är ingenting som har med förskingringen att göra. Så här har verkligheten varit under många, många år. Vi behöver se över systemet hur vi ska marknadsföra Åland som destination.

    Jag ifrågasätter om vi per automatik ska förlänga och tilldela medel till samma privaträttsliga förening år efter år. Vi har ändå väldigt hårda krav inom andra branscher på att satsade pengar ska ge resultat.

    Landskapets beställning måste vara tydlig. Egentligen spelar det ingen roll vem som marknadsför Åland, bara vi får en effekt som gynnar åländsk turism och att det åländska samhället får ta del av det.

    Förra veckan lyfte jag upp att jag tror att det är dags att vi behöver se över strukturerna och kanske börja upphandla marknadsföringen av Åland. Det menar jag inte enbart som en kritik mot Visit Åland. Jag tror det är dags att föra in marknadsföringen av Åland till år 2017. Jag anser att det är dags att vi börjar marknadsföra destinationen Åland och inte resan till Åland.

    Ltl Pettersson lyfte upp varför Gotland lyckas. Jag vet att inga rederier marknadsför resan utan de marknadsför destination Gotland. Varför? Ja, för att det är så som de gör.

    Idag har vi en samfinansiering av Visit Åland. Det betyder att om landskapsregeringen ger 1 miljon till Visit Åland så går 50 procent till operativa kostnader, dvs. löner, och 500 000 euro läggs på kampanjer. Om det läggs 500 000 euro på kampanjer så ska branschen också lägga in 500 000 euro. Det betyder att de enda som har råd att gå in i dessa kampanjer är rederierna och de små företagen har inte en chans gå in. Vem är det då som styr kampanjerna?

    Jag vill vara positiv och jag vet att Åland är en fantastiskt ort så varför går våra turistsiffror ner? Varför går våra hotellövernattningar ner när de går upp inom alla våra närområden? Är det kanske så att vi behöver titta på systemet, hur vi gör det?

    Visit Åland skulle kunna vara med i en upphandling som en beställande part. Visit Ålands medlemsintäkter, de pengar de får in, skulle kunna användas för att samordna och organisera och ett annat företag skulle gå in och marknadsföra Åland, det som man upphandlar. Det är kanske så att vi behöver se med nya ögon på hur vi marknadsför Åland. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg-Jansson. Jag håller inte riktigt med ltl Holmberg-Jansson. Jag tror att om vi lägger ut och marknadsför Åland utan att tänka på vårt produktutbud då tror jag att vi gynnar staden Mariehamn och ingenting av övriga Åland. När man kommer till Åland så har man ofta en orsak, i alla fall om man kommer under tiden från mitten augusti fram till första veckan i juli. Man har en orsak med sitt resande. De övriga fyra veckorna räcker det att man är på en bra restaurang här inom stadens gränser.

    Precis som jag nämnde i mitt anförande så om vi ska komma åt pudelns kärna så bör vi titta på hur vi fyller butikshyllorna med Ålandsprodukter. Alltså, hur skapar vi starka produkter? Där tror jag nog att Visit Åland kommer att ha en väldigt viktig roll, men det är vi som beställare som måste berätta vad vi vill ha.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag anser att vi har väldigt bra produkter för att fylla vår korg med idag; Smartpark, Silverskär, Stallhagen, Smakbyn och det finns hur mycket som helst som är väl värt att fylla korgen med. Utmaningen har varit att vi inte har haft någonting att sälja, men vi börjar ha väldigt mycket fina saker att sälja. Jag menar inte att det ena utesluter det andra ltl Holmberg. Jag tror innerligt att de gamla strukturerna behöver ses över.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Jag nämnde också i mitt anförande cykelprodukten som en klassisk åländsk produkt som gagnar skärgården, landsbygden och även staden. Cykelprodukten har stått ganska stilla på Åland medan det har hänt massor i Sverige. Idag är det mera vanligt med mountainbike cykelturismen än vad det är med traditionella treväxlade damcyklar. Även om vi skulle lägga 1 miljon på att marknadsföra Åland mot potentiella cykelturister så tror jag att man blir ganska besviken när man kommer hit.

    Jag tror att man måste börja inifrån och bygga utåt. Det är det jag menar med en strukturell förändring som utgår ifrån Ålands landskapsregering.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Så kan det vara. Här har ltl Holmberg och jag lite olika åsikter. Jag tror att det är bra, som jag har sagt tidigare, att vi ser över hur vi gör det. Om vi har en struktur där det ändå är Visit Åland som styr och organiserar föreningen, men att det är någon annan som hjälper till att marknadsföra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för anförandet ltl Holmberg-Jansson. Det visade rätt tydligt att det har funnits en efterfrågan att diskutera de här frågorna i salen.

    Ledamoten påpekade mycket riktigt att när det gäller t.ex. Gotland så finns där ett större intresse för Destination Gotland, som bolaget heter, att marknadsföra målet, till och med i högre grad än resan. Vi lever i en annan verklighet där resan på många sätt är målet. Vi kan inte riktigt ålägga privata aktörer att marknadsföra Åland och därmed så återstår det faktiskt bara att vi gör det själva.

    En investering i turismen är antagligen en ganska klok investering.

    Jag måste ändå ställa frågan: Tycker ltl Holmberg-Jansson att Visit Åland ska vara kvar eller inte?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tycker att Visit Åland ska vara kvar, men jag är osäker på om vi ska låta denna privaträttsliga förening få en prenumeration på pengar utan att visa resultat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Privaträttslig förening är möjligen att ta i lite eftersom man har byggt upp en struktur som till ungefär 70 procent har finansierats med allmänna medel, av det skälet att hela Åland vinner på att ha en organisation som faktiskt fungerar.

    När det gäller marknadsföring så finns det alltid en massa åsikter om allt möjligt. Mycket tydligt visas en trend där besöksantalet minskar, vilket förstås är olyckligt, men det kommer man knappast åt genom att ytterligare göra det besvärligt för Visit Åland att fungera.

    Jag tror mig veta att det här året som har varit har ställt till långsiktiga problem för Visit Åland och bilden av Åland utåt.

    Jag vet att man har jämfört Åland med hur mycket Visit Finland och Visit Sweden får. Det är jämförelse som egentligen är ganska ointressanta. Vi är små, vi måste synas utöver bruset och det kommer att kosta pengar men är en investering som är klok.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, vi måste synas över bruset. I åtgärdsmotionen står att vi behöver tillföra mera pengar. Om det skulle vara precis just nu detta år som det här var ett problem då skulle jag kunna förstå det. Men fortsättningsvis så har siffrorna gått ner de tidigare åren. Om det skulle vara så att siffrorna har gått upp och nu går de ner i år, då hade jag förstått det. Det är någonting fundamentalt fel när siffrorna bara går ner på Åland men i våra närområden så går de bara upp.

    Vi fick höra idag av vicelantrådet Gunell att vi procentuellt skjuter till väldigt mycket pengar till turistnäringen jämfört med vad våra närområden gör.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack ltl Annette Holmberg-Jansson för anförandet.

    Det har sagts här i debatten att mycket pengar har tillskjutits till Visit Åland de senaste tio åren. Jag tror att vicelantrådet pratade om 15 miljoner i sitt anförande. Men den verklighet som vi står inför just här och nu är att förskingringshärvan som uppdagades gjorde att personer vid Visit Åland tvingades sluta, andra personer slutade pga. av att arbetsförhållandena var så pass osäkra, och man tvingades skära ganska kraftigt i marknadsföringen.

    Tror ltl Annette Holmberg-Jansson att effekterna av det här inbesparingstvånget är långsiktiga eller kortsiktiga som Visit Åland nu är satt under?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Det är klart att det kommer att påverka om en förening måste sparka personer som har haft avgörande roller. Jag inte uttala mig om hur styrelsen och ledningen har tänkt när man har valt att sparka viss personal. Jag är inte rätt person att uttala mig. Det är klart att det kan märkas.

    Jag vill försöka lyfta att landskapsregeringens satsade pengar måste ge resultat även här, och om det inte gör det så måste vi börja ifrågasätta för det gör vi ju på alla andra områden. Ska detta vara någon helig ko som man inte får diskutera?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Varken ltl Annette Holmberg-Jansson eller jag vet hur styrelsen har resonerat. Det som jag och ledamoten vet är att den landskapsregering som ledamoten stöder har sagt till Visit Åland ”så här mycket pengar får ni”. Visit Åland har sagt att de har ett problem för de har haft en förskingringshärva och landskapsregeringen har sagt att de inte får mera pengar. ”Varsågod och avskeda folk eller gör vad vi vill”. Det är ganska naturligt att ett sådant agerande påverkar marknadsföringen och också bilden av Åland.

    Sedan kan jag också dela analysen att man kanske borde fundera nu om det här det förnuftiga sättet att marknadsföra Åland på, men det är en annan historia som kommer i en annan kontext. Det som man har gjort nu är att man skapar en verklighet åt Visit Åland där de helt enkelt inte kan leva för de har nämligen inte verktygen i verktygsboxen mera.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Så är det, de har inte alla verktygen i verktygsboxen längre. Jag tror ändå, precis som på alla andra områden, att vi måste titta och se om vi gör det här på rätt sätt. Kan vi göra det på ett annorlunda sätt och kan vi få mera ut av pengarna? Detta görs inom alla verksamheter just nu med tanke på de sparbeting som finns. Varför ska en privaträttslig förening vara helt undantaget från det? Om vi ger en privaträttslig förening pengar för att de har utsatts för förskingring så kanske vi också då behöver ge pengar till andra privaträttsliga föreningar som har utsatts för förskingring eller var går gränsen?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Jag håller med om mycket av det som ltl Annette Holmberg-Jansson förde fram. Frågan är om inte Visit Åland ska konkurrensutsättas när man delar ut så mycket pengar av samhällsmedel? Landskapsregeringen bör titta på det. Åland kanske inte marknadsförs på rätt sätt idag.

    Var finns samhällsfördraget mellan de rederier som har skatteundantag och samhället? Det tog jag fram för många, många år sedan. Det är tack vare skatteundantaget som man får sälja taxfree. Rederierna konkurrerar idag hårt med den landbaserade turismen och vill inte att folk ska gå iland från båtarna. Det är ju därför som det går neråt. 24-timmarsregeln är borta!

    Se på Eckerölinjen, personerna reser med samma båt fram och tillbaka och de går aldrig i land. Det är jättesvårt för den landbaserade näringen överhuvudtaget att konkurrera. Därför måste det till ett samhällsfördrag med rederierna, att man inte bara ser till sitt eget utan också ser till samhället Åland eftersom samhället Åland har ställt upp för rederierna och jobbat fram skatteundantaget.

    Det här samhällsfördraget har inte kommit fram ännu och det har jag efterlyst. Samtidigt har man också anställt icke ålänningar till de svenskflaggade färjorna, de rederierna anställer flera svenskar och våra åländska ungdomar faller åt sidan. Det här är något som landskapsregeringen måste titta på, det har att göra med turismen och Åland som destination. Det har ingenting med Visit Åland att göra, det är en mycket större fråga än så.

    Varför finns det nu så mycket pengar? Vi har just diskuterat idag att man drar in 4 miljoner från kommunerna, men man ska börja kasta pengar till Visit Åland. Ska ålänningarna få skattehöjningar för att man ska dela ut pengar till en privaträttslig förening? Det bör beaktas.

    Man kan gå in och diskutera med de som har muskler och det är rederierna som har taxfree undantaget. Rederierna bör också ställa upp. Landskapet Åland har inte tagit upp resandeavgift, men både i Sverige och i Finland tar man en resandeavgift för alla passagerare. När detta har diskuterats på Åland så blir man så känslig för rederierna, för de har det så svårt. Vi är lite fega där, och därför ska man också ställa politiskt krav på rederierna att de också ska ställa upp och marknadsföra den landbaserade turismen.

    Hur destination Åland ska vara och vem ska marknadsföra Åland behöver tittas över. Om man annonserar ut det så kanske man få nya idéer och nya synvinklar som finns i turistbranschen. Det finns många idéer i turistbranschen.

    Det är inte enkelt. Vi ska inte jämföra oss med Gotland som inte har någon taxfree turism. Rederierna på Gotland marknadsför ju Gotland men det gör inte våra rederier för deras huvuduppgift är att hålla pengarna ombord. Där har det gått snett och därför blir den landbaserade turismen illa åtgången.

    Bästa landskapsregering, det behövs inte mera pengar, det behövs lite diskussioner med rederierna. Jag tror inte att de är okänsliga för en diskussion eftersom skatteundantaget är så viktigt för hela Åland men också för rederierna. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom, enligt min mening är det en skröna att rederierna förstör den landbaserade turismen. Vi ska vara glada att vi har en avgång österut och västerut en gång i timmen dygnet runt.

    Det är tio gånger billigare för en familj med bil att åka till Åland än till Gotland. Jag tycker att vi borde ställa oss frågan: Varför är så många familjer med bil beredda att åka till Gotland när det är tio gånger dyrare än att åka till Åland? Knappast är det rederiernas fel. Vad tycker ltl Häggblom att rederierna borde göra istället? Ska vi höja avgifterna så att vi är i paritet med den gotländska turismen eller vad ska vi göra?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag kritiserade dem inte. Jag efterlyste ett samhällsfördrag mellan landskapet Åland och rederierna så att alla drar nytta av det här. Jag förstår rederierna, de tänker ekonomiskt. Kom ihåg att taxfree undantaget är en politisk fråga. Det är politikerna i landskapet Åland som äger det och då har man också möjligheter att lite ställa krav, enligt min mening. Rederierna är också lyhörda för det, men om ingen gör någonting så händer ingenting.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Nej jag håller inte alls med, inte på någon enda punkt! Hela det åländska samhället drar nytta av att vi har ett taxfree undantag där rederierna viker in via Åland. Vilka dyra transporter vi annars skulle ha överlag till vår industri, både exportmässigt och importmässigt.

    Det är upp till oss själva som bedriver turismen att fatta beslut och se vad vi ska göra för att göra det attraktivare för de passagerare som idag väljer att stanna kvar ombord jämfört med att gå i land. Jag tror många gånger att det är helt olika kundgrupper som vi pratar om, så det är ingen risk att den ena konkurrerar ut den andra.

    Däremot tycker jag nog det är fel att ge rederierna hundhuvudet för att den landbaserade turismen minskar. Vi ska vara glada åt att Åland syns i annonser och i Tv-reklam, det är värt mycket pengar som skattebetalarna på Åland inte behöva betala en cent för.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Att pedagogiskt omvända någon är svårt när mottagaren inte har den knappen intryckt. Det är svårt att omvända Holmberg, att han ska se att det borde vara ett samhällsfördrag beträffade destination Åland men också rederierna i förhållande till den åländska befolkningen, så att de åländska ungdomarna får jobba på färjorna. Det är en viktig synpunkt, att vi alla drar åt samma håll.

    Jag kritiserade inte rederierna men man måste komma till ett samhällsfördrag, vad man bör jobba för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! När man bygger samhällen och vill skapa samhällskontrakt så tror jag att det är illa med att först börja med att skapa en konflikt som i det här fallet mellan landbaserade intressen och transportörerna.

    Jag tror att åländsk turism skulle vara ganska illa ute om vi ändå inte hade alla dessa fartyg som tog turister rent fysiskt till Åland. Tänk om vi bara hade haft ett litet flygplan från varje håll.

    Samhällskontraktet är väl nog att tillsammans bygga destinationen Åland spännande och intressant ur många olika synvinklar och jobba med det som jag tidigare nämnde; digitalisering, exportmognad, generationsväxlingar, bättre destination med kollektivtrafik och annat, och inte skapa en konflikt med dem som faktiskt ser till att turisterna kommer till Åland.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Jag vet inte vad vicelantrådet avser med konflikt? Den konflikten har ju funnits under lång tid mellan den landbaserade turismen och den sjöbaserade turismen. Man tävlar ju inte på samma villkor. Restaurangerna ombord på färjorna har ju skattefrihet. Restaurangerna och hotellen i land har inte skattefrihet. Man ska komma ihåg att visst har det funnits en konflikt och det finns kritik från verksamhetsutövarna.

    Om man sätter sig ner och diskuterar samstämmigt om detta så tror jag att man når en bra lösning som gör att också turismsektorn kan öka på Åland i framtiden, utan att landskapet pumpar in mera miljoner vilket motionären här är ute efter.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Frågan om likviditeten borde väl vara utagerad vid det här laget eftersom nyheten är ute att en förlikning har skett idag och just har kommit i hamn, vilket Visit Åland har jobbat på i tio månader. Det är bara att gratulera så då klarar vi alla fall det här året. Det är detta som vi också har velat få klarhet i innan landskapsregeringen fattar några andra finansieringsbeslut.

    När man tänker långsiktigt på turismen så tror jag nog att man måste se det som en möjlighet att vi de facto ändå har så många färjor som kommer till Åland varje dygn. Det är ju ändå ett sätt att få hit turister. Sedan måste vi bli bättre på att nischa oss när det gäller golf, fiske, konferenser, evenemang och litteraturdagar och sådant som faktiskt ser till att vi får människorna att gå i land.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! De som har mest pengar och största muskler beträffande turismen, det är rederierna. De har möjlighet att marknadsföra Åland på ett utomordentligt sätt och det har de gjort mycket. Men deras största intressen på senare år, eftersom 24-timmarsregeln togs bort, är att de ska vara ombord så mycket som möjligt och det drabbar den landbaserade turismen.

    Om man sätter sig ner och diskutera det här så tror jag att man kan nå lösningar. Allt som räknades upp här, så jag förstår inte varför inte landskapsregeringen jobbar för motorsporten som Gotland ring t.ex.? Gotland ring är från början av april till slutet av oktober, men det är man politiskt emot och det har beklagligtvis varit motvind länge.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Tack till ltl Jörgen Pettersson som tog upp den här diskussionen. Tydligen finns det ett uppdämt behov att lufta de här tankarna om hur vi ska se på turismen och marknadsföringen i framtiden.

    Landskapsregeringen har tagit ett beslut i sitt regeringsprogram att turismen ska ses som en basnäring. Då får man också ställa vissa krav på landskapsregeringen när det gäller marknadsföringen.

    Vi har en marknadsföringsorganisation idag som heter Visit Åland och den fungerar efter de önskemål som har getts från branschen hittills. När det gäller mängden pengar som Visit Åland ska få till marknadsföringen så kan man alltid ifrågasätta. Man kan diskutera länge om det är på rätt sätt som vi marknadsför Åland idag.

    Dessvärre tror jag inte att det är i det här forumet som vi ska diskutera hur vi marknadsför, det är nog branschen i sådant fall och inte vi i lagtingssalen. Branschen måste veta bättre än vad de flesta i den här salen vet i varje fall om turismen. Det finns några som är inom branscher som vet ungefär vad det handlar om. Med de flesta är inte så kunniga tror jag.

    Själv har jag varit med i branschen sedan 1992 och satsade då allt på gång och har sedan dess drivit min anläggning. Under den här resans gång från 1992 till idag så har det skett stora förändringar när det gäller krav på stugor. Vicelantrådet tog förtjänstfullt upp orsaken till att stugturismen har gått ner. Förr var det så att inom jordbruket hade man turismen som en binäring och varje vinter byggde en händig jordbrukare en stuga och så hyrde han ut den efter de krav som ställdes då. De stugorna är idag ur tiden, de är delvis för små och delvis har de inte den standard som gästerna frågar efter och därför har åtminstone uthyrningen av stugor tappat väldigt mycket. Det är flera stuganläggningar idag i Eckerö har lagts ner och flera kommer att läggas ner och inte byggs det nya i samma takt som de läggs ner.

    Idag när gästerna kommer till stugan så det första som barnen frågar efter när de stiger ur bilen är koden till wifi. Det är lekplatsen idag, plattan, så att föräldrarna kan få barnen att hålla sig lugna. Förr var det inte på det viset. När jag startade så räckte det med att man hade en lekplats och en bra badstrand. Idag är det fullt sjå för föräldrarna att få barnen ner till stranden.

    Det har skett förändringar över tid. Har man inte varit med och anpassat sig och investerat i de förändringarna så då är man ur tiden och då får man hyra ut 4-5 veckor under högsäsong för det blir inte mera. Det är en orsak till tappet, åtminstone inom stugturismen.

    När det gäller investeringar i nya stugor så har jag också provat på det så att jag vet vad det kostar. Att bygga upp en stugby idag ifrån scratch tror jag att ingen gör, inte med vanlig finansiering; banklån och egna medel, det går inte ihop.

    Då finns alternativet som man gjorde ute i Geta, man bygger upp och säljer ut stugorna. Då när de byggdes så hyllades det väldigt mycket som revolutionerande. Jag vet inte idag om man frågar allmänheten vad de tycker om den satsningen. Kanske det inte blev så lyckat som man hade tänkt sig? Men stugbyn är där och den tar dit folk, men jag tror inte att den har förlängt turistsäsongen.

    Sedan har vi ett problem och det har jag påpekat många gånger, det är skärgården. Varför kan vi inte utveckla den åländska skärgården? Man ska kunna marknadsföra skärgården på ett sådant sätt så att den lockar turister. Det är inte många som kan uppvisa en sådan skärgård. Men vi har problemet med turlistorna. Man kan inte boka en resa idag från A till B. När turisterna bokar idag så ska man också veta att man inte kan boka på skärgårdsfärjorna, det måste man ta tag i själv, det är väl kanske lite komplicerat och man väljer helt enkelt bort det.

    Jag vill nämna den förlängda säsongen som många pratar om, det är fiske och andra evenemang som kan ordnas. Fisket har egentligen stannat upp. Fisketurismen har inte utvecklats i den takt som man kanske skulle vilja. Jag vet inte vad det beror på. Jag vet att det är flera anläggningar som har dragit ner när det gäller uthyrning till fisketurister för det är en ganska stor investering med båtar och snurror. Den inriktningen startade väl egentligen med alldeles för låga priser och det är väldigt svårt att puffa upp priserna och fortfarande få turister.

    Det är vintersäsongen som är helt död. Totalt död! Jag har själv personligen vinterbonade stugor som turister skulle kunna bo i under hela vintern, men anläggningen står tom. Jag har provat med att ha vissa stugor uppvärmda hela vintern för att se om det skulle locka. Men tyvärr, en weekend eller något sådant, det ger ingenting utan det blir en kostnad istället.

    Sedan har vi gjort investeringar under årens lopp. Vi har Eckeröhallen, vi har curlinghallen och detta har haft en förbättring för vissa anläggningar. Men Eckeröhallen hade inte den genomslagskraft som man pratade om i begynnelsen när man presenterade det här prospektet, att hallen skulle medföra att alla stugor och hotell både i Mariehamn och ute på landet mer eller mindre skulle vara fyllda. Tyvärr blev det inte så, men några anläggningar har dragit nytta av hallarna och det är ju bra, men det har inte gett den effekten. Curlinghallen är en helt privat satsning som har varit väldigt positiv och väldigt gynnsamt. De har t.o.m. provat köra under sommaren. Curlinghallen är en helt privat satsning, förstås med insats av lite allmänna medel. Curlinghallen har visat sig vara en säsongsförlängare för vissa anläggningar.

    Herr talman! Jag ser att jag har gått över tiden. Jag ska försöka avsluta, men när man är inne i den här branschen så är det mycket som man vill pratar om. Jag ska försöka korta ner mitt anförande.

    Att förlänga säsongen inom den här branschen är inte lätt. Under mina år i den här verksamheten har jag provat på det. Vi står på samma ruta som vi gjorde tidigare. Vi har t.o.m. tappat, för förr på våren hade vi busslaster med skolelever som kom till Åland och det var en säsongförlängare. Hela den verksamheten är borta i och med att man drog in alla medel för avslutningsresor som man förr gjorde på den finska och svenska sidan. Det finns knappt en buss idag som kommer. Många anläggningar levde på busslasterna helt enkelt, det gav det sista nettot.

    När landskapsregeringen tittar på fortsättningen av Visit Ålands så formen och hur det ska vara i framtiden ska jag inte blanda mig i, men vi behöver ha en organisation om vi ska marknadsföra turismen som en basnäring och då måste vi fortsätta på något vis. Jag tror inte man löser problemen totalt med att lägga ut detta på anbud och entreprenad. Vi kan få marknadsföringsföretag som överhuvudtaget inte känner till Åland och jag tror inte att det är bra. Det är min åsikt. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Eklund för ett väldigt sakligt och insiktsfullt anförande. Man måste skilja på vad som är marknadsföringens uppgift och vad de kan åstadkomma och om man inte har en destination som håller måttet och som vi faktiskt har att sälja. Där måste man lite separera. Allt är inte bara marknadsföringens fel utan det som har hänt med stugturismen, som har varit ett väldigt starkt kort för Åland, är precis detta som ltl Eklund sade och det är ingen överraskning. Det har pågått i många, många år, stugturismen har bytt skepnad och vi är kanske inte längre helt uppdaterade med vad gästerna och kunderna vill ha.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Vicelantrådet har helt rätt. Generationsväxlingen inom stugturismen har gjort att de som hade det som binäring tidigare med 3-4 stugor som de hade byggt och nästkommande generationer har inte tagit vid helt enkelt. Det finns ingen lönsamhet i det. Att förändra stugorna till dagens standard så det fordrar ganska stora penninginsatser och då bryr man sig inte om det. Man kanske hittar ett alternativ där man hyr ut på årsbasis istället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, herr talman! Tack ledamoten för ett väldigt välformulerat inlägg. Jag håller med om i stort sett allting.

    Jag blev lite fundersam dock, ledamoten tog upp en lösning för turismen i skärgården att problematiken sitter i bokningssystemet. Jag hävdar istället att det är tillgången på möjligheterna att komma ut i skärgården som måste förbättras. Att förbättra dessa möjligheter finns med det framlagda kortruttssystemet som vi startar upp, bygger ut och vi kortar av avstånden till skärgården och mellan de olika skärgårdskommunerna, vilket gör att det kan bli en ökad trafik mellan öarna.

    Jag har också uppfattat det som att ledamoten inte riktigt står bakom den här kortrutten.

    Talmannen

    Innan talmannen ger repliken vidare vill jag återigen påminna om att den åtgärdsmotion som vi nu diskuterar har rubriceringen ”Destinationsmarknadsföring”.

    Jag ger möjlighet för ltl Eklund att besvara den ställda frågan, men sedan behöver vi gå tillbaka till destinationsmarknadsföring.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Det här är ingen kortruttsdebatt nu så jag tänker inte svara på det.

    Jag vidhåller att det är bokningsmöjligheterna som är bekymret. Jag har pratat med många turister som bor i mina stugor och som skulle vilja fara en dag ut i skärgården. Det första de frågar är hur de ska boka. Hur kommer vi dit? Då redan är det något fel om det inte tydligt finns i marknadsföringen på vilket sätt man kommer till skärgården om man vill göra en dagsresa eller om man vill bo en vecka där. Då är någonting fel!

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Jag ska försöka trassla mig tillbaka till ämnet. Det är väldigt viktigt att vi får en destinationsmarknadsföring för Åland och för den åländska skärgården, det är helt givet. När vi gör det så kanske det till och med är på det viset att förbättrade kommunikationer både till Åland, inom Åland och inom den åländska skärgården är viktiga.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tillgängligheten är alltid viktigt men jag tror inte att det hjälper. Det finns nog sådan trafik idag. Det ska finnas tydliga turlistor och hur man tar sig till destinationen. Problemet är inte att det inte är tillräcklig turtäthet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Eklund för ett som vanligt välbalanserat anförande. Jag håller fullständigt med om det mesta.

    Vi ska inte här politiskt berätta hur vi ska marknadsföra Åland, men däremot ska vi vara hyfsat överens och vara tydliga med vilken effekt vi vill få för den miljon som vi pytsar iväg. Jag tror heller inte att vi behöver bekymra oss om att vi har dålig beläggning vintertid. Vi behöver bekymra oss om att vi har väldigt dålig beläggning från april till oktober. Det är inte många turistföretagare som är nöjda med sin säsong, varken vår eller höst, och det är ändå en tid på året när sannolikheten att man ska kunna få en gäst boende hos sig är större än på vintern.

    Det måste vara en tydlig beställning från oss politiker om vad vi vill att turismen ska bestå av och då tror jag också att det ska vara produkter som kommer hela Åland till gagn och där kan cykelprodukten var ett praktexempel.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det är klart att man kan göra en beställning på att få effekt av marknadsföringen. Alla som marknadsför vill alltid ha effekter. När antalet stugor sedan samtidigt minskar så är det väldigt svårt att öka antalet gästnätter per stuga, när det finns ett visst antal. Vi kan inte kompensera bortfallet, så det spelar ingen roll vilken marknadsföring vi har.

    Som jag sade i mitt anförande så tänker jag inte blanda mig i hur man marknadsför för det är inte vi som är kunniga inom den branschen. Kanske landskapsregeringen och Visit Åland borde föra en diskussion om vad man vill uppnå med marknadsföringen. Visit Åland har nog försökt att hitta rätt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Det är helt riktigt. Jag tycker att den här diskussionen som har varit den här eftermiddagen har varit väldigt positiv. Jag tror att de allra flesta vill samma sak. Jag tyckte också att det var ett glädjande besked som minister Gunell kom med, att de nått en förlikning kring Visit Åland härvan. Mycket tyder nu på att man kan börja titta framåt och vädra morgonluft.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det har helt klart varit en tung tid för Visit Åland p.g.a. den här förskingringen. Det är bra nu om man har rett ut det här och kan rikta arbete framåt på marknadsföringen och destinationen så att man kan glömma den här delen av bekymren som har varit.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! I slutet på 90-talet hade jag i Eckerö en restaurang med café och minilivs. Under den tiden vällde folk av båten. Vi hade 600-700 luncher på dagarna. Hela samhället levde, det fanns två butiker och det fanns kaféer, barer och flera banker. Idag finns ingenting. Någonting har hänt! Jag förstår att ltl Eklund inte kan svara på det.

    Jag håller med om att det är en utmaning med generationsskiftet som förekommer inom turistbranschen. Jag tror att vi kanske behöver, precis som inom jordbruket, se om vi behöver stöd och möjlighet till investeringslån och dylikt. Turismbranschen är också en osäker bransch att ge sig in i och det är stora investeringar som ltl Eklund var inne på.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Så är det. I Eckerö har vi ingen butik, vi har ingen bank idag. Som ledamoten sade så förr måste man gå i land när man skulle resa vidare och butiken nere i Berghamn levde på dem som gick rundgång och ombord igen. Den möjligheten är borta i och med att passagerarna får stanna ombord idag. Passageraren förtär och äter ombord och de handlar inte heller någonting i land. Visst har vi tappat, det är helt klart.

    Jag vill också vara tydlig med att de stora rederierna på Åland idag vars båtar går till Eckerö och Mariehamn så visst är de med och marknadsför. De marknadsför mina anläggningar via katalog och internet. Det är fel att säga att de inte har ett uppdrag.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Nej, det var inte det som jag menade i den här replikväxlingen. Jag menar att någonting har hänt. Varför har Eckerökärnan dött? Om man jämför med och hur det var i slutet på 90-talet så då blomstrade Eckerö. Det var folk precis överallt. Man kom med båten på morgonen och for på kvällen. Det var som att komma utomlands, det var folk överallt och idag finns det inte ens en butik. Någonting har hänt.

    Ja, vi har stora utmaningar. När det till exempel gäller Booking.com, som är ett företag över hela världen, så finns det möjligheter. Kanske det öppnar dörrar? Idag har vi faktiskt turister som kommer till Åland från hela världen och de hade aldrig hittat till Åland om de hade gått via ett rederi. Idag går man in på Booking.com och ser ”vad är detta för ö? Dit far vi!”. Att förstå att man måste gå via ett rederi för att kunna boka en stuga på Åland, så det är ganska långsökt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, det finns ju marknadsföringsmöjligheter idag med alternativa förmedlare som marknadsför, t.ex. Booking.com är en men det finns ju andra också. Det påverkar kanske de turister som kommer längre ifrån än från Finland och Sverige. Det är bra, men jag tror fortfarande ändå att rederierna gör sitt jobb i det här fallet, åtminstone anser de som har förmedling via rederierna det.

    Fast vi har tappat butik och bank så tycker jag nog att Eckerö lever. Vi har restauranger hur många som helst. Det finns ingen kommun på Åland, förutom Mariehamn, som har så många restauranger att erbjuda. Den servicen finns kvar och den är ju viktig. Men det är illa nog att vi inte har en affär förstås, det är helt klart.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, herr talman! Jag tycker att det är en väldigt intressant diskussion som förs kring destinationsmarknadsföring.

    Det som man egentligen inte alls i den här debatten har diskuterat, och som jag personligen tycker att är väldigt intressant, är kryssningstrafiken.

    Vi har 2 miljoner plättvändare som inte alls kommer i land. Vi har från åländsk sida, Visit Åland, och framförallt också från stadens sida lyft fram att man borde som börja satsa mera på kryssningstrafiken.

    Det har visat sig att vi också har problem med att vi ökar kryssningstrafiken. Vi har ett samarbete med Visit Åland där vi tillsammans med Mariehamns hamn anställde en person som skulle jobba för att öka Mariehamn som destinationsmål och Åland som destinationsmål. De nådde man några problem som jag tror att vi här i lagtinget nog tillsammans bör fundera på hur vi kan åtgärda, det är delvis också inom vårt område.

    Ett av de största problemen som gästerna upplevde är problemet med våra guider. Vi har inte tillräckligt stort antal guider och inte tillräckligt kompetenta guider, tyvärr. Vi ser alltså en generationsväxling där och det påverkar också Åland som destinationsort.

    Nuförtiden kräver dagens turister en ganska lättsam och inspirerande underhållande guide som förmedlar information. Guiderna är också Ålands ansikte utåt.

    En uttryckte sig så här när vi intervjuade dem om den här problematiken. De hade upplevt att om du har pengar så investera dem i guiderna. Det är den bästa investeringen du kan göra. Det är guiderna som våra turister först träffar. Vad är det som de får höra?

    Kanske landskapet, via Ålands yrkeshögskola eller via gymnasiet, borde utbilda eller kanske ordna en extra kurs för sommarjobbare? Man borde försöka få unga, inspirerande och kunniga guider så att vi kan sätta en extra växel in i den här verksamheten.

    Det som man också var bekymrad över, i den här undersökningen som vi tog fram, var bemötandet. När nya kulturer kommer till våra butiker och till våra destinationer så upplever vi en kultur som kanske inte vi västerlänningar alltid är vana vid.

    Jag vet själv när jag var till London så var jag väldigt förvånad. Jag skulle beställa någonting. Jag är van att an på finskt vis går dit och säger: ”Can I have a cup of coffee? De svarade genast med att fråga hur min dag har varit, hur jag mår och sådana artighetsfraser till att börja med. Där tror jag man kanske borde sätta en extra växel kring hur man ska bemöta turister från olika kulturer. Vilket bemötande förväntar man sig om man är från England, från Frankrike eller från Tyskland så att de ska känna sig väldigt välkomna och prata gott om destinationen?

    Det som vi däremot, enligt den här rapporten, är väldigt bra på är produktutveckling och paketering. Men vi behöver konstant utveckla den paketeringen så att vi får ihop de åländska livsmedlen och den åländska helheten. Om man kommer till Mariehamn som destination så kanske man också vill se Silverskär, Klobben eller ta en tur på Albanus. Hur paketerar vi? Hur samarbetar vi inom turistnäringen? Vem tar hand om det här paketerande? Eller är det så som det är nu att det är lite ad hoc beroende på vem som känner varandra och vem som har kunnat hitta bra samarbeten? Här skulle vi som liten region kunna bli hemskt mycket mera effektiva.

    Här är också det lokala samarbetet viktigt. En rederirepresentant sade: ”Hamnen är dörren och destinationen är huset. Man kan inte förstora dörren hur mycket som helst utan att göra anpassningar till huset.” Alltså, målet är att öka antalet anlöp, det är ett politiskt mål som en stor del av oss har. Vi vill ha mera kryssningsfartyg men vad klarar Mariehamn av att ta emot ur ett hållbarhetsperspektiv? Det här är en politisk diskussion som vi också måste börja föra, för det får konsekvenser för det åländska samhället.

    Vi saknar en ansvarsperson. Vem är egentligen ansvarig för hela den här turistnäringen? Är det Visit Åland eller vem är det?

    Slutligen vill jag lite diskutera ekonomiska siffror. Hur mycket pengar lämnar kryssningspassagerarna? Ja, den här statistiken har vi också tagit fram. Det är ganska svårt att göra egna undersökningar, men i genomsnitt spenderar en kryssningspassagerare 79,22 euro i varje hamn. De här betyder i runda slängar att av de inkomna fartyg som vi har haft i år så skulle intäkterna det här året ligga på 500 000 euro som de lämnar efter sig och som går direkt in till näringen.

    Jag läste av någon skribent i tidningen att skulle vi dessutom ha en hållbarhetsavgift på bara 1 euro för alla plättvändare som går igenom tunneln i Mariehamn, 2 miljoner människor som bara går igenom, så börjar det bli ganska mycket pengar som kan gå direkt in till att marknadsföra destinationen Mariehamn. Förutom att det ger reda pengar så hjälper det också de åländska näringsidkarna att utveckla sina produkter och kunna samarbeta, med det ger också ett otroligt liv i Mariehamns centrum.

    År 2016 mätte man i antalet besökare Mariehamn. Man kunde konstatera att de gånger som vi i Mariehamn hade internationella kryssningsanlöp så hade vi rekorddagar när det gäller folk som kom in i butikerna och även i försäljning. Det påverkar hela kassan men också stämningen i stan. Kombinerar vi detta med bussar som transporterar turisterna ut till hela Åland så kan vi på den här gemensamma holmen gynnas väldigt av en sådan här marknadsföringssatsning.

    Det är en intressant debatt. Jag vill tacka motionären. Jag hoppas på nya tankar och samarbeten. Det är faktiskt också vi ålänningar och lagtinget här som har möjligheter att, via lagstiftning och via utbildningsenheter, kunna påverka och hjälpa, även via näringsavdelningen och näringsministern.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Kemetter. Jag skriver under allting gällande kryssningstrafiken. Jag tycker att det är jätteroligt att stå i hamnen och titta på när kryssningsfartygen töms och de åländska bussbolagen kör till höger och vänster och sköter logistiken till alla utflyktsmål som finns på menyn. Det som är bra med kryssningstrafiken är att den tar inte bort bilplatser, den tar inte bort hotellbäddar utan den är bara plus på sista raden.

    När det gäller guiderna och att det finns för få guider så är det Ålands guideförening som hanterar det här. Jag undrar, är det ett problem enbart när vi har kryssningsfartyg som besöker Åland eller är det ett generellt problem? Ibland kan det vara farligt att försöka minska på topparna för då skapar man en situation som är ohållbar resten av året.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag ska inte säga att jag är expert på allt det här. Jag hänvisade till den här rapporten som har tagits fram. Jag upplever att vi är i en process, en förändringstid, där kunden kräver mera och mera av sina guider. Det är inte så som förr att man satte sig i en buss och så lyssnade man på en trevlig äldre dam som berättade. Många av oss har varit ut och rest och det ska vara lite humorinslag, det kanske ska vara lite teater och man ska få folk att skratta. Guiden är en del av hela upplevelsen. Vi saknar en sådan här utbildning samt att vi ser ett generationsskifte och sedan krävs det oerhört viktiga språkkunskaper. Det är väldigt krävande att vara guide idag för att kunna ha det här målet. Det har faktiskt lett till att flera framgångsrika kryssningsdestinationer helt och hållet har gått in för att utbilda sina egna guider.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! I sitt anförande förde ltl Kemetter fram frågan om avgifter för alla de passagerare som aldrig går i land i Mariehamn. Jag tycker att vi vara försiktiga med en sådan avgift. Våra två stora färjerederier har det väldigt tufft att klara sig idag. Väldigt tufft! Vi ska vara glada så länge de tycker att det är mödan värt ekonomiskt att besöka Åland så ofta som de ändå gör. Jag tycker att vi ska dra nytta av dem på andra sätt istället. Vi har mycket kvar att hämta.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker att det är ett intressant resonemang. Kanske det inte är en avgift som man skulle lägga på rederierna, utan snarare när man går här igenom så kan man välja att bidra till Östersjön genom att sätta 1 euro i kollekten och på det sättet kunna få en hållbarhetssumma som kunde gå direkt in i det som faktiskt sker här i Östersjön. Det hänger också kraftigt ihop med tanken kring hållbar turism. Jag skulle inte vara så bestämd, ltl John Holmberg, med att genast säga nej, utan snarare tänka framåt. Kanske vi hittar gemensamma lösningar?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Ltl Kemetter pratade dels om språk- och kulturkunskaper och dels om behovet av guider och en annan syn på service ute bland våra butiker och restauranger. Ltl Kemetter sitter ju också som viceordförande för Ålands gymnasium. Hur ser ledamoten på den frågan, kan man kombinera och använda Ålands gymnasium? Jag tycker framförallt att man kanske kunde göra en sammanbindning mellan SFI-utbildning och turistutbildning.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack för den frågan, ltl Ingrid Johansson. Det är helt klart att vi diskuterar utbildningsutbud. Inom yrkesutbildning, förutom Handels, finns en ypperlig möjlighet att plocka in sådana här delar. Ja, utbildning är viktigt.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Det skulle vara intressant om man inom gymnasiet kunde se på detta. Många av de krögare som man pratar med säger att problemet inte är juli månad utan det är när skolorna är igång som det är ett stort problem att få personal till olika turistrestauranger. Under maj och september är det allra svårast att få tag på kvalificerad personal. Ett samarbete med mycket arbetsplatspraktik, svenskautbildning och god service skulle kanske vara ett paket värt att titta på.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är viktigt att man är serviceminded, att man förstår olika kulturer och hur man ska bemöta dem. Jag blir själv förvånad över hur otroligt artig man ska vara bl.a. i den anglosaxiska kulturen och man glömmer bort det ibland. När man möter andra kulturer så är det inte lika krävande. Att kunna känna och hitta servicen för att kunderna ska vara nöjda i butikerna eller i restaurangerna är oerhört centralt för att man ska uppnå de mål som turisterna har.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det fanns många goda inslag i ltl Sara Kemetters anförande, men sedan fanns det nog också en liten bomb, tycker jag, att ledamoten vill införa landskapsskatt. Hon säger; ”vi socialdemokrater kan tänka oss en landskapsskatt”, alltså en resandeskatt. I förslaget som lades fram här så var det 1 euro per picknickresenär, om jag förstod saken rätt. Min kompletterande fråga till ledamoten är: Står hela det socialdemokratiska partiet beredda att införa landskapsskatt? Ni har ju redan aviserat en skatt på fiskevårdsavgifter och nu kommer nästa skatt, landskapsskatt på resande.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är tråkigt att vtm Veronica Thörnroos nu vill göra det här till en negativ upprivande debatt när jag försökte vara konstiga och ha goda framåtsyftande tankar.

    Socialdemokraterna är inte främmande för den tanken att betala för att Östersjön ska må bättre. Sedan om det är en frivillig avgift eller om det är en hållbarhetsavgift måste vi diskutera. Men vi är inte främmande för att vi måste börja satsa för att Östersjön ska bli ett renare hav igen.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det fanns ingenting i ltl Sara Kemetters huvudanförande som andades någonting om att en landskapsskatt, resandeavgift, skulle gå till att rädda Östersjön. Det är en efterhandskonstruktion, vågar jag säga, som kommer nu här i repliken. Ledamoten sade att socialdemokraterna är beredda att införa en ny skatt och denna gång på resande.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker faktiskt att vtm Veronica Thörnroos är ganska osaklig när hon sätter ord som jag inte har använt i min mun. Jag vidhåller fortfarande att jag nämnde en hållbarhetsavgift och jag pratade om plättvändarna.

    Jag tycker att vi måste börja diskutera hur vi ska rädda Östersjön. Det är ingen efterkonstruktion, utan jag försökte vara kreativ och hitta nya lösningar för att komma i mål i hamn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Då fortsätter vi den kreativa ådran. Tänk om vi tog betalt, 1 euro, för alla som inte stiger i land och så betalar vi 2 euro för alla som stiger av. Kanske vi då kan lösa problematiken som vi har haft här under hela dagen?

    När det gäller service så har Ålands näringsliv under 2016 och 2017 genomfört ett EU-projekt, ”Välkommen in”. Det var ett projekt som erbjöd utbildning, kundservice och försäljning till olika näringsidkare och personal i företag runtom på hela Åland. Det var 400 utbildningstimmar och 400 deltagare. Men det var inte så mycket folk från turismbranschen som var med på den här utbildningen, men dock från detalj- och restaurangbranschen. Utbildningen kostade ingenting. Det här är något som vi skulle kunna försöka få till igen via Ålands näringsliv och mera satsa krutet på turismbranschen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg-Jansson för att hon kom tillbaka till det här positiva. Vi måste prata lite mer positivt här i salen tror jag.

    Vi har faktiskt diskuterat - man kunde säga att det är en tanke kring hamnavgifter – att de rederier som faktiskt släpper sina kunder i land kanske kunde få en lägre hamnavgift.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, talman! Först vill jag gå in lite i det föregående anförandet. Jag tänker inte gå med i auktionsbuden om avgifter.

    Jag tänker gå in på det som ltl Kemetter nämnde om guideutbildningen.

    Den 29 juni beslöt Ålands landskapsregering att ge direktionen för Ålands folkhögskola i uppdrag att utforma en guideutbildning i samarbete med föreningen Ålands guider och i enlighet med Ålands guideförbunds krav på utbildning. Vi har den 13 augusti tagit ett beslut i folkhögskolans direktion att vi är positiva till det. Vi kommer att jobba för det, men däremot har vi redan antagit budgeten så i så fall måste det komma en tilläggsbudget. Men folkhögskolans direktion har fått uppdraget och jobbar med en guideutbildning när det gäller det som ltl Kemetter funderade på.

    Talman! Marknadsföringen av Åland är viktigt för Ålandsnavet, Ålands näringsliv.

    Jag håller med ltl John Holmberg om att man måste se långsiktigt på vad vi vill med vår turistnäring. Vilka är våra turistbesökare om tio år? Vilka är målgrupperna och hur ska vi komma dit?

    Min uppfattning är att vi ska ha visioner och vi politiker ska lägga målet. Men jag är inte så säker på att det är vi som ska vara med och lägga vägarna till målet. Jag tror att näringen vet bäst själv. Ska vi inte höra med näringen om hur vi kommer fram till målet och att Visit Åland få vara med och staka ut vägen? Vilken är vår framtida turism? Vilka områden ska vi satsa på?

    Framförallt, var kostar det långsiktigt? Vi har en turiststrategi som gäller fram till år 2022. Följer vi den, går vi åt det hållet? Följer vi turiststrategin?

    Ltl Jörgen Pettersson nämnde i sitt anförande att vi ska finansiera Visit Åland långsiktigt, men i klämmen så pratar vi om tilläggsbudgeten. Ser vi på turiststrategin 2012-2022 så har vi prioriterade marknader och målgrupper. En grupp är ”Active family”, familjer med intressen för kultur, naturupplevelser och olika sportaktiviteter.

    Vad erbjuds inom kulturen? Det är också upp viktigt att vi stöder kulturupplevelser genom PAF-medel så att det finns evenemang här.

    Hur går vi vidare med Bomarsund? Jag har gett upp. Varje gång ett parti är i opposition så frågar de var satsningen på Bomarsund är, men sedan när de sitter i regeringen så är det ingenting. Det är för lite som händer när vi pratar om Bomarsund.

    Vad gör vi turistmässigt när det gäller naturen?

    Hur många sportevenemang har vi och vad erbjuder vi?

    Är det marknadsföringen som det är fel på och som brister? Jag tror inte det.

    I somras kontaktade en svensk simförening mig och sade, ”Göte vi kommer inte i augusti”. Jag frågade varför de inte kommer. De sade att det var så dyrt att komma till Åland, det hade blivit så mycket dyrare det sista året och de for någon annanstans.

    Det är inte i marknadsföringen som det brister. Det är mycket av allt det här andra, bara att ta sig från hamnen till anläggningar, vad kostar det? Vi kanske behöver titta på detta om vi jämför med en svensk stad. Vad kostar det ta sig till en anläggning från en svensk tågstation? Vad kostar det t.ex. för en simförening att ta sig från hamnen till en anläggning här? Detta skulle ha gällt 20 personer som skulle ha varit här en vecka, men de for istället på träningsläger till en svensk stad.

    Vill vi ha kultur så är det viktigt att vi stöder de kulturella arrangemangen. Erbjuder vi våra turister att komma hit enligt vår strategi och erbjuder vi utbuden?

    Avslutningsvis vill jag säga, låt oss nu lyfta lite blicken, se framåt på vår turiststrategi och kom med konstruktiva idéer på hur vi ska komma till målet! Det viktiga är att det inte är vi som stakar ut vägen mot målet, utan framförallt att vi ser på om vi kan hjälpa finansieringsmässigt mot målet.

    Tidigare pratade man om verktygen i debatten. Verktygen för mig är utbuden som vi har att erbjuda.

    Nu tycker jag att det verkar som om man vill åt budbäraren, marknadsföringen eller via vår sjöfart. Men vilka utbud har vi att erbjuda dem som vill komma hit? Är det långsiktigt hållbart dit vi går? Nu sitter vi här och tittar på det här istället för att se hur vi ska stöda för att få utbud på Åland så att människor vill komma hit.

    Det har tagits fram en strategi fram till år 2022. Har vi de turistiska utbuden? Har vi infrastrukturen som gör turist-Åland tillräckligt attraktivt? Vi bör titta och fundera på detta.

    När vi pratar om att utbud så har vi skördefesten i helgen, då kommer folk för vi har något att erbjuda och då är det lättare att marknadsföra Åland. När vi tittar på marknadsföringen så behöver vi också ge dem någonting att marknadsföra. Tack, talman.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för anförandet ltl Winé. Det är rätt tydligt att målbeskrivningen är att vi ska skapa innehåll i turist-Åland.

    Låt mig komma med ett exempel. Den kanske berättelsemässigt coolaste kommun som vi har på Åland är Sund, en kommun som jag tror att ltl Winé är välbekant med. I Sund har man världens chans att skapa destinationer och en berättelse kring destinationen.

    När man går in på kommunens hemsida så finns det mycket riktigt kommuninformation. Där finns faktiskt fyra radar som inte säger någonting om Bomarsund, om Kastelholm eller om den otroliga historien som finns. Det går en länk till utställningen på Telegrafen och öppettiderna och klickar man på den länken så säger den att sidan finns inte. Med det vill jag säga att vi bär alla ett ansvar för att berätta storyn om Åland.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag håller med ltl Pettersson, vi har alla ett ansvar. Tidigare var det någon från ltl Petterssons parti som pratade om lilla Sund. Det är så att vi klarar inte av att hålla och stärka näringslivet i vår lilla kommun. Vi har inte den styrkan att jobba med det. Vi ser att det här är någonting som man bör jobba med och alla har ett ansvar. Jag håller med, vi skulle kunna göra det mycket bättre. Vi har hela tiden i många år nu pratat om att vi i Sund vill stärka näringslivet och vi vill utveckla näringslivet, men vi har inte kraften att göra det. Vi är så få och vi jobbar alla redan mycket.

    Vi har tittat på ett näringsutskott i kommunen, men det blir mest bara prat för vi har inte styrkan att gå vidare med det.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det där är ju nonsens för att uttrycka det rakt. Det är alldeles omöjligt att man inte skulle räcka till att berätta om sin kommun och om de sevärdheter som där finns. Det här är faktiskt ett ganska starkt argument för att Visit Åland behövs och kanske t.o.m. borde bredda sin verksamhet för att verkligen uppmuntra folk att berätta om det som de har. För vem ska berätta om Kastelholm och Bomarsund om inte Sunds kommun som ju har pengar att tjäna på att stärka storyn om det så finns. Man hävdar att det inte finns resurser, det är helt omöjligt, det är inte ett argument för det krävs verkligen inte så mycket för att göra mera innehåll i sin egen vardag. Det är ju livet som det handlar om och som man ska fylla med verksamhet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag håller med ltl Pettersson. Det är Visit Åland som har ansvaret, det är de som ska jobba och marknadsföra Åland.

    Jag var i helgen i Danmark och många kom fram och pratade om Åland och att resa hit. Inte en gång nämnde de Sund, men de nämnde Bomarsund och de nämnde slott. Vad googlar de först på? Åland eller Sund? De googlar på Åland och slott, och sedan kommer vi. Jag håller med om att vi kan bli bättre. Jag tar det med mig.

    Jag håller definitivt med ltl Pettersson att vi behöver bli starkare på att hjälpa Visit Åland och då måste vi också ha utbud. Vi har utbud men sedan gäller det vem som gör marknadsföringen. Om Visit Åland säger; ”vi vill gärna hjälpa er i Sund för ni verkar inte riktigt ha styrkan till det”. Jag lovar att vi säger inte nej. Vi är öppna för konstruktiva förslag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund

    Herr talman! Det här är en viktig debatt. Den är speciellt viktigt med tanke på att turismen ska vara en basnäring här på Åland.

    Om vi ser historiskt vad turismen har betytt för vår välfärd, sysselsättningen och vårt samhälle så är det väldigt viktigt att vi tänker på hur det också ska kunna vara så i framtiden. Vad kan vi göra för att turismen ska ha en god framtid? Vi måste ta till vara den potential som de facto finns internationellt inom den här branschen.

    Orsaken till att jag begärde ordet var ltl Göte Winé som pratade lite grann om Sund och Bomarsund och sedan tog också ltl Pettersson upp det.

    Herr talman! Jag vill ändå börja lite positivt. För att en destinationsmarknadsföring ska vara lyckad så krävs det att man har någonting bra att marknadsföra, så att man lever upp till det när kunderna kommer.

    Det krävs också att vi har en förnyelse kontinuerligt i den åländska turismbranschen, att det görs investeringar. Vad är ägget och hörnan? Ska vi ha en bra marknadsföring för att folk ska få framtidstro och våga investera eller ska vi göra investeringar som man sedan kan marknadsföra? Här måste man hitta en bra balans. En grundförutsättning är att det ska finnas en framtidstro i branschen och även i de kringliggande branscherna att det är värt att satsa på turismen. Det är ändå ganska stora satsningar som behöver göras, som har sagts här tidigare, om man ska en långsiktighet i den här verksamheten.

    Det kanske mest lysande exemplet det senaste året är Silverskärs satsning på Klobben. Om man googlar på Åland och skärgård så tror jag att det är den siluetten som väldigt ofta kommer upp idag och det blir bilden av Åland. Det kan vi vara väldigt stolta över. Det gäller att ta tillvara också den marknadsföring som Åland får som helhet av den. Det är inte bara den platsen, utan det ger också en image, en profil av hela Åland som är väldigt bra och jag tror att det går att bygga vidare på. Det gäller förstås att fundera på hur vi kan få till stånd flera ”Klobbenprojekt” på Åland? Det finns säkert en marknad.

    Herr talman! För att inte hålla ett alltför långt anförande så orsaken till att jag begärde ordet var faktiskt Sund. Jag hade förmånen här för en vecka sedan att äta lunch med en Sundspolitiker och jag försökte faktiskt coacha eller få honom att förstå hur fantastiskt Sund är. I Sund finns så många turistobjekt som har ett kulturhistoriskt värde. Jag tänker framförallt på Bomarsund.

    Vi har pratat om kryssningshamnen här. Ltl Sara Kemetter redogjorde på ett bra sätt för förutsättningarna för kryssningsverksamheten och vilka positiva effekter den har för Mariehamn.

    Men, som jag ser det, skulle vi tänka långsiktigt så om vi skulle få en större aktivitet i Bomarsund så kunde Bomarsund Ålands motsvarighet till murarna i Visby. Det är sådant som kryssningsresenärer är intresserade av, någonting som är speciellt. Det har sagts av flera här, och senast av ltl Jörgen Pettersson; Bomarsund är kanske den sevärdhet och den attraktion på Åland som har den största internationella bärigheten och som vi skulle kunna ta tillvara på ett bättre sätt än vad vi gör idag. Kanske det är i Bomarsund som vi borde se till att vi har en kryssningshamn där kryssningsfartygen kunde lägga till så småningom när vi har arbetat upp ett tillräckligt stort antal övriga aktiviteter där som gör att platsen bli bra och värd att besöka för kryssningsfartyg.

    Tänker er Sund med Bomarsund, Kastelholms slott, Smakbyn, Telegrafen och golfbanan, och framförallt de icke fastställda delgeneralplanerna när det gäller Prästöområdet. Det finns områden som är avsatta både för stugor, vill jag minnas, och för hotell och för annan verksamhet. Det skulle där vara ett bra ställe att få igång investeringarna igen på Åland. Kombinationerna av de attraktioner som finns i Sundsregionen, tillsammans med nyinvesteringar inom inkvarteringskapaciteten; hotell, stugor eller kombination av dem, kunde starta en väldigt positiv spiral här på Åland.

    Herr talman! Jag har respekt för det som ltl Göte Winé sade här nyss, att Sund känner att de inte riktigt har de resurserna. Den politikern som jag pratade med kände sig lite uppgiven, man har försökt med projekt, efter projekt, efter projekt och om man upplever att man inte kommer fram på det sätt som man skulle vilja.

    Mitt råd är att Sund skulle ta ett samlat grepp på det här och göra en uppvaktning hos landskapsregeringen. I det här fallet är det de facto så att landskapet äger väldigt mycket av marken, de fysiska resurserna, i Sund. Hela Bomarsundsområdet och Prästöområdet kan man ställa till förfogande för privata entreprenörer på ett förhoppningsvis positivt och konstruktivt sätt så att man kan få igång investeringar. Det skulle vara ganska väl värda euron att satsa på att skapa en helhetsbild av Sundsregionen och allt vad man kan göra med de turistiska förutsättningarna som finns där för att på det sättet skapa en långsiktig utvecklingsplan för området. Det skulle skapa en framtidstro som gör att folk vågar satsa. Entreprenörer på Åland, och kanske också bortifrån, skulle våga satsa. Det skulle jag vilja ge som tips och råd till Sund. Nu lämnar jag bollen till ltl Göte Winé, varsågod.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack ltl Roger Nordlund. Trots min svaga bollkontroll ska jag försöka ta emot bollen och föra den vidare. För att få bollen fram i mål så behöver vi också medspelare.

     Jag har haft möten tidigare med ltl Nordlund där vi pratade om Sunds kommuns ekonomi. Den gången fick jag jättebra tips på vägen. Jag tog med mig de tipsen.

    Våren 2016 hade jag ett möte med kulturminister Tony Asumaa där vi diskuterade utvecklingen av Sunds kommun som destination. Vi diskuterade Bomarsundsområdet, vi diskuterade Kastelholm och hur vi kan använda området så bra som möjligt.

    Jag vill också lyfta fram vad landskapsregeringen gör, jag tänker på stimulansen av små och medelstora företag i samband med tilläggsbudgeten.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Tack för det. Jag vet inte om man får ställa frågor i repliken. Skulle det inte kunna vara tänkbart för ltl Göte Winé, i sin roll som kommunalpolitiker i Sund, att försöka ta ett samlat grepp och samla till en diskussion med berörda ministrar och tjänstemän i landskapsregeringen och se vad man kan göra när det gäller helheten? Man ska inte bara se på de enskilda projekten, utan bygga ihop allting. Jag tror att man kan skapa en väldigt bra vision för det området och det i sin tur kan skapa förutsättningar för ett åretomboende i Sund. Kan man tänka sig en vackrare plats att bo på än runt Kastelholms slott och på andra sidan sundet med utsikt över Kastelholm slott? Det skulle kunna bli en fantastisk helhet i slutändan.

    Ltl Göte Winé, replik

    Om jag svarar på frågan, så kan jag säga att det här är en fråga som vi har diskuterat relativt mycket i Sunds kommun. Jag kan nästan gissa vem lunchgästen var. I kommunen har vi diskuterat vem som ska betala för de här satsningarna. I en mindre kommun är det kanske svårt att gå in med offentliga medel alltför mycket. Är det de privata som ska satsa på boenden eller ska det offentliga ta ansvaret? De här behöver vi titta på.

    När det gäller den första frågan är jag definitivt öppen för att ha en dialog med landskapsregeringen och titta vidare på vad vi kan göra för att utveckla. Vi för en dialog och jag kan nog sätta lite fart på den dialogen, men jag tror att de ska få diskutera budgeten klart först.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag tror att det här kan vara en viktig sak att diskutera i budgeten, att man skulle ha någon form av en liten initialpeng för att någon person skulle hjälpa Sunds kommun och de företagare som finns där för att sätta ihop den här helhetsvisionen.

    Jag tror att de stora investeringarna i området; inkvartering, restauration och annat, ska naturligtvis göras av privata entreprenörer. Om det finns något område på Åland som har förutsättningar att kunna få EU-pengar så måste det rimligtvis vara Bomarsundsområdet med tanke på den historia som finns där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander

    Tack, herr talman! Initialt trodde jag att det här handlade om åtgärdsmotionen och Visit Åland, men diskussionerna visade att det finns mycket mera än så som man kan diskutera när det gäller turistbranschens utveckling. Rätt så! Det var kanske inte det här forumet och just nu som den skulle diskuteras.

    Mycket av den här diskussionen, tro det eller ej, är densamma som vi har haft i decennier. Det gäller att hitta de där guldkornen och ta vara på dem. Det finns några mycket fina exempel på hur branschen har kunnat utvecklas; Silverskär nämndes här som ett exempel, och där vi inte har lyckats; Bomarsund nämndes som ett annat exempel.

    Alla de här grejerna måste samverka. Det lönar sig knappast att satsa på en sak här, en sak där. Här har det pratats om samarbete och det måste vi försöka ta vara på bättre än vad vi har gjort hittills.

    Det som är intressant, och som jag sitter och tänker på när jag hör det här, är: Vilken syn ska landskapet ha på de här olika sakerna? Precis som vi i något sammanhang har diskuterat IT-verksamheten så vems baby är det att alla myndigheter och verksamheter inom landskapets hägn har en bra IT-verksamhet och IT-stöd? Vem är den enskilda person som vi kan prata med om de sakerna? Finns det en sådan person eller finns det inte? Jag tror att detta med delat ansvar är väldigt svårt.

    På samma sätt är det när vi pratar om turismen, en jätteviktig näringsgren som det har sagts här, vem i landskapet kommer med förslagen utgående från bl.a. det som sägs här, men också för att man har en jättebra kontakt med näringen? Finns det en sådan person eller finns det inte en sådan person, förutom ministrarna, som jobbar med de här frågorna dagligen? Jag vet inte.

    Den ställda frågan av ltl Roger Nordlund, som själv har varit med i turismbranschen, angående hönan och ägget är en mycket, mycket berättigad fråga. Jag har själv varit med och ställt den frågan många gånger under årens lopp. Ska man bygga ett hotell för att det finns efterfrågan eller ska man bygga hotellet för att skapa möjligheter? Vem vågar satsa? De frågorna kommer vi alltid tillbaka till.

    Jag ser fram emot fortsatta diskussioner om den här åtgärdsmotionen eftersom den synbarligen kommer till finans- och näringsutskottet. Tack, herr talman.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls idag klockan 16.20. Plenum är avslutat.