Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Regeringen överlämnar till lagtinget ett lagförslag om en ny myndighet, landskapsrevisionen. Lagförslaget går ut på att en ny myndighet, landskapsrevisionen, bildas vilken kommer att föras in direkt under lagtinget.

Den nuvarande lagen om landskapsregeringsrevision upphävs och samtidigt överförs revisionen av EU-medlen till den nya myndigheten. Landskapsregeringen föreslår att en ny oberoende revisionsmyndighet bildas.

Enligt förslaget ska lagstiftningen om den nya myndigheten träda ikraft den 1 juli 2013.

Hur ser det då ut idag? Idag har vi landskapsrevisionen. För att utföra landskapsrevision väljer lagtinget för varje finansår fyra landskapsrevisorer som inom gruppen utser en ordförande. Lagtinget utser även två ersättare. Landskapsrevisorerna utses ofta som en följd av sitt politiska engagemang eller åtnjuter ett visst partis förtroende. Kostnaderna för detta är idag ungefär 80 000 euro. Sedan har vi landskapsregeringens revisionsbyrå. Verksamhet där regleras i landskapslagen från 1996 om landskapsregeringens revisionsbyrå. Revisionen utförs i form av internrevision av förvaltningen. Revisionen utförs i form av internrevision av förvaltningen. Revisionsbyrån ska också bistå landskapsrevisorerna och kan även handha revision i andra ärenden som följer av lag eller landskapsregeringens beslut. Organisatoriskt är revisionsbyrån fristående inom förvaltningen och rapporterar direkt till landskapsregeringen. Kostnaden för detta är idag ungefär 180 000 euro. Sedan har vi ytterligare EU-revisionen.

Man kan fråga sig hur det tilltänkta förslaget ser ut och hur den nya revisionen kommer att bli?

Vi har för det första finansförvaltningslagen som anger hur man kommer att göra budgetuppföljningen och hur budgetstrukturen kommer att se ut. Den bedöms vara i kraft från den 1 januari 2013.

För det andra har vi en intern styrning och kontroll. Där finns budgetuppföljningen, en controller som kommer att följa upp hur man hanterar budgeten. Man följer de allmänt vedertagna tre försvarslinjerna beträffande revision; egen kontroll, efterlevnadskontroll och intern och extern kontroll.

För det tredje har vi den myndigheten som är en fristående, oberoende myndighet som består av en myndighetschef och möjlighet att utvidga den genom att anställa eller köpa ytterligare tjänster. Där gör man specifika revisioner. Precis som allt annat arbete idag så blir också revisionen väldigt specifik och kräver specialkompetenser, då kan det också vara bra att man köpa in specifika revisioner.

Ytterligare har vi EU-revisionen.

Riksrevisionen i Sverige har långt varit modell och ligger till stor delar som förslag för strukturen för den här nya myndigheten.

I januari 2012 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag. Redan i februari kom man med fyra förslag till olika modeller. I landskapsregeringen gick vi in för modellen med en myndighet, med en eller två anställda tjänstemän, och så upphandlar man revisorstjänster som även sköter revisionen av EU-medel. På sidan 13 framgår vilka som har varit med i arbetsgruppen; förvaltningschef Arne Selander, lagtingsdirektör Susanne Eriksson, ledande revisor Magnus Lundberg, biträdande finanschef Conny Nyholm och lagberedare Diana Lönngren. Jag som minister har varit ansvarig för det här arbetet. Jag har också varit med som en referens och bollplank i det här arbetet.

Sedan finns det ytterligare andra till huvudlagen påverkade lagar som anges i inledningen.

Det här är regeringens förslag för att gå vidare med att stärka revisionen och göra den till en oberoende myndighet under lagtinget. Jag hoppas att den ska mottas väl här i lagtinget. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Minister Lindholm uppehöll sig en hel del kring resursfrågan i dels det tidigare revisionssystemet och dels det blivande. Här finns ännu några detaljer och saker som jag skulle vilja få klargjorda.

Den liberala gruppens bedömning är att när omvärlden går in för revision och kanske reformerar eller bedriver revisionsverksamhet så har man utgångspunkten att revisionen i sig ska ha en effektiviserande effekt så att de kostnader man lägger på revision kommer att betala sig tillbaka genom att verksamheten blir bättre i förlängningen.

Här har landskapsregeringen valt att beskriva vissa grunddelar i kostnadsbedömningen, men man har ändå överlåtit åt lagtinget att slutligen ta ställning till hur stora resurser man kan lägga på det här.

Talmannen

Tiden är ute!  

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vi har ett grundkoncept och det är själva strukturen. Det är ändå lagtinget som sitter på den lagstiftande, den budgeterande och den reviderande makten. På det sättet om man behöver specifikt ännu mera än det som vi här i utgångskonceptet föreslår så har också lagtinget den möjligheten att uppta de medlen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det låter förstås väldigt demokratiskt och politiskt korrekt att säga på det sättet. Men nu är vi ändå ute efter en reform som ska leda till en bättre revision. Här har man nu räknat upp vissa grundkostnader som på det här sättet skulle vara lägre än kostnaderna tidigare. Går detta ihop med målsättningen att vi ska få en bättre och effektivare revision som kan leda till effektivare verksamhet i förlängningen? Det låter sympatiskt att lagtinget ska få ta ställning till eventuella ökade behov i förlängningen, men vi skulle gärna höra landskapsregeringens tydliga konkreta syn på hur man nu med mindre resurser ska nå den målsättningen som vi alla är ute efter.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att man ska fokusera på själva uppdraget. Vi vet vad det har kostat hittills idag, åtminstone 260 000 euro. Sammanför man detta till en myndighet, där man också kan samverka i de här frågorna och där man mer specifikt kan köpa in de tjänster som man specifikt för det året önskar ha en revision om, så tror vi att det här är det bästa sättet att göra det på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Kostnadssidan är inte alls med här. Man har bara vissa antaganden som baserar sig på tidigare kostnader. Det är lite märkligt att man inte har mera underlag som man lägger fram till lagtinget för att ta ställning till när det gäller ett sådant här lagförslag. Man får det som ett brev på posten. Sedan när vi behandlar budgeten så kommer vi att få ta del av vad det kommer att kosta. Alla nya myndigheter har en tendens att hela tiden ha ökade kostnader och bli en verksamhet i verksamheten som man egentligen inte kan styra så mycket, det är över lagtingets budget. Jag är lite förvånad över att man inte på något vis har försökt göra någon uträkning över kostnaderna.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det finns inte angivet i euro och cent men det är ju angivet i antal tjänster. Vad de personerna har kostat kan man mycket väl idag kontrollera i innevarande budget. Vi vet också att det frigörs en viss procent ifrån den tjänstemannen här på lagtinget som har jobbat med landskapsrevisorerna, det ska man också räkna in. Att veta att kostnaderna är något för kommande budget, så är det med alla våra utgifter. Jag utgår ifrån att lagtinget såväl som landskapsregeringen håller i pengarna och använder så lite medel som det kräver.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Den ledande tjänsteman som kommer att hålla i den här myndigheten har ju rätt att köpa in tjänster där det behövs. Man får hoppas att lagtinget har kontroll på budgetanslagen. Jag är lite oroad över att kostnaderna kommer att fara iväg på den här myndigheten. Det återstår att se, jag hoppas att jag har fel.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är upp till sittande och kommande lagting att också hålla i ekonomin. Om det här önskemålet finns från Ålands Framtid så utgår jag också från att man framför det i kommande budgetbehandlingar. Det gäller att alla är alerta när budgeten ligger på bordet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! En fråga är jag lite orolig för. Redan idag har en stor del av revisionens arbete utförts på bekostnad av annan revision. En stor del av revisorernas arbete har använts till EU-revision. Det har använts mycket resurser till det på bekostnad av annan revision. Samtidigt är EU-medel i landskapets budget ganska litet i relation till det övriga. Har man diskuterat någon risk när man slår ihop de här? Finns det en risk att man tar ännu mera EU-revision på bekostnad av annan revision?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Huvudprincipen är att man ska ha en egen revision också. Man ska hela tiden ha kontrollen och den inre interna styrningen att man håller reda på budgetmomenten. Det har väl fallerat idag, man har inte gjort det. Vi hoppas på att man också ska ha den här egenkontrollen. Sedan om man alldeles särskilt inom ett område, förutom EU-revisionen, vill ha speciella revideringar eller revisioner av vissa verksamheter så gör myndighetschefen det eller så köper man in specifika revisionstjänster. Huvudprincipen är den interna kontrollen som vi också ska syssla med själva.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! Tack för det svaret. Jag har fortfarande kvar oron över att det blir annat som t.ex. den interna revisionen som får stå tillbaka delvis för den här EU-revisionen. Är det detta som ligger bakom den här skrivningen om att det sannolikt krävs ytterligare en tjänst för att sköta EU-revisionen? Är det detta resonemang och den farhågan som finns bakom den skrivningen?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Idag har EU-revisionen varit ett väldigt stort arbete. Man kanske kan göra det på ett annat sätt än vad man har gjorts hittills. Men det är också ett väldigt viktigt arbete och EU kräver också att man gör det. Men å andra sidan ska vi också veta att EU-kommissionen mottar förslaget väldigt varmt att man sammanför revisionsbyrån till en egen oberoende myndighet under lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Det är goda nyheter att vi på Åland äntligen har kommit så långt i förvaltningen av vårt landskap att vi står inför ett nytt sätt att revidera vår verksamhet. I andra nordiska förvaltningar har det visat sig att en storsatsning på just revisionen utgör en av de nycklar som behövs för att hitta rätt till framtiden. Jag deltog själv som åländsk representant i ett stort nordiskt revisionsmöte i Köpenhamn senaste vår och blev såväl imponerad som inspirerad över den kraft och entusiasm med vilken förvaltningens revisorer tacklar sina uppgifter hos våra nordiska grannar. Det ska redan nu slås fast, de har hunnit längre än vi. Där är det fokus på framtiden lika mycket på den tid som varit, förmodligen mer.

De landskapsrevisorer vi haft på Åland och som jobbat hårt har förvisso gjort ett bra arbete med synnerligen begränsade resurser men det är inte säkert att det varit det mest professionella sättet att utföra uppdraget på. En revisor är i dag så mycket mer än en kontrollant med uppgift att i efterhand berätta vad som gått fel och hur mycket det kostat. Modern revision är rätt använt en tydlig vägvisare och ett viktigt stöd i den dagliga verksamheten. Mot bakgrund av de utmaningar hela det åländska samhället står inför behövs alla händer på däck. Vi måste ställa om vårt landskap så att intäkterna räcker till utgifterna och det blir både tungt och svårt.

Vi i centern ställer oss positiva till en ny myndighet då vi tror den kan hjälpa oss alla att jobba kostnadseffektivare. Men det finns några delar i och utanför lagförslaget som vi tycker lag- och kulturutskottet kan titta lite närmare på.

I förslaget till en ny oberoende revisionsmyndighet, landskapsrevisionen, tar landskapsregeringen inte ställning till hur stor personal myndigheten ska ha. Inom centern har vi tittat på det där och tycker inte man under själva uppbyggnadsskedet ska sikta på fler än tre anställda, inklusive myndighetschefen. Det antalet motsvarar i stort sett dagens bemanning. Den åländska förvaltningen är med undantag för ÅHS-apparaten så pass begränsad att en person med fördel kan ta ansvar för hela granskningen. När det gäller ÅHS behövs troligen ett samarbete mellan två eller flera revisorer. Verksamheten är komplex och pengarna många, för att uttrycka det försiktigt. Här gör man troligen klokt i att sätta in rejält med resurser även på uppföljning och effektivitetskontroll för att i det långa loppet spara skattepengar.

Uppstår det akuta situationer kan revisorsmyndigheten alltid köpa in externa tjänster vilket möjligen sätter fingret på en svag punkt i den nya myndigheten som ju, enligt förslaget, ska underställas lagtinget. Det måste klargöras vad som händer om någon vill överklaga myndighetens beslut, till exempel i samband med offentliga upphandlingar. Då lagtingets beslut inte kan överklagas måste det stå klart hur besvären ska gå till hos en myndighet som lyder under den lagstiftande församlingen. Detta bör utskottet granska med särskild noggrannhet. Det finns troligen också andra utmaningar i att den nya myndigheten föreslås ligga under lagtinget istället för landskapsregeringen.

Ändå är det övergripande sett klokast att det är lagtinget som granskar landskapsregeringen istället för att förvaltningen granskar sig själv. Genom det förfarandet blir det hela transparent och lätt att begripa. Därför är det viktigt att även detaljerna är klara redan på förhand. Små tuvor får inte välta alltför stora lass. I sista ändan handlar det faktiskt om något så enkelt som att vi själva bestämmer. Det är det som självstyrelsen är till för. Andra kanske gör annorlunda, vi gör som vi själva tycker är bäst för oss. Vi ser gärna att utskottet minns problematiken i den fortsatta behandlingen,

I lagförslaget föreslås att myndighetens chef ska tillsättas för sju år med möjlighet till en förlängningsperiod, alltså totalt fjorton år. Det är bra. Sju år är varken för långt eller för kort men sätter ändå en tydlig början och ett tydligt slut på uppdraget.

Det är enligt centerns mening också angeläget att samtliga revisorer arbetar med såväl årlig revision som med så kallad effektivitetsrevision som även nämns i lagförslaget. Vid effektivitetsrevision är det alltid medborgarperspektivet som är centralt. Det handlar kort och gott om att se till att skattebetalarna får valuta för pengarna. Att man gör saker på rätt sätt. I dagens revisionsvärld är det detta som i sista änden kanske är det allra viktigaste. Den situation som Åland står inför kräver att vi gör saker rätt i alla lägen.

När den nya myndigheten väl fungerar behöver den moderniserade revisionen absolut inte stanna inom landskapets fögderi. Man borde ha som målsättning att även inkludera den kommunala sektorn. Detta förutsätter dock troligen nyanställningar och avtal med såväl kommuner som kommunförbund. Det vore också önskvärt att fortsätta samarbetet med den svenska Riksrevisionen som ju gjort ett ambitiöst arbete med översynen av den åländska revisionsverksamheten. Är man liten i en stor värld är det dumt att inte fråga om hjälp där sådan finns.

Samtidigt som den nya revisionsmyndigheten inrättas under lagtinget borde man också överväga att föra våra ombudsmannafunktioner, diskriminerings- och dataombudsmannen, under lagtinget. Det skulle inte minst en gång för alla placera dem på rätt ställe i myndighetshierarkin. Det kunde i varje fall utskottet ha i minnet i den fortsatta behandlingen kring denna första egna myndighet under lagtinget.

I ett nordiskt sammanhang är Åland sist ut, möjligen tillsammans med Grönland, med att ordna till revisionen på ett professionellt sätt. Alla andra lagstiftande områden i Norden har redan gjort det. Dock borde man överväga nödvändigheten och nyttan med att knyta den nya myndigheten närmare något av utskotten, rentav att skapa ett enkom revisionsutskott. I övriga Norden finns ett parlamentariskt organ som jobbar med revisionen, i de allra flesta fall åtminstone. På Färöarna där man för inte så länge sedan skapade den nya Riksrevisionen har man ett parlamentariskt revisionsutskott där alla partier sitter med. Det kunde vara skäl för utskottet att höra färingarna hur de tacklat det hela. Riksrevisionen där har varit synnerligen aktiv och hade fram tills i sommar lyckats avsätta fyra ministrar efter kritiska revisionsrapporter. Om det i sig är önskvärt har vi ingen åsikt om men nog visar det på handlingskraft alltid. Ett utskott kunde också utgöra ett viktigt stöd till landskapsrevisorn i dennes uppdrag. I Finland har man också inrättat ett revisionsutskott som inte minst i samband med nödlånet till Grekland var instrumentellt på flera sätt.

Avslutningsvis, en bra revisionsmyndighet kommer att spara mycket pengar för hela Åland. God kontroll, både juridisk och finansiell, som sker rimligt snabbt kan spara mycket skattepengar och även åstadkomma förvaltningsmässiga förbättringar.

Fru talman! Det kan inte nog understrykas att behovet av en ny landskapsrevision är stort, för allas vårt bästa. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! Det är alldeles riktigt att i en god förvaltning måste det alltid finnas rätt att söka ändring. Jag delar ltl Petterssons uppfattning.

Om man går till 15 § myndighetslagen så finns det nog bestämmelser om den här saken, hur man överklagar beslut i förvaltningsärenden. Självfallet kan man inte överklaga revisorernas beslut om revisionen men i förvaltningsärenden. Man kunde kanske tänka sig att 15 § skulle vara till fyllest. Likaså i fjärde lagförslaget finns vissa system hur man söker ändring i upphandlingsomgångar. Det är viktigt att utskottet tittar på det här, jag tycker att beredningen åtminstone är på rätt väg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! I det åländska samhällssystemet är det en självklarhet att den offentliga förvaltningen ska agera opartiskt främst för att vår offentliga verksamhet till stor del finansieras av oss skattebetalare. Detta gör att kraven på transparens, effektivitet och kvalitet är extra stora på landskapets verksamhet.

Därför måste offentlig verksamhet vara och göras genomskinlig. Moderna kontroll- och styrsystem medför också ökade krav på uppföljning, utvärdering och revision.

I de ekonomiskt osäkra tiderna vi just nu lever i vill vi gärna veta hur våra skattepengar används och vilken kvalitet landskapets verksamheter har. Vi vill också veta vad som fungerar bra och vi vill veta vad som kan förbättras och utvecklas.

Granskning av offentlig verksamhet har således en dubbel funktion. Dels att säkra ansvaret mot oss skattebetalarna och dels att säkra verksamheten mot dem som är direkt berörda av den.

Naturligtvis har alla professionella organisationer idag egna kvalitets- och styrsystem. Jag utgår givetvis från att landskapet också har det.

Men det räcker inte. Fri, opartisk och utifrån kommande granskning är en garanti för uppföljning och revision utan jäv, kamaraderi och politisk stämpel.

Liberalerna är övertygade om att en väl fungerande och högkvalitativ landskapsredovisning och -revision har avgörande betydelse för förtroendet för våra offentliga finanser.

Som vi alla vet är offentlig verksamhet under ständig omprövning och förändring. Därför krävs både goda beslutsunderlag, ändamålsenliga kontroll- och styrsystem, förändringsprocesser och framförallt en oberoende revision av verksamheten och målsättningarna.

I en levande demokrati krävs kontroll- och styrsystem samt genomskinlighet i landskapets beslutsfattande för att medborgarna ska ha förtroende för vår politik. En fungerande, trovärdig och oberoende revision är därför mer än nödvändig.

Landskapsregeringen föreslår att en ny oberoende revisionsmyndighet bildas, vilket vi inom liberalerna ser som positivt. Efter flera år av arbete är vi nu äntligen redo att steget för att göra landskapets verksamhet mera effektiv och mera transparent för oss ålänningar.

Liberalerna välkomnar detta och ser fram emot att det verkställs enligt angiven tidtabell.

Vad liberalerna dock ytterligare önskar är att utskottet gärna kunde titta på mandattiden för landskapsrevisorn, som här i landskapsregeringens förslag är satt till sju år. Som vi vet är mandattiden för Revisionsverkets generaldirektör i riket sex år. Även EU för fram en mandattid på sex år i sin Grönbok om revisorer som utför lagstadgad revision. Varför mandattiden är satt till avvikande sju år för landskapsrevisorn förblir här lite oklart.

Vi inom liberalerna ser gärna också att utskottet ser över möjligheten för enskilda medborgare att väcka frågor direkt till revisionsmyndigheten. Som vi vet ger lagtingsordningen medborgarna rätt att påverka vår lagstiftning och inom det kommunala har kommuninvånarna möjlighet att väcka medborgarinitiativ. Så varför inte då också ge ålänningarna rätt att också påverka den offentliga verksamheten då största delen av landskapets verksamhet betalas av oss ålänningarna. Vi behöver också komma ihåg att denna nya oberoende revisionsmyndighet är just en myndighet och till dem har man ju alltid rätt att vända sig. Tack, fru talman!

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Landskapsregeringen kommer med ett väl genomarbetat lagförslag till en oberoende landskapsrevision.

Förslaget innebär att en ny oberoende revisionsmyndighet, landskapsrevision, bildas under lagtinget. Myndighetens oberoende garanteras genom en bestämmelse i lagtingsordningen. Landskapsrevisionen leds av en landskapsrevisor som fattar självständigt beslut om vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och vilka slutsatser som dras av granskningen.

Beträffande de finansiella ramarna utgår ifrån att det totala medel landskapsrevisionen förfogar över fastställs av lagtinget i budgeten i vederbörlig ordning.

Den nya myndigheten ska verka på liknande sätt som motsvarande revisionsmyndigheter i riket och våra nordiska grannländer.

Förslaget kommer, då det genomförts, förhoppningsvis att innebära att revisionen av landskapets verksamheter blir mer oberoende, mer professionell och effektivare än det nuvarande systemet. Den nya myndigheten har lagtinget som huvudman och ersätter de landskapsrevisorer som för närvarande ansvarar för landskapsrevisionen. Samtidigt läggs verksamheten vid landskapsregeringens revisionsbyrå ner och tjänsterna där indras.

Viktig är att den nya myndigheten får tillräckliga resurser för att fullgöra sina uppgifter.

Val av landskapsrevisor är en grannlaga uppgift som är noga reglerad i den föreslagna lagen. Tillsättandet av landskapsrevisor ska enligt förslaget beredas av kanslikommissionen. Vid beredningen av tillsättandet ska också partier som inte är representerade i kommissionen kontaktas. Mandatperioden är sju år med möjlighet till en periods förlängning. Lagtinget väljer landskapsrevisor.

Socialdemokraterna anser att landskapsregeringens lagförslag angående en oberoende landskapsrevision är genomarbetat och kommer att bidra till att både modernisera och effektivisera revisionen av landskapsregeringens verksamhet.

Socialdemokraterna stöder landskapsregeringens lagförslag.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Lagtinget har idag att debattera remissen om lagförslaget om en oberoende landskapsrevision. Jag har förmånen att få framföra den moderata lagtingsgruppens gruppanförande.

Det är inte vilket lagförslag som helst vi ska debattera idag, det handlar om att grunda en ny myndighet, tätt intill självstyrelsens hjärta - Ålands lagting.

Och revision är viktiga grejer. Hur många gånger är det inte som medborgarna, i debatter, i messaspalter och på gatan, ropat efter en kontroll – att de beslut som landskapsregeringen fattar, faktiskt blir genomförda? Och det är precis vad lagförslaget om en oberoende landskapsrevision handlar om.

Vi moderater välkomnar detta lagförslag, som en långsiktig förstärkning av transparensen, rättssäkerheten och uppföljningen av att besluten faktiskt blir genomförda.

Vi välkomnar också den minimalistiska lösning som landskapsregeringen valt, då man gick in för att samla alla revisionsresurser på samma ställe. Jag vill också lyfta fram den eleganta parallellen till Danmarks revisionsmyndighet, där man inte har skapat en ny myndighet för revision av EU-medel.

Jag vill också tacka kollegan ltl Jörgen Pettersson för värdefull feedback i hans anförande. Det är saker som jag tror att utskottet kommer att titta på, i all synnerhet balansen mellan att ha ett eventuellt revisionsutskott. Det är bra saker för utskottet att överväga graden av politisk inblandning.

Som helhet känns lagförslaget väl genomtänkt. Utformningen av den nya lagens paragraf 15 ”Om sökande av ändring” skvallrar om att lagberedaren inte tagit lättvindigt på sin uppgift.

Vi kan dock notera på sida 13; "Kostnaden för den nya myndigheten är svår att bedöma".  Detta är delvis en avvägningsfråga. Det är nödvändigt att kostnaderna hålls nere på en rimlig nivå - samtidigt ligger det i vårt intresse att denna myndighet ska få muskler just för att kunna hålla kostnader nere och ”bedöma om budgetmedlen använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet”.

Vad gäller valfinansiering så har det funnit saker att förbättra, vilket har konstaterats av GRECO (Group of States Against Corruption). Kritiken har gått ut på att Finland, och därigenom också Åland, har brustit i övervakningens oberoende, vilket man nog också kan säga om Åland där landskapsregeringens byråer hittills svarat för övervakningen. 

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det sunt att inte enskilda personer åläggs att bistå landskapsrevisionen, enligt 4§. Denna myndighet ska hålla andra myndigheter – inte medborgare - i Herrens tukt och förmaning.

Revisionens mandat utvidgas till att gälla Ålands delegation i Nordiska rådet. För egen del välkomnar jag det. Det är inte meningen att Ålands delegation eller någon annan myndighet ska vara någon "frizon" i revisionshänseende. 

Fru talman! Det har föreslagits att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet, detta understöds. Tack.   

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Valve nämner mycket riktigt att det finns en beställning ute hos allmänheten att det ska finnas en god och oberoende revisionsverksamhet.

Det som jag kommer att säga här kopplar ihop med det som liberalerna har fört fram under debatten. Ltl Valve sade här att utifrån messaspalter där det utropas kontroll så ska det kunna ske en revisionsverksamhet. Det är mycket riktigt så att en oberoende revisionsverksamhet egentligen själv kan initiera vilket ärende som helst i enlighet med det här förslaget som lades här.

Kunde det möjligen finnas stöd hos moderaterna för att medborgarna den här vägen formellt kunde ges en rättighet att vända sig till revisionsmyndigheten för att initiera ett ärende? Det kunde ändå vara bättre än att kanalisera dessa frågor via messaspalter.

Wille Valve, replik

Det var inte riktigt så som mina ord föll, att det finns en beställning för det messaspalten. Vad gäller den frågan så anser den moderata lagtingsgruppen att den nuvarande initiativrätten är god såsom den är beskriven i det här lagförslaget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att moderaterna har tagit ställning i frågan är ju bra. Det visar att man har tänkt på saken.

Kunde man eventuellt i utskottet, möjligen med moderaternas bistånd, fundera lite mera på den här frågan? Om en oberoende revisionsverksamhet kunde ta emot initiativ formellt, i enlighet med lagstiftningen, från enskilda invånare så skulle det här ytterligare kanske öppna upp för medborgarnas intressen för de här frågorna. Det skulle ytterligare sprida demokratin i vårt samhälle. Nu menar vi inte att det ska bli en revision om varje ärende där en enskild medborgare väcker ett initiativ. Men det här kunde vara en kontaktpunkt mellan människorna och revisionsverksamheten så att i en situation när någon fråga initieras så skulle åtminstone revisionsverksamheten svara på initiativet och möjligen ta upp frågan till en djupare revision.

Wille Valve, replik

Jag väljer att göra en välvillig bedömning av den repliken; ja, det hör nog till frågorna som lag- och kulturutskott kan tänka sig överväga. I ltl Peterssons anförande fanns även ett embryo till ett sådant här resonemang. Det finns olika sätt att organisera detta på i olika europeiska länder. Ja, det är en sak som kommer att övervägas i lag- och kulturutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det har varit en lång och intressant process för att komma fram till hur vi ska sköta landskapsrevision. Jag har följt processen rätt så nära eftersom jag satt i finansutskottet under den förra perioden. Det gjordes bl.a. den här nämnda utredningen från riksrevisionen i Sverige som man kan säga att är förebild, i lite avskalat format, för den här framställningen.

Nu har landskapsregeringen mycket förtjänstfullt knutit ihop den här säcken och burit den hit till lagtinget.

Det här ärendet har en lite speciell status på det viset att det här ska bli en myndighet under lagtinget. Det här är en av lagtingets allra viktigaste uppgifter; att utföra parlamentarisk kontrollmakt på olika sätt bl.a. via revision.

Här har lagtinget en lite annan roll än annars när vi har landskapsregeringen emellan oss och de myndigheter som betjänar ålänningarna. Jag tycker att det är helt rätt nivå. Det kan ju inte vara över oss. Över oss finns bara ett gäng och det är 28 355 ålänningar. Det måste vara under lagtinget.

Myndigheten ges en så pass oberoende ställning så att den kommer att sitta bredvid oss. Nu ska ni inte dra några ytterligare paralleller.

Det här kanske är valperiodens allra viktigaste lagframställning, mina vänner. Jag tror att det här kommer att få stor påverkan på hur vi i framtiden utvecklat vår förvaltning, hur vi fördelar våra resurser och hur vi organiserar landskapets fögderi.

Att satsa på revision som är adekvat och tillräcklig har på alla andra ställen, där man har gjort det, visat sig tjäna pengar. På en satsad euro på revision får man x antal euro tillbaka. Det finns många olika rapporter och uträkningar men ofta får man åtminstone pengarna tillbaka, det dubbla, tre gånger eller fem gånger beroende på hur illa det står till i det som man börja revidera.

När det gäller effektivitetsrevision vet vi väl alla att det finns saker att titta på i landskapsförvaltningen. Det har blivit klart nu när vi verkligen har börjat vända på stenarna när pengarna har tagit slut. Förvaltningen har expanderat och byggts upp med ett arv av den tidens ekonomiska system där det skulle kosta så mycket som möjligt. Med lite av det arvet kvar har man fortsatt under en tid när man hade hur mycket pengar som helst, fast man hade hur mycket pengar som helst så blev det ändå pengar över. Det gör att man har byggt upp ineffektiva strukturer, det kan vi vara helt ärliga och säga. Det gäller såväl välfärdens kärna som de mer perifera områdena i det vi sysslar med. Därför tror jag att per satsad revisionseuro får vi många euron tillbaka i effektivitet. Därför är det viktigt att verkligen satsa på det här.

Jag sällar mig till dem som tror att det kan löna sig att satsa ytterligare, förutom de ihop skrapade resurser som vi nu samlar till den här myndigheten, så om det kommer den framställan om att man borde utöka myndigheten så tror jag det är klokt att göra det om det finns ett större behov än vad vi kunde se när myndigheten kommer igång. Där är det klädsamt att landskapsregeringen är lite hovsam eftersom det är landskapsregeringen som kommer att bli reviderad. Det är ungefär som i en kommun när kommunstyrelsen inte får blanda sig i valet av revisorer. Så är det också här, hur omfattande revision det ska finnas ska vi här i lagtinget avgöra. Det ska inte någon annan föreslå för oss. Därför tycker jag det var klädsamt att lite gå runt den där frågan i framställningen men ändå berätta att det här är de tillbudsstående resurserna i dagsläget.

Jag kan tänka mig att det här kommer att bli en ökad kostnad brutto men inte netto. Jag tror att vi kommer att tjäna på det här netto.

Det är viktigt med helheten på plats. Det blir nu en tydlig rollfördelning. Det börjar i 29 § i finansförvaltningslagen med styrning och kontroll, saker kallas för dess rätta benämning. I 29 § räknas den stödande och utvecklande funktionen som revision.

I 2 § i själva huvudlagen är beskrivningen är bra när det gäller dels sifferrevisionen men framförallt effektivitetsrevisionen där vi verkligen törstar efter mera revision. Har vi inte haft sådan revision, frågar man sig. Men så är det inte, men vad vi inte haft är fungerande uppföljning av revision som har gjorts. Landskapsrevisorerna har många gånger gjort ett jättebra arbete, hittat rätta problemområden och haft åsikter och lösningar men sedan har det stannat upp av olika orsaker.

Hela uppföljningsbiten, nu ställs det krav att landskapsregeringen ska återrapportera vad man har gjort, det har ju varit frivilligt tidigare. Ibland har man redovisat och ibland inte, ibland har det kommit samtidigt, ibland har det inte kommit alls och ibland har det kommit efteråt. Det har varit olyckligt, men nu kommer det krav på att så ska det vara.

Sedan några detaljfrågor. Detta med initiativrätt, när jag såg den här lagen första gången så tänkte jag att det skulle vara bra om dels partierna, kanske lagtinget och ålänningar hade initiativrätt. Jag såg framför mig att man skulle ha något slags förslag som man t.o.m. debatterade i lagtinget. Men jag har stannat vid att även detta ska man överlåta till landskapsrevisorn att själv avgöra hur landskapsrevisorn vill inhämta underlag för granskningsplanen. Landskapsrevisorn ska inte styras av lagtinget, något parti eller av någon folkgrupp som tycker att resurserna ska satsas just här. Däremot är det viktigt att all information når landskapsrevisorn, sedan ska landskapsrevisorn självständigt bestämma var revisionsresurserna bäst kan passa. Visst kommer man att kunna skicka brev och mail och kanske via Internet nå myndigheten. Jag kan inte tänka mig att landskapsrevisionen inte skulle vilja ha kontakt direkt med ålänningarna.

Man borde fundera på, vilket kanske landskapsrevisorn själv får avgöra, hur man hanterar sådana här s.k. whistelblowers, personer från förvaltningen som kanske kommer med insiderinformation och avslöjar felaktigheter osv. och hur man hanterar de personerna och ser till att de inte skadas för att de berättar en sanning som bör sägas och blåser i sin visselpipa. Det tror jag att är någonting viktigt. Det kanske man i någon annan lag måste ta med och skydda de personer så de vågar göra sådana saker om de upptäckter någonting som är felaktigt, så att de inte får sparken eller andra repressalier med anledning av det. Det är en senare fråga och det kan säkert också landskapsrevisorn avgöra på egen hand.

Att överklaga besluten, som nämndes här i debatten, så räcker det med 15 §. I väldigt få beslut kommer landskapsrevisorn att ha någon rättsverkan så att någon får flytta på en grushög eller något. De här besluten kanske inte har någon rättsverkan, men det finns i alla fall möjlighet att gå till högsta förvaltningsdomstolen.

När det gäller frågan om revisionsutskott så står det i 15 § arbetsordningen att finans- och näringsutskottet är revisionsutskott och behandlar de ärenden som har med revision att göra, det är den naturliga parten för landskapsrevisorn här i lagtinget.

Utskottet kunde titta på en årscykel när det gäller alla de här instrumenten, dokumenten och processerna som vi har kring det här. Det börjar med en budget och det slutar med bokslut. Det kommer en revisionsberättelse, ett återkopplingsdokument. Man borde se om det passar in med den årscykel som lagtinget har och har tänkt ha så att man hela tiden har någonting i röret så att det också passar utskotten, finans- och näringsutskottet i det här fallet. De tidsramar som ges i den här framställningen bör passa ihop med de befintliga i finansförvaltningslagen så att det här blir något som man i alla skeden har tillräckligt med resurser för här i lagtinget, både bland personalen och hos ledamöterna, så att inte någon av delarna i den här processen inte får tillräcklig uppmärksamhet. Det skulle vara viktigt. Man kan lite spritt spåna kring det här i utskottet. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den liberala gruppen håller i mångt och mycket med om det uppfriskande resonemang som ltl Sundman förde om revisorernas betydelse och hur man kan främja effektiviteten i verksamheten i förvaltningen när man satsar på att revidera verksamheter. Man kan få tillbaka pengarna, kanske mångdubbelt.

Eftersom liberalerna tidigare, i samband med presentationen, förde fram samma tankegångar så håller vi med om det här. Eftersom obundna har en representant i lag- och kulturutskottet så kan det säkert föras en diskussion om detta. En revision ska ha tillräckliga resurser varken mer eller mindre. Det här som nu föreslås att lagtinget ska ta ställning till resursbehovet låter givetvis bra. Men det får inte vara så att lagtinget från år till år ändrar på detta, för det kan i sin tur kanske uppfattas som att man påverkar oberoendet om det blir alldeles för snålt.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Precis som ltl Perämaa sade så ska revisionen ha tillräckliga resurser. Vad som är tillräckligt är sedan inte någon exakt vetenskap. Det bör finnas en rullande revision, främst sifferrevision. När det gäller effektivitetrevisionen så handlar det också om att ta projekt och vissa delar av förvaltningen, men man måste ändå våga hålla upp en ordentlig volym så att man från revisionens sida verkligen kan gå på djupet i de olika förvaltningsdelarna.

Revisionen som gjordes av ÅHS har gett oss otroligt mycket. Den har lett till många nya tankar och effektivare verksamhet i ÅHS, men sedan har den också väckt frågor. Det är ofta så med revision att ju mer man reviderar ju mera behöver man revidera för att det uppstår mera frågeställningar.

Man kanske behöver ha myndigheten på plats före man kan överblicka.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Resursbehovet behöver vara tillräckligt, varken mer eller mindre. Resurserna får inte heller pendla från år till år. I vårt parlamentariska system är det en majoritet som bildar landskapsregering och har den operativa makten. Det är också en majoritet som bestämmer över hur budgeten ska utformas. Ifall det blir pendlingsrörelser i budgetmedlen, som ges år för år, så kan det lätt uppfattas som att man på det sättet påverkar oberoendet i en revisionsverksamhet. Det måste finnas tillräckliga resurser och stabila sådana över tid så att revisionen kan fungera.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag håller återigen med ltl Perämaa att det behöver vara stabilitet. Däremot tror jag det är klokt, som föreslås här, att inte låsa upp alla resurser i fasta tjänster. Då får man en viss kompetens hos revisorn, jämfört med nu där man upphandlar en del. Man kan anlita specialrevisorer som har specialkunskap kanske inom teknik eller omsorg osv. Tillsammans med de befintliga revisorerna på myndigheten så kan man gå djupare in i vissa delar av verksamheten och få en revidering med viss sorts glasögon som man inte får annars om man har en revisor med viss kunskap. Det finns ju revisorer med väldigt brett kunnande, men då är det ofta inte specialistkunskap på just ett område, så det tror jag är en klok fördelning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna driver den tesen att det skulle vara bra, ett steg framåt, för den åländska demokratin om medborgarna skulle ja initiativrätt. Precis som ltl Asumaa sade, i kommunallagen kan man göra ett medborgarinitiativ och i lagtingsordningen sägs att medborgarna kan initiera ny lagstiftning och lagstiftningsändringar. Sedan skulle det göras en bedömning om de initiativ som kommer från medborgarna är relevanta. Det skulle vara väldigt demokratiskt att ha det på det viset.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag håller med resonemanget. Det är viktigt med en bred tratt, att revisorn verkligen vet var det kan finnas bekymmer. Men jag vill vara försiktig med att begränsa landskapsrevisorns oberoende när det gäller att avgöra vad man ska satsa revisionsresurserna på.

Jag är säker på att det här ligger i landskapsrevisionens intresse. I den arbetsordning som ska finnas kan man närmare bestämma hur det här ska gå till, hur man kan väcka de här initiativen och själva lagtingets inflytande och kanske om whistelblowers funktionen, som jag tror är den allra viktigaste. De som ser verksamheten inifrån behöver också kunna tipsa om oegentligheter och sådana saker som inte sköts effektivt, det är jätteviktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Superlativen har haglat kring den här framställningen. Det har sagts att det är ett bra förslag, ett genomarbetat förslag, ett väl genomtänkt förslag och om man välkomnar detta.

Ltl Sundman sade nu att det här bygger på riksrevisionens utredning och att landskapsregeringen på ett förtjänstfullt sätt har knutit ihop säcken. När riksrevisionens utredning presenterades för den förra talmanskonferensen så var det nog inte bara jag som blev förskräckt. Jag tror att de flesta partier blev förskräckta över omfattningen av den tilltänkta revisionen.

Nu har vi ett förslag som det faktum bygger på den, men utan att man på något sätt säger något om resurserna. Jag vill faktiskt lite höja ett varningens finger, det kanske till och med kommer att bli ett par fingrar som höjs.

Vid en ny myndighet gäller det att vara extra vaksam. Vi har oerhört dåliga erfarenheter av omorganiseringar av nya myndigheter. Det är faktiskt så pass allvarligt att det inte finns ett gott exempel på att det har lett till effektivare arbete och att det har lett till minskade kostnader, utan precis tvärtom.

Jag noterade att ltl Jörgen Pettersson sade i sitt anförande att när vi har självstyrelse så kan vi göra det som vi tycker att är bäst. Det tycker jag också, men de facto gör man inte det med den här framställningen, utan man kopierar igen det som man gör i omkringliggande regioner. Därför har vi den enorma förvaltning vi har. Det sades någonting om att när man är liten ska man vara smart och det är just det som man borde vara.

Det har varit meningen att den här framställningen skulle beredas i samarbete mellan lagtinget att landskapsregeringen. Det är ganska naturligt, landskapsrevisorerna ligger under lagtinget och den interna revisionen ligger under landskapsregeringen. Vi satt för två veckor sedan i talmanskonferensen och skulle börja diskutera den här frågan när vi noterade att vi faktiskt redan hade en färdig framställning som låg på bordet. Jag tycker att det gav ett lite yrvaket intryck.

På första sidan står det så här: " Förslaget tar inte ställning till myndighetens storlek, men ger utrymme för upphandling av revisorstjänster och även en utbyggnad av myndigheten i framtiden”. Allt är således fritt. Vad är problemet med den nuvarande revisionen?

Om vi tar landskapsrevisorerna först, så håller jag håller med ltl Sundman när han sade att det största problemet är att det de facto inte har varit någon uppföljning överhuvudtaget. Men det löser vi inte med det här. Sedan har förekommit svepskäl om att inte har funnits sekreterarresurser osv.

Vikten av oberoende, ja det är viktigt när det gäller internrevisionen och det är speciellt viktigt på grund av de krav som regelverket ställer. Det kanske behövs en skild myndighet för detta, jag säger kanske för jag har inte detaljstuderat det. Personligen är jag synnerligen tveksam till att man ska slopa landskapsrevisionen. Jag tror det är viktigt att man har möjligheter att få den typ av revision att fungera på ett demokratiskt och bra sätt.

Tittar vi på den lagstiftning som styr landskapsrevisionen nu så sägs i 1 §: ”Lagtinget övervakar genom landskapsrevision landskapets hushållning, budgetens iakttagande och verkställigheten av lagtingets beslut samt att landskapsförvaltningen sköts på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt ”.

Jag känner en oro. Jag hoppas att man i lag- och kulturutskottet verkligen tar sig tid att titta på det här. Jag håller med ltl Sundman att det här är en viktig framställning. Jag hoppas att man tar sig tid att titta på det här. Att vi inte igen, igen och igen bygger upp någon sorts koloss, som miljö- och hälsoskyddsmyndigheten eller MISE.

Jag kommer så väl ihåg när ÅMHM inrättades. Det skulle bara bli en liten miljöbyrå, det skulle inte krävas några resurser överhuvudtaget, allt skulle vara så flexibelt och allt skulle gå så rysligt bra, men vi kanske inte behöver gå in på det nu.

Jag vill att utskottet tittar på det som sägs om intern styrning och kontroll: ”Enligt den nya finansförvaltningslagen ska ledningen för varje förvaltningsenhet ansvara för att den interna kontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig. Intern kontroll definieras i nämnda lag som den process genom vilken en myndighet med rimlig säkerhet uppnår en effektiv verksamhet, efterlever lagar” osv. Jag är tveksam om man lyckas med det. Det behövs externa ögon för att man ska kunna förbättra arbetsprocesserna. Man kan inte förvänta sig att respektive enhet ska sköta det själva.

Tittar vi på den interna revisionen och drar filmen tillbaka kanske tio år så har den inte fungerat så där alldeles bra, vilket jag tror att de flesta av oss är överens om, om jag uttrycker mig lite diplomatiskt. Som jag ser internrevision så är det en understödjande verksamhet som kan gå in i de olika byråerna och ge goda råd och säga hur de skulle göra för att spara resurser. Under många år har den interna revisionen mest gått ut på att jaga fel och försöka pricka tjänstemän. Därför har det blivit som det har blivit. En stödjande funktion är väldigt viktig.

Om vi tittar på landskapsregeringens förslag så sägs det: ”Det grundläggande motivet för att bilda en oberoende och självständig myndighet under lagtinget är att stärka lagtingets kontrollmakt. Lagtinget utövar lagstiftningsmakt, budgetmakt samt tillsätter och övervakar landskapsregeringen. Möjligheten att utföra den sistnämnda uppgiften förstärks betydligt genom bildandet av en oberoende och självständig revisionsmyndighet”. Det där tror jag inte ett dugg på.

Det sägs också längre ner: ”Myndigheten kallas Landskapsrevisionen och leds av en landskapsrevisor som tillsätts av lagtinget för en mandatperiod på sju år ". Det hör till god ton att man inte nämner enskilda personer ifrån den här talarstolen och därför kommer jag inte heller att göra det. Men man kan tänka på att det är en oerhört viktig roll som landskapsrevisorn har och den tjänsten tillsätts på sju år. Blir det fel val där kan det bli väldigt, väldigt besvärligt.

Det sägs också vidare: ”Landskapsrevisorn fattar självständigt beslut om vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och vilka slutsatser som dras av granskningen”.

Vi hade Rolf Granlund som landskapsrevisor under två år. Jag noterade att ÅHS aldrig har granskats överhuvudtaget av revisionen, jag tyckte att det var jättemärkligt. Jag påtalade det för här Granlund och han hade möjlighet att se till att ÅHS faktiskt reviderades på bra sätt.

Tittar vi på 7 § i nuvarande landskapslag om landskapsrevisionen så pratas det om arbetsplanen: ”För sin verksamhet ska landskapsrevisorerna upprätta en arbetsplan. Samtliga landskapsrevisorer bör närvarande besluta avseende arbetsplanen och den interna arbetsfördelningen ska fattas.” Det här, mina vänner, är demokrati. Men jag kan inte utläsa av det här lagförslaget vem som överhuvudtaget ska ta ställning till vad som ska revideras och hur det ska revideras, annat än att landskapsrevisorn helt och hållet självständigt avgör det. Det kan bli precis vad som helst.

Det sägs vidare i texten: "Riksrevisionens utredning föreslås att den nya revisionsmyndigheten bör bestå av 4–5 revisorer.” Det var också betydande resurser för externa krafter utöver dessa 4-5 personer. ”Landskapsregeringen tar i sitt förslag inte ställning till hur stor myndigheten bör vara. I initialskedet kommer myndigheten att bestå av en myndighetschef, landskapsrevisorn, som kommer att ha möjlighet att tillsätta tjänster och upphandla övriga revisorstjänster som behövs. Förslaget är formulerat på ett sådant sätt att det ger utrymme för en framtida utvidgning av myndigheten om det bedöms ändamålsenligt”. Detta är så oerhört vagt formulerat. Därför kommer det antagligen att bli precis så som det blir. Jag hoppas att man ifrån utskottets sida kan titta på det här. Är det här faktiskt riktigt förnuftet? Vad håller vi på att bygga upp inför framtiden?

Minister Lindholm angav att kostnaderna var 80 000 euro för landskapsrevisorerna. I framställningen står 59 000 euro. Men om det är 59 000 euro eller 80 000 euro så är det ändå en betydligt lägre summa än de 120 000 euro som kommer att anslås enligt det här förslaget. Till detta kommer eventuella kostnader för lokal och en del administrativa kostnader. Det sägs vidare att det också sannolikt krävs ytterligare en tjänst för att sköta EU-revisionen, vilket jag har full förståelse för i och med att den interna revisionen försvinner. ”Därutöver kommer det troligtvis att finnas ett behov av att upphandla revisorstjänster. Hur stora dessa kostnader blir är omöjligt att bedöma”. Jag vänder mig igen till utskottet, det måste ju finnas en bedömning på det. Man måste klart kunna formulera vad det är som vi håller på att bygga upp, annars kan det sluta precis var som helst.

Det var dessa varningens fingrar som jag ville resa, fru talman.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag kan lite förnöjsamt konstatera att hur man än vänder sig så är det inte tillfreds för ltl Anders Eriksson. Oftast går det för långsamt och när det går för fort är det inte heller bra.

Frågan som ltl Anders Eriksson tog upp i inledningsvis, att man satt och väntade på att man skulle få förslag tillbaka från landskapsregeringen, det var nog ett missförstånd mellan lagtinget och regeringen. Man hade redan i ett tidigare skede kommit med synpunkter. Man hade diskuterat, framfört synpunkterna och man hade satt in dem såtillvida det hade med den här lagstiftningen att göra. Vi ansåg att det inte heller behövdes, jag hade åtminstone inte den informationen att man eventuellt satt och väntade på lagförslaget.

Jag kan notera att ltl Anders Eriksson hellre hade haft det nuvarande systemet kvar med någon form av landskapsrevisorer. Är det rätt uppfattat?

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi lämnar de personliga omdömena åt sidan. Orsaken till att vi blev förvånade, när vi konstaterade att vi hade en framställning på bordet, var just att en del av den nuvarande verksamheten hör till lagtinget, landskapsrevisorerna. Jag är antagligen den enda som säger det men jag noterade att också representanterna från regeringsblocket blev lika förvånade. Tanken hela tiden varit att ärendet skulle beredas i samförstånd. Därför hade vi också upp frågan på agendan.

När det gäller landskapsrevisorerna så har jag sagt det gång på gång, också i tidigare talmanskonferens, att själva landskapsrevisorernas arbete, landskapsrevisorernas berättelse och arbetsplan har fungerat väldigt bra. Problemet är att landskapsregeringarna inte har brytt sig om att följa upp och åtgärda det som har påtalats. Det har varit ett onödigt arbete och den problematiken, som är den största, kvarstår fortfarande även om det blir en ny myndighet.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vet inte om man ska uppfatta att det här arbetet inte har framtagits i samförstånd mellan regeringen och lagtinget. Jag anser att det har tagit fram i samförstånd. Vi har också haft en representant ifrån lagtingets sida, lagtingsdirektören. Man har också från lagtinget inhämtat uppgifter som det finns spår av i den nuvarande framställningen, så arbetet har pågått i samråd med lagtinget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är onödigt att träta dess mera om det. Framställningen ligger där den ligger. Visst har det varit en gemensam arbetsgrupp. Det var nog inte bara ifrån Ålands Framtids sida utan jag tror att faktiskt att samtliga partier, inklusive regeringspartierna, blev förvånade att det som vi hade på agendan i talmanskonferensen var överspelat. Missförstånd i kommunikationen eller var det kvar, det kan jag leva med. Men det gav ett litet yrvaket intryck att lagförslaget helt plötsligt låg på bordet utan att någon visste någonting om det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Eriksson förde fram något om finansförvaltningslagen som jag uppfattade som kanske delvis kritik. Ltl Eriksson sade att respektive avdelningschef ansvarar för den interna styrningen och kontrollen för sina avdelningar. Jag uppfattade det som om ltl Eriksson inte var kritisk just till det. Men ledamoten sade att avdelningscheferna inte kan ha kunskap om det här och inte heller får stöd för sin verksamhet. Läser man lite noggrannare i finansförvaltningslagen så kan man se att det finns en controllerfunktion som har till uppgift att stöda respektive avdelningschef som är ansvarig för att skapa sådana rutiner så att man får detta att fungera.

Därutöver ska revisionen sedan granska och se till hela sin verksamhet och se till att de här rutinerna i hela förvaltningen verkligen finns.

Liberalerna kommer att kräva att man i finansutskottet hör controllerfunktion för att se att gränsdragningen mellan controllerfunktionen och revisionen blir så bra som möjligt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu ska inte den värderade tidigare finansministern vara så känslig, om han uppfattade det jag sade som kritik. Det är inte så lätt att få en gemensam tråd när man läser den här framställningen. Orsaken till att jag nämnde det som står skrivet här är, när man också för över den interna revisionen till en fristående myndighet är tanken att man i allt högre grad själv, vid respektive enhet, ska börja ha hand om den interna kontrollen? Jag är lite tveksam till om den effektivisering av förvaltningen som man säger sig vilja uppnå, om man kommer att lyckas med det. Jag tror att det är viktigt att man med externa ögon kan titta på de här frågorna på det sätt som den interna revisionen gjorde under 90-talet då man arbetademycket som en stödjande funktion.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag blev inte det minsta förnärmad, uppretade eller förtörnad. Jag ville bara lyfta fram det som verkligen står det i finansförvaltningslagen. Detta som ltl Eriksson sade står i finansförvaltningslagen, men det står också detta om kontrollerfunktionen som uttryckligen ska hjälpa respektive avdelningschef med de rutiner som krävs för att man ska få en fungerande intern styrning och kontroll.

Nu när den här lagstiftningen behandlas är det viktigt att man i utskottet klargör var gränsdragningen mellan controllerfunktionen och revisionen går, så att den här kontaktytan blir så bra som möjligt och att det inte förekommer dubbelarbete och oklarheter i ansvar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kollegan Perämaa hade vänligheten att både fråga och svara själv. Det som verkligen står i finansförvaltningslagen var just det som jag läste upp.

Om vi ska få till stånd en effektivare förvaltning så tror jag att det är verkligt viktigt att man får in externa krafter som ser till att arbetsrutinerna förbättras. Många andra myndigheter, i både Sverige och Finland har effektivitetskontroll på ett helt annat sätt än vad vi har. Man t.o.m. mäter antalet beslut och antal ärenden som man hanterar per dag och per vecka. Mig veterligen så finns det överhuvudtaget inte något sådant inom landskapsförvaltningen, utan det tas lite som det kommer. Jag tror att det är hög att få det på plats och det är något som jag hoppas att man i utskottet också kan diskutera när man tar sig an den här framställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Ska ltl Eriksson ställningstagande tolkas som om Ålands Framtid vill ha kvar nuvarande upplägg för revisionen?

Ltl Anders Eriksson, replik

Svar; nej, inte till en del när det gäller den interna revisionen. Som ltl Valve kanske noterade så sade jag i mitt anförande att jag inte har läst alla EU-direktiv. Jag kan mycket väl tänka mig att det krävs en helt oberoende myndighet, det är mycket möjligt att man behöver det.

Jag vill inte uttala mig för hela Ålands Framtids vägnar men personligen är tveksam till är vilken typ av revision vi kommer att få framöver. Jag ser ett stort värde i att man har kunnat tipsa landskapsrevisorerna om vad man behöver titta på. Jag ser det som väldigt viktigt att det finns möjligheter att man också på politisk grund kan gå in på djupet i ärenden på ett helt annat sätt än vad vi har kunnat göra här i lagtinget. Jag är orolig för att man bygger upp någon koloss som helt och hållet lever sitt eget liv. Var ska det sluta? Antagligen som de flesta andra myndigheter som vi har byggt upp.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag är verkligt glad för att landskapsregeringen idag presenterar den här lagframställningen. Tack, till minister Lindholm och landskapsregeringen.

Politiskt arbete är väldigt långsiktigt. Emellanåt är det frustrerande att man har bara fyra år på sig att verkställa det som man verkligen vill göra. Då är det så positivt att framförallt förvaltningens arbete förs vidare. Man tar tag i det arbetet och för det vidare. Jag är jätteglad för att man har gjort så i det här fallet. Revision rör alla partier i lagtinget. Det är viktigt att man inte tänker i mandatperioder.

Kanske inte alla partier men nästan alla partier i lagtinget har varit överens om att det behövs ett nytt system för revision. Det internationella samarbetsorganet för nationell revisionsorgan har gett rekommendationer till staterna om hur man ska sköta sin oberoende revision. Revisionen ska vara oberoende och omöjlig att påverka. Det är väldigt viktigt för alla rättsstater att det finns en oberoende myndighet som sköter revisionsverksamheten.

Jag tycker att de revisorer som har skött arbetet har gjort ett bra jobb och de har gjort så gott de har kunnat med det regelverk vi har haft. Faktum har ofrånkomligt varit att revisorerna har utsetts på parlamentarisk grund av politiska partier. I det har det funnits inbakat att revisorerna har varit politiskt tillsatta. Det har varit en majoritet och en opposition. Majoritetsrepresentanterna har gärna velat hålla tillbaka lite och oppositionen har velat granska ännu mera. Det är ofrånkomligt på det viset. Därför har vi haft en ganska mycket politiskt revision.

Nu kommer vi till det som det internationella samarbetsorganet för nationell revisionsorgan frågar efter. Vi får en oberoende myndighet som sköter en oberoende revision av vår förvaltning och alla underlydande myndigheter.

Den här framställningen har en ganska lång historia genom att den politiska enigheten har funnits. Riksrevisionsverket gjorde en rapport, vilken har nämnts här i debatten idag. Rapporten var ganska omfattande och den här myndigheten har sedan kokats ner till lite mindre. Men det är ändå det som ligger till grund. Den här rapporten var riktigt bra. Sedan har det förstås varit lagberedning. Under den förra perioden hade landskapsregeringen också diskussioner med alla grupper samt med talmanskonferensen. Så det har varit en lång beredning. Jag är glad för att det här är ihop knutet och hitfört.

En stor ändring är gjord, från resonemanget ifrån förra perioden, det handlar om den interna revisionen och EU-revisionen. Jag är mycket glad om man också kan föra ihop den interna revisionen med landskapsrevisionen. Men det som då stötte på patrull och som vi diskuterade ganska mycket var om den här myndigheten också kan sköta EU-revisionen. Riksrevisorerna sade i sin rapport att det är viktigt att landskapsregeringen för en diskussion med EU-kommissionen om det är möjligt. Jag förutsätter att landskapsregeringen så har gjort nu och har fått klartecken att det är okej. Jag vill ändå att man i utskottet särskilt tittar på det här så att det inte stöter på patrull i sista ändan. Liberalerna välkomnar att man kan slå ihop allting, om det bara låter sig göras.

En annan förutsättning för att också kunna ta bort interna revisionen är att den interna styrningen och kontrollen fungerar på ett bra sätt. Det infördes 2011 ett system som kallas ”slisk”, det låter lite fult men det är mycket fint. Det är ett system för alla avdelningar och alla förvaltningsgrenar så att var och en enhet och avdelning ska ha internkontroll, intern styrning i syfte att se till att resurserna används på ett förnuftigt sätt.  Man ska se till att efterlevnad av beslut sker på ett rätt sätt, men också hjälpa förvaltningen i framförhållning och planering. Det här systemet skulle införas under en treårsperiod med början 2011 och det ska vara klart 2013. När man tar bort den interna revisionen så måste det här systemet fungera på ett absolut perfekt sätt, annars kan man få problem med uppföljningen internt.

Vi tycker att det är ett ganska pressat tidsschema nu, för lagtinget ska nu anställa en landskapsrevisor, få in det i budget, få lagstiftningen på plats och allt detta till mitten av nästa sommar. Men liberalerna har ändå gått in för att stöda det här. Vi tycker att det är viktigt att så fort som möjligt få igång det nya systemet. När det finns en stor politisk enighet så tror jag att det här ska låta sig göras, trots det pressade tidsschemat.

Några frågor om paragraferna. I 7 § talas det om två olika berättelser. Det ska dels vara den årliga berättelsen om verksamheten, den vanliga revisionen innan september, men det ska även lämnas revisionen i mars eller april, effektivitetsrapporten. Det är två olika rapporter. Man kanske behöver tydliggöra så att det inte blir någon förväxling mellan de här två. Det kanske är helt tydligt och klart men jag tycker att utskottet ändå ska titta på det. Bör man kanske vara tydlig i hur man benämnar de här rapporterna?

Sedan hade vi en fundering på detta med bolag. Det sägs i 3 § granskningens omfattning under punkt 3 att det är landskapets ägarstyrning i bolag som ska vara föremål för granskning. Det här tycker jag att utskottet också ska titta på. Är det meningen att landskapsrevisionen överhuvudtaget inte ska kunna gå in i bolagen? Är det bara uttryckligen landskapsregeringens ägarstyrning som ska granskas? Man behöver fundera på vad detta betyder.

Det var någon som uttryckte att revisionen ska hålla förvaltningen i tukt och förmaning, det ska vara pekfingret. Jag vill understryka vikten av att revisionen också ska vara den hjälpande handen, inte bara den som kommer efteråt med pekpinnar och säger var det har gått snett och var man har gjort fel, utan faktiskt den som också kan vara till stöd och hjälp för förvaltning och för andra myndigheter så att man i en dialog ska kunna komma fram till bra resultat, att det finns en framförhållning. Revisionen ska också finnas till som stöd och hjälp i förvaltningens beslutsprocess. Tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vill tacka vtm Viveka Eriksson för ett bra anförande och för konkreta och konstruktiva frågor samt för stödet för nu liggande lagframställning, även om det nu mera är lite slimmade form än vad man hade tänkt under den förra mandatperioden.

Vad beträffar frågan att även föra över EU-revisionen till den oberoende myndigheten under lagtinget så har EU-kommissionen meddelat att man välkomnar att även i EU-revisionen kommer under den här myndigheten under lagtinget. Så till den delen är det klarerat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Påstående om slimmad form är intressant. Riksrevisionsrapporten angav att vi borde ha en myndighet med 3-4 tjänster. Det var nog inte heller den förra landskapsregeringens eller partiernas syn på det. Vår utgångspunkt var att man skulle slimma den här myndigheten. Upplägget var då att ha en landskapsrevisor som har möjlighet att köpa tjänster. Jag tycker att det är ungefär samma upplägg. Det finns möjligheter att i framtiden utveckla verksamheten. Jag tycker att det är ett bra förslag från landskapsregeringen och ganska lika som vi också hade.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är jättebra att vi är överens om hur vi går framåt. Frågorna som ställdes var och bra och konkreta. Jag hoppas att utskottet tittar på dem. Det kanske mest avgörande är EU-revisionen och om man kan göra på det här sättet och det har vi klarerat att är möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag tänkte begära en replik till ltl Anders Eriksson så det är bra om ledamoten kan komma in i salen. Jag glömde också bort en sak och därför begärde jag ordet på nytt.

När det gäller de farhågor som ltl Anders Eriksson hade så tycker jag att man ska ta dem på allvar. Det är lätt att utvecklingen av en ny myndighet urartar. Jag håller med om att det alltid är en risk. Men det är å andra sidan vi här i Ålands lagting som måste hålla i den utvecklingen. Det ansvaret måste vi ta. Sedan kan det hända att man blir i minoritet och det har jag tyvärr också upplevt. Så de åsikterna ska tas på allvar.

När det gäller farhågan att det inte blir bättre beträffande uppföljningen. Nu är det tvingande, i 8 § är landskapsregeringen tvungen att inom tre månader återkomma och berätta antingen vad man avser att göra eller vad man redan har gjort, därför den långa tidsperioden. Man hinner rätta till saker och komma och berätta hur man har gjort och att saken är ur världen. Tidigare har man, som sagt, ibland kommit med det meddelandet samtidigt, man har inte kommit alls eller man har kommit mycket senare med meddelandet.

Vi ska inte tro att revisionen ersätter vårt jobb. Vi lagstiftar inte bort politiska prioriteringar. Inte kommer en revisionsrapport om ÅHS att säga huruvida man ska satsa på insemination av lesbiska par eller inte. Det är en politisk prioritering som man måste göra i ÅHS styrelse. Revisionsrapporterna kommer ofta att visa på olika möjligheter och scenarier. ”Varsågoda och välj från det här smörgåsbordet, det ni gör nu är tokigt och ni har de här alternativen”. Revisionen rekommenderar kanske ett alternativ. Den politiska aktiviteten är fortsättningsvis viktig. Därför är årscykeln också viktig, att lagtinget har tid att engagera sig i det här, att finansutskottet tittar på de här rapporterna, återkopplingsmeddelandena och sätter politisk tyngd bakom åtgärderna som behöver vidtas. Man måste även berätta här i plenisalen vad som är viktigt och hur landskapsregeringen ska prioritera förutom det parlamentariska arbetet som pågår i partierna och mellan regeringspartierna. Här är oppositionens roll särskilt viktigt att elda på för att dels uppmärksamma frågor men också för att se till att de som innehar regeringsmakten är alerta. Det om uppföljningen, vilket jag tror blir en helt annan nu i det här systemet.

Jag hängde inte riktigt med, jag hade lite chatkontakt med en medborgare som heller inte förstod allt. Hur menade Ålands Framtid, ska man både ha de befintliga revisorerna kvar och det nya systemet? Eller ska det vara som det alltid har varit? Jag vill gärna ha ett förtydligande.

Problemet med de befintliga revisorerna, ja jag har själv, när jag har varit i opposition, sett tendenser att regeringsmakten styr revisionen i någon mån. Som tur är har det varit sådana personer från majoritetspartierna som har varit kritiska till sitt eget parti och har ändå granskat. Det har också hänt att man har låtit bli att granska för att det att politiskt styrt. Om man nu någorlunda förstår sig på demokrati, vilket man måste göra här i Ålands lagting, så måste det bli bättre om en revision fungerar oberoende. Det tror jag alla gånger. Där får jag inte riktigt resonemanget från Ålands Framtids sida att gå ihop. Vad vill man riktigt?

Till sist, fru talman, det jag glömde säga var om övergångsbestämmelserna. Det här ska ju ske så fort som möjligt, det är bra. Men det kan inte ske nu vid nyår, 2012-2013. Det föreslås att det här ska träda ikraft den 1 juli 2013. Om inte jag har förstått saken fel så blir nästa år dels reviderat av landskapsrevisorerna och dels av den nya myndigheten. Jag har inte heller diskuterat det med ministern. Utskottet titta på om detta medför komplikationer.

Det här är väl inte några hemligheter men i kanslikommissionen har vi diskuterat hur vi ska budgetera från lagtingets sida. Min åsikt är att vi ska budgetera enligt den här riktningen som landskapsregeringen nu lägger fram, eftersom vi vet att det finns en majoritet bakom det här och det kommer att bli så här. Medan en majoritet i kanslikommissionen tycker att vi ska budgetera som vi alltid har gjort, tills den här lagen träder i kraft, sedan ska det komma tilläggsbudget. Utskottet kunde kanske fundera över detta.

Vad jag öppnar för är att eventuellt skjuta fram ikraftträdelsedatumet till nyårsafton, men det är ingenting jag föreslår. Men saker och ting kanske blir redigare då. Så länge som vi har hållit på med det här så kanske vi kan vänta några månader till. Utskottet kan titta på det.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är väl ministern som borde svara på det. Som jag uppfattar har vi våra nuvarande landskapsrevisorer som har utsetts fram till och med september. Sedan inträder ett nytt år. Därför kommer vi att behöva utse nya landskapsrevisorer som aldrig kommer att revidera år 2012 utan det gör den nya myndigheten. Det är för att skiftet sker i september som den här myndigheten måste komma till i juli för att sedan kunna träda till vid årsskiftet. Det är lika bra att utskottet reder ut det. Det finns en viss logik i det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ibland kan enkla logiska saker vara så enkla att de blir jättesvåra. Om jag läser i 16 § så står det; " Uppdraget för de landskapsrevisorer som valts för finansåret 2013 upphör när denna lag träder i kraft”. Vi ska välja de revisorerna i höst. De reviderar finansåret men de väljs in vid lagtingsårets början. Det betyder att vi i höst, om några veckor, kommer att välja revisorer enligt tidigare modell som reviderar de första sex månader, sedan kommer den nya myndigheten mitt i finansåret. Så läser jag det här; ”upphör när denna lag träder i kraft”.

Visst kan man göra så, men jag tycker att utskottet kan ägna detta lite tid åt detta.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Som jag förstår det så kommer de nya revisorerna, som vi väljer i höst, aldrig att träda i arbete egentligen. De bara väljs därför att vi fortfarande har den gamla lagstiftningen. Men nya revisorer börjar jobba nu. Det blir bara mera förvirrat när jag ska försöka förklara det.

Ltl Danne Sundman, replik

Det är inte bra om någon medborgare lyssnar på det här. Jag läser så där och vtm Eriksson på ett annat sätt. Utskottet kan titta på det. Det är viktigt att man gör det här så att det fungerar så att man inte skapar ett mellanår som inte fungerar som det var avsett. Det är fullt möjligt att det här som står i framställningen är genomförbart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag brukar inte höra till dem som tackar så mycket till höger och vänster. Men jag vill ändå tacka för en hövlig ton som Sundman hade. Jag uppfattade också att han kanske insåg att det låg något i de varningar jag hade. Det här är en väldigt personrelaterad verksamhet. Det kan bli mycket bra eller det kan bli mindre bra, om jag uttrycker mig diplomatiskt. Spåren förskräcker om man tittar tillbaka. Bekymret med den här konstruktionen är att om vi får fel person på fel plats så kan det bli mycket besvärligt och det är jag orolig för.

Angående den direkta frågan till Ålands Framtid så är vi inte hundra procent eniga. Jag personligen tycker att landskapsrevisorernas berättelse i regel har varit mycket bra. Jag har sällan haft några invändningar emot dem. Det har varit väldigt bra emellanåt. Sedan finns det säkert de som tycker att det kunde ha varit mycket mera. Men det stora bekymret är i uppföljningen, där tror ltl Sundman att det kommer att bli bättre med den här framställningen. Framtiden får utvisa, det kan bli bättre men det kan också bli sämre.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det var ju bättre förr när det var sämre till den delen att ltl Anders Eriksson var ensam. Då var han alltid enig, nej skämt åsido. Det är viktiga frågor, man kan ha nyanser i sina uppfattningar. Det är mycket riktigt såsom ltl Anders Eriksson sade att det är mycket fast i den här personen. Därför är rekryteringsprocessen otroligt viktig så att det blir rätt sorts person med rätt kompetens och övriga egenskaper som beskrivs här framställningen. Det ställer helt klart stora krav på rekryteringen. Jag delar den farhågan att om det blir fel så är det väldigt mycket fast i en enda person, tidigare har det varit flera revisorer och flera nyanser har belysts. För att få den här oberoende revisionen så måste man också göra avkall på vissa andra saker. Sedan ställer det krav på kanslikommissionen att sköta rekryteringen på ett adekvat sätt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om det var bättre förr eller hur det sades. Jag tror att ltl Danne Sundman kan hålla med mig om att oavsett vilken myndighet och vilken organisering som har gjorts så inte har det blivit bättre, det har definitivt inte blivit billigare och det har inte heller blivit effektivare. När man lanserar en myndighet så tror jag att det är väldigt viktigt att man är ganska tydlig med hur den ska byggas upp och vad den ska kosta, och inte bara skriva lite allmänt flum att framtiden får utvisa vad kostnaderna blir. Det är ödesdigert när det gäller kostnaderna.

När det gäller oberoende så kan jag mycket väl tänka mig att det krävs vissa ändringar framförallt för att möta upp mot EU-regelverket. Mot den bakgrunden måste man väl troligtvis göra någonting.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Javisst ska lagtinget vara tydlig i den budget som kanslikommissionen föreslår att lagtinget ska ta om den här myndigheten. Jag tycker att man ska vara ytterst tydlig med de ramar som ska ges för den här myndigheten. Sedan måste man också vara lyhörd i det här fallet särskilt om man anser att det finns för lite revisionsresurser om man jämför med de behov som finns av en revision, särskilt nu i början. När man kommer i gång så kanske man upptäcker att vissa saker borde man revidera, att brist på revision har gjort att behovet av stort. Vi har inte varit helt utan revision men det har till exempel tidigare varit stora brister i revisionen om ÅHS. Det finns behov av att gå in djupare i vissa delar och göra framförallt djupdykningar och specialrevision i mindre delar av förvaltningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Gun-Mari Lindholm

När det gäller övergångsbestämmelserna så de som blir valda att revidera i egenskap av landskapsrevisorer år 2013 kommer inte att revidera, om den här lagen lagfästs, utan det kommer den nya myndigheten att göra. Revisorer kommer att bli valda men de kommer inte att revidera utan det bli den nya myndigheten, så är tanken.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vill tacka för det förtydligandet från ministerns sida. När man läser den här paragrafen så kan man få det intrycket att revisorerna håller på till efter midsommar och sedan kommer den nya myndigheten. Men den här tanken är mycket redigare, så jag tackar för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Tack talman! Jag håller med många anförande som har hållits. Det här är en fråga som är primärt för lagtinget. Vi fattar politiska beslut.  Revision av de politiska beslutens verkställighet är också med som en del av den externa revisionen, vilket lyftes upp av Ålands Framtid som ett bekymmer på grund av att vi har särförhållanden, att det skulle vara ett bekymmer att vi har en oberoende revision. Jag kan dela de tankegångarna att man kan ta upp det här till diskussion i utskottet. Det finns en poäng i att vi har särförhållanden; statstillhörigheten till Finland, kulturella band till Sverige, småskaligheten och det finns många aspekter på varför vi skulle ha en skillnad jämfört med övriga stater som man jämför med i beredningen. Det finns en poäng i att diskutera frågeställningen hur vi får in den politiska inputen och förfarandet kring det. Det får antagligen vägas mot oberoendet.

Som svar på liberalernas tankegångar där medborgarna ska ha om initiativrätt, så finns det en skrivning i gällande lagförslag där man jämställer lagtinget med medborgare i och med att man säger att lagtinget, utskotten och alla andra har möjlighet att lämna in förslag på revisionsområden till landskapsrevisorn. Den delen finns med. Jag har inte riktigt förstått vad liberalerna är ute efter? Vill man förstärka medborgarnas rätt att påverka revisionen och vad som ska revideras? Ska man ge medborgarna rätt att tala om exakt vad som ska revideras och att man måste följa det? Eller räcker det som redan står i lagförslaget där man faktiskt ger möjlighet till alla att lämna in förslag till revidering? Det står de facto i lagförslaget nu. Jag skulle gärna vilja ha klarhet i det för jag förstod inte riktigt vad liberalerna menade.

Jag tycker att det finns en positiv sak med mandatperioden på sju år eller åtminstone att det är en lång period. Idag har vi varje år valt landskapsrevisorer. Det finns en fördel i att det blir en mycket bättre kontinuitet som också har efterfrågats. Nu får man en kontinuitet i arbetet och det är en fördel som inte riktigt har lyfts fram här. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag skulle vilja ha ett förtydligande. Menade ltl Petri Carlsson att det borde finnas någon form av politisk revision trots allt på grund av våra särförhållanden? Jag vill ha en precision till den delen, skulle man hålla kvar det?

Ltl Petri Carlsson, replik

Nej, jag menar att det är bra att få input från det politiska hållet. Det framgår också i lagförslaget att lagtingsledamöter och utskotten har möjlighet att lämna in förslag till områden på revision. Frågan är om man skulle ha någon form av förfarand? Det är svårare att se hur man ska kunna lösa det utan att man själv tar initiativ till det. Det är en diskussion som jag tycker att utskottet kan fördjupa sig i lite grann.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju också tänkt att den här rapporten ska behandlas av finans- och näringsutskottet. Där kommer den politiska dimensionen in. Man får ett faktaunderlag från myndigheten och sedan kan man ha politiska diskussioner utifrån det faktaunderlaget. Till den delen kommer ju politiken in. Man kanske också kan tänka sig att där väcks diskussioner om olika frågor för en kommande revision, om det är detta som ledamoten är ute efter, att man också skulle vilja föra in ärenden direkt i myndighetens arbete. Den politiska dimensionen finns i alla fall i finans- och näringsutskottet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack talman! Finans- och näringsutskott som lyfts fram från vtm Eriksson är ju förstås en del i det. Jag syftade mera på den delen där man pratar om årsplaneringen och vilka områden som ska revideras. Där hade vtm Eriksson en tanke om att finans- och näringsutskottet kunde påverka den riktningen på något sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.