Enda behandling
Utdrag ur protokollet
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Det här var den tredje och sista motionen i paketet av våra betänkande över hemställningsmotioner, som vi från kulturutskottet nu har presenterat. Det kommer att komma några till, inom kort, som vi håller på med för tillfället.
Vad gäller obligatorisk entreprenörskaps- och säljutbildning i gymnasialskolorna så delar vi helt och hållet motionärens syn på hur viktigt det här arbetet är. Vi kan också konstatera att man i många skolor har tagit till sig det här rätt väl. Det finns inskrivet i läroplanen att det ska finnas med som en naturlig del. Vi kan också konstatera att man på många ställen gör ett väldigt gott jobb med det här. Ett sådant exempel är Ålands lyceum som har jobbat i ett projekt i samarbete med näringslivet och framförallt handelskammaren. Under de tre år som de studerande finns i skolan har man vid ett antal olika tillfällen träffat näringslivet, man har olika diskussioner och man ger också möjligheter för eleverna att sätta sig in i entreprenörskap och sälja inte bara varor utan också sig själv. Det kallas för intraprenörskap, d.v.s. att lära sig att göra reklam för i princip vad som helst, innefattande sig själv och sina kunskaper.
Det som lite oroar utskottet är att vi har fått informationen att detta är lite varierande mellan skolorna. Trots att detta finns i läroplanen så har man valt att implementera det på lite olika sätt i olika skolorna. Här tror vi att man behöver se till att man faktiskt får in det väldigt tydligt på samtliga ställen i utbildningen. Läroplanen är ganska tydlig. Men däremot hur man har valt att implementera det är någonting som man bör fundera mera på. Det gäller att ta exempel från dem som redan har lyckats bra. Där vill jag peka än en gång på Ålands lyceums exempel. Där verkar det som om både eleverna och näringslivet är väldigt nöjda med hur det fungerar.
När det gäller att ta greppet om entreprenörskap så är samarbetet med näringslivet extremt viktigt. Det säger man också från samtliga skolor att man har tänkt på men att det ibland tydligen har varit svårt att få in det i den praktiska verkligheten.
Ett litet stickspår, som utskottet hamnade in på, som är väldigt intressant handlar om att vi kan satsa väldigt mycket på den här typen av utbildning i gymnasieskolan vad gäller entreprenörskap, men det kanske inte får jättestor effekt om grundskolan har varit tillbaka tryckande vad gäller den här biten. Därför förde vi ett resonemang om att man kanske borde starta det här lite tidigare. Framförallt att kunna lära sig att göra reklam för sig själv, det som man står för och sina kunskaper. Det är inte någonting som ligger speciellt långt borta när det gäller att växla om till att sälja en vara eller tjänst.
Vi vill också att landskapsregeringen tittar vidare på det här. Det här ligger lite utanför motionen. Men vi tog oss ändå friheten, efter diskussion med utbildningsministern, att det nämna det i vårt betänkande.
Utgående från att vi ser att det finns en läroplan och det finns goda exempel att plocka ifrån inom utbildningsväsendet så har vi valt att förkasta motionen. Men, vi vill också bringa det här betänkandet till landskapsregeringens kännedom för att trycka på när det gäller de konkreta bitarna ute i skolorna. Man måste bli ännu mera effektiv på att se till att man sprider kunskaperna.
Vi är helt medvetna om att när vi politiker vill föra in någonting nytt, det må sen vara entreprenörskap, folkhälsa eller någonting liknande, så vänder vi oss ofta till skolorna och säger att det här är en uppgift för dem att ta. Men i det här fallet är det en sådan grundläggande sak som man inte behöver ha ett eget ämne för eller som man behöver införa som en extra timme i schemat. Det är någonting som ska genomsyra hela utbildningen. Därför tycker vi att det är värt att betona att det ytterligare behöver förstärkas. Stödet för det finns redan i de styrdokument som vi i den här salen och landskapsregeringen har godkänt. Tack, herr talman.
Ltl Anders Eriksson, replik
Tack, herr talman! Om man tittar på den här motionen står det i klämmen: ”Man hemställer om att man ska säkerställa att entreprenörskap och försäljningskunskap blir en integrerad del i alla för gymnasieutbildningar". Det vill motionären ha. Utskottets ordförande sade i sin presentation att han helt och hållet delar motionens tankar. Han sade också att man från utskottet var orolig att man inte skulle lyckas få det här till stånd för det var väldigt varierande inom skolorna. Detta är ju precis det som motionen tar sikte på. Men ändå kan man inte godkänna motionen. Det är klassisk behandling. Man håller helt och hållet med men av outgrundliga motiv kan man inte omfatta motionen. Jag får inte det som utskottets ordförande säger, det motionen tar upp och utskottsbetänkandet att gå ihop.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Politik är politik. Oftast blir det på detta sätt. Motioner behandlas på ett visst sätt. Det som blev den minsta gemensamma nämnare för att kunna föra det här vidare var att på ett positivt sätt förkasta själva motionen men ändå se till att betänkandet kommer till landskapsregeringens kännedom. Det är väl den enda förklaringen jag har. Jag hade inte haft något problem i världen att godkänna motionen som sådan. Men man väljer att ta sina politiska striden vid vissa tillfällen, andra tillfällen väljer man att gå in i någon typ av kompromiss. Det här är en typisk politisk kompromiss. Jag kan inte motivera det på annat sätt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var väl inte i och för sig någon motivering. Utskottets ordförande säger att politik är politik och därför blir det på detta sätt. Det är en allmän uppfattning ute hos befolkningen att kommer det en god idé, i det här fallet från ltl Karlström, så ska den förkastas av andra politiker. Det är den bild som finns. Vill man ändra på bilden att politik är politik, att man bara ska förkasta goda idéer när de kommer fram, så kunde man omfatta dem istället. Jag tror att det skulle leda till en hel del gott inom åländsk politik. Jag blev så förvånad, när jag hörde presentationen, hur nära utskottets ordförande står motionens tankar, men ändå måste motionen av några outgrundliga anledningar i papperskorgen just på grund av att politik är politik.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag kan mycket väl skriva under det som ltl Anders Eriksson säger om hur vi kan utveckla politiken på Åland. Det måste vi göra gemensamt. Kulturutskottet har inte lyckas göra det i det här fallet. Det kan jag villigt erkänna. Jag tror vare sig jag är den första eller den sista som kommer att få presentera ett betänkande på det här sättet. Man ska också komma ihåg att den politiska betydelsen av ett positivt förkastande eller ett godkännande av en motion är väldigt liten. Det vi diskuterar nu blir mera semantik och hur vi ska driva det politiska systemet. Det är jag gärna med och diskuterar. Jag är den första som skulle vilja vara med och åstadkomma förändringar av synen på hur det parlamentariska systemet fungerar. Jag tror inte att man gör det enbart genom att man i ett utskott driver de här sakerna till omröstning. Vi har försökt att föra ett resonemang som ska leda till att ltl Karlströms åsikter ska leva vidare och få betydelse för den fortsatta åländska utbildningspolitiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström
Tack, herr talman! Givetvis hade jag önskat att klämmen skulle antas i min motion. Men jag vet att det inte brukar gå på det sättet. Det viktiga för mig är att man diskuterar de här frågorna. Att man hela tiden vattnar på, man glömmer inte bort och man lyfter upp de här viktiga ämnena.
Jag var inte med och behandlade den här motionen eftersom jag satt i finansutskottet. Tyvärr fick jag inte vara med. Jag tycker att kulturutskottet har gjort ett bra och seriöst arbete. De har hört sex personer, vilket jag lyfter på hatten för.
Entreprenörskap är någonting som jag brukar prata ganska mycket om i den här talarstolen. Jag kanske inte behöver köra hela den ramsan igen.
Däremot den andra delen av motionen som handlar om säljkunskap och säljutbildning är någonting som vi kanske inte har pratat så mycket om. Det är otroligt viktigt. Man borde kanske fokusera lite mer på det.
Utskottet har behandlat motionen ganska mycket utifrån entreprenörskap. Som ordförande Johan Ehn säger så har man det ganska bra under kontroll i landskapets skolor. Man vet om i skolorna att man hela tiden borde styra utbildningen att även inkludera företagsamhet och entreprenörskap. Ett konkret exempel är säljutbildningen, någonting som alla borde syssla mycket mera med. Jag är inte den förste som säger det här. En person som tidigare brukade tala om det här var Lasse Wiklöf. Han pratade väldigt gott om att man borde satsa mer på säljutbildning i skolor. Han var själv ett typiskt exempel på en duktig säljare som visade hur långt man kan gå igenom olika branscher. Man kan även behöva vara en duktig säljare inom politiken. Man kan sälja sina idéer, tankar och vilken approach man ska ha för att få motparten att köpa de tankar, idéer eller produkter man har. Oavsett om man är en rörmokare, plåtslagare, frisör eller sjukskötare har man otroligt mycket med sig i ryggsäcken om man också kan sälja både sig själv och sina produkter. Det är någonting som jag önskar att landskapsregeringen tar med sig när de fokuserar vidare på entreprenörskap, men framförallt också på säljutbildning.
Jag håller med ordförande Ehn att det kanske inte är någonting som man sätter in en timme i veckan för att studera. Man kunde ha olika projekt. Det räcker med någon timme per termin bara för att visa hur man säljer sig själv och sina produkter.
Trots att min motion inte antas så är jag relativt nöjd med behandlingen. Jag kommer säkert att ta upp de här frågorna framöver igen. Jag tänker inte ställa några andra alternativa förslag till det här. Jag acceptera det, förutsatt att landskapsregeringen tar det med sig och tänker vidare på det, tack.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Just det här med säljutbildning var någonting som vi i utskottet fastnade för. Vi fastnade för uttrycket intraprenörskap som beskriver att inte bara sälja en företagsidé, utan att klara av att sälja en politisk idé som man har eller sig själv som arbetskraft i framtiden. Det här projektet som Ålands lyceum har inlett, i samarbete med handelskammaren, lyfter de här bitarna. Det var jag synnerligen imponerad av, som jag sade. Jag hoppas att det också sprider sig till de övriga skolorna. Det här är någonting som är väldigt viktigt om vi ska tro på att vi ska få en konkurrenskraft även i framtiden från våra ungdomar som kommer att ta över samhället efter oss.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag tyckte också det var bra det som ltl Johan Ehn sade i sitt huvudanförande om att man borde fokusera på det här tidigare, redan i högstadiet.
Sedan skulle jag också vilja ge vägkost både till ordförande och till landskapsregeringen när det gäller säljkunskap. Titta på en organisation i Sverige som heter ”Ung företagsamhet”! De fokuserar mycket på försäljning och ungdomars entreprenörskap och intraprenörskap redan från högstadieåldern. Det var ett tips som jag inte fick med i mitt anförande, men det är någonting som jag önskar att ni tittar på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Tack, herr talman! Jag tror att hela lagtinget tycker att det här är en mycket angelägen fråga. Precis som tidigare talare har sagt är det också viktigt att vi diskuterar den. Det är väldigt viktigt att vi har ett starkt entreprenörskap bland ålänningarna och att vi förstärker den entreprenörskapen.
Det är kanske inte min uppgift att försvara kulturutskottets ordförande. Men jag uppfattade att andemeningen i hela den här motionen är vikten av att entreprenörskap genomsyrar hela utbildningen. Frågan är om man kan sätta in det på måndagar klockan 8? Att man sätter in det som ett särskilt läror isolerat för sig själv. Så har jag tolkat kulturutskottets skrivning i det här fallet. Det är kanske orsaken till förkastandet. Det behöver inte bli ett särskilt läroämne men det är väldigt viktigt att det genomsyrar allt vad man jobbar med.
Det finns med i läroplansgrunden och i alla skolors läroplaner. Jag ska skicka en hälsning till avdelningen, när man gör uppföljning, att särskilt titta på hur entreprenörskapet genomförs i våra skolor. För undervisningen, trots orden, kan bli ganska individuella beroende på vem det är som undervisar, var man lägger tyngdpunkten och på vilket sätt man lyfter fram det.
Det är väldigt intressant att man inom flera skolor har tagit fasta på intraprenörskap. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man dels tänker på att vi ska skapa egna företagare, men det är minst lika viktigt att också se till att vi skapar duktiga anställda den dagen man ska jobba i ett företag, offentlig förvaltning
eller var man än är. Att man både kan sälja sig själv men också att man är företagsam som anställd. Det här är någonting som Ålands lyceum har gått i bräschen för.Sedan när man kommer in på säljutbildning som ett särskilt ämne är min förhoppning med den nya gymnasiereformen, där vi går in i periodisering och läser mera i moduler, att de studerande som är intresserade av företagsekonomi ska kunna läsa det och oavsett vilken annan utbildning man genomgår. Det finns många varierande utbildningar där man kan ha nytta av företagsekonomi. Jag har tänkt att man också kanske skulle kunna ha ett säljkurspaket. Man skulle säkert ha nytta av att lära sig att sälja inom olika sektorer. Detta är ingenting som jag har tänkt desto mera på och jag vet heller hur ett sådant kurspaket skulle se ut. Men jag tycker att det skulle vara en intressant tanke som vi skulle kunna spinna vidare på och ta med oss från den här diskussionen.
När det gäller våra grundskoleungdomar så har vi tagit fasta på det här. I vår handlingsplan för ungdomspolitiken, som ännu inte är fastslagen, har vi ett förslag, att vi tillsammans med handelskammaren, ska gå in i ett projekt som heter Entreprenörer 3.0. Det är egentligen en entreprenörskurs för grundskolestuderande. Den kursen har ett gott renommé, åtminstone hos handelskammaren. Det har vi också tagit till oss och vi tycker att det verkar intressant. Vi ska föra diskussioner vidare kring detta. Det skulle vara ett sätt att få entreprenörskapstanken på ett mycket trevligt sätt in i grundskolan. Det är det nya jag har att komma med nu i debatten, tack.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Tack, herr talman! Det var intressant och skönt att få höra att de här frågorna lever vidare och med kraft från utbildningsministern. Det var jättebra att också få höra att handelskammaren är inblandad. Vi behöver inkludera näringslivet så att de också inser vikten av att få vara med i skolor och berätta om sina kunskaper om hur roligt det kan vara att vara företagare. Handelskammaren kan berätta och bygga upp viljan hos eleverna från positiva entreprenörsexempel.
Jag tror att säljutbildning är otroligt viktigt. Oavsett vad man ska syssla med så är det bra att bära med sig. Hur ska man bemöta folk? Hur ska man läsa deras signaler? Hur ska man komma till avslut? En säljare är en av de viktigaste beståndsdelarna i ett företag så att företaget ska kunna fungera, växa och fortsätta. Om jag får skicka med en önskan så fokusera lite mera på säljutbildningen än entreprenörskapet för entreprenörskap är mera luddigt. Det är vår politikers uppgift att skapa entreprenörsvilja.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Vi är så rörande eniga. Det är ju trevligt. Det är viktigt att entreprenörstanken lever vidare och finns involverad i hela tankesättet. Företagsamheten kan man träna på många olika sätt inom många olika ämnen, alltifrån ifrån gymnastik till svenska och inom olika yrkesämnen.
Jag har mer och mer tänkt på just den här säljkursen. Jag är själv också väldigt attraherad av tanken att utveckla detta med bemötande. Det är egentligen någonting som har blommat upp, som en viktig del av undervisningen, under de senaste åren i grundskolorna. Att hantera människor och bemöta människor är någonting som man har nytta av hela livet, men som förr i världen fick väldigt lite utrymmen i skolorna. Jag är mycket glad över att det har fått ett betydligt större utrymme under de senare åren och dit hör säljande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Förra anförandet gjorde jag i egenskap av kulturutskottets ordförande. Jag vill också passa på att prata lite friare i egenskap av enskild lagtingsledamot.
Det var en väldigt intressant behandling av ärendet. Tankarna kring ämnet har faktiskt vaknat ute i våra skolor, ämnet är levande. Det är den positiva sidan av det hela.
Sedan när det gäller hur man ytterligare ska förstärka det här så var det betydligt mycket svårare att sätta fingret på det och att komma med konkreta förslag om hur det här ska ske. Jag hör till dem som inte tror att man ska lägga det här som ett särskilt ämne på läsordningen eller att man ska lyfta ut det som en särskild del av en helhet. Det här är någonting som ska genomsyra allt. Man ska inte bara göra en temadag och så har man gjort undan detta. Det måste finnas med i det dagliga livet i skolan. Projekten som man gör i samarbete med näringen, och framför allt handelskammaren, är värda att understödas väldigt varmt. När det gäller säljutbildning och hur man ska sprida vidare tankegången kring entreprenörskap så tror jag att man i alla sammanhang ska söka det hos dem som jobbar ute i verkligheten. Där kan vi hitta de goda exemplen. Det vill jag ytterligare betona.
Till sist, herr talman, en sak som jag har glömt de i de andra tre motionerna. Det har smugit sig in ett litet fel i tituleringen i våra betänkanden. Jag säger detta när gäller det här betänkandet. Vi ska försöka förbättra oss i framtiden. Vad gäller vicelantrådet Britt Lundberg har hon i vårt betänkande fått beteckningen landskapsregeringsledamot. Ska vi vara formellt riktiga ska det stå vicelantråd. Vad gäller den här motionen anför jag det som en rättelse. Tyvärr glömde jag det i de två tidigare motionerna.
Talmannen
Rättelserna antecknas. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.