Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Christian Wikström. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.


  • Tack, talman! Fiskodlingen på Föglö importerar årligen 400 långtradare med fisk via privata rederier från Sverige för förädling och vidareexport både med privata rederier och via tvärgående linjen till Finland på ett minutschema för att nå specifika marknadsområden inom 24 timmar. Utan tvärgående linjen fungerar inte exporten och logistiken för att tillgodose marknadens krav.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Enligt vilka principer avser landskapsregeringen införa ny taxa för tung trafik på specifikt tvärgående linjen och samtidigt bibehålla likabehandlingen av exporterande skärgårdsföretag?


  • Tack, herr talman! Först lite bakgrund. Tvärgående linjen är en linje vars nyttjandegrad är mycket låg, framförallt under vinterhalvåret. Av den orsaken så har det varit en diskussion om att reducera trafiken. Men vid senaste beslutet om att fastställa turlistorna så bibehölls nuvarande turlista trots att nyttjandegraden för de innevarande turerna är ungefär 10 procent.

    För att lösa problematiken, som jag just ska beskriva, så valde i stället regeringen att gå in för att höja taxorna för rutten Snäckö-Överö för lastbilar. I Skärgårdstrafiken finns i dag något som kallas för genomfartstaxa, vilket är en mycket hög taxa som tillämpas på all trafik som går mellan ändhamn och ändhamn, det vill säga trafik som går direkt mellan fasta Åland och fasta Finland. Denna taxa kan undvikas genom att transportera gods först till en skärgårdskommun och sedan vidare hela vägen till Finland och vice versa. Det är något som är värt att komma ihåg när vi diskuterar just tvärgående linjen. Det är ju så att den här genomfartstaxan finns till för att det offentliga inte ska konkurrera med det privata och för att vi ska ge verksamhetsförutsättningar till våra privata rederier och för att färjorna inte ska bli fyllda med lastbilar.

    Men i tillägg till det här så är tvärgående linjen den enda linjen i skärgårdstrafiken som är specifikt anpassad för fiskindustrin på Föglö. De använder den som en del i att transportera gods från Föglö över Kumlinge och Brändö till fasta Finland och vice versa. Detta förhållande blir väldigt tydligt när statistiken för transporterna som går mellan Snäckö och Överö studeras. Då framkommer att den absoluta majoriteten av alla fordon som transporteras är just lastbilar tillhörande fiskindustrin på Föglö. Det är alla dagar i veckan utom lördagar, det beror lite på turlistor över säsongen. När man studerar turlistan vidare i kombination med statistik så är det uppenbart att de här turerna är där för att sköta tur- och retur transporter av fisk. Det är den enda rutten i den åländska skärgårdstrafiken som har detta förhållande av nästan uteslutande fordon tillhörande ett fåtal företag och kan därmed bortom rimligt tvivel anses finnas till för att upprätthålla ett anpassat och subventionerat transportsystem för export av fiskprodukter från Föglö till fasta Finland. Det är därmed den typ av tjänst som är att betrakta som företagsstöd.

    Företagsstöd är belagda med vissa regler. Företagsstöd omfattas av statsstödsregler från EU, vilket kortfattat kan sägas finnas till för att begränsa snedvriden konkurrens genom att gynna utvalda företag genom just subventioner. Dessa offentliga stöd av näringsverksamhet kan användas, men det ska då ske öppet och transparent. De är inte begränsade till direkta ekonomiska överföringar utan kan även handla om exempelvis garantier, hyror, villkor eller för den delen transportsystem. Ett stöd som riktar sig till flera kunder än en viss typ av näring omfattas dock inte av statsstödsreglerna, varför en linje med mer blandad trafik av diverse olika företag och privatpersoner inom skärgårdstrafiken inte berörs av dessa regler, som exempelvis Åva-Osnäs linjen som det kanske blir tal om här i någon av ledamotens följdfrågor. Men den trafiken ser alltså helt annorlunda ut än den trafik som nu är aktuell.

    Vidare så är de minimistöd en typ av stöd som är av mindre betydelse och som offentlig sektor kan ge under en treårsperiod, men som inte får överstiga 200 000 euro.

    Men när det gäller just vattenbruket så är det andra regler som gäller och som är betydligt strängare. Då är det regler som säger att endast stöd om 30 000 på tre år får ges för att betraktas som de minimistöd. Annars är det alltså offentliga stöd som ska behandlas såsom offentliga stöd ska behandlas, transparent öppet och så vidare.

    Oavsett så är det viktigt att stöd ska vara genomskinliga för att vara tillåtna. Så är inte fallet för just den här typen av stöd, för det är ett stöd som tillhandahålls genom upprätthållandet av anpassade rutter i vår skärgårdstrafik. I tillägg till det här så finns det privata aktörer som sköter trafiken med flera avgångar per dag som exporterande företag kan använda sig av och som hela det övriga åländska näringslivet är tvingade att anpassa sig till. Även fiskeindustrin på Föglö använder sig av kommersiella turer från Långnäs när tvärgående av någon orsak inte kan trafikera. Tidigare har man också använt dessa mera, numera har man gått tillbaka till att använda tvärgående linjen mera.

    Vad handlade det här om för typ av stöd? 60 euro kostar det i dag för en lastbil att åka från Åland till fasta Finland med skärgårdstrafiken via en skärgårdskommun, medan marknadspriser för övriga företag varierar mellan cirka 13 euro per lastmeter och uppemot 30 euro per lastmeter. En lastbil som transporterar fisk är ungefär 17 meter lång, ibland längre, men vi använder 17 meter. Det innebär att marknadspriset varierar mellan 220 euro och 500 euro per hypotetisk lastbil till marknadspris. Det är således tal om en direkt subvention på mellan 160 euro och 450 euro per lastbil som landskapet subventionerar fiskeindustrin på Föglö med. Antalet bokade lastbilar på just denna rutt mellan Snäckö och Överö var av en sådan grad att det totala beloppet för 2021, om man uppskattar subventionerna på det här viset, uppgår till ett par hundra tusen euro.

    Avslutningsvis. Att höja taxorna löser inte hela problemet med den här frågan, framförallt inte problemet med konkurrensneutralitet, då vi fortsättningsvis anpassar skärgårdstrafiken enligt ett visst behov för en viss typ av näring, vilket då kan betraktas som ett stöd. Men det är en bit på vägen. Det löser den mest uppenbara statsstödsproblematiken som jag ser det. Bara för att ett system har existerat under lång tid så betyder det inte att det är rätt. En absolut grund för all verksamhet inom offentlig sektor, enligt mig, är att det ska vara transparent hur pengarna används och att man ska följa lagen förstås. I tillägg till det här så är det viktigt att vi skapar förutsättningar för näringslivet att fungera. Det gör vi inte genom att konkurrera med det privata näringslivet genom att använda skattemedel för att betala transporter som det privata själv kan stå för och som de har råd att stå för. Tack!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 16:27

    Tack, talman! "Skärgården är på grund av sitt perifera läge i behov av särskilda insatser för att kunna bibehålla goda levnadsvillkor för den bofasta befolkningen. En stabil och förutsägbar trafik är en grundförutsättning för att kunna starta och driva företag. Landskapsregeringen avser tillsammans med skärgårdskommunerna arbeta för att skapa ökad inflyttning och fler arbetsplatser." Detta har inte jag skrivit. Det här är copy paste från landskapsregeringens regeringsprogram "Tillsammans för Åland" Denna viljeyttring från landskapsregeringen sida rimmar illa med verkligheten.

    Viktigt då ett beslut ska tas är att det bottnar i fakta och är förankrat med en konsekvensanalys. Fiskodlingsföretagen på Föglö importerar årligen cirka 400 långtradare med fisk till Föglö för förädling. Denna fisk tillsammans med den lokalt odlade fisken exporteras sedan vidare till olika delar av Finland. Villkoren är tuffa och det finns egentligen väldigt få anledningar att etablera exportindustri i skärgården. Fisken som transporteras från Sverige kunde istället förädlas i en svensk fabrik och sedan transporteras med båt till Åland och aldrig hanteras på Åland. Konsekvenserna av det skulle vara många förlorade arbetsplatser i skärgården och betydande skatteintäktsbortfall för Åland. Vi vet alla hur mycket skatteintäkter dessa fiskodlingsföretag genererar.

    Landskapsregeringen behöver även fundera på hur elevunderlaget till exempel i Föglös skola skulle se ut med en bortflyttad fiskindustri. Den totala fiskodlingens betydelse är nämligen att jämföra med Orkla och potatisindustrin på Åland, sett ur skatteintäkter och arbetsplatser.

    Viss del av fisken från Föglö exporteras av privat rederi, viss del via skärgårdsnätet. Det Föglöbaserade åkeriet har ett mer eller mindre minutschema för att nå rätt marknadsområden enligt den tidtabell som möjliggör färsk fisk och att transportkedjan är maximalt effektiv sett till chaufförer och långtradare.

    Det är enkelt för landskapsregeringen att påstå att tvärgående linjen inte är nödvändig och att det finns alternativa färdsätt. Det stämmer inte. Det blir i så fall på bekostnad av logistik kedja och förlorade kunder. Dagens trafiksystem med tvärgående är en urholkad version av hur det ursprungligen såg ut, där var Snäckö och Långnäs ändhamnar. Sedan av någon anledning så valde man att plocka bort Långnäs avgångar i rask takt. Men från början så nyttjades den mycket mera året om än vad det går att göra idag med tanke på att Långnäs så sällan trafikeras, för den används ju också av flera än bara fiskodlingsföretag. Att bygga det resonemang som ministern gör utgående från statistik och fiskodlingsföretag blir väldigt felaktigt för vi har haft IHN-virus och vi har haft en pandemi.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 16:30

    Ja, det var ett försvarstal för fiskeindustrin som är direkt hämtad från fiskeindustrin. Men förstås målar man upp ett skräckscenario här.

    Om man tittar lite på hur siffrorna ser ut för de här aktuella företaget så tror jag att en liten annan bild uppmålas. År 2021, som ledamoten var inne på, var ett dåligt år på grund av fisksjukdomar, ändå så var den sammanlagda vinsten för det företag som existerar på Föglö lite drygt fem miljoner euro.

    Så visst påverkar det förutsättningarna. Men samtidigt måste man ju ta ställning till: Ska vi bygga upp en skärgårdstrafik vars huvudsakliga uppgift är att transportera last mellan Åland och fasta Finland? Det är ju inte det som är syftet med skärgårdstrafiken. För det gör man om man fortsätter med det resonemanget. Frågan om tvärgående linjens urholkning har säkert kommit på grund av lågt kapacitetsutnyttjande. Man har skurit ner på trafiken för att det är för låg beläggning, vilket är ett helt resonligt sätt att jobba på. Hur ska man annars arbeta?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 16:32

    Det går att göra en bra parallell med den subventionerade åländska flygtrafiken där det finns privata färjalternativ, men som inte alltid av praktiska och tidsmässiga orsaker är gångbara. I slutändan blir det en konsekvens för berörda fiskodlingsföretag att ifrågasätta Åland som verksamhetsplats, alternativ och intresserade verksamhetsorter saknas inte.

    Det har inte ännu blivit klarlagt om den först föreslagna indragningen av tvärgående linjen var ett beslut taget av landskapsregeringen eller ett soloutspel av den obundna ministern Wikström.

    Hur som helst så förefaller hela denna historia kring tvärgående och fiskodlingen bottna i politiskt märkliga beslut som inte är genomtänkta och tagna bakom ett skrivbord. Att bestämma först och sedan tänka efter har aldrig varit lyckat, speciellt när kommunikationen med dem det berör är mer eller mindre obefintlig.

    Landskapsregeringen visar upp ett respektlöst beteende mot en hel region och mot produktiva och samhällsbärande företag. Det finns ingen sanning i att det skulle vara en risk för olagligt statsstöd eller det som ministern förde fram. Det är bara rent nonsens.

    Samtidigt som man drar undan mattan för skärgårdsföretag köper minister Wikström och landskapsregeringen upp industrifastigheter i Mariehamn, renoverar upp dem och hyr ut till bland annat konkurrenter till skärgårdens fiskodlingsföretag. Är det likabehandling? Är det en god näringspolitik? Är det god avkastning av skattemedel? I den näringspolitik landskapsregeringen för är det tydligen centralorten och fasta Åland som allt ska utgå ifrån. Skärgården ska vara en säljande kuliss i marknadsföringen av Åland. Att försämra och försvåra för näringslivet är ingen inbesparing. Aldrig.

    Vi ska minnas att fiskodlingsindustrin på Föglö är äldre en tvärgående linjen. Man har byggt upp marknadsföring och man har byggt upp säljkedjor under många år.

    Än en gång, jag utgår från min första fråga. Enligt vilka principer avser landskapsregering införa ny taxa för tung trafik specifikt på tvärgående linjen och samtidigt bibehålla likabehandling av exporterande skärgårdsföretag? För det som ministern har fört fram kring statsstöd, det stämmer ju inte. Det är bara partsinlagor för att skydda sitt märkliga beslut.

    Jag skulle också gärna få svar på om detta är landskapsregeringens viljeyttring eller om det är ministerns soloutspel. Tack!


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 16:34

    Tack, herr talman! Ja, statistik är ju statistik. Ledamot Holmberg framförde att den här statistiken är felaktig, det stämmer inte och det får väl stå för ledamoten Holmberg. Jag vet inte om Liberalerna också står bakom det här, det är svårt att veta.

    Men jag ska besvara några frågor här. Den ena är om flygtrafiken. Det är överhuvudtaget inte samma sak av just de anledningar som jag räknade upp tidigare när vi pratar om statsstöd. Det används av en mängd olika företag och privatpersoner och därför är det inte tal om det och dessutom regleras flygtrafiken på ett helt annat sätt i EU än den här typen av transport.

    Södra linjen, ja, tidigare såg fisktransporter ut på ett annorlunda sätt, de gick via södra linjen. Som jag sade avslutningsvis så bara för att system har existerat under lång tid så betyder det inte att det är rätt. De här reglerna har tillkommit i senare tid innan de här transporterna påbörjades och innan de här reglerna tillkom. Men det är helt uppenbart att det är frågan om att vi har anpassad trafik. Så mycket borde man kunna erkänna för sig själv också om man reser på den här linjen.

    Sen har ledamoten Holmberg vid upprepade tillfällen, de här tre åren som jag har suttit här, talat sig varm om fiskindustrin och gott så. Men det som jag blir lite förvånad över är att de flesta människor på Åland förstår att det finns ett komplext förhållande som vi har till fiskeindustrin, å ena sidan så är den väldigt viktig för näringslivet och det kommer mycket skatteintäkter till vårt samhälle, men å andra sidan så smutsar de ner en hel del, men av någon anledning så lyfter man aldrig fram det här andra perspektivet. Ledamoten Holmberg gör inte det. Jag betraktar nog de här uttalanden om hur lidande fiskeindustrin blir som en direkt partsinlaga. Tack!


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.