Första behandling

Ärendet bordlades 07.11.2012. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Beslut om motiveringen fattas i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Det här lagförslaget handlar om att skydda naturvärdena i var och ett av de 87 Natura 2000-områdena som finns på Åland, helt i enlighet med artikel 6 i EU:s habitatdirektiv.

Orsaken till att regeringen har fört fram en ny 24b § i vår naturvårdslag är på grund av att Åland enbart delvis har implementerat artikel 6 i vår naturvårdslag. Det rättar vi nu till. Det är inte dramatiska förändringar som kommer att ske. Under de mer än tio år som Åland har varit med i Natura 2000-nätverket har inte en enda plan eller projekt stoppats på grund av att de skulle ha förstört naturvärdena i ett Natura 2000-område. Inte känner tjänstemännen på miljöbyrån heller till fall där det är aktuellt med planer och projekt i anslutning till Natura 2000-områden och där det pågår diskussioner.

Där det finns särskilt skyddsvärda biotoper eller arter i våra Natura 2000-områden så har man oftast gjort området tillräckligt stort för att arten eller biotopen inte ska skadas av mänsklig påverkan i de områden som angränsar till Natura 2000-området.

Man kan tänka sig att det i något fall skulle kunna handla om skogsavverkning. Men om skogsägaren, som äger grannfastigheten, blir tvungen att avstå från att hugga ner skog så kommer landskapsregeringen emot med ersättning.  

Stora planer och projekt, som t.ex. en kortrutt, skulle kunna vara möjliga att genomföra eftersom det är ett så viktigt projekt och av väsentligt allmänintresse. Däremot måste regeringen i så fall kompensera det förstörda Natura 2000-området genom att inrätta ett nytt motsvarande område med liknande biotop eller med likadana arter. Kommissionens utlåtande måste också i så fall inhämtas.

Om man tittar på kartan över åländska Natura 2000-områden så ser vi att där kortrutten är planerad så finns det inte några notifierade områden just i den delen av skärgården.

Jag hoppas att ltl Danne Sundman är nöjd med den informationen om de åländska Natura 2000-områdena som han nu erhållit. För er som vill veta mer om var områdena finns så kan ni söka upp dem på miljöbyråns hemsida under naturvård, där finns en klickbar karta som visar var alla områden ligger på Åland. Däremot borde vi skriva ut mer information på hemsidan, vilken biotop eller art det är frågan om att skydda och varför just detta område är ett Natura 2000-område. Detta är en sak jag gärna skulle vilja se att vi kan förbättra under de kommande åren, och det är också något som vi skulle kunna göra med hjälp av medel från EU:s Life fond.

Beträffande den reservation som kommit från ledamöterna Anders Eriksson och Torsten Sundblom så vill jag bara säga att det är inte möjligt att utföra en rimlighetsbedömning av storleken på de marker som angränsar till ett Natura 2000-område och som eventuell skulle drabbas av begränsningar i nyttjanderätten. Det är inte på något sätt förbjudet att ha verksamhet i anslutning till Natura 2000-områden. Det får man ha. Det är bara när genomförandet av en plan eller ett projekt skulle hota att i betydlig utsträckning försämra ett områdes naturvärden, då måste man i varje enskilt fall göra en separat bedömning. Om det visar sig att fastighetsägaren åsamkas en olägenhet som inte är ringa kommer landskapsregeringen att betala ut full ersättning för detta.

Att som i reservationen fordra att regeringen i detta skede skulle gå in i alla 87 Natura 2000-områden och sedan fundera på vad alla markägare som har ägor i anslutning till dessa områden skulle kunna tänkas bygga eller planera, det skulle vara ett stort slöseri med byråns resurser.

Vi måste komma ihåg att det finns många fler internationella förpliktelser som vi ska ta hänsyn till förutom Natura 2000. Vi har habitatdirektivet, fågeldirektivet, rådets förordning om skydd av vilda växter och djur genom reglering av handeln med dem och direktivet om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador.  Sedan finns ett tiotal andra internationella avtal som ska beaktas, såsom Bernkonventionen och konventionen om biologisk mångfald. Dessutom har vi en egen naturvårdslag och en naturvårdsförordning som ska följas.

Det är också viktigt att vi tar hand om den åländska naturen och miljön.

Jag är mycket glad över det stöd som finns i regeringen och hos moderaterna, obundna, socialdemokraterna och centern för det här lagförslaget. Det visar att denna regering tar miljöfrågorna på allvar, inte bara i ord utan också i handling.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Aaltonen nämner att landskapsregeringen går in och ersätter markägare i de fall de begränsas av deras möjligheter att använda marken. Men vad händer om en markägare planerar ett vindkraftverk och landskapsregeringen anser att det stör ett Natura 2000-område? Hur kompenserar man den förlusten och den möjligheten att använda markområdet för markägaren i det här fallet? Hur långt är landskapsregeringen beredd att gå in och ersätta och hur räknar man fram dessa ersättningar? Vad händer om man inte kommer överens?

Minister Carina Aaltonen, replik

Talman! Utgångspunkten måste ju vara att man kommer överens. En satsning på vindkraft är en så pass stor satsning som gynnar hela det åländska samhället. Vi talar om betydande investeringar och behov av planering. Vi borde komma till att vi kan planera Åland utgående från var vi ska anläggningar såsom vindkraftverk och i följande skede får man diskutera ersättning. Någon sådan fråga har inte kommit upp på vårt bord ännu där det skulle vara frågan om att en enskild markägare har blivit nekad till att lägga upp en vindkraftpark.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, minister Aaltonen ingen fråga har kommit upp ännu, men vi pratar om framtiden. Vi pratar inte om det som har varit. Vad är möjligheten i framtiden att utnyttja de resurser som vi har, vind och sol? Man måste ha det klart för sig så att man inte blir begränsad den dag man står där och har ett projekt där man har finansiär till ett eller flera vindkraftverk. Projektet kan gränsa till ett Natura 2000-område och landskapet anser att detta kommer att hämma Natura 2000-område. Hur ersätter man? Vad gör man sedan när man inte kommer överens? Jag tror att landskapsregeringen inte riktigt har tänkt igenom det här helt och hållet.

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi måste ha som utgångspunkt att vindkraften är en framtidssatsning. För att vi ska kunna möjliggöra det här så behövs det planering, sektorplanering. Var ska vi ha vindkraftsanläggningar i framtiden? Jag tror knappast att det bara är Natura 2000-områden som kan hindra, det kan också finnas andra markägare som inte vill ha det här.

Nu är det i alla fall positiva vindar för vindkraften på Åland och vi ska hoppas att den kan utvecklas. De satsningar som finns med i planeringen så här långt innehåller inte Natura 2000-områden.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Wille Valve, replik

Fru talman! Tack för det klargörandet. Jag vill be ytterligare om ett förtydligande av minister. Är det tänkbart att detta på något sätt skulle äventyra traditionellt utnyttjande av naturen såsom jakt, fiske och liknande?

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det var en bra fråga. Nej, det begränsar inte jakt och fiske. Om det är en speciell biotop, speciell art eller något liknande som berörs så kan man fortsätta med den verksamhet som man alltid har gjort på det här området.

På flera aktuella områden kan det bli fråga om att kunna fortsätta med jakt och fiske. Dessa synpunkter har även någon kommun haft i remissvaren, de har funderat om de kan fortsätta med jakt och fiske och då är svaret ja.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Under remissen hade jag vissa farhågor angående vilka konsekvenser det här lagförslaget hade. En av de farhågorna var på vilka områden de här skulle gälla. Till den delen kan jag väl erkänna att efter att jag har satt mig i detta noggrant så har de farhågorna kommit på skam, vilket var någonting som jag reserverade mig att kunde ske, som tur var. Det var tur att jag reserverade mig och det var tur att mina farhågor kom på skam.

Paragrafen 24b, som lagtinget nu föreslås att ska antas, ska läsas mot dels 24a i befintlig lag, lagboken 2012 och dels mot 21 § i naturvårdslagen, där det står så här i första momentet: ”Landskapsregeringen ska upprätta en förteckning över sådana områden som bör fredas för att uppfylla landskapets internationella förpliktelser inom naturvården. Förteckningen ska ange ändamålet med fredningen av varje enskilt område”. Vad är det? Det är det som man kallar Natura 2000- programmet. Det finns en nådig lunta, bara detta som jag har med här i talarstolen utgör 2/3 sedan finns det ytterligare en tredje version. Det huvudsakliga materialet är från augusti 1998 där man räknar upp ett antal områden. Detta har kompletterats år 2000 och sedan har det gjorts enstaka kompletteringar efter det bl.a. om Båtskären i Lemland. Det här gäller alltså de områdena och inget annat. Det stillar min oro betydligt eftersom det här är områden som vi alla är helt överens om att ska skyddas.

Då är det intressant med tanke på de andra kritiska rösterna. I landskapsregeringens plenum, när detta beslut togs, fanns både nuvarande lagtingsledamöterna Anders Eriksson och Anders Englund närvarande och dåvarande lantråd var Roger Jansson. De har varit med och tagit beslut om den första bas uppsättningen, del ett, i Natura 2000-programmet. Detta om vilka områden som det gäller.

Jag tycker att det skulle ha varit enkelt för utskottet att beskriva det här. Utskottet har ju använt sig av korta formuläret. Jag tycker det är lite olyckligt när det under remissdebatt fanns finns en så pass utbredd oro i lagtinget, då bör man ta sig an det och försöka beskriva det här. Att gjuta olja på vågorna är väl utskottets uppgift och att komma med fakta som stillar lagtingsledamöternas oro. Nu har jag stillat min oro på egen hand. Det kan man ju också göra. Jag tror att jag har fått ta del av samma uppgifter som utskottet har fått i hörande.

Om man utgår ifrån reservanternas skrivelse att man ska göra en rimlighetsbedömning innan begränsningar och inskränkningar genomförs. Men inskränkningarna genomförs inte innan man gör något konkret. Om man är granne till ett Natura 2000-område och man har en konkret plan eller ett konkret projekt som man söker tillstånd för, det är först då som man kan göra den här rimlighetsbedömningen. Då först kan man se vad konsekvenserna är och om det här projektet alls inverkar på Natura 2000-området. En vanlig inverkan är t.ex. att det rubbar vattenbalansen, antingen kommer det mera vatten eller mindre vatten och växterna som finns där kanske är känsliga för detta. Först när man vet projektets detaljer kan man säga om det här alls inverkar.

Vindkraftsverk har nämnts här och det är något som i så fall påverka fågellivet, det kan inte påverka vattenbalansen osv. Då finns den möjligheten att man ändrar projektet så att det passar in så att inte vattenbalansen ändras, eller så flyttar man lite på anläggningarna i samråd med miljöbyrån så kan man anlägga projektet trots att projektet ursprungligen hade påverkat.

Den här paragrafen kan ses som en uppluckring, den ger möjligheter att ändå förverkliga vissa projekt som är jätteviktiga. I habitatdirektivet finns också möjligheten att man kan exploatera sådana här områden bara man ser till att freda ett annat liknande område som har samma naturvärde, som kompensation. Det är också bra om något är tvunget att göra.

Om jag bemöter reservanterna så vad man i så fall ska göra, om man vill utreda omfattningen på områdena, så det är att föreslå en återremiss till utskottet så att utskottet får skriva samma sak som jag har gjort. För min del behövs inte det. Jag har nu satt mig in i det här och är tillfreds med den information som jag fått. Man kan inte gå igenom alla de här områdena och listar alla tänkbara konsekvenser, som ministern också sade. Inlösningsskyldighet kan man ha först när markägaren har en konkret användning av sitt markområde.

Många av de här områdena finns i skärgården och på sådana ställen där det aldrig bli aktuellt med några projekt. Men det kan man förstås heller aldrig veta förrän det blir aktuellt och före planer och projekt uppstår.

Avslutningsvis, jag har också bekymrat mig för skogsbruket. När man gör en skogsbruksplan och man upptäcker att man är granne med ett Natura 2000-område så utreder man hur den här avverkningen påverkar Natura 2000-området. Om det påverkar kanske viss del av skogen måste lämnas kvar och då blir markägaren berättigad till inlösningsersättning inom vissa ramar eftersom det är ett hinder för skogsbruk. Den situationen uppstår för det första när man har skogsbruksplan, när avverkning skulle ha skett och när man inte kan avverka med hänvisning till detta. När det gäller skogsbruk, vilket är det mest konkreta som man kommer att tänka på, så har också min oro stillats. De flesta av dessa Natura 2000-områden har skogen som granne och till den delen är det inte heller något problem. Tack.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Ltl Sundman hade synpunkter på utskottets arbete. Man kan konstatera, precis som ledamoten sade, att det var korta formuläret, utgående ifrån den diskussionen som vi hade.

När det sedan gäller presentationen så framgick det ändå av min presentation hur vi har behandlat det här ärendet. Men jag som ordförande i social- och miljöutskottet ska ta till med den här diskussionen som ltl Danne Sundman för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det framgår här i reservationen att vi inte var eniga. En del synpunkter kom fram under höranden. Det skulle absolut ha varit nödvändigt att utskottet botaniserat lite djupare i det här. Den viljan fanns tydligen inte och därför har vi en reservation.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag känner inte till utskottets arbete mera än det som har sagts här under presentationen. Vad jag har förstått så har man åtminstone fått tillgång till det material som jag också fick tillgång till. På basen av det kunde man ju ha stillat min oro i alla fall med några meningar. Jag noterade också vad utskottets ordförande sade i repliken att det kommer att göras på ett annat sätt i framtiden. För reservanterna är lösningen inte en sådan här skrivning, utan en lösning skulle vara att begära ett nytt betänkande, men för min del behövs inte det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Ltl Sundman höll ett mycket intressant anförande under remissdebatten. Jag var inte själv närvarande då, jag hade ett annat förtroendeuppdrag. Jag har läst igenom remissen väldigt noggrant innan ärendet skulle till social- och miljöutskottet och de som är intresserade kan ta del av vad ltl Sundman sade då och vad han sade nu. Det var verkligen en U-sväng i ordets rätta bemärkelse. Men det är ju inte förbjudet i lag att ändra sig.

Ltl Sundman sade bland annat så här; ”utskottet måste mycket noggrant granska den här framställningen och försöka överblicka dess konsekvenser”. Han sade också så här; ”jag vill verkligen att utskottet noggrant försöker överblicka konsekvenserna av det här och framförallt ta reda på att vi nu går minimalt fram och bara godkänner det som vi absolut måste, för det måste vi eftersom det är ett EU-direktiv”. Det här är mycket intressant och det försökte jag få igång en diskussion om i utskottet. Vet vi verkligen att vi inte lägger på en massa extra krav igen, som vi brukar göra? Den enda som jag fick stöd av i det här det resonemanget var ltl Sundblom. Det var helt omöjligt att få svar på de frågor som ltl Sundman tog upp i remissen och som jag delar ganska långt. De svaren har vi tyvärr inte, vilket är ett bekymmer. 

Vad är omfattningen av de här områdena som berörs? Vilka områden är det som berörs? Hur stora är områdena sist och slutligen? Och vilka är inskränkningarna? Enligt mitt förmenande håller vi igen på att bygga upp en ”fornminneslagstiftning”, där markägarintressena blir det väldigt åsidosatta.

Jag vet inte varför utskottets majoritet inte ville utreda de här frågorna, det är omöjligt för mig att svara på, och därför har vi det korta formuläret, vilket är beklagligt.

Ja, vi har ett EU-direktiv i botten, det är helt sant. Det är ett EU-direktiv som vi måste hantera. Vi behöver hantera det på ett så rimligt sätt som möjligt.

Fru talman! Jag vill passa på att avisera nu att jag i andra behandlingen kommer att föreslå att det till betänkandets motivering fogas ett stycke av följande lydelse: ”Utskottet har funnit det svårt att utröna omfattningen på de områden som berörs av framställningen och vilken omfattningen av de eventuella inskränkningarna i äganderätten kunde vara. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen noggrant tillse att rimlighetsbedömning görs innan begränsningar och inskränkningar med anledning av lagen genomförs”. Det är det förslag som jag kommer att lägga i detaljbehandlingen.

Men notera, minister Aaltonen med flera, inte behöver man springa iväg ut nu och börja göra någon sorts granskning av alla 87 områden, utan man ska tillse, när det dyker upp ärenden, att man faktiskt ser på det här på ett praktiskt sätt. Det är väldigt viktigt.

Minister Aaltonen sade i sitt anförande att det här inte leder till några dramatiska förändringar. Problemet är att det vet vi ingenting om. Den här framställningen ger inte några svar på frågor om hur pass dramatiska förändringarna blir. Blir förändringarna dramatiska eller odramatiska, det vet vi inte.

Minister Aaltonen sade också att det inte har skett några inskränkningar på 10 år. Hon sade vidare att skyddsområdena i Natura 2000-områdena är tillräckligt stora redan nu. Vi har troligtvis arealmässigt en av Europas kanske minsta Natura 2000-områden.

Den här lagstiftningen har ju kommit uteslutande för att skydda Natura 2000-områdena så att man ska kunna göra inskränkningar omkring Natura 2000-områdena. Det var ju en stor förvirring så sent som i remissen angående vilka områden som berörs. Flera av talarna trodde att det var enbart Natura 2000-områdena som berördes, men det har vi alla klarlagt vid det här laget att så är det inte, utan det är områden invid Natura 2000-områden, just för att måste kunna skydda Natura 2000-områden om det behövs. Men problemet är att ingen vet hur stora dessa omkringliggande skyddsområdena är och ingen vet heller vilka eventuella begränsningar i äganderätten det kan leda till, vilket är det allvarliga.

Minister Aaltonen säger att det inte går att göra någon sorts rimlighetsbedömning, det är ju faktiskt inte rimligt att resonera på det sättet.

Jag kan försäkra att vi från Ålands Framtid tar miljöfrågorna på absolut största allvar. Men alla mynt har två sidor, en framsida och en baksida, och vi vet ingenting om vilka begränsningar den här lagframställningen medför. Det är mycket olyckligt. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det stämmer mycket bra att jag var mycket orolig i remissen och jag bad utskottet noggrant granska det här för att försöka stilla min oro. Det hade man inte gjort i utskottet varför jag bordlade det här ärendet och gjorde jobbet själv. Jag satte mig in i det här ärendet, läste på och skapade mig en bild över för det första vilka områden det handlar om och vilka konsekvenser det kan innebära för de angränsande områdena. Man kan inte veta detta förrän man vet vilket projekt som planeras. Om det är en kemikaliefabrik där det finns en latent risk för ett stort utsläpp då kanske det gäller alla områden. Om det är någonting helt ofarligt så gäller det kanske inte alls. Om det är skogsbruk så gäller det till en del osv. Man kan inte veta vilka eventuella risker det finns förrän planen klarnar, då måste man göra den här rimlighetsbedömningen. Man kan inte göra en rimlighetsbedömning före det. Jag är till den delen helt tillfreds med det som jag nu har fått veta. Men jag skulle gärna ha läst detta ur ett utskottsbetänkande, till den delen håller jag med reservanterna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Flera frågor som ltl Sundman ställde i remissen tycker jag var synnerligen relevanta. Det borde höra till god ton att man i ett utskott faktiskt besvarar de frågor som dyker upp i remissen. Men det blev inte så i det här fallet. Även ltl Sundmans förklaring, som jag med stor spänning lyssnar på, ger ju inte heller svar på de frågor han själv ställde. Den oro jag har när det gäller inskränkningar i äganderätten kvarstår i högsta grad.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Var och en får titta på det här som jag har gjort, om man vill. Jag tycker att ltl Anders Eriksson borde höra till de lite mer sakkunniga eftersom han var med när det är stora beslutet togs den 27 augusti 1998 i dåvarande landskapsstyrelsen. Det var ju basen till det här programmet och i förteckningen som anges i 21 § naturvårdslagen.

När det sedan gäller huruvida man implementerar direktivet, för mycket eller för litet, så är jag också där tillfreds eftersom de här skrivningarna framgår ur direktivet och att också de sociala och ekonomiska följderna ska beaktas.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Inte vet jag om det var dagens nyhet att jag var med och tog beslut om Natura 2000-områdena. Jag var med och arbetade fram en ny vattenlag, en helt ny MKB-lag och jag har jobbat mycket för miljöfrågorna så det är inte några konstigheter med det.

Det är inte förbjudet i lag att ändra sig. Jag har accepterat att ltl Sundman har ändrat sig. Men för mig kvarstår oklarheterna fortfarande, det är olyckligt och jag är rädd att vi kommer att bygga in en hel del framtida konflikter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Englund

Fru talman! Jag yttrade mig tidigare i det här ärendet när det var på remiss. Jag har inte på något sätt varit emot att inrätta Natura 2000-områden. Man behöver se på det här med öppna ögon. Vi vet ju att tiderna förändras och man får kanske en större insikt i de här frågorna.

Trots den här diskussionen som vi har haft här så har den här saken egentligen inte förts mycket framåt. Även om landskapsregeringen och ministern är positiva till ersättning om det drabbar någon som är i omedelbar närhet till Natura 2000-områden så är det ju ingen garanti på något sätt. Oberoende av vad vi och landskapsregeringen säger i den är salen så vet vi ju att det här är en levande lagstiftning i EU och ett direktiv som kan förändras. Vi har sett vissa indikationer på att det finns sådana partier och medlemmar som vill skärpa till Natura 2000-områdena och ännu mera skydda de arter som finns här och då drabbar det ytterligare de angränsande områdena. Vill man ha ett vindkraftverk nära ett Natura 2000-område så är det klart att det är vindupptagningsområde som går in på Natura 2000-område och då ställs frågan till landskapsregeringen hur man kommer att tolka det här. Det är sådana här saker som inte är klarlagda. 

Jag håller nog fullständigt med reservanterna. Jag kommer att stöda den här reservationen i andra behandlingen.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Englund må göra vad han finner för gott enligt 11 § lagtingsordningen. Det är som ltl Englund säger att insikten och kunskapen ökar med det här och det gör den. Detta medför också att man nuförtiden bättre vet vilka konsekvenserna är av ett projekt invid en känslig mark. Man vet också hur man med ny teknik kan minska de här effekterna och tillåta mera närmare sådana här känsliga områden. De här två kunskaperna tillsammans gör att man kan göra mera idag nära känslig miljö och till och med i miljön, än vad man kunde göra tidigare.

När det gäller vindkraft så tror jag att man direkt kan avskriva det som ett problem. Åland största vindkraftverk är placerad i ett Natura 2000-område. Det Natura 2000-området har kommit till efter vindkraften och det har man godkänt.

Men det finns andra saker, främst om man förändrar vattenbalansen som nog det största problemet för det finns sådana växter som är beroende av en viss vattenbalans. Men det kan man också kompensera, med ny kunskap så vet man att om man kompenserar det vattnet man hindrar eller hindrar det vattnet man ökar så fungerar det. Jag tror inte att det här är något stort problem. Problemet ökar inte, problemet minskar för markägaren eftersom man får ny kunskap hela tiden.

Ltl Anders Englund, replik

Det är klart att man kan se olika på det här. Om man står inför ett nekande ifrån landskapsregeringens sida vid någon satsning nära de här områdena så då är det ju negativt för den som vill göra de här satsningarna. Hittills tycker jag nog personligen att vi här på Åland har kunnat sköta dessa Natura 2000-områden nästan bättre än vad man har gjort i riket, enligt vad jag har tagit del av. Så långt är det bra. Men vi har inte den här övergripande bestämmanderätten direkt här, utan det kommer hit och ska godkännas eller inte. Vi vet att förutsättningarna kan ändra, det kan skärpas till. Därför tycker jag att det är jättebra att man då har en skrivning från lagtinget med här att man i god tid behöver titta på de här frågorna.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Den här reservationen spelar ingen roll eftersom det här handlar om den här förteckningen som anges i 21 § naturvårdslagen och den kompletteras enbart genom förordning, att landskapsregeringen i plenum tar eventuella utökningar av det här. Ingen annan får besluta om det. Det här gör man ju ändå, rimlighetsbedömningen görs när en plan uppkommer. Den oro som ltl Englund har i det här fallet hade jag också och när jag hade rett ut processen om hur detta går till så har den oron stillats. Till den delen kan jag lugna ltl Englund, att så kommer det inte att ske, inga utökningar till den delen utan att det är en majoritet i landskapsregeringen som beslutar.

Ltl Anders Englund, replik

Fördelen med en sådan här diskussion är att det är jättebra att många ledamöter får upp ögonen. Tidigare, när det här ärendet diskuterades första gången, var det nästan inte någon som yttrade sig i de här frågorna, utan det for bara förbi. Nu har vi satt lite fokus på detta. Jag hoppas att landskapsregeringen också kan ta till sig det. Det här är ju ett dokument som har kommit hit till lagtinget och det tycks ju vara mera sådana frågor på gång som berör specifikt äganderätten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Den här diskussionen känns ganska onödig om man tittar till sak. Reservanterna kräver något som alla inser att en sådan fråga kan ingen svara på idag. Samtidigt kan man konstatera att det som reservanterna är ute efter kommer att bedömas i varje enskilt fall i framtiden. Det är nog mycket att slå upp öppna dörrar.

Som jag har förstått beredningen så har regeringen beaktat synpunkter särskilt från centerpartiet. Det är lite förvånande att ltl Anders Englund inte har större inflytande i sitt parti i de här frågorna. Och andra sidan har vi vant oss vid att i vissa situationer anser sig ltl Englund ha vissa privilegier fram om andra när det gäller röstningar. Jag är besviken. Om vi ska hålla ihop så är det nog kanske bäst att alla drar sitt strå till stacken, speciellt när det är en fråga som är helt en nullitet. Man vill veta om någonting som ingen kan svara på i det här skedet. Det är ju klart att man kan ställa frågor till regeringar i absurdum om det ena och det andra. Vad man egentligen är ute efter är att på något sätt trygga markägarnas intressen och att det ska finnas möjligheter till fullgod ersättning. Vad man nu menar med fullgod ersättning? Det betyder väl att man ska ha ut så mycket pengar som möjligt ifall det skulle innebära inskränkningar att utnyttja markområden runt Natura 2000-områden.

Vilken regering på Åland skulle välja att inte vara lyhörd mot markägarna? Sådana regeringar finns inte i det här landskapet. Politiskt tycker jag att det här är ganska bagatellartat, i sak har det ingen betydelse och mycket tid tar det. Det är mycket skrik för lite ull.

Sedan, ltl Anders Eriksson, så är det inte frågan om 85 områden utan det är 30 områden som fortfarande återstår att skyddas. Låt oss nu rösta om det här och få det bort från bordet och syssla med någonting som är väsentligt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror att det är bra att varje ledamot själv får avgöra vad man tycker att är väsentligt. Ltl Sundback går upp och säger att det här är en onödig diskussion, det här är att slå in öppna dörrar och att vi ställer frågor som det inte finns svar på. Det finns definitivt inte några svårigheter i världen att svara på de här frågorna om viljan finns. Till exempel hur stort är avståndet ifrån ett Natura 2000-område och vilken typ av inskränkningar i äganderätten är det vi pratar om? Det är inga problem att ge svar på de frågorna, om regeringen så vill.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, var och en bestämmer vad som är väsentligt och oväsentligt. Jag tycker att den här diskussionen är fullkomligt oväsentlig. Diskussionen har inte tillfört någonting i sak. Att bedöma vilka avstånden är och ersättningarna i varje enskilt fall är ju inte aktuellt före en sådan åtgärd vidtas och då kommer ju landskapet att föra diskussioner och förhandlingar med markägarna.

Att det nu finns en bestämmelse i lagen om stöd för ersättning är ju den stora framgången och att det här regleras i lag. Det minskar ju på skräckbilden, om man vill måla fram en sådan, att vi skulle ha regeringar som oberoende av vad markägarna tycker kör på bara, men så har det aldrig varit här i landskapet och inte kommer det heller att bli så vad gäller den här lagstiftningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vänder mig emot att ltl Sundback tydligen ska ha monopol på att avgöra vad som är en fullständig onödig eller inte onödig diskussion. Jag tycker att det här är ett väldigt väsentligt ämne. Det är oerhört viktigt att vi inte igen, på det sättet som vi faktiskt håller på att göra med den här framställningen, bygger in framtida konflikter av den art som vi har t.ex. när det gäller fornminneslagstiftningen. Det är synnerligen olyckligt. Jag respekterar ltl Sundback ser detta på ett annat sätt och definitivt uppfattar äganderätten på ett helt annorlunda sätt än vad jag gör. Men låt var och en avgöra vad som nödvändig eller icke nödvändig diskussion.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror inte alls att vi har olika uppfattningar om äganderätten. Men den här diskussionen kommer inte fram till någonting konkret, ingenting! Det väsentliga finns i själva bestämmelserna om ersättningsrätt och hur själv avgränsning ska ske, vilket är det stora i den här frågan. Sedan att man ska ha svar på vad det innebär i inskränkningar på vartenda ett område och hur mycket man ska få betalt, det fattar ju ett barn att ingen kan ge svar på i det här skedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om naturvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.