För kännedom
Redogörelse över behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2011 FUR 1/2011-2012
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel
Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 8/2011-2012)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2011-2012)
3 Produktion av genetiskt modifierade växter
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)
4 Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011
Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2011-2012)
5 Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden
Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)
6 Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter
Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)
7 Upphandling av miljövänliga fordon
Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)
9 Redogörelse enligt arbetsordningens 32 § för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011
Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2011-2012)
10 Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2011
Finans- och näringsutskottets redogörelse (FUR 1/2011-2012)
11 Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1. – 31.12.2011
Ålands delegation i Nordiska rådet berättelse (NRB 1/2011-2012)
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.
Lagtingsledamoten Axel Jonsson och Karl-Johan Fogelström anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Lagtingsledamoten Anders Eriksson anhåller likaså ledighet på grund av privata angelägenheter från plenum den 5-7 mars 2012. Beviljas.
Meddelande
Meddelas att en frågestund kommer att hållas fredagen den 30 mars kl. 09.30. Efter frågestunden, kl. 10.30, kommer det här i salen att hållas ett miniseminarium i Ålands Fredsinstituts regi.
Herr landshövding
Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om godkännande av tilläggsprotokollet till konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och av de förklaringar som ska avges i fråga om konventionen.
Talmannen
Herr landshövding! Ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning.
Bordläggning
1 Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel
Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 8/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 7 mars. Godkänt.
Bordläggning
2 Små eldrivna fordon
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 7 mars. Godkänt.
Bordläggning
3 Produktion av genetiskt modifierade växter
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 7 mars. Godkänt
Föredras efter bordläggning
4 Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011
Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2011-2012)
Ärendet bordlades vid plenum den 27 januari 2012. Beslut om eventuell remiss fattas efter diskussionen. Talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.
Fortsatt diskussion.
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman, bästa lagting, välkomna tillbaka till arbetet! Innan ni gick på ledigt bordlades ärendet om EU-meddelandet på grund av att lagtinget gärna ville höra lantrådets uppfattning om Europapolitiken och landskapsregeringens syn på framtidens Europa. Det ska ni givetvis få.
Det här meddelandet om landskapsregeringens EU-frågor kommer i en tid och en kontext då vår uppfattning om EU förstås är starkt färgad av frågorna kring Grekland och den ekonomiska krisen. Debatten om orsakerna till detta och om olika räddningsaktioner i form av krispaket fyller nyhetssändningarna och till följd av det nationella hårda debatter, exempelvis i riksdagen om regeringens åtgärder och EU-politik.
Det är inte frågan om att det inte har varit en besvärlig situation och det osäkra läget är inte heller över. Det är tuffa utmaningar Europa har framför sig och samarbetet och solidaritetstanken inom EU ställs på hårda prov.
Man ska komma ihåg att EU är en politisk union. EU har inte någon helt gemensam helhetssyn eller gemensam ideologi. Politiken görs upp mellan medlemsländerna i rådet där många nationella intressen spelar in i hur länderna positionerar sig. Det har gjort att alla länder inte är med i alla samarbeten utan det uppstår klungor eller grupperingar bland de 27 medlemsstaterna. Det vill säga, en del länder är med i eurosamarbetet, andra är utanför. En del är med i det säkerhetspolitiska samarbetet, andra inte. Det skapar olika grupperingar också inom EU. Så kanske det också måste vara. Ländernas förutsättningar är så pass olika att man inte kan komma överens om allt. Finland är tillsvidare med i alla samarbeten inom unionen. Det tror jag är en bra strategi, att vilja vara en del av EU:s hårda kärna.
De länder som ställer sig utanför samarbetsstrukturerna, ställer sig också utanför de rum där besluten tas om Europas framtid. Det är en viktig strategi – att som Finland välja inflytande och att i alla viktiga beslutsforum bevaka de finländska medborgarnas intressen.
Det blir också allt mer viktigt att de politiska partierna har en europeisk dimension i sin politik. Nästan all nationell politik har en EU-dimension. Mycket av det vi gör idag, det vi lagstiftar om, görs pga EU-bestämmelser och EU-direktiv. Vi är en del av Europa och vi kommer att vara det, det är det enda rätta att nu göra det bästa av situationen och att själv vara en aktiv spelare på den arenan och ta tillvara de möjligheter som EU-samarbetet erbjuder.
Europa måste samspela för att vara en stark aktör i stark global konkurrens. EU konkurrerar med stora ekonomier som växer i en rasande takt. I Kina och andra länder i Asien ligger tillväxttakten på 6-7 procentmot prognosen i Europa som ligger på 2,5 procent. I Kina utbildas 10 000 ingenjörer, med högklassig utbildning varje år, som kommer ut på arbetsmarknaden och bidrar till nytänkande och innovationer.
Jan Björklund sade i en TV-debatt för en tid sedan, när han argumenterade för att Sverige också skulle gå med i Europakten, att Europas konkurrenskraft måste förstärkas – ”annars blir Europa en hembygdsgård dit kineserna kommer för att se hur livet var förr.”
Europas konkurrenskraft och framtid hänger mycket på hur väl vi kan hantera problemen med den stora ungdomsarbetslösheten. De unga måste in i utbildning och in på arbetsmarknaden. Europa måste vara med och konkurrera med välutbildad arbetskraft och nytänkande. Kina och länderna i Asien bygger sina ekonomier på billig arbetskraft, billiga råmaterial, hård arbetsdisciplin och med idag mycket högt utbildad arbetskraft. Den nya ekonomin måste bygga på kunskap, innovationer och nya tekniska lösningar. Att bygga ekonomier på att överutnyttja människor på arbetsmarknaden och att exploatera naturresurser tror jag inte att fungerar i det långa loppet.
Kineserna kommer att kräva högre löner och bättre förmåner ju starkare ekonomin växer. De kommer också att kräva demokratiska rättigheter och rättigheter på arbetsmarknaden och lönenivåerna blir på sikt mera i paritet med Europas. Däremot måste vi satsa på utbildning, utbildning, utbildning och innovationer. Tillväxt ska inte vara ett begrepp hos oss som luktar brunkol, olja och avgaser.
Den nya tillväxten ska grundas på goda, sunda värderingar där människor och naturtillgångar inte utnyttjas och grön tillväxt med respekt för naturen som inte ytterligare bidrar till klimatförändringen.
Jag tror att de finansiella problemen som helhet går att lösa i Europa. Hur det går för enskilda länder är däremot svårare att bedöma. Vi ska komma ihåg att de första som bröt mot konvergenskriterierna var Tyskland och Frankrike. Sedan blev det fritt för andra att följa samma exempel. Det är viktigt att de stora länderna föregår med gott exempel.
Greklands ekonomi var svag redan när man kom med i unionen. Nu är förtroendet svagt för Grekland och många länder börjar tappa tålamodet. Vi får väl se om försöken att släcka elden genom att pumpa in pengar i Grekland för att krisepidemin inte ska sprida sig är en strategi som fungerar eller inte.
Som jag ser det är det ungefär 10 länder av 27 i EU som har det ekonomiskt svårt. Det är ändå ett hopp att inse att de övriga klarar sig relativt bra och att en del EU-länder som till exempel Sverige och Österrike klarar sig mycket, mycket bra. Där är tillväxten stark och den offentliga ekonomin är stabil.
Vad som händer med Grekland, länder kan inte som bekant gå i konkurs men bli betalningsoförmöget, blir väldigt intressant att se. En sådan situation har väl aldrig tidigare förekommit. Det som jag tror att händer, och som många bedömare tror, är att euron ytterligare kan försvagas, vilket inte till alla delar heller är en nackdel, eftersom det gynnar exporten. Räntorna förblir låga ännu några år framöver, vilket heller inte är till nackdel för köpkraft och investeringsvilja.
Sammanfattningsvis tror jag inte på någon domedag för Europa. Jag tror att man måste kämpa vidare och hjälpa varandra trots att det svider rejält i de nationella plånböckerna. Det är inte trevliga beslut som Finlands regering har att fatta, vare sig för statsminister Katainen eller för finansminister Urpilainen, om Europa och ansträngningarna att försöka hjälpa Grekland och därigenom försöka hjälpa Europa och förstås i sista ändan sitt eget land.
Bedömningarna som görs är att alternativen är sämre. Det kanske inte heller finns några alternativ trots att oppositionen kanske låter påskina att det än så.
Åland är en del av Europa, med alla dess fördelar och utmaningar. Också vi är med och betalar för problemen. Det är lika centralt för oss, som för andra regioner, att skapa tillväxt i vårt samhälle, gynna exporten, sysselsättningen, se till att få in unga på arbetsmarknaden och satsa framåt på utbildning, utbildning, utbildning och innovationer. Vi måste rekrytera till arbetsmarknaden, precis som i EU i övrigt och vi måste se till att unga får utbildning utanför Åland men också ha strategier för hur vi ska få dem tillbaka.
I sommar ordnar utbildningsminister Ehn ett första sommarting där de studerande är i fokus. Under rubriken ”Borta bra men hemma bäst” ska vi visa på fördelarna med Åland, karriärmöjligheterna och vikten av att göra Åland till sitt livsval.
EU:s strategi och mål för 2020 om en smart och hållbar tillväxt för alla är i hög grad aktuell också hos oss. Om tillväxt baserad på kunskap – som är hållbar, resurseffektivare och grönare – om en ekonomi baserad på hög sysselsättning och social sammanhållning – gäller i allra högsta grad också landskapsregeringens politik. Vi tillsätter inom kort ett tillväxtråd för att få ökad fokus på de frågorna. Det handlar också om ett omfattande moderniseringsarbete. Den digitala agendan, skapande av en gemensam offentlig e-förvaltning och e-hantering är ett jättelikt projekt som vi tar tag i och nu satsar på. Vi hoppas att kunna beskriva det här arbetet tydligare i den omställningsbudget som landskapsregeringen kommer med till lagtinget i början av april.
Våra mål handlar i likhet med EU:s också om fortsatt social rättvisa, att motverka fattigdom och sociala klyftor och att arbetet med strukturfondsprogrammen i så hög grad det går är anpassade till vårt samhälle och våra behov.
Vi fortsätter också ihärdigt arbetet med att ge Åland ökat inflytande i EU genom att vidhålla Ålands rättmätiga krav på en plats i Europaparlamentet. Vi gör ansträngningar för att platsfördelningen ska gynna Finland och på den basen kunna kräva ytterligare en plats för Åland räkning. Parlamentariker som Calle Haglund och Liisa Jaakonsaari jobbar för vår sak. Landskapsregeringen har varit med i syfte att påverka att frågan ska gå i rätt riktning när statsrådet nu på fredag ska fatta beslut om sina positioner i en E-skrivelse till riksdagen över ändringarna i Duff-rapporten och ändringar av valsystemet till Europaparlamentet.
Från åländsk sida vill vi att statsrådet ska motivera att Finland bör tilldelas en extra plats i parlamentet för Ålands räkning, med hänvisning till vår internationella särställning och självstyrande status.
I övrigt driver landskapsregeringen EU-frågor vidare sakligt och strategiskt. Europaminister Lindholm har på ett föredömligt sätt tagit tag i den politiska styrningen av EU-frågorna så att det tydliggörs vilken minister och vilken tjänsteman som är ansvarig för frågan, vilket mål vi strävar emot, vilken strategi man ska använda och vilken som är den åländska positionen.
En positiv sak som jag gärna avslutar anförandet med är att Åland kommer att vara synligt i Europaparlamentet i höst genom en utställning och ett seminarium. Värd för utställningen är ledamot Carl Haglund i samarbete med landskapsregeringens 90-årsjubileumsfirande. Vår röst i det stora Europa ska också höras, trots att vi är en lite befolkningsgrupp och en liten region. Ett Europa som vill ha demokratisk legitimitet måste också lyssna även till små röster. Det är en överlevnadsfråga lika stor som ekonomin anser jag. Tack för ordet, fru talman.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Även om det snörptes på näsan här och där i januari, när lagtinget beslöt att bordlägga detta meddelande, så noterar jag att lantrådets anförande här mer än väl förtjänade denna bordläggning. Utan denna bordläggning hade vi gått miste om detta genomtänkta, strukturerade och väl framförda anförande. Jag kan bara uttala min uppskattning över den hållningen. Det är också en viktig sak för lagtinget att hålla sig uppdaterad med EU-politiken, som en del av självstyrelsepolitiken och att vi gör det på lagtingets villkor, just i samarbete med den här dialogen som vi nyss hörde. Tack för det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tackar också för lantrådets analys av läget i Europa just nu. Det var exakt det som vi ville höra när vi bordlade det här ärendet.
Jag skulle vilja fråga om parlamentsplatsen. Lantrådet sade att man nu har jobbat på ett strategiskt och sakligt sätt för att också stärka den fortsatta processen på EU-nivå för att Finland skulle få en extra parlamentsplats. Men lantrådet själv har i andra sammanhang i massmedia, under tiden när inte vi har varit på plats i lagtinget, sagt att det lönar sig inte att jobba på Europanivå. Man har nu fokus på att man inom landet ska se till att Åland får en plats. Vad har lantrådet gjort för att få till stånd en ändring av vallagen i riket så att Åland skulle få den här parlamentsplatsen?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Tack för det. Jag håller väl inte riktigt med citatet som vtm Eriksson kommer med. Mitt uttalande, som jag tror att hon hänsyftar till, var i radio Åland och handlade om alla dessa frågor som Åland har på agendan och som vi upprepade gånger, år efter år, kommer med till regeringen för att be om hjälp med. Jag hoppas att vi ska kunna få ärenden slutförda, få dem i mål och bort från agendan så att vi kan sätta resurser och ansträngningar på nya frågor och nya utmaningar som också kommer.
Vad gäller EU-parlamentet så jobbar vi fortsättningsvis på två plan. Finland kommer förmodligen att jobba för att försöka argumentera för att få ytterligare en plats och använda sig av det åländska argumentet, vilket vi tycker är bra. Naturligtvis kvarstår en valkretsindelning på nationell nivå. Vi får nu se hur E-skrivelsen kommer att se ut i det beslut som EU-ministerutskottet fattar på fredag. Det ser ut som man ändå har kunnat lyssna till den åländska ståndpunkten, vilket vi är mycket glada för.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Regeringen följer ju den linje som sedan ganska länge är fastslagen i och med regeringens principdokument. Där har man ju sagt att regeringen ska arbeta för en extra plats för Finland som skulle tillfalla Åland.
Intressant i sammanhanget är att veta vad lantrådet har gjort eftersom lantrådet själv har talat om en ändrad inriktning när det gäller parlamentsplatsen? Vi måste sköta det inom staten Finland och att det är Finland som måste ge en plats till Åland. Vad har lantrådet gjort för att uppnå det resultatet?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Bland annat har vi försökt gräva i byrålådorna här i förvaltningen. Nu har vi också formellt skickat skrivelser som har legat i byrålådan sedan den förra regeringen. Det är väl något konkret som vi har gjort i frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Greklands situation är välbekant för oss alla. Lantrådet belyste den återigen i ett anförande, vilket var bra. Anförande var bra till stora delar.
Finländsk ekonomi påverkas av de garantier som har gett landet Grekland stödpaketet. Därigenom påverkas också Ålands ekonomi. Har lantrådet i kontakt med regeringsrepresentanter diskuterat den här frågan? Har lantrådet gett någon åländsk ståndpunkt i frågan angående lånen till Grekland? Jag är själv rätt säker och övertygad om att Grekland förmodligen aldrig kommer i den situationen, inte inom en överskådlig framtid, att man kommer att kunna betala tillbaka dessa lån.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Frågan om räddningspaketen till Grekland är väl i huvudsak en sak för regeringen och riksdagen. Även om det påverkar Åland till vissa delar, också eventuellt ekonomiskt med tanke på att det blir ett bortfall i den finländska kassan, så påverkar det också de åländska medborgarna. Men, det här är nog en fråga för rikets regering och riksdag. Jag tror att de hanterar frågan på ett sakligt och bästa möjliga sätt.
Vad som sker med de här garantierna är svårt för någon i dagsläget att säga eftersom de utfaller efter 30 år. Jag tror inte att vare sig ltl Perämaa eller jag kan säga så mycket vad som sker med det.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Så kan det säkert vara. Det vore intressant att höra landskapsregeringens ställningstagande, men vi kanske har fått det indirekt här.
Det mest centrala i den här frågan är att det inte finns något skäl för något land eller någon region att gömma sig bakom det faktum att Grekland nu åtminstone för tillfället har blivit lösta från sina problem. Problem kvarstår på många andra håll. Det viktigaste är att varje land och varje region ser om sitt eget hus.
Vi får väl avvakta till den kommande omställningsbudgeten för att se hur läget är för Åland.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Omställningsbudgeten är under arbete och kommer att bli ett mycket viktigt dokument. Både stora och små frågor kommer att diskuteras och landskapsregeringen ställningstaganden kommer att komma fram klart och tydligt. Det blir en annan diskussion och en mycket viktig sådan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Viveka Eriksson
Fru talman! När vi bordlade det här ärendet i januari så fanns det flera röster från majoriteten som tyckte att vi var lite onödiga. Här fanns minsann inte tid för att bordlägga det här ärendet och vi skulle försena processen. Jag minns alldeles särskilt ltl Harry Jansson som steg upp och sade att våra motiveringar till att bordlägga ärendet var dåliga. Jag vill påminna om motiveringen till varför jag föreslog en bordläggning. För det första, vi ville höra mera från landskapsregeringen, en allmän analys om läget just nu och vart Europa är på väg. Vi har förstås en stor oro för vad som ska hända med Europabygget, för det är så viktigt att vi fortfarande har ett väl fungerande samarbete mellan de europeiska länderna. På så sätt kan vi starkt stå enade mot resten av världen i många olika frågor. Jag tackar lantrådet Gunell för att vi nu fick lantrådets syn på läget och lite allmänna åsikter, det var mycket bra.
Den andra frågan som var orsaken till bordläggning var att vi också ville höra den nya landskapsregeringens riktning när det gäller de olika EU-frågorna sett ur ett åländskt perspektiv. Då sade ltl Harry Jansson att det var en dålig motivering därför att om det finns någon fråga där vi är eniga mellan partierna så är det just i EU-frågorna.
Några veckor senare deltog lantrådet i en radiointervju och då fick vi höra något om den nya landskapsregeringens nya riktlinjer. Då kom de här frågorna upp som vi sedan många, många år tillbaka har jobbat systematiskt med. Lantrådet har en lite annan syn mot vad linjen har varit så här långt och där partierna har varit mycket eniga ända sedan 1995. Det handlade om snuset och om vårfågeljakten. Såsom jag hörde lantrådet säga var; ”varför ska vi hålla på att fortsätta jobba med de frågorna när vi har så många andra frågor som vi också jobbar med?” Men faktum är att flera tidigare landskapsregeringar har haft många frågor och har systematiskt långsiktigt jobbat med att få till stånd förändring. Vi har också lyckats på många plan få till stånd förändring, just för att det har funnits en stark enighet, för att det har funnits en långsiktighet och för det har funnits en envishet. Därför blir det en tokig signal när lantrådet, som sitter i spetsen för regeringen, går ut och säger att det är inte så viktigt att fortsätta jobba för vårfågeljakten samtidigt som vi har den på agendan i kommissionen. Kommissionen läser våra tidningar och de följer med vad som händer på Åland. Det är en dålig signal till Bryssel.
Likaså med snuset, det är en process på gång. Vi vet visserligen att det är en svår kamp. Men vi hoppas ändå att det ska bli förändring. Åland har haft en gemensam linje, majoritet och opposition, sedan lång tid tillbaka.
Som enskild ledamot i lagtinget kan man ha många olika åsikter i frågor men som lantråd bör man ändå när man ändrar linje först stämma av med lagtinget innan man börjar föra ut de ståndpunkterna. Till den delen var bordläggningen mycket bra för nu har vi möjlighet att diskutera just de här frågorna lite mer ingående.
Den tredje orsaken till förslaget om bordläggning var att de kommande åren är viktiga därför att vi står inför nya programperioder. Det händer ganska mycket som kommer att ge avtryck framöver för den åländska befolkningen. Agendan för jordbruks- och fiskeripolitiken kommer att sättas ända fram till 2020. Programmen är därför väldigt viktiga. Vi hörde ingenting i presentationen om hur landskapsregeringen ser på det arbetet. Jag hoppas verkligen att nämnden och kanske närings- och finansutskottet kommer att behandla särskilt de här programmen, så att man tar ett ordentligt grepp och hör ordentligt. Kanske också lämpligen i form av ett öppet hörande så att man skulle involvera allmänheten och människorna i de här programmen, så att man vet vad som är på kommande och att man kanske ännu kan påverka hur programmen utformas. Nu vet jag att det här arbetet är ganska långt kommet redan. Men det sker nu och vi har möjlighet att påverka. Lagtinget har också möjlighet att komma in med sina synpunkter.
Lantrådet nämnde Europa 2020, vilket jag tycker att är en mycket intressant strategi som man har riktat upp inom Europapolitiken. Där är det viktigt för Åland att verkligen vara med på tåget. Såsom lantrådet beskrev det så är Åland också aktivt med här. Vi har alla möjligheter att göra förändring när det gäller energi- och näringsverksamhet. Vi har möjlighet att t.ex. med vindkraften ligga på vågens framkant. Man talar mycket om en ändrad näringspolitik som ska vara hållbar och där man också tar klimatfrågan in i strategierna för näringspolitiken. Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen tar ett ordentligt grepp om det och också inkluderar det med utbildningsfrågorna och det livslånga lärandet. För Åland har möjlighet att ligga långt framme i de här frågorna eftersom vi inte kan konkurrera med storskalighet, men vi kan konkurrera med spetskompetens. Till den delen kan vi stå starka fast vi är små.
Det blev lite konstigt när lantrådet plötsligt påstår att något hade tagits fram ur byrålådan från den förra landskapsregeringens tid. När jag läser det här meddelandet, som jag tycker att är bra, så vet jag att EU-enheten och avdelningarna har gjort ett bra jobb med EU-meddelandet. Det finns många bra saker i meddelandet. Men när jag läser hela det inledande avsnittet om våra inflytandefrågor så är det väldigt mycket som kommer ifrån förra landskapsregeringens byrålåda. Man kan gå igenom rubrik för rubrik och se att historiebeskrivningen visar att vi har gjort framsteg inom många olika områden. Vi har uppnått möjlighet till talerätt i EG-domstolen. Lagtinget har möjlighet att delta i subsidaritetskontrollen. Vi har påskyndat och förbättrat situationen för att vi ska hinna med vår implementering när det gäller lagstiftningen, det gjordes ett intensivt arbete under den förra perioden. Att involvera hela förvaltningen och att stärka samarbete med Helsingfors är också något som vi byggde upp väldigt mycket under den förra perioden. Allt detta kan man läsa ur meddelandet, vilket jag tycker är bra. Det är bra när man har lagt upp strategier och jobbat gemensamt och att man också följer upp arbetet och fortsätter på den inslagna linjen.
När det gäller subsidaritetskontrollen så finns det en hel del vi behöver diskutera inom lagtinget. Hur ska vi nu få igång det systemet så att det känns bekvämt och bra för oss alla? Jag tror inte att nuvarande system, där alla får alla handlingar, kommer att fungera på sikt. Risken är att allting faller mellan stolarna och ingenting blir gjort. Jag tror att vi måste bygga upp ett system där vi har en viss beredning och där utskotten får ta ett större ansvar för sina områden. Jag tycker att vi internt i lagtinget har anledning att verkligen fundera på det här. Vi fick den här möjligheten. Parlamentet har, som alla andra parlament, möjlighet att reagera i ett tidigt skede på lagframställningar från kommissionen. Vi ska ta det tillfället och vi ska göra det bästa möjliga av det. Just nu känns det som om det finns en hel del hemarbete att göra för vår egen del.
Angående programperioderna så vill jag igen understryka hur viktigt det är att vi från lagtingets sida tar ett ordentligt grepp om det här i utskotten. Det är egentligen en hälsning till både nämnden och till utskotten, att särskilt granska de långsiktiga stödordningarna. För det är de som sätter agendan för EU-politiken. Man ska komma ihåg att vi sedan har att följa programmen fram till 2020. En hälsning till alla utskott är att ta till er just den frågan och fokusera ganska mycket på den. Tack, jag har många andra punkter, men jag kan återkomma.
Ltl Barbro Sundback, replik
Vtm Viveka Eriksson refererar till ett radioprogram och uttalanden som lantrådet har gjort och tar det som intäkt för att regeringens EU-politik har förändrats. Som jag förstod radioprogrammet så ville regeringen lyfta avräkningsbeloppet och ramlagen i diskussionerna med regeringen. Prioriteringen är mycket hög eftersom det inte har hänt så mycket där och det är viktiga ödesfrågor för Åland. Det kanske delvis blir på bekostnad av engagemanget för vårjakten och snuset. Det är fullt möjligt. Tycker vtm Eriksson att det är fel prioritering?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Landskapsregeringar, ända från det att vi blev medlemmar i EU, har jobbat och brottats för de här frågorna. Från början hade vi mycket underskott i möjligheterna att påverka. Nu har vi stegvis ökat vår möjlighet till inflytande. Det har vi gjort genom att vi långsiktigt och systematiskt har jobbat med frågorna, inte genom att vi visar undfallenhet och säger att det här är lite mindre viktigt än det där. Faktum är att avräkningsbeloppet, självstyrelsens utveckling, vårfågeljakten, snuset och parlamentsplatsen alla är frågor som har funnits med under en lång tid på agendan. Jag tycker att vi inte ska vara undfallna i de här frågorna. Vi ska stå på oss och fortsätta att jobba för de här frågorna. Vi ska inte skicka signaler till Bryssel som säger att nu lägger vi ner.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag har inte hört att någon har åkt till Bryssel för att lägga ner någonting. Om vtm Eriksson har sådan information så vill vi gärna veta mer om det. Jag tycker nog att kritiken mot regeringen skjuter över målet. Det handlar ju om en sorts prioritering. Allting kan tyvärr inte vara lika viktigt. Jag tycker nog att det är viktigt med avräkningsbeloppet, det avgör mycket våra ekonomiska förutsättningar i framtiden och där har det inte gjorts någonting av den förra regeringen. Avräkningsbeloppet är en bra prioritering.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Förra regeringen gjorde mycket i frågan om avräkningsbeloppet. Jag har uppfattat att det inte handlar om regeringens ändrade EU-politik. Däremot har jag uppfattat att lantrådet har en ny prioriteringsordning. Jag har inte hört att landskapsregeringen som helhet har ändrat på prioriteringsordningen.
Till Bryssel åker man inte personligen, men informationen färdas blixtsnabbt. Det som sägs eller skrivs i åländska medier vet man nog också om i Bryssel. Därför är det viktigt att man från regeringens och lantrådets sida står fast i de frågor där vi dessutom har en pågående sak i korridorerna i kommissionen i Bryssel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Det är intressant att notera att liberalerna hittills i sina anföranden lägger stor vikt vid att förklara varför man ville försena lagtingets interna EU-arbete med fem till sex veckor. Jag vidhåller att det fortfarande var ett dåligt förslag. Självstyrelsepolitiska nämnden har ju inte kunnat börja den formella behandlingen av EU-meddelandet och därmed har inte heller utskotten kunnat komma igång med samma fråga. Vi måste komma ihåg att centerns gruppanförande i slutet av januari tog fasta på att vi under fjolåret tvingades ta nästan halva arbetsåret på oss för att från lagtingets sida leverera parlamentets syn på hur landskapsregeringen ska arbeta med EU-frågorna. Det är ju inte ett effektivt sätt om lagtinget vill vara en aktör.
Vad gäller enigheten i EU-frågorna så vill jag för min del säga att jag inte har märkt av den oenighet som vicetalmannen här påstår att skulle finnas i åländsk politik. Tvärtom, självstyrelsepolitiska nämndens handläggning så här långt visar på att vi är mycket eniga.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag noterar att för centerns del kvarstår riktlinjerna när det handlar om vårfågeljakten, snuset och parlamentsplatsen.
Lagtinget försenas med behandlingen av EU-ärendet p.g.a. att EU-meddelandet kom väldigt sent till lagtinget. Vi fick det sista veckan när vi skulle gå hem. Oppositionen fick det på bordet och skulle läsa det och diskutera det. Jag underströk hur viktigt det var att vi har en bred debatt här i lagtinget. Skulle meddelandet ha kommit tidigare så skulle vi absolut ha varit med på att påskynda det så att vi kunde ha remitterat ärendet. Men det är ett faktum att meddelandet kom sent.
Sedan håller jag med ltl Harry Jansson att vi från lagtingets sida kan påskynda mycket av våra diskussioner som handlar om EU-frågor. Vi behöver diskutera dem mycket mera.
Ltl Harry Jansson, replik
När det gäller det fortsatta arbetet så gäller det att vi nu tillsammans fokuserar på de viktiga frågorna. Jag tycker att liberalerna ska föröka avhålla sig från att bygga upp någon sorts låtsasstrid mellan oppositionen och regeringen vad gäller EU-arbetet. De här frågorna är alltför viktiga för att vi ska leta konflikter. Om lantrådet av någon anledning gör ett uttalande som lösryckt ur sitt sammanhang ger en bild av att man på något vis skulle ha ändrat de samlande åländska insatserna i de här frågorna så är det bara olyckligt. Men det är ingenting som man behöver skapa någon större uppståndelse över. Vi behöver fortsatt enighet när det gäller de här verkligt stora EU-frågorna.
Sedan tror jag att vi alla inser att det som kommer att hända med Grekland kommer att skaka om inte bara oss utan hela unionen. Vi får väl ägna utskottsarbetet bl.a. till att titta närmare på den frågan.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Liberalerna har stått upp för de här frågorna under hela den tid som vi har varit medlemmar i EU. Vi kommer att fortsätta att stöda den linjen. Men oberoende så är det olyckligt när lantrådet lyfter fram det här som en fråga där man faktiskt kan läsa in att det blir en riktningsändring. Det är det som vi har noterat, som vi tycker var ett olyckligt uttalande och som vi pekar på. Därför vill vi också veta att lagtinget i övrigt fortsättningsvis står bakom de gemensamma linjer som vi har riktat upp för länge sedan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Camilla Gunell
Bästa lagting! Det är ingen överraskning att frågan skulle vinklas på det här sättet i den här diskussionen och debatten. Jag vill klargöra vad gäller vårfågeljakten så har landskapsregeringen idag svarat på en EU-pilot till kommissionen. Tyvärr är innehållet hemligstämplat av olika orsaker som har med landskapsregeringen att göra. Det är en förhandlingssituation. Linjen som sådan har inte ändrat.
Vad gäller snuset så kommer landskapsregeringen på torsdag att sammanträda med kommissionen om den viktiga frågan. Den frågan fortgår också i samma goda anda som tidigare.
Vad gäller parlamentsplatsen så har vi också fört diskussioner, vi har skrivit skrivelser. Som det ser ut och som vi hoppas har vi lyckats få in skrivningar som är viktiga för Åland.
Vi fortsätter att föra och har kontinuerliga möten med t.ex. Calle Haglund och andra parlamentariker i frågor som berör Åland.
Vi har också en bra och tydlig politisk ledning i en kraftfull och bra EU-minister. Det finns ingen anledning för lagtinget att känna någon som helst oro vad gäller de här frågorna.
Förr eller senare vill man ju komma till avslut med frågor. Många frågor på vår agenda hänger fortsättningsvis med sedan vi inträdde i EU. Det börjar bli ganska länge sedan. Någon gång måste man komma till ett avslut, få bort dem från agendan och ge utrymme för nya prioriteringar. Som ltl Sundback var inne på så vill regeringen prioritera de ekonomiska frågorna. Avräkningsbeloppet, vindkraften och den nya självstyrelselagen är mycket viktiga frågor.
Det gäller att komma i mål, få bort och kunna ge utrymme och kraft att sätta krut på nya frågor.
Det är ingen större förändring i den politiska linjen vad gäller de här frågorna. Vi försöker köra dem till slut. Men det måste också finnas tid, kraft och utrymme i den politiska dialogen med regeringen för andra viktiga frågor. Tack.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag noterar nu lantrådets avsiktsförklaring och förklaring för hela regeringen. Trots det så har den signal som redan gått ut varit olycklig genom att lantrådet tyckte allmänt taget om vårfågeljakten och snuset. Det är gjort. Men det är ändå bra att lantrådet har rättat in sig i ledet och inte längre är beredd att falla undan och inte kämpa för det som vi gemensamt har kämpat för.
Saker måste komma till ett avslut. Det har vi uppnått i många frågor under tidigare regeringar. Olika frågor har fått sitt slut, men vi har inte släppt dem före vi har nått ett resultat. Antingen har vi nått ett resultat eller så har vi fått ett nej, att det blir ingenting i frågan. Man måste föra saker till ett avslut, precis som lantrådet säger.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Jag hoppas att vi är klara med det här nu. Det finns inget skäl att övertolka detta uttalande. Tydligen finns det ett politiskt intresse att göra det. Nu hoppas jag att jag har klargjort alla de här sakerna som var upp till diskussion så att det ska vara klart hur regeringen driver dem vidare.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är ofrånkomligt att det finns ett politiskt intresse när lantrådet, vår chef över regeringen, sitter i radio och säger att hon har en helt annan linje än alla andra. Det är politiskt intressant.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, det skulle säkert vara intressant om hon sade så, men det gjorde hon inte. Hon talade om prioriteringar och hur viktigt det är att sätta stort och smått och sortera lite. Visst har frågor också i tidigare regeringar satts åt sidan därför att man har tänkt att man inte kan komma med allt det här till Helsingfors på en och samma gång. Man måste välja och sortera om man ska vara framgångsrik i dialogen. De bedömningarna är vi också tvungna att göra kontinuerligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Fru talman! För min del vill jag önska lantrådet och landskapsregeringen lycka till, så att frågorna faktiskt får sin lösning och sitt avslutande vad gäller parlamentsplatsen, snuset och vårfågeljakten. Lycka till!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Den här debatten visar att det var väldigt bra att liberalerna lyfte upp det budskap som lantrådet gav i radion för någon vecka sedan. Om vi inte skulle ha lyft upp det så skulle vi ha stått i en situation där man inte skulle ha vetat säkert vilken linje landskapsregeringen har i de här frågorna. Nu, genom några anförande från lantrådets sida, har det klarlagts att linjen står kvar vid den tidigare. Vi liberaler tycker att vi idag har gjort ålänningarna en välgärning genom att vi igen har klarlagt hur politiken står. Ännu fram till lite före klockan 13.00 idag, för en timme sedan, var det fortfarande oklart.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Alla kan vi bidra på bästa sätt till att klargöra frågor. Vi får nu bara gå vidare och behandla det här meddelandet i god anda och fortsätta diskussionerna i nämnden om det ännu är något som behöver klargöras.
Landskapsregeringen kommer i alla fall fortsätta att driva politiken gentemot EU efter bästa förmåga och kunskap.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Någonting mindre kan man inte heller kräva.
Det har framförts av lantrådet att prioriteringarna skulle ha att göra med att man inte kan begära vad som helst av regeringen i Helsingfors och den grundtanken kanske jag kan hålla med om. Men vad gäller snuset och vårfågeljakten så är de frågorna i allra högsta grad just nu beroende av vilken åsikt kommissionen kommer att ha. För att driva frågorna om snuset och vårfågeljakten behöver vi inte gå med i tiggarstaven till Helsingfors, såsom jag bedömer det.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Det är korrekt. De frågorna rör sig direkt på axeln mellan Mariehamn och Bryssel.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! I det material vi har fått från landskapsregeringen saknar jag helt resonemang kring polisväsendet och den organiserade brottsligheten. Vi har, som alla självstyrda områden med självaktning, makt över vår egen ordningsmakt. Det tycker jag att vi självklart ska ha fortsättningsvis också. Den behörigheten är visserligen till vissa delar delad med riket och med det följer förstås en del bekymmer som vi kanske inte behöver ta upp i det här ärendet. Jag vill ändå lyfta upp frågan på bordet eftersom den organiserade brottsligheten inte längre bryr sig om gränser i större och större utsträckning.
Vi lever i en alltmer globaliserad värld där vi har en kraftigt ökad och ökande rörlighet av företag, människor, varor och information, men även ökad rörlighet av kriminalitet. De öppna Europeiska nationsgränserna har massor av fördelar men tyvärr också en del nackdelar. Den organiserade brottsligheten har idag i princip förenat de flesta kriminella i åtminstone löst sammansatta nätverk. De här organisationerna är multikriminella och sysslar med alla möjligheter av brott såsom beskyddarverksamhet, rån, narkotikahandel, utpressning, barnpornografi och människohandel, men de har ofta också en legal verksamhet där de investerar de kriminellt intjänade pengarna, så kallad penningtvätt.
Flera av de här organiserade grupperna är tydligt fientliga mot demokrati och har sina egna små samhällen med egna lagar och regler. Detta innebär också ett direkt hot mot samhällets rättsordning och att motverka denna utveckling måste ligga högt upp på allas agenda, särskilt EU:s.
Vad jag vet har vi här på Åland varit i stort sett förskonade från lokalt organiserade brottsliga grupper, men vi drabbas av kriminaliteten ändå. Vi har för inte så länge sedan bankrånet mot Ålandsbanken och så har vi den människohandelstransitering som sker på färjorna i våra vatten och den ökande narkotikahandeln för att nämna ett par exempel. Ibland, särskilt sommartid, ser vi kända brottsrelaterade Mc-gäng på våra gator. Andra organiserade kriminella grupper behöver inte vara lika synliga men besöker nog oss också. De tar väl semester som alla andra, men ibland kan det säkert finnas skäl att följa med deras förehavanden här.
Fru talman! På europeisk nivå har försök gjorts att stävja den mer och mer gränslösa organiserade brottsligheten och bland annat har vi den europeiska polisbyrån Europol. Tyvärr stöter Europol ofta på problem med lokala polismyndigheter och den lokala rättsmakten eftersom mycket av detta ligger på lokal behörighetsnivå. Generellt tycker jag att problem och lösningar ska hanteras lokalt, men för mig är detta ett område där jag till stora delar tycker tvärtom. Gemensam bekämpning av organiserad brottslighet inom EU är betydligt viktigare än gemensamma förbud mot snus och vårfågeljakt.
Europol har under senare år gjort en del framsteg men är vingklippt och stöter på motsträviga polismyndigheter i vissa Europeiska länder, samarbetet som det var tänkt fungerar inte fullt ut. Jag tycker att det kunde finnas ett "Europeiskt FBI". Ett Europol som utvecklas till ett ”Europeiskt FBI” tror jag är en förutsättning för att komma tillrätta med den kraftigt tilltagande brottsligheten. Motståndare till ett ”Europeiskt FBI” framhäver problem med att den straffrättsliga makten också då förskjuts till EU så att en nation måste införa strängare eller mildare lagstiftning. Jag tycker ändå att fördelarna överväger bland annat då det finns en trend att begå brott i det land där straffet är lägst. Ökat samarbete inom polis och straffrätt är inte lika oroande för mig som den ökande brottsligheten är. Den ökande brottsligheten berör alla, även oss på Åland.
Eftersom rättsmakten och ordningsmakten är delad mellan EU och stater och också mellan stater och självstyrda områden är regelharmonisering, dialog och samarbete oerhört viktigt. I vårt fall sköts en hel del av detta gränsöverskridande samarbete av centralkriminalpolisen, CKP, men vårt polisväsende har ibland också samarbete med andra polismyndigheter till exempel den svenska polisen. Det kunde alltså finnas skäl att diskutera kring och se över gränsöverskridande samarbeten och vilka strategier Åland ska ha i sammanhanget. Jag hoppas att självstyrelsepolitiska nämnden åtminstone kunde fundera kring om man inte kunde ta med något om ordningsmakt och brottslighet under den fortsatta behandlingen av ärendet. Vår nya polismästare med sin tunga bakgrund inom CKP kunde förslagsvis höras i ämnet. Tack.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Tack! Det var ett väldigt bra påpekande från ltl Petri Carlsson. Det är väldiga viktiga frågor. Även om de här frågorna inte är särskilt nämnda i det här dokumentet så arbetar vi på dem i landskapsregeringen.
När den nya polismästaren påbörjar sitt arbete så kommer också den före detta polismästaren att påbörja sitt arbete här inom förvaltningen. Vi kommer att påbörja arbetet med att ta fram en inre säkerhetsplan där också de här frågorna kommer att penetreras. Det finns en grupp med polis, tull och gränsbevakning som just har de gränsöverskridande frågorna på sitt bord.
Vi har just i dagarna skrivit på en konvention vad gäller människohandel. Det är väldigt viktiga frågor och det är bra påpekanden som ltl Petri Carlsson kommer med. Tack för det.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det låter betryggande att man har påbörjat en hel del arbete. Jag vet att Europol också har tillsatt en grupp, COSI, som är ett samarbete kring inre säkerhet. Vi kunde också fundera på hur vi kunde förbättra och öka det här samarbetet och det kunde man också titta på i arbetet med det här ärendet framåt.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Tack, talman! Även om man har en bra plan inom landskapet så är det här sådana frågor som man behöver ha både regionalt, nationellt och internationellt. Det här är väldigt bra om också lagtinget intresserar sig för och tar initiativ i de här frågorna. Det är bra. Vi har ett gemensamt ansvar för de här frågorna. Jag välkomnar verkligen att självstyrelsepolitiska nämnden också intresserar sig för frågorna. Man kunde bra också ha en debatt här i lagtinget vad beträffar t.ex. människohandel. Det ser jag fram emot. Jag kan själv ta det initiativet också från vår sida.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det är ganska komplexa ärenden som ltl Petri Carlsson tar upp. Det räcker inte bara med samarbeten inom EU. Den kriminalitet som vi ser här kommer väl av den grövre kalibern österifrån. Många av länderna ingår inte alls i EU. Det krävs konventioner på mera global nivå eller åtminstone på europeisk nivå. Det finns ju sådana konventioner och vi har också antagit flera sådana. Sedan är det förstås en fråga om hur man i praktiken lyckas leva upp till de konventionerna. Jag tror att man måste vidga perspektivet utöver EU. Något FBI vill jag verkligen inte ha i EU, ingen polisstat tack!
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det är också viktiga saker som ltl Sundback lyfter upp, vi måste vidga vyerna i den här frågan. Vi behöver också ta upp den här frågan när vi har EU-meddelandet på bordet. EU är ändå trots allt en ganska stor vidgad vy för oss. Därför behöver vi också ha med det i det här ärendet så att man har tittat på det och faktiskt funderat på vilka strategier vi har från Åland och på vilket sätt vill vi se det här samarbetet i framtiden.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det här dokumentet som går till självstyrelsepolitiska nämnden är ju ett svar på de prioriteringar eller den arbetsplan som EU har för sitt arbete. Vi svarar på det. Om vi ska börja ta upp frågor som inte ligger inom deras prioriteringar så blir det en ganska omfattande och stor process. Man måste i så fall veta mycket noga vad man vill. Om man är allmänt orolig för den här situationen och intresserad av problematiken så kanske man kan få svar på vissa frågor. Men jag undrar ändå om det här är riktigt rätt tillfälle? Man borde kanske fundera närmare på vad man vill åstadkomma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack fru talman! Som ltl Sundback så inser jag att det är en väldigt stor och ganska komplex fråga i det här sammanhanget. Det är bra att man ändå tar upp och belyser den. Vad kan diskuteras här i lagtinget? Hur villiga är vi att ställa våra register till förfogande för EU:s poliser och att de kommer hit och tittar i registren? Intressanta i de här sammanhangen är passagerarlistor. Det är en bra sak att man lyfter upp det och att man kan diskutera vad det innebär med gränsöverskridande poliser. Om det har med tvångsåtgärder att göra så hur ser man på den frågan? Vi tycker att våra poliser kanske borde få fara till Sverige och ha pistolerna med sig. Men tillåter vi att andra poliser kommer till Åland? Ska man ha den typen av verksamhet eller vill man helt enkelt ha en insatsstyrka som ska jobba med de här frågorna? Det kanske man också bör titta på. Jag förstod inte riktigt vad man menade i anförandet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag vill lyfta upp den här frågan för jag tycker att det överhuvudtaget saknas strategier från Åland vad vi vill i de frågorna. Precis som ltl Åke Mattsson lyfte upp så är det viktigt att ta upp frågorna och diskutera dem. Jag tror att det är viktigt att vi i det fortsatta lagtingsarbetet lyssnar på sakkunniga inom området och fundera kring hur vi skulle kunna förbättra samarbetet. Jag är inte helt säker på hur det här går till. Jag vet att centralkriminalpolisen har en stor roll i det här. Frågan är vilken roll vår lokala polismyndighet har i det här?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det var ett bra svar på den frågan. Man kanske lyfter upp vad samarbetet innebär och vad man får ge ifrån sig. Det kan vara bra att man tittar lite närmare på det här. Fyra av fem EU-medborgare vill att det ska bli ett bättre polisiärt samarbete över gränserna. Men vet man verkligen vad det gränsöverskridande samarbetet innebär? Man är ju t.ex. rädd för att ha kameraövervakning i Mariehamn. Man blir orolig för mycket. Vill man ha det här samarbetet eller inte? Som ltl Carlsson sade så kan det vara bra att man lyfter upp frågan på bordet och diskuterar, vilket man inte har gjort förut.
Ltl Petri Carlsson, replik
Det är precis som ltl Mattsson sade, det är viktigt att lyfta frågorna. Jag lyfte i mitt anförande att man kunde ha en bättre harmonisering kring den straffrättsliga biten. Idag finns det i vissa fall en trend att man väljer att begå brott i det land där straffet är lägst. Man kunde se till att vi på något sätt kunde ha harmoniserade straffpåföljder så att vi får tydligare gemensamma straffrättsliga påföljder i samtliga länder.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Gunnar Jansson
Tack, fru talman! EU har inte skapat de kriser som nu plågar oss. Men utan en union hade Europa legat ännu sämre till än vad vi gör.
Inspirerad av lantrådets anförande ska jag också inleda med några allmänna synpunkter såsom jag ser tillståndet i unionen på vår kontinent. Jag tar avstamp i behandlingen av Lissabonföredraget.
Som de flesta av oss kommer ihåg behandlade lagtinget under den förra valperioden Lissabonfördraget både länge och grundligt. Egentligen var det tänkt att EU skulle få en konstitution, en grundlag. Men som bekant stupade det projektet för att det ansågs innehålla för starka federativa drag. Lissabonföredraget kom i stället för konstitutionen och innebär en fördragsrevision med de två övergripande syften.
Det ena syfte var att skapa en union för flera än 27 medlemsstater. Europa har ju 47 stater, åtminstone enligt Europarådets definition är alla dessa 47 potentiella medlemmar, det vill säga de som ännu inte är medlemmar, alltså en större union.
Det andra syftet var att normera unionens funktionssätt med många medlemmar på ett effektivt och rättssäkert sätt.
EU är en viktig aktör i den globala politiken. Samtidigt ska unionens alla organ fungera enligt modernast tänkbara standard vad gäller respekten för mänskliga rättigheter och fundamentala friheter, principen om god förvaltning samt öppenhet och förutsägbarhet där proportionalitetsprincipen och rättsstatsprincipen, Rule of Law, styr unionens organ lika som alla andra nationella myndigheter på alla nivåer när de tillämpar gemenskapsrätten eller numera EU-lagarna. Det är någonting som sker alla dagar och rör oss alla dagligen.
Det synligaste beviset för att dessa principer är tillgängliga för oss är att stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU togs in i Lissabonfördraget och är därmed juridiskt bindande. Samtidigt öppnades vägen för EU att ansluta sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och gav oss därmed också tillträde till Europadomstolen också i unionsärenden. Man kan alltså konstatera att EU har alla formella förutsättningar för att dess olika organ ska kunna fungera effektivt och människovänligt. Ändå förefaller det som om unionen, efter Lissabonfördragets ikraftträdande, gått från kris till kris och att vi vanliga EU-medborgare mycket lite har fått känna av unionens nya sätt att fungera.
När vi tänker på det sättet bör vi också försöka föreställa oss hur läget idag skulle ha varit för Europas stater utan unionen och utan valutasamarbetet inom den monetära unionen EMU. Hade det blivit ett museum eller en hembygdsförsamling, det kan man faktiskt likt lantrådet grunna över?
Med det finansiella sammanbrottet i USA 2008 och därefter och med framryckande så kallade tigerekonomier i Asien och inte minst i Latinamerika är sannolikheten stor att Europas stater hade devalverat sig ur de mest akuta kriserna men samtidigt förlorat internationell konkurrenskraft i en sådan omfattning att Europa hade riskerat att betraktas som en förlorare. Jag ansluter mig till dem som säger att tillvaron i EU är hård, men utan EU hade situationen idag varit etter värre.
Valutasamarbetet i den monetära unionen EMU har också varit tufft men framgångsrik enligt min mening. Det handlar inte enbart om att få stopp på devalveringsekonomin med skenande räntor och inflation eller att ”rädda Grekland”. Det handlar om budgetdisciplin och ordning i de offentliga finanserna, ett även för Ålands offentliga ekonomi ytterst aktuellt behov.
Efter EU:s senaste toppmöte i förra veckan vet vi att budgetdisciplinen är en topp prioritet som ska tas på allvar inom hela unionen. Både devalveringsekonomin och låneekonomin har tillförlitligt visat att de inte fungerar i en globaliserad världsekonomi. Det är bra att EU inser detta även om insikten kommit hopplöst sent, tyvärr.
Globaliseringen handlar ytterst om två saker som vi nu beskådar; makten över världsekonomin och den ekonomiska maktens, dvs. den så kallade marknadens, ledande roll framom den politiska makten. Den maktkampen är så listigt utformad att marknaden kan göra lite hur den vill. När det uppstår problem skyller man på senfärdiga politiker och kräver att politikerna ska reda upp problemen.
Som jag nämnde har EU gått från kris till kris. Man brukar säga att EU fungerar bäst inför och under kriser. Det är naturligt paradoxalt nog. Kriserna ställer krav på det där extra som går att ta fram om det riktigt kniper och det har det gjort, inte som ett resultat av Lissabonfördraget men i anslutning till dess tillämpning.
Denna kris förefaller för EU:s och EMU:s del ha passerat sin kulmen. Vi ska inte inbilla oss att tro att krisen är över. Men motåtgärderna har bitit. Det är min uppfattning att EU går stärkt ur denna ekonomiska och politiska kris. Det som alla fått lära sig är att EMU-kriterierna måste tas på allvar, att ingen kan leva på lånade pengar i det långa loppet, att valutastabilitet är det enda som bär i en globaliserad världsekonomi och att detta kräver budgetdisciplin, till och med på grundlagsnivå.
Fru talman! Jag har tyvärr gått över tiden men jag ska avsluta.
För Ålands del redogör landskapsregeringen för landskapets prioriteringar såsom under tidigare år. Prioriteringarna är i sin ordning, möjligen med undantag för det som kollegan Petri Carlsson nämnde. Där kan man i och för sig hänvisa till tidigare akter, t.o.m. vitböcker om ett tryggare och säkrare Europa. Men min åsikt är att prioriteringarna är i sin ordning. Vi ska hålla fast vid våra mål. Utan EU hade till exempel Finland knappast gått in för den sjöfartspolitik som nu ger hyggliga framtidsutsikter för bl.a. Ålands viktigaste näring.
Likt sjöfartsnäringens parter ska landskapsregeringen aldrig ge upp. Medlen kan diskuteras och förfinas med vilka vi vill nå våra mål. Medlen kan förändras över tid, men vi ska akta oss för att göra medlen till mål.
En plats för Åland i Europaparlamentet är inte ett mål utan ett medel för att öka påverkningsmöjligheter på europapolitiken i ett självstyrelsepolitiskt perspektiv.
På samma sätt förhåller det sig, enligt min mening, med prioriteringarna. Att lyckas med prioriteringarna är inget mål för europapolitiken, utan ett medel för att medborgarna ska kunna ordna sin tillvaro efter egen önskan så långt det bara är möjligt.
Min konklusion, fru talman, är att när EU sannolikt övervunnit denna kris gäller det för oss alla att arbeta mera och hårdare både i landskapsregeringen och lagtinget för att hålla ihop unionen och därmed klara av att möta nästa kris.
Vi haft fred på vår kontinent under en längre tid än kanske någonsin tidigare. EG:s och EU:s betydelse för detta har varit avgörande. Det är en tillräcklig inspirationskälla för att jobba mera och hårdare med tanke på kommande generationer. Tack, fru talman.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Liksom i fallet med lantrådets anförande var det här också ett värdefullt linjetal när det gäller Ålands förhållande till unionen eller vårt liv inom unionen. Tack för det.
När det gäller det gemensamma värnandet om mänskliga rättigheter har ju kollegan Gunnar Jansson gjort stora insatser i sina tidigare funktioner. Det visade sig bli en värdefull del av Lissabonfördraget. Men den här senaste ekonomiska krisen visar väl på att lösningar som inte är gemensamma inte alla gånger ger så goda resultat. EMU var ett sådant projekt där alla inte behövde vara med. I de kriser vi har blir det en osolidaritet som försvagar unionen och kriserna ska lösas endast av EMU när inte alla är med. Det blir en konkurrens inom unionen som är negativ.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag tackar vtm Roger Jansson för de vänliga orden.
Ja, jag håller med om det. Solidariteten kräver att man är med också i de sammanhang där man själv en dag vill möta solidaritet, när man själv kanske är i klistret och kanske behöver andras hjälp.
Jag för min del tror att EMU-lösningen har sitt ursprung delvis i Schengensystemet som redan i sig tillät olika takt i utvidgningen av en annan frihet, den personliga friheten att röra sig över gränserna. Erfarenheterna av Schengenavtalets införande var ju goda. Därför tror jag att man vågade sig på EMU trots att alla inte var med. Jag tillhör dem som hoppas att alla ska komma med.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Den bakgrundsbeskrivningen kan väl vara riktig. Jag tycker nog att de kriser vi nu har är flera och de började med Irland och har sedan gått vidare. Man lever över sina tillgångar och man ser resultatet av det. Då är det bara vissa inom unionen som ska hjälpa till. Medan andra, som i det här fallet Sverige, Danmark och Storbritannien slipper vara med men har ändå en frivillig möjlighet att vara med, vilket Sverige är beredd att vara. I många frågor visar det en farlighet i en sådan tredelning av unionen framöver. Jag tror att vi får lära oss av den här krisen att det ändå inte var någon modell för unionens uppbyggnad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren
Fru talman! På samma vis som en ny landskapsregering får ärva både positiva och negativa ärenden och lägga en tilläggsbudget som städar i slutet av året, på samma vis är det med en nytillträdd landskapsregerings första EU-meddelande.
Många ärenden är riktiga långkörare men mycket viktiga för Åland och självstyrelsen där parlamentsplatsen är en av de viktigaste.
EU-meddelandet, prioriteringar 2012 och verksamhet 2011, består av förekommen anledning till stora delar av en redogörelse för 2011.
Att den digitala agendan lägger in en växel till är mycket bra. Nu finns det en bas att bygga vidare på; ett nytt lönesystem, ett elektroniskt fakturahanteringssystem samt ett digitalt dokument- och ärendesystem. Nästa steg med ett nytt ekonomisystem och en ny hemsida är välkommet.
Bra är också att landskapsregeringen konstaterar att den digitala agendan även omfattar barn och ungdomar från grundskolan till högskolan.
Barnfattigdom tas upp som ett prioriterat område. En väsentlig åtgärd är att landskapsregeringen ser till att utkomststödslagen är relevant. Revideringen av och syftet med utkomststödslagen var att vi på Åland skulle ha något högre belopp i utkomststödslagen för att vi har tio procent högre matkostnader. Speciellt fokus fanns då på ensamförsörjare. Det är mycket viktigt att landskapsregeringen fortsätter att ha det fokusområdet.
Förhoppningsvis kommer vi också äntligen till skott med fosfatförbudet i tvättmedel. Det var en mycket mera komplicerad process än vad någon kunde ana.
Talman! Det som däremot saknas, det finns faktiskt inte den minsta lilla politiska vink, är hur EU-programperioden 2014-2020 ska utformas. Det kommer signaler från landskapsregeringen att stöden till näringslivet och regionerna ska minimeras, kanske till och med upphöra och andra system ska tas fram. Hur tänker landskapsregeringen lägga upp arbetet med den nya programperioden?
Det finns många positiva signaler från kommissionen om den nya programperioden; man ska utforma mätbara mål och resultatindikatorer och att små och medelstora företag ska gynnas.
Hur blir det med jordbrukspolitiken? Vad kan vi förvänta oss? Tar landskapsregeringen grön tillväxt på allvar? Kommer miljöstöden att omformas och bli mera obligatoriska? Hur tänker landskapsregeringen ta fram underlag och riktlinjer och förankra de nya programmen? Tänker man involvera olika parter från näringslivet, jordbruket, konsumenterna och miljörörelsen? Tänker man kanske gå in på socialdemokraternas linje och tillsätta en parlamentarisk kommitté?
Programperioden 2014-2020 är lång. Perioden binder budgetmedel och involverar flera landskapsregeringar och lagting. En bred politisk förankring skulle vara nödvändig. Tack.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag blev lite överraskad att ltl Sjögren sade att landskapsregeringens målsättningar inte fanns med. På vilket sätt finns de inte med? I punkten 2.2.7, EU-program 2014-2016, på sidan 16 och punkten 2.2.8, jordbruk, där finns även landskapsregeringens inledande målsättningar skrivet i ett arbete som började under den föregående landskapsregeringen och som nu fortsätter men inte är slutfört. Jag hör till dem som tycker att det här nu kanske är den viktigaste frågan som självstyrelsepolitiska nämnden och lagtinget har att hantera. Här har vi underlagsståndpunkter från landskapsregeringens sida. Jag förstod att kritiken var att det inte fanns underlagsståndpunkter. Missuppfattar jag någonting?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Fru talman! Det jag saknar är politiken. Här står hur man ska gå tillväga, det står väldigt vagt beskrivet. Det är ju nu som de viktiga åren kommer. År 2012 blir avgörande för den nya programperioden. Senast man fick resultat från kommissionen beträffande jordbrukspolitiken var i slutet av oktober. Visst, det står precis att det är en tjänstemannaberedning. Samtidigt hör det åländska samhället signaler från landskapsregeringen att man tänker omforma hela stödsystemen och kanske utarbeta andra sätt att stöda näringslivet. Det är politiken som jag saknar.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Ja, vi hörde det. Men här står på sidan 16: ”landskapsregeringens målsättning är att Åland fortsättningsvis ska kunna delta i och finansiera strukturfondsprogram.” Sedan är följande stycke också en målsättning för det här arbetet. Här står ingenting om att man skulle lämna det. Vad är orsaken till att man ställer sig upp i talarstolen och sprider en sådan information att man eventuellt är på väg att lämna det här i landskapsregeringen? Är det igen ”Messa Åland” eller någon sådan information som man baserar sina uttalanden på? Här finns ju svart på vitt vad målsättningen är. Jag som har varit med i regeringsprogrammets utformning vet ju att det är tufft när anslagen från EU kommer att gå ner i de här sammanhangen, men vi måste försöka göra det bästa möjliga för det åländska samhället.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Fru talman! Stödprogrammen för näringslivet och för regionerna bygger till stora delar på strukturfonderna. Jag har vid upprepade tillfällen hört näringsministern tala om att han vill göra om systemet. Oppositionen kan inte ta ställning till det för vi har inte fått något förslag ännu. Men det är precis som vtm Jansson säger, i redogörelsen står att man tänker fortsätta strukturfondsprogrammen. Det finns ändå ett otroligt stort utrymme för Åland själv att göra miljöstöden obligatoriska och att t.ex. skjuta medel från pelare ett till pelare två när vi talar om jordbrukspolitiken. Jag skulle också gärna vilja ha en redogörelse för hur man tänker förankra och hur man tänker jobba vidare med strukturfondsprogrammen.
Jag uppskattar att vtm Jansson försöker svara för landskapsregeringens del, men jag skulle också gärna vilja höra landskapsregeringen i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Det har förts lite olika typer av diskussioner här. Jag tänkte hålla mig på en allmän Europapolitisk nivå. Jag blev inspirerad både av lantrådet och ltl Gunnar Jansson och av några andra inlägg här i debatten.
När man diskuterade EU:s utveckling, EU:s ekonomi och politiska utveckling så tror jag att man måste sätta in det i ett globalt perspektiv. Det finns ingen politisk aktör idag som har någon större betydelse i världen och som kan strunta i globaliseringen. Precis som ltl Gunnar Jansson sade så pågår det en global kamp mellan marknaden och politiken. Många av oss som är intresserad av samhällsfrågor har kunnat se att marknaden i stort sett har tagit över många av de områden där politiken förut har haft en avgörande inverkan på samhällsutvecklingen.
Samtidigt finns det en diskussion efter den kollaps som skedde 2008 med den marknadsliberala ekonomi som man hade i USA och som ledde till att Finland ekonomi och många andra ekonomier fick stora problem. Man måste på något sätt också försöka kontrollera marknaden och de internationella finansströmmarna eftersom det ligger så mycket makt bakom detta finansiella instrument. Om det finns illvilliga ekonomiska krafter så kan man ju till och med sätta stater ur funktion.
Om vi ska diskutera EU:s utveckling så måste vi nog också se på globaliseringen. Jag har läst några artiklar där man jämför globaliseringens effekter på världens utveckling med industrialiseringen. Det gjorde att man kunde ersätta mänsklig arbetskraft med maskinell och stora delar åtminstone av Europas befolkning tvingades från landsbygden att flytta in i städerna.
Nu ser vi hur den nya vågen av industriell utveckling, den elektroniska kommunikationsutvecklingen, gör att människor i mycket lägre grad är beroende av bostadsort. Utvecklingen finns där kommunikationscentra finns. Vi lever nu i en tid där världens befolkning för första gången i majoritet lever i urbana miljöer. Det är kolossal förändring globalt. Samtidigt som vi har sett att globaliseringen, marknadsliberalismen har lett till blixtsnabba rörelser av kapital, människor rör sig mycket mera, så har kommunikationscentra blivit centrala. Då flockas människor runt städerna, inte för att de alla gånger vill det, men många tvingas till et.
Det var en skrämmande uppgift här om dagen i media att 1/2 miljard barn lever helt utan någon som helst trygghet. De är utsatta för all möjlig exploatering, våld och så vidare. Det påminner lite ytligt om det som Dickens skrev om barnen och fattigdomen i London i början av 1800-talet. Jag tror att vi måste förflytta perspektivet lite från Greklandskrisen och se lite vidare på hela samhällsutvecklingen.
När det gäller Greklandskrisen så tycker jag att det finns politiker också här på Åland som använder den här krisen i någon slags ideologiskt syfte som jag tycker att inte är hedervärt. Man har nästan liknat vissa ekonomiska företeelser på Åland med att om vi gör så här så blir det som i Grekland. Det tycker jag verkligen inte är förtroendeingivande. Den grekiska krisen är ju en överskuldsättning som inte förekommer någonstans i Norden, vare sig en kommun eller en stat kommer i närhet av det. Dessutom bygger det på en statsbildning som har svagt utvecklad Rule of Law. Man måste komma ihåg att Grekland och Spanien ända till 1975 var diktaturer. Det är kanske någonting som vi ser hända öster om oss. Länder som har haft diktatur och som inte har haft Rule of Law, de går inte att genomföra på väldigt kort tid. Det är inte bara frågan om allmänna val utan det är ju att bygga upp institutioner som oberoende av statsmakten kan kontrollera det som händer och sker både inom politik och ekonomi och det tar tid.
Jag tycker att det inte är professionellt att använda Grekland om vi ska diskutera landskapets eller kommunernas ekonomi. Det är antagligen för att skrämma eller på något vis säga att om man inte gör så här och si och så så blir det som i Grekland. Faktum är att Åland trots allt har en mycket stark och robust ekonomi. Det är klart att vi också har levt över våra tillgångar. Men det har varit politiken, man ska låna, både privat och offentligt. Det är kanske där som vi alla är, att vi måste besinna oss och försöka styra rätt den här ekonomin. Därför har ropet på balans i ekonomin kommit och det är ju helt nödvändigt att så sker.
Nu finns det många som oroar sig kolossalt över Ålands framtid och det tycker jag att inte är riktigt korrekt. Den åländska ekonomin har ju varit mycket beroende av sjöfarten och sjöfarten har skapat vårt välstånd. Det är klart att sjöfarten går tillbaka när den ekonomiska tillväxten i de länder där våra åländska sjöfart har sina kunder går ner, så har det alltid varit. Det är låg- och högkonjunkturer.
Det andra är att vi har sett en utveckling också av den landbaserade industrin. Det finns säkert sådana som har mera kunskaper, men det företag som verkar ha varit mest innovativt och har skapat mycket tillväxt är Crosskey. Det är på något vis lite som Ålands Nokia. Men nu är den tiden förbi. Det måste komma någonting nytt. Det är som lantrådet sade; det är via kunskap och kunskap och innovationer. Att göra samma sak hela tiden lönar sig inte, det ser vi inom jordbruket, det måste hela tiden till bidrag för att de ska kunna hålla igång. Vi har ju ett jordbruk kanske inte primärt av ekonomiska skäl utan av andra. Men om marknadskrafterna skulle råda där så skulle jordbruket ha varit borta för länge sedan. Därför borde det också komma innovationer inom jordbruket. Var är produktutvecklingen? Produktutveckling saknas i mycket hög grad. Det finns Europiska pengar att hämta för att skapa nya produkter, men det är inte våra jordbrukare så intresserade av. De vill ha bidrag för att höja sin levnadsstandard. Jag säger inte att det är fel. Men om vi vill att vårt samhälle ska utvecklas och ha tillväxt så kan vi inte fortsätta på samma sätt som tidigare.
Sedan om Finlands ekonomi, där måste statens skuldbörda fås under kontroll. Vad kommer man då göra? Ja, man kommer att höja inkomstskatten och man kommer att höja momsskatten. Politiskt blir ansvaret delat så mellan regeringspartierna. Vad jag förstår så kommer det betyda mera i avräkningsbeloppet för Åland. Och så kommer man att göra tuffa inbesparingar. Så länge vi har det nuvarande ekonomiska systemet så har vi en säker hushållskassa. Det är hushållsfruns lycka att vi får in pengar från skatter hela tiden.
Jag tycker, fru talman, att vi inte har orsak att gräva ner oss i Greklandskrisen och tro att det epidemiskt ska sprida sig oberoende var man bor i Europa. Att Europa har problem är väl inte att förvåna sig. Det är så många olika nationer och kulturer som kommer samman. Jag är mer förvånad över att det ändå, trots allt, håller ihop. Det är för att det är ett politiskt projekt, ett jättestort fredsprojekt för att Europas folk inte mera ska föra krig. Tack, fru talman.
Ltl Göte Winé
Fru talman! Vi debatterar nu EU-meddelandet och prioriteringar för år 2012 samt verksamhet för 2011. Det är ett mycket intressant meddelande. Eftersom jag annars brukar jobba med sysselsättning så tycker jag det finns mycket läs nyttigt och intressanta saker.
I stycket 2.2.1, EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, så föreslår kommissionen fem konkreta övergripande mål.
Jag kommer in på ett av dessa mål, att andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 procent och minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning.
Vidare står att kommissionen vill att EU:s mål omvandlas till nationella mål och strategier i medlemsländerna. Ett av de sju huvudinitiativen är ”Unga på väg”. Där finns alla möjligheter att jobba vidare med att få unga som inte är i sysselsättning att se över hur man kan jobba vidare med det.
Fru talman! Vi har idag för många studerande som hoppar av sin gymnasieutbildning. Det gäller nu att jobba vidare med vad man kan göra för att minska antalet unga som hoppar av skolan i förtid. Jag såg här att kommissionens mål är att ungdomar som hoppar av skolan i förtid ska vara mindre än 10 procent. För åländska mått är det alldeles för högt. Jag läste i finansministeriets Europa 2020 strategi att Finland har ett mål att högst 8 procent av 18–24-åringar avslutar skolgången i ett tidigt skede. Vi ska kunna vara effektivare än så. Men för att vi ska kunna lägga mål så måste vi se först hur många som idag hoppar av vår gymnasialutbildning. Som jag förstått har vi inte någon riktig statistik på det. Jag hoppas att vi kan bättra oss och våga se hur många hos oss som hoppar av sina gymnasiestudier. Det är också ett sätt för oss för att se kvaliteten hos våra gymnasieutbildningar och hur väl vi tar hand om våra studeranden.
Vidare i meddelandet står; ”landskapsregeringen planerar åtgärder för att samordna de resurser som idag finns för att särskilt stöda ungdomar som har problem att klara stadieövergången mellan grund- och gymnasieskola och därigenom ge dem en god grund att avklara en yrkesinriktad eller kvalificerad högre utbildning”. Det här är mycket bra. För det har inte fungerat så bra de senaste åren. Våra gymnasialutbildningar har blivit för teoretiska och studieplatserna för de s.k. studiesvaga eleverna har minskats. Här behövs en större dialog mellan grundskolan och utbildningsavdelningen. Man behöver se vad det framtida behovet är.
Jag kommer själv ihåg när jag jobbade som ungdomslots, våren 2009, när jag lyfte upp att vi borde ta hit ett projekt som fanns på Yrkesakademin i Österbotten som hette ”yrkesstarten”. Vi fick projektet då till naturbruksskolan, vilket jag tyckte var bra då. Projektet finns även kvar nu. Däremot så har vi en utmaning i att ge dem den goda grunden att klara av en yrkesinriktad utbildning efter det. Yrkesstarten är en ettårig förkovringsutbildning. Men vad händer sedan?
En sak som kan vara tung och tuff för oss är att för just den här gruppen så kan det också behövas mer personal. Man lade en utbildning men man glömde själva behovet. Vi behöver se vad vi har för personal idag inom Ålands gymnasieskola. Går det att prioritera om för just den här kategorin av ungdomar? Även om vi fick utbildningen ”yrkesstarten” så glömde man personalresurser.
Fru talman! Här ser vi nu ett EU-meddelande och då skulle det vara intressant att veta hur mycket resurser som läggs på s.k. studiesvaga elever inom EU. Det är lätt att man vill visa stolta siffror om högskoleutbildade. Men visar vi siffror också på de som är på väg att bli marginaliserade som inte ryms in i dagens utbildningssystem? Eller uppskattar vi bara ett antal för att det är lättast så?
Fru talman! Under samma rubrik står; ”samhällsutvecklingen och utbildningen i landskapet Åland ska bygga på en smart och hållbar tillväxt för alla - ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Utvecklingen ska tydligt ta sikte på mångsidiga utbildningsmöjligheter, hög sysselsättning och på god livskvalitet för alla”. Just detta med god livskvalité för alla är något vi verkligen behöver tänka på och ta vara på. Då bör vi också se vad vi kan göra för ett annat viktigt stycke i detta meddelande; barnfattigdomen.
Avslutningsvis, fru talman, i finansministeriets nationella program för Europa 2020 framkommer att 14 procent av hela befolkningen i Finland är låginkomsttagare. Men enligt ÅSUB:s rapport om Ekonomisk utsatthet och social trygghet från 2007 så låg 13,1 procent av åländska familjer under den relativa fattigdomsgränsen. Det finns många barnfamiljer som vi måste se hur vi kan hjälpa. Att det förekommer i storstäder kan vi acceptera men här på Åland borde vi kunna vara duktigare än så. Här ska vi kunna jobba bättre och effektivare för att hjälpa dessa familjer. Det är bra att arbetet med barnfattigdom finns med på de initiativ som landskapsregeringen kommer att prioritera under 2012. Vi kan försöka få flera in i sysselsättning och se hur vi kan hjälpa dessa familjer. Tack, fru talman!
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! När det gäller utbildningsområde så tycker jag att Åland har det är väl förspänt när det gäller att möta upp till de förväntningar som EU har på oss. Jag tror också att vi kommer att ha hjälp av de system som man bygger upp.
Ltl Göte Winé tar upp de elever som hoppar av gymnasieutbildningarna. Jag håller med honom om att jag för tillfället åtminstone saknar den statistiken. Jag tror inte att statistik på hur många som hoppar av är så svår att få fram. Min maggropskänsla är nog att vi inte har en sådan statistik som EU skulle peka alltför mycket finger åt. Jag tycker att man ska föra resonemanget utgående ifrån att vi kommer att ha en arbetskraftsbrist inom en ganska snar framtid. Då behövs alla som kan komma in på arbetsmarknaden. Här har vi en hel del att göra. Som det beskrivs här har vi vidtagit de första åtgärderna för att få fram exakta förslag på hur vi ska gå tillväga för att samordna de resurser som finns på det här området, så att vi får ut mesta möjligt av det.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag håller med minister Ehn. Vi har definitivt inte något att skämmas för, vilket jag också försökte få fram i mitt anförande. Vi är bra, men vi kan bli ännu bättre. Det är just dit som jag ville komma. Jag ville också lyfta upp vad det finns för statistik. Jag nämnde också i mitt anförande att det egentligen inte finns någon statistik där man visar på hur många som hoppar av skolan för tidigt i Europa. Man säger att vi borde ha den statistiken, vi borde vara under 10 procent, men det är ingen som säger att vi idag t.ex. har 6,7 procent i Finland och att vi ska gå ner till 5 procent. Man säger i stället att vi borde vara under 10 procent. Det är det som jag lyfte fram, jag tror att det är ett stort problem i hela Europa. Man vill inte lyfta fram den här statistiken på förlorarna, ursäkta uttrycket, som inte klarar att genomföra utbildningarna och som blir marginaliserade. Vi behöver lyfta upp dem lite mera och hjälpa dem.
Minister Johan Ehn, replik
Talman! Att vi behöver satsa resurserna på att faktiskt få dessa personer som nu faller emellan i arbete råder det ingen tvekan om. Vad orsakerna är till bristen på statistik kan man bara spekulera kring. En av orsakerna kan faktiskt vara att problemen har varit så pass små att man utifrån detta valt att inte göra den statistiken. Det kan också vara som ltl Winé säger, att man inte har velat visa den statistiken. För vår del tror jag inte att det handlar om det senare. Det handlar snarare om att man har försökt rikta in åtgärder för de personerna istället för att göra statistik. Vi har ett helt batteri av åtgärder som har tillkommit under de senaste åren. Ltl Winé nämnde åtminstone två; ungdomslotsarna och yrkesstarten. Vi har också katapult och folkhögskolan som finns med i det här. Min förhoppning är när landskapsregeringen presenterar sin omställningsbudget så har vi kommit mycket, mycket längre i hur vi ska använda resurserna på ett sådant sätt att vi ska få ut mesta möjliga av dem.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag fortsätter där minister Ehn slutade, att det kommer att hända saker. Jag är helt övertygad om att vi säkert kommer att se det i omställningsbudgeten senare. Därför vågar jag också gå upp och prata om det här. Av de diskussioner som jag har haft tidigare med minister Ehn så har jag förstått att det här är saker som minister Ehn vill lyfta fram. Jag vill också poängtera att det är viktigt att göra det, att man verkligen ser på det och lyfter upp den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! För liberalerna har jag några viktiga saker som jag vill lyfta upp och som berörs i det här meddelandet.
Många har sagt här i salen, senast i dag, att sjöfarten är vår viktigaste näring. Så är det och så kommer det säkert att bli under lång tid.
I förhållande till EU-reglerna och EU-politiken så har vi liberaler den uppfattningen att Finland så småningom har riktat in sig på ett föra en sjöfartspolitik som givetvis håller sig inom ramarna för EU-politiken, men också utnyttjar ramarna så att stöden ganska väl börjar ligga på den nivån så att man utifrån ett EU-samarbete kan föra en sjöfartspolitik och en sjöfartsnäring under finländsk/åländsk flagg så att det är konkurrenskraftigt.
Vi har under åren sett att Finland har gått in för ett bemanningsstöd till passagerarsjöfarten, vilket var viktigt för oss. Vi har också sett att man har gått in för att stöda trafiken i inrikessjöfart som konkurrerar med den internationella trafiken. För vår del gäller det i praktiken fartyget Fjärdvägen som fraktar en stor del av det gods som konsumeras här på Åland.
Vi har sett att man från finländskt håll, via godkända miljöstöd av EU, har gått in för och stimulerat både varvsindustrin och sjöfarten genom att ge innovationsstöd till nybyggen.
Nu senast har vi sett att man från finländskt håll har gått in för en tonnageskatteregim. Det är ett sätt att beskatta sjöfartsnäringen som avviker från den normala samfundsbeskattningen till förmån för rederierna, till förmån för konkurrenskraften för finländsk/åländsk sjöfart. Det här tycker vi att är bra. Ändå finns det de väl nackdelar när man är med i ett samarbete som EU-samarbetet är. Ibland kolliderar olika intressen. I fråga om svaveldirektivet har helt uppenbart miljöpolitiken kolliderat med den konkurrenskraftiga sjöfartspolitiken. Båda delarna är viktiga att driva. Det är inte lätt att välja den exakta vägen. Nu kan vi konstatera att man uppenbarligen på EU-nivå går in för att genomföra svaveldirektivet såsom det har varit planerat. Det innebär betydligt strängare regler för svavelhalten i bränslet på Östersjön och även annorstädes framöver.
I detta meddelande står det mycket riktigt att regeringarna, den förra liksom den här, har jobbat med frågan. Vi har kommit så långt att vi fick den finländska regeringen att anta precis samma ståndpunkt i dessa frågor, samma förhandlingsposition som den åländska. Det var också ganska långt kommet. Men nu vet vi att EU som union förmodligen kommer att gå in för de strängare reglerna i varje fall. Landskapsregeringen säger i detta meddelande på sidan 19 att man avser att formulera ett nytt ställningstagande under 2012. Jag antar att det här är kopplat till att frågan ännu inte var avgjord. Nu kommer förstås saken i en helt annan situation. Jag vill egentligen säga att de utskott som kommer att behandla den här frågan, självstyrelsepolitiska nämnden säkert, bör fördjupa sig lite grann i vilken färdriktning landskapsregeringen avser att ha i den här frågan framöver. Nu börjar vi se att det som vi har befarat kommer att bli verklighet. Man måste hitta andra metoder att försöka hålla sjöfarten så konkurrenskraftig som möjligt även om det här går igenom. Det kan finnas möjligheter till nya miljöstöd och sådana saker för att tekniskt förbättra fartygen så att man kan anpassa sig till regler. Finans- och näringsutskottet, där jag själv har säte, kan lämpligen fördjupa sig i det här lite mera.
Kort om skattegränsen och tillämpningsföreskrifterna till det direktiv som gäller. Mig veterligen har det inte nämnts någonting om det här under debatten tidigare. Den frågan kommer att avgöras inom en snar framtid på europeisk nivå. Tillämpningsföreskrifterna kommer att avgöra på vilken byråkratisk nivå det kommer att bli, var gränsen kommer att hanteras framöver. Därför är det viktigt att utskottet fördjupar sig och får av landskapsregeringen en bild av dagläget och hur läget och situationen är just nu. Tack för mig.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan talmanskonferensens förslag att ärendet ska remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas? Omfattat. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.
För kännedom
5 Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden
Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)
Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål översända en begäran från presidenten, om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse, till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock, om möjligt efter att ha hört talmanskonferensen, i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt.
Eftersom lagtinget tidigare har behandlat ett antal fördrag med motsvarande innehåll har talmannen efter samråd med talmanskonferensen beslutat att ett yttrande inte är nödvändigt i fråga om den aktuella framställningen. Ärendet kommer därför att tas upp till remiss vid plenum 7 mars.
6 Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter
Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)
Även här är lagtingsordningen 31 § 2 mom. om ett yttrande från landskapsregeringen tillämplig och talmannen har beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.
7 Upphandling av miljövänliga fordon
Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 7 mars.
8 Tvärvillkorsövervakning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 7 mars.
9 Redogörelse enligt arbetsordningens 32 § för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011
Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 12 mars.
10 Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2011
Finans- och näringsutskottets redogörelse (FUR 1/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 12 mars.
11 Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1. – 31.12.2011
Ålands delegation i Nordiska rådet berättelse (NRB 1/2011-2012)
Eftersom landskapsregeringen förväntas lämna en motsvarande redogörelse över arbetet i Nordiska miniserrådet i form av ett meddelande till lagtinget har talmanskonferensen beslutat att detta ärende upptas till behandling vid ett senare plenum för att möjliggöra en gemensam diskussion om de båda ärendena. Diskussionen blir sannolikt den 20 april då det även arrangeras en gemensam Nordisk gränshinderdebatt här i parlamentet.
12 Källskatt
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 12 mars.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 7 mars klockan 13.00. Plenum är avslutat.