Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Ska kort presentera självstyrelsepolitiska nämndens betänkande över redogörelsen enligt 32 § arbetsordningen som gäller tiden fram till överlämnandet den 26 februari 2015. Nämndens betänkande är i fem punkter och den första, självstyrelsesystemet, tar jag mig friheten att hoppa över eftersom det har belyst i de två yttranden som nämnden har lämnat för diskussion till lagtinget och tillställt landskapsregeringen.

Punkt två däremot har nämnden satsat en hel del krut på, nämligen svenska språket och haft ett öppet hörande med medlemmar ur språkrådet. Nämnden kan konstatera att språkrådet fortsättningsvis söker sina former och att man numera fungerar närmast som en referensgrupp till landskapsregeringen. I språkrådet ingår representanter för olika sektorer inom det åländska samhället, där finns en samlad och bred kunskap om hur språksituationen på Åland ser ut vilket man också kunde konstatera om man följde det öppna hörandet.

Språkrådets resa har däremot innehållit några olika händelser och det har varit olika utformning och inriktning. I ett skede tog språkrådet emot, fick sig tillsänt, klagomål från allmänheten över språkärenden och det är inte tanken i dag. Däremot ser nämnden att det skulle vara viktigt att landskapsregeringen tillser att det finns någonstans dit man kan vända sig med klagomål i språkärenden. Nämnden lyfter i sitt betänkande Ålands ombudsmannamyndighet som idag handhar klagomål på olika sätt inom flera områden som de facto är relevanta för språkproblematik, t.ex. nämns konsumentrelaterade spörsmål eller problem i samband med sjukvård och utbildning. Det är en begäran nämnden skickar till landskapsregeringen.

 Nämnden beskriver också i sitt betänkande tidigare ståndpunkter kring en språkombudsman och en sådan funktion borde komma till i någon form så att det finns en postlåda dit man kan skicka sitt klagomål. Ett klagomål kan vara av olika dignitet. Det kan vara en liten sak som är stor för den enskilde medborgaren sedan kan det vara stora generella problem som det åländska samhället har. I betänkandet nämner nämnden var man kunde definiera som stora problem, det är översättningen av handböckerna som används inom sjukvården God medicinsk praxis och Pharma Fennica. Finns det inte på svenska kan man inte verka inom sjukvården på svenska fullt ut som t.ex. läkarna som måste konsultera dem. Det är ett pussel och finurligt uppfinningsrikt system som har konstruerats för att det ska fungera utan att dessa finns, så ska det inte vara. Då har inte självstyrelsen lyckats. Nämnden konstaterar att landskapsregeringen har påpekat det och ställt flera förfrågningar och klagomål men det har dock ännu inte avgjorts. Nämnden understryker att man till fullo delar landskapsregeringens åsikt att det är mycket viktigt att en översättning kommer till stånd och att frågan måste vara prioriterad.

Gällande svenska språkets ställning i Finland är det viktigt att värna alla gemensamma nämnare som finns med organisationer och alla krafter som stöder svenskan särskilt i tider av förändring om sådana komma skall. Här nämner nämnden t.ex. Svenska Finlands Folkting som har en annan agenda än självstyrelsen, som har en stor gemensam beröringspunkt med självstyrelsens språkarbete när det gäller språket i Finland.

Punkt tre, kontakter i Sverige som många gånger är medicinen som måste ordineras för språkproblemen till syvende och sist. Nämnden konstaterar, liksom i sina tidigare betänkanden, att det mot bakgrund av Sveriges betydelse för möjligheten att trygga svenskan som ett levande språk finns skäl att på alla nivåer fortsatt utveckla kontakterna till Sverige. Mot denna bakgrund betonar nämnden vikten av att Sveriges roll som garantistat enligt Ålandsöverenskommelsen befästs. Nämnden finner att alla förutsättningar finns för ett fortsatt gott samarbete med Sveriges generalkonsulat och konstaterar att det, förutom ett antal frågor som bör lösas på axeln Sverige, finns möjligheter till utveckling av samarbete bland annat inom näringslivets områden och haft i behandlingen ett hörande med den nya generalkonsuln Olof Ehrenkrona.

Punkt fyra, upphovsrättsliga problem har blivit en återkommande punkt i dokumenten, också i den extern politiska redogörelsen. Om man tar ett steg tillbaka kunde man säga att de seglar upp som ett generalproblemområde för självstyrelsen. Vi träder in i en ny digital världsordning med digitala kontinenter där det inte längre är länderna som avgör utan stora multinationella medieföretag som bildar nya kontinenter. Det påverkar ålänningen i vardagen på många sätt. Det var mycket bättre förr när det var sämre, som förra ltl Harry Eriksson brukade säga, när det var bara en tv-kanal som man saknade och Anton Kalmar satte upp en slavsändare och så var problemet löst. Överallt i vår vardag som mediekonsumenter stöter vi på gränserna som dessutom är olika beroende på vilken digital kontinent du befinner dig och i vilken bransch och typ av tjänst det gäller.

Det finns en uppsjö av Anton Kalmer-lösningar idag, vpn-anslutning finns i nästan i varje åländskt hem för att barnen inte ska behöva se Bamse på finska i Netflix. Problemen fylls på i en takt som det är omöjligt att ösa ur med den organisation man har i dag. Det sägs också att man inte upplever sig inte ha tillräckligt med resurser för att möta det. Var måste bygga en organisation som anpassas till att möta utvecklingen. Senast den regering som tillträder i höst efter valet måste organiseras för att möta både potentiella möjligheter men framför allt lösa problemet som digitaliseringen skapar.

Ett färskt problem som jag själv fick mig till kännedom var när ett åländskt företag säljer en apparat, som finns i de flesta hushåll, som man foga till en app som man ska installera i sin smartphone för att få ut maximal funktion. Då finns inte appen på den marknad som apparaten säljs utan man måste via speciallösning ladda ner den. Det ställer till problem för åländska företag att verka. Det var bara en i mängden av exempel det finns hur mycket som helst.

Det viktiga här är att det inte bara handlar om att se på TV, inte bara att se på ree-TV eller SVT play eller motsvarande playfunktioner, det handlar om digital konsumtion i samhället och den blir hela tiden större och viktigare. Den generation som nu sitter framför läsplatta och knappt kan prata men kan tillgodogöra sig den digitala världen redan, när den generationen växer upp är måste det vara löst. Det är jätteviktigt att det sätts fokus på det.

Punkten fem rör gränsbevakningen, nämnden konstaterar att det i redogörelse inte finns någon närmare skrivning om gränsbevakningens verksamhet på Åland vilket nämnden efterlyser med tanke på kommande redogörelser. Nämnden vill här framhålla att gränsbevakningens och därmed sjöbevakningens verksamhet på Åland är uppskattad. Dock konstaterar nämnden att det inom gränsbevakningsväsendet inte finns någon kontinuerlig utbildning i fråga om Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område, vare sig lokalt eller centralt, samtidigt som det inom myndigheten förefaller finnas behov av en större kunskap om Ålands status. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att i kontakter med gränsbevakningens ledning framhålla vikten av utbildning och information om Ålands status. Landskapsmyndigheterna bör också ha beredskap att på begäran bistå med att ge landskapets syn på Ålands status. Nämnden ser det som väldigt viktigt att denna statliga verksamhet som verkar väldigt nära ålänningarnas vardag har god kunskap och en av de krafter som informerar och stöder utvecklingen att man inte desinformerar och är en belastning, tvärtom.

Det var de fem punkter som nämnden önskar anföra med anledning av redogörelsen.

Ltl Gunnar Jansson

Tack talman! Nämnden avlämnade sitt betänkande den 24 april. Den 19 april var det riksdagsval i Finland. Som ltl Danne Sundman nämnde, nämnden gick inte i det här sammanhanget dess djupare in i självstyrelsesystem, frågeställningarna i redogörelsen just av det själ vi hörde d.v.s. lagtinget har nyligen behandlat Ålandskommitténs delbetänkande och avgivit sina synpunkter om och över det. Därför ska jag i ljuset av det som har hänt ändå beröra självstyrelsereformfrågan och därefter beröra ombudsmannaskapet som nämnden beskriver under språkfrågor. Närmast från synpunkten av laglighetsövervakningen i landskapsregeringens myndighetsutövning och för det tredje, likt viceordförande Danne Sundman, den nog så komplicerade frågan om upphovsrättliga aspekter i den digitaliserade informationsmiljö vi lever i och kan föreställa oss att kommer i framtiden. Ett oerhört brett och väldigt viktigt ärende som jag ska nämna några ord om på slutet.

Ålandskommittén är vad den är och där den är med stöd av skrivningar i regeringen Katainens regeringsprogram. Det har gått hyfsat väl framåt. Det illustrerar igen den något egendomliga men reella situation vi har i vår rättsordning för att åstadkomma någonting i samhället så förutsätts det skrivningar i regeringsprogram.

I Katainens regering ingick sex partier ursprungligen, två steg av och därefter fullföljdes perioden av de fyra kvarvarande. Av de fyra kvarvarande är ett med i regeringen Sipilä, samlingspartiet. De två andra var i opposition under förra perioden. Det här har olika implikationer på verkligheten sådan den är. Jag ser inte särskilt mörkt på den, vill inte komma med några farhågor om fortsättningen utan försöker avläsa verkligheten som jag uppfattar den.

Regeringen Katainen skrev som den skrev i sitt regeringsprogram och nu skriver regeringen Sipilä i en protokollsanteckning att reformen av Ålands självstyrelselag fortsätter och proposition avlåts till riksdagen senast under våren 2018. Min uppfattning är, som regeringsprogrammet är uppbyggt, att bilagorna är en integrerad del av programmet. Det finns sju bilagor till regeringsprogrammet, det framgår inte att så skulle vara fallet men det framgår inte heller att motsatsen skulle gälla. I regeringsprogrammet hänvisat det flitigt till bilagorna och därför ska den här skrivningen gälla och vara föremål för riksdagsbehandlingen i morgon när riksdagen ska debattera regeringen, dess sammansättning, arbetsförmedling och programmets innehåll för att så småningom utmynna i en förtroendeomröstning.

Jag utgår från att även om den korta skrivningen om en reformering av Ålands självstyrelselag och därmed i självstyrelsesystem ingår i en bilaga ska lagtinget hänvisa till den som en integrerad del av regeringsprogrammet. Det baserar sig på den s.k. formella rättskraften, beslut ändras och upphävs på samma sätt som de har tillkommit även om det kommer in nya aktörer i beslutsgången.

Skrivningen är kort och hade gärna sett och hävdade också med den lilla påverka jag kunde ha på regeringsförhandlingarna att det hade varit önskvärt om det i detta omnämnande i bilagan till regeringsprogrammet inte hade stått enbart när regeringen Sipilä avser lämna proposition till riksdagen med förslag till ny självstyrelselag för Åland och införandelag av självstyrelselagen, utan också att det skulle ha omnämnts att regeringen förbinder sig till det förslag som Ålandskommittén kan komma till. Jag säger det därför att kommitténs sammansättning kommer att ändra. Den tidigare justitieministern Anna-Maja Henrikssons strategi om att redan regeringen Stubb, som en expeditionsministär, kunde ha avlåtit proportion för att fylla ut öppna platser bland riksdagsledamöter i Ålandskommittén lyckades inte. Vi vet att ny regering tillträder i veckan och att den gamla har avgått. Nu kommer det in nya medlemmar i Ålandskommittén för riksdagsgruppen och i höst eventuellt efter val till lagtinget.

Den formella rättskraften fungerar på så sätt att oberoende av allt detta består Ålandskommitténs uppdrag. Mandatet finns där och det föreslås inte några ändringar i det och det ska man inte heller göra. Ingen har kommit på tanken, ingen har föreslagit det, alltså består mandatet för regeringsprogrammet med den tidtabell som mandatet och uppdraget för Ålandskommittén innehåller så det är i övrigt tryckt. Men tanken senast under våren 2018, om det tolkas före midsommar 2018 då kan det uppstå problem, då har riksdagen i praktiken endast hösten 2018 att behandla lagförslaget med förslag till ny Ålands självstyrelselag. Med den erfarenhet jag har av den förra omgången så kan det bli äventyrligt att bara ha en höst före ett riksdagsval på sig. Ålandskommittén har sin tidtabell fastslagen, förslag i form av en regeringsproposition ska lämnas senast den sista april 2017. Där är det önskvärt att regeringen omedelbart skrider till verket och att om möjligt proposition kan lämnas till riksdagen redan före årsskiftet 2017-2018.

Detta, fru talman, om reformeringsfrågan. Lantrådet sitter på mera detaljkunskap om de här sakerna. Naturligtvis är det säkert nyttigt och önskvärt att lagtinget får en bredare beskrivning av läget från regeringens perspektiv. Ålandskommittén ska ånga vidare och se hur den sammansätts av den nya regeringen Sipilä. Ministrarnas inbördes arbetsfördelning är att ärenden som rör Ålands självstyrelse ankommer på kommunikationsministern Anne Berner som är minister i justitieministeriet för handläggningen av de här ärendena. Kompletteringen av ledamöternas sammansättning är väldigt angelägen och bör tillkomma så fort som möjligt av det själ som jag nämnt tidigare, nämligen att Ålandskommittén planerar att ha ett gemensamt möte i höst där avgångna och nytillträdda medlemmar samverkar så att vaktbytet kan tryggas och göra så smidigt som möjligt. De uppgifter jag har tillgängliga för stunden är att mötet hålls den 24 augusti här i Mariehamn. Vi har försökt lägga det så tidigt som möjligt, då har riksdagsgrupperna och lagtingsgrupperna haft sina sommarmöten och därmed kan positionerna har klarnat.

Det om reformen, fru talman. Laglighetsövervakningsfrågorna sammankopplar jag med tidigare diskussioner i nämnden om justitiekansler, justitieombudsmannens befogenheter i självstyrelsefrågor ärenden under lagtinget behörighet som vi vet att kommer att växa väldigt mycket. Därför ska vi redan nu göra det som nämnden säger, bereda oss på en tid där repressiva laglighetskontrollen mera koncentreras till åländska organ. Att man inte förlita sig alltför mycket på JK och JO i det sammanhanget. Här vill jag peka på det embryo till stab som redan finns i Ålands ombudsmannamyndighet. Tidigare har jag talat med varm för en ordning enligt vilken den här typen av myndigheter som också ska kunna ta emot klagomål från allmänheten ska kopplas till Ålands lagting. Så mycket som möjligt frigöras från den exekutiva makten dvs. landskapsregeringen, det är den maktutövningen som myndigheten skall utöva. Med en utvidgad självstyrelseregim kommer också kravet på det repressiva laglighetskontrollsystemet i självstyrelsen att öka. Naturligtvis ska vi ändå alltid satsa på det preventiva rättsskyddssystemet d.v.s. tillse att vi har regler, strukturer och myndigheter som klarar av lagtillämpningen och att repressionen kommer utifrån vid misstag. Det ska inte vara någon allmän regel att man besvärar sig över allting utan en åtgärd som tas till när det gått fel. Vi har den skyldigheten mot medborgarna att tillse att medborgarnas inträde till skyddsmedel fungerar. Det är en ovillkorlig del av demokratiutvecklingen och i den offentliga maktutövningens legitimitet.

I upphovsrättfrågorna delar jag viceordförande Sundmans syn. Oberoende av var den formella behörigheten inom området finns är det EU, nationalstaten, är det vem som helst, är det helt avgörande att landskapsregeringen skaffar sig en kunskap, kompetens på området. Det kan verka förvirrat och träigt, inte är det så svårt ändå man kan sätta sig in i regleringen av både avtalslicenssystem, generella licenssystem och förhandlingsstrukturer. I nämnden fick vi information om att det finns ett informellt samarbete i förvaltningen. Det behöver stramas upp och så det behöver det sättas någon som leder verksamheten, bär ansvar för att man följer med utvecklingen och håller sig absolut ajour med det som sker också på landskapsregeringsnivå. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack ltl Gunnar Jansson för den intressanta informationen gällande den kommande självstyrelselagsrevisionen. Jag förvånade mig när jag läste en intervju med professor Djupsund där han sade att det politiska, ekonomiska läget i Finland gör det extra svårt att få igenom revisionen. Det var ett märkligt uttalande, ursprungstanken var att Åland skulle vara så fritt som möjligt för ett område som inte utgör en självständig stat, dit har vi fortfarande lång väg att vandra. Ltl Gunnar Jansson sade lite samma sak. Är det faktisk beroende på politiska eller ekonomiska konjunkturer så kan det gå si och så med den åländska självstyrelsen?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Min uppfostran förbjuder mig att recensera en professor därför kan jag bara delge en uppfattning om mig själv och vad jag anser. När Gunnar Jansson kommittén för fem år sedan jobbade hade vi också samarbete med professor Göran Djupsund. Utgångspunkten för professorn var att sök en vin-vin situation, sök ett system som Åland mår väl av men bygg också in fördelar för Finland i det då finns det en framgång. Det är möjligt att det ingick betänkliga nyanser i vad jag sade men reformen går nu ut på möjligheternas självstyrelse med större ansvar men också möjligheter mot medborgarna och att i Ålandskommittén försöka hantera frågan så det är inte är till skada för någon men till nytta för Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det har jag förståelse för. Jag är synbarligen mer ouppfostrad eftersom jag vågar ha synpunkter på professor Djupsunds uttalanden. Det som mest gjorde mig förvånad var att han nämnde att det kan vara svårt att ge förmåner åt Åland. Det är en rättighet vi har med tanke på hur fri vår självstyrelse sist och slutligen skulle vara. Att ge och få förmåner är lite märkligt, det blir enormt svårt oavsett vad det är för ekonomiska konjunkturer och inte heller lättare med den regering vi har nu. Ska man acceptera det från åländsk sida eller ska man inte?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag har regeringsprogrammets försättsblad med mig och det är ett tufft program sett med ekonomiska ögon, det är ingen hemlighet. Dessutom är strategierna rätt så finurliga i det. Håller med kollegan Anders Eriksson att Ålandskommitténs uppdrag är att visa att Åland inte ska ha några penningfördelar av ett utvidgat system. Ett utvecklat självstyrelsesystem ska i sig ge möjligheter till mera behörighet, större utrymme för politik i Ålands lagting men det ska inte vara på bekostnad av någon. Det är inte målet att försvåra för någon eller ta ut något av någon annan utan det handlar om att stärka Ålands lagtings ställning. Jag tror att vi ska lyckas med det hela. Det är möjligt att vi kan fråga professor Djupsund om han är rätt återgiven om det var så här han menade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jansson för ett fint anförande uppskattar särskilt visionerna i slutet angående ombudsmannafunktionerna. En klargörande fråga för att utröna att vi är på samma våglängd med tanke på 108 § och 109 § i grundlagen om justitieombudsmannens och justitiekanslerns uppgifter och de bestämmelser som flyter ut ur dem förefaller det för mig naturligt att frågan borde regleras på grundlagsnivå d.v.s. i självstyrelselagen. Det torde inte vara möjligt att ingå en överenskommelseförordning med tanke på hur vår konstitution är formulerade i dag. Instämmer ledamoten i det resonemanget?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Nämnden tar ställning till den frågan på sidan två, ”en språkombudsman bör enligt nämnda betänkande enligt tidigare övervaka riksmyndigheternas efterlevande av självstyrelselagen medan bevakningen av landskapsmyndigheterna bör ordnas genom landskapslagstiftning”. Här hade samma uppfattning om räckvidden i grundlagens 108 § och 109 §. Vi har en ordning där de högsta lagövervakarna i Finland brukar själva föra ett resonemang om med vilken rätt de tar emot klagomål från Åland och ålänningar i ärenden under lagtingets behörighet, vi rör oss i en gråzon. Nämnden har under många år begärt ett klarläggande på den här punkten och hoppas och tror att den processen går vidare att man kunde bringa frågan till ett slut.

Minister Wille Valve, replik

Landskapsregeringen välkomnar sannerligen ett klargörande av de befogenheter som flyter ut ur grundlagen 108 § och 109 § och vi är beredda att understöda det arbetet inom självstyrelselagsrevisionen. Personligen är jag tilltalad av den idé som ltl Jansson framförde att Ålands ombudsmanmyndighet kunde vara ett embryo och för den här funktionen som själstyrelsepolitiskanämnden avser.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Frågan är stor och värd en mässa. Jag utgår ifrån det jag nämnde vi är skyldiga medborgarna att ordna med laglighetsövervakningsförfaranden och system som tryggar också ett repressivt rättsskydd. Har man en ombudsmannamyndighet har människorna rätt att förvänta sig att i den myndigheten förekommer det ombudsmän. Ungefär en normal nordisk bemärkelse som Carl XII föreställde sig när han kom tillbaka till Sverige. Att i den ombudsmannamyndigheten ska medborgarnas rätt att söka hjälp oberoende av vad det handlar om sedan får myndigheten sinsemellan sortera upp det. Det här kräver tilläggstankemöda och gärna att lagtinget involveras.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Tack till nämndens arbete. Det är mycket bra betänkande där man har lyft upp det absolut viktigaste frågorna kring självstyrelsepolitiken. Tre punkter ville jag diskutera, svenska språket och folktingets roll, Ålands ombudsmannamyndighet och upphovsrättsliga problemen som tycks vara svåra att lösa.

Det är glädjande att nämnden lyft fram folktingets roll före vi fick situationen att svenska folkpartiet inte sitter med i regeringen. Det har varit historiskt att man nästan kunnat garantera att SFP är med och nu när de inte är med får Svenska Finlands folkting en helt annan roll. Före situationen var verkställd lyckades nämnden skriva in det och lyfta fram den biten. Det är glädjande att vi har politiker i huset som är så pass framåtseende och ändå öppnar upp till stora möjligheter. Själv är jag medlem i folktinget tillsammans med Jan Salmén, Tony Asumaa, Christian Beijar och Eva Dahlén och vi har också alla personliga ersättare. Den 8 maj, dagen efter att SFP och hela svenskfinland skakades av att man inte satt med i regeringen hade vi äran att vara i Borgå på folktingets session. På plats var endast jag, ltl Göte Winé och folktingets styrelsemedlem Jan Salmén.

Jag har varit på alla sessioner sedan jag blev invald från början av mandatperioden, det är ett otroligt givande arbete som faktiskt ger politiskt resultat som vi sett under årens lopp. Jag lyfte fram i folktingets resolution en skrivning kring en ny självstyrelselag för Åland. Jag citerar exakt den texten som godkändes ”Svenska Finlands folkting konstaterar ytterligare att svenska språkets ställning i Finland är en av de viktigaste politiska frågorna för landskapet Åland. Folktinget understryker vikten av den kommande regeringen och fortsätter arbetet med en ny självstyrelselag för Åland”. Det har folktingets ledamöter arbetat hårt med i samband med att regeringsprogrammet skrevs i kombination med att den åländska regeringen Camilla Gunell och i Roger Nordlund var med och förhandlade tillsammans med Mats Löfström och tror att det är en orsak att vi fick det inskrivet i det nuvarande regeringsprogrammet i Finland.

Nu tvingas folktinget stärka sina kontakter och sin lobbyverksamhet på ett annorlunda sätt, hittills har det fungerat bra via de riksdagsledamöter som hör till SFP och till socialdemokraterna. Nu när varken SDP eller SFP sitter med måste man öppna helt nya kanaler. Där har alla nya möjligheter till dialog och det är ett nytt sätt att jobba. Man har lyft fram något som heter rundabordsdiskussioner som man upplever är mycket värdefulla där riksdagspartierna samlas för att diskutera relevansen för den språkliga befolkningen i Finland. Rundabordsdiskussionerna måste man diskutera om även Åland och Ålands landskapsregering skulle ha möjlighet att sitta med på eftersom det är svenska språkets ställning som är en av de viktigaste frågorna för ålänningarna men också för Ålands lagting.

Allmänna saker som också gynnar Åland som min partikamrat, ledamot Göte Winé begärde och lyckades få in ett tillägg i verksamhetsplanen där folktinget följer upp situationen med skolhemmet Lagmansgården att det även efter 2019 finns skolhem på svenska i den svenskspråkiga miljön. När man sett det nya regeringsprogrammet blir man skrämd över hur det ska gå för det svenska språket för det finns bara en sådan skola dit vi skickar våra åländska barn om det finns behov. På det här sättet kommer vi framöver att behöva jobba mera. Vi har varit aktiva från åländskt håll att motionera. I den senaste folktingssessionen lämnade Christian Beijar in en motion kring missbrukarvården på svenska som också är aktuell för oss ålänningar. Politiskt arbete ger resultat.

Förutom att man lobbar och lyfter fram rundabordsdiskussioner jobbar man också från folktinget sida med att stärka den svenskspråkiga befolkningen i Finland genom att organisera olika evenemang och informationstillfällen. Nationalspråksstrategin som man jobbat fram tillsammans med Ålands regering har varit ett av de absolut viktigaste arbeten som har slutförts och nu är man orolig för hur den ska gå vidare. Man har jobbat mycket inom dagvård, skola och utbildning för att garantera att folk kan tala svenska och att myndighetsspråket förblir svenska. Vi jobbar ganska tätt kring samma frågor och är därför glad att man faktiskt har sådan representation i folktinget som man har.

Däremot kan man bli orolig när man ser hur aktiva våra lagtingsledamöter är. Styrelseledamoten, centerpartisten Jan Salmén har varit aktiv och gått på alla styrelsemöten men också i arbetsutskottet där han sitter har han varit på alla sina uppdrag. Däremot har vi en plats i förvaltningsutskottet där ltl Erika Sjöström sitter som faktiskt inte har varit på ett enda möte. Vi har även en representant i utbildningsutskottet där Sune Alén sitter han har varit på två av fem möten. I social- och hälsopolitiska utskottet sitter Christian Beijar, tyvärr har han inte varit på ett enda möte under den här mandatperioden. I ungdomsutskottet har vi representanten Gabriel Sjöström som inte heller varit på ett enda möte. När nämnden lyfter fram det i det politiska arbetet är det otroligt viktigt att vi inför nästa mandatperiod måste ta folktingsarbetet på verkligt stort allvar. Den finlandssvenska och den svenskspråkiga befolkningen på fastlandet behöver verkligen ålänningarnas stöd och hjälp.

Med det sagt vidare till punkt två, Ålands ombudsmannamyndighet. Det är en viktig myndighet och här konstaterar nämnden att Ålands ombudsmannamyndighet i dag som har hand om patientärenden, diskrimineringsärenden, konsumentfrågor men skulle nu kunna lyfta in språkfrågor. Det är ganska mycket jobb att bygga upp nya strukturer, ett samhälle, men det går ganska snabbt att rasera det. Situation kring språkfrågorna i Finland som vi ser framöver är åtminstone jag bekymrad över vad som kommer att hända med svenska språket. Därför är det glädjande att man har hittat ett sätt att komma närmare folket och få en bättre kontakt så tanken kring ombudsmannamyndigheten är bra.

Upphovsrättsliga problem, vikten av att befolkningen på Åland till förstärks möjlighet att ta del av samtliga svenskspråkiga sändningar såväl i radio, TV som på nätet. Vi är alla vana vid att kunna se på svensk TV och följa med Sveriges TV kanaler men i och med att licenserna är sådana som det är upplever vi ett visst problem. Det är något som vi snart har debatterat i fyra år och något som är den kommande regeringen måste ta tag i med helt nya tag och verkligen sätta en insats på de här frågorna. Ju mer problematik vi ser på den här sidan desto mindre information och möjlighet får våra invånare och det vill vi inte, därför är det glädjande att man redan här problematiserar det och lyfter fram det. Framför allt lyfter fram t.ex. de olympiska spelen där man också vill kunna se från rikssvenskt håll. Det är en viktig fråga för Åland så det är glädjande att man lyfter fram dem. Tack.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att vi inte diskuterar personer som inte kan försvara sig i plenisalen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Som medlem av nämnden är jag förstås glad över ledamotens analys av nämndens utlåtande, betänkande i synnerhet finlandssvenska folktings nya status som kommer att uppstå i det nya politiska landskapet. Även som talmannen gjorde vill jag vädja till att vi håller oss till principen att vi inte nämner människor vid namn som inte är närvarande i denna plenisal och kan försvara sig. Det finns goda förklaringar i vissa av de här fallen som ledamoten har nämnt. Vi ska respektera den linjen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack för det påpekandet, nästa gång lyfte jag bara fram partibeteckningen. Folktingets styrelse lyfte redan nu fram i sin verksamhetsplan att man har fem stolar från landskapet Åland men att man vill ha flera än de nuvarande antal stolarna. De lyfter fram vilket viktigt uppdrag det är som folktinget anser att Åland har mot bevarandet av svenska språket i Finland. Man räknar starkt med oss och hoppas att vi kan hjälpa till från den här sidan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! När det gäller Svenska Finlands folkting finns det två linjer och det har alltid funnits linjer i förhållande till det organet, det är flera som haft uppfattningen att man inte ska vara representerade i det organet. Jag hör inte till dem och som gammal folktingsmedaljör har jag genom årtionden fått kämpa ganska mycket för den åsikt jag har i att det har stor betydelse också för Åland så länge vi är en del av Finland. Att bara SFP och socialdemokraterna på fastlandet skulle arbeta för svenska språket inom ramen för folktinget stämmer inte det är flera andra som jag kan nämna som också är duktiga. Vill ge en eloge till ltl Kemetter för att hon intensivt arbetat för detta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack ltl Roger Jansson, jag är väl medveten om att vi har två linjer. Vi har inte en klar linje och ska vi garantera service på svenska behöver vi tänka om vad det är för linje vi ska ha, den diskussionen och debatten vill jag lyfta fram. Från folktingets sida lyfter man för första gången på tre år så här starkt fram Åland och Ålands betydelse. Det är något vi ska ta tag och lyssna på. Det är första gången man på riktigt kallar på hjälp.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är viktigt att man ser i den nya annorlunda politiska geografin som vi i Finland lever i och som också svenska språket lever i så är framtiden oskriven man kan inte säga att det går sämre, man kan inte säga att det går bättre, vi får se. Jag delar uppfattningen att folktinget har en viktig roll och då är det inte fråga om att peka finger att de har varit duktiga och nu sitter inte de i regeringen, alltså kommer det att gå dåligt. Det är viktigt att vi fortsätter att skapa ett brett samarbete också med de regeringspartier vi har i Finland inom ramen för folktinget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Orsaken till paniken på senaste folktingssessionen beror på att vi har två linjer. Folktinget är ett skilt val och det väljs bland kommunalpolitiker, här har vi lagtingspolitiker. Man anser att ett parlament ska diskutera med ett parlament, nu är det parlamentariker och kommunpolitiker så jag förstår problematiken.

Nu är vi i den situationen att de som har kommit in i Finlands riksdag endast är SDP:are och SFP:are. Representanterna från samlingspartiet, Kimmo Sasi kom inte in, vänsterpartiet och KD det är alltså kommunpolitiker och de sitter inte med i Finlands riksdag och har därmed inte samma möjligheter till kontakt. Det var där problematiken diskuterades.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Informationen från Svenska Finlands folkting är intressant, den berördes under nämndens behandling. Vi fick inviter som jag inte gärna diskuterar här i salen, diskutera personer som inte kan delta i debatten. I regeringen Sipiläs regeringsprogram i inledande avsnitten om visioner och lägesbeskrivning finns det ändå hopp, huruvida folktinget hade bidragit till dem vet jag inte. Vid beskrivningen av landet anför regeringen ”att Finland är ett öppet och internationellt land rikt på språk och kultur”. Texten fortsätter under lägesbeskrivningen ”Finland är ett land och ett folk med två språk”.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det här skulle leda till en debatt i sig men vi får göra det i korridorerna. Det som bekymrar mig är att den nya regeringen ska spara 600 miljoner inom utbildningsväsendet. Sparar man sådana summor kan man ganska snabbt konstatera att små svenskspråkiga lågstadier eller byskolor är kraftigt hotade. Utbildning är det största, värdefullaste kulturarv och kunskapsområde vi har, det kan vi också sälja. Spara vi så här mycket kan vi snabbt konstatera att det svenska språket är ganska dyrt. Jag är glad över skrivningarna och visst ska vi se hoppfullt och ha ett bra samarbete. Man kan inte luta sig bak utan man måste kämpa för de rättigheter man har.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Tack till kollegor och lagtingsledamöter som idag har satt fokus på det svenska språket, Ålands Framtid tycker det är oerhört glädjande även om orsakerna till detta är mindre glädjande i den politiska verklighet vi vaknar till varje dag.

Det har berörts tidigare den nya regeringens skrivningar både vad gäller språk och indirekta konsekvenser som kan komma för språket i utbildningssammanhang som ltl Kemetter var inne på. Det är klart att det kan bli ett stort bekymmer också för Åland i förlängningen. Vi får vara glada att vi hanterar så pass mycket frågor inom självstyrelsen i dag när man ser vilka förslag som kommer på olika områden, att vi faktiskt har de tre partier som av tradition haft den mest avslappnade inställningen till svenskan som nationalspråk i Finland. Med det menar jag att de t.ex. röstade för, så sent som för några månader sedan, att införa försök med den obligatoriska skolsvenskan i vissa delar av Finland. Att lära sig svenska i skolan idag är inte en självklarhet för Finlands alla barn. Det är en stor principiell förändring och det utmanar i allra högsta grad grundlagens skrivningar om ett land med två nationalspråk, det kan man inte komma ifrån.

Även den uteblivna ambitionen att fortsätta förverkliga nationalspråksstrategin är förstås en utmaning för oss indirekt, eftersom vi fortsättningsvis ska kommunicera med många av detta lands myndigheter. Tänker vi specifikt på utbildningen som nämndes som ett exempel, det allvarliga med att det inte är en självklarhet att lära sig svenska är rekryteringen av svenskspråkiga tjänstemän till de olika ministerierna och myndigheterna som vi ska ha kontakt med här på Åland. Det är inte det att inte alla kan svenska, det kommer att bli ännu mer utmanande att få tag på svenskspråkig personal, kompetens till de offentliga myndigheterna i Finland. Det kanske inte är något som kommer att ske i en handvändning, men det är den långsiktiga utvecklingen som är utmaningen för Åland och därför oerhört viktigt att vi har fokus på språket och följer denna utveckling noga.

Det ger oss också anledning att gå tillbaka till det mycket förtjänstfulla arbete som gjordes i det språkpolitiska programmet 2006, eller den kommitté som utarbetade ett förslag till ett språkpolitiskt program, där man redan då insåg de här tendenserna ganska noga. Det finns skäl att påminna sig om de övergripande mål som kommittén hade då. Det var tre stycken, ”att Ålands enspråkigt svenska status ska vidmakthållas i enlighet med vad som man kom överens om i samband med självstyrelsens tillkomst. Att det inte ska vara nödvändigt att behärska finska för att man ska kunna leva och verka på Åland. Att inte det finska språkets inflytande på den åländska arbetsmarknaden genom ökade möjligheter till kontakter med övriga omvärlden”. Man måste alltid ställa sig frågan, uppfyller vi dessa övergripande mål i dag, kan självstyrelsen hantera dessa mål? Det givna svaret är givetvis nej eftersom vi har inlett en stor reform av självstyrelsen bl.a. med detta som motiv.

Det kopplar intressant till självstyrelsepolitiska nämndens resonemang om olika frågor, inte minst de upphovsrättsliga problemen som nämns i sammanhanget där man givetvis jobbar med just det som språkpolitiska kommittén kom fram till, öka möjligheterna till kontakter med övriga omvärlden. Att öka utbudet av svenskspråkig TV på Åland både den som finns på nätet och den som finns i de vanliga traditionella TV-sändningarna. Det finns skäl att lyfta fram självstyrelsepolitiska nämndens skrivning om att de förhandlingar som pågår kring möjligheten att ta del av de svenska OS-sändningarna på Åland. Att vi också ska få studiekommentarer på svenska här på Åland, vilket inte är en självklarhet om man tittar på sändningar vi idag är hänvisade till som kommer österifrån. Där skriver självstyrelsepolitiska nämnden så här ”att i fråga om TV-sändningarna av de olympiska spelen anser nämnden att Yles uppdrag borde innefatta att tillåta återutsändning på Åland av de rikssvenska programmen utan någon ersättning”. Varför påpekar självstyrelsepolitiska nämnden detta kan man undra? Eftersom Yle äger rättigheterna till nästa sommar OS är det också Yle som ska ge sitt godkännande till att de som äger rättigheterna i Sverige ska få tillträde till den åländska marknaden att sända ut sina sändningar över Åland. Vad nämnden har fått erfara har det kommit positiva signaler att det finns en sådan vilja på svenska sidan. Då är det upp till Yle att ge sitt godkännande till detta för att inte rättighetsinnehavarna i Sverige ska bryta mot lagstiftningen. Då uppfattar jag att nämnden menar att det är en del av Yles uppdrag att se till att självstyrelsen efterlevs. Yle är en public servicekanal som ska förverkliga hela landets lagstiftning och i den ingår självstyrelselagen och ålänningarnas rätt att kunna leva och verka på svenska. Det borde vara en självklarhet att man är behjälplig på detta område. Jag gläds över den skrivningen och hoppas att man tar den med sig när man fortsätter förhandlingarna om sändningsrättigheter.

Kontakterna till Sverige är också något som den språkpolitiska kommittén lyfte fram och poängterade ganska noga när man föreslog olika åtgärder som skulle vidtas med anledning av språksituationen. Där skrev man rakt på sak att landskapsregeringen informerar Sveriges regering om förhållandet, samtidigt som landskapsregeringen begära hjälp för att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framdeles. Den politiska situation som idag finns i Finland ger en ökad förståelse för de språkliga utmaningarna på Åland. Inte minst när vi har sannfinländarna i regeringen som kontrollerar viktiga poster, justitieministern som hanterar språklagen t.ex., vilket självklart gör det mer utmanande för oss på Åland att klara det svenska språket. Därför är det bra att självstyrelsepolitiska nämnden poängterar detta i sitt betänkande att Sveriges roll enligt Ålandsöverenskommelsen ska befästas och exakt vad som ingår i detta kan diskuteras mera. Att kontakterna utökas är en självklarhet och att vi kan vara så ärliga att vi begär hjälp av Sverige för att se till att klara upp detta. Det kan handla om allt från TV-sändningar till att komma framåt i frågan om skattegränsen, där vi vet att regelverken börjar falla på plats och nya möjligheter uppstår. Det är en fråga som kommer i samband med landskapsregeringens externpolitiska meddelande, vi får säkert anledning att fördjupa oss i den. Att vi faktiskt kan höja ambitionerna i kontakterna med Sverige är alldeles avgörande för att vi ska komma framåt och utnyttja den situation som faktisk finns idag för att få ökad förståelse för de språkliga utmaningarna. Den politiska verkligheten ger ett ökat utrymme för bättre förståelse för språkliga utmaningarna och det är något som är värt att understryka.

För att sammanfatta är vi nöjda att självstyrelsepolitiska nämnden äntligen genomförde de hörande man hade med språkrådet och satte fokus på frågorna i samband med behandlingen av ärendet. Det finns större utmaningar i dag än vad det fanns när vi fick redogörelsen på bordet. Det finns all anledning att ytterligare förstärka insatserna för att säkra det svenska språket på Åland. Tack.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson nämnde OS-sändningar och möjligheter att se och höra dem på svenska och bara Yle ger lov är det möjligt för svenska bolag att sända på Åland. Nu vet vi att svenska public servicebolaget SVT förlorade rättigheterna på OS i Rio till mediekoncernen MTG som är en kommersiell kanal. Menar ltl Jonsson att MTG via Viasat och TV3 skulle sända gratis över Åland ifall Yle säger att det är ok?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill inte se en sådan situation när denna lösning faller p.g.a. ekonomiska krav från Yle. Det är i Yles skyldighet att se till att Åland kan få del av sändningarna. Är man villig att betala ska man inte hindra det, men det är en självklarhet att man inte kommer med höga krav och skjuter de mycket positiva förhandlingarna i sank p.g.a. det.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det kommer inte att falla på Yles krav att det ska betala, det faller mer på MTGs krav vad de ska ha för att sända över Åland. Det är större problem där än att Yle skulle säga ok.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Asumaa kan säkert utveckla sitt resonemang i något sammanhang. Men det är faktiskt så att MTG betalar för rättigheterna att sända över Sverige precis som Yle betala för rättigheterna att sända över Finland. Att MTG skulle komma med ersättningskrav är inga detaljer som jag känner till eller som självstyrelsepolitiska nämnden har fått erfara. Tvärtom ser de en möjlighet att övertala sina annonsörer som marknadsför sig i samband med OS-sändningarna att även få marknadsföra sig över det åländska området. Det är ingenting som jag ser som ett problem, tvärtom det kan vi absolut ta om vi också får ta del av sändningarna. Jag hoppas man kan hitta en konstruktiv lösning. Ekonomin ska inte få bli det som fäller en sådan lösning för det handlar om 30 000 invånare mellan två stora länder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! I anslutning till kollegan Axel Jonssons bedömning av den språkliga utvecklingen i Finland vill jag lämna några siffror som faktisk bekräftar, eller t.o.m. är mer alarmerande än var de kunde ana som gjorde det andra inhemska språket frivilligt i studentskrivningar. I år skrev hälften av abiturienterna svenska i studentskrivningarna i Finland, 2/3 av flickorna gjorde och 1/3 av pojkarna. Det här är en kurva som går brant nedåt, mycket brantare än vad en del vill hävda. Jag uttryckte det två gånger när jag var med i riksdagen att stoppa sådana projekt, det är grundlagsvidrigt och vi kommer att se att så blir det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det och nu får vi också se den här utvecklingen på grundskolenivå vilket kommer att göra det sannolikt att ytterligare färre skriver det på nästa nivå i studentskrivningarna. Det är klart att det är en utmaning och frågan som det leder till är att vem är ska då vara de svenskspråkiga tjänstemännen vid ministerierna, de olika myndigheterna som skatteverket dit vi ålänningar fortsättningsvis måste vända oss i vissa frågor för att få hjälp med våra ärenden. Vilka ska dessa personer vara när det finns färre och färre som behärskar svenska? Samtidigt som vi vet att näringslivet efterfrågar svenskspråkig kompetens i ganska stor utsträckning fortfarande och på många sätt konkurrera om platserna och gör det ytterligare svårare att rekrytera svenskspråkig personal till de centrala funktionerna för oss på Åland. Det här är en av de största utmaningarna för självstyrelsen framöver.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Kollegan uttalade en retorisk fråga, vem bär ansvaret för upprätthållandet av två nationalspråken i Finland? Vi behandlar den frågan i Ålandskommitténs presidium och är fullständigt tydliga på den punkten, det är statens ansvar att följa lagar. Så länge vi har den konstitution och de självstyrelsesystem som vi har så är det ett en statlig skyldighet som ska skötas, i sista hand med juridiska medel.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det gör situationen ytterligare oroväckande när man tydligt säger att man har detta ansvar, men med andra handen minimerar man förutsättningarna för att förverkliga detta i förlängningen genom att man tar bort kravet att alla ska ha en viss kunskapsnivå i det svenska språket i Finland. Vilket gör det svårare att rekrytera personal och se till att man faktiskt kan efterleva det man lovar i språkligt hänseenden. Det finns en dubbelmoral i denna politik som vi bör följa noggrant.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Upphovsrättsliga problem där självstyrelsepolitiska nämnden skriver att man i fråga om TV-sändningarna skulle be Yles uppdrag att innefatta, tillåta återutställning av de rikssvenska programmen utan någon ersättning. Som vi hörde i ett tidigare replikskifte, det gör man inte utan ersättning däremot kan det vara betalning. Bästa ledamöter, är det inte så att vi egentligen lägger oss platt fall och ger upp. När OS kommer låt oss se på Sveriges TV. Inte behöver ni kämpa med svenska språket utan håller till finska så försöker vi få svensk utsändning. Är det inte ett krav från vår sida att Yle, som public service ska erbjuda tvåspråkigt? Borde vi inte i stället säga att det är vår rätt att följa med OS-sändningarna på vårt språk? Vi säger hela tiden att det är mycket lättare att kontakta Sverige. Visst är det lättare men samtidigt ger vi upp och lägger oss platt fall i stället för att vara i en samverkan. Vi måste ställa krav och börja agera tillsammans, vi kan inte hela tiden stå och titta på. Visst är de rikssvenska utsändningarna bra och kvalitativa. Men fortsättningsvis måste vi kräva service på vårt språk.

I det tidigare replikskiftet nämndes om näringsmöjligheterna att få jobb om man kan det svenska språket i Finland. I vintras var jag till ett seminarium som Pohjola Norden ordnade, Ungdomar i Norden, där sades från många håll att vill man få bra jobb så är svenskan det starkaste. Genom att större företag samfusionerar sig finskt och svenskt gör det mycket lättare att jobba vidare om man har det svenska språket med sig. I Finland behöver man börja se svenskan som en styrka, visst kan någon säga att det är ryskan också.

Det som ltl Sara Kemetter var inne på hur viktigt det är att Åland jobbar tillsammans med Svenska Finlands folkting för det svenska språket. Precis som ltl Kemetter är jag orolig när jag läste Finlands nya regerings stålbad där man skär ner på utbildningen. Vad kommer vi att få för konsekvenser i framtiden för våra utbildningsmöjligheter i Finland? Arbetet där Finlands Svenska folkting når partierna och deras representanter som också sitter i regeringsställning måste ställa krav på sina partier. Här är det viktigt hur vi går vidare. Även på Åland har vi nytta av folktinget och arbetet där. Ltl Kemetter nämnde hur hon jobbat vidare med frågan och jag har som ersättare har jag fått vara med och jobba där.

Ett problem vi har på Åland som jag har lyft upp tidigare, polisens möjlighet till specialutbildning i Finland som egentligen är obefintlig. Den allmänna polisutbildningen finns på svenska men specialutbildningarna måste man i huvudsak köpa helt från Sverige. Det lyfte jag upp i folktinget för ett år sedan och fick ett mail för en månad sedan av Christina Beijer på Svensk Finlands folkting där de visade skrivelsen till inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg. I skrivelsen nämns om Ålands polismyndighet och den arbetsgrupp som leddes av Lotta Wickström-Johansson om utmaningarna samt problem och lösningar att verka som polis på Åland och framför allt med utbildningarna. Ligger vi på och tjatar blir det kanske till slut att man lägger lock för örat men då är det bra om det också kommer från ett annat håll då kan diskussionen bli bättre. Nu fick vi den här frågan upplyft genom folktinget. Genom att vi tappat svenska folkpartiet ur regeringen är det viktigt att vi jobbar tillsammans med folktinget. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Hörde jag verkligen rätt att ltl Göte Winé istället förespråkar att vi ska begära att Yles TV-sändningar i sin helhet sänds på svenska och lägga ner det arbete som vi genomfört och pågår för att få tillträde till de svenska OS-sändningarna?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Inte lägga ner, men vill ha en skrivning med om att Finland är tvåspråkigt och därigenom ska Yle erbjuda svenskspråkig service. Här ger vi upp, vi kräver det inte. Varför ska vi hela tiden säga att vi ska ta Sverige till hjälp? Finland är tvåspråkigt och då ska vi se till att det också har ansvaret att erbjuda svenskspråkig service.

Ltl Axel Jonsson, replik

Hela tanken med att vi har en egen mediapolitik, egen public service på Åland är för att vi ska kunna styra utbudet av public service av t.ex. OS-sändningar men upphovsrätten kommer emot och skapar problem för det. Då kan vi inte styra det prioriteringar som finns i Finland kring mediapolitiken. Det är för mycket begärt att först kunna göra sina egna prioriteringar och sedan ytterligare kräva att de ska prioritera så som vi tycker. Vi ska utnyttja den möjlighet vi har att förhandla med Sverige och öppna de möjligheterna att faktisk bedriva en egen mediapolitik på området. Det är en pragmatisk lösning att förhandla mellan Yle och MTG och vara den förenade kraften att få till stånd de förhandlingarna för att lösa de praktiska för ålänningarna som faktiskt vill ha tillträde till de svenska sändningarna. Missförstår jag ltl Winé när han menar att det här är irrelevant?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag har aldrig nämnt att det skulle vara en obetydlig fråga. Jag vill se till att det värnar om svenskspråkig service i Finland. Det ltl Axel Jonsson nämner, där ska vi ha en egen mediapolitik, egna upphovsrättsliga åtgärder men vi ska begära hjälp av Yle. Vi har rätt att få service på svenska, att få se på TV på vårt modersmål. Fixa det. Om man sedan inom Åland har förhandlingar direkt med Sverige och vill utveckla och ta in andra saker är det sin sak. Däremot bör vi inte hela tiden bara säga att nu kan ni inte svenska, nu får vi från Sverige i stället. Vi måste kräva hjälp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Skulle det vara någon ordning på tvåspråkigheten i Finland skulle givetvis Yle ha fullständiga tvåspråkiga sändningar från OS. Det är länge sedan man lämnade den inriktningen och för övrigt aldrig riktigt haft det heller. Det är naivt att tro att det skulle gå att baxa den finska nationalistiska jätten på rätt att börja med tvåspråkiga sändningar. Det är bara att glömma det, som Sveriges tidigare statsminister Fälldin sade. Vad vi däremot borde kunna få Yle att göra är just det som självstyrelsepolitiska nämnden säger, nämligen att stå tillbaka eftersom självstyrelsen har behörighet på området. Ställ inga krav, ha inga åsikter om hur vi löser våra sändningar när det gäller OS. Det enda sättet att få svensk TV, ända sedan sextiotalet om man läser på hur det var när Kalmer och kompani höll på är att rikta sig mot Sverige. Det finns ingen möjlighet att få tillbaka svensk ställning i Yles repertoar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ärligt talat ltl Sundman, är det inte meningen att man säger att Yles uppdrag borde innefatta att tillåta återutsändning på Åland av de rikssvenska programmen utan någon ersättning? Är det inte bara att ha teater utåt? Är det så man tror att de ska kunna gå tillväga? Borde man inte då börja fundera på hur ska man erbjuda det svenskspråkiga landskapet Åland svenskt. Ställ den frågan istället, för att börja utan någon ersättning. Jag tror inte på det. Om den är så tung och dålig den finska public servicen måste man ändå fundera på, är den här meningen rätt eller borde man se det på ett annat sätt?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag ska inte recensera Yle, som i övrigt är ett välskött public servicebolag, men onekligen väldigt finskt. Det är Finlands statliga public servicebolag och har varit så länge. Läser man på sin historia hur det var när det begav sig är det ingen smickrande berättelse om hur Yle då agerade. Det kanske är bättre i dag. Men att tro att man skulle återgå till fullständigt svenskspråkiga sändningar från Yle, den tiden är tyvärr förbi. Det är självstyrelsepolitiska nämndens mening att man borde stå tillbaka och inte ha några krav hur vi ålänningar löser det på bästa sätt. Det är naturligt att ta de svenska sändningarna och sända ut dem på Åland, de är fullständigt svenskspråkiga eftersom det sänds i Sverige. Det finns olika intressen idrottsligt, det kanske inte lagtinget ska ha en åsikt om, att man följer vissa grenar det kanske blir en annan inriktning. För att få svenska är det västerut vi måste rikta oss.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! När vi började replikskiftet var det så tungrott och det fanns inte en möjlighet att få det på svenska, men nu tydligen har det blivit bättre eller om jag missuppfattar. Vad vi ska ställa för krav? Ibland lägger vi oss i för lätt. Vi får inte skylla på att det blir bara sämre och sämre men vi gör ingenting själva. Vi måste också börja se på vårt eget ansvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Vill tacka ltl Göte Winé för ett gott samarbete i polisspråksfrågorna. Det är precis som ledamoten säger, ju mer man puffar på från olika håll desto mera resultat får man. I det här fallet har vi fått upp bollen på banan, nu gäller det att spela den vidare. Landskapsregeringen har tagit upp frågan med inrikesminister Räsänen och vi avser att fortsätta dialogen med nya inrikesministern Orpo.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. Har vi ett gemensamt mål och jobbar från olika håll då lyssnar man mer. Det är viktigt att samarbetet fortsätter och jobbar framåt och vidare. Vi fortsätter tjata på och prata om vår rätt till svenskspråkig service och svenskspråkig utbildning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Dagens epistel från självstyrelsepolitiska nämnden det är trots allt därför vi befinner oss i denna sal, självstyrelsen och dess verksamhet.

Nämndens betänkande är föredömligt kort men måste läsas i ljuset av att vi parallellt har ett externpolitiskt meddelande som behandlas. Trots att vi har valt att koncentrera oss i betänkandet från nämndens sida finns det många andra viktiga frågor som landskapsregeringen har lyft fram i sin redogörelse som skulle vara värda en fördjupning.

I externpolitiska redogörelsen är det ofrånkomligt att dessa meddelanden går in i varandra naturligt, med tanke på hur svårt det är att göra en gränsdragning. T.ex. tortyrkonventionens behandling i självstyrelsepolitiska redogörelsen den kunde lika gärna platsa i den externpolitiska delen. Rent specifikt kanske vi borde ha sagt några ord om tortyrkonventionen. Tack vare vår envishet har vi utvecklat en retroaktiv traktaträtt, en rätt att i efterhand långt efter att avtalen trätt ikraft på internationell nivå, tagit oss rätten att godkänna internationella konventioner i efterhand. Det är lätt att vara efterklok, eftersom jag sitter i nämnden har jag mig själv att skylla.

Externpolitiska meddelanden innehåller en oerhört viktig markering när det gäller svenska språket, något vi får anledning att återkomma till när vi behandlar det eftersom nämnden processar det meddelandet just nu. Det är de allvarsord som landskapsregeringen har om svenska språkets vardag inom de finska beredningssektionerna kopplade till EU-medlemskapet. Det är så pass allvarligt att vi måste ta oss en funderare hur man löser det demokratiska underskottet. Vi har tydligen en majoritet av beredningssektionerna som bara fungerar på finska i det fortlöpande. Det är bekymmersamt. Som vi sagt tidigare från denna talarstol, vi begär mycket av de nyanställda tjänstemännen i självstyrelseförvaltningen om det på egen hand ska lyckas åstadkomma förändringar och ställa krav på att en sektion ska fungera enligt vissa principer, d.v.s. det som borde vara normalt. Kanske vi får damma av Gunnar Janssons gamla tanke om att engelska språket ska in som en del av umgänget mellan Åland och Finland. Något ledamoten pratar om redan på nittiotalet, mycket framsynt om vilken utveckling vi var på väg emot.

Det är inte acceptabelt att våra tjänstemän ska vara andra klassens medborgare i sin dagliga tjänsteutövning. Det är inte bra. Det leder till en situation där det inte kan bevaka Ålands intressen på tillräckligt bra sätt. Även i de fall där det fungerar någorlunda med svenska har vi den försening som översättningsarbetet ofrånkomligen leder till. Bästa kolleger, vi ha något att brottas med som vi får återkomma till när vi har betänkandet från nämnden på plats.

När det gäller självstyrelsesystemet behöver jag inte uppehålla mig vid det eftersom kollegerna har berört det mycket väl. Vi hörde kollegan Gunnar Janssons redogörelse för den politiska situationen. Det är ett nytt politiskt landskap i Helsingfors och nu får vi se det som ett test. Kommer vi att i modern tid att få se självstyrelsen utvecklas och stå på egna ben i allt högre grad, oavsett vilka som styr den politiska skutan i Helsingfors? Det är intressant att se och vi får vara glada för att det mera aggressiva sannfinländska ministrar, talmän etc. redan tonat ner sin tidigare något yviga policy när det gäller svenska språket.

Självstyrelsearbetet, vi får naturligtvis snegla på det finska regeringsprogrammet och se att man kommer att skapa 19 nya självstyrelseområden. Det bottnar än en gång för att det kommer att bli en ännu större förvirring bland våra kolleger i Helsingfors när det ska förstå sig på Ålands status.

När det gäller svenska språket nämnde jag redan några aspekter kopplade till EU-arbetet. Vill än en gång understryka att det är landskapsregeringens hållning att försöka påverka den språkliga situationen. Det finns nämnt om olika handböcker etc., det är en klok politik att hela tiden balansera mellan diplomatiska diskussioner i Helsingfors och när det verkligen behövs ta till de klagomål som man kan anföra till JK och JO. Man ska inte blunda för det faktum när justitieombudsmannen relativt sent 2008 har konstaterat, när det gäller svenska språkets ställning, att den är så bristfällig att det försvårar hela självstyrelsearbetet. Det är en markering från den övervakande myndigheten som man alltid ska dra fram i diskussionerna med representanterna för finska staten.

Gällande Svenska Finlands folkting måste vi utnyttja alla kanaler vi har i det nya politiska klimatet för att försöka förbättra svenskan ställning. Även om det inte berörs direkt så har det indirekt en oerhört avgörande betydelse att svenska språket bibehålls i möjligaste mån.

Kontakterna till Sverige har vi diskuterat i nämnden då och då och efterlyst att vi vill ha ett större fokus på Sveriges roll i självstyrelsesystemet. Vi vill se en fördjupning av de årliga redogörelserna till denna del. Ltl Axel Jonsson var inne på att det ständigt finns ett behov av kontakter med Sverige för att lösa olika, ibland språkliga bekymmer, ibland andra typer av politiska frågor.

När det gäller upphovsrättsliga problem har det diskuterats livligt i dag. Det är viktigt att vi från nämndens sida meddelar att vi inte har tillräckliga resurser för att sköta detta område. Vi är sorgligt underpresterade när det gäller den här delen av självstyrelsesystemet. Å ena sidan kräver vi, önskar och vill ha oss, men vi är inte beredda att ge, landskapsregeringen i det här fallet, de resurser som behövs så att man verkligen effektivt kan jobba med de här frågorna på alla plan. Alla som tog del av den utredning som gjordes om upphovsrättsliga frågor för några år sedan inser att det här är en ständigt pågående process som vi aldrig kommer att få grepp om. Särskilt inte när vi saknar tjänstemän som i tillräckligt hög grad kan ägna sig åt den här typen av frågeställningar.

Till sist, fru talman, om gränsbevakningen. Det är smått tragiskt att vi har anställda inom gränsbevakningen som ser lagtinget och i synnerhet självstyrelsepolitiska nämnden som ett rött skynke för att vi dristar oss att markera Ålands status med jämna mellanrum. Det står i betänkandet om vikten av att medverka från landskapsregeringens sida i informationen till anställda inom gränsbevakningen. Hoppas att det är något som landskapsregeringen jobbar vidare med och bjuder in sig själva. Det är oerhört viktigt att gränsbevakarna i alla fall förstår inom vilket folkrättsligt territorium de utöver sin verksamhet. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag håller med allt i anförandet när det gäller det upphovsrättsliga problemen. Vi fick en väldigt god redogörelse av minister Ehn där man på basen av det kunde konstatera att vi inte har tillräcklig med tjänstemannakraft för att hantera detta enormt svåra internationella område.

Med anledning av vår skrivning i nämnden om gränsbevakningen och behovet av utbildning. Chefen för Ålands sjöbevakningsstation Jyrki Sydänoja som vi hörde och som var väldigt positiv till vårt resonemang kring att vi från självstyrelsemyndigheterna skulle ställa upp och informera, nu när vi har en ny demilitariserings- och neutraliseringspolicy finns det underlag för en sådan information som komplement.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack ltl Roger Jansson för den kompletterande mycket goda iakttagelsen som är värd att understryka. När landskapsregeringen har den nya policyn helt färdig gällande demilitarisering och neutralisering är det ett ypperligt tillfälle att ta en diskussion med gränsbevakningen. Förhoppningsvis ta steget längre, d.v.s. att direkt vara med från landskapsregeringens sida och informera de anställda i statens tjänst. Det är viktigt att de känner att vi diskuterar gränsbevakningens status det innebär inte, som ltl Sundman var inne på, att vi vill kritisera deras dagliga aktivitet. Jag har försökt förklara i samtal med enskilda gränsbevakare att vi slår vakt om statusen så beror på att den folkrättsliga grund vi har är en helhet och vi kan inte till någon del börjar tumma på någonting utan att hela fortet vårt kommer att falla ihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Jag kan börja där ltl Harry Jansson slutade, nämligen med gränsbevakningen. För någon vecka sedan besökte landskapsregeringen en delegation, utbildningsanstalten Imola i östra Finland där man utbildar gränsbevakare. Frågan om utbildning på svenska och utbildning om demilitarisering och neutraliseringen inom ramen för det man undervisar om i Imola blev uppe på agendan. Man är positiv till att informera och undervisa om demilitariseringen inom ramen för sin utbildning. Vilket vi förstås ser positivt på och vi har också angivit vår beredskap att i så fall bidra till den utbildningen om så önskas.

Det som även diskuterades var att man inte kan kräva av de sökande till gränsbevakningens utbildningar som är ålänningar att de ska ha kunskaper i finska gällande ansökningsprocessen. Det här är något man ska titta närmare på. 2017 kommer utbildningsanstalten i Imola att ge en fullständig gränsbevakarutbildning på svenska. Det betyder för det som är intresserade av att utbilda sig inom området ska man sätta sig i startgroparna därför att 2016, vid den här tiden om ett år, är ansökningsprocessen till den svenska utbildningslinjen aktuell. Det är viktigt att gå ut och informera om för de som vill utbilda sig inom gränsbevakningsväsendet.

Jag vill beröra svenska språket och även några ord om självstyrelselagen eftersom det berördes här idag. Det är ganska naturligt att man inom svenskspråkiga kretsar, minoritetskretsar, reagerade på regeringssammansättningen med en viss oro om vad som skulle ske med svenska språket och även minoriteternas ställning. Särskilt med tanke på olika uttalanden som bl.a. blivande talmannen och också andra ministrar har uttalat sig under åren som gått. Det är viktigt att ämbetena kräver, d.v.s. talmansämbetet men också ministerämbetena att man uttalar sig så som ämbetet kräver. Partier som har fått folkets förtroende också ska prövas i sin ställning som regering och som bärare av politiken i landet.

Det som varit viktigt för oss är nationalspråksstrategin. Det är något oklart i huruvida man önskar från regeringens sida att gå vidare med den. Från folktinget sida underströk man kraftigt behovet att man skulle förlänga nationalspråksstrategins mål till att också omfatta även den här mandatperioden så att man i tillräckligt grad skulle har tid att implementera det som nationalspråksstrategin strävade till nämligen att ha två nationalspråk i landet.

Folktinget har en viktig roll i dagens Finland och att man är aktiv. De tre partier som nu utgör regeringen i Finland behöver också ta den svenskspråkiga oron på allvar och i ord och handling visa att när man värnar fosterlandet betyder det att man också värnar svenska språket och den minoriteten.

När det gäller Ålandsfrågorna generellt och Ålandskommitténs arbete har jag fått den bilden av den nytillträdde statsministern att man verkligen vill sköta Ålandsfrågorna väl och att det finns en uppriktig vilja till detta. Hur de ekonomiska nedskärningarna kommer att påverka oss på Åland det måste tiden utvisa. Det är troligt och sannolikt att vi på Åland kommer att få en liten skopa av den sleven.

Ålandskommittén, förnyande av självstyrelselagen, fick ett omnämnande i regeringsprogrammet och jag utgår ifrån att när det står att arbetet fortsätter betyder det att det fortsätter i enlighet med den redan antagna tidtabellen och fortsätter också i enlighet med det som kommittén kommer fram till. Jag kan inte föreställa mig att det skulle kunna gå till på det sättet att alla partier i riksdagen samt alla partier i Ålands lagting är överens om en sak som sedan skulle förändras märkbart i regeringens fortsatta behandling. Då måste det rimligen uppstå en ganska knepig parlamentarisk situation. Det är viktigt att inom kommittén fokusera på det arbete som ändå kvarstår och att göra sitt allra yttersta för att komma till ett gott resultat. Regeringarna både från Åland och riket måste in i den fortsatta behandlingen och tillse att propositionen motsvarar kommitténs slutsatser. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det var glädjande besked lantrådet kommer med gällande gränsbevakningsutbildningen och det utökade svenska inslaget, nog så viktigt att lantrådet marknadsför det redan nu så att ungdomarna hinner förbereda sig.

Gällande det nya läget i Helsingfors är utmaningarna betydande, att få in Ålandsfrågorna i en slimmad regering kommer att leda till en del utmaningar att komma förbi tjänstemannanivån som kan vara resultatet av en mindre politisk kapacitet som ska hantera ett mycket svårt politiskt och ekonomiskt läge och därtill kryddat av EU-medlemskapet med alla turer. Hur är läget för demilitarisering och neutraliseringens policy, när kan vi förvänta oss att vi har den officiella versionen så att vi kan börja marknadsföra både hemma och externt?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Arbetet pågår med att beakta nämndens synpunkter kring demilitariseringen och vårt mål är att den ska fastställas och vara klar innan juni månad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Angående språket i riksdag och regering vill jag förstärka det lantrådet sade, talmännens och ministrarnas huvudsakliga uppgift i en demokrati är att värna nationens enhet och respektera grundlagen. I 51 § i Finlands grundlag lyder ”i riksdagsarbetet används finska eller svenska”. Det är alldeles klart att ingen kan bestämma sig för att välja bort någotdera språket. ”De handlingar som behövs för att ett ärende ska tas upp riksdagen ska regeringen och andra myndigheter överlämna på finska och svenska”. Sedan finns vidare bestämmelser om sättet för ärendenas handläggning och på vilka språk som det riksdagen beslutar om ska omfatta. Den formella delen är i skick och det gäller att jobba på och vidare.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är inte så överraskande att nuvarande regering säger att man respekterar grundlagen och de facto att man respekterar att landet har två nationalspråk och ingenting ska ändras på och det är tur. Däremot är det en nyansskillnad i om man vill ha en progressiv utveckling och verkligen på riktigt arbeta för att stärka svenska språkets ställning, vilket jag upplevde att man hade i regeringen Katainen. Det skulle vara önskvärt, vilket vi från åländsk sida har påpekat, att nuvarande regering fortsätter det viktiga arbetet som nationalspråksstrategin tog fasta på och som vi från åländsk sida i alla delar har stött. Vi ser det som en förutsättning att man stärker svenska språket på ett progressivt sätt inom myndigheter, hälso- och sjukvården, utbildningen osv. som ålänningarna de facto behöver och har nytta av.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.