Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Talman! Jag brukar inte vara den som påpekar hur många ledamöter som är närvarande. Jag tycker att det är lite få med tanke på den här frågans vikt. Jag tycker att det här är väldigt viktigt för framtida åländska generationer. Nu blir det genast lite bättre, tack för det.

I den här motionen föreslår jag ett ganska djärvt förslag att man ska titta på Islands modell för föräldraledighet. På Island har pappor och mammor har rätt till föräldraledighet i tre månader var. Rätten kan inte överföras. Den ena av föräldrarna har rätt till ytterligare tre månader, man får välja vilkendera av föräldrarna som är det.

Det här har lett till en närmast revolutionär förändring på Island. Så gott som alla pappor tar ut föräldraledigheten, vilket i sin tur har direkta och indirekta effekter för föräldraskapet.

Det finns mycket forskning kring det här. Island lyfts hela tiden fram som det positiva exemplet.

När det gäller de åländska siffrorna så är de lite bättre här än i Finland, men siffrorna är inte lika bra som i Sverige. Till den här delen följer vi kanske mera den svenska kulturen än den finska. Trots det, ligger vi milsvida avstånd från Islands föräldraledighet.

Varför vill jag då detta? Det här är ett ganska stort intrång i föräldrars valmöjlighet. Jag tror, i likhet med många andra jämställdhetsåtgärder, att man måste i ett visst skede av utvecklingen ha lite tvång, ungefär som när vi införde kvotering i politiska organ. Det har lett till att det finns kvinnor som kan tekniska frågor i tekniska nämnder runt om i kommunerna. Det finns män som är intresserad av sociala frågor osv. Det har ökat rekryteringsbasen.

En sådan här åtgärd skulle leda till samma utveckling här som på Island. Jag är övertygad om att många fler fäder skulle ta ut föräldraledighet.

Varför är detta så viktigt? Kort beskrivet; när man har varit pappaledig, vilket jag själv har varit och många andra åländska fäder också, får man ett helt annat engagemang och insikt i föräldraskapet. Enligt forskningen följer detta med hela barnets uppväxt. Detta kan man säkert också få utan att vara pappaledig. Jag säger inte att alla som inte är pappaledig på något vis är dåliga. Att vara pappaledigt ger en möjlighet att koncentrera sig på att få en relation till barnet som man svårligen får annars.

De indirekta effekterna av detta beskrivs i olika forskningsrapporter där slutsatserna är idel positiva. Det är bra för barnen att ha båda föräldrarna närvarande. Det ger också pappan möjlighet att utvecklas som förälder. Man får en helt annan inställning till föräldraskapet och man kan klara logistiken som det innebär att vara hemma med barnen. Man utvecklas också som individ.

Det finns flera stora svenska arbetsgivare som mer eller mindre tvingar sina manliga anställda att ta pappaledighet. Det är tydligt att de utvecklas som individer, kan hantera stress bättre, kan hantera logistik bättre och de blir bättre på att kommunicera på arbetsplatsen. Det finns många faktorer som man forskar om. Företagen ser det som en viktig vidareutbildning och kompetensutveckling för personalen att vara föräldraledig.

Det här har kvinnor gjort i alla tider. De har fått den här kompetensutvecklingen. För fäder är det fortfarande väldigt låg andel som tar ut pappaledighet här på Åland. Man är även i Sverige missnöjd med den siffran, även om siffran är hög men inte alls lika hög som på Island. Jag tror att man måste vara djärv och försöka införa det här för att uppnå den här utvecklingen. Det är en insikt jag har kommit till när jag har varit föräldraledig. Jag hoppas givetvis att det ändå ökar tills den här ändringen görs. Jag tror att om pappor skulle veta hur det är vara pappaledig så skulle många flera ta pappaledigt. Jag tror inte att någon skulle vara missnöjd med den här uppdelningen. Skulle man ha den kunskapen, som man har efteråt, skulle man absolut ta tillfället i akt, även om det innebär ett stort avbräck både ekonomiskt och karriärmässigt. Redan tre månader kan vara en lång tid att vara borta från arbetet. Det har jag själv fått erfara. Det har hänt mycket här i Ålands lagting under de tre månaderna som jag har varit borta. Det finns säkert arbetsplatser som utvecklats ännu snabbare. Men trots detta, så tror jag att de allra flesta, om de visste hur det skulle vara att vara pappaledig, skulle värdera pappaledigheten högt.

När det väl införs så tror jag inte att det är så många som är emot det. Men på resan dit finns det säkert åsikter, både från pappor och från mammor, om att göra en sådan här förändring. Den diskussionen är jag beredd på.

Jag föreslår, eftersom det här är riksbehörighet, att landskapsregeringen skall försöka förmå Finlands regering att göra den här förändringen. Jag vet att det finns tankar kring detta i politiken i Finland, även om det kanske är ett ännu större steg där. Det skulle ge en otrolig nytta för Finland som helhet.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det har blivit dags att ta ett steg som i praktiken utjämnar familjeansvaret mellan mamman och pappan, så säger jämställdhetsminister Wallin i ett pressmeddelande. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med föräldraledigheten. Man överväger ett förslag till ett ändrat system och då diskuterar man den isländska modellen. Men kanske inte 3 månader utan 6 + 6 + 6 månader, vilket betyder att mamman tar ut sex månader, pappan tar upp sex månader och sex månader delar man på enligt överenskommelse. Det här är inte någonting som är färdigt men det ligger ändå i en arbetsgrupp och man jobbar med det. Jag tror att det här kan vara ett framsteg. Jag har funderat på det här många gånger. Jag tror att detta är en bra sak. Jag tycker att ltl Sundman har förklarat här hur bra det är med pappor som är hemma.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag vet att det här är på gång också i Finland. Vad vore bättre än ett flankstöd från Ålands lagting för de här idéerna? Finland betecknas som ett konservativt land när det gäller detta. Jag tror att det kommer att bli mycket diskussion. Man har tidigare tagit djärva steg i Finland när det gäller sådana här frågor. Så varför inte? Det kan hända att man kommer till att det här är rätt. Utökar man det dessutom till 6 + 6 + 6 är man ju världsledande. Då är det Island som efter. Det vore ju drömmen om det skulle ta en sådan vändning. Jag tror att allt stöd behövs för sådana krafter som förespråkar den här utvecklingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag stöder ltl Sundmans tankegångar. Jag kan bara bekräfta det som ltl Dahl sade. Man har tillsatt en arbetsgrupp på social- och hälsovårdsministeriet för att se över det här. Landskapsregeringen har också gett sitt stöd till jämställdhetsminister Stefan Wallin. När han var här på besök diskuterade vi den här formen och gav vårt fulla stöd från Ålands sida. När det sedan kommer en rapport har vi möjlighet att ge utlåtande om den också. Det är mycket viktiga frågor. Jag tror att det skulle ha en stor påverkan på hela samhället om man skulle dela på ansvaret för föräldraskapet. Jag tror faktiskt också att det påverkar hur våra barn och ungdomar mår.

Den isländska modellen visar också att man sänker skilsmässofrekvensen. Det finns många intressanta bieffekter av en sådan här familjepolitisk reform.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det gläder mig att ministern är på samma linje och att landskapsregeringen redan har agerat i frågan. Det är precis som ministern säger att det har många positiva indirekta och direkta effekter, t.ex. skilsmässofrekvensen är enligt svensk forskning drastiskt mycket lägre i familjer där papporna har varit hemma med barnen eftersom man förstår sig på situationen på ett annat sätt.

Utan att ha belägg, i någon forskning som jag har tagit del av, så tror jag att det kan ha stor inverkan på ungdomars psykosociala hälsa som vi har problem med här på Åland, särskilt när det gäller unga flickor. Det kan mycket väl vara så att flickorna skulle ha mått bättre om deras pappor skulle ha varit mera närvarande. Det här kan vara väldigt känsligt att föra fram. Jag tycker att vi måste vara så pass ärliga och kritiska till oss självapass och fråga oss vad orsaken är till de här fenomenen som vi kämpar med?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det finns också andra intressanta tankegångar hos minister Wallin. Det faktum att det är kvinnorna som tar ut föräldraledighet har konsekvenser på utvecklingen av kvinnolönerna och på karriärmöjligheterna. Men också det faktum att man borde få en rättvisare fördelning mellan arbetsgivaren. Det är kvinnornas arbetsgivare som betalar föräldraledigheten till stora delar. Där borde samhället ta ett större helhetsansvar.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det håller jag med om. Det finns inte någon jämställdhetsfråga som har en lika stor dignitet som den här. De effekter de har på kvinnors möjligheter i arbetslivet och de effekter det har på arbetsgivare som har en många kvinnor anställda och deras del av bördan. Det är mycket bra om man tittar på just den biten. Visst ska samhället ta ett ansvar här. Man får ju ändå kanske ta det ansvaret sedan om vi inte har bra föräldraskap. Om föräldraskap leder till skilsmässan och deprimerade ungdomar osv. Det kostar ändå i slutändan. Det är kanske bäst att betala i förebyggande syfte och underlätta utvecklingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag begärde replik mest för att ge motionsställaren mitt stöd. Jag var själv föräldraledig första gången 1983, jag var ganska tidigt ute. Man får enormt bra kontakt med barnen. Jag kan varmt rekommendera det.

Vi har i social- och miljöutskottet tagit del av den i svenska modellen. Vi omfattar den, tycker att den är bra men det ligger utanför vår lagstiftningsbehörighet. I diskussionen som vi har haft kan vi konstatera att vi ställer oss bakom det.

Sedan finns det två sidor med det här. Som det har framkommit i diskussionen släpper inte alltid kvinnorna ifrån sig ledigheten. Man är ganska bestämd att man vill ha den här förmånen själv. Därför kan det vara bra att man har lagstiftning på det här området. Man lägger oftast hela skuldpaketet i famnen på männen. Det är kanske så att männen inte får tillfälle att vara pappaledig, även fast man skulle vilja det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror att det kanske inte är självklart att mammorna är med på detta, som jag sade i mitt anförande. Från visst håll kanske man se det som om man tar bort en rättighet som mammorna har. Där måste man vara tydlig och argumentera att det här är någonting som man ska dela på. Om man samtidigt diskuterar att förlänga perioden, då är det egentligen inte så stor skillnad mot nuvarande situation om man pratar om 6 + 6 + 6 beroende på ersättningsnivåerna, som är helt avgörande. Det kommer säkert också sådana inslag i diskussionen. Jag hoppas att befolkningen skulle vara lika enig i den här frågan som dess företrädare, då är det inte några problem här på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Ltl Danne Sundman föreslår att vi borde få igång en diskussion med Finlands regering för att förändra bestämmelserna om föräldraledigheten enligt en modell från Island. Mamma skall vara hemma tre månader och pappa tre månader, något som inte är utbytbart. Dessutom har man tre månader som föräldrarna själva får disponera som de vill.

Herr talman!  Jag är för valfrihet och emot onödig reglering av sådant som individen måste få bestämma själv.

Det är inte lagtinget som ska bestämma vem av föräldrarna som ska stanna hemma med de små barnen och hur man väljer att dela på föräldraledigheten. Det är varje familjs privata angelägenhet. De som önskar har redan idag valmöjligheter. Jag tror verkligen att föräldrarna kan klara det här avgörandet utan förmynderi. Alla familjers livssituation är olika och det är inte så att en enda modell passar alla. Därför är det viktigt med ett flexibelt system som möjliggör många olika lösningar. Och om det sedan visar sig att kvinnorna i större utsträckning väljer att vara hemma med barnen därför att de vill det, varför skall lagtinget då förhindra det?

Dessutom tycker jag att man har glömt att fokusera på barnets bästa i denna fråga. Det finns forskning som visar att barn som separeras från mamman i tidig ålder, senare i livet kan få problem att skapa varaktiga relationer. För det lilla barnet är kontinuitet viktigare än något annat. Det som är bäst för föräldrarna behöver inte vara bäst för barnet.

Herr talman! Ltl Sundman säger att pappor som varit föräldralediga är bättre pappor än de som inte tagit ut någon föräldraledighet. Hurudan man är som mamma och pappa är olika beroende på individ. Varje familj vill sitt barns bästa och väljer det de anser blir bäst för barnet.

Herr talman! Däremot tycker jag det är bra att pappor när de så vill, stannar hemma med sina barn, inom det system vi har idag redan. Blir de då också bättre pappor, som mer kommer att engagera sig i sina barn och bli goda förebilder, är det bara bra.

Ibland kan vanligt sunt förnuft vara bättre än en massa regler.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Säg den glädje som varar för evigt! Vi fick just ett exempel på de åsikter som finns mot det här förslaget. Visst är det så, jag är också för valfrihet, men statistiken talar för sig. Hur många pappor tar ut sin pappaledighet? I alla system som upprätthålls i vårt samhälle, marknadspolitik och familjepolitiken osv. så är det lagstiftningen som sätter gränser för valfriheten. När vi ser hur positivt det har slagit ut på andra håll när man har infört det nya regelverket, så varför ska inte vi kunna ta åt oss av den forskningen som finns kring de här förändringarna? Vi reglerar ju individens frihet på många sätt, t.ex. miljölagstiftningen eller viljan att underordna sig Bryssel. Tänk om ltl Slotte skulle ha varit lika frispråkig när det gäller Lissabonfördraget och sagt nej. I och med många sådana beslut gör vi mycket större inskränkningar i den personliga friheten, som ju inte har den positiva verkning som det här har.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Danne Sundman talar för att vi ska ha ännu mera reglering. Samtidigt pratar han om Lissabon och EU och säger att vi inte ska ha så mycket reglering. Det här är någonting som inte passar ihop.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det som inte passar ihop i så fall är ltl Slottes motstånd mot reglering, i det här fallet, och starka vilja att underordna sig andra beslutande organ i andra fall. Jag har varit med och infört många regleringar under min tid här i Ålands lagting. Jag kan nog tänka mig regleringar när regleringarna är motiverade för att uppnå viss nytta. Särskilt sådan nytta som man, mot bakgrund av studier av andra samhällen som har infört samma sak, ser tydliga positiva effekter, både direkt och indirekt. Jag har inte några problem att stå för att jag gör avkall på den personliga friheten bara det har konkret nytta, vilket det ju har. Det ser vi tydligt. Det finns nästintill helt samstämmig forskning till att det här är något som gör nytta för familjen.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Det finns många olika forskningar. En del forskningar visar att det är bra såsom Danne Sundman framförde, andra forskningar visar att det är bra att barnet är länge tillsammans med mamman. Därför tycker jag att man i första hand måste tänka på barnets bästa och inte att man ska förverkliga sig själv som förälder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag delar inte heller ltl Slottets uppfattning. Precis som ltl Sundman påpekade så finns det entydig forskning från Island som visar att detta har haft en mycket god effekt på det isländska samhället. Vi införde också kvoteringar i det politiska livet. Vi har 40-60 i dagsläget. Ser man på föräldraledigheten, som i alla fall betalas av skattepengar, så är det en intressant diskussion. Personligen tror jag väldigt mycket på den här modellen.

Ltl Roger Slotte, replik

Det verkar som om minister Sjögren gör det här till jämställdhetsfråga. Jag tycker inte att man kan sätta ett jämställdhetsperspektiv just i den här delen av debatten. Vi måste för det första tänka på barnets bästa. Olika undersökningar visar också att det kan skapa problem om man inte har kontinuitet i barnens uppfostran.

Däremot tycker jag att man i jämställdhetsfrågorna i första hand ska jobba för samma lön för lika arbete för kvinnor och män.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! En sak som påpekats när man diskuterar jämställdhet och föräldraledighet är det faktum att kvinnors lägre löner beror till viss del på att kvinnor tar det stora ansvaret hemma. Man är föräldraledig. Då är det svårt att både få likvärdig lön för likartat arbete och att göra karriär. Det här är ett mynt med flera sidor. Men definitivt är det ju en jämställdhetsfråga, visst är det ju det.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Angående lönesättningen, den som har samma utbildning skall rimligen ha samma lön oberoende om man är man eller kvinna. Jag kan inte se någon skillnad i det. Däremot kan livslönen bli lägre om den ena föräldern är mer hemma än den andra föräldern. Det finns också ytterligare ett pensionssystem som från år 2005 ska täcka upp att man ska få pensionspoäng för att man är hemma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte ta upp aspekten med jämställdhet som togs upp i en tidigare replik. Jag tycker absolut att detta är en jämställdhetsfråga. Här missar kvinnorna ganska mycket i sina karriärer. Ltl Slotte nämnde detta med lika lön, men man blir att släpa efter när man som kvinna är längre hemma. Den pensionsgrundande delen uppgår till 500 euro. Man tjänar mera ut i förvärvslivet än 500 euro, som man får pensionspoäng på. Det är nog egentligen ingenting man ska hänvisa till och tycka att det är en stor trygghet för kvinnorna att vara hemma. Det är lite till än vad det är det har varit tidigare. Man pratar om att det är det bästa för barnet. Men ibland undrar man om det är föräldrarnas rätt till barn och eller barns rätt till föräldrar?

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag tycker att man måste att man investerar i sina barn. Om mamma eller pappa är mer eller mindre hemma, det är fullt möjligt att välja i dagens system, utan regleringar. Med sunda förnuftet ska man välja hur man vill ha det. Det finns ingenting som säger att det inte går att göra det.

När det gäller pensionspoängen från 2005 så det är ändå en förbättring mot tidigare.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Visserligen, med sunt förnuft kan man göra mycket, det tror jag. Men vi har sett, under ganska många år, att det sunda förnuftet kanske inte riktigt reglerar jämställdheten i en sådan här fråga. Därför tror jag på det här och jag stöder det varmt att man för fram det. Jag är glad för att man har börjat jobba med det i riket.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, herr talman! Jag måste tolka det som så att ltl Ulla-Britt Dahl tycker att föräldrarna inte har sunt förnuft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! En mycket intressant motion att fundera lite mer filosofiskt kring hur man faktiskt kunde få det här att fungera på ett bra sätt med fördelningen av föräldraledigheten. Vi vet hur statistiken ser ut. Det är kvinnorna som tar ut den största delen. Det kan man sedan tycka och tänka vad man vill om. Jag tror för egen del att vi ska gå mot ett system som gynnar en så jämn fördelning som möjlighet. Det är till nytta för barnen, det är till nytta för familjerna och det är till nytta för samhället som helhet.

Sedan kan man alltid ställa sig frågan i vilken utsträckning man ska göra det här tvingande eller om man ska göra det motiverande?

I Sverige har man försökt sig på att göra det här motiverade. Den regering som nu sitter har infört någonting som man kallar för jämställdhetsbonus. Man har också gjort en utvärdering, som kom precis här dagarna. Man är inte hundraprocentigt nöjd med hur det blev att fungera med enbart morot. Det blev inte vad man hade förväntat sig. Man hade trott att många fler skulle välja att gå in i systemet med jämställdhetsbonus.

Kort sagt kan man säga att jämställdhetsbonussystemet handlar om att man jämnar ut inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män genom någon typ av skatteavdragssystem. Det här visar tydligt att det inte fungerar. I Sverige har man konstatera att det inte leder till den önskade effekten.

När man tittar förslaget, som ltl Danne Sundman har lagt med den här motionen, så borde man också titta på möjligheterna hur man ytterligare kan styra valet och ge incitament för att öka det här. Jag säger inte att det ska vara ett system som man har Sverige. Speciellt inte nu när man har gjort den här utvärderingen. Man behöver tänka på hur man kan få detta att ske på bästa möjliga sätt.

Tar man den sedan detta djupt ideologiskt så skulle jag hoppas att var och en gjorde den här bedömningen själv och vi fick ett system som gjorde att det här blir en jämnt fördelat utgående ifrån det. Så länge vi har klyftorna i våra lönesystem, att vi inte har fått arbetsvärderingssystemen utförda, och vi har oskäliga klyftor mellan kvinnor och mäns löner, då ser jag att det kan finnas ett behov av att också göra insatser ifrån samhällets sida.

Från min sida tycker jag att det här är ett mycket intressant förslag som man ska titta vidare på. Att ge tre månader till mannen och tre månader till kvinnan vilka inte är utbytbara tycker jag att helt klart är någonting som man bör fundera på. Jag tycker heller inte att man i det här läget ska låsa sig vid någon enskild modell. Det viktiga är rubriken på hemställningsmotionen; en reform av föräldraledigheten så att vi får en fördelning som är något annorlunda än vad den är idag. Tack, herr talman.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det var ett bra anförande ltl Ehn hade. Jag säger inte heller att man kanske behöver låsa sig precis vid den isländska modellen som nu är framlagd. Man ska kunna titta på flera möjligheter och komma till bästa möjliga resultat av det hela. Man behöver definitivt inte låsa sig. Jag tror att en viss fördelning kanske nog ska ligga i botten i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Man noterade inte att jag begärde replik tidigare i samband med ltl Slottes anförande. Därför begärde jag ordet nu. Men det blir bara ett kort anförande. Nu är tyvärr inte ltl Slotte här, men han kanske hör ändå vad jag säger.

Jag vill börja med att säga att jag beundrar folk som säger vad de tycker, oavsett om det inte är så alldeles politiskt korrekt. Jag håller med ltl Slotte när han säger att det behöver vara valfrihet, att familjerna själva ska kunna få välja i så stor utsträckning som möjligt. Jag tror att man ska vara försiktig med att generalisera när man diskuterar den här typen av frågor. Redan den korta debatten vi har haft visar att en ledamot pratade om att forskningen visar att det går bättre för barnen framöver i livet om papporna är hemma medan den andra ledamoten hänvisade till forskning som sade att det var bättre om mammorna var hemma. Jag tror att man ska vara försiktig med att generalisera. Man kan väl enas om att det bästa för barnen är ju om båda föräldrarna är engagerade så mycket som möjligt.

Ltl Slotte sade att vanligt sunt förnuft är bättre än regler. Det håller jag också helt och hållet med om. I de bästa av världar är det ju så. Men ibland är det faktiskt så att man måste hjälpa det sunda förnuftet. När det gäller orsakerna till att det ser ut som det ser ut och det som motionären vill åtgärda så finns det säkert fler orsaker till det. Nedärvda roller och löneskillnaderna är väl kanske de främsta orsakerna. Jag är inte alldeles kategorisk i den här frågan. Jag känner stor sympati för det som motionären vill åstadkomma. Jag väntar med spänning på vad social- och miljöutskottet ska komma fram till. Det ska bli intressant.

Avslutningsvis, herr talman, det som är ett stort bekymmer är att det här inte är vår behörighet. Man kan inledningsvis tycka att det här är ett omöjligt projekt om man via Ålands landskapsregering ska försöka få rikslagstiftningen ändrad så att vi får en större jämlikhet när det handlar om föräldraledighet.

En direkt nackdel, som jag finner i den här motionen, är att klämmen är lite onödigt snäv formulerad. Man borde mera ha tagit sikte på att försöka få till stånd en reform av föräldraledigheten. Det blir så väldigt lätt för social- och miljöutskottet att förkasta den här motionen med motiveringen att klämmen är för snäv. Det var de kommentarerna jag hade.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Att klämmen skulle vara för snäv? Det håller jag inte med om. Det står ju att det handlar om att förändra bestämmelserna för föräldraledigheten enligt modell från Island. Modell från Island kan betyda mycket mera. Det kan betyda den av minister Wallin i Finland förespråkade modellen med 6 + 6 + 6 och det kan ha de här ingredienserna som har nämnts i debatten. Jag tror inte att det är ett problem att modellen är för snäv. Den måste vara så snäv att man får det tvånget. Att en del måste tas ut av pappan annars förfaller den. Annars får man ingen förändring i det här fallet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Trots att jag i alla sammanhang förespråkar valfrihet så håller jag med om det sista. Jag tror faktiskt att det är så p.g.a. nedärvda roller och flera orsaker som jag nämnde tidigare. Jag vill att huvudmotionären noterar att jag i grund och botten är positivt inställd till det här förslaget. Jag tyckte det är lite synd att klämmen, enligt mitt förmenande, är onödigt snäv. Notera att jag inte försöker förkasta motionen redan nu. Jag hoppas att social- och miljöutskottet inte bara hänger upp sig på det, utan att man försöker komma runt den här ganska kategoriska formuleringen; enligt modell från Island. Det är det som låg bakom det jag sade. 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om man hörde utskottets ordförande Åke Mattson här tidigare så tror jag att det finns en öppen attityd i utskottet att titta på det här och väga in också andra ingredienser än exakt dem som finns i systemet på Island. Det isländska systemet kom till i ganska rask takt. Alltinget tog ett beslut utan diskussion. Det var nästan lite överraskande när det infördes. Det var väl för väl, eftersom det har fått många andra länder att fundera på de här frågorna och ta modell från Island, även om man sedan har sina egna nyanser. Där ser man hur ett litet land kan tjäna som exempel för hela världen. Det är någonting som säkert också intresserar ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, vad säger man om det sista? Givetvis! Vi kan väl avsluta den här diskussionen, åtminstone för mitt vidkommande, och säga att vi får hoppas på de öppna attityder som sades att fanns hos social- och miljöutskottet. Så att ltl Sundman och jag kan luta oss tillbaka och hoppas att man får till stånd en reform av föräldraledigheten så att papporna tar en större del av föräldraledigheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill också för min del säga något i den här angelägna frågan. Jag tycker att det är en mycket sympatisk och bra motion som ltl Danne Sundman har lämnat in. Vi har också många gånger diskuterat den här frågan i partiet men vi har inte motionerat om det i Ålands lagting eftersom frågan är riksbehörighet. Däremot är det bra om lagtinget har den här diskussionen och synpunkterna kan ges vidare till riksdagsledamoten för vidare åtgärder.

Jag tycker också det är bra att vi tar inspiration från andra nordiska länder. Det är ju därför vi ingår i det nordiska samarbetet. I den här frågan går Island före i många avseenden. Tar man andra frågor som jag tänkte göra en liten parallell till, kvotering vad gäller bolagsstyrelser, är det Norge som också går före.

För mig handlar det här om jämställdhet i allra högsta grad. Det handlar om jämställdhet både inom föräldraskapet och på arbetsmarknaden. Kvinnor diskrimineras fortfarande i någon mån på arbetsmarknaden, mycket tack vare sin förmåga att vara den som kan få barn. Särskilt uppenbart blir det i samband med anställningar av kvinnor i 30-årsåldern, som trots sin kompetens kanske åsidosätts därför att man utgår från att det så småningom blir moderskapsledigheter. Blir det här mera likvärdigt både när det gäller mannens och kvinnans frånvaro från arbete så då kommer man ifrån situationen att kvinnor väljs bort tack vare sin förmåga att föda barn.

Man kanske mera skulle lyfta fram dels kvinnors rätt på arbetsmarknaden men framförallt också mäns rätt till sina barn. Jag har inte undersökt det närmare men jag tror att det också i många fall lever kvar en sådan bild att många mammor vill ha den här tiden hemma, gärna hela den tiden. Det kan finnas män som har svårt att hitta in i föräldraskapet. Därför ger det här en rättighet till tre månader hemma med ett litet barn. Barnets bästa är absolut också att få vara med sin far lika mycket som att få vara med sin mor.

Man tycker förstås att det här är saker som föräldrarna själva kan bestämma och reglera i vilken mån man ska dela på föräldraledigheten. Det är en förhoppning man kan ha. Eftersom samhällsproblemet kvarstår så kanske man i lagstiftande församlingar måste diskutera hur man ska rätta till det. Det är därför som den här typen av frågor kommer upp, man kanske också måste lagstifta rätten till föräldraledighet.

Vad gäller kvinnors plats i bolagsstyrelser så har Norge lagstiftat om att det ska finnas minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna. Det har faktiskt fått en effekt. Tidigare var det är det mycket, mycket marginell. Särskilt på Åland är det mycket marginellt hur många kvinnor som sitter i bolagsstyrelser. I Sverige har regeringen sagt att redan ett hot om kvotering kan få en viss effekt i rätt riktning. Sedan får man tar vägen längre fram huruvida man faktiskt genomdriver en kvotering. Det kan ibland vara det enda sättet att svänga en samhällsutveckling som inte svängs av sig självt eller med sunt förnuft, om man vill kalla det som så.

Sedan skulle jag vilja anföra en annan sak vad gäller hela terminologin kring mamman och pappan osv. Det är viktigt att komma ihåg att familjen i dagsläget ser väldigt olika ut. Man måste hela tiden ha en öppenhet. En familj kan vara en mamma och ett barn, det kan också vara två mammor och det kan vara två pappor. Det är viktigt att ha en terminologi där man har en könsneutral terminologi och kanske talar om partner istället för pappan osv. Det kommer vi till en motion senare idag, samkönadesamköänade pars rättigheter.

Det var mina reflektioner kring motionen som jag tycker att är i rätt riktning. Tack, herr talman.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag håller med Gunell i den här frågan. Det som man kan konstatera är att långa familjeledigheter inte är oproblematiska när det gäller kvinnors anställning. Eftersom man är länge borta så visar det sig att det sänker kvinnolönerna. Man hänger inte med i utvecklingen och där man har arbetsvärdering hänger man ändå inte med för man är inte med på tåget.

Målet bör ändå vara att få en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Jag kan också hålla med om terminologin där. Det är kanske något som man bör tänka på. Man har sett i lagarna, där det har ändrats med adoption, att det handlar mycket om partnerskap. Jag tror nog att det kommer mer och mer. Men det är ett bra påpekande.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ltl Ulla-Britt Dahl känner ju väl till det här med sin bakgrund i det fackliga arbetet. Det är också så som statistiken visar. Kvinnor blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden efter att man har varit borta länge och ofta då hemma med barn. Får man många barn på rad kan det t.o.m. vara så att man är borta upp till tio år ifrån arbetsmarknaden. Då är det väldigt svårt att återkomma. Då har man tappat både i löneutveckling, i kompetensutveckling och man har naturligtvis också tappat i pensionspoäng. Därför är frågan också arbetsmarknadspolitisk, familjepolitisk och den är jämställdhetspolitisk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Talman! Jag begärde ordet en gång till efter ltl Slottes inlägg. Det är synd att ltl Slotte inte är här nu. Men han har sin fulla rätt, som gammal skogsbruksingenjör, att vara stockkonservativ, om man får skoja lite.

Den åsikten, som ltl Slotte förfäktar, har nog många. Det ska man inte sticka under stol med. Många har den åsikten att politiker inte ska blanda sig i föräldrarnas val. Jag tror att han har många med sig. Men där har vi ett ansvar också som politiker att vara opinionsbildare, inte bara följa i ledet utan säga till när vi ser tydliga exempel som är stadfästa i forskning, att om man ändrar i det här systemet så får det dessa positiva följer. Då måste vi politiker också våga sticka ut näsan och föreslå förändringar. Det har vi gjort i många fall under självstyrelsens historia. Ibland är Åland på vågens framkant. Ibland vågar vi använda självstyrelsen till framsynta förändringar. Jag hoppas att vi kan ge flankstöd till de krafter i Finlands riksdag som kan gör förändringar.

När det gäller vad som är bra för föräldrarna och vad som är bra för barnen så nog säger vi ofta att det här gör vi för barnens bästa, men vi gör det för föräldrarnas bästa. Jag skulle säga att den här åtgärden uttryckligen är för barnens bästa. Ser man till barnens bästa så är det alltid bra om man har två föräldrar. Det är t.o.m. bättre om ett barn har två pappor eller två mammor än om barnet inte har någon förälder. Det kommer vi till i en motion senare. I en kärnfamilj som innehåller mamma, pappan och barn så är det alltid bättre för barnet om båda föräldrar är aktiva i barnens uppväxt. Är man hemma med barn så får man en helt annan början på den processen. Forskningen visar att den processen varar hela livet ut. Man har en helt annan relation när man får en bra relation från början.

När det gäller jämställdhetsaspekten har det slagit mig, och många pappalediga pappor som jag har diskuterat med, vilken otrolig inverkan det har på karriär osv. Det här är givetvis att betecknas som en nackdel, men varför ska kvinnorna alltid ta de nackdelarna? Varför är det kvinnans arbetsgivare som ska ta de nackdelarna? Det är närmast frapperande att man inte tidigare har kommit till att man måste vidta de här åtgärderna för att eliminera orättvisan ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är ett mycket starkt argument också, då handlar det kanske inte om barnens bästa annat än om barnet är en flicka. Om barnet är en flicka så växer hon upp och får samma nackdelar som sin mor hade. För att barnet ska få en bra framtid ska vi väl försöka förändra och göra samhället mera jämställt. Det här görs för barnets bästa, absolut, både direkt och indirekt.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.