Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! Bästa lagtingsledamöter, jag ska idag presentera ett förslag till revidering av plan och bygglagen.

I korthet handlar lagförslaget om tre saker:

– Förenklingar av regelverket så att krav på bygglov bara ställs när det är motiverat och att man istället kan göra en enklare anmälan.

– Fokus på universell design.

– Införande av obligatorisk ventilationskontroll för att komma tillrätta med problem med dålig inomhusluft.

En del av de ändringar som föreslås är en följd av önskemål på förtydliganden som kommit från kommunerna och branschen sedan den förra revisionen av lagen.

År 2015 gav Åland sitt bifall till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det återspeglas i lagförslaget bl.a. i en ny paragraf 1, som slår fast att principen om universell design ska beaktas vid planering och byggande. Att ta hänsyn till tillgänglighet är inte bara en rättighetsfråga, utan också en fråga om ekonomisk framsynthet och god planering.

I enlighet med EU:s byggproduktförordning ställs vissa krav på CE-märkning av produkter som kommer ut på marknaden. En CE-märkning av byggprodukter innebär inte att en viss produkt är godkänd inom EU, utan att den motsvarar en viss harmoniserad standard. Med det här förslaget så kommer tillsynen och informationsansvaret för CE-märkningen nu att sättas på landskapet.

Enligt lagförslaget införs bygglovsplikt för vissa åtgärder, till exempel att inreda en ny bostad i en byggnad när man gör sådana åtgärder som kan inverka på behov av VA-anläggningar, gator, utrymningsvägar osv. Även djurparker och golfbanor ska i framtiden vara bygglovspliktiga.

I lagförslaget finns en rad åtgärder som nu kan genomföras endast med en anmälan, till exempel en tillbyggnad på max 15 kvadratmeter, utanför detaljplanerat område eller en komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter, anlägga infart, ställa upp en husvagn osv. utan byggnadslov.

Den ledande iden har varit att införa ett förenklat förfarande där det inte upplevs nödvändigt med det mera byråkratiska bygglovsförfarandet.

När en anmälan gjorts har kommunens byggnadsnämnd 15 dagar på sig att granska anmälan och komma med synpunkter eller eventuellt kräva tilläggsinformation eller att bygglovsansökan lämnas in.

I förslaget införs ett krav på obligatorisk ventilationskontroll för att öka förutsättningarna för en god inomhusluft i flerbostadshus och offentliga byggnader som t.ex. daghem.

Enfamiljshus påverkas inte, där kontrolleras ventilationen vid slutsyn och det finns inga krav på återkommande kontroller.

Byggnadens ägare ska se till att den obligatoriska ventilationskontrollen utförs av en certifierad kontrollant och branschen är redan redo för skolning på området. Tillsynen av den obligatoriska ventilationskontrollen ligger på kommunen, men det finns inget krav på att register eller statistik ska upprättas. Om någon som bor i ett flerbostadshus vill veta om en ventilationskontroll har genomförts så ska man kunna ställa den frågan till kommunerna.

Förskolor, vårdlokaler och liknande ska kontrolleras vart tredje år, lika som också flerbostadshus, kontorsbyggnader och industrilokaler med fläktventilation, med sex års mellanrum om man har en annan typ av ventilation.

Avslutningsvis, här finns förenklingar, förtydliganden, bättre inomhusluft, färre grannbråk, och ytterligare lite EU-tillsyn som inte bara är byråkrati utan också ett tryggare byggande med produkter som uppfyller standardiserade säkerhetskrav.

Jag överlämnar förslaget till lagtingets behandling och svarar gärna på frågor.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! I 2 §, Definitioner, komplementbyggnad i andra stycket står: ”Dock är det inte avsett att reglerna om komplementbyggnad ska tillämpas på fritidshus i stugbyar och liknande grupper av uthyrningsstugor.” Varför får inte komplementbyggnad beaktas där?

Minister Nina Fellman, replik

Tanken är att komplementbyggnad är sådant som byggs till ett bostadshus. Det är alltså inte möjligt att t.ex. utöka en stugby genom att säga att det är en komplementbyggnad som man bygger.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Idag har vi ganska många stugbyar och uthyrningsstugor som kanske inte är up to date, man följer inte med tidens krav. Många gånger finns det inte möjlighet att bygga inom de ramar som finns, att förbättra med t.ex. duschar och sådana krav som ställs idag. Det skulle vara bra om man med en enkel komplementbyggnad kunde förstora en stuga utan byggnadslov. Det är därför som jag frågar.

Minister Nina Fellman, replik

Förbättringar i en existerande stuga berörs ju inte av detta. Det är om man bygger ytterligare byggnader. Det är inte tänkt att man genom en enkel anmälan ska kunna bygga ut en stugby med flera byggnader.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Tack, herr talman! En av de stora ändringarna i revideringen av plan- och bygglagen är att sätta större fokus på universell utformning i plan- och byggprocesserna. En design för alla.

Universell utformning utgår från samhällsplanering som tar hänsyn till alla sina medborgares behov och förutsättningar.

Det är bra och det innebär att alla människor finns med från början i utvecklandet av varor, tjänster, produkter och miljöer. Utgångspunkten är att människor är olika och att anpassning och hänsyn tas till det för att göra samhället tillgängligt för alla.

Genom att utgå ifrån att människor är olika blir det inte aktuellt att skapa särlösningar för personer med funktionsnedsättning. Något som är vanligt idag.

Närmare 200 stater har ratificerat FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Åtagandet innebär att staterna ansvarar för att genomföra universell utformning, tillgänglighet och skäliga åtgärder.

• Att allt nytt som skapas ska göras tillgängligt för alla genom universell utformning.

• Att det som redan finns gradvis ska göras tillgängligare genom att standarder införs och följs upp.

• Att en skyldighet att vidta skäliga åtgärder i relation till individer med funktionsnedsättning omfattas av diskrimineringsskydd.

 Utgångspunkten är att alla användare har olika funktionsförmåga och egenskaper, som utgör den mänskliga mångfalden. Genom att utgå från olikheter skapar vi ett samhälle där alla kan delta jämlikt. 

Tillämpningen av universell utformning innebär alltså att alla nya produkter, tjänster, miljöer och program utformas så att de kan användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.

Tillgänglighet till alla tjänster och miljöer som är öppna för allmänheten är en ovillkorlig skyldighet för staterna, kostnader får inte användas som argument för att inte leva upp till skyldigheten. 

Vill man sätta detta i en näringslivskontext är det ingen tillfällighet att populära destinationer är i framkant när det gäller universell design och verkligen ser den för vad det är, en designfilosofi.

Att ta med detta i all planering kommer givetvis att förenkla och innebära kostnadsinbesparingar jämfört med att förändra och bygga om i efterhand. Detta är något positivt och visar att Åland hänger med i utvecklingen.

Revideringen av plan- och bygglagen medför även flera förenklingar som är till godo för privatpersonen och avbyråkratiseringen. Inget bygglov krävs för att uppföra en eller flera friliggande komplementbyggnader inom detaljplanerat område, så länge dessa inte har en större byggarea än 10 kvadratmeter och inte placeras närmare tomtgränsen än 5 meter.

Handlar det om ett icke detaljplanerat område kan komplementbyggnaden vara max 15 kvadratmeter, är den en carport får den vara max 30 kvadratmeter.

Kommunerna får dessutom möjlighet att i byggnadsordningen göra undantag från kravet på bygglov och endast kräva en anmälan för att utanför detaljplanerat område bygga ekonomi- eller förrådsbyggnader. Tidigare bebyggelse eller byggnadernas storlek är inte begränsande faktorer.

Fler positiva förändringar finns även att hitta inom det som gäller detaljplanerade områden. Om all byggrätt är utnyttjad kan en komplementbyggnad ändå uppföras på tomten. En sådan kan även placeras på en plats där byggnation normalt inte får uppföras. Med grannarnas tillåtelse kan avståndet till tomtgränsen vara mindre än 5 meter.

Slutligen, obligatorisk ventilationskontroll införs för att öka förutsättningarna för ett bra inomhusklimat i byggnader och visa att ventilationssystemet fungerar. Byggnadens ägare har ansvaret över att den obligatoriska ventilationskontrollen utförs och kommunerna har tillsynsansvaret. Här är det viktigt att onödig byråkrati inte blir en försvårande och fördyrande faktor. Tack, herr talman.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Socialdemokraterna stöder gladeligen det här lagförslaget. Det är goda förändringar som här föreslås.

Vi har dock en del frågor som vi vill att utskottet skulle se närmare på i sin behandling.

Ledamoten före mig hade ett mycket bra anförande kring universell design. Vi ser att det här är första steget när det gäller en konkret åtgärd, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Det är också en del för att förändra vårt samhälle så att alla ska kunna bli delaktiga i samhället.

Vi gör våra byggnader och rymmen tillgängliga för alla. Vi på Åland har en växande pensionärsbefolkning. Vi kommer också att kunna möjliggöra för alla - inte bara för funktionshindrade - utan också för barn och äldre att alltid kunna röra sig i alla offentliga utrymmen och också i nybyggnationer. Vi ser det här som en positiv fråga.

Det andra som vi har frågor kring är bygglov och anmälningsplikt. Vi pratade mest om byggnadsverken på 15 kvadratmeter på en och två bostadshus, och framförallt komplementbyggnaden på max 25 kvadratmeter. Vi undrar hur det matchar med det svenska Boverkets byggregler eftersom vi nu är inne i det systemet och också har andra kvadratmetrar i Finlands byggregler? Att kunna köpa billiga färdiga stugmodeller och mallar till komplementbyggnader, hur har landskapsregeringen sett på det? Vi vill gärna att man tittar lite närmare på den frågan.

Slutligen, bästa ledamöter, det är också glädjande att man får in ventilationskontrollen. Vi får olyckligtvis läsa ganska ofta, tycker jag, om daghem eller andra allmänna utrymmen där våra barn och äldre vistas i dålig luft. Vi vet alla man påverkas kraftigt av detta. Om man i tidig ålder andas in mögelsporer i lungorna så får det konsekvenser för ens hälsa framöver. Det här är en oerhört viktig punkt. Det är glädjande att man går igenom det trots att det eventuellt kan bli delvis merkostnader för kommunerna men eventuellt också för landskapet. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! I det här ärendet lade oppositionen redan den 30 september 2016 fram en lagmotion om de så kallade Attefallshusen.

Det förslag som landskapsregeringen nu framför avviker, man har omfattat den här delen till mångt och mycket, men däremot tillåter man inte på detaljplanerat område. I lagmotionen ansåg vi att det är upp till kommunerna om man tillåter också på detaljplanerat område. Här har utskottet att ta ställning till detta.

I det här lagförslaget är det nog inte bara förenklingar. Förra gången den här lagen ändrades så sade man också att det skulle bli förenklingar. Tyvärr blev det mera byråkrati och det finns det också tendenser till här. Men eftersom jag själv sitter i utskottet så hoppas att vi tittar närmare på detta. Även ledamöter från regeringsblocket har i anföranden här ansett att det inte ska vara så.

Jag får väl återkomma i behandlingen i utskottet. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Inledningsvis vill jag tacka landskapsregeringen och ministern för att vi nu har ett nytt lagförslag på bordet, ett lagförslag som verkligen berör människorna, alla vi ålänningar.

Jag tycker det är intressant, jag har läst det väldigt noga och jag har också gått igenom alla remissutlåtandena för att se vad kommunerna tycker. Det är en ganska intressant balansgång när man går igenom remissutlåtandena. Kommunerna tycker delvis att det är bra att det blir en ökad frihet, och delvis tycker de inte om vissa av ändringsförslagen därför att det minskar kommunernas makt över den enskilde. Det är en balansgång.

Jag har några punkter som jag från centerns sida vill lyfta upp. Det rör fem olika paragrafer.

Jag börjar med 30 §. Förslagets konsekvenser, under punkt 4 står: ”Ett bättre berett planförslag där den universella utformningen genomsyrar förslaget och landskapsregeringen hörs i beredningsskedet kommer att leda till bättre och på sikt billigare samhällsbyggnad. Det kommer att kräva mer resurser av landskapsregeringen eftersom kommunerna alltid ska samråda med landskapsregeringen vid planprocesser men för att få en hållbarare och mer övergripande planering på Åland så är det en kostnadseffektiv lösning att involvera landskapsregeringen tidigt i planprocessen”. Jag tycker inte att man kan dra en synonym med mellan samråd och involvera. Jag drar mig till minnes ett antal samråd som landskapsregeringen har haft med kommunerna som är haft karaktären av informationstillfällen.

Tittar man på 30 § så står det: ”När en plan utarbetas ska landskapsregeringen samt andra kommuner, myndigheter, juridiska personer och enskilda som berörs av förslaget ges tillfälle till samråd.  Jag kan inte förstå hur detta samråd kan bli så betungande för landskapsregeringen? Det är fråga ett.

Fråga två; jag förstår inte varför man nu återgår till det gamla, dvs. att det krävs ett OK från landskapsregeringen indirekt för att kunna gå vidare. Om så är fallet för jag är lite osäker på vad landskapsregeringen avser med samråd. Är det tvingande eller är det ett informationstillfälle?

I 65 § finns det i lagtexten subjektiva skrivningar som vi inte tycker att hör hemma där, till exempel: ”Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte för uppförande av fritidshus, och kravet på tillgänglighet gäller inte till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven”.  Hur bedömer man ordet rimligt? Jag tror inte att det är helt lätt. Det sägs vidare: ”Vid ändring av ett byggnadsverk ska kraven i 1 och 2 mom. uppfyllas .” Däremot säger man ingenting om anläggningar. Anläggningar beskrivs i ju definitionsparagrafen 2 §, men återkommer inte sedermera i texten. Det kanske krävs ett förtydligande från ministern?

Man skriver vidare; ”byggnadsverket som påtagligt förnyas genom ombyggnaden och, om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart, för hela byggnadsverket. Hänsyn ska tas till byggnadsverkets kvaliteter och lämplighet för den planerade användningen.” Men det är inte helt lätt att förstå vad som menas eftersom anläggning inte finns någon annanstans att ta hänsyn till.

I 65b § talar man om obligatorisk ventilationskontroll. Det är nog förnuftigt med tanke på de samhällsproblem som finns kopplat till vår befolkning med luftrörskatarr, luftrörsbesvär och annat. Jag tror att det är klokt att införa en obligatorisk ventilationskontroll. Däremot ställer vi oss i mångt och mycket, som andra, tveksamma till om det faktiskt är kommunerna som ska ha hand om detta uppdrag. I den allmänna motiveringen skriver man att det inte ska föras ett register. Kommunerna ska inte föra ett register över det här. Vem ska ansvaret ligga på? På fastighetsägaren, som ska göra vad? En del av remissvaren påtalade problematiken i just 65b § och otydligheten i förfaringssättet. Jag vågar nästan säga att detaljmotiveringen inte heller är något stöd i det fallet.

Sedan har vi 67 § och 67a § som jag finner lite intressanta. Om jag vill anlägga en skjutbana så ska jag söka byggnadslov. Om jag vill anlägga en golfbana så ska jag söka ett byggnadslov. Om jag vill anlägga en hamnanläggning med högst tio båtplatser så ska jag också ansöka om byggnadslov.

Sedan kommer vi till det som jag känner att inte riktig balanserar och det är m jag vill bygga en brygga eller ännu värre om någon skärgårdsbo eller någon annan med mark nära vattnet vill bygga ett båthus. Ett båthus bygger man inte för ro skull, man bygger för att man har behov av ett båthus och behöver ha båten i det, likaså är det med en brygga. Men när man läser i 67 § så jämställs ju i princip allting som finns i skärgården, allt som skärgårdsborna nästan explicit har behov av; en brygga, en bro och där krävs ett byggnadslov. Det känns lite som om det inte riktigt mallar fullt ut faktiskt när det gäller för vad som det krävs byggnadslov och för vad som bara krävs anmälan. Det här måste vi i finans- och näringsutskottet nog titta lite vidare på.

När det gäller 66 § så tror jag det är bra med eget ansvar. Jag tillhör de politiker som tror att folk kan ta eget ansvar. Det finns ett litet undantag där jag undrar om vi inte borde göra det strängare, det gäller eldstäder. Vi vet att ålänningarna är fantastiskt duktiga på att göra själv. Nu citerar jag ur Eckerö kommuns utlåtande: ”Om man längre fram upphäver bygglovsplikten för installation eller ändring av eldstad eller rökkanal och istället inför anmälningsplikt, lindringar motiveras med att dessa typer av åtgärder sällan kommer till byggnadsnämndens kännedom och en lindring skulle öka viljan att informera myndigheterna. Märkligt resonemang. Här är den väldigt konkreta frågan brandskydd och säkerhet. En felinstallerad eldstad eller rökkanal kan få katastrofala följder.”

Eckerö kommun ställer sig också frågande till hur försäkringsbolagen ställer sig till detta. Jag konstaterar att försäkringsbolagen inte har hörts i samband med remissen. Därför är det nog angeläget att finans- och näringsutskottet tar upp det.

Avslutningsvis, helt kort: ”Landskapsregeringen avser utreda behovet och möjligheterna till en landskapsövergripande samhälls- och vattenplanering. Utredningen ska resultera i ett konkret förslag på hur en handelskraftig planeringsinstans ska förverkligas”. Det här var ett citat regeringens handlingsprogram. Jag hoppas att det inte finns någonting i detta lagförslag som är första stenen i den riktningen. Tack.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det var många frågor, jag ska försöka besvara en del av dem.

Att införa ett samråd med landskapsregeringen tidigare i planeringsprocessen är helt enkelt ett sätt att genom ordningsföljden i planeringen i kommunerna se till att de synpunkter som landskapsregeringens avdelningar har, de specialkunskaper som finns, att de kommer in i ett tidigare skede i processen så att man undviker uppslitande konflikter som vi har haft ganska gott om. Det kommer inte rubba kommunernas planeringsmonopol. Det är fortfarande kommunerna som fattar besluten enligt samma hierarki som tidigare.

När det gäller den obligatoriska ventilationskontrollen så är det fastighetsägarens ansvar att se till att den utförs och kommunerna har tillsynsansvaret.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tackar för förtydligandet.

Jag hoppas att ministern i sin andra replik kan tala om varför det är så oerhört miljöskadligt eller på annat vis farligt att bygga ett båthus eller en brygga så att det krävs ett byggnadslov medan man annars nästan kan göra vad som helst med bara en anmälan.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag tror att det är ett litet missförstånd här. I detaljmotiveringen finns ett förtydligande kring det här. Jag tycker att utskottet mycket väl kan studera det lite närmare. Avsikten är inte att förfara på det sätt som är vtm Thörnroos skissade upp.

När det gäller den planeringsinstansen som finns i regeringsprogrammet så finns den inte här, utan det är en process som landskapsregeringen har inlett och som vi hoppas att i någon utformning ska förverkligas i en kommande lagstiftning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill inte säga med en dåres envishet för då citeras jag väl felaktigt, men det finns ingenting i lagförslaget eller i detaljmotiveringen som stöder det som ministern säger. Det sägs; ”båthus eller andra konstruktioner som ändrar eller påverkar strandlinjen väsentligt”. Vad är väsentligt? Det är ju också en bedömningsfråga. Jag tycker fortsättningsvis att det är anmärkningsvärt att ett båthus eller en brygga ska kunna jämställas med en skjutbana eller en golfbana.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Till vtm Thörnroos för anförandet. Det gjorde det lättare för mig, för hon lyfte frågan om 30 § så grundligt så att jag inte behöver hålla ett anförande om detta.

Jag är inte orolig över att man ska vidtala landskapsregeringen nu i ett samråd vilket inte har förekommit tidigare. Landskapsregeringens ställningstagande kommer att bli styrande för kommunerna. Man har väl en viss respekt för landskapsregeringens beslut och åsikter och då kommer kommunernas ställningstagande att påverkas. Jag kanske inte är negativ men orolig.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag hade kunnat förstå landskapsregeringens skrivning om man hade kopplat det direkt till trafiksystemet. Jag kommer själv ihåg från min tid som ansvarig minister att vi kunde ha ett bostadsområde färdigt planerat med det gick inte att ansluta till landskapets väg. Eller så kunde man ha ritningarna färdiga för ett badhus men det var ingen som visste hur man skulle ansluta till vägen.

Skulle man explicit ha satt detta för trafikledningen, där det verkligen krävs samverkan, då hade jag förstått det, men nu är den här skrivningen avsevärt mycket öppnare.

Med vetskap om landskapsregeringens planer - att i princip planlägga hela Åland, varenda kvadratcentimeter om det bara låter sig göras - gör ju att man anar ugglor i mossen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Vtm Thörnroos och jag har lite samma åsikter i det här fallet. Det är också min oro. Landskapsregeringen säger att de inte ska rucka på kommunernas planeringsmonopol, men det är ändå ett sätt att undergräva planeringsmonopolet.

Jag hoppas att vtm Thörnroos, som sitter i finansutskottet, bevakar den här delen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag är väldigt glad att jag sitter i finans- och näringsutskottet. Vi kommer att ha möjlighet att fördjupa oss i detta och verkligen få skrivningar kring hur landskapsregeringen tänker.

Som jag sade tidigare om det är direkt trafiklösningar som man efterlyser så är det okej från centerns sida, men är det någonting annat som man vill ha så då blir vi tveksamma.

Det som inte heller framgår här är; vad är ett samråd? Är ett samråd ett samtal, ett informationstillfälle eller vad är det? Det får vi i finans- och näringsutskottet processa vidare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.