Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Till grund för behandlingen ligger finans- och näringsutskottet s betänkande.  Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget i lagmotionen ska förkastas kan det väckas förslag om att lagförslaget i lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen avslutad efter det att diskussionen i ärendet har avslutats.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag nr 20/2016-2017 gällande en revidering av plan- och bygglagen, och i det sammanhanget har utskottet också beaktat och tagit ställning till lagmotion nr 5/2015-2016 som ansluter till ämnet.

    Den nu aktuella revideringen kommer snart att följas upp av en ny revidering, där mera övergripande frågeställningar behandlas.

    I den här revideringen har landskapsregeringen främst satt fokus på universell utformning i plan- och byggprocessen, förenklingar så att en del åtgärder som idag kräver bygglov ersätts med anmälningsplikt och därtill införande av krav på ventilationskontroll. Därtill har tillförts stadganden i lagen gällande CE-märkning av byggprodukter, och i samband därmed landskapsregeringens roll som marknadstillsynsmyndighet.

    Herr talman! Stadgandet om universell utformning handlar om att tydligt framhålla att behovet av tillgänglighet ska beaktas i all byggnation. Införandet av detta naturliga och självklara stadgande ligger i linje med de ambitioner som finns i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet konstaterar att kravet på universell design och tillgänglighet för alla redan finns med i de flesta bygg- och planeringsprocesser varför detta nya stadgande inte behöver ha några nya kostnadsdrivande följder. Utskottet konstaterar också att stadgandet är bra då god tillgänglighet är nödvändig för nästan alla av oss i något skede av livscykeln.

    Herr talman! En förskjutning av hanteringen av byggärenden från sedvanligt bygglov till enbart anmälningsplikt utgår från en strävan att förenkla förfarandet och att förkorta tidsåtgången för hanteringen av enklare byggnadsåtgärder.

    När det gäller bygglov innehåller lagförslaget ett nytt stadgande om att bygglov krävs för att inreda ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri i byggnaden eller slå samman bostäder eller andra lokaler i byggnaden.

    Tidigare har bygglov krävts för att göra väsentliga ändringar av byggnaders fasader eller tak, men här innehåller lagförslaget en förändring så tillvida att bygglov nu kommer att krävas för att byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller göra andra ändringar så att byggnadens utseende avsevärt förändras, men endast om byggnaden finns inom detaljplanerat område.

    När det gäller stadgandena om bygglov för anläggningar har avsikten varit att göra vissa förtydliganden. Exempel härpå är att det precis som tidigare krävs bygglov för att anlägga en småbåtshamn med plats för flera än 10 båtar, men stadgandet har nu kompletterats med att bygglov också behövs för att anlägga kajer, broar, vågbrytare, kanaler, båthus eller andra konstruktioner som ändrar eller påverkar strandlinjen väsentligt.

    Utskottet har för sin del inga invändningar mot denna utvidgning, men har i de diskussioner som förts noterat de problem som kan uppstå i tolkningen av lagens syfte och mening när man använder ord som väsentligt, större, mindre osv. Det har också visat sig att dylika problem kan finnas i den nu gällande lagen. Där finns väldigt många exempel på just den saken.

    Med de nya stadgandena som grund krävs i fortsättningen endast en anmälan om man utanför detaljplanerat område avser att bygga till ett bostadshus med högst 15 kvadratmeter ny våningsyta, eller att i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus uppföra en komplementbyggnad om högst 25 kvadratmeter.

    Utskottet har ifrågasatt de möjliga konsekvenserna av lagförslaget, och har noterat att oavsett bygglov behövs eller att endast en anmälan är nödvändig, så finns ändå fastställda krav på hur byggnader ska konstrueras och uppföras, som byggaren självklart ska följa. En anmälan till byggnadsnämnden ger dock den granskande myndigheten möjlighet att reagera och vid behov begära in kompletterande uppgifter, precis som de är idag. I de fall en omfattande korrespondens uppstår, vilket förhoppningsvis är förhållandevis sällan, har utskottet konstaterat att anmälningsförfarandet till sin karaktär närmar sig ett sedvanligt bygglovsärende.

    Utskottet konstaterar vidare att punkt 5 i 66 § första moment i gällande lag blir kvar oförändrad trots skrivningarna i den allmänna motiveringen. Det innebär bl.a. att bygglov fortsättningsvis krävs för att uppföra eller bygga om eldstäder, rökkanaler eller hissar i byggnader.

    I anslutning till behandlingen av lagförslaget har utskottet också tagit del av och behandlat den inlämnade lagmotionen gällande ändring av plan- och bygglagen. I motionen anförs åsikten att även komplementbostadshus skulle kunna uppföras utan bygglovsförfarande. Utskottet anser att detta inte är ändamålsenligt då det ställs speciella krav på bostadsbyggnader och att även omgivande infrastruktur bör beaktas. Dessa villkor säkerställs fortsättningsvis bäst genom ett sedvanligt bygglovsförfarande.

    Herr talman! Obligatorisk ventilationskontroll med vissa intervaller införs i lagen för att därmed öka förutsättningarna för ett bra inomhusklimat. Kontrollen ska utföras av certifierad kontrollant med vissa i lagen angivna intervall. Härefter ska vilken användare som helst ur granskningsprotokoll kunna utläsa att kontroll har utförts och vad kontrollen har gett för resultat. Sannolikt kommer så gott som alla fastighetsägare att hantera ventilationskontrollen på bäst sätt, medan de eventuella struligheter som kan uppstå vid behov kommer att hanteras av respektive kommun som har hand om tillsynen över den obligatoriska ventilationskontrollen.

    Till sist, herr talman, i förlaget till nya skrivningar i 89 § gällande underhåll av byggnadsverk ingår i dess tredje moment ett stadgande som lyder som följer: ”Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”

    Utskottet inser innebörden och den positiva avsikten med skrivningen, men har ändå inte kunnat omfatta den, eftersom stadgandet kan ge upphov till godtycke och därmed rättsosäkerhet. Av den anledningen har utskottet i samarbete med landskapsregeringen ersatt den texten med den text som finns i andra momentet i 89 § i den nuvarande lagen, dock så att ordet byggnad har ersatts med byggnadsverk.

    Momentet berör byggnad, eller numera byggnadsverk, som är skyddat enligt en plan eller som skyddats med stöd av landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget antas med de förändringar som framgår av betänkandet. Vidare föreslår utskottet att den inlämnade lagmotionen förkastas.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag vill egentligen bara tacka utskottet för ett gediget, smidigt och mycket konstruktivt samarbete för att komma i mål med den här inte helt lätta och glasklara lagstiftningen.

    Jag är väldigt glad att vi i lagstiftningen fick till stånd de här förenklingarna för vanliga ålänningar, och även de stadganden som kommer om ventilationskontroll och universell design. De är viktiga områden.

    Det känns bra att komma i mål med en sådan här lagstiftning som väldigt konkret berör ålänningarna i vardagen. Tack så mycket!

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Jag tänkte inte begära replik, men eftersom jag fick den så tackar jag för de orden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, talman! Utskottet har inte fullt ut beaktat den inlämnade lagmotionen som skulle motsvara reglerna i Sverige, dvs. att man bara med anmälningsplikt får bygga 25 kvadratmeter. Därför föreslår jag att lagmotionen läggs till grund för behandlingen.

    Det här visar att man inte vill förenkla här i landskapet. Man står här i talarstolen och säger att man vill förenkla, men ser man på lagstiftningen så försvårar den igen inom ganska många delar och utvidgar byggnadslovsplikten för olika åtgärder.

    Det här har förekommit genomgående under en ganska lång tid. Man säger att man förenklar och gör det lättare för ålänningarna, men tvärtom så gör man det svårare.

    Eftersom utskottsordförande tog upp att man kommer att komma med en revidering av byggnadslagen igen så vill jag från min sida ha förhoppning att man tittar på det här och ändrar lagstiftningen.

    Nu är det problem för de som har gamla byggnader och vill göra om dem till bostäder, de som vill renovera gamla K-märkta hus och annat. De måste uppfylla de nya energikraven. Det tar bort intresset. När man flyttar en gammal byggnad från ett ställe till ett annat så måste man göra om dem och det blir enormt mycket dyrare. Det här bör man titta på. Man bör inte ha svårare regler i landskapet än vad man har i övriga Norden. Nu är det problem med byggbestämmelserna hur de ska tillämpas på Åland, om det är finska, svenska eller andra regler som ska gälla eller våra egna. Jag tycker att vi här på Åland bör ha en generell inställning. Allt som godkänns i Norden ska också vara godkänt på Åland. Vi ska inte göra något specifikt åländskt eftersom man köper färdiga byggsatser från övriga Norden, då bör vi vara nordister och visa att den lagstiftning som gäller i Norden nog är till fyllest också på Åland beträffande byggnadsåtgärder. Jag hoppas på det.

    Det är bra att finans- och näringsutskottet för första gången vågar gå lite utanför landskapsregeringen förslag och ändra en paragraf beträffande kulturhistoriska byggnader så att man inte beskyddar allt och så fort man har ett konstigt hus så skulle det bli skyddat och en tjänsteman skulle springa runt. Jag tackar utskottets ordförande för att utskottet har ändrat detta och att regeringsblocket också kan ändra.

    Det har framkommit kritik, åtminstone till mig, att många människor har jobbat med det här lagförslaget och gett utlåtande till landskapsregeringen när förslaget var på remiss. Det har kommit många synpunkter som inte överhuvudtaget har beaktats, vilket gör att intresset för att ge remissutlåtande inte är intressant längre. Man sitter på sin privata tid, man sitter i utskott i näringslivet osv. och jobbar med de här frågorna och det beaktas överhuvudtaget inte. Den tjänstemannaprodukt som har producerats så kommer också till lagtinget och går igenom lagtinget. Intresset bland allmänheten att bidra till utvecklingen av vårt samhälle minskar och det är beklagligt. Jag hoppas att landskapsregeringen och också regeringsblocket beaktar det i fortsättningen, för det är regeringsblocket som är ansvarig.  Tack, talman.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Det har varit intressant att ta del av de här remissutlåtandena, vilket vi har gjort i utskottet. Vi har läst igenom varenda ett av dem. Vi har också haft diskussioner med dem som har författat den här lagen och försökt utröna vad man har tagit till sig och vad man inte har tagit till sig.  Min uppfattning är nog att man har varit lyhörd och gjort vissa förändringar, inte alla förstås, men man har i alla fall gjort bedömningen.

    En dylik sådan sak är att man i och för sig på grund av ett skrivfel i den allmänna motiveringen där det verkade som man inte skulle ha krav på bygglov när det t.ex. gäller eldstäder och detta opponerade man sig mycket kraftigt emot och det är också korrigerat. Det var ett exempel.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Jag tror säkert att utskottet vid hörandena har fått ta del av olika åsikter och att man kanske inte har varit odelat positiv till det lagförslag som ligger. Jag tror att utskottsordförande också kan intyga att så är fallet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom

    Herr talman! Jag har reserverat mig mot finans- och näringsutskottet betänkande nr 16/2016-2017 över en revidering av plan- och bygglagen, landskapsregeringen lagförslag nr 20/2016-2017.

     Jag reserverar mig mot utskottets majoritet att godkänna aktuellt förslag till en revidering av plan- och bygglagen. Jag anser att lagförslaget har sådana brister att det borde genomgå en grundligare beredning. Såsom framgår i utskottets betänkande har flera felaktigheter framkommit. Vid hörandet i utskottet har likaså kritik riktats gentemot lagförslaget. Lagförslaget skulle vara betjänt av en ny beredning.

    Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagförslaget förkastas i sin helhet och jag begär omröstning.

    Talmannen

    Förslag om förkastande väcks i andra behandling.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Jag måste medge att den reaktion som ltl Lars Häggblom nu gör sig till tolk över, hade vi kanske mera - var och en av oss - då när vi inledde processen. Vi upptäckte en hel del saker som behövde justeras under processens gång. Jag tycker åtminstone, och de flesta i utskottet tror jag, att vi har kunnat klara av att hantera de felaktigheterna. Jag vågar påstå att lagförslaget nu är korrekt och bra. Sedan kan man alltid diskutera om det ska vara komplementbostäder eller annat men det är politik. Det torde vara korrekt såsom nu är utformat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Ärade ledamöter, jag vill inleda med att understöda ltl Lars Häggbloms reservation när det gäller att lagförslaget ska förkastas i sin helhet.

    Som det framgår ur betänkandet så var jag inte närvarande vid den sista och avgörande behandlingen, däremot var jag närvarande vid samtliga höranden.

    Det var en mycket intressant och märklig bild man då fick. Jag noterade att det är väldigt lika i de olika processerna. I början är det ministern, den här gången var det Fellman, som presenterar sin syn på det hela och då hörde vi också det som fru lantrådet sade häromdagen; man lyssnar, man har dialog, alla får säga sitt och allt låter väldigt, väldigt bra. Sedan kommer de andra hörandena och man får känslan om man överhuvudtaget har varit på samma möte. De nämner nog ingenting om dialog, lyssna och ta till sig osv. Tidigare hördes här att ingenting ändras och intresset att lämna in remissvar minskar.

    Som känt så får vi ju aldrig avslöja vad som sägs i sak och vem som säger något osv. Jag vet inte ens om det var i det här ärendet eller om det var i ett annat så därför kan jag säga en allmän kommentar som jag lade märke till en gång. En hörande sade; vi hade en träff, vi hade en dialog och många förslag kom fram. Regeringen sade att det här ska vi beakta osv. Vi frågade; blev det ändringar? Nog blev det väl kanske någon ändring, men om någon var till det bättre kan man undra. Så det är den dialogen vi har för tillfället och det är beklagligt.

    Jag vill som sagt var understöda ltl Lars Häggbloms reservation. Tack.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Igen när det gäller remissutlåtandena så är de viktiga. Vi ska förstås se till att de fortsätter att komma in, för att göra det så måste vi visa att vi tar dem på allvar och det tycker jag att man gör. När landskapsregeringen säger att man beaktar - man lovar att man ska beakta någonting - så är ju inte det samma sak som att lova att nu ska man göra precis just så som den här förslagsställaren tycker, utan det ingår i bedömningen också det förslaget. Antingen tar man det eller inte.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Absolut, ltl Silander, men jag tycker mig se en viss tendens. Man säger att man beaktar det, men sedan ser man vad som händer. Det gäller både det här ärendet och andra. Nu talar jag lite mera i allmänna termer även om det är ett ärende, men jag ville nu bara ventilera de tankarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund

    Herr talman! Jag ber bara att få understöda det av ltl Bert Häggbloms lagda förslaget.

    Talmannen

    Under diskussionen har ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Roger Nordlund, föreslagit att lagmotionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling i enlighet med arbetsordningen 76 §.

    Ärendets sakliga behandling avbryts därför, så att beslut kan fattas med anledning av ltl Bert Häggbloms förslag. 

    De som redan finns på talarlistan får möjlighet att uttala sig senare och ordet ges nu till dem som eventuellt vill uttala sig om det väckta förslaget. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Den som omfattar att finans- och näringsutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja; den som röstar för att lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

    Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat att betänkandet ligger till grund för ärendets fortsatta behandling.

    Diskussionen fortsätter. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.