Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 19 december 2006 kl. 13.00.  

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Fredrik Lindqvist, vtm Viveka Eriksson, ltl Sune Mattsson och ltl Mats Perämaa).

    26 lagtingsledamöter närvarande.

    Om befrielse från dagens plenum anhåller vtm Viveka Eriksson på grund av sjukdom samt ltl Sune Mattsson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

     

     

    Föredras för första behandling ärende nr 1:

     

    Finansutskottets betänkande nr 4/2006-2007 om införande av ett allmänt avdrag vid kommunalbeskattningen. (FR 5/2006-2007).

     

    Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

     

    Ltl Gun Carlson:

    Fru talman!

    Finansutskottet har behandlat framställningen från Ålands landskapsregering med förslag om att ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten skulle införas i kommunalbeskattningen. Dessutom föreslår man också ett kompensationssystem för att inte kommunerna skall drabbas negativt av avdraget.

     

    Finansutskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med några mindre ändringar. Dessutom inför finansutskottet ett nytt andra moment i 7a § i landskapslagen om kommunalskatten för landskapet Åland.

     

    När utskottet har gått igenom lagförslaget har vi kunnat konstatera att landskapsregeringen själv anser att den förda ekonomiska politiken ger utrymme för ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten. Det är säkert på det sättet också, men ändå vill utskottet erinra om att det har också skett en del förändringar i den allmänna konjunkturen med större skattegottgörelser osv. Grunden är den riktiga, dvs. att det finns en sådan ekonomisk möjlighet i dag i landskapet att man föreslår avdraget med kompensation.

     

    Utskottet har också under behandlingens gång erfarit att skattemyndigheterna kommer att beakta avdraget i skattekorten för förskottsinnehållningen som sänds ut till de skattskyldiga i början av år 2007. Det här är en praktisk grej som man har beslutat från skattemyndighetshåll; det är inte landskapsregeringen som har drivit på det.

     

    Det avdrag som man nu föreslår från landskapsregeringen skall vara proportionellt i förhållande till en fysisk persons beskattningsbara förvärvsinkomst. Det innebär att den som har en större beskattningsbar inkomst får dra av ett större belopp, eftersom det är 5 procent rätt igenom. Detta är i enlighet med den beskattningsmodell som i dag tillämpas för kommunalskatten överlag. Skulle man gradera avdraget enligt någon form av progressivitet skulle det förutsätta speciellt framtagna dataprogram för ändamålet. En sådan modell skulle därför medföra tilläggskostnader för landskapsregeringen. I dag finns det ett avtal mellan landskapsregeringen och skattemyndigheterna som går ut på att landskapsregeringen betalar 200.000 euro per år för de åländska skatterna. Det här grundar sig på en överenskommelse och förordning som finns;i 2 § i överenskommelseförordningen finns ett andra moment som för det första säger att kommunen betalar enligt kommunerna i riket och för det andra säger man att landskapsregeringen ansvarar för särdrag i den åländska beskattningen. Det är alltså det som man betalar 200.000 euro per år och det är också överenskommet att det blir 200.000 euro för 2007, även om man inför det nya avdraget. Det nya avdraget kostar alltså inte mera i den form som nu är föreslaget, men skulle man göra någon annan konstruktion blir det större kostnader.

     

    Landskapsregeringen föreslår också att kommunerna skall kompenseras för det inkomstbortfall i form av minskade skatteintäkter som avdraget innebär. Det här är bra för kommunerna. Förra gången avdraget fanns så fanns inte den här kompensationen och det upplevde många kommuner som negativt. Utskottet anser att modellen för kompensation som man anger i förslaget är bra och det bästa med det är att det förs in utan koppling till det existerande landskapsandelssystemet. Utskottet anser också att förskottet på kompensationen skall ges ut så tidigt som möjligt i början av respektive kalenderår. Vi vet att den slutliga avräkningen blir i efterhand.

     

    Det som man också säger från landskapsregeringen i framställningen är att det här inte har några speciella konsekvenser vare sig för ekonomin eller för jämställdhet. När det gäller ekonomin har vi kunnat konstatera att det har negativa konsekvenser för församlingarna. Vi har också fört en diskussion och efterhört hur det kommer att drabba församlingarna. Det visar sig att totalt kommer de åländska församlingarnas inkomster från skatteintäkter att minska med ungefär 250.000 euro per år. Det här är en kännbar inkomst för församlingarna och kan naturligtvis leda till att en del församlingar kanske inte kan fullfölja den verksamhet som de i dag har. Jag tycker att det är viktigt att här komma ihåg att många församlingar har många uppgifter som egentligen inte nödvändigtvis hör till församlingen men som man har åtagit sig och då tänker jag speciellt på många församlingar som har olika barngrupper, det finns församlingar som har grupper för ungdomsarbete, förutom skriftskoleverksamhet och det finns många församlingar som ägnar sig åt äldreomsorg i olika sammanhang. Man kan bara fundera över hur det här kommer att slå när inkomsterna minskar. Samtidigt vet vi att församlingarna också har fått ett större ansvar i dag när det gäller begravningsansvaret. Det finns en lag om begravningar som gör att alla församlingar i dag fungerar som allmänna begravningsplatser även för kommunmedlemmar som inte är medlemmar i församlingen. Sådana här begravningar ökar i antal; det blir allt vanligare att man hör till en annan religion än den evangelisk-lutherska, men de skall också alla begravas på de åländska begravningsplatserna.

     

    När man tog lagen 2003 – vi har ingen behörighet när det gäller kyrkolagen – sade man också att det här skulle kompenseras på något sätt, men det har ännu inte gjorts från riksdagen och vi har heller ingen behörighet här. Vi har nog i utskottet diskuterat möjligheten om landskapsregeringen skulle kunna kompensera detta till församlingarna, men vi har inte funnit någon möjlighet, så därför har vi lämnat det utanför. Det är väl sådant här som församlingarnas representanter i stiftssammanhang får lov att ägna sig åt.

     

    Utskottet har också tittat på de jämställdhetsmässiga aspekterna på förslaget och kommit till att man kan se att det har påverkat jämställdheten av den anledningen att kvinnolönerna i allmänhet är lägre än manslöner; vi har den kända situationen att när män tjänar 1 euro så tjänar kvinnor 82 cent. Trots det vill från utskottet erinra om att det här administreras på samma sätt som kommunalskatten i övrigt och förslaget till avdrag skall också gå generellt på samma sätt, men vi vill ändå påpeka att det har viss betydelse för jämställdhetskonsekvenserna.

     

    Jag vill till sista påminna om att det nya andra moment som är infört i 7a § i landskapslagen om ändring av kommunalskatten för landskapet Åland lyder: ”Med förvärvsinkomst avses i första momentet nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen efter att alla avdrag vid kommunalbeskattningen, förutom grundavdraget, har gjorts.” Det här är ett förslag från utskottet. I övrigt föreslår utskottet att lagtinget antar det andra lagförslaget i framställningen utan ändringar och det första lagförslaget enligt det jag just läste upp. Till betänkandet har fogats en reservation.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom:

    Fru talman!

    Det brukar vanligtvis bli mycket debatt om kommunalskatteavdrag. Nu har landskapsregeringen för lagtinget föreslagit att på nytt införa det allmänna avdraget om 5 procent från förvärvsinkomsten från 2007 och det motsvarar då det avdrag som fanns 1999-2003. Det skiljer är att landskapet nu skall kompensera kommunerna för förlusten av skatteintäkterna. Ålänningarna är goda skattebetalare och landskapsregeringen vill ge tillbaka en del av den uppburna skatten till de medborgare som har förvärvsinkomst i proportion till en persons beskattningsbara förvärvsinkomst.

     

    Vår grupp uppfattar det här förslaget mera som en skatteåterbäring, så den socialdemokratiska gruppen kommer att stöda förslaget. De ålänningar som har höga förvärvsinkomster och betalar mycket skatt bidrar i stor utsträckning till den fantastiska välfärd som Åland har i dag som alla som bor och lever på Åland får ta del av.

     

    I remissdebatten framkom saker som finansutskottet har uppmärksammat, nämligen jämställdhetsaspekterna och de ekonomiska konsekvenserna för församlingarna på Åland som ordföranden redogjorde för. Finansutskottet har också fördjupat sig i de här sakerna. Finansutskottet har erfarit att inkomstminskningarna för församlingarna faktiskt är ganska kännbara, speciellt för små församlingar och att det kan ha konsekvenser för kommuninvånarna. Som ordföranden i finansutskottet redan sade gör församlingarna ett fantastiskt arbete för socialt umgänge bland barn, unga och medelålders och äldre, pojkar och flickor samt män och kvinnor. Det kan man egentligen inte bortse från, inte minst då det gäller intresse för sång och musik som fritidssysselsättning. Det kanske ändå på sikt betyder att det kan uppkomma kommunala utgifter för den verksamheten för det är ändå så att de som arbetar inom församlingarna med olika grupper och sysselsättningar inte längre gör det oavlönat och bara av själ och hjärta utan det är ofta så att församlingarna också måste ha anställda som åtar sig sådana här uppgifter

     

    Landskapsregeringen säger i framställningen att avdraget inte har konsekvenser för jämställdheten, och det kan man säkert ha delade meningar om, men utskottet har tittat på frågorna och konstaterat att landskapsregeringen inte har haft några fördelningspolitiska syften med framställningen, men det är det som landskapsregeringen kanske borde ha sagt. Man kan konstatera att om man skulle se på detta ur en fördelningspolitisk aspekt så blir det de som har förtjänat mycket, har en bra förvärvsinkomst och betalar mycket skatt som också får en ekonomisk nytta av avdraget. Så ärliga skall vi nog vara, men det har, som sagt inte varit någon fördelningspolitisk åtgärd utan det har varit mera att betrakta som en skatteåterbäring på grund av att det går bra för Åland. Socialdemokraterna har inte till den här delen mera att tillägga.

     

    Ltl Katrin Sjögren:

    Fru talman! Det finns en värld utanför Marhällan och Skiftet. Följer man den ekonomiska debatten som förs i press och övriga medier kan man som både intresserad av lokala samhällsfrågor och globala frågor konstatera att det finns flera positiva ekonomiska trender.

     

    I år gick Nobels fredspris till grundaren av Grameen Bank i Bangladesh Mohammad Yunus. Hans övertygelse är att i varje människa bor det en entreprenör. Genom sina geniala mikrolån har han genom business med ett lokalt engagemang förändrat livet för miljontals människor. I senaste numret av Veckans Affärer ägnar man hela numret åt business och miljö. Man frågar sig om det finns en grön kapitalism.

     

    Globaliseringen är ett ord i var mans mun, men FN:s generalsekreterare Kofi Annan tillsammans med sin chefsekonom Jeffrey Sachs anser att ”Den största utmaningen vi står inför i dag är att garantera att globaliseringen blir en positiv kraft för alla världens människor i stället för att lämna miljarder bakom sig i elände. En allomfattande globalisering måste byggas på marknaden. Men marknadskrafterna ensamma kommer inte att uppnå det. Det krävs en större ansträngning för att skapa en delad framtid som baseras på vår gemensamma mänsklighet i alla dess former.”  Hand i hand med globaliseringen skall naturligtvis FN:s millenniemål gå. Fattigdom och hunger skall halveras till 2015, alla barn skall gå i grundskolan, jämställdheten skall öka och kvinnors ställning stärkas etc. etc.

     

    En nyskapande ekonomisk diskussion förs också av politiker i både Stockholm och Helsingfors. Finlands samregering center, sossar och Svenska folkpartiet diskuterar skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare kontra en sänkning av matmomsen. I Sverige har moderaterna lämnat sin högerkonservativa inställning att sänka skatterna främst för höginkomsttagare till att genomföra skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Hufvudstadsbladet refererar i förra veckan till en rapport från statistikcentralen. Statistikcentralen konstaterar att för den tiondel som har de lägsta inkomsterna har den reella inkomsten stigit med bara 10 procent, medan den har stigit med 60 procent för den tiondedel som har de högsta inkomsterna.

     

    Det finns en värld utanför Marhällan och Skiftet. Man skulle önska att landskapsregeringen och majoriteten lyfte blicken.

     

    Fru talman!  Landskapsregeringen och majoriteten vidhåller att det allmänna avdraget är det bästa för Åland och ålänningarna. Finansutskottet konstaterar att landskapsregeringens framställning inte har haft några fördelningspolitiska syften och att det föreslagna avdraget vare sig när det gäller att utjämna löneklyftorna generellt eller med hänsyn till löneskillnader som beror på kön. Utskottet konstaterar att män generellt kommer att vinna mer på förslaget eftersom män generellt tjänar mer. Framställningen saknar därför inte jämställdhetsmässiga aspekter. Utskottet fortsätter: ”Med tanke på att deti jämställdhetsarbetet är viktigt att uppmärksamma och synliggöra resultatet av beslut som innebär att män vinner mer än kvinnor på en åtgärd hade det funnits skäl att redovisa dessa konsekvenser i framställningen.” – Landskapsregeringen får svidande kritik av finansutskottet.

    När det gäller att beakta jämställdheten innehåller landskapsregeringens framställning om det maritima kulturarvet mer om jämställdhet än landskapsregeringens framställning om det allmänna avdraget. Hur är detta möjligt? Liberalerna har ett annat förslag som framförts i finansutskottet, ett modifierat förslag av det första vi lade fram i remissdebatten:

    Liberalernas förslag går ut på att man gör ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten, dock så att avdraget är minst 150 euro och högst 400 euro. Avdraget görs sedan alla andra avdrag vid kommunalbeskattningen har gjorts men innan grundavdraget görs. Med landskapsregeringens förslag, som majoriteten omfattar, kommer en låginkomsttagare att få ett avdrag på 20-30 euro på årsbasis.

     

    Tillväxtekonomins mest utpräglade drag är inte en stegrad konsumtion utan en ständig förändring av konsumtionen, ofta till det bättre. Liberalernas förslag skulle gynna låg- och medelinkomsttagarna och skulle högst antagligen ha konsekvenser för hela samhällsekonomin samt för småföretagandet. Konkret skulle det kanske innebära att man besöker tandläkaren eller att man handlar vinterhalare och kängor till barnen av något bättre kvalitet.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Fru talman! Man kan se väldigt olika på det avdrag som nu föreslås införas här. Från Frisinnad Samverkans sida ser vi det som en generell sänkning av det skatteuttag som vi i dag har på medborgarna, ett femprocentigt avdrag som gör att våra medborgare får mera att röra sig med. Vi tycks vara någorlunda överens om att det är viktigt att föra in pengarna. Vad gäller synen på hur det här skall göras tycker vi för vår del att det är viktigt att det finns en morot att faktiskt vara med och tjäna in pengar till den gemensamma välfärden, och det tycker vi att man får genom att man gör avdraget generellt 5 procent så att alla som är med och betalar skatt också får tillbaka på det som de nu har varit med och betalat för. Om man nu tycker från liberalt håll att progressiviteten är så besvärlig så antar jag att vi får förvänta oss att vi får ett förslag om progressiv kommunalskatt från liberalt håll småningom också!

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Handen på hjärtat, vtm Johan Ehn, det är väldigt få som kan styra över sin egen arbetstid!  Jag pratar om lärare, jag pratar om sjukskötare, jag pratar om bankfunktionärer, affärsbiträden. Jobbar man heltid är det väldigt svårt att styra över sin egen arbetstid. För en låg- och medelinkomsttagare som jobbar övertid blir vinsterna trots allt marginella. Jag tycker också att landskapsregeringen och majoriteten har lite svårt med trovärdigheten när man pratar om morötter och att det skall löna sig att arbeta. Vi kommer ihåg att landskapsregeringen och majoriteten har dragit Tehy, sjukskötarfacket, inför domstol för att man inte skulle få betalt för övertid, så trovärdigheten är inte riktigt klockren där.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Fru talman!

    Alla som jobbar övertid eller som jobbar extra på något sätt får en vinst av att vi inför ett allmänt avdrag på 5 procent som kommer på toppen av det som man redan nu kan dra av. Vad gäller trovärdigheten noterar jag att jag fortsättningsvis inte fick något svar på det. Ser man det här som ett stort problem, vilket liberalerna nu tycks göra, att låg- och medelinkomsttagarna får för lite kvar i plånboken, är det alltså på det sättet att vi småningom kommer att få ett förslag som bygger på att all beskattning kommer att bli progressiv. Vi skall komma ihåg att den största delen av beskattningen i dag ligger faktiskt hos kommunerna och den är inte progressiv, den är lika för alla. Och om problemet är så stort som ltl Katrin Sjögren beskriver så antar jag att det som är följande steg i den nya liberala politiken är att införa en progressivitet också i den kommunala beskattningen. Det skall faktiskt bli intressant att se!

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Nu skall vtm Johan Ehn inte göra egenhändiga konstruktioner! Jag pratar om en helhetssyn. Vi har från liberalernas sida hela vägen fört en annan linje. Linjen från Frisinnad Samverkan är också klar – det har vi alla kunnat läsa i tidningarna, det har stått att man från Frisinnad Samverkan vill föra de välbeställdas och rikas röst.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Det var ett intressant anförande, en intressant parallell till Nobelpristagaren Mohammad Yunus som i ett anförande på en Sida-konferens i Stockholm nyligen sade att alla människor är entreprenörer bara man släpper loss dem. Och för att släppa loss en människa som entreprenör måste det finnas en morot att också kunna bli rik på det man gör. Det skall inte vara fult att bli rik, man skall inte komma till glastak om man lyckas här i livet utan många entreprenörer som lyckas drar många andra med sig i välfärden och varför skall man då straffa dem med att ha ett tak när det gäller det allmänna avdraget. Om jag får komma tillbaka till det som saken berör så tycker jag att man skall ge lika åt alla, man skall också tänka att man kan vara solidarisk mot höginkomsttagarna som bär upp oss medel- och låginkomsttagare när det gäller välfärdssystemet. Jag understöder alltså landskapsregeringens förslag. Jag kommer att återkomma till det i mitt anförande också.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Inte är det fult att tjäna pengar, det tror jag aldrig att någon har sagt! Skattebasen i vårt samhälle är trots allt medelinkomsttagarna. Har man ett eget företag och är entreprenör så har man inte dessa enorma löneinkomster som vi pratar om här, utan då finns det andra sätt som man deklarerar sin inkomst på. Visst, det skall löna sig att jobba, där tror jag att vi är eniga, men man måste kunna ha en litet större helhetssyn på den här frågan, anser vi från liberalerna i alla fall.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Till det kan man säga att till den delen det här berör skattebasen handlar det om kommunernas skatteinkomster och i kommunerna är det väldigt viktigt att det finns folk som har förvärvsarbete och betalar kommunalskatt. Det är den huvudsakliga finansieringen för kommunerna. Det här avdraget – med 5 procent över hela linjen – gynnar dem som är höginkomsttagare i kommunen: företagare som väljer att ta lön och tjänstemän och direktörer som har hög inkomst. Om man ser på kommunernas skattebas är det faktiskt så att också där är det några få individer som betalar väldigt mycket skatt som gör att vi andra kan betala mindre skatt; procentuellt sett får vi medelinkomsttagare och också låginkomsttagare lägre skatt tack vare att de står för en så pass stor del. Därför tycker jag också man kan vara solidarisk på det sättet att man i kommunalbeskattningen har ett avdrag om 5 procent över hela linjen.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Ltl Katrin Sjögren sade att majoriteten tycker att det här är det bästa för Åland. Jag måste säga, att jag är inte alls övertygad om att avdraget är det bästa för Åland utan det är nu en del i det ekonomiska kommunala avdraget som finns. Det finns säkert många, många andra lösningar som är mycket bättre, men dem har vi inte diskuterat i utskottet. När man ser till löneklyftorna mellan kvinnor och män är jag inte säker på att den modell som liberalerna presenterar skulle minska just löneklyftorna mellan kvinnor och män. Det kan göra så att den disponibla inkomsten under en begränsad tid, så länge lagen är i kraft, kan öka, men löneklyftorna mellan kvinnor och män förändras inte av det utan risken är snarare att de permanentas.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Där är vi nog eniga. Man skall nog göra mer för att aktivt minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det förslag som landskapsregeringen och majoriteten ställer cementerar absolut dessa förhållanden. Här skulle det ha funnits en möjlighet att bedriva en aktiv och modern finanspolitik, men det tog man inte från majoritetens sida. Beträffande socialdemokraternas medverkan i detta, så en säker vänstersväng kan man absolut inte säga att det är!

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Ja, ltl Katrin Sjögren, jag kan bara upplysa liberalerna om att när detta togs bort 2003 och när liberalerna satt i regeringen så var socialdemokraterna emot det!

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Jag vet att socialdemokraterna har varit nästan som en svängdörr i den här frågan. Man har varit för och man har varit mot, så det känner jag till!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Vi hörde att det här skulle ses som en svidande kritik mot landskapsregeringens förslag. Nej, det är det inte! Det utskottet gjorde i sitt arbete var att man konstaterade att landskapsregeringen inte hade övervägt några jämställdhetskonsekvenser och vi pekade på att det alltid är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt resonerade om bakgrunden till det. Vi också konstatera att det aldrig har varit landskapsregeringens avsikt att rätta till de bakomliggande orsakerna utan att det här skulle bli ett rättvist system, eftersom vi har en kommunalskatt i dag som är proportionell, där man betalar en viss procent av sin lön; oberoende om den är 10.000 eller 100.000 euro per år betalar man samma. Avdraget följer samma proportionalitet, dvs. 5 procent för alla, så det är ett rättvist system.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman! Jag vill påminna om att i liberalernas förslag finns det också en progressivitet. Det kan hända att vi läser finansutskottets utlåtande på olika sätt, men jag har läst det ett par gånger nu och min uppfattning är att kritiken är svidande.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Det är inte utskottets avsikt utan det är utskottets avsikt att visa på att landskapsregeringen kunde ha tänkt igenom konsekvenserna. Det blir lite slentrian när man beskriver olika lagförslags jämställdhets- och miljökonsekvenser osv. Här var det lite på det sättet. Jag tycker nog att liberalerna föreslår en progressivitet i kommunalbeskattning medan vi håller kvar det proportionella systemet som det har varit länge och som det fortsätter i och med det här förslaget till avdrag.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Jag vill än en gång upprepa det jag sade i mitt anförande, att landskapsregeringens framställning som behandlar det maritima kulturarvet innehöll flera meningar om jämställdhet än vad framställningen om det allmänna avdraget gör, där vi pratar om ekonomi och är ett förslag som har samhällsekonomiska konsekvenser samt ekonomiska konsekvenser för ålänningarna. Jag tycker att det är märkligt.

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Från centerns sida tycker vi att förslaget med en generell skattesänkning är är alldeles utomordentligt. I den reservation som har framförts av liberalerna däremot finns det frågetecken och vissa komplikationer. Jag hinner inte gå in på allting här i repliken, men om ltl Katrin Sjögren kunde berätta hur ni har tänkt er kostnaderna för administrationen av systemet. Nu finns det en färdig modell för det som skattestyrelsen har. Vad kommer det att kosta att göra det på det sättet som ni har tänkt? En annan fråga är rättssäkerheten som liberalerna alltid tycker att är så viktig. När skall skatten slutligt bestämmas? Är det den preliminära skatten eller är det vid slutlig skatt? Det framgår inte av er reservation. Det skulle vara intressant att få lite mera stoff.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Liberalerna har skrivit i sin reservation att landskapslagen om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland 7a § skulle ersättas med följande text: ”En skattskyldig fysisk person har rätt att vid kommunalbeskattningen göra ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten, dock så att avdraget är minst 150 euro och högst 400 euro. Avdraget görs sedan alla andra avdrag vid kommunalbeskattningen har gjorts men innan grundavdraget görs.”

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Jag tycker inte att det där var ett svar på min fråga, men jag kan gå till den andra frågan och se om jag kan få ett svar på den. Det gäller de administrativa kostnaderna för att införa ett sådant här system. Vi har nu ett system för det femprocentiga avdraget som vi redan tidigare har haft och det här skulle innebära att man måste förändra i skattestyrelsens datasystem osv. Det kommer säkert att kosta någonting. Har ni tittat på vad det kan innebära?

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Nej, jag vet inte vad det skulle kosta att ändra i skattestyrelsens datasystem, men jag tror att det är överkomliga kostnader. Jag kan inte tänka mig att det är så där alldeles blodiga summor, men det känner jag inte till.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vtm Johan Ehn:

    Fru talman!

    Från Frisinnad Samverkans sida kan vi med glädje konstatera att finansutskottet har föreslagit ett godkännande av förslaget om införande av ett allmänt avdrag med stor majoritet. Vi ser att avdraget kommer att inverka mycket positivt på den åländska samhällsekonomin. Vi tror på att vi måste ha ett skattesystem som i så hög utsträckning som möjligt är ett system som uppmuntrar till arbete och som ger människor möjlighet att utvecklas och att jobba på det sätt som de själva vill. Vi skall komma ihåg att grunden för att vi överhuvudtaget skall kunna ha den välfärd som vi har i dag är att det finns människor som jobbar och betalar skatt på det. Och för att folk skall vara villiga till den typen av arbete måste det också kännas att det lönar sig; annars finns inget motiv till att fortsätta att jobba väldigt hårt med det man kanske i övrigt tror på också.

     

    Ltl Katrin Sjögren gjorde en tolkning av någonting hon hade läst i tidningen om att Frisinnad Samverkan enbart för de välbeställdas och rikas talan! Jag vet inte riktigt var hon har läst det eller på vilka grunder hon lyfter upp den biten. Från vår sida har vi sagt att vi för också deras talan. Ltl Katrin Sjögren var också inne på att ha en helhetssyn på samhället. Jo, det är precis det vi försöker ha! Helhetssynen bygger på att vi måste ha ett system som träder till när man har problem eller när man har en inkomst som inte räcker till. Då skall ett välfärdssystem träda till för att se till att man inte ramlar igenom; det skall fungera som en studsmatta som får en att landa relativt mjukt men som så småningom får en att också ta sig vidare upp igen och stå på egna ben. För att vi skall kunna ha det krävs det att vi har människor som jobbar och betalar skatt. Det tycker jag är en helhets syn, och på vilket sätt vi då skulle enbart stå för de välbeställda och de rika har jag mycket svårt att förstå.

     

    Jag vill än en gång tacka finansutskottet för det betänkande som nu ligger på vårt bord och jag hoppas att vi inom en snar framtid skall få se att det allmänna avdraget återinförs här på Åland.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Jag skall informera vtm Johan Ehn att jag har läst lokalpressen, både Nya Åland och Ålandstidningen. Det var därifrån jag fick mina uppgifter.

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Fru talman!

    Jag får rekommendera ltl Katrin Sjögren att läsa det en gång till så kanske man kan konstatera att i de två reportage som finns där om den frisinnade politiken så beskrivs den ganska tydligt, där vi säger att vi också för en politik som skall gynna välbeställda och rika. Men det är klart vill liberalerna föra en politik som skall syfta till att föra någon åt sidan i stället för att jobba för helheten så är det fint för mig – det är inte frisinnad politik.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Ingalunda vill liberalerna föra någon politik som skjuter någon åt sidan. Det är bara påhitt och hjärnspöken, vtm Johan Ehn. Jag skall läsa det en gång till, jag har klipp ut det.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Fru talman!

    Det är bra för jag tror att precis på samma sätt som ltl Katrin Sjögren tycker att undertecknad ser hjärnspöken så kanske det kan vara på samma sätt vad gäller den tolkning som ltl Katrin Sjögren har gjort av de frisinnade uttalandena.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Danne Sundman:

    Talman!

    Det allmänna skatteavdraget som nu återinförs är, som jag sade i remissen, från början en obunden idé som första gången genomfördes under perioden 1995-99. Vi tycker förstås att det är bra att finansutskottet har kommit fram till det att skall återinföras. Vi var också emot att ta bort det i likhet med socialdemokraterna 2003 när det togs bort. Idén är att det skall vara ett slags skatteåterbäring. Vi vet alla vårt ekonomiska system och det som vi skall flitpeng, den del av skatterna som går över en viss procent som kommer som en extra premie tillbaka till Åland. Vi har ansett att man på sikt borde dela ut hela flitpengen. Man borde hur som helst inte leva på den och belasta den med driftskostnader som sedan kan vara svåra att ta hand om den skulle utgå. Det är bättre att ge den tillbaka till Ålands folk, skattebetalarna, som har tjänat in den.

     

    Ett samhälle skall inte beskatta sina medborgare mer än nödvändigt och det kan man väl säga att vi gör i dag eftersom vi har överskott i ekonomin. Förutom det är det aldrig bra att politiker har för mycket pengar, för då gör de bara en sak, nämligen ”av med dom”. Det kan komma svårare tider och då är det bättre att ha delat ut dem till folket, att man inte har byggt sig för stor kostym. Det är bättre att ha lite tight kostym som just och just går fast – om ni förstår vad jag menar, så kanske det sporrar till att slimma samhällsapparaten.

    När det gäller liberalernas idé så visst måste man säga att den är smart, det tycker jag, men det är mer på ett matematisk-akademiskt plan. Politiskt är den för det första inte särskilt liberal, om man skall ha någon sorts uppfattning om den liberala ideologin. Det här med inslag av vad man kunde kalla ett platt avdrag har Obunden Samling föreslagit att man skulle göra, inte som ett avdrag men som ett tillägg till pensionärer med låg inkomst, just den gruppen är en stor grupp i det åländska samhället som har väldigt låga inkomster. Men det är kanske svårt att göra det genom ett skatteavdrag, det är bättre att göra det typ ett Ålandstillägg, att man ger en summa pengar till sådana som har låg pension på vissa villkor. Där tror vi alltså att det är bättre med sådana idéer. Skatteavdraget skall vara 5 procent till alla och man skall, som jag sade i en replik, också kunna tjäna pengar utan att det skall straffas från samhällets sida.

     

    Ltl Katrin Sjögren var mycket förtjänst fullt inne på en parallell till Nobels fredspristagare Mohammad Yusun som, som jag också sade i en replik, på en Sida-konferens i Stockholm sade att alla människor är entreprenörer, men man släpps inte fram. Han har ett sätt att släppa fram entreprenörer och jag tror att samhället ofta har sådana system som bromsar potentiella entreprenörer. Om man ser på det system vi har i Norden med mycket byråkrati och höga skatter så är det nog många entreprenörsförmågor som får ge upp. Just den här lagstiftningen en åtgärd som ger mer tillbaka, som ger folk större möjligheter att ha sin egen frihet, få tjäna sina pengar och bestämma själv vad man gör med dem. Varje sådant steg gynnar entreprenörskap, så den här framställningen gynnar absolut entreprenörskap.

     

    Sedan kommer man alltid, talman, in på diskussioner om låginkomsttagare, medelinkomsttagare och höginkomsttagare, de tre grupper vi delar in befolkningen i. Man talar ofta om solidaritet och då menar man solidaritet med dem som är fattiga, sjuka och svaga eller en kombination av det. Men jag skulle vilja vända på solidaritetsbegreppet och prata om solidaritet med höginkomsttagare, med företagsledare, med entreprenörer som har lyckats, med de faktiskt ganska få på Åland som ändå står för en stor del av den åländska framgången: inom rederinäringen, inom den landbaserade industrin osv. Det är några få personer som tack vare idogt entreprenörskap har byggt upp stora företag, stora organisationer som ger många familjer sin försörjning. Det talas ofta om avundsjuka och jag har sagt det förut, att inte skall man vara avundsjuk på dessa personer utan, tvärtom, man skall vara glad att man inte är i deras situation. Tänk vilket ansvar de har när enskilda beslut kan få ödesdigra konsekvenser för flera hundra människor, samtidigt som de inte kan sova i flera sängar, de kan inte äta sig mätta flera gånger per dag än vad vi kan som är låg- och medelinkomsttagare, så jag tycker att någon gång kan man vara solidarisk också med dessa personer som de facto står för en stor insats i samhället, tillsammans med alla andra som sedan jobbar på deras företag och på alla olika nivåer.

     

    I juletid pratar jag gärna om solidaritet och också solidaritet med dem som förtjänar mycket pengar och faktiskt är värda det och också är värda ett större skatteavdrag. God jul!

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Ltl Danne Sundman säger att liberalernas förslag inte var speciellt liberalt, men det är det visst det! Det är socialliberalt. Ltl Danne Sundmans definition på liberal tror jag mera lutar mot det nyliberala hållet.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Därom tvista de lärda! Vad liberal ideologi är skall vi nog inte ge oss in i diskussion på här. Men det finns ganska mycket intressanta diskussioner kring det, särskilt på en av de åländska bloggarna som jag brukar följa och jag rekommenderar alla att följa den. Det är en ekonomiestuderande, får man väl kalla honom, så håller bloggen och där diskuterats detta ofta.

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Fru talman!

    Tänk vilket ansvar företagsledarna har, säger ltl Danne Sundman! Det är helt sant, men tänk vilket ansvar Ålands lagting har. Vi stiftar lagarna som kan ha konsekvenser, och dåliga konsekvenser, för hundratals ålänningar. När det gäller att gynna företagande och näringslivet så är det genom vettiga lagförslag, genom att ha infrastruktur och också att genom en obunden käpphäst minska byråkratin, så visst finns det mycket att göra för företagarna.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Visst är det så och jag tror att liberalerna och vi är många gånger överens om de åtgärder som behövs. När det gäller det här så är det faktiskt så att 65 procent av befolkningen jobbar i privata företag som ofta har byggts upp och utvecklats av entreprenörer och som tack för det får en litet högre inkomst. Då tycker jag att man i möjligaste mån skall uppskatta det från samhällets sida, även om man inte helt kan släppa beskattningssystemet löst till den delen, men man måste från samhällets sida bygga sådana system som också uppmuntrar nya entreprenörer att komma till att man ser att man får ta del av framgången som man bygger upp genom ofta väldigt idogt arbete dygnet runt i den tid i livet där man kanske i övrigt också har som mest att göra, så man måste också kunna visa solidaritet med dessa människor.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Ltl Danne Sundman var inne på frågan om det är liberal ideologi att föreslå någonting sådant här och anförde de obundnas ståndpunkter. Vi skall komma ihåg att de obundna har i budget föreslagit 500.000 euro för att införa ett Ålandstillägg för folkpensionärer eller åtminstone för utsatta pensionärer. Jag sympatiserar med den åtgärden, men det är de facto att ta från höginkomsttagarna eller åtminstone från människor med högre inkomster och ge till dem som har lägre inkomster. Ltl Danne Sundman ifrågasätter alltså våra fördelningspolitiska åtgärder som de facto är en motsvarande åtgärd till den som de obundna har lagt. Kanske vi kan få höra ett förtydligande på det här område!

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Det skall ltl Mats Perämaa få. För det första utger jag mig inte för att vara liberal och för det andra sade jag i mitt anförande att när det gäller ett skatteavdrag som har som syfte att återföra inbetalda skatter jämnt över hela linjen, då skall det vara 5 procent åt alla. Till vissa delar är liberalernas förslag smart, men när det gäller s.k. platta åtgärder som gynnar en viss grupp är det bättre att göra som vi har föreslagit och också gå specifikt på dem som är pensionärer, tycker vi och därför har vi föreslagit det. De som är pensionärer med låg pension har ofta jobbat hela livet, gjort en stor insats för det åländska samhället och så har de av olika orsaker inte fått så hög pension, kanske det är kvinnor som har varit mycket hemma osv. Pensionerna är för många väldigt låga och därför vill vi göra en insats som gynnar en speciell grupp, men vi tar gärna stöd av andra partier i vår politik.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Nej, ltl Danne Sundman utger sig inte för att vara liberal men i vissa sammanhang nog för att vara marknadsliberal och i vissa fall utger sig obundna för att ha sociala värderingar, och det hade man de facto i förslaget med ett Ålandstillägg till pensionärer. I den i den här frågan väljer man en annan linje, men det står de obundna fritt fram. Vi försöker ha de sociala värderingarna inbakade i vårt agerande jämsides med de marknadsmässiga aspekterna. Det finns ingenting svart eller vitt, man kan inte välja exakt det ena eller det andra utan sanningen blir någonstans mitt i och vi utger oss för att vara ett mittenparti.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Om man läser lagtingsordningens 9 § skall en lagtingsledamot agera såsom rätt och sanning bjuder och man är inte bunden av några andra föreskrifter, så det står var och en fritt att ha sin uppfattning i sakfrågor. Det är just konkreta sakfrågor som Obunden Samling jobbar med och det här är två för oss viktiga sakfrågor, dels att dela ut en del av flitpengen till skattebetalarna och dels att gynna pensionärer med lägst inkomst.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Mats Perämaa:

    Fru talman!

    Som fortsättning på det tidigare anförandet ger vårt förslag just möjligheter för också folkpensionärer att få något mera inkomster. Den frågan tycks de obundna värna om, åtminstone ibland.

     

    Jag tänker vara kort i det här sammanhanget. Ltl Katrin Sjögren har redan hållit ett anförande för vår del. Jag skall bara avisera att vi skall ta min reservation till omröstning i samband med senare behandlingar.

     

    Vad gäller kostnaderna för att införa ett system i enlighet med vad vi föreslår så är det sant att under utskottsbehandlingen kunde vi erfara att om man nu skulle ändra systemet kan detta medföra tilläggskostnader, men ingen vet hur mycket. Vi skall komma ihåg att skattemyndigheten har vävt in förslaget om ett allmänt avdrag på 5 procent i sin behandling av skatteuppbörden för nästa år. Kostnaden för hela uppbörden uppgavs vara 200.000 euro för landskapet. Skulle man då införa ett nytt programsystem i enlighet med någonting annat – då hade vi inte avgett vårt exakta förslag ännu – så kunde det medföra tilläggskostnader i någon mån, men det här är fråga om vissa programändringar. Det är knappast fråga om så hemskt mycket arbete, så något uttryck för att det skulle kosta väldigt mycket anser jag att vi inte fick i samband med hörandet i finansutskottet, men kostnader i någon mån. Ibland kan politik också kosta lite grand. Vi måste ha rättigheten att värdera fördelningspolitiken, värdera våra ställningstaganden på det viset att det sedan i praktiskt utförande kanske ibland kostar någon tusen euro mera. De facto finns det väldigt många personer också på Åland som har det rätt knapert ställt, åtminstone vi vill värna om deras situation.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Jag kan inte hålla med om att jag har uppfattat vid hörandet i finansutskottet att det bara skulle göras om något program. Min klara uppfattning är att sakkunniga har sagt att för att göra ett sådant här avdrag som liberalerna föreslår krävs ett helt nytt program, och det kommer att kosta pengar och landskapet får stå för kostnaderna.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    I samband med hörandet hade vi inte presenterat vårt förslag ännu, så den representanten för skattemyndigheten vi hörde kunde inte ge ett klart ställningstagande utifrån det vi nu föreslår. Men, som jag sade, någonting kommer det att kosta, programmen kommer att ändras. Knappast måste man dock ta fram ett helt nytt heltäckande program för uppbörden av skatter.

     

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Till den delen kan jag inte hålla med ltl Mats Perämaa, eftersom det förslag som ltl Mats Perämaa förespråkar innebär en progressivitet, och den är proportionell när det gäller kommunalskatteuppbörden i dag. Visst är det alltså fråga om ett helt nytt program! Jag är övertygad om att utskottet har ställt frågor till sakkunniga just om progressiviteten i uppbörden.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Om det finns en progressivitet i förslaget eller inte kan man diskutera, men de facto följer vårt förslag landskapsregeringens förslag till väldigt stora delar. Sedan blir det ett avbrott i högre inkomstnivåer och ett avbrott i lägre inkomstnivåer där programmet, som jag ser det i varje fall utan att vara någon expert, skulle avbryta kurvan i enlighet med vad landskapsregeringen föreslår och ge ett avdrag på en exakt summa: 400 euro och 150 euro till de övriga skattskyldiga.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Jag håller väldigt mycket med vad ltl Anne-Helena Sjöblom sade. Ltl Mats Perämaa säger att han inte vet hur stora kostnaderna kommer att bli. Det kan bli vissa programförändringar och det kan bli kostnader i någon mån, säger ltl Mats Perämaa. Men det är nog antagligen mera komplicerat än så att bygga ett nytt program. Här handlar det också om det som jag pratade om i repliken mot ltl Katrin Sjögren, att när skall detta bestämmas, är det i det preliminära stadiet eller i det slutliga stadiet? Här kommer också en rättssäkerhetsaspekt in. Skall man gå in för någonting liknande så tycker jag nog att det första kravet är att man bör veta mycket bättre vad det kommer att kosta.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag förstår att ltl Torbjörn Eliasson har stora förväntningar på liberalerna i de skattetekniska frågorna också! Jag får väl erkänna att vi inte har möjligheten och kapaciteten att göra de fullständiga beredningarna för att i detalj kunna visa på hur man skall utforma ett dataprogram för att genomföra vårt förslag. Det skulle vi behöva ha hela förvaltningsapparaten till för att kunna utreda. Det finns en intressant aspekt i det hela, nämligen diskussionen om att överta skattebehörighet. Vissa personer har fört fram tanken på en platt skatt just med tanke på förenklingar. Men om det inte blir så enkelt att vi inte genomför det rakt av kommer vi att stå inför en situation i framtiden när vi måste överväga att vissa sätt att hantera skatter kanske kan kosta och då kan inte det inte vara avgörande vilket som är det billigaste uppbördssättet jämfört med verkningarna. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman! Det är alldeles riktigt att när vi kommer så långt att vi har bestämt hur vi skall göra med skattebehörigheten totalt förutsätter jag nog att vi också vet vad det kommer att kosta!

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag förväntar mig också mera diskussion om innehållet i beskattningarna. Man blir något orolig när lagtinget visar exempel för den kommande skattebehörighetsdiskussionen genom att ta så enkelt på de fördelningspolitiska aspekterna genom att säga att det är 5 procent rakt av utan att gå in på diskussionen hur vi skall värna om dem med lägre inkomster, hur skall vi se till att vi skapar någonting annat i andra ändan. Jag är liten besviken över att den här diskussionen togs så lätt.

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson:

    Fru talman!

    Jag har legat ganska lågt i den här debatten för jag tycker att det förslag som landskapsregeringen lade är bra, och det sade jag också tidigare. Jag har försökt utröna, att vad är det riktigt som liberalerna vill, hur skall det fungera rent praktiskt? Jag har inte riktigt fått svar på de frågorna ännu. Jag har noterat att liberalerna vill värna om de svaga i samhället, och det tycker jag att är bra, det ställer jag också upp på, men däremot blandar man lite äppel och päron i den här diskussionen. Ltl Mats Perämaa kom in på frågan om platt skatt, och det är någonting som är väldigt populärt nu, har jag noterat i den allmänna debatten. Men politiskt är det inte så där alldeles otroligt intelligent att prata om det i det här skedet utan vi borde koncentrera oss på varför skall vi ta över beskattningen, vad skall vi göra med den och inte på vilket skattesystem vi skall ha. Att närma sig Helsingfors och börja prata om platt skatt i det här skedet – ja, jag vill inte säga för mycket – är inte så där alldeles begåvat i varje fall! Så långt tror jag att ltl Mats Perämaa och jag, kanske flera inom liberalerna, är överens, men det som liberalerna förespråkar i sin reservation är de facto ett platt skatteavdrag! Det är därför jag menar att man blandar äppel och päron. Det blir ett systemfel: ettdera har vi ett progressivt skattesystem, såsom vi har i dag, och då måste vi ha det rakt av, vi kan inte ha det ena och det andra systemet korsat med varandra. Och, märk väl, jag har ingenting emot det, men det är långt tills vi är i den situationen att vi slår fast att vi skall ha ett system benämnt platt skatt  här i landskapet Åland; då skall vi ha det rakt av, men jag ser svårigheter att mixa ihop det på det sätt som man gör i den liberala motionen.

     

    Jag håller med de invändningar som också har gjorts om uppbördssystemet. Vi vet att skattemyndigheterna fakturerar rätt friskt redan nu för de åländska säravdrag som finns. Det finns ett färdigt system att använda det kommunala skatteavdraget på det sätt som landskapsregeringen föreslår, men skall vi byta spår där också så har vi ganska stora kostnader. Jag har förstås inte hört de sakkunniga uttala sig, men jag har väldigt svårt att tänka mig att vi nästsista veckan på året skall kunna få ett system som skall fungera för nästa år. Jag förstår vad liberalerna vill uppnå, men jag tror att man blandar ihop äppel och päron den här gången, det här är inte en framkomlig väg.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    I viss mån kan jag hålla med om att det blir så; det visar kanske på bristerna i ett sådant här avdragssystem i sig och där får jag i viss mån ge ltl Anders Eriksson rätt. Vårt system med intäkter är sådant att ibland får vi mycket, om det går bra för den finländska ekonomin och vi har ett överskott och man vill ge tillbaka pengar till skattebetalarna på det här viset. Avdrag så här är inte ett särdeles bra system, man har tagit in för mycket redan i första ändan, så man borde kunna vara mera förutseende och vi har de facto kommunalskattebehörigheten redan. Visst kanske man alltså i viss mån blandar ihop äppel och päron, men vi vill i varje fall när vi diskuterar skatter – och detta är ett skatteärende i sig – diskutera fördelningspolitik också. Om man bara tänker på vilket som är det enklaste sättet att ha uppbörd på så leder det förmodligen till platt skatt i sista ändan!

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Jag konstaterar att ltl Mats Perämaa i likhet med mig inser att också här skulle vi ha mycket att vinna på om vi hade den totala skattebehörigheten i vår hand! Då behövde vi inte ha den här typen av hemsnickerier som avdraget de facto är. Men vi har inte skattebehörigheten och det här är mig veterligen ett av de få sätt som finns att generera tillbaka till de åländska skattebetalarna, så därför ställer jag upp på det rakt av. Men ltl Mats Perämaa och jag är överens om att beskattningen bör vi få över så fort som möjligt, så blir allt redigare!

     

     

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det var någonting som gjorde att jag var förberedd på att ltl Anders Eriksson skulle  sy ihop sin replik på det där viset och säga att vi är överens! Men riktigt så enkelt är det inte. Jag pekade på vissa brister i vårt system, men det skall sedan vägas emot de fördelar som också finns i systemet finansiering via klumpsumma osv. Vi har ett blomstrande samhälle. Det här en retorik som vi har haft många gånger i den här frågan, så vi behöver inte återvända till den. Hela systemet har brister med avdrag; jag skulle de facto göra på det viset att vi kunde finansiera kommunernas verksamhet på ett sådant sätt att de inte behöver hålla upp skatteprocenten.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Jag tänkte väl också att jag kanske drog lite för förhastade slutsatser om Ålands Framtid och liberalerna var helt eniga om övertagande av beskattningen! Man kan ändå så här i en sista replik konstatera att vi är överens om att det finns vissa brister i systemet. Den parlamentariska skattekommitté som har tillsatts nu är ett steg på vägen, jag hoppas också att man från regeringsbänkens sida verkligen börjar få mera att hända när det gäller skatteövertagande, att vi får svar på de frågeställningar som ltl Mats Perämaa många gånger reser och också andra frågeställningar när det gäller skattesystemet, för det är ändå vår välfärd vi pratar om i det här samhället, så det är viktiga frågor och det är viktigt att vi vet vad vi pratar om.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

     

    Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Inget förslag om remiss.

     

    Ärendets första behandling är avslutad.

     

     

     

     

    Finansutskottets betänkande nr 3/2006-2007 om budget för landskapet Åland 2007. (FR 3/2006-2007 jämte finansmotionerna nr 1-71/2006-2007).

     

    Först tillåts allmän diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

     

    Ltl Gun Carlson:

    Fru talman!

    Finansutskottet vill nu genom mig presentera utskottets betänkande över budgeten för landskapet Åland 2007. Landskapsregeringen föreslår en budget som omfattar 298.131.000 euro. I anslutning till budgetförslaget har man lämnat in 71 finansmotioner och utskottet föreslår att budgetförslaget måtte godkännas med de ändringar som utskottet föreslår. Utskottet föreslår att finansmotion nr 61/2006-2007 skulle godkännas samt att övriga finansmotioner förkastas. En del finansmotioner är förkastade med mer och mindre skrivningar och förklaringar och det finns också motioner som inte har berörts i skrivningar av utskottet. Jag vill ändå säga att utskottet har tittat på alla motioner och studerat dem, men i vissa fall funnit att det inte har varit skäl att kommentera dem.

     

    Genom att vi också fick ihop ett stort antal hörande – över 70 personer med över 70 olika hörandetillfällen – har det också varit rätt arbetsdrygt och jag vill här med en gång tacka mina kolleger i finansutskottet för uthållighet och likaså vår sekreterare för det stora arbete hon har genomfört. Det har varit ganska mycket och tiden har varit knapp, men vi anser ändå att vi nu kan presentera ett betänkande som ger landskapet möjlighet att fungera hela nästa år.

    När det gäller allmänna motiveringen kan jag säga det som är självklart, att där vi inte har kommenterat någonting, vare sig när det gäller moment eller skrivningar eller i allmänna motiveringen, så betyder det naturligtvis att utskottet håller med landskapsregeringen.

     

    Vi har kunnat konstatera att landskapsregeringen överväger reform av budgetprocessen för att den skall ge bättre fokus på målsättningar och resultat och för att fördela arbetsbelastningen jämnare och det här tycker utskottet att är helt i sin ordning. Vi har också noterat att arbetet med rambudgeten inte fick det utfall som man förväntar sig. Det blev mera arbetsdrygt för avdelningarna, det blev arbetsdrygt för landskapsregeringen och det blev arbetsdrygt för lagtinget och utskott. Utskottet är i den här frågan enig med landskapsregeringen om att det i fortsättningen är tillräckligt om man i början av en ny mandatperiod överlämnar en rambudget till lagtinget som grundar sig på regeringsprogrammet och som skulle behöva ändras enbart om det uppkommer några väldigt nya stora förändringar.

     

    När det gäller den ekonomiska politiken är det glädjande att ÅSUB har uppskattat att tillväxten kommer att uppgå till 5,5 procent det här året, och det är bra och det visar sig kanske delvis i budgeten. Utskottet anser att landskapsregeringen skall beakta det goda konjunkturläget och ändå iaktta försiktighet i planeringen. Det är viktigt att man inte bidrar till en överhettning av den åländska ekonomin genom att man bygger för mycket, för stora projekt därför att en sådan ekonomi leder naturligtvis till en kostnadsutveckling som påpekar landskapets konkurrenskraft negativt.

     

    Självstyrelsepolitiskt har vi endast kommenterat att utskottet förväntar sig meddelande om ett språkpolitiskt program och vi har också fått sådana signaler att arbetet fortskrider.

     

    Under diskussionens gång har man också kunnat diskutera i utskottet att vi lever med ett visst informationsunderskott när det gäller information om Åland utåt. Då tänker vi på regering och riksdag. Vi har också nämnt media i riket för vi tror åtminstone i utskottet att många problem skulle underlättas om man kände till Ålands särställning lite bättre än vad man gör i dag. Utskottet tycker att det är bra om man nu genomför landskapsdagarna i Helsingfors såsom man har skrivit i budgeten. Det är ett bra tillfälle att ta initiativ till nya kontakter och information.

     

    Budgetdebatten i år höll på 36 timmar och normalt, om man kan säga ”normalt” om en budgetdebatt, som är olika från år till år brukar men den brukar i alla fall ligga runt 20-26 timmar. Första året av den här mandatperioden var det 13 timmar, men nu var det    36 timmar och det gjorde att det blev rätt mycket för utskottet att titta på och fundera över. Vi vet också att anledningen till den långa debatten var inte bara det nya systemet utan också att det är den sista budgetdebatten under den här mandatperioden. I alla fall kan man lugnt säga att den genomförda debatten om budgeten handlade till största delen om kommunernas ekonomier. Utskottet har tagit sig an det problemet och hört många. Vi har hört konsulten som arbetar med landskapsandelsreformen, vi har hört ÅSUB, kommunförbundet, flera kommuner plus de som arbetar med frågorna inom förvaltningen. Det som har framförts av dessa nämnda stämmer väl överens med det som kom fram under debatten, dvs. utvecklingen av landskapsandelarna, speciellt de uppgiftsbaserade andelarna eller basbeloppen för socialvård och grundskola, har inte utvecklats i takt med kostnadsökningen. Det har kommit fram gång på gång av flera olika personer. En reform av landskapsandelarna måste genomföras. Det har varit en samstämmig slutsats. Ett tydliggörande av landskapsandelar för de uppgifter som anges i lagstiftning, dvs. i huvudsak skola, barnomsorg, äldreomsorg, socialvård, måste skapas. Vi har också lärt oss i utskottet att de skattebaserade landskapsandelarna inte skall blandas ihop med de uppgiftsbaserade landskapsandelarna. Det framfördes många gånger under debatten och vi har också diskuterat det i utskottet att när man kommer till ”totalreformen” om landskapsandelarna skall man också beakta de specifika problemen som finns i kommunerna, dvs. specialomsorgen, missbrukarvården, barnskyddet.

     

    Det här har föranlett utskottet att komma med en skrivning. Under första finansutskottsbehandlingen av första budgeten den här perioden, dvs. för 2004, skrev utskottet redan att man måste förenkla och förbättra landskapsandelssystemet. I betänkandet över budgeten för landskapet Åland 2006, alltså ifjol, fortsatte utskottet och skrev att man försöker skapa underlag för det finansiella systemet mellan landskapet och kommuner och utskottet förutsatte då att ”utredningarna och på dem baserade reformer skall skapa en helhetssyn, största möjliga genomskinlighet, rättvisa och långsiktighet”. Utskottet noterar att den utredning en kommunreform som skall göras inte är en plan för sammanslagning av kommunerna, dvs. man skall inte blanda ihop kommunreformer och landskapsandelar. Det var ett tydligt ställningstagande ifjol i utskottet.

     

    I år skriver utskottet, som man kan läsa i betänkandet, att vi dels har erfarit att den konsult som har arbetat med de här frågorna kommer att komma med sin slutrapport nu vilken dag som helst eftersom december 2006 snart är slut och rapporten kommer att ge landskapsregeringen ett bra underlag att gå vidare på, det är vi säkra på. Vi skriver vidare från utskottet: ”Eftersom översynen av landskapsandelssystemet har högsta prioritet, anser utskottet att landskapsregeringen snarast möjligt skall förelägga lagtinget ett komplett förslag till nytt landskapsandelssystem. Skulle det visa sig ogörligt skall landskapsregeringen justera basbeloppen för budgetåret 2008 temporärt i avvaktan på det nya landskapsandelssystemet.” I praktiken betyder det här att om man inte under det kommande året klarar av att fullfölja landskapsandelsreformen måste man i senast i oktober 2007 fastställa de nya basbeloppen för 2008. Det är vad utskottet säger med skrivningen. Då menar vi förstås basbeloppen som jag redan har nämnt: skola och sociala uppgifter.

     

    Utskottet har under diskussionen erfarit att också landskapsregeringen har som målsättning att komma i mål med sitt arbete med landskapsandelsreformen och också landskapsregeringen har angivit att man har det som högsta prioritet, man vill verkligen få detta genomfört. I utskottet har vi också fått klart för oss att det här är ett stort arbete, mycket omfattande, kräver lagändringar, åtminstone i landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvård samt landskapslagen om planering och landskapsandel för utbildning och kultur. Det kan också finnas flera. Arbetet kan naturligtvis vara belastande för avdelningen, men här brukar landskapsregeringen själv kunna bedöma om man behöver tilläggsresurser för ett sådant här arbete. Det viktiga är att det blir utfört och vi har också, som jag sade, erfarit, under debatten att det finns ett stort tryck på det här och vi har också erfarit att landskapsregeringen har samma målsättningar.

     

    Så har vi kommenterat fastighetsförvaltningen; egentligen upprepar vi det som har varit tidigare sagt från utskottet.

     

    Vi har också uppmanat landskapsregeringen att försöka samla ihop energifrågorna lite mera än i dag. Vi skall komma ihåg att i dag sköter man energifrågor dels på kansliavdelningen, också på social- och miljöavdelningen till viss del och på näringsavdelningen. Vi skriver här att vi vill ha ett samlat grepp kring miljövänlig energiproduktion och användning, dvs. vi anser att man bör utveckla energiproduktionen. Det finns bara fördelar med det för Åland. Vi vill också säga genom det här att man skall titta på användningen och vi är också inne på att man bör lägga vikt vid besparingsåtgärder så att man på alla sätt kan minska beroendet av fossila bränslen som vi köper utifrån. Vi vill ha mera hemmaproducerad energi helt enkelt. Att det nu är uppdelat på flera avdelningar blir lite så, att det här hör inte till mig, det här är inte mitt bord, utan det här är det någon annan som sköter, och det är aldrig bra, så vi efterlyser som sagt mera samordning här.

     

    Vi har också erfarit att många som lever på medel från penningautomatföreningen, PA-medel, ser som ett litet problem att det ofta går långt in på det nya året innan fördelningen blir klar av PA-medlen och vi vet också att de har stor betydelse för alla organisationer som jobbar med frågorna. Det handlar i stora drag om frivillig verksamhet, dvs. det är olika organisationer för barn, ungdomar, missbrukarorganisationer, handikappade, kulturorganisationer, folkhälsa, sjöräddning osv. Det finns många. Här vill vi att landskapsregeringen skulle försöka se över rutinerna, om man kan förbättra detta.

     

    En liten fråga som rör utbildnings- och kulturpolitik som skapar lite problem är det att i dag har vi möjligheter att ge utbildning på gymnasialstadienivå när det gäller vaktstyrman och vaktmaskinmästare, det rör i först hand vaktstyrman. Det är alltså en gymnasieutbildning och efter en gymnasieutbildning är man behörig att komma till högskolan; går man i dag som vaktstyrman från genomgången sjömansskola vidare till kapten på Högskolan på Åland så måste man börja från noll i princip, man kan tyvärr inte tillgodoräkna sig så mycket av den genomgångna utbildningen som man borde få. Det här vill vi att man skall försöka rätta till så att det inte blir dubblerad utbildning.

     

    Jag skall kommentera några moment när det gäller detaljmotiveringen, ingalunda alla, men jag svarar gärna på frågor om det är någonting som är oklart. Som första kommentar vill jag säga några ord om lagberedningen, där det i och för sig inte fanns någon motion men vi har ändå tittat på den och konstaterat, till utskottets glädje, att man nu mer och mindre är ganska väl i takt med kraven på EU-lagstiftning; förut har det alltid funnits en eftersläpning, nu är det inte alltför många EU-ärenden som ligger på hög och väntar. Eftersom det här har lättat på trycket lite så föreslår utskottet att landskapsregeringen skulle ha tid att titta över arbetet och rutinerna vid lagberedningen. Vi är medvetna om att lagarbete, lagberedning, kräver både noggrannhet och goda insikter i respektive sakområde, som vi säger, och det förutsätter att det finns tillräckligt med tid för dem som jobbar med de frågorna. Det är viktigt att lagtext som framställs är korrekt och tekniskt och språkligt rätt. Här återkommer vi naturligtvis till begäran som vi tidigare ha ställt, dvs. att vi tidigare har uppmanat landskapsregeringen att överväga tillsättande av en laggranskningsnämnd. Vi vill ha en genomgång av de här frågorna.

     

    Utskottet har också tittat på radio- och TV-verksamheten och konstaterat att man nu föreslår att 50.000 euro av de kostnader som man har för upphovsrätter nu skulle föras till radion att betalas från radions budget. Tidigare har landskapsregeringen betalat hela den summan. Vi erinrar om utskottets betänkande när vi diskuterar rambudgeten och vill nu be att landskapsregeringen noggrant skall följa upp vilka konsekvenser åtstramningen för radions verksamhet medför. En del av upphovsrättskostnaderna kommer sig av att vi har goda avtal med Sveriges TV och Sveriges Radio, vilka ger oss många möjligheter att se många olika svenska TV-program och höra radioprogram för att garantera svenska språket. Det här anser jag åtminstone att är värt en del pengar och därför får vi kanske tänka på det när man diskuterar upphovsrättskostnaderna, om de alla hör till radion. I det här fallet godkänner utskottet förslaget men vill som sagt att man ser över konsekvenserna av ändringen innan man går vidare till nästa år.

     

    Utskottet tycker också att det finns utrymme för ytterligare effektivering när det gäller uppbörden av TV-avgifter och vi hänvisar igen till det betänkande vi hade förut om man skulle titta på nya möjligheter med avseende på teknik, bolagsform, ekonomi och organisation när det gäller radiobolaget. Det kanske kräver en ändring i lagstiftningen med tanke på all ny teknik som man i dag använder i radio och TV.

     

    Vi påminner igen om möjligheten att separera produktions- och distributionsbolaget. Sedan en liten slutmening: det finns åsikter om att de åländskt producerade TV-programmen skulle sändas ut i Ålandskanalen lite oftare. De som lever utan kabel-TV har annars ingen möjlighet att se dem. Men det är en intern fråga mellan radiobolaget och TV-bolagen.

     

    Vi går till understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården och utskottet har tittat på frågan och vill ge gärna påpeka om att anslaget är till för att stimulera användning av förnyelsebar energi, att minska användandet av fossila bränslen och el. Då kom diskussionen om värmepumpar, om det verkligen är rätt att ha det med, vilket landskapsregeringen har föreslagit och nu säger utskottet att man tycker att om man skall bevilja för värmepumpar så är det viktigt att de anläggningarna skall bidra till att de uppställda målsättningarna uppfylls, dvs. det skall verkligen kunna påvisas att värmepumparna som man avser att använda verkligen minskar användandet av el och att det inte också används fossilt bränsle. Som exempel kan man säga att utskottet nämner att det krävs kompletterande energikällor som man kan kombinera med värmepump och då tänker vi på de tidpunkter då det är kallt och det blir en väldigt hög elanvändning.

     

    Jag ville också berätta om ett ändringsförslag som utskottet har gjort och det handlar om allmänna stöd till kommunerna, där det visade sig att under budgetberedningens gång när beskattningsuppgifterna för 2005 blev klara så var det för lite pengar angivet i budgetförslaget från landskapsregeringen och man har räknat fram att det borde i stället för 1 miljon vara 1.995000 euro. Det gör att utskottet har ökat på momentet med 995.000 euro för att kunna fördela dessa pengar till kommunerna.

     

    Glädjande nog kunde vi konstatera när vi hade en diskussion med Ålands penningautomatförening att här finns en god tillväxt, här finns många goda potentialer och man arbetar på ny teknik och försöker hitta nya inkomstmöjligheter. De mål man ställde upp för 2006 uppnådde man före 2006 var slut. Det här är alltså positivt i allra högsta grad. Det fanns en finansmotion som däremot är förkastad, men det hade ingenting med den här utvecklingen att göra utan man ville ha en fond för att garantera medel att stöda föreningarna.

     

    Vi har diskuterat bl.a. motioner under social- och miljöavdelningen, där det fanns flera motioner och jag skall kommentera några av dem. Den första är finansmotionen om att skapa ett serviceboende för funktionshindrade. Där skriver finansutskottet: ”Utskottet har under beredningen uppmärksammat frågan om serviceboende för funktionshindrade.” Jag vill påpeka, att det är inte bara utskottet som har uppmärksammat den här frågan. Det har antytts att finansutskottet skulle ha en negativ syn på frågan om serviceboende för funktionshindrade. Det stämmer inte. Dessutom är det nu först som finansutskottets betänkande är känt offentligt och finansutskottet brukar inte och har inte givit ut någon information före betänkandet var klart, så det här tyckte finansutskottet att blev en fel information från media i frågan. Vad utskottet säger är i stället att landskapsregeringen skall utreda ”om det finns behov av åtgärder för att ytterligare främja anpassningar i befintliga bostäder samt om det finns behov av att uppföra ett samlat boende för yngre personer med olika funktionshinder.” Det är vad utskottet har sagt.

     

    Vi har också ägnat en stor del åt missbrukarfrågor och till vår glädje nästan, får man säga, så har utskottet kunnat notera att missbrukarvården får ganska mycket beröm av dem som arbetar i frågorna och vi har erfarit, som vi skriver, att det finns resurser och god beredskap för de olika stegen i vården av drogmissbrukare. Det enda som jag tycker att vi har fått klart för oss i utskottet är att det kan finnas brister i samordningen på vissa ställen; vi kunde konstatera att i t.ex. vissa kommuner känner inte socialsekreterarna till att någon med missbrukarproblem går hos missbrukarvården men också behöver utkomststöd och får utkomststöd av respektive kommun, eftersom socialsekreterarna inte får information om att de har sådana problem eller också är inne i missbrukarvården redan. Vi hoppas att samarbetet skall kunna utökas också till andra funktioner.

     

    Den svagaste länken i vårdprocessen har vi också noterat att är i det skede när missbrukaren lämnar behandlingshemmet och skall återgå till ett normalt liv och att de då finns stödbehov.

     

    Vi är också uppdaterade om att det pågår ett arbete med ett alkoholpolitiskt program och vi hoppas att man tar tillvara och beaktar de erfarenheter som man har kommit till under det arbetet och också via frivilligorganisationerna.

     

    Vi skriver också om att vi har fått oss till del att den planerade tillbyggnaden på ÅHS skall innehålla tillnyktringsmottagning och som i dag anses ha brister.

     

    Vi har också behandlat finansmotioner som omfattar förhöjt barntillägg för pensionärer med minderåriga barn och där har vi konstaterat att landskapsregeringens motiveringar under kapitlet skall ett särskilt stöd till ”utsatta” pensionärer utredas och eventuellt införas under året. Den utredningen omfattar alla pensionstagare, även sådana pensionärer som försörjer minderåriga barn.

    Tillsvidare är det oklart hur stödet skall utformas men det skall utformas, så här har man också förkastat den motionen.

     

    När det gäller vattenförsörjning och vattenvård har utskottet diskuterat möjliga understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder. Då är det speciellt enskilda avloppslösningar i glesbygd som har diskuterats. Även om vi nu bygger ut avloppssystemet så blir en del människor beroende var de bor, för långt från avloppssystemen så att det inte är förnuftigt att ansluta sig med måttliga pengar utan i stället måste man ha enskilda avloppsanläggninar; det finns en förordning som reglerar hur det här skall gå till. Samtidigt vet vi också att det blir både dyrt och besvärligt för en del, så därför uppmanar utskottet landskapsregeringen att se över bestämmelserna och överväga på vilket sätt anläggandet av godkända avlopp bäst kan främjas för äldre fastighetsägare samt om det är lämpligt att införa nya möjligheter till dispens. Vi fick reda på att diskussionerna pågår, men vi vill ändå påpeka att det här är en viktig sak och här finns många synpunkter; vi har också i utskottet noterat att det är inte på något vis gratis att ansluta sig till ett kommunalt avloppsnät heller. Det gäller alltså att jämföra och få det på bästa möjliga sätt för alla parter.

     

    Landskapsregeringen har ändrat en detalj – jag vet inte om den är liten eller stor – när det gäller Problemavfalls aktier. Landskapsregeringen föreslår att man utan vederlag skulle överlåta landskapets aktier i Problemavfall till kommunalförbundet Mise. Det här tycker utskottet att inte blir riktigt bra om man gör det på det här sättet utan skriver: ”Utskottet föreslår i stället att aktierna i ÅPAB skall överföras till alla 16 kommuner i proportion till befolkningstal. Överlåtelse kan ske under förutsättning att landskapsregeringen bedömer att åtgärden kommer att leda till den samordning som avses.” Det här handlar om att få till stånd en bra samordnad avfallshantering för hela Åland och utskottet tror inte att förslaget att man skulle ha överlåtit Problemavfalls aktier direkt till kommunförbundet skulle ha lett till en bra samordning utan det här är nu utskottets förslag.

     

    Så har vi då ombyggnaden av centralsjukhuset, där utskottet lägger ett kostnadstak på 20 miljoner. Varför gör vi det då? Jo, därför att när vi diskuterade frågan och också hade en medlem från planeringskommittén i utskottet fick vi reda på att det handlar om att ingen vet egentligen vad utbyggnaden skall handla om. Vi kommer ihåg att ifjol i budgeten godkände vi 7 miljoner för etapp II och då var det fortfarande så att man skulle göra om före detta köksbyggnaden till mottagningsutrymmen för hälsocentralläkarna, man skulle också bygga om obduktionen och några andra saker i källarvåningarna. Det var det som man godkände 7 miljoner euro till ifjol. Nu har vi fått ta del av den aktuella planeringen – jag vet inte om det är planering eller önsketänkande – men man går in i så gott som samtliga av sjukhusets avdelningar och bygger om och till. Vi anser från utskottet att här måste man nog lägga ett kostnadstak och vi föreslår då dessa 20 miljoner för både etapp II och III. Vi vill också inskärpa att om- och tillbyggnaderna skall utgå från den verksamhet som finns och den verksamhet som man planerar. Förändringar i verksamheten måste diskuteras och godkännas i landskapsregeringen och också i lagtinget, om det är väldigt stora verksamhetsförändringar. Det är därför vi skriver så här i utskottet och vi vill också att landskapsregeringen i fråga om om- och tillbyggnadsprojektet skall ta mera del i planeringen och den kommande kostnadsutvecklingen.

     

    Jag måste väl också säga något positivt om den godkända motionen. Det blev en godkänd motion av 71 finansmotioner. Det är motionen om att man skulle utreda möjligheterna och konsekvenserna av att indexjustera hela eller delar av studiestödet. Det vill också utskottet att man utreder; det betyder inte att man säger att man skall genomföra det för man behöver veta hur stora höjningar detta kan medföra. Det är ändå så att utbildningen är en så viktig del av vårt samhälle och kan man underlätta möjligheten på ett rimligt sätt att våra ungdomar skall få studera så skall man göra det.

     

    Under beredningen och hörandet i utskottet framkom det också, som vi skriver i betänkandet, att det finns andra studiesociala förmåner som man har diskuterat och det visade sig t.ex. – det är det här som det anspelar på – att högskolans personal, lärare och övrig personal, kan äta lunch på sjömansskolan eller på någon av gymnasieskolorna för 3,20 euro medan högskolans studerande inte har den möjligheten och det här kan man också ur rättvisesynpunkt fundera på hur man skall göra. Vi vill ändå lyfta den här frågan eftersom den dök upp.

     

    Så har vi igen anledning att säga någonting om hantverksskolan och det är bara det att utskottet säger och konstaterar först att utbildningsplanen och avtalet inte är antagna eller klara. Läroplanen kan bli klar i februari, stiftelsen är fortfarande under bildning och med hänvisning till kapitelmotiveringarna, där man också anser att förutsättningen för att genomföra detta är att alla de här sakerna skall vara klara, så vill ändå utskottet vara ännu tydligare och säga att stöd inte kan betalas ut förrän stiftelsen är bildad, en fastställd budget och utbildningsavtal föreligger.

     

    Utskottet har beslutat att flytta ungdomsförbundet tillbaka till momentet Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott och anser att ungdomsförbundet är mera ungdomsverksamhet än kulturell verksamhet; ifjol flyttades det momentet till 46.13.50. Nu föreslår alltså utskottet att man minskar moment 46.13.50 med 118.000 euro och flyttar det till moment 46.11.52.

     

    Nästa ändringsförslag som utskottet kommer är också en momentöverflyttning. Momentet för museibyrån 50.000 euro för det nya projektarbetet med att uppfylla registreringen enligt landskapslagen om fornminnen flyttas nu till verksamhetsutgifter och det nya momentet 46.60.25 stryks.

     

    Vi nämner också Företagsam Skärgård och vill att man skall se över att det inte blir ett avbrott i verksamheten. Det är beskrivet i momentet.

     

    Vi föreslår när det gäller främjande av lantbrukets räntestöd vid skördeskador att man skall från landskapsregeringen följa med effekterna av ombildningen, dvs. att man har lån i stället för bidrag vid skördeskador och man skall kunna presentera en utvärdering om det här var bra eller illa.

     

    När det gäller Leader-föreningen uppmanar utskottet landskapsregeringen att man får igång den så att verksamheten kan börja.

     

    Det har, när det gäller mark- och vattenplanering, diskuterats om det är rätt eller inte rätt att flytta vattenenheten, men utskottet har funnit att det viktiga är att servicen till jordbrukarna inte försämras och skriver också detta; annars konstaterar vi att det är en fråga om en administrativ åtgärd som har kanske blivit lite hastigt bestämd och därför skriver också utskottet att man vill erinra om att man i god tid informerar och planerar samt förankrar sådana här förändringsbeslut.

     

    Så har vi en kort beskrivning av en finansmotion som handlar om att Ålands teknologicenter skulle undersöka möjligheten att man forskar huruvida väte kan brytas ur vatten med hjälp av vindkraft för att kunna använda det i bränsleceller i vårt samhälle. Motionen är förkastad, men utskottet anser att skall det här göras så borde det göras i samarbete med högskolan och vi anser också att den energigrupp som finns är den som skall hålla i det här ifall det kan gå vidare.

     

    I fråga om golfbaneprojekt i skärgården tycker utskottet att landskapsregeringen nog bör överväga att ersätta projektägarna för golfbanor i skärgården för de kostnader som de har haft för planering. Man bör kanske repetera här att det handlar om att när i tiden skärgårdskommunerna Föglö och Brändö sökte om bidrag för golfbaneprojekt som de planerade så visade det sig att landskapsregeringen sade att vi kommer att göra det här i egen regi och backade anhållan med motiveringen att man skulle göra det i egen regi. Det oaktat har respektive projektägare haft en del kostnader och utskottet tycker att det är rimligt att landskapsregeringen tittar på det här.

     

    Kort från trafiken, där vi har konstaterat att vi har fått klart för oss i utskottet att en upphandling av undersökning av berggrunden för tunneln till Föglö skall göras; det fick vi höra både under budgetdebatten och också i utskottet att kommer att genomföras samt kommer i tilläggsbudget, så det är utskottet nöjt med eftersom utskottet föreslog i samband med trafikplanens behandling att detta skulle göras. Utskottet är alltså förnöjt med den försäkran vi fick i lagtinget och i utskottet att det här kommer i tilläggsbudget.

     

    Jag ställer gärna upp och svarar på eventuella frågor.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag kan inte låta bli att börja med skärgårdsgolfbanorna. Jag tror att vi alla kommer ihåg de löften som gavs av landskapsregeringen och av lantrådet i samband med övertagandet av dem samt löftena om att de skulle byggas. Nu skall banorna bort helt och hållet, så jag sympatiserar och har själv varit pådrivande i skrivningarna om att de skall ersättas för de kostnaderna de har haft.

     

    När det för övrigt gäller kommunerna har vi liberaler ständigt och jämt värnat om den kommunala ekonomin och drev på den saken i samband med remissdebatten. Jag uppfattade det så att centern gjorde likadant under gruppledare Gun Carlsons ledning; samtliga var upp och pratade varmt om den kommunala ekonomin och att man skulle komma till en lösning under 2007. Anser ltl Gun Carlson, finansutskottets ordförande, att skrivningarna nu motsvarar den beställning, som jag uppfattar det, som lagtinget gav finansutskottet?

       

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Naturligtvis skulle jag hellre ha sett att finansutskottet rätt upp och ner kunde ha skrivit att det här skall genomföras under 2007, allt klappat och klart. Men samtidigt måste vi också erkänna att uppgifterna vi har fått i utskottet talar för att det inte är så lätt att genomföra. Den skrivning vi nu har att landskapsregeringen skall göra detta under 2007, vilket det egentligen står och att om man inte klarar av det skall basbeloppen för 2008 justeras, det är kanske inte helt och hållet, men det är ju så många gånger att man får lov att sikta mot stjärnorna och så når man inte ända upp.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Herr talman!

    Centern har siktat mot stjärnorna under hela valperioden men inte nått någonstans i den här frågan. Det som diskuterades under remissen var just att man skulle höja basbeloppen, om man inte kan komma med en landskapsandelsreform. Det är jag enig med finansutskottets ordförande om att signalerna om att man skulle kunna ha en reform under 2007 är negativa. Vi får knappast en reform under den perioden. Då var diskussionen att man skulle höja basbeloppen; fördelningsinstrumentet finns redan inbakat i det nuvarande systemet. Beställningen var att nu skall vi gör någonting åt kommunerna härifrån lagtinget; det som finansutskottet anger ändrar inte på situationen för kommunerna överhuvudtaget under 2007.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Nog skall det kunna ändra för det vi trots allt skriver är att det här skall kunna göras med högsta prioritet och landskapsregeringen har sagt att det här vill de själva genomföra. Vi säger att om man inte klarar av det under året, det betyder i praktiken att om man inte klarar av det fram till augusti-september, så måste man höja basbeloppen för 2008 och detta måste göras i oktober 2007. Såsom lagarna är skrivna är det inte så där självklart enkelt att gå in och ändra basbeloppen, det fick vi oss också till del. Det kan hända att när man siktar mot stjärnorna man kanske inte vet allt vad som är genomförbart, men jag anser att det här är genomförbart. Jag anser att landskapsregeringen skall hinna göra detta. De har deklarerat att det är deras målsättning att få det gjort.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Finansutskottets ordförande sade åtminstone två gånger att man upprepar vad man tidigare har sagt. Tittar man i betänkandet har jag räknat till 9-10 gånger som finansutskottet upprepar vad man tidigare har sagt. Om vi tar det sista ämnet som var upp – de åländska kommunernas ekonomi – så vet vi alla hur situationen är i varierande grad. Där har man t..o.m. två gånger, 2004 och 2006, sagt från finansutskottet hur man vill ha det, men det händer absolut ingenting, det har inte hänt någonting under den här mandatperioden. Hur känns det riktigt för finansutskottets värderade fru ordförande – om man får undra?

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Det är klart att jag skulle ha varit gladare om vi inte hade behövt ha den här diskussionen i dag utan att det hade varit klart. Nu vet vi att det man gjorde i landskapsregeringen var att man skapade utredningen och där vi väntar på slutrapporten. Jag tycker också att det blev för lång tid mellan första mellanrapporten och slutrapporten, men jag har ingen bra förklaring till varför det är så. Det är klart att jag är besviken också, allt annat skulle vara dumt av mig att säga för det är ju så. Men jag ser ändå att det finns en möjlighet nu att göra det och jag anser också att det här måste göras nu under det här året, för gör vi inte det som vi anger i budgetbetänkandet så blir det långt framflyttat genom valet som kommer nästa höst.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Det är ett bra svar, fast jag ställde en halvt skämtsam fråga. Det är faktiskt ett bekymmer, det är ingenting att skämta om och det som ltl Gun Carlson säger ställer jag upp på ganska långt. Vi har de facto ett ganska stort bekymmer här och det gäller också den ekonomiska politiken. Vi har en regering som skjuter frågorna framför sig och det tycker jag att man tar i lite för lite när det gäller finansutskottets betänkande. Jag skall återkomma till det. När det gäller kommunernas ekonomi delar jag helt och hållet uppfattningen att man inte kan blunda och låta hela mandatperioden gå och låta valet komma emot, utan presentera gärna ett förslag. Ltl Mats Perämaa har ett någorlunda bra förslag i sin reservation, vill jag säga, men det kanske kan presenteras i övrigt så är vi de första som ställer upp.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Det är tydligen så att vi har samma målsättning att förbättra situationen för kommunerna. Jag behöver inte säga mer om det här, för det är skrivet som det är i betänkandet. Jag vill ändå erinra om att vi har tillfört kommunerna ganska mycket pengar som kan delas ut som stöd enligt prövning i budgeten och vi kunde också öka på inkomsterna från kapitalbeskattningen med nästan 1 miljon till, som fördelades ganska ojämnt, men det är ändå en fördelning som kommer kommunerna tillgodo. Det är klart att vi har gett landskapsregeringen ett tydligt uppdrag att detta skall göras nu under 2007.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman!

    Min replik gäller drogmissbruket. Jag är mycket förvånad över uttalandet när man tittar på var problemen finns. Man upplever att det är när kedjan avbryts, när man kommer hem efter fullföljd vård. Efter vad jag känner till så 2005 var det ingen som fullföljde sin vård på vårdhem, så var man ser det stora akuta problemet kan jag inte förstå. Liberalernas Vågenprojekt siktar in sig på att det är där vi har problemet på Åland och det har man tydligen helt ignorerat eller så har man helt enkelt inte förstått det. Vi har ingen möjlighet att få in alla missbrukare till vård. Det är det som problemet är på Åland i dag: vi lyckas inte få in missbrukarna under vården, att de söker vård och blir kvar där.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Som jag antydde är den motionen förkastad eftersom jag inte sade något speciellt om just den. Man anser att det har varit så klart och genomgående under debatten att det inte är brist på resurser, det är inte brist på pengar inom vården utan det är mera organisation, samordning, där vi har bristerna. De konkreta bristerna handlar om tillnyktrings- och avgiftningslokalerna. Vi känner alla till att det är på gång att bygga nytt. För att få en bra och meningsfull vård är det naturligtvis så att den som är beroende av vård skall ta emot vården, och vi har ingen tvångsvård och vi har inte heller diskuterat tvångsvård under den här diskussionen. Det är missbrukaren som skall vara motiverad att ta emot vården.

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman!

    Det är där problemet ligger, att vi kan konstatera att vi får inte missbrukaren att söka vård förrän man är väldigt långt nergången, man skall ha Suboxonvård som finns idag och som egentligen är ett tecken på misslyckande, att det har gått för långt. Därför borde man vidta åtgärder för att få in missbrukarna i vården och det skulle innebära att vi inte hade resurser tillräckligt mycket; då behöver vi ha en förstärkning. När alla missbrukare söker vård skall vi också ha resurser att ta emot dem och vi skall ha så bra resurser att man motiverar folk att söka vård. Vågenprojektet går ut på vi vill visa allvar, att nu vill vi ställa upp för er, nu vill vi hjälpa er och på det sättet få in missbrukarna. Men tydligen har man missat den intentionen fullständigt från utskottet när man börjar prata om att man inte ens inser det här problemet som vi har. Vi har kanske ett trettiotal missbrukare som är på väg att dö just nu på Åland.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Utskottet har, som jag sade, hört väldigt många i den här frågan och jag vill påstå att utlåtandena var nog så samstämmiga om var problemen ligger. Det är var både frivilligorganisationer och det var sådana som har prövat att ”behöva vård” och det var också de som leder vården inom ÅHS som samordnare inom alkohol- och narkotikaproblemen. Nog måste vi ändå lyssna på de sakkunniga som arbetar med de här frågorna. Det kan säkert finnas fall där det är missbrukare som väljer att inte söka vård och inte tar emot vård. Det är sorgligt, men jag tror inte att 1 miljon hjälper för det.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

    Herr talman!

    Jag tänkte bara ta upp frågan om ”ÅHS-taket”. Från landskapsregeringens sida och från min sida har det också hela tiden varit tänkt att här måste sättas ett tak. Jag hade gärna sett att vi hade kunnat få en alldeles ny kostnadsberäkning som de planerar göra här under januari månad och utgående från det fått komma till lagtinget och presentera vad vi prioriterar att skall göras och för vilka pengar. Naturligtvis kan man göra den omvända svängen, men skulle jag ha fått önska skulle det ha varit den vägen.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Det förstår utskottet mycket väl, men problem är – det har många av oss lärt oss som har jobbat med offentliga byggen – att har man en gång kommit så långt att man har en plan och en beskrivning över vad man skall göra brukar det vara svårt att ändra på det. Därför tror vi att det behöver vara ett tak nu som anger att nu måste man tänka om och faktiskt utgå från verksamhetsbehoven: Vad är det för verksamheter man vill utveckla, skall man förändra, skall man genom det här garantera att momentet Vård utom Åland minskas väldigt mycket? Då är det motiverat att satsa mycket pengar, man måste kunna motivera på något vis om man vill göra så här pass radikala förändringar i ett fungerande sjukhus som inte på något sätt lever med några arbetarskyddsregler hängande över sig eller något sådant.

     

    Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

    Herr talman!

    Jag tror nog vi är överens i sak om det här. Den inventering av alla avdelningar som nu görs är vidlyftig, om jag får uttrycka det så. Det är ingalunda så att det kommer att vara möjligt att få förverkliga allt detta. Personligen har jag hela tiden sagt att för mig är det primärvården och deras utrymmen som har lovats länge i och med att de hastigt och lustigt måste flytta dit som är prioriterat och också flytten av Grelsby. Det är möjligt att det inte räcker så mycket längre.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Det är bra att ministern tänker lika som utskottet för man måste utgå från: vad vill man göra, vad skall man ändra på, gör man ändringar i verksamheten, krävs det nya faciliteter eller är det bara för att man vill ha nytt? Vi har också sett listan på önskemål och den är mycket omfattande med mycket nytt. Det är ett dominospel som drabbar hela sjukhuset, kan man säga; man går in nästan överallt. Så här ser det ut nu från utskottets sida. Det här är utskottets förslag.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Det gäller också sjukhuset och jag fick delvis svar. Men ändock är jag lite förundrad och orolig när jag läser att det är 29,5 miljoner i budgeten som det skall byggas för och här föreslår utskottet att man sänker det till 20 miljoner. Vi är medvetna om hur det gick med kostnadstaket på kk-huset, så när man kommer till den dagen att det igen skall byggas och det går någon miljon över så är vi kanske uppe i 29,5 miljoner, så taken tror jag inte så mycket på. Då skall man från början ha som utgångsläge att den här planen, logistiken och uppbyggnaden av sjukhuset skall vi ha och mera får det inte kosta och inte bara sänka till 20 miljoner, sätta ett tak och inte veta om det slutar på det eller inte.

     

     

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Jag får erinra om, som vi sade ifjol, att då godkände detta lagting 7 miljoner. Då fanns det ingen prislapp på psykhenheten. Nu har man i årets budget beräknat att ungefär 10 miljoner tror man att psykenheten skall kosta, men man säger ingenting om att man har förändrat ursprungstanken från etapp II, och det är det man har gjort i och med det här förslaget. Jag tror ändå att det är bra att ha ett kostnadstak för jag tror också att hade vi inte haft 15 miljoner på kk-huset så hade det kanske kostat 20 miljoner. Jag tror fortfarande att det är bra att ha ett tak eftersom vi inte vet. Jag vill igen erinra om att man måste först – där tror jag vi var överens – diskutera en plan över verksamheten innan man bygger.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Det skulle vara väldigt tokigt om man inte hade en plan före man sätter igång och bygga, men man funderar om det faktiskt finns en logistik i hela uppbyggnaden av sjukhuset hur man vill ha det och vad är det för sjukvård man egentligen har tänkt sig. Man får den uppfattningen när man ser budgetsummorna och diskussionerna att det är viljeyttringar och önskemål, som ordföranden nämnde, och det är kanske det man utgår från vid budgeteringen, men nog måste det finnas ett större helhetsgrepp på hela sjukvården och utbyggnaden av sjukhuset än att bara kasta in ett anslag i budgeten.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Utskottet har erfarit att det inte finns någon plan över vad man skall göra med de nya verksamheterna utan man har i stället gått in och det är, som jag sade, kanske lite önskelista över det som har lett till att man har kommit till 29,5 miljoner. Det är det som utskottet har reagerat på och därför säger man också att man måste först diskutera planerade verksamheter och verksamhetsförändringar, sedan utifrån det diskutera vad man behöver för att förverkliga de verksamhetsförändringar som man skall genomföra, så jag tror att vi har samma åsikt i frågan.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag vill tacka finansutskottets ordförande Gun Carlson för att hon tog upp frågan om finansutskottets behandling av serviceboende för funktionshindrade. Det är nämligen på det sättet att enligt lagtingsordningens 5 kap. 21 § sker sammanträde med utskott inom stängda dörrar. Vi är alltså bakbundna, vi kan inte uttala oss om eventuella spekulationer som förekommer i pressen. Nu finns papperet på bordet och nu kan alla läsa hur finansutskottet har resonerat i den här frågan och jag är tacksam för att ordföranden tog upp det.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Katrin Sjögren, replik:

    Herr talman!

    Jag vill uttrycka min tacksamhet över att finansutskottet insåg vikten av min finansmotion om en eventuell indexjustering av studielånet. Finansutskottets ordförande hänvisar till att utbildning är mycket viktigt och där är liberalerna är helt eniga. Liberalerna anser för övrigt att just en sådan här sak är aktiv självstyrelsepolitik.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Det är så att det har lämnats in 71 finansmotioner med anledning av budgetförslaget och samtliga förutom en har förkastats med ibland ganska krystade motiveringar och ibland helt utan motivering. Däremot har man godkänt ltl Katrin Sjögrens finansmotion om indexjustering av studieförmånerna. Jag unnar verkligen kulturutskottets vice ordförande detta, men det förvånar mig lite för här finns det verkligen grund för förkastande eftersom lagtinget den 22 mars i år beslöt hemställa hos regeringen om att man gör en översyn av studiestödslagen varvid en indexjustering av stödbeloppen skall övervägas. Det här är ett beslut som lagtinget redan har tagit. Varför har man tagit just den här finansmotionen, det finns också många andra som man kunde ha godkänt?

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Man tog den därför att man ansåg att det här kan vara bra att få belyst för att man skall kunna ha en så rätt nivå på studiepenningen som möjligt.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Lagtinget har som sagt redan beslutat att hemställa om detta. Det är någonting vi väntar på att regeringen skall komma med och vad jag har förstått kanske vi får en sådan här framställning efter nyår förhoppningsvis, men det är klart att visst kan vi ta beslutet ytterligare en gång. Det är dock på sätt och vis kritik mot regeringen, att måste vi besluta allting två gånger för att den skall förstå ungefär! Jag tror att det borde räcka med om lagtinget enhälligt hemställer en gång om att någonting skall göras – men det är klart att vi kanske måste ändra oss!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Mats Perämaa:

    Fru talman!

    Det har varit ett intensivt arbete i finansutskottet, kort tid som vanligt och väldigt mycket höranden samt också en bred och stor genomgång av de motioner som har inlämnats. Jag tackar för min del utskottet och utskottsordföranden för det arbete som har gjorts. Vi har fått gehör för en hel del motioner; en har blivit godkänd, men tankegångarna har ändå i många andra motioner lyfts fram i betänkandet och det tycker vi är bra. Några stora besvikelser finns det förstås ändå. En är den att inte utskottet har valt att omfatta de drogmotioner som vi har avgett. Det här är en så viktig sak att vi tycker att man borde lyfta upp den frågan både resursmässigt och debattmässigt på ett sådant plan att vi skulle få de problemen åtgärdade på ett ännu bättre sätt. Andra i vår grupp kommer att återkomma till de frågorna senare.

     

    Jag skall i detta första anförande bara diskutera kommunernas situation. Under remissdebatten anförde vi liberaler genom flera finansmotioner och genom andra anföranden att kommunernas situation nu är sådan att vi måste hitta ett transfereringssystem så att de problemen löses. Lagtinget, uppfattade jag, var relativt enig i den diskussionen, sedan svajade diskussionen om kommunreformens betydelse i det här sammanhanget kanske mera hit eller dit, men vi tycktes vara eniga och jag uppfattar det som att vi beställde ett betänkande gällande kommunerna från finansutskottet som skulle lösa kommunernas situationen under 2007. Jag tror att flera ur åtminstone centergruppen uttalade det väl så tydligt som jag gör nu här. Jag tror att samtliga ur centergruppen var upp och anförde om det här, nästan alla i varje fall. Jag uppfattar det nästan som att centern genom gruppbeslut hade gått in för att lyfta upp den frågan speciellt under remissdebatten, precis som vi liberaler också gjorde. Då har majoriteten i finansutskottet kommit fram till en skrivning och jag skall försöka analysera den skrivningen. Man skriver att landskapsandelsreformen har högsta prioritet och det är vi förstås eniga om, samtidigt som man vet att det troligtvis inte är så att vi kommer att kunna ta del av ett konkret förslag till lagstiftning om en landskapsandelsreform under 2007. Rent praktiskt är det också på det sättet att för att vi under den här valperioden skall kunna hantera en sådan framställning borde den komma under vårsessionen så att ett utskott hinner hantera den, med de höranden som förstås finns förknippade med en bred reform så att vi kunde ta lagstiftningen i september. Att vi skulle hinna med både remissdebatt, utskottsbehandling och beslut under två veckor i september är knappast troligt. Tyvärr är det så. Vi önskar alla att det skulle kunna gå fort, men vi känner till de politiska realiteterna också; vi har inte ännu en slutrapport från den konsult som har anlitats för att reda ut de här sakerna, så vi vet inte ens vad grunden i det arbete som skall utföras ännu är, inte i detalj. Vi skulle gärna se att vi skulle kunna ta ställning till en total heltäckande reform under mars månad, precis som jag föreslår i min reservation som jag kommer att redovisa här senare, men det är knappast troligt. Det här tror jag att utskottsmajoriteten också vet om. Då har man försökt parera det här genom att skriva att om det skulle visa sig ogörligt att komma med en reform så skall landskapsregeringen justera basbeloppen för budgetåret 2008 temporärt i avvaktan på det nya landskapsandelssystemet. Okej, det här kan verka bra, då skall man höja basbeloppen 2008.

     

    Jag skall med en overhead-bild försöka beskriva vad det står i lagen:

     

    7a §. (1998/25) Basbelopp för den allmänna landskapsandelen

    [Landskapsstyrelsen] fastställer årligen senast den 15 oktober ett basbelopp för den allmänna landskapsandelen för det följande verksamhetsåret. Basbeloppet fastställs på basen av föregående fastställelseårs basbelopp justerat med förändringen i kostnadsnivån utgående från juli månads allmänna förtjänstnivå- och konsumentprisindex fastställelseåret. Vid fastställandet beaktas även de beräknade förändringarna i omfattningen och arten av landskapsandelsuppgifterna under verksamhetsåret.

     

    Det finns några olika sätt att gå tillväga en lagstiftningen om man vill justera basbeloppen. Det här är 7a § och den beskriver den allmänna landskapsandelen och hur man skall justera basbeloppen; motsvarande lagparagrafer finns för den sociala sektorn och för utbildningssektorn också. Det står att man senast den 15 oktober skall justera basbeloppen, men den här justeringen styrs av kostnadsnivån utgående från juni månads allmänna förtjänstnivå och konsumentprisindex. Man kan även beakta de beräknade förändringarna i omfattningen och arten av landskapsandelsuppgifterna under verksamhetsåret. Det finns inga möjligheter här att på något annat sätt än i enlighet med de förutbestämda indexen justera basbeloppen vare sig uppåt eller neråt; det fordras lagändring.

     

    Det finns en annan paragraf i enlighet med med vilken man kan utreda kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna. Det står i lagparagrafen att så skall ske vart fjärde år och det år när man har slutfört utredningen kan man vid nästa års justering eventuellt höja basbeloppen. Det betyder att om man slutför utredningen under 2007, vilket är någon form av en minilandskapsandelsreform, så kan man senast i oktober 2008 höja basbeloppen för 2009. Det är de möjligheter man har, som jag uppfattar det enligt lagstiftningen.

     

    Det som finansutskottet föreslår är att landskapsregeringen, förutom texten om att landskapsandelsreformen skall komma, vilken knappast kommer 2007, skall följa lagen såsom tidigare och bibehålla nuvarande system, alltså bibehålla basbeloppen på den nivå plus index som den är nu. Ingen förändring! – inte 2007 och inte heller 2008. Då är vi långt inne på nästa valperiod, vi har inte lyckats lösa några problem överhuvudtaget.

     

    Mitt förslag som anges i reservationen går ut på att om inte landskapsandelsreformen kan presenteras i mars månad 2007 så skall landskapsregeringen återkomma i tilläggsbudget med ett förslag om höjning av basbeloppen och parallellt med det lagstiftningsförändring i de här lagarna så att man kan höja basbeloppen s.a.s. retroaktivt med tanke på den kostnadsutveckling som de facto har varit för producerandet av samhällsservice i kommunerna.

     

    Vi behöver i lagstiftningen föra in någon mening till om att man kanske vid undantagsfall kan genomföra höjningen. Jag tycker att det skulle vara det bästa sättet att göra på det här viset för då bibehåller vi det fördelningsinstrument som finns inbakat i nuvarande landskapsandelssystem, vilket många har sagt att i grunden fungerar bra. Då behöver man inte desto mera fundera just på fördelningsbiten i samband med den här åtgärden utan det arbetet får komma i hela landskapsandelsreformen; det arbetet skall få ta sin tid och då genomföras på ett bra sätt i samverkan med kommunerna och andra aktörer.

     

    Fru talman!

    Jag väljer att bara prata om kommuner i det här anförandet och avslutar här.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    I remissdebatten diskuterades det mycket om landskapsandelarna och basbeloppen till kommunerna. Det stämmer som ltl Mats Perämaa säger att det var en stor enighet om den här frågan. Men det betyder inte att enighet fanns om hur det skulle göras men att det måste lösas under den här mandatperioden så att man åtminstone under nästa år kan komma med någonting nytt. Jag är övertygad om att om lagtinget besluter så här som finansutskottet föreslår så är det så att landskapsregeringen måste göra någonting åt detta, och de måste hitta på utvägar för att lösa detta, det är helt uppenbart. Om det sedan måste ske genom mera resurser eller lagändringar så utgår jag från att landskapsregeringen förstår att lagtinget har gjort en tydlig beställning.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det som står tydligt och klart i finansutskottsmajoritetens skrivning är att man skall prioritera arbetet med landskapsandelsreformen. Det står inte att det skall vara färdigt under 2007, det står inte ens att det skall vara färdigt under 2008 för den delen utan man skall prioritera det. Men det har prioriterats sedan 2004 nu i två, tre års tid, så vi kan förvänta oss att det tar tre år till, och det tror jag kanske att är sanningen. Vad gäller basbeloppen uppmanar finansutskottet landskapsregeringen – och det är positivt nog – att följa lagstiftningen, att justera basbeloppen i enlighet med de konsumentindex som är fastställda. Så har man gjort tidigare och så måste man enligt lag göra fortsättningsvis, men det löser inga problem på något sätt utan det bara justerar, i enlighet med motsvarighet till indexet, upp nivån lite, lite gand.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Man kan se olika på det här. Jag delar ltl Mats Perämaas uppfattning om att arbetet har tagit länge, och det finns säkert många olika faktorer som har påverkat det, men i alla fall måste det sättas igång ganska omgående. Landskapsregeringen måste kunna göra en bedömning om man faktiskt måste jobba med båda sakerna parallellt, jobba för att hitta lösningar för att justera basbeloppet och med landskapsandelsreformen. Nu måste lagtinget säga hur det skall vara eftersom lagtinget har upprepat två gånger att det här skall prioriteras. Under den här mandatperioden har det inte hänt någonting, och det beror säkert bl.a. på att det har ändrat majoriteter här så att ett visst arbete har stannat av, men ändå måste man prioritera det här.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag håller med ltl Anne-Helena Sjöblom till den delen att nu måste lagtinget säga vad man vill. Att  i enlighet med den skrivning som också ltl Anne-Helena Sjöblom understöder att man skall följa lagen vad gäller basbeloppen och justera dem enligt konsumentindex räcker inte för mig, det motsvarar inte den beställning som lagtinget gav till finansutskottet. Vi skall tala om för landskapsregeringen vad man skall göra och mitt förslag lyder att i mars skall man komma med en landskapsandelsreform; går inte det så måste det göras en enkel lagändring vad gäller basbeloppen så att man kan justera upp dem väsentligt för att lösa den kommunala ekonomin. Sedan ger man nästa lagting och nästa landskapsregering tid att arbeta med landskapsandelsreformen. Så kommer det dessvärre de facto att bli i varje fall!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Det är så att det hjälper inte med plåster om patienten håller på att förblöda. I reservationen som ltl Mats Perämaa har anser han att man skall tvinga landskapsregeringen att ta fram det totala reformförslaget till mars månad. Vi är övertygade om att det är omöjligt. Man behöver lite längre tid på sig. I vårt förslag ger man landskapsregeringen en möjlighet att verkligen få fram den totala reformen, och det är den som behövs. Att göra en liten justering av det ena eller det andra är inte lösningen utan vi måste ha hela landskapsandelsreformen klar – då kan vi verkligen hjälpa kommunerna. Det är vår målsättning.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Nej, plåster är inte bra när någon förblöder, men ett plåster är i så fall bättre än att lova ge ett tryckförband som centern gjorde i samband med remissdebatten och sedan dra tillbaka tryckförbandet och lämna såret öppet. Det är den sämsta varianten. Vi vill alla tvinga fram en landskapsandelsreform, men håll med mig, ltl Torbjörn Eliasson, som har suttit här i drygt tre år, att får vi inte en lagframställning under vårsessionen som skall behandlas i utskott osv., så kommer vi inte att kunna ta en landskapsandelsreform, med den lagstiftning som finns med där under den här valperioden. Vi sitter våra sista dagar här i september månad. Så är det de facto. Under två veckor i september hinner man inte både hantera en remissdiskussion, utskottsbehandling och beslut.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Nu i december är slutrapporten klar. Då finns underlag för att omedelbart i januari sätta igång med att göra det slutliga förslaget till reform av landskapsandelssystemet. Då behöver man lite längre tid än några månader, det går inte. Vi skall också hinna med den demokratiska processen: kommunerna skall vara med, det skall vara remisser osv. Det är orimligt att kräva det här såsom ltl Mats Perämaa gör. Vi ger landskapsregeringen längre tid så att det verkligen finns möjligheter att få denna reform nästa år. Därför ligger majoritetens förslag som det ligger.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag är rädd för att centern har fått svälja förtreten och andra makter i landskapsregeringen har fört centern framför sig och nu sitter centern i den situation som man gör. Man kan inte under den här valperioden åstadkomma någonting för kommunerna. I samband med budgetberedningen för ett år sedan fick vi löften om att i nästa års budget har vi en landskapsandelsreform. Finansansvarige som är med i den landskapsregering, som också ltl Torbjörn Eliasson stöder, sade de här orden – i år låter det likadant, nu skall vi ha tid för landskapsandelsreformen, den skall göras bra, den tar sin tid. Allt det där håller jag med om, men beställningen under remissdebatten här i lagtinget var att vi måste se på basbeloppen, möjligheterna att lyfta upp dem, göra någonting åt den kommunala ekonomiska situationen under 2007. Men den skrivning som ltl Torbjörn Eliasson understöder medför inte detta.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Jag behöver inte upprepa, vi är ganska överens och vi har i utskottet varit överens om det mesta, att det här måste göras. Det är ingen tvekan om det och det är riktigt att vi i remissdebatten krävde det hårt. Det är också riktigt att vi under utskottsbehandlingen har fått klart för oss att det här är ett så stort arbete att det kanske inte går att genomföra, eftersom man har dragit ut för länge – det är alldeles klart att de har hållit på för länge i landskapsregeringen, det hymlar inte jag om. Jag är också kritisk till att man inte har fått fram det. Därför säger vi att vi vill ha basbeloppen. När vi säger att de skall justeras för 2008 så måste man säkert också göra en lagändring som följer med där, det är jag också övertygad om. Jag vill fråga för reservationen säger inte heller tydligt: När skall de nya landskapsandelarna enligt ltl Mats Perämaas reservation gälla? Skall de gälla fr.o.m. 2007, hela 2007 eller fr.o.m. 2008? TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det här lät ändå lite mera förhoppningsfullt. Om det är så att finansutskottets ordförande, tillika centerns gruppordförande, säger att för centerns del betyder majoritetsskrivningen från finansutskottet det att man skall justera basbeloppen och man skall justera lagstiftningen parallellt med det, så är vi inne på samma spår. Vi kanske kan hitta en gemensam skrivning, en kläm under behandlingen, som vi enas om, men budskapet skall då uttryckligen vara det som ltl Gun Carlson sade: det skall följa med en lagstiftning, för det fordrar de facto lagstiftning för att det skall kunna ändra. Vad gäller tidsaspekten i mitt förslag så har vi kommit så långt att lagtinget har lagstiftningsförslaget framför sig i enlighet med min reservation är jag säker på att vi får in rätta tidpunkterna där också.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Det är precis vad jag anser att det här betyder, att utgångspunkten är att landskapsandelarna skall bli klara under 2007. Men nog ser jag också problemet med att valet kommer och att det blir ett nytt lagting. Därför är det så väldigt viktigt att man faktiskt i landskapsregeringen startar med det här arbetet omgående när rapporten kommer från konsulten. Det är det som allt hänger på. Vi hörde också i utskottet att man bör börja första eller andra veckan i januari för att det här skall klaras av, om man skall hinna. Alla inser vilken knapp tid vi har kvar för att genomföra det. Men det viktigaste är, som skrivningen i utskottet också säger, att när gäller år 2008 skall det vara en förbättring.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Då hoppas jag att kanske centern kommer att rösta för mitt förslag i reservationen för det anger väldigt tydligt just behovet av lagstiftning och jag uppfattar det som så att det jag har anfört här i dag har omfattats av många här  i salen, att det de facto fordrar lagstiftningsändring. Då måste vi betona det här i det som vi säger till landskapsregeringen. Vi måste ändå väga det här mot det att det är två, tre år sedan vi började behandlingen, det har tagit så här länge och vi har inte ens kommit fram till en slutrapport från en konsult ännu. Nu måste det vara väldigt tydliga signaler och jag hoppas att centern kan stå fast vid sina åsikter på samma sätt som i remissdebatten och fullfölja detta.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Fru talman!

    Landskapsandelssystemet är något av blodomloppet i det åländska samhället och det som gör att vi kan trygga basservicen ute i samtliga åländska kommuner, oberoende om det är en stor kommun, liten kommun eller om det är en kommun med bra skattekraft eller med svag skattekraft. Därför är reformen av landskapsandelssystemet synnerligen viktig. Men det är samtidigt också ett svårt projekt. Det arbete som har gjorts och görs i den här frågan visar precis som finansutskottets ordförande kunde konstatera – jag tycker också att ltl Mats Perämaa gjorde det i sitt anförande – att det är inget lätt projekt att hitta ett nytt heltäckande landskapsandelssystem som klarar ut att vara rättvist för ett samhälle som det åländska där vi har en stad, vi har centralkommuner, vi har glesbygdskommuner, vi har skärgårdskommuner och vi har svagare och starkare skattekraft, vi har olika problemområden beroende på var vi är på Åland.

     

    Det är många saker som det totala landskapsandelssystemet skall kunna klara ut att balansera upp. Det är lätt att säga att man vill ha det fort, men det är inte så lätt att genomföra. Detta lite som förkaring till varför arbetet också har tagit en viss tid, fru talman.

     

    Men, fru talman, jag är den första att hålla med om att projektet har högsta prioritet att få genomfört, speciellt med tanke på den situation som vi har ute i vissa av de åländska kommunerna, där man har svårt att i dag klara ut basservicen till invånarna, och jag tycker att det är vårt absoluta ansvar från landskapsregeringen och lagtinget att se till att det kan tryggas.

     

    Jag har upplevt att det finns en relativt stor enighet här i salen kring de här sakerna och jag upplevde också att liberalerna under remissdebatten var väldigt tydliga i den här frågeställningen och det fanns många likheter, inte minst från mitt eget parti centern i synen på detta med kommunerna och, som jag också vill säga, hela landskapsregeringens målsättning att se till att vi skall kunna trygga basservicen och möjligheterna för kommunerna att fungera.

     

    Jag har förstått att det har varit många diskussioner i finansutskottet kring den här frågeställningen och det har naturligtvis också varit diskussioner mellan grupperna i landskapsregeringen för att hitta fram till en lösning och ett sätt att formulera sig. Den skrivning som finns i finansutskottets betänkande från majoritetens sida, där man skriver att det här skall ha högsta prioritet och att om det inte går att få denna totala lösning under 2007 i kraft så skall man justera basbeloppen temporärt i avvaktan på det landskapsandelssystemet. Det är en klar och tydlig målsättning som vi har enats kring och som man från de tre majoritetspartierna i finansutskottet har skrivit under, och det är en uppmaning till oss i landskapsregeringen att utföra det här jobbet på bästa möjliga sätt.

     

    Jag tycker att det är lite synd att ltl Mats Perämaa nu försöker blanda bort korten och skapa tvivel samt också ge en litet felaktig bild av hur verkligheten kommer att te sig framöver.

     

    För det första: prioritet nummer ett är att få ett helt reformerat nytt landskapsandelssystem klart under 2007 så att det kan vara i kraft fr.o.m. 2008. Det är det bästa för samtliga åländska kommuner, både stora och små samt också för landskapsregeringen och lagtinget. Skulle inte det vara möjligt så skriver vi att då skall basbeloppen justeras. Orsaken till att jag tycker att det är så väldigt viktigt att få till stånd den totala reformen är att enbart justera basbeloppen klarar ut att vi kommer i takt med tiden s.a.s., och den eftersläpning som finns i systemet får man bort på det sättet. Men det som vi fortfarande har kvar då är problematiken kring specialomsorgen, vi har problematiken med missbrukarvården och säkert vissa andra saker också. Och det är de här sakerna som jag tycker att man måste lösa i en total reform. Då tycker jag att det är lite synd att ltl Mats Perämaa i praktiken gör det omöjligt för landskapsregeringen att komma fram med den här totallösningen under det kommande verksamhetsåret. Det är nämligen orimligt att säga att man skall ha detta klart i praktiken till slutet av februari, mitten av mars, för att man skall kunna klara ut det som ltl Mats Perämaa skriver i sin reservation. Jag tycker att det skulle vara mycket mera ansvarsfullt av lagtinget om man gemensamt kunde slå fast den linje som man har lagt i finansutskottet, nämligen att man har tid på sig fram till och med slutet av augusti, mitten av september, för att klara ut de här frågeställningarna.

     

    Frågan är ändå av den storleksordningen och den är så allvarlig att vi borde kunna bortse från majoritet och opposition och faktiskt tänka på Ålands bästa i det här sammanhanget. Och Ålands bästa är att få en total reform till stånd samt att få den till stånd under den här mandatperioden, och det är inte möjligt med den skrivning som ltl Mats Perämaa har lagt fram här. Det leder till att man i stället skall gå in med en panikåtgärd här i mars, justera basbeloppen och på det sättet lämna dem som egentligen har det svårast och fortfarande är i ett predikament som inte är tillfredsställande. Då tycker jag att det skulle vara mycket bättre om man skulle överväga att försöka enhälligt här i lagtinget gå in för den skrivning och sätta det tryck som det innebär på den här landskapsregeringen, också enhälligt ifrån lagtinget, att se till att ni får det här till stånd och vi skall hjälpas åt.

     

    Det är inte möjligt på två månader, utgående från det att vi ännu inte har fått slutrapporten i vår hand från Lindfors-utredningen, att klara av att få det färdigt i praktiken i slutet av februari. Så ärliga borde vi kunna vara mot varandra även i det politiska systemet.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom:

    Fru talman!

    Jag skall inte uppta tiden med att diskutera kommunerna och jag utgår från att det är jättemånga andra personer här i salen som kommer att göra det. Ordföranden inledde med att säga att remissdebatten hade hållit på i 36 timmar och jag har då fått reda på att vi har pratat nästan 500 sidor text under den tiden, så det har varit ganska omfattande diskussioner. Jag vill i alla fall börja med att tacka finansutskottets ordförande för den omfattande och noggranna presentationen av utskottsbetänkandet som hon gjorde. För det andra vill jag tacka finansutskottets medlemmar för ett gott samarbete och en god stämning under beredningstiden i utskottet av budgeten för 2007. I det sammanhanget vill jag inte heller glömma bort utskottssekreteraren som har haft många och långa dagar samt också lagtingets övriga personal som har varit involverade i beredningen av budgeten. Tack skall ni ha allesammans!

     

    Jag har några års erfarenhet av budgetberedningen i finansutskottet och jag har nog alltid känt att beredningstiden i utskottet är för kort och att man inte har tillräckligt mycket tid för att fördjupa sig i viktiga sakfrågor så där av allmän natur för självstyrelsens utveckling som skulle ge landskapsregeringen mera vägledning på längre sikt än ett år.

     

    Även om jag vet att jag och andra utskottsmedlemmar har berett budgeten i utskottet så gott vi har kunnat och med den tid och de resurser som vi har, så tycker jag ändå att vi har satt ner foten på några viktiga poster och det är t.ex. om- och tillbyggnaden av ÅHS. Min uppfattning har nog varit där att det inte är någon som vet vad det är för projekt vi skall bevilja pengar till och om kostnaderna på ett år har ökat från planerade 17 miljoner till 29,5 miljoner så har det hänt någonting oerhört under det här året! Jag håller med finansutskottets ordförande i den här saken om att vi måste sätta ett tak. Vi får varken bättre verksamhet eller friskare människor eller bättre sjukvård av att vi bygger jättevackra och dyra hus och bygger om dem efter några få år. Här måste det nog var en mera noggrann planering om vad det är vi behöver och vilka verksamheter vi skall ha.

     

    Vi har verkligen i utskottet hört rekordmånga människor den här gången och det kan vara så ibland att många människor som kallas till utskott kan få stora förhoppningar att det skall hända någonting väldigt stort, och det är oftast på det sättet att det händer nästan ingenting eller mycket lite förändringar under inkommande år. Jag tycker nog att man kan ge ett erkännande att även om man hör många sakkunniga och många upplever att det inte sker någon förändring så är de insikter och kunskaper som utskottet har fått under hörandet ändå värdefulla att bära med sig över tid och det kanske leder till någonting framåt. Det är inte på något sätt tungt att ha i bagaget.

     

    Det har också funnits en del olika åsikter och nyansskillnader i en del sakfrågor, men i det stora hela tycker jag nog att utskottet har lyckats nå enigheter. Målsättningen har många frågor varit densamma – det är vägen till målen och hur de skall stakas ut som kan skilja sig något. De kan också skilja sig mellan majoritetens partier och också mellan majoriteten och oppositionen. Men att det skulle finnas väldigt stora svårigheter när det gäller budgeten som omfattar 300 miljoner euro kan inte jag se. Jag tycker att det är bra att det finns lite olika åsikter och synvinklar och det är berikande på många sätt för diskussionen, det är det som leder debatten och diskussionen framåt och att diskussionen kan vara levande. Framför allt utvecklar det självstyrelsen och välfärden över tid. Det är också så att många svåra frågor inte har några enkla lösningar och de mår i vissa fall bra av lite mera diskussioner än hastigt påkomna, kanske ibland populistiska beslut, så jag kan åtminstone meddela att den socialdemokratiska lagtingsgruppen omfattar betänkandet och så får vi hoppas på att det blir en bra fortsatt debatt.

     

    Vtm Johan Ehn:

    Fru talman!

    Som jag var inne på i remissdebatten har Frisinnad Samverkan redan när budgeten lades omfattat de förslag som landskapsregeringen lagt fram. Nu har vi ett betänkande från finansutskottet där det finns några smärre justeringar. För vår del har vi varit till viss del kanske skiljaktiga i hur man har formulerat sig, men vi har nu också kommit till att i det stora hela är finansutskottets betänkande ett stöd för landskapsregeringens linje och den vill vi fortsätta att driva.

     

    Om jag har förstått diskussionerna i finansutskottet rätt har den stora frågan kretsat kring kommunerna, och det gjorde den också här i remissdebatten. Det förslag som nu ligger vad gäller den frågan är att det viktiga vi har att göra vad gäller kommunerna är att få fram ett nytt bra landskapsandelssystem. Vi kan ha åsikter om att det här har gått snabbt eller långsamt. Vi kan ha åsikter om konkret hur det exakt borde se ut, men de facto ligger vi i den situationen nu att vi håller på att få ett första utredningsarbete klart som ligger på bordet här under slutet av månaden och landskapsregeringen har också i det budgetförslag som ligger lovat att man hårt jobbar vidare med att få fram förslaget som gäller landskapsandelssystemet. Det som jag tycker att är det viktigaste att komma ihåg här är att tro att man genom att bara lappa och bygga på ett system som är byggt sedan ett bra tag tillbaka och därmed lösa dagens system är inte en framkomlig vä. Därför stöder jag helt klart det som finansutskottet säger och det som också landskapsregeringen tidigare har sagt, att det som behövs är en total genomgång av landskapsandelssystemet samt förslag på hur det skall se ut i framtiden för att på bästa möjliga sätt se till att våra kommuner får servicen som de är berättigade till. Servicen behöver också kunna produceras på ett sådant sätt att det är effektivt. Det är den viktiga delen här.

     

    I övrigt kan man konstatera att betänkandet också innehåller några goda ytterligare kommentaer. Vad gäller sättet att jobba med budgeten som helhet finns här skrivet  att man stöttar upp landskapsregeringen för att bli mera mål- och resultatinriktad. Det tror också vi är bra och förhoppningsvis skulle det också kunna leda till att vi kommer att ligga tidigare i budgetprocessen hela vägen. Jag var inne på det under remissdebatten och jag vill återigen lyfta fram att eftersom vi nu sitter här och behandlar budgeten julveckan, när de allra flesta kommuner och andra som är beroende av vad vi kommer fram till för beslut redan har fattat sina beslut, så har vi ett systemfel, kan man säga. Det är jättesvårt att för dem visa exakt hur saker och ting kommer att se ut. Här borde vi nog jobba på att tidigarelägga hela processen, och det har jag också noterat att både utskottet och landskapsregeringen nu har som avsikt att göra.

     

    I fråga om fastighetsförvaltningen har ja noterat att utskottet ber att man skall överväga bildandet av ett fastighetsbolag. Jag satt under drygt ett år i en arbetsgrupp som tittade över hela fastighetsförvaltningen och vi lämnade då inte ett konkret förslag på exakt hur man skulle gå till väga för att få fastighetsförvaltningen att fungera. En av de bitarna som vi lyfte fram var just den här biten med att man borde titta på ett fastighetsbolag. Det viktiga är ändå att man får en betydligt mera centraliserad fastighetsförvaltning än vad man har i dag. Återigen tycker jag att det är någonting som finns med i den budget som nu ligger, men det är bra att finansutskottet också inskärper de bitarna här.

     

    Under rubriken ”Självstyrelsepolitik” säger finansutskottet att man har noterat i budgeten att man bör  lyfta fram informationsinsatserna riktade mot riksdagen, regeringen och media på finska sidan. Det håller jag helt och hållet med om. Det man också skall komma ihåg och som framkom i nästa alla diskussioner man har också västerut är att kunskaperna kring Åland i Sverige inte alltid heller är de bästa, inte ens i våra närområden. Där har vi också ett arbete som bör göras därför att vi i högsta grad också är beroende av att man på svenskt håll har en förståelse för hur det åländska systemet fungerar och hur viktigt det svenska språket är för oss. Där tror jag att det är bra att man också lyfter fram det i debatten att diskussionen skall inte enbart föras österut utan vi måste också se till att informationen förs västerut kring hur Åland fungerar.

     

    I övrigt tror jag inte att jag har så mycket kommentarer till det förslag som ligger. Jag vill tacka finansutskottet för ett bra betänkande. Jag kan avsluta med att säga att gällande centralsjukhuset har vi nu ett förslag till tak, det är helt okej, men jag tror att det hade varit väldigt bra om man från landskapsregeringens sida hade fått specificerat lite mera först. Det är också viktigt att vi sätter ramar för de projekt som vi vill skall göras så att vi får en signal ut till förvaltningen omedelbart vad det är vi här i lagtinget är beredda att satsa på olika delar. Samtidigt hade det varit bra om landskapsregeringen hade fått fundera lite på projektets uppbyggnad och sedan kommit med ramen. Skrivningen är som den är och den kan accepteras från vår sida.

     

    Ltl Danne Sundman:

    Talman!

    Det är onekligen ett digert arbete som finansutskottet har gjort. Listan på höranden är lång och tiden har varit knapp. Ändå har man lyckats rida ut behandlingen och fått ett betänkande som ligger till grund för vår behandling här i dag, vilket jag skall kommentera till vissa delar. Det kommer att bli politik i smörgåsbordsform, det är några detaljer i betänkandet jag vill uppehålla mig kring och så vill jag också avisera några motioner för omröstning samt prata lite kring de motioner som bär mitt namn som första undertecknare.

     

    Till en början kan man säga att vi finner det positivt att utskottet till många delar inte har godkänt våra motioner men har gjort som det står i dem, alltså förverkligat den politik vi har föreslagit på ungefär snabbt räknat sex motioner – får vi rätta finansutskottet. Det är väl en ganska bra facit, jag tror det är bland det bästa vi har haft hittills och vi tackar för samförståndet till den delen!

     

    Om jag börjar med sidan 2 i betänkandet, där jag inte är överens med finansutskottet, nämligen synen på behovet av en budgetram. Ett sådant instrument har vi haft några år nu och jag är av den uppfattningen att vi skall ha det här instrumentet, men det skall finna sin form och sin roll i budgeteringen. Jag tycker att man skall ha en budgetramdiskussion på våren som anger ramarna och när jag säger ramarna menar jag i euro och cent samt övergripande vad det är som ramarna innehåller. Ingen detaljdiskussion.

     

    Budgeten som ligger på vårt bord visar tydligt att man inte har haft några ramar, man har gett allt åt alla i princip och konsumtionsutgifterna sväller därefter. Skulle man ha haft en tydlig ram, att det är det här som gäller, fastslaget av lagtinget, så skulle man givetvis kanske ha haft lika mycket jobb med att behandla budgeten, men då skulle det inte ha svällt ut så här utan man måste prioritera inom ramarna. Och att nu helt ta bort det instrumentet är inte bra – som en tidigare lagtingsman ofta sade - ”det är inte bra” att inte ha ramar, då blir det som det blir med budgeten, man strör ut alla pengar man har.

     

    Talman!

    Jag går vidare till rubriken ”Självstyrelsepolitik” där man nämner landskapsdagarna i Helsingfors. ”Det är ett bra tillfälle att ta initiativ till nya kontakter, till myndigheter och företag för att sprida kunskap om Åland”, skriver finansutskottet. Jag hoppas med anledning av det här att man också tar ett initiativ västerut, att man skulle ha sådana här dagar i Stockholm och presentera Åland för svenska företag och organisationer. Det skulle vara en viktig åtgärd för att uppnå balans i marknadsföringen.

     

    När det gäller nästa rubrik ”Landskapet och kommunerna” kan man konstatera att svältkuren av kommunerna fortsätter. Det är så när någon svälter ute i världen så är det inte bara vilja hjälpa utan man måste hinna dit i tid också, och nu börjar nog tiden bli knapp för återigen skjuta upp den behövliga hjälpen till kommunerna. Där kan man bara konstatera att centern har fått ge sig; om vi spolar tillbaka bandet och hör vad man sade i budgetremissdebatten är det helt andra tongångar nu när man återigen skjuter upp det här och har någon kryptisk skrivning om att justera basbeloppen som ändå justeras och är hårt styrda av lag. Jag tycker att det är tråkigt att de stadsbaserade partierna socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan till den här delen har vunnit i kampen inom regeringsblocket. Det är mycket bättre att då göra som reservanten Perämaa föreslår och  en gång för alla besluta att det här skall genomföras.

     

    Jag går vidare till ”Fastighetsvaltningen”. Här mycket glädjande skrivningar från finansutskottet där man för det första säger att alla fastigheter som skall bjudas ut bjuds ut på den öppna marknaden enligt marknadsmässiga principer. Det säger vi också i en motion och vi säger också att man bör överväga att bilda ett fastighetsbolag i syfte att effektivisera fastighetsförvaltningen, och där ger finansutskottet oss rätt. Det gläder mig för det skulle vara en viktig åtgärd.

     

    När det gäller utbyggnaden av centralsjukhuset inom ÅHS är det så att de här tiderna kommer det mycket listor och så hoppas man – man frågar: Finns det några snälla politiker som vill ge oss det här? Det är klart att om man frågar utövarna så vill de ha det bästa man kan få, de bästa och största utrymmena osv. Men vår uppgift är att prioritera bland alla sådana här behov, bland skolor, bland vägar, bland skärgårdstrafik, bland sjukvård osv. Därför är det bra att finansutskottet har satt en ram och den är nog väl tilltagen även om den bara är två tredjedelar av önskelistan. Man kan inte förverkliga alla önskelistor, då blir säcken för tung att bära.

     

    I övrigt när det gäller ÅHS – mot bakgrund av de diskussioner som har förts de senaste dagarna – får man nog ofta känslan av att vi egentligen inte överhuvudtaget har någon styrning på det där stora skeppet utan det är andra krafter än de politiska som står vid rodret. Jag tänker på begreppet kostnadseffektivitet och man borde jämföra vår organisation med andra liknande motsvarande sjukhusapparater. Jag brukar säga att om man går in på ett styrelsemöte och tar en bild och så räknar man antalet politiker som bestämmer och så räknar man antalet övriga där så är det kanske en tredjedel som är förtroendevalda och resten är tjänstemän som sitter där och man kan aldrig få en vettig diskussion när de som s.a.s. är beroende av verksamheten hela tiden är närvarande, så jag tycker att styrelsen borde sammanträda för sig och kalla in sakkunniga vid behov när det gäller ÅHS. Det är förstås en symbolik men den säger ganska mycket och jag tror att i andra ändan gör det ganska mycket, man satsar väldigt mycket pengar, men det når sällan dit där det behövs inom organisationen. Man har flera på varandra liggande byråkratiska lager som till stor del överlappar varandra. Det visar sig att i sådana organisationer skapar nivåerna jobb åt varandra och den nivå som är längst ner, där brukarna är, kommer inte i åtnjutande av alla resurser som man borde ha. Detta om ÅHS.

     

    Jag går vidare till radio- och TV-verksamheten, där jag ser att finansutskottet föreslår att åländskt producerade TV-program vid Ålandskanalen bör övervägas. Där finns det en möjlighet att köra ut det som i dag kallas Ålands TV i den s.k. Ålandskanalen som sänds över Smedsböle och som i dag är svart. Om man behöver se på ett program om åländska nätter, brukar jag säga, så kan man sätta på Ålandskanalen! Den har länge varit i bruk utan någon bild; förut var det en testbild. Varför inte låta Ålands TV sändas ut där tillfälligt åtminstone tills man kommer på någonting bättre. Jag tycker att det är synd att man har en sådan resurs outnyttjad.

     

    Det här kan tänkas vara en detalj, men den är nog så förarglig; det handlar om understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. Finansutskottet säger här, att man skall inte stöda värmepumpar och det här baserar sig på okunskap. Man säger att värmepumpar ökar elanvändningen under perioder då energiförbrukningen är som störst. En rätt dimensionerad värmepump gör inte det; det här problemet fanns förr när man dimensionerade värmepumparna fel. Man borde absolut också ge stödet till värmepumpar för det är mycket bättre än att ha oljeeldning eller direkt elvärme. Jag hoppas att landskapsregeringen tolkar det här som finansutskottets ordförande tolkade det, att det handlar inte om ett förbud att ge stöd till värmepumpar men på vissa villkor att man kanske måste ha en annan kompletterande värmekälla eller t.ex., som jag själv har, att den el som går åt till värmepumpen täcks med vindkraft, att man ställer krav på att man skall ha tillgång till vindkraft, antingen genom avtal eller som att man äger egna vindkraftandelar. Det är en mycket viktig princip, tycker jag. Det är lite oklart hur man skall tolka skrivningen och jag hoppas som sagt att landskapsregeringen tänker positivt.

     

    Jag bläddrar vidare och på sidan 11 kommer en detalj, men en viktig sak för mig och det är när man har flyttat över finansieringen av Ålands ungdomsförbund till ett självständigt moment igen och det här är också en motion som vi har haft i två års tid där finansutskottet nu väljer att gå på samma linje. Det är glädjande att ungdomsförbundet inte drunknar i den allmänna potten.

     

    Vidare på smörgåsbordet till sidan 12, där man från finansutskottet säger att landskapsregeringen bör utreda möjligheterna att utveckla forskningssamarbete med t.ex. Åbo Akademi när det gäller Högskolan på Åland. Där är jag nog lite skeptisk. Högskolan på Åland har vi därför att den skall vara en självständig högskola, den skall inte vara någon satellit till Åbo Akademi. Det vill lätt bli så, det finns exempel på projekt där man bortifrån far iväg med de finansieringspengar som kommer från Åland. Jag skulle hellre se att man skulle försöka knyta samarbete med de krafter som finns kring ÅSUB och med det nya tilltänkta ö-institutet så att vi bygger upp en egen forskningsverksamhet och kompetens på Åland. Det är därför vi från början har bildat Högskolan på Åland, annars skulle vi ha hållit kvar vid Ålands Yrkeshögskola. Jag är alltså lite kritisk till att man föreslår detta från finansutskottet, det verkar lite oöverlagt; jag ser med andra ögon på Högskolan på Åland faktiskt.

     

    När det gäller näringsavdelningen och fiskeripolitiken gläder det oss att finansutskottet nu tar tag i sälproblematiken och säger på skarpen åt landskapsregeringen att man skall beakta det åtgärdsförslag som har lagts fram av arbetsgruppen i strukturprogrammet för fiskerisektorn. Det är mycket bra att man nu tar sälproblemen på allvar.

    Under Ålands teknologicentrum säger finansutskottet att man anser att Åland kunde vara ett lämpligt test- och forskningsområdet för ny teknik. Det här har jag och Obunden Samling många gånger tidigare fört fram i olika sammanhang och det är faktiskt så att Åland har en unik situation att vara ett testområde, eftersom vi är ett isolerat område med ändå så många människor så att man kan uppnå en kritisk volym för att testa olika tekniker. T.ex. inom fordonsbranschen kunde man testa fram drivningsteknik osv. Jag hoppas att man från landskapsregeringens sida följer upp och framför allt hittar externa samarbetspartners och erbjuder möjligheterna. Man borde kartlätta möjligheterna att ha Åland som testområde och sedan erbjuda dem till olika partners som kan tänkas behöva testområdena.

     

    En annan motion som inte Obunden Samling är upphovsman till är ltl Katrin Sjögrens motion om s.k. eko-driving. Det är ett intressant förslag och jag tycker spisar av den lite väl enkelt här, att man skulle ge ut någon liten broschyr i stället som heter En bra förare. Om alla skulle få gå på en eko-drivingkurs skulle det innebära en enorm förändring i bränsleförbrukningen och om inte ltl Katrin Sjögren själv för motionen till omröstning är jag beredd att göra det för jag tycker att det är en så pass bra idé.

     

    Det var kort om några saker i betänkandet som jag finner anmärkningsvärda, och då menar jag både positivt och negativt. Jag går så över till de motioner som jag är första undertecknare på som jag kommer att föra till prövning här i lagtinget. Det handlar för det första om motion nr 25 där vi föreslår att landskapsregeringen uppvaktar riksmyndigheterna och att förhandlingar inleds om övertagande av skötsel av de djupa farlederna. Landskapet sköter i dag de grunda farlederna och de djupa farlederna kunde man också sköta på samma sätt. Man har det inom självstyrelsens hägn och anlitar entreprenörer för ändamålet och uppbär farledsavgifter. Mot bakgrund av diskussionen om att eventuellt ett rederi på Östersjön skall byta bränsle så ger det möjlighet att styra det genom farledsavgifter och ha miljödifferentierade taxor. Det skulle vara väldigt viktigt för i den åländska skärgården kunde man – med tanke på vilka hastigheter man håller osv. – hitta sinnrika avgiftssystem som kunde styra detta. Det är en viktig fråga som man har förbigått med tystnad i finansutskottet och därför vill vi föra finansmotion nr 25 till omröstning.

     

    Finansmotion nr 26 handlar om upphovsrättskostnader. Där är det så att Ålands Radio och TV särbehandlas jämfört med andra mediaaktörer när man får sina upphovsrättskostnader betalda när det gäller de kommersiella kanalerna, medan andra kommersiella kanaler får betala sina kostnader själva. Vi anser att det skall vara lika även för Ålands Radio och TV. Den motionen kommer vi också att föra till omröstning.

     

    Så två för oss viktiga frågor. Först motion nr 38, där vi anser, mot bakgrund av det nu i flera kommuner har beslutats hålla folkomröstningar om huruvida kommunerna skall vara självständiga, samarbeta osv., att det här bör göras centralt, att alla ålänningar får svara på samma frågor och att frågorna utformas professionellt så att man kan tolka resultatet och få ut ett vettigt vetenskapligt resultat. Klämmen lyder: ”En landskapsomfattande rådgivande folkomröstning anordnas om den framtida kommunstrukturen i samband med lagtingsvalet. Landskapsregeringen återkommer i början av året med behövlig lagstiftning i frågan. ÅSUB ges i uppdrag att bistå med utformningen av frågorna i omröstningen.”  Jag har läst finansutskottets betänkande två gånger och inte hittat någonting om det här heller, vilket var en intressant fråga i remissen, det var många ledamöter som stödde motionen och är det så att jag har missat det här i betänkandet så ber jag gärna att bli rättad. Den kommer vi också att föra till omröstning. Det är en viktig fråga att få höra vad folket tycker. Det tror jag vi faktiskt är många som tycker här.

     

    Till sist kommer jag att föra motion nr 27 till omröstning. Där föreslår vi en ny lydelse i allmänna motiveringen under rubriken ”Ekonomisk politik” enligt följande: ”Landskapsregeringen skall under kommande år prioritera ekonomistyrningen över förvaltningen så att budgetomslutningen kan nedbringas. Detta skall ske genom att göra kraftfulla strukturella förändringar för att effektivisera och nedbringa kostnaden för förvaltningen så att resurserna satsas rätt och på kärnverksamheten. Rambudgetsinstrumentet utvecklas så att det innehåller ramarna för vad de olika verksamheterna får kosta och antas av lagtinget som en budgetlag för att tydligt ange förutsättningarna inför budgetprocessen. För att nedbringa kostnaderna för förvaltningen görs en genomgripande kartläggning av en extern konsult över vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas och upphandlas av privata aktörer.”

     

    Vi ser det som mycket viktigt att man tar tag i detta och som vi sade i remissen: för att kunna gasa måste man också kunna bromsa och prioritera. Det upplever vi att man inte riktigt har gjort i budgeten; man gör många lovvärda satsningar men det finns också saker som man kunde prioritera på ett annat sätt och effektivisera. Det här är alltså en viktig motion som vi för till omröstning.

     

    Talman!

    Jag vill sluta med att räkna upp de motioner som jag för hela gruppens räkning aviserar till omröstning: nr 21, nr 23, nr 24, nr 25, nr 26, nr 27, nr 30, nr 32, nr 34, nr 35, nr 38, nr 39, nr 41, nr 42 och nr 46.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Jag vill kommentera informationsskrivningen och varför det är tydligt skrivet att det är regering, riksdag och media som skall informeras. Det handlar inte om att vi på något sätt söker mera samarbete österut än västerut, utan det handlar om den okunskap och den brist på information samt brist på kunskap om Åland som föranleder en hel del besvär för oss här hemma. Det är alltså besvär som förorsakas på finska sidan. Där finns ett naturligt behov av information eftersom man i riksdag och regering behandlar åländska frågor. Det är inte så att vi tycker att det är mindre viktigt att informera om Åland västerut.

     

    När det gäller diskussionen om kommunerna och lösningen vill jag erinra om att det som vi alla är ense om är nödvändigheten av att få landskapsandelsreformen snart. Där är vi ense. Det handlar inte om vem som har vunnit eller förlorat. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    När det gäller landskapsdagarna i Helsingfors motsätter jag mig inte dem och jag förstår också behovet av att informera samhället, politiker i riksdag och regering om Åland och också öka intresset för åländska frågor. När det gäller det civila samhället ser jag också ett behov av att informera i Sverige och jag har tidigare t.o.m. motionerat om en reklamkampanj i TV som skulle informera om Åland. T.ex. CNN har olika kampanjer från olika länder i världen som vill öka kunskapen om sig. Därför borde man göra en liknande satsning i Stockholm och informera det svenska samhället. Politiska kontakter med Sverige är också någonting vi borde öka omfattningen av och vi borde se Sverige som Julius Sundblom gjorde att Ålands hav var ett öppet fönster mot väster.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Det har alltid varit lättare att informera västerut och att få stöd där. Där har aldrig skapats så mycket problem som det kan skapas när vi inte har tillräcklig information österut.

     

    När det gäller varför vi har skrivit om forskningssamarbete med Åbo Akademi är utgångspunkten skolfartyget Michael Sars. För att kunna utnyttja det också sommartid när skolorna har ledigt var det från början också tänkt att man skulle kunna ha en viss miljöforskning ombord på fartyget för det är nämligen lämpligt för det – därav skrivningen.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Det stillar min oro något om det gäller endast det nya skolfartyget och att det är där man vill ha samarbete. Det är nog klokt för där har Åbo Akademi redan verksamhet på Åland: Huso biologiska station. Skall man läsa det så, så går min puls ner en aning!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Christian Beijar, replik:

    Fru talman!

    Jag begärde replik därför att jag inte delar ltl Danne Sundmans kritiska synpunkt på att utveckla ett forskningsarbete med t.ex. Åbo Akademi som finansutskottet skriver. Vi har tidigare också haft olika samarbeten med Åbo Akademi och det torde väl inte vara något negativt i det. Jag kan inte förstå annat än att det kanske är österut – men det uppfattar inte jag som negativt, snarare positivt.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Jag har en kompass med alla fyra väderstreck jämfört med vissa som har en kompass kanske med bara ett! Jag vill ha samarbete åt alla håll. Men när det gäller högskolan och sättet på vilket man organiserar forskningen så vill jag att högskolan skall vara en självständig forskningsinstitution och ha i första hand ett åländskt nätverk och i andra hand nätverk utanför Åland. Man skall inte bli en satellit till någon annan huvudman. Vi skall inte hymla med att kampen pågår ständigt inom Högskolan på Åland och än så länge har inte någon egen forskningsinstitution bildats på Åland, som ju var syftet med Högskolan på Åland. Men jag sätter mitt hopp till de krafter som nu verkar för bl.a. det s.k. ö-institutet och också kring de kunniga resurser vi har inom ÅSUB för att få till stånd en åländska bas för fartyg men att man inte för den skull utesluter samarbete med andra parter.

     

    Ltl Christian Beijar, replik:

    Fru talman!

    Socialdemokraterna har kompassen riktad åt alla håll och uttalar sig inte negativt åt något väderstreck.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Som vi hörde tidigare i en replik gäller skrivningen just samarbete kring fartyget som införskaffades som ersättare för skolfartyget Utö. Till den delen tycker jag att det är bra att man samarbetar och att det kan komma i användning året runt och som sagt finns sådan forskning redan från Åbo Akademis sida här på Åland så är det helt okej.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

     Ltl Anders Eriksson:

    Herr talman!

    Det ser ut som om två tredjedelar av lagtinget skulle vara ute och köpa julklappar, det är ovanligt tomt i bänkarna! Det brukar vara så här julveckan om man har lämnat in motioner, så funderar man ju på vad man skall få för julklapp från finansutskottet!

     

    Vi har från Ålands Framtids sida gjort så att vi har lämnat ett otal förslag under åren. De har alltid förkastats för att återkomma året efter. Så är det t.ex. med skolfartyget Michael Sars, som just nämndes. Vi hade en finansmotion om den – då gick det inte, men nu går det bra! Det här är förstås föga stimulerande, så Ålands Framtid använde i år ett nytt arbetssätt; i stället för att lämna in ett trettiotal motioner som spretade åt alla håll och kanter, så tog vi en motion med de tyngre samhällsfrågorna samlade. Det är klart att man blir lite förvånad när man ser att finansutskottet inte ens har behandlat den.

     

    Finansutskottet verkar det här året på något sätt ha velat undvika de stora och viktiga samhällsfrågorna. Antalet hörande tyder också på det och betänkandet är ganska långt på detaljnivå. Vi efterlyste bl.a. en stramare ekonomisk politik. Det är någonting jag skall återkomma till. Vi efterlyste också i vår motion att man kraftfullt skulle driva frågan om övertagande av beskattningen vidare. Lite har hänt när det gäller den parlamentariska kommittén. Det är bra, men det skulle också ha varit viktigt om finansutskottet hade kunnat bemöda sig och påpekat att det behövs ett omfattande underlag för att man skall kunna driva de här frågorna vidare.

     

    Vi har också tagit upp de konstitutionella frågorna och jag vill understryka, att det här är inte några symbolfrågor, vi måste få det handlingsutrymme som krävs, ha det instrument i vår hand som krävs för att vi skall kunna bevara och utveckla vår välfärd, för att vi skall kunna bevara och utveckla vårt svenska språk, för att vi skall kunna se till att de ungdomar som utbildar sig utanför Finland skall kunna flytta hem för att vi skall kunna stimulera entreprenörskap, ja hela grunden för vår välfärd. Jag kunde göra listan väldigt lång. I de konstitutionella frågorna får vi det handlingsutrymme vi behöver ha för att driva en klok politik, det är inga symbolfrågor.

     

    Vi har i vår motion bl.a. tagit upp de återkommande kompetens- och laglighetstvisterna i förhållande till Finland. Vi nämner finska statens hantering av Ålands penningautomatförenings spelverksamhet över Internet, att det är ett tydligt exempel på bristen i respekt för den enligt självstyrelselagen självständiga åländska jurisdiktionen. Har finansutskottet tagit detta till sig? När det gäller penningautomatföreningen fastnar man på att bidragen ut till föreningarna skall betalas ut lite tidigare - apropå exempel på små detaljer, de är i och för sig viktiga för dem det berör, men ändå.

     

    Vi nämnde också att man borde få till stånd en ramlag enligt den modell som Färöarna har; den har man till stor del fått tack vare Danmarks flexibla inställning. Vi skrev bl.a. så här: ”För att åstadkomma en genomgripande och nödvändig förändring i relationerna mellan Åland och Finland vore en modernisering av den åländska självstyrelsen i enlighet med den dansk-färiska modellen ändamålsenligt. Landskapsregeringen avser därför att noggrant analysera den modellen och i ett meddelande ge lagtinget de viktigaste grunddragen i denna autonomimodell. Utgående från lagtingets ställningstagande har landskapsregeringen beredskap att påbörja processen med att åstadkomma en ramlag för självstyrelsen.” Man ställer sig frågan – i och med att finansutskottet inte tar upp frågorna – har Ålands Framtid fel? I så fall, på vilket sätt eller är det rentav så att vi har rätt men att det inte kan medges? I så fall undrar man varför.

     

    Vi kommer också, herr talman, att lämna ut en lista över de punkter i vår finansmotion nr 52 som vi vill driva till omröstning för att förenkla proceduren för presidiet. Vi säger också: ”En av landskapsregeringen tillsatt kommitté har utarbetat ett förslag till språkpolitiskt program. I sin rapport konstaterar kommittén att det åländska nationalitetsskyddet urholkas på ett oroande sätt och efterlyser ett stärkt språkskydd via en utvidgad självstyrelse. Landskapsregeringen, som till alla väsentliga delar, förenar sig med kommitténs synpunkter kommer att i diskussionerna med Finlands regering understryka landets förpliktelser när det gäller att medverka till autonomilösning som säkerställer ålänningarnas svenska språk och kultur.” Igen, värderade finansutskott, har Ålands Framtid fel? I så fall, på vilket sätt eller är det rentav så att vi har rätt men att det inte kan medges? I så fall varför?

     

    Vi tar också upp det som ofta framkommer i debatten, dvs. glädjen av att vi har en rik inflyttning till landskapet. Socialdemokraterna brukar annonsera: alla är vi ålänningar, någonting som Ålands Framtid lika väl kunde annonsera, vi tycker att det är en bra text. Vi tar upp problematiken med åländsk hembygdsrätt. Det är viktigt att de som bor här besitter de rättigheter som finns kopplade till denna form av lokalt medborgarskap. Vårt förslag är: "Landskapsregeringens avsikt är att i förhandlingarna med Finlands regering betona vikten av att självstyrelselagen omedelbart ändras så att alla EU-medborgare skall beviljas åländsk hembygdsrätt på enahanda grunder som innehavare av finskt medborgarskap.” Igen, värderade finansutskott och värderade lagting! Har Ålands Framtid fel? I så fall, på vilket sätt eller är det rentav så att vi har rätt men att det inte kan medges? I så fall varför? Det här är också, som vi ser det, en väldigt viktig fråga. Alla är vi ålänningar, eller hur?

     

    Under rubriken ”Åland och EU” kommer jag i förslaget att bli tvungen att ta upp en helt ny rubrik för finansutskottet anser inte att relationerna till EU är så pass viktiga, det finns inte ett ord med i betänkandet när det gäller EU-problematiken. Vi föreslår såhär: ”Innan EU:s gemensamma lagstiftning implementeras i landskapets lagstiftning på de områden där landskapet har lagstiftningsbehörighet, görs en noggrann konsekvensanalys, varvid landskapsregeringen också överväger möjligheten att avstå från att införa ny lagstiftning.” Vi har med vår lilla förvaltning ett oerhört fokus att se till att alla direktiv uppfylls så fort som möjligt till punkt och pricka. Den här typen av mentalitet har man inte överhuvudtaget i de sydligare europeiska medlemsländerna. Vi måste också börja analysera vad vi kan göra för att undvika detta; annars kommer det att gå på tok. Vi blir snart ett av de mest genombyråkratiserade områdena i hela EU.

     

    Vi skriver vidare: ”Landskapsregeringens åsikt är att lagtinget inte bör godkänna EU:s nya konstitutionella fördrag förrän Åland erhållit sin rättmätiga plats i EU-parlamentet och i övrigt erhållit den talerätt som den åländska konstitutionen förutsätter. Allt fler tecken tyder på att Åland är fel positionerad i sin relation till EU. De flesta autonomier och mikrostater står utanför EU, men har långtgående samarbetsavtal.” Det här var vi inne på förut. ”Landskapsregeringen kommer under året att utreda hur några av de europeiska autonomiernas och mikrostaternas samarbetsavtal med EU ser ut och hurdana avtal Åland skulle kunna uppnå vid en omförhandling med EU.” Igen, har Ålands Framtid fel? I så fall, på vilket sätt eller är det igen så att vi rentav har rätt men att det inte kan medges? I så fall varför?

     

    Vi pekar också på den ekonomiska politiken. Vi nämner i vår motion att skattegottgörelsen stiger till ett rekordstort belopp, 32 miljoner euro. Vi vet att två tredjedelar av det härrör sig från försäljningen av Ab Chips från Åland. Anslaget är således av engångskaraktär och det går direkt in till konsumtion. Jag noterar – med respekt för talmannen skall jag inte säga någonting varför den frisinnade bänken är tom – att ltl Peter Grönlund sade så här i sitt remissanförande: ”Mot bakgrund av det rådande konjunkturläget anser jag att det budgetförslag som nu föreligger är alltför expansivt, framför allt finns det alltför mycket medel föreslagna till olika byggprojekt då byggmarknaden redan är överhettad.” Han sade vidare: ”Det är inte fel att spara och lägga lite i ladorna när det är goda tider, det är klok ekonomisk politik.” Visst är det så! Precis samma sak sade jag dagen före. Men, igen, vi ser väldigt lite av också det här i finansutskottets betänkande. Vi föreslog vidare att på grund av den nu rådande budgetbalansen konstaterar landskapsregeringen att landskapets budgetekonomiska situation fordrar åtgärder redan nu för att en långsiktig balans skall kunna upprätthållas. De tämligen omfattande investeringsplaner som nu finns bör revideras, annars kommer det att medföra en betydande press på budgetekonomin under de närmaste åren.” Precis i likhet med ltl Peter Grönlund har vi samma uppfattning. Jag tror inte Ålands Framtid har fel här heller. Men i samarbetets anda skjuter regeringen det här framför sig och det oroar mig onekligen.

     

    När det gäller ”Landskapet och kommunerna” är det onödigt att jag säger allt som jag tänkte säga där. Vi noterar att man från finansutskottet har tagit i den här biten som är lite högre än detaljnivå, det skall medges, men ändå är de skrivningar som finns av den arten att de gör mig lite fundersam när man tror att det inte skall vara görligt att under nästa år kunna få fram ett landskapsandelssystem. Det är de facto det som finansutskottet säger, att man vill ha ett nytt landskapsandelssystem, precis som efterlyste redan 2004, man efterlyste det igen 2006, men vi vet att vi har en regering som inte levererar. Nu säger man samma sak igen men man garderar med, att om det inte är görligt måste man åtminstone justera basbeloppen. Jag tycker att det är beklagligt att man inte kan få de här frågorna skötta.

     

    Vi föreslår också från Ålands Framtids sida under ”Bostadspolitiken”: ”Ett krav för att den åländska befolkningen ska kunna växa är att det finns bostäder. Den privata sektorn tenderar att utföra allt mindre av byggandet av såväl utrymmen för näringslivets behov som bostäder. Utvecklingen är oroväckande och förvånande med beaktande av att det finns privat kapital i stor omfattning som med fördel kunde placeras i byggnation om de ekonomiska förutsättningarna skulle finnas. Landskapsregeringen avser att ändra regelverket i syfte att stimulera privatbyggande av utrymmen för näringslivets behov samt bostäder.”  Igen, har Ålands Framtid fel och i så fall på vilket sätt? Vi vet att det drivs en politik från regeringens sida där regeringen tar över alltmer av byggandet och också snart företagandet. Det är en utveckling som jag länge har varnat för. Det är den åländska entreprenörssjälen som skall stimuleras, det skall skapas förutsättningar för företagandet. Det är inte politiker och tjänstemän som skall ta över företagandet. Ni är inne på fel väg, värderade regering när det gäller det här.

     

    Under ”Hälso- och sjukvård” har vi också pekat på att landskapsregeringen under året skulle inleda ett samarbete med ideella organisationer. ”Landskapsregeringen inleder under året ett samarbete med ideella organisationer för att bygga upp ett nätverk för ideellt hjälparbete på olika nivåer nära patienterna. Viljan att engagera sig i frivilligt arbete ökar i Norden och att bygga upp en s.k. volontärverksamhet har ett värde både för dem som engagerar sig och för dem som tar emot tjänsten.” Jag nämnde fem exempel i mitt anförande på hur man kunde spara pengar inom hälso- och sjukvården. Det finns ingenting av det i finansutskottets betänkande. Jag har ändå full respekt för att man inte kan behandla alla förslag som läggs på 36 timmar och nästan 500 sidor text, det har jag full respekt för, men någonting tycker man att kunde finnas.

     

    Jag skall, herr talman, glädja er med att säga att jag har bara två punkter kvar. Min kollega Brage Eklund kommer att prata om näringspolitik, utbildningspolitik och transportpolitik. Jag pekade också på miljöpolitiken och jag var väldigt förvånad, jag tror att jag var om inte den enda, så en av de få som faktiskt pratade miljöpolitik i årets remissdebatt. Jag pekade på utredningshysterin, som jag vill kalla det för när det gäller miljöarbetet. Också där noterar jag att finansutskottet inte riktigt har tagit sig an frågorna. Jag hittar egentligen ingenting när det gäller miljöproblematiken, om det så gäller avfallshantering, om det gäller byråkratin eller om det gäller avsaknaden av konkreta miljöförbättrande åtgärder.

     

    När det gäller hälso- och sjukvården är det många som ställer sig frågorna vad händer inom Ålands hälso- och sjukvård? Då är det inte bara lönesättning man tänker på utan också på byggcirkusen. Det som är märkligt är att när man läser ledare eller i andra sammanhang så är det här någonting som om de skulle vara helt nytt. Den 28 april 2005 tog jag upp frågan om byggnationerna på sjukhuset och jag sade så här: ”Ser vi på förslaget skall det i etapp I göras nytt kök, ny matsal; mötesrum skall det vara igen. Jag tror att man sitter på tillräckligt mycket möten inom hälsovårdssektorn redan, men det som är intressant för etapp I är 9,5 miljoner, och det har redan gått. För första gången kan man utläsa att driftskostnaderna höjs, då bara de tekniska driftskostnaderna, med 190.000 euro. Så har vi följande etapp II, där man går in och skall bygga om det nuvarande köket och matsal; där har vi en totalyta på 3.400 kvadratmeter som följer med det till en kostnad på 7 miljoner euro. Efter det står etapp III och knackar på dörren, då när den psykiatriska enheten skall flyttas från Grelsby och då uppskattar man utrymmena till 3.600 kvadratmeter.” Det var alltså någonting som skulle ske för att spara kostnader – nå, det återstår väl att se. Men jag ställde denna fråga: Finns det någon inom landskapsregeringen som har ett helhetsgrepp på denna byggcirkus på centralsjukhuset?  Den frågan ställde jag för två och ett halvt år sedan i samband med rambudgeten för år 2005.

     

    Nu hör vi att finansutskottets fru ordförande säger, att man vet inte riktigt vad etapp III landar på! I likhet med min kollega Brage Eklund är jag lite förvånad över att man så kategoriskt slår fast ett kostnadstak – 20 miljoner skall det kosta, punkt slut! Nog måste man väl ändå först bestämma vilken verksamhet skall vi ha, vilken typ av specialistvård skall vi ha? Vad skall vi ha för omfång på verksamheten och efter det budgetera medel. Men det som ändå är ännu mer förvånande är när finansutskottet skriver: ”Utskottet föreslår att ett kostnadstak om 20 miljoner euro antas för de båda etapperna tillsammans. Utskottet vill samtidigt inskärpa att om- och tillbyggnaden skall utgå frånd en befintliga och planerade verksamheten som godkänts av landskapsregeringen. Eventuella förändringar i verksamheten måste godkännas av landskapsregeringen. Landskapsregeringen skall i fråga om om- och tillbyggnadsprojekt i ett tidigt skede styra planering och kostnadsutveckling.” Det är ett starkt misstroende mot den ledning som finns för Ålands hälso- och sjukvård. Jag har inte inblick; vi är det enda parti som inte sitter med i ÅHS-styrelsen så jag kan inte svara på frågan om det misstroendet är befogat eller inte, men det är rätt märkligt. Men att man slår fast ett kostnadstak utan att man vet exakt vilken verksamhet man skall ha visar på något sätt att utvecklingen inom ÅHS inte är riktigt som den skall vara.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Ltl Anders Eriksson är ledsen för att finansutskottet inte har tagit deras finansmotion ad notam. Men kanske det kan vara på det sättet att ltl Anders Erikssons parti väldigt ofta gör allmänt accepterade frågor till deras egna. Kanske det har en betydelse för det här. Vi kan ta några exempel bara, PAF-konflikten. Visst skrev ni om den! EU-frågorna. Visst skrev ni om dem! Samma sak med skatteövertagandet. Visst har ni skrivit om det i finansmotionen. Men det är saker som vi alla här i salen är eniga om. PAF-konflikten står alla bakom. EU-frågorna står alla bakom, samma sak gäller den parlamentariska kommittén.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    ”Ledsen” är kanske ett starkt ord, men visst erkänner jag öppet att jag är besviken. Om det är så som ltl Torbjörn Eliasson tror, att vi tar de frågor som är allmänt accepterade, dvs. PAF, EU och skatteövertagandet, då borde det vara ganska lätt att omfatta ett färdigt utarbetat förslag som finns. Men det är så att ser man på de allmänna motiveringarna i årets finansutskottsbetänkande så är de på en oerhörd detaljnivå. Ta självstyrelsepolitiken! Hemsidorna under komhem.nu och landskapsdagarna i Helsingfors är det som tas upp! Man finner inte ord  - att kalla det för självstyrelsepolitik! Jag vet inte varför och jag har fortfarande inte fått svar på det, men jag får det kanske av finansutskottets ordförande, att varför tar man inte tag i de riktigt tunga frågorna?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Finansutskottet har i princip alltid gjort så att man skriver inte om det är sådant som redan är skrivet. Det som beskrivs i budgeten och som finansutskottets majoritet accepterar behöver man inte upprepa i finansutskottets betänkande.

     

     

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Det är mycket möjligt att det är en ny arbetsprincip när det gäller det. Men åtminstone tidigare har det varit så att det som finansutskottet har funnit vara viktiga politikområden har man tagit upp i de allmänna motiveringar. Det finns t.ex. inte ett ord om näringspolitiken i de allmänna motiveringarna, det finns egentligen ingenting att tala om heller på detaljnivån. Det är trots allt grunden – där tror jag faktiskt att ltl Torbjörn Eliasson och jag har samma uppfattning – för den välfärd som vi har. Att man då, bara för att man delar den uppfattning en motionär har, väljer att slänga motionen i papperskorgen för att det står något allmänt snömos i budgeten om det, så fungerar det inte! Så har det inte fungerat tidigare utan finansutskottet pekar ut de politikområden som är viktiga.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Jag upprepar kanske vad ltl Torbjörn Eliasson sade. Det är så att utskottet har valt att där vi är av samma mening som landskapsregeringen och inte har någonting att tillägga har vi inte heller skrivit någonting för skrivandets skull. När vi då har synat motionen, vilket vi har gjort - jag har själv läst igenom och tittat på olika saker -  så har jag funnit att det inte är särskilt mycket som inte ingår i landskapsregeringens åsikter. Ltl Anders Eriksson ställde många gånger frågan: Har Ålands Framtid fel? Nej, Ålands Framtid har rätt i väldigt många saker, det är bara det att de är sagda många gånger förut på olika ställen och  på olika sätt.  Vi har också berört avfallshanteringen ganska starkt när vi ändrade förslaget om Problemavfalls aktier och det vi säger om samordnad avfallshantering. Där är vi tydliga! TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Man kan alltid ha olika uppfattningar om vad som är behandling eller inte. Finansutskottets ordförande säger att hon har läst motionen. Jag utgår från att det är så. Men jag tror inte att den har behandlats i finansutskottet. Finansutskottets ordförande säger att man har valt att inte skriva någonting på de områden där man är eniga med landskapsregeringen. Jag kan acceptera att man har valt det, men det är ingen vedertagen praxis, utan finansutskottet har alltid haft så mycket politiskt kurage att man har pekat ut de områden som är politiskt viktiga i stället för att sitta och åka med och hänvisa till att det här omfattar vi, det här står i motionen, så därför behöver vi inte behandla det eller det här står i budgetförslaget så därför behöver vi inte skriva någonting. Det är nog att göra det väldigt, väldigt lätt för sig!

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Det har också handlat om att kunna åstadkomma ett betänkande till den här tiden. Skulle vi ha haft en vecka till på oss i finansutskottet tror jag säkert att det hade varit mera. Man måste också se det så att finansutskottet måste välja väg för att komma igenom alla motioner och för att få betänkandet på bordet så att alla får gå hem till jul och inte behöver komma tillbaka i mellandagarna. Det har varit starka åsikter om det, åtminstone från vissa. Man måste också respektera det.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Det har jag respekt för och det gör vi alla människor dagligen. Vi gör olika val. Ändå, skulle jag ha suttit i finansutskottet och när det gäller så här pass viktiga frågor som tas upp i Ålands Framtids motion så skulle jag inte ha valt att höra 70 sakkunniga eller vad man har hört, bara för att få tiden att gå, utan jag skulle faktiskt ha plockat ut ett par väsentliga frågor, satt mig in i dem och leverat någonting. För Ålands Framtids sida kan jag försäkra, att det spelar oss ingen roll om vi är här och jobbar alla mellandagar, vi vill göra skäl för vår lön, oavsett om det är mellandag eller vad det är för dag. Men det här är igen, värderade finansutskottets ordförande, att göra det för lätt för sig att säga att man har ”valt att inte skriva någonting” om sådana områden som redan står i budgeten. Då hade man inte behövt skriva någonting överhuvudtaget utan man kunde ha sagt att det här är okej, tack och hej!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson:

    Herr talman!

    Jag vill först tacka mina kolleger i finansutskottet och vår sekreterare för ett bra samarbete som medfört att finansutskottets betänkande ligger på bordet och kan behandlas före jul!

     

    Ovanligt många frågor har diskuterats, utskottet har behandlat 71 finansmotioner och hört inte mindre än 75 sakkunniga. Under finansutskottets behandling har inga förändringar som påverkar budgetens utgiftssida gjorts, den balanserar som i landskapsregeringens förslag på 298.131.000 euro. En positiv förändring är att beloppet för kompensation för utebliven kapitalskatt till kommunerna kunnat höjas med hela 995.000 euro!

     

    I mitt anförande kommer jag att behandla två huvudfrågor: Golfbanan i Godby samt landskapsandelarna och kommunerna. Golfbanan, för att den är en nödvändig investering som det inte pratats mycket om i den här budgetdebatten. Landskapsandelsystemet, för att det nu är dags att lösa de åländska kommunernas ekonomiska problem långsiktigt och rättvist!

     

    Herr talman!

    Föreliggande budgetförslag innehåller inga pengar till golfsatsningar, men inte desto mindre finns centrala skrivningar med stor betydelse för golfens och därmed turismens vidare utveckling i landskapet. I de allmänna motiveringarna under rubriken näringspolitik framgår att

     

    ”Landskapsregeringens övergripande målsättning med näringspolitiken är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och stabil näringsverksamhet på Åland, tryggad sysselsättning för den åländska befolkningen och goda livsbetingelser på hela Åland inom ramen för en hållbar utveckling.” Det är kloka ord som ska ges ett konkret innehåll vid förverkligandet av budgeten!

     

    Vidare sägs att:

    ”Landskapsregeringen har i enlighet med turismstrategin 2003 - 2010 målmedvetet berett vägen för de större investeringar som föreslogs och vars effekter därmed blir betydande för den landbaserade besöksnäringen. Närmast i tur kommer förverkligandet av ett kultur- och kongresshus som på ett avgörande sätt kan bidra till att nya målgrupper för näringen nås och till att aktivera turismen under nuvarande lågsäsong. Den marknadsundersökning som landskapsregeringen låtit göra visade att en ny golfbana i Godby/Ämnäs har god potential med närhet till kvalitativt boende, korta resvägar på golforten och närhet till fler 18-hålsbanor.” Landskapsregeringen arbetar hårt vidare enligt det koncept som ska leda till att en kommersiell driftsoperatör utses och banan realiseras.

     

    Under momentet 47.52.77. anläggande av golfbana i Godby/Ämnäs skriver landskapsregeringen

    ”I lagtingets beslut i samband med första tilläggsbudgeten för år 2006 anges att

    landskapsregeringen efter att en marknadsundersökning är genomförd, om den

    påvisar ett förord för någon av de planerade banorna, avser att igångsätta arbetet

    med projekteringen och tillsätta en projektgrupp för att ta fram ett detaljerat

    byggnadsprogram som underlag för konkurrensutsättning av driften. En preliminär tidtabell har framtagits för arbetet som påvisar att driften kan bjudas ut under våren 2007. På basen av detta samt att nuvarande intentionsavtal med berörda markägare gäller fram till och med den 31 december 2006 har landskapsregeringen fattat beslut om att inleda förhandlingar med berörda markägare om att förlänga avtalen till den 31 december 2007.

    Under förutsättning att en överenskommelse om förlängning uppnås avser landskapsregeringen

    att omedelbart då markavtalen är undertecknade tillsätta en projekteringsgrupp samt utse en projektledare med uppgift att ta fram underlag för att bjuda ut driften av banan på kommersiell basis.”

     

    Mot bakgrunden av landskapsregeringens intentioner är det mycket positivt att idag kunna konstatera att markavtalen nu har förlängts. Vi kan alltså se fram emot att den preliminära tidtabellen förverkligas så att upphandling av hyra och drift sker i maj 2007 och att byggstarten av golfbanan inträffar senast i mars 2008.

     

    Det är viktigt att vi ger positiva signaler till marknaden. Det är också grundläggande att vara insatt i skillnaden mellan framgångsrika banor och sådana som inte hänger med och av den anledningen minskar i popularitet – en jämförelse med företagsvärlden är relevant. Det bolag som inte följer med i utvecklingen står inte bara stilla – det går bakåt och blir förlorare i dagens obevekligt hårda konkurrens. I boken ”From good to great” klargör författaren Jim Collins hur bra företag tar språnget till uthållig mästarklass. Det är precis det vi måste göra med åländsk turism, och det är inte för sent ännu! Visst tar det lång tid från idé till förverkligande av infrastrukturella projekt, men nu kan vi se fram emot en ny golfattraktion till säsongen 2010! Tillsammans med kk-huset och åländska flygbolaget kommer satsningen att bli nya milstolpar i turismens utveckling! Det finns många entreprenörer som väntar och kommer att göra det bästa av dem!

     

    Herr talman!

    Den stora frågan i remissdebatten handlade om kommunernas framtid, hur service, boende och arbetsplatser över hela Åland ska kunna garanteras i en föränderlig värld. Det vi kunde konstatera då var att det inte råder full samsyn i lagtinget. Alla vill nog kommunernas bästa, frågan är emellertid hur det ska gå till och vilka partier som är inne på rätt spår?

     

    Vi i centern anser att det är angeläget att vara tydlig i sitt politiska budskap. För oss känns det lätt och naturligt i de för Åland centrala framtidsfrågorna – eftersom vi inte behöver ändra uppfattning. Det vi hävdat i många år gäller fortfarande. Precis som i skattefrågan – där vi talar för ett övertagande av behörigheten – precis lika tydliga är vi när det gäller kommunerna: Den kommunala strukturen, med närdemokrati och småskalighet, är det bästa för hela Åland även i fortsättningen. Vi tror inte att kommunsammanslagningar är lösningen på de problem kommunerna brottas med idag. Tvärtom anser vi att Ålands unika kommunala närdemokrati är kärnan som rätt utnyttjad kan bli en konkurrensfördel både internt och externt och rädda befolkningens existensmöjligheter över hela Åland.

     

    I finansutskottets behandling av budgeten blev självklart också kommunerna den stora frågan. Vägande information har kommit fram under hörandena och det är bevisat att landskapsandelar och basbelopp inte hängt med i uppdrags- och kostnadsutvecklingen. Men det är inte bara det – flera andra väsentliga parametrar är föråldrade och måste i totallösningen rättas till. Redan vid behandlingen av budgeten för 2004 slogs det fast att en totalöversyn var nödvändig. Senast för ett år sedan förutsatte finansutskottet i sitt betänkande att utredningsarbetet skulle mynna ut i en reform som skulle skapa helhetssyn, största möjliga genomskinlighet, rättvisa och långsiktighet. Självklart kan inte finansutskottet lösa frågan men majoriteten i utskottet har enats om en skrivning med högsta prioritet. Det hjälper inte med plåsterlappar när en patient håller på att förblöda!

     

    I ÅSUB:s rapport 2006:5, ”Kommunreform på Åland – en förstudie” konstateras under alternativet ”16 kommuner även i fortsättningen” att ”för att inte tvinga fram kommunsammanslagningar bör man se över ansvarsfördelningen och finansieringen av tjänsterna inom den offentliga sektorn på Åland”, samt att ”när det gäller resurstilldelningen bör dagens transfereringssystem ses över. För vissa verksamhetsområden, där behoven kan variera starkt mellan olika år och mellan kommunerna, samtidigt som kostnaderna för varje enskilt fall eller ärende kan vara betydande, bör man överväga att utveckla finansieringsgrunderna så att de omfattar effektivare utjämning av kostnaderna.”

     

    Nu är tiden mogen. Under budgetförhandlingarna drev centern på hårt för att kortsiktigt kompensera kommunerna ekonomisk,  och resultatet är tillfredsställande. Det finns så mycket pengar i budgeten att kommunernas situation är tryggad under 2007. Nu hävdar vi att slutresultatet av landskapsandelsreformen skall redovisas och fastslås inom denna mandatperiod!

     

    Ett enigt finansutskott skrev hösten 2005 att ”utredningen om en kommunreform inte är en plan för sammanslagning av kommuner”. Konstaterandet är mycket relevant - landskapsandelssystemet ska inte sammanblandas med strukturen! Det ska inte heller förväxlas med skattefinansiella kompensationer! En renodlad reform av landskapsandelarna är det vi i centern i första hand vill se förverkligad nästa år! Det är fullt möjligt! Vi är beredda att ställa upp, till exempel i en referensgrupp för att snabba upp den politiska processen. Grundutredningarna är klara, landskapsregeringen prioriterar frågan, landskapets kompetenta tjänstemän är beredda, kommunerna och kommunförbundet vill inget hellre. Stödet här i salen är stort! Och, inte minst, ålänningarna i alla kommuner förväntar sig en lösning för att känna trygghet i sina liv!

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman! Min kommentar till anförandet gäller golfbanan i Godby.  Det är en fråga av allmänt intresse just nu, det är många som frågar efter den och man frågar vad som har hänt och hur det går framåt i och med att det är ett projekt som uppenbart har stått stilla ett halvt år. Efter vad jag kan se har man inte kommit så mycket längre nu än att man åter har förnyat kontrakten med markägarna som tydligen fortsättningsvis går med på det här ännu, men efter vad jag har förstått är det sista gången. Det skulle vara intressant att veta om ltl Torbjörn Eliasson är ensam i den här frågan - vi vet alla här i salen att ltl Torbjörn Eliasson brinner starkt för den här frågan – att driva den framåt eller varför går det inte fortare framåt när det gäller golfen?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman! Det är så att för att man skall kunna gå vidare har lagtinget tidigare hängt upp det på att vissa frågor skall vara lösta. En central fråga är just det här med avtalen. Den är nu löst, så man kan gå vidare omedelbart i januari och då kan ltl Åke Mattsson läsa vad som står i den gröna budgeten. Där finns det en exakt tidsplan för hur detta skall gå till och det var den jag ville berätta om eftersom vi har talat så lite om golfbanesatsningen här tidigare. Eftersom markavtalen nu är förlängda förutsätter jag att regeringen kommer att hantera frågan såsom det står i budgeten.

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman! Det var bra att ltl Torbjörn Eliasson tog upp frågan eftersom många frågar efter den. Men jag tycker ändå att man inte har gjort någonting under ett halvt års tid mer än att man har förlängt avtalen och det gjorde man de facto bara för någon vecka, så det kunde man väl ha gjort redan i juni om det är bara fråga om att förlänga avtalen. Varför ligger man inte på och kommer vidare i den här frågan för den väcker mycket irritation på många ställen och det är en komplicerad fråga, så det skulle vara bra att lämna den bakom sig och komma vidare i stället för att det känns som om den är väldigt förhalad.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är klart att jag också gärna hade sett att det hade gått fortare. Jag var faktiskt från allra första början när lagtingets dåvarande talman Ragnar Erlandsson tog kontakt och den här frågan började diskuteras. Då var vi i Grelsby och det rör sig om 9-10 år. Men jag är ändå glad för jag vet av erfarenhet att det tar lång tid att verkställa de infrastrukturella projekten. Titta på exempelvis kk-huset, där man kan prata om ett kvarts sekel. Det gick inte så fort med golfbanan i Kastelholm heller. Det tog ungefär sju år, så jag är glad att vi har kommit så här långt nu och att det finns en intention från landskapsregeringen som är klart och tydligt nedskriven i budgeten.

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Herr talman!

    Ltl Torbjörn Eliasson påstår att centern vill vara tydliga i fråga om kommunernas ekonomi och situation. Det kan man förstås alltid hävda. I budgetskrivningen för ett år sedan – 2006 – anser jag att vi var rätt tydliga för finansutskottets del i varje fall, och centern har två representanter i finansutskottet. I år är tyvärr skrivningarna något otydligare. Man säger att det har högsta prioritet, men däremot säger man ingenting om när landskapsandelsreformen skall vara. Nu säger ltl Torbjörn Eliasson att det skall ske under den här mandatperioden. Nåväl, kanske man förtydligar skrivningarna i betänkandet på det här sättet, men skall vi de facto ta en landskapsandelsreform under den här mandatperioden måste vi ha en lagframställning här i mars, allra senast i april, för att kunna anta den i september, annars går det inte.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är så att vi i centern försöker vara så tydliga vi kan i alla olika frågor. Vad gäller kommunerna och kommunernas ekonomi, landskapsandelar, reformer och allt sådant, så tycker jag att vi tillhör dem som är tydligast, om jag inte skall överdriva. Egentligen tycker jag personligen att vi är allra tydligast. Skrivningarna i finansutskottets betänkande har ltl Mats Perämaa och jag olika uppfattningar om eftersom han har lämnat in en reservation. Majoriteten tror mera på den skrivning som står i finansutskottets betänkande. Man måste ge landskapsregeringen en realistisk möjlighet att klara ut det här. Det är viktigare att vi får den totala reformen än att vi får ett plåster.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Herr talman!

    Tydligheten försvann med en gång i den här repliken! Ltl Torbjörn Eliasson sade förut att det skall vara under den här mandatperioden och när jag då säger att då måste man komma med en framställning i mars-april, så säger ltl Torbjörn Eliasson som svar att det är viktigare ändå att man ger landskapsregeringen den tid som behövs! De facto säger alltså centern via ltl Torbjörn Eliasson att det blir ingen landskapsandelsform under den här valperioden! Det tycker jag nu står klart för alla lyssnare och därmed förfaller hela det anförda om centerns tydlighet. Det här är blådunster, man försöker täcka den förlust som man de facto har genomlidit i finansutskottsbehandlingarna. Centern har inte haft kraft att driva igenom sin politik gentemot sina samarbetspartners. Ltl Torbjörn Eliasson erkänn detta för lyssnarna – det vore renhårigt!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är alldeles uppenbart att ltl Mats Perämaa har väldigt god fantasi, och det är ju skojigt! Men nu är det på det sättet att det står klart och tydligt skrivet i betänkandet hur vi vill göra det här och vi tror att det är enda möjligheten. Att som ltl Mats Perämaa föreslå att den totala reformen skall vara klar inom några månader – det skulle vi naturligtvis gärna vilja, men vi har kommit underfund med att det kan vi inte kräva utan därför vill vi ge landskapsregeringen möjlighet att klara ut det här och då har den tid till augusti-september. Vi kommer att ge allt stöd och sätta allt tryck på för att det här skall genomföras.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    I remissdebatten lyfte jag fram åsikter som Ålands Framtid har lyft fram angående kommunernas problem ända sedan vi hit till lagtinget kom. Nu säger ltl Torbjörn Eliasson  att centern har varit tydligast i de här frågorna. Vi har inte fått någon uppbackning från centerhåll. Men jag skulle vilja ställa frågan. Centern har haft möjlighet under hela sin verksamma politiska tid att påverka kommunernas situation eftersom man suttit i landskapsregeringsställning hela tiden. Hur har man då låtit kommunernas situation bli så här ohållbar som den är i dag, ekonomiskt sett? Man har ju varit med och påverkat situationen som kommunerna har i dag, så det är inte mer än rätt att man också rättar till den – det är en skyldighet.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Vi skall inte strida om vem som är tydligast, ltl Brage Eklund. Jag sade faktiskt först att jag tycker att centern har tillhört ett av de partier som är mycket tydlig och sedan sade jag att personligen tycker jag faktiskt att vi har tydligast, och det står jag fast vid. När det gäller uppbackning tycker jag att det som vi har gjort i budgeten och det som vi har gjort i finansutskottet backar verkligen upp en lösning av kommunernas ekonomiska situation. Vi står här nu i dag och det är nu vi måste lösa det. Det som är olöst i dag, det måste vi se till att blir löst så fort som möjligt.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Jag förstår att det förorsakar lite problem för ltl Torbjörn Eliasson för jag fick inte svar på min fråga! Man är tvungen att titta historiskt tillbaka vad som har hänt. Man har åsamkat kommunerna en situation eftersom man inte har följt upp landskapsandelsreformen och inte har man heller uppgraderat andelarna till kommunerna i förhållande till vad kostnadsutvecklingen har varit. Det är situationen! De som sitter i regeringsställning i dag har haft möjligheten, framför allt centern, men man har inte gjort någonting åt den.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är klart att man skall titta historiskt och vi kan gå väldigt många år tillbaka i tiden. Oberoende är det i nuet vi lever och budgeten berättar vad vi skall göra nästa år och finansutskottets betänkande är en behandling av budgeten och där är vi väldigt tydliga: vi vill att den renodlade landskapsandelsreformen skall bli klar under nästa år. Det skall vi försöka göra allt vad som står i vår makt för att klara ut.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Debatten avbryts här och återupptas vid lagtingets nästa plenum.

     

    Lagtingets nästa plenum är i morgon den 20 december kl. 9.30. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl.17.14).