Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 17 december 2007 kl. 13.00.

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Anders Englund och ltl Anders Eriksson).

    28 lagtingsledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Anders Englund för deltagande i Svenska lantbruksproducenternas möte i Helsingfors och ltl Anders Eriksson för privata angelägenheter. Beviljas.

     

     

    Meddelas att landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga nr 2/2007-2008 kommer att avges vid plenum inkommande onsdag den 19 december.

     

     

    Föredras för andra behandling ärende nr 1:

     

    Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2007-2008 om barnbidrag. (FR 2/2007-2008).

     

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

     

    Ltl Harry Jansson:

    Herr talman!

    Väl medveten om att vi senaste vecka aviserade ändringsförslag gällande nivån på barnbidraget till ensamförsörjarna så tar vi som ”vägkost” det som ltl Åke Mattsson framförde i fredags om att utskottet tar allvarligt på den utredning som har gjorts om ensamförsörjarnas situation. Den omständigheten gör att vi nöjer oss i detta skede.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

     

    Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

     

    Ärendets andra behandling är avslutad.

     

     

    Föredras för andra behandling ärende nr 2:

     

     

    Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2007-2008 om utkomststöd. (FR 3/2007-2008)

     

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

     

    Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

     

    Ärendets andra behandling är avslutad.

     

     

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 3:

     

    Finansutskottets betänkande nr 1/2007-2008 angående budget för landskapet Åland 2008. (FR 1/2007-2008 jämte finansmotionerna nr 1-52/2007-2008).

     

    Först tillåts allmän diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Begärs ordet?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson:

    Herr talman!

    Jag skall nu presentera finansutskottets betänkande över budgeten 2008. För att jag inte skall glömma bort en viktig sak, som jag har lovat en ledamot, skall jag börja säga att ltl Göte Winé angav avvikande åsikt när det gällde energistödet. Därmed sagt och gjort!

     

    Herr talman!

    Finansutskottet presenterar nu sitt betänkande över budgeten för landskapet Åland 2008. Landskapsregeringen föreslår en budget om 330.809.000 euro. I anslutning till budgetförslaget har 52 finansmotioner inlämnats. Utskottet föreslår att ett anslag om 40 000 euro upptas för föreningen för Företagsam skärgård rf:s fortsatta verksamhet. Dessutom föreslås att ett anslag om 100 000 euro upptas för stöd till skogsägare för utvinning av biobränsle. I övrigt föreslås att budgetförslaget godkänns med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Utskottet omfattar vidare förslaget i finansmotion nr 16 medan övriga finansmotioner föreslås förkastade. Den godkända motionen är författad av ltl Gun-Mari Lindholm m.fl. och avser att motiveringen under moment 48.01.01 ges följande tillägg: ”Anslaget under momentet kan användas för att införskaffa fler hastighetsvisare så att varje huvudled kunde få två hastighetsvisare för att förstärka arbetet med att förändra attityderna i trafiken.”

     

    Generellt är det förstås så att där utskottet inte har kommenterat någonting, vare sig när det gäller allmänna motiveringar eller enskilda moment och motiveringar så håller utskottet med landskapsregeringen.

     

    Efter att budgetförslaget kom på lagtingets bord har en ny landskapsregering tillsatts och ett nytt handlingsprogram antagits. Det var därför naturligt för utskottet att granska budgetförslaget och finansmotionerna mot det nya handlingsprogrammet. Det är ju en lite knepig situation när en ny regering ska förverkliga en budget som den avgående nyligen har föreslagit. Inom loppet av några veckor sker flera för de närmaste årens politik avgörande saker parallellt: en ny regering bildas, handlingsprogram skrivs och en budget på 330 miljoner euro ska slås fast av lagtinget som nu efter valet har nya regeringspartier, ny opposition och inte minst många nya lagtingsledamöter. I remissdebatten framfördes idéer om systemförändringar för att undvika denna typ av svårigheter. Utskottet har inte gjort några skrivningar om dem, men påtagligt fått uppleva att det skulle behövas mer tid för att arbetsbördan inte ska bli övermäktig.

     

    Finansutskottet har emellertid på kort tid lagt ner ett stort arbete och har givetvis penetrerat den förra landskapsregeringens budgetframställning noggrant. Vi har hört inte mindre än 78 personer för att få belysning på oklara frågor och för att testa idéer som framförts i finansmotionerna. Jag känner på mig att vi kanske får kritik över att vi hört för många och lagt ned onödigt mycket arbete på att behandla motionerna. Det finns kanske ledamöter i salen som tycker att FU för att spara tid helt rått ska förkasta finansmotionerna och utnyttja det parlamentariska övertaget.

    Emellertid är det inte förenligt med min uppfattning om demokrati. Som ordförande för utskottet känner jag ett ansvar att se till att inte bara framställningen utan också alla motioner, som oppositionen lagt ner många timmars arbete på, verkligen behandlas seriöst. Det finns kloka tankar i motionerna och, det vill jag understryka herr talman, att även om de förkastas, så finns det frön som börjar gro och förr eller senare kan spricka ut i handlingsprogram, i lagframställningar eller i budgetar. Så fungerar politiken och som ni vet är det inte alla gånger så lätt att avgöra vem som först kom på idén när alla en vacker dag vill ta äran åt sig. Fenomenet kanske beskrivs bäst som ett politiskt ekorrhjul eller som den eviga frågan: ”Vem var först – hönan eller ägget?”.

     

    Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen begärt utlåtanden av både kulturutskottet och social- och miljöutskottet. Utlåtandena omfattas av finansutskottet och bifogas detta betänkande med några kommentarer och förtydliganden. På utskottets vägnar tackar jag kultur- och social- och miljöutskotten för att de ställt sin tid och kompetens till förfogande. Med tanke på den pressade tidsramen har det varit ytterst värdefullt för oss att de bistått oss i beredningen av budgeten. Jag vill också här passa på tillfället att tacka alla, det vill säga ledamöterna i utskottet, gamla och nya landskapsregeringsledamöter och alla tjänstemän och andra vi hört och inte minst lagtingets personal och då framför allt vår egen sekreterare! Det ju så, bästa ledamöter, att vi i vårt parlament ska behandla lika svåra frågor som exempelvis riksdagarna i Sverige och Finland. Den stora skillnaden är att deras finansutskott har mycket längre tid på sig och helt andra utredningsresurser. Medan de har ekonomer och jurister i tillräcklig omfattning ska vi klara oss på en sekreterare, som dessutom samtidigt har andra viktiga uppdrag att sköta. Något att tänka på inför framtiden …

     

    Herr talman!

    Utskottet har inte gjort några större linjeändringar i betänkandet utan har funnit det redigast och bäst att den nya regeringens politik presenteras i meddelanden och tilläggsbudgetar fortast möjligt. När det gäller flera viktiga frågor och reformer uppmanar utskottet alltså landskapsregeringen att återkomma antingen i meddelanden eller i tilläggsbudget och redogöra för de politiska prioriteringarna. Exempel på sådana frågor är inrättande av tjänsten som byråchef på finansavdelningen, tjänsten som informationskoordinator på museibyrån, understöd för avloppsåtgärder, understöd för miljöfrämjande uppvärmningssystem, Självstyrelsegårdens renovering och ombyggnad, Sjöfartsmuseet, utvecklandet av Bomarsund, sjötrafikens verksamhetsutgifter, utformningen av Ålandstillägg för pensionärer, saneringen av Gullåsens fukt- och mögelproblem, ekonomiska konsekvenser av avtalsförhandlingarna och frågan om hur rambudgeten ska utformas och presenteras för lagtinget, många viktiga frågor som fordrar ytterligare utredning och där vi ber landskapsregeringen att så fort som möjligt komma tillbaka.

     

    Finansutskottet konstaterar, i likhet med kulturutskottet, att det idag är oklart hur reformprocessen för gymnasieskolorna ska gå vidare. Utskottet anser att det är viktigt att få klarhet i fortsättningen av processen och uppmanar landskapsregeringen att utan dröjsmål definiera slutmålet för Struktur-07 och Reform-08. Utskottet anser att landskapsregeringen bör återkomma redan i den första tilläggsbudgeten med en sådan redogörelse. Det handlar om en mångårig process, där mycket pengar och energi lagts ner i utredningar och lagtexter. Många anställda berörs, för att inte tala om elever och föräldrar, så utskottet anser att det nu är ett krav att målet omgående fixeras och att reformen kommer i mål.

     

    Finansutskottet konstaterade i sitt betänkande om fjolårets ordinarie budget att en rambudget för hela mandatperioden alltid bör överlämnas av landskapsregeringen till lagtinget under inledningen av en ny mandatperiod. I budgetförslaget omtalas också att det kan vara motiverat med ett separat meddelande i början av en mandatperiod. Enligt handlingsprogrammet har landskapsregeringen för avsikt att utarbeta en resurs- och behovsplan med ekologiska, ekonomiska och sociala mål för mandatperioden 2007-2011 med prognoser för ett längre tidsperspektiv. Planen skall också beakta det finansiella utrymmet, klimatmålen och målsättningen att stärka den sociala tryggheten för utsatta grupper. Utskottet förväntar sig då att landskapsregeringen redogör för hur handlingsprogrammet förhåller sig till den långsiktiga budgetsituationen och till de ekonomiska utmaningar vi har framför oss. Planen skall lämnas i form av ett meddelande till lagtinget.

     

    Herr talman!

    I remissdebatten hördes kritiska röster om att landskapsregeringen eldar på för mycket. Finansutskottet anser också att budgeten är för expansiv och manar därför till större återhållsamhet. Det konstateras även i framställningen att investeringsnivån är mycket hög, samtidigt som det uppges att klumpsumman och skattegottgörelsen enligt prognoserna kommer att plana ut under kommande år. Förhandlingar om nya kollektivavtal pågår och de ekonomiska konsekvenserna av slutresultatet är något som finansutskottet inte kan ha någon konkret uppfattning om, annat än att de två procent som lönerna räknats upp med i budgetförslaget inte kommer att förslå. Generellt konstaterar utskottet att det är ytterst viktigt att löneökningar och produktivitet håller jämna steg också inom den offentliga sektorn. Målsättningen bör ju också där vara att förbättra produktiviteten för att klara framtida utmaningar. Demografiska förändringar leder till att en allt större del av befolkningen kommer att utgöras av pensionärer i allt högre åldrar, vilket kommer att ställa högre krav på de yrkesaktivas produktivitet samt öka pressen framför allt på sjukvården.

    Finansutskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i rambudgeten ta sikte på en försiktig politik med stegvisa åtstramningar och produktivitetshöjningar. I fråga om de större projekten som är upptagna i budgetförslaget önskar utskottet att landskapsregeringen med beaktande av det rådande konjunkturläget följer den tidigare antagna prioritetsordningen utan att något projekt för den skull stoppas. Landskapsregeringen som har det övergripande ansvaret bör följa utvecklingen och styra projekten så att största möjliga samhällsnytta uppnås och att de kan förverkligas i en sådan ordning och i en sådan takt att de inte i onödan bidrar till en överhettning inom byggsektorn.

    Beträffande självstyrelsens utveckling konstaterar utskottet att den nya landskapsregeringen har för avsikt att inleda en översyn av självstyrelselagen och att ta fram ett förslag till en åländsk konstitution. Så vitt jag vet så har det välkomnats av alla partier. Bland annat ska en parlamentarisk arbetsgrupp se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten. Utskottet anser att det är ytterst viktigt att svenska språkets ställning stärks och att de åtgärdsförslag, bland annat tillsättandet av ett språkråd verkställs med högsta prioritet.

     

    Herr talman!

    Utskottet har resonerat om implementeringen av det nya landskapsandelssytemet, som tas i bruk i och med denna budget. Det är för tidigt att sia om systemets alla konsekvenser innan man ens har kommit igång. Säkert kommer det att finnas barnsjukdomar i en så stor reform. När finansutskottet för ett år sedan krävde att totalreformen skulle tas fram trodde inte alla att det skulle vara möjligt. Men här är den nu, så det är bara att tacka utredaren Robert Lindfors för hans grundläggande förarbete och de duktiga tjänstemän och politiker som rodde reformen i hamn.

    Enligt budgetframställningen kommer förändringarna till förmån för kommunerna mellan åren 2007 och 2008 att ligga i storleksordningen 5,7 miljoner euro. Utskottet konstaterar att det framdeles är nödvändigt att kommunerna håller driften under kontroll för att klara nödvändiga investeringar. Utskottet känner till att övergången från det gamla till det nya systemet inte är helt problemfritt. Det har visat sig svårt att uppnå full rättvisa när det gäller landskapsandelarna för anläggningskostnader.

    Finansutskottet betonar att det nya systemet bör stimulera till ökat samarbete mellan kommunerna både vad gäller investeringar och administrativa tjänster samt understryker behovet av att landskapsregeringen noga följer upp det nya landskapsandelssystemets effekter och kommer med en utvärdering till lagtinget. Utskottet har ingen synpunkt på när detta bör ske annat än att den bedömningen får göras av landskapsregeringen.

     

    Herr talman!

    Innan jag går in på några enskilda moment vill jag understryka finansutskottets betoning av näringslivets stora betydelse för att Åland ska kunna fortsätta att blomstra. Utskottet konstaterar att ÅSUB i sin konjunkturrapport hösten 2007 förväntar sig en dämpning av tillväxten år 2008. Det bör understrykas att ÅSUB i sina kalkylunderlag räknat med att inget negativt inträffar som kan påverka rederiernas beslut om flaggstatus. Landskapsregeringen skriver i budgetframställningen att sjöfartens långsiktiga konkurrensförutsättningar skall förbättras genom rikslagstiftning som gör att flaggbyte är ointressant för landets rederiföretag. Utskottet understryker vikten av att från åländskt håll intensifiera ansträngningarna att få till stånd anpassningar av skattelagstiftningen för sjöfarten, bl.a. genom förnyelse av tonnagebeskattningen och bestämmelserna om reserveringar för nyinvesteringar. På utskottets vägnar kan jag nog slå fast att vi måste göra allt för att våra rederiers konkurrensvillkor skall vara tillräckliga under egen flagga. Eventuella utflaggningar skulle slå mycket hårt mot det åländska samhället!

     

    Herr talman!

    Av utskottets betänkande framgår klart och tydligt våra synpunkter på momentnivå. Jag ska kommentera några och är sedan tillsammans med övriga utskottsmedlemmar beredd att svara på ledamöternas frågor. Vad beträffar de avsnitt som behandlats av kultur- respektive social- och miljöutskotten utgår jag ifrån att utskottsordförandena kan presentera sina utlåtanden, om de så vill, eller i varje fall svar på frågor.

     

    Så, herr talman, skall jag nämna några moment och hur vi har resonerat. Jag börjar med 33.40.88 Överlåtelse av fastigheter, där vi vet att det har suttit en arbetsgrupp och gått igenom allt vad landskapet äger. Här säger utskottet att det är viktigt att man sätter fart på processen. när man vet vad man har skall man prioritera och börja sälja bort sådant som landskapet inte har nytta av eller som kan användas på ett bättre sätt.

     

    När det gäller 41.01.01 har utskottet resonerat lite grand om förhöjningen av arvodena. Där har man kommit fram till att vi ville skriva att vi anser att man i framtiden bör, precis som man gör i Sverige, använda sig någon form av arvodeskommission där det inte sitter politiker utan det är andra som sitter i en kommission som föreslår vilka löner politikerna skall ha.  (Från salen:ltl Sundback: vem skulle sitta där!!)

     

    När det gäller 43.05 Radio och TV-verksamhet skall ett nytt etermediepolitiskt program utarbetas av en oberoende sakkunnig under ledning av en parlamentarisk referensgrupp. Utskottet förordar ett brett mandat för den sakkunnige utredaren och referensgruppen att se över alla de frågor som har anknytning till Ålands Radio och TV Ab:s verksamhet och finansiering. Det är många förknippade med detta och vi har en hel del finansmotioner.

     

    När det gäller 4327.05 Elsäkerhet och energi föreslår utskottet att landskapsregeringen ser till att en opartisk övergripande utredning genomförs för att klargöra hur elmarknaden i landskapet fungerar och som visar hur energipolitiken bör utformas för att optimera de positiva effekterna för miljön.

     

    Under fastighetsförvaltning 43.40.74 Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården har det framkommit av hörandena att det finns ett relativt bra beslutsunderlag redan. Utskottet föreslår att landskapsregeringen i snabb takt fortsätter det påbörjade arbetet och återkommer i en tilläggsbudget eller i nästa ordinarie budget med förslag till åtgärder. Möjligheter till utlokaliseringar bör i detta sammanhang utredas. Enligt utskottets mening bör dock hela enheter hållas ihop med hänsyn till effektiviteten.

     

    Jag vill också kommentera 45.54.60 som handlar om understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder.

     

    Utskottet konstaterar att avsikten är att alla avlopp skall uppfylla de krav på rening som ställs enligt gällande regler. I fråga om  Lotsbroprojektet och de kommunala avloppsledningsnäten har målsättningen varit att få så många med som möjligt för att uppnå bästa möjliga renings- och kostnadseffektivitet. När det å andra sidan gäller de enskilda avloppen bör flera avvägningar göras för att uppnå bästa resultat. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utreda kostnaderna

    för de olika lösningarna så att jämförelser kan göras mellan privata och kommunala. Vidare uppmanar utskottet landskapsregeringen att i samråd med kommunerna definiera och planera vilka

    avloppsledningar som skall anses vara huvud- respektive anslutande stamledningar. Landskapsregeringen ska därefter utarbeta principer för stöd till anslutande stamledningar enligt samma grunder som stöd för huvudledningar.

     

    När det gäller fritt bildningsarbete, 46.05 och Ålands hantverksskola hänvisas till handlingsprogrammet, där det klart och tydligt sägs hur den nya regeringen vill att det här skall gå till. Utskottet anser att det är viktigt att hantverksutbildningen kommer igång så snabbt som möjligt med Folkhögskolan som huvudman. Nu har det legat nere i flera år och det är säkert i 20 års tid som man har diskuterat hit och dit vad som skall hända med hantverksskolan. Det vi nu vill är att man åtminstone kommer igång snabbt med utbildningen och så får man sedan utreda hur det andra utbildningsåret skall se ut. Enligt tidigare beslut skall också mangårdsbyggnaden i Kastelholm renoveras.

     

    Så till moment 46.13.58 Sjöfartsmuseet. Vi har hört egentligen alla berörda parter och det visar sig att projekteringen av Ålands sjöfartsmuseum fortskrider planenligt, men projektet är ännu inte flygfärdigt. I översikten för landskapets och kommunernas investeringsplaner anges inget belopp för 2009 för detta projekt. Utskottet har dock erfarit att avsikten är att utbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum skall inledas så snart Alandica Kultur och Kongress färdigställts. Medel kommer därför att upptas i budgeten för 2009. Enligt de förhandsuppgifter utskottet tagit del av kan anslagsbehovet komma att uppgå till ca. 3 miljoner euro. Utskottet uttalar sitt stöd för att projektet fortskrider som planerat.

     

    46.19.08 kom in alldeles i slutminuterna av vår behandling och det handlar om pengar för validering. Där hade det gjorts en felaktig bedömning av hur mycket projektet skulle kosta och det fanns upptaget 100.000 euro, men det behövdes 170.000 euro till. Det här är fråga om 100 procent EU-finansiering och detta har utskottet satt in här.

     

    Så till museibyrån. Där finns förslag i budgeten att man skulle inrätta en tjänst som informationskoordinator fr.o.m. den 1 mars 2008. Utskottet anser att det är oklart vilka uppgifter som är avsedda att knytas till tjänsten och om dessa uppgifter kan skötas på annat sätt än genom att inrätta en ny tjänst. Det är inte så att utskottet har sagt att tjänsten inte skall inrättas; det är bara det att vi tycker att man bör titta lite noggrannare på det och se vilka effekter det kommer att ha för hela förvaltningen i så fall. Är det så att museibyrån har ett specifikt behov av en egen informationskoordinator så är det så, annars är det inte så! Men vi vill att det skall utredas och att regeringen kommer tillbaka.

     

    Så har vi ett annat stort projekt, Bomarsund, där vi har hört väldigt många. Utskottet anser att det är viktigt att den verksamhet som planeras i besökscentret inte konkurrerar med privata entreprenörer. När det gäller sådant arbete som planering och uppsättandet av utställningar har vi också funnit att sådana medel inte ingår i budgeten; man räknar med att det kommer att kosta ytterligare 600.000 euro för utställningsverksamheten. Utskottet är positivt till detta och vad gäller frågan om när byggnadsarbetena skall få inledas konstateras att landskapsregeringen i budgeten för 2005 angav att utbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum var det projekt som skulle igångsättas så snart kultur- och kongresshuset förverkligats. Nu har vi erfarit att det också finns privata entreprenörer som planerar ny turismverksamhet i närheten av besökscentret. En framflyttning av projektstarten skulle göra det möjligt att i god tid samordna alla satsningar och göra Bomarsund till ett komplett upplevelsecentrum. Eftersom projekteringen av Ålands sjöfartsmuseum drar ut på tiden och det finns frågor att reda ut i Bomarsundsprojektet, anser utskottet att landskapsregeringen bör utreda projekten parallellt och återkomma med nödvändiga förtydliganden och prioriteringar i tilläggsbudget. I klartext betyder detta att utskottet är för båda projekten, men vi kan inte i dag säga när det ena eller det andra skall startas. Det finns vissa frågetecken att reda ut i Bomarsundsprojektet och sjöfartsmuseet måste komma vidare i sin projektering.

    47.15.46 Räntestödslån för skördeskador. Där har vi diskuterat ganska mycket. Utskottet har erfarit att det under 2007 har förekommit att årets regn och hagelskurar har ställt till stor skada på flera håll. Det är t.o.m. sådana som har tappat hela sin skörd och faktiskt fått en räkning i stället för en likvid när året var slut. Med anledning av detta har utskottet diskuterat andra former av stöd för skördeskador. Möjligheten att inrätta en fond har bl.a. diskuterats.  Vi vet att det finns positiv respons från sådana som har drabbats av detta. Landskapet skulle gå in och lägga en grundplåt och så bygger man upp en fond tillsammans med jordbrukarna. Det är viktigt att fonden grundas på lag och man bestämmer på vilket sätt man skall betala in till fonden, det kan vara per odlad hektar eller på något annat sätt, det har inte finansutskottet gått in på här. Men vi tycker att det skulle vara intressant att man inför en sådan här fond.

     

    Så har vi 47.21.41 Stöd till skogsbruksåtgärder. Där har finansutskottet infört 100.000 euro för utbetalning av stöd till skogsägare för utvinning av flis avsett för biobränsle. Vi tror att det räcker om man gör det under 3-5 års period. Det finns kritik mot detta och man anser att oljepriserna är så pass höga nu att marknaden skall kunna hantera det här själv, men utskottet har ändå ansett att vi inte skall ha sämre villkor än vad man har i omgivande regioner och i riket vet vi alla att man betalar ut det här. Utskottet föreslår att anslaget under momentet höjs med 100 000 euro för utbetalning av stöd till skogsägare för utvinning av flis avsett för biobränsle.

     

    Beträffande sälskador har vi hört flera stycken. Problemet är egentligen detsamma som det har varit flera år. Utskottet förutsätter att man skall behandla den här typen av problem på samma sätt som man gör i riket, dvs. att man skall betala ut ersättning.

     

    Så kommer vi in på golfbanan. Landskapsregeringen avser att förverkliga en golfbana i Godby/Ämnäs med planerad start i april 2008. För ändamålet föreslås ett anslag om 3,5 miljoner euro under detta moment.

     

    Utskottet har erfarit att näringslivets branschorganisationer anser att en golfanläggning i Godby/Ämnäs har högsta prioritet samt att de största bolagen på Åland tillsammans med många mindre företag har förbundit sig att genom sponsoravtal finansiera maskininvesteringar och att garantera driften under 15 år. Utskottet vill understryka att denna satsning i första hand är ett infrastrukturellt projekt för att stöda näringslivet och i synnerhet turismbranschen.

     

    Utskottet konstaterar att lagtinget tidigare fastställt taket för projektets totalkostnader till 5,3 miljoner euro samt förutsätter att de planerade markbytena inte verkställs förrän nödvändiga tillstånd erhållits och byggentreprenör kontrakterats, vilket innebär att förhandsavtalen angående markbytena måste förlängas. Med hänvisning till budgetens motiveringar samt det ovan anförda förordar utskottet landskapsregeringens förslag.

     

    Det här var enda omröstningen som behövdes i samband med behandlingen av budgeten och omröstningen slutade 2-2, där ordförandens, dvs. min röst avgjorde. En ledamot lade ner sin röst.

     

    Herr talman!

    Vi har också sjötrafiken 48.20.20, där vi har lite skrivningar. För det första vi fick information under beredningen av budgeten att man hade slagit fast turlistorna och det visade sig då att de blev 77.000 euro dyrare. Eventuellt skall man kunna klara det här inom den budgetram man har. Det har man lovat att försöka göra, men det kan varken avdelningen, ministern eller vi i finansutskottet lova. Vi har diskuterat dessa frågor mycket i finansutskottet och vi anser att det är enormt viktigt att man sätter fokus på hur man skall kunna hålla kostnaderna i schack när det gäller sjötrafiken. Det gäller alltså att planera för en effektiv och ekonomisk skärgårdstrafik. Utskottet konstaterar att flera projekt är på gång som skall möjliggöra en mer kostnadseffektiv kortruttstrafik. Man har också på gång en utredare som skall komma och arbeta med de här frågorna och utskottet hoppas verkligen att den personen tillsammans med avdelningen och landskapsregeringen kan komma fram med goda förslag här. Det är så att om kostnaderna fortsätter att stiga slår detta tillbaka mot den trafik som vi vill kunna upprätthålla.

     

    När det gäller bokningssystemet har detta diskuterats flera gånger tidigare och även i år i remissdebatten. Där gjorde finansutskottet ett besök till Ålandstrafiken; vi träffade dem som arbetade med systemet och vi har naturligtvis också hört trafikansvarige Runar Karlsson och vi har hört chefen på avdelningen, så vi har bildat oss en ganska bra uppfattning och vi har också sett det i drift. Man har nu kommit så långt att man under ett år har testat det nya bokningssystemet internt på avdelningen. Där är man rätt nöjd med funktionaliteten. Systemet fungerar rätt bra, men det har naturligtvis barnsjukdomar som alla system. När det gäller Internet-biten vill man testa det till att börja med på skärgårdsborna själva, de som vet exakt hur alla fartyg går har naturligtvis mycket lättare att på nätet själva göra bokningarna. Under våren/vintern planerar man att under ett halvt års tid testa Internet-bokningssytemet på dem som har röda kort, dvs. skärgårdsborna själva. Sedan får vi till hösten se hur detta fungerar. Det skall bli intressant att se!

     

    Med detta, herr talman, har jag försökt presentera vårt betänkande.

     

    Ltl Olof Erland, replik:

    Herr talman!

    Det är alltid tråkigt när en stor fråga inte kan få enighet i ett betänkande. Jag hänvisar naturligtvis till golfen där landskapsregeringens budgetförslag inte har fått stöd av tre ledamöter. Jag skulle vilja påminna om att jag i remissen den 16.11 sade att jag förväntade mig att finansutskottet gör en bred bedömning av golfen, och då menade jag också stödformerna och markbytena, som egentligen är det viktiga. Det är det som debatten gäller. Alla här är väl för golf! Då undrar jag, när det i majoritetens betänkande står så här, att man skall ge maximalt stöd enligt regelverket till Eckerö golfbana. Betyder det att man hittills inte har gett maximalt stöd? Skall man i fortsättningen få 100 procent stöd? Skall landskapsregeringen köpa den banan eller vad avses?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Den här gången har jag redogjort för finansutskottets betänkande och jag återkommer gärna till det där när jag har fått komma ner till min plats, så kan vi ta den diskussionen sedan.

     

    Ltl Olof Erland, replik:

    Herr talman! Men det står i betänkandet så här! Det står att man skall ge maximalt stöd enligt regelverket. Vad är regelverket? När jag läser regelverk så läser jag 30 procents stöd på landsbygden och skärgården för mindre företag. Vad är det för regelverk finansutskottets majoritet avser med det som vi nu behandlar?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman! Det skall jag gärna svara på. Ltl Olof Erland känner väl till det – han har varit både näringschef och näringsminister – och det är alltså regelverk som finns till förfogande för företag. Det finns många olika stödformer, alltså maximalt stöd enligt det regelverk som står till buds, varken mer eller mindre!

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Inledningsvis skulle jag vilja säga, att jag tycker inte att budgetbetänkandet gör saker och ting klarare utan, tvärtom, det som har varit ganska klart i budgeten har blivit oklart. Allt skjuts tydligen fram till tilläggsbudgetar och till utredningar, framför allt denna omfattande sovjetiska planperioden 2007-2011. Det har nu gått ett år av den, så det där låter lite sovjetiskt! Det skulle vara intressant att få veta när den faktiskt skall komma, så att den inte kommer när perioden är slut. Den har ju redan börjat före perioden inleddes. Litet mera om det skulle jag alltså vilja veta. Så gjorde ltl Torbjörn Eliasson en jämförelse med andra finansutskott och den stora skillnaden att de har ansvar också för inkomsten. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Om det är rambudgeten som ltl Barbro Sundback avser så skall den komma väldigt tidigt. Jag är lite osäker på vad ltl Barbro Sundback avsåg, men en rambudget för hur den ekonomiska politiken skall skötas under denna fyraårsperiod skall komma tidigt, dvs. vi förväntar den under första halvåret under nästa år. Jag kan inte säga exakt, men någonting sådant, på våren.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Det hette tidigare rambudget, men nu heter det resurs- och behovsplan för mandatperioden 2007-2011. Det finns sagt både i betänkandet och i handlingsprogrammet och ett år har ju gått av den perioden redan, så vi skall väl hoppas att vi får det här till mars. Det tycker jag att utskottet kunde ha slagit fast; annars blir det en långsam takt, för allt skall väl skjutas upp och avgöras i den, förstår jag. När det gäller detta med övriga parlament så är nog mitt intryck att man har nettobudgetering i de flesta parlament. Man sitter inte och bedömer om någon informationskoordinator behövs eller inte behövs, utan man ger till avdelningarna vad regeringen föreslår och så tittar man på de övergripande frågorna och den långsiktiga ekonomin. Det skulle man hoppas att också vårt utskott skulle syssla mera med.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman! Jag tycker visst att finansutskottet har uttalat sig om vikten av ett ekonomiskt förnuft och allt sådant. Men det jag också inledde med var att vi har en ny regering, ett nytt handlingsprogram, och vi måste ge dem lite mera än en vecka för att komma fram med alla sina jobb. Jag tror att skulle ltl Barbro Sundback vara i samma situation skulle samma gälla.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Harry Jansson, replik:

    Herr talman!

    Jag undrar om utskottets ordförande Eliasson skulle kunna bringa lite klarhet för oss övriga vad gäller Åbo Svenska Teaters roll på Åland. Utskottets skrivningar pekar på andra möjligheter för teateraktiva på Åland att söka samverkan bl.a. med svenska organisationer. Den förra landskapsregeringen hade upprepade skrivningar om att Åbo Svenska Teater också har ett regionansvar för Åland. Är utskottets skrivningar ett sätt att modifiera detta eller har ni kommit till klarhet i hur det står till med ansvarsfördelningen?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!  Jag skall säga precis som det är; det här är skrivningarna ur budgeten. Finansutskottet har inte hört någon i det här ärendet. Däremot har vi en åsikt och det är det att vi tycker att man även skall kunna rikta blicka västerut och därför denna skrivning.

     

    Ltl Harry Jansson, replik:

    Herr talman!

    Jag har absolut ingenting att klandra utskottet för när det gäller formuleringarna i detta avsnitt, utan tvärtom var det mera av nyfikenhet. Jag tror att många av oss kommer ihåg hur särskilt förra lantrådet Folke Woivalin var noga med att understryka Ålands särställning även när det gäller teaterverksamhet, dvs. att här skulle vi inte inkluderas i andra regioner utan att man då söker andra former av samarbete.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Folke Sjölund:

    Herr talman!

    Det här anförandet är tilldelat därför att jag hör till reservanterna och skall presentera en reservation, men före det skulle jag vilja bara peka på en sak, faktiskt ett förbiseende i budgetbetänkandet, nämligen att det finns en finansmotion nr 9 av ltl Fredrik Karlström m.fl. som handlar om just samma moment 47.52.77 Anläggande av golfbana i Godby/Ämnäs. Den finansmotionen finns inte redovisad i betänkandets text, så det här borde kompletteras på något lämpligt sätt.

     

    Herr talman!

    Från liberalernas sida har utskottsledamoten ltl Torsten Sundblom och jag skrivit en reservation just till detta moment som handlar om anläggande av en golfbana i Godby/Ämnäs. För det första vill jag understryka mycket kraftigt, att det här betyder inte att vi skulle vara emot golf eller byggande av golfbanor, tvärtom, säger vi faktiskt i texten att golfen har utvecklats starkt som fritidssysselsättning och som en viktig aktivitet för besöksnäringen. Det är alltså en av de viktiga aktiviteterna för turismen och framför allt för säsongförlängningen. Men det som vi reserverar oss emot är sättet för att förverkliga den planerade banan, dvs. finansieringssystemet. Landskapsregeringen föreslår att landskapet skall bygga golfbanan och då skall det finnas en privat finansiering som skulle ingå som en del där. Enligt vårt sätt att se är det fel väg att gå och det strider dessutom mot de regelverk som gäller för finansiering av den här typen av privat verksamhet som det de facto handlar om. Vi skulle hellre ha sett att man lagt upp golfbanan på motsvarande sätt som den stora banan i Kastelholm, som Ålands Golfklubb har byggt med samhällsstöd och driver. Eftersom de hade möjlighet att göra detta för ganska länge sedan bör nog ekonomin vara sådan att det borde finnas samma förutsättningar för privata aktörer att gå in och bygga banan med ett 30-procentigt samhällsstöd och detta 30-procentiga samhällsstöd har vi absolut inga invändningar mot att landskapet skulle ställa upp med. Det här är alltså den viktiga invändningen i sakfrågan. Det andra är att förverkligandet av projektet förutsätter ett markbyte. Det finns alltså ett föravtal om att byta mark mellan privata markägare i Godby/Ämnäs å ena sidan och å andra sidan landskapet på Grelsby kungsgårds marker.

     

    Det som vi absolut vill säkerställa är att eventuellt markbyte inte får ske på ett sådant sätt att landskapet byter bort Grelsby kungsgårds mark och blir kvar med marken i Godby/Ämnäs-området. Frågan är då: Vad skall landskapet använda den marken till, om det inte byggs en golfbana där? Då sitter landskapet med Svarta Petter på hand, har bytt bort värdefull kulturmark mot annan mark som definitivt inte är lika värdefull.

     

    Det är dessa båda saker som är den springande punkten i reservationen. Vi föreslår alltså i reservationen att anslaget om 3,5 miljoner euro utgår.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    För det första skall jag försöka förklara när det gäller varför det inte är möjligt att på samma sätt bygga upp och finansiera en bana som man gjorde i Kastelholm. Det är helt enkelt på det sättet att vi har 1.500 medlemmar, spelande ålänningar i Kastelholm och så har man några hundra i Eckerö. Det här betyder att vi har nått upp till samma nivå som man har i Sverige i dag på antal golfspelare per capita, så det går inte att få mera pengar av ålänningarna; förut gick det, men nu går det inte och det är jätteviktigt att komma ihåg. När det gäller detta med Svarta Petter står det klart och tydligt i finansutskottets betänkande att ingenting görs avseende markbytena förrän man har tillstånden i hamn och förrän man har entreprenadkontraktet i hand. Räcker inte det?

     

    Ltl Folke Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Det är säkert så att förutsättningarna är annorlunda i dag än när Kastelholmsbanan sattes igång, men det är fortfarande på det sättet att rimligen bör det kunna finnas privata entreprenörer av olika slag som bör kunna stå för huvudmannaskapet och byggnationen av golfbanan, på motsvarande sätt som vi har en privat entreprenör i Eckerö, som också har satsat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det skulle vara intressant om ltl Folke Sjölund kom med ett förslag på vem som vill bygga en golfbana på privat initiativ! Det är det som vi i många, många år har försökt med, men det har visat sig att det blir inte därför att det finns ingen privat aktör som har en så stor logianläggning att det skulle vara lönsamt att satsa i en golfbana där avkastningen är bara några få procent. Chipspengar och allt sådant här söker sig inte till en avkastning på 2-3 procent, de går till helt andra avkastningar, så omständigheterna är för små och därför måste vi göra en infrastrukturell satsning där vi kan hjälpa massor med små samtidigt. Det här är en otroligt fin stödåtgärd.

     

    Ltl Folke Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Jag är medveten om svårigheterna, det är inte fråga om annat, men de facto är det så att den här banan kommer att konkurrera med existerande banor och det finns någonting som heter konkurrensregler inom Europeiska unionen också. Enligt landskapets regelverk, som baserar sig på EU:s olika program och begränsningar, har man möjlighet att stöda med 30 procent. Det förutsätter att det skall finnas någon som håller i projektet. Denna någon kan svårligen vara landskapet. Det är vår analys av situationen.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Ltl Folke Sjölund säger att finansieringen strider mot regelverket. Strider byggandet av kk-huset och den privata driftsentreprenören också mot regelverket? Strider allhallen i Eckerö mot regelverket?  Hur skall liberalerna riktigt ha det!

     

    Ltl Folke Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Vi vill ha det väldigt bra inom liberalerna, det tror jag inte att vi har något problem med, men man kan inte jämföra kk-huset med någon annan anläggning överhuvudtaget i landskapet. Kk-huset handlar inte om någon konkurrensutsatt verksamhet, medan golfverksamheten och flere golfbanor som finns konkurrerar med varandra. Dessa saker faller under lite olika kategorier. Jämförelsen där var alltså inte särskilt lyckad.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Ltl Folke Sjölund pratar som det passar sig. Vad faller kongressverksamhet under? Det är väl privat verksamhet om någonting! Allhallen i Eckerö drivs privat; nog kunde den byggas privat också! Inte finns det några kategorier som ltl Folke Sjölund pratar om utan han hittar på nu för att få det att passa ihop. Nej, liberalerna vill inte ha den där golfbanan och sätter sig emot med allehanda konstiga argument! Men tänker på det åländska näringslivet och turismen, det gör man inte!

    Ltl Folke Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Det är nog på det sättet att de tolkningar om liberalernas avsikter som ltl Barbro Sundback gör helt och hållet får stå för henne själv. Jag har redovisat för hur vi som reservanter har resonerat och haft som utgångsläge, och det står vi för.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Danne Sundman:

    Herr talman!

    Att bygga golfbana  - eller  - att inte bygga golfbana, det är frågan. Det är den stora frågan i denna budget och också vad jag ska uppehålla mig kring i detta anförande.

     

    Obunden Samling, där ibland alltså jag själv, har i de tidigare omröstningarna här i lagtinget motsatt sig detta upplägg av projektet. Vi har alltid varit positiva till flera golfbanor, trott på golfen som gångbar produkt för den landbaserade turismen och också varit beredda att relativt  frikostigt stöda förverkligandet av fler golfbanor från landskapets sida. När det gäller det nu aktuella projektet har vi dels motsatt oss de markaffärer som landskapet för föreslagits göra och dels det att landskapet skulle förverkliga projektet till 100 procent i egen regi. Det senare dels av ideologiska skäl men framförallt av omsorg om anläggningen, ju större näringslivsengagemang i investeringen, desto lyckosammare framtid för anläggningen, tror vi.

     

    Talman,

    Olyckligtvis har en väldigt knapp majoritet gått vidare med det enligt vårt förmenande felaktiga upplägget och frågan är om man skall se det så att det är för sent att återvända. Inför behandlingen i finansutskottet lastades allt ansvar i famnen på utskottet att reda upp denna fråga. Här vill jag komma med en gänga, rentav en spark på det politiska smalbenet, till den nya regeringen som jag absolut anser borde ha tagit med denna fråga i de uppgörelser som ingår i regeringsbildandet. Detta är det första och hittills största misslyckandet för regeringen Eriksson. Man borde varit lika ivriga att finna varann i golffrågan som man var att fördela makten och härligheten. Inget nytt ledarskap till den här delen alltså, utan en fortsättning med ett icke-ledarskap.

     

    Nåväl, ställt inför fullbordat faktum var det bara att kavla opp ärmarna och börja arbeta för finansutskottet vilket jag, som ledamot i det, också gjort. Mitt mål var att försöka få fram en uppgörelse som kunde erhålla bred majoritet i lagtinget och som kunde tillfredställa så många som möjligt. Till det har jag nästan nått men inte riktigt varför jag valde att lägga ner min röst i finansutskottets behandling.

     

    Jag personligen kommer dock att stöda finansutskottets majoritet i en eventuell omröstning. Jag ska i fem punkter förklara varför:

     

    1. Näringslivets engagemang har ökat. Från att ha varit närmast obefintligt har nu näringslivet samlat ihop över 3 miljoner i sponsorpengar vilka kommer att garantera driften och stå för ca 1,8 miljoner av investeringen som, om landskapets del är 5,3 MEUR innebär att en fjärdedel av investeringen görs privat. Detta engagemang motsvarar i stort det engagemang som obunden samling tidigare efterlyst även om huvudmannaskapet fortfarande inte är privat. Detta garanterar också ett engagemang från näringslivet, att sälja och marknadsföra anläggningen enligt mitt förmenande i tillräcklig omfattning. Det att banan ägs av landskapet och drivs av golfklubben och näringslivet stöder genom sponsring istället för ägande tror jag kan vara ett lyckat upplägg då  anläggningens tillgänglighet är lika för alla som vill sälja den.

     

    2. Golfklubben betalar ett arrende om 100.000,- EUR/år. Detta innebär en ränta om ca 3 procent  på den investering som landskapet gör, om man räknar bort den 30 procentiga del som alla är beredda att stöda projektet med, vilket är betydligt bättre än inget arrende men dock inte fullt  marknadsmässigt.

     

    3. Trovärdighet i relationerna mellan näringsliv och politiker. Det att lagtinget tidigare beslutat sig för att gå vidare med projektet på detta sätt har skapat framtidstro och förhoppningar i näringslivet, i stora företag såväl som i små. Detta innebär att man försatt sig i en svår situation och att det är svårt att backa. Även om jag inte hörde till det parlamentariska underlaget den gången så inser jag konsekvenserna av vägen man valde den gången.

     

    4. Den konkurrensneutralitet som uppnås i och med finansutskottets skrivning gentemot Eckerö Golf om man samtidigt stöder uppgraderandet av den anläggningen. I och med en sådan överenskommelse skulle man också få slut på en för Turist-Åland och båda parter besvärlig rättstvist som i förlängningen inte gynnar någon. Dessutom kunde Golf-Åland paketeras och säljas gemensamt på ett för alla parter fruktbart sätt. Att den nya golfbanan inte konkurrera med den befintliga privata har varit något av pudelns kärna i mitt och också Obunden Samlings motstånd till projektet.

     

    5. Det upplägg som man nu tillämpat uppfyller EU:s krav när det gäller statsstödsreglerna därför att man tillämpat total transparens i upphandlingen av driften. Dessa regler, ska man komma ihåg, har inte tillkommit för att skydda mot socialism utom mot illojal konkurrens medlemsstaterna emellan där staterna stöder företag på ett icke tillåtet sätt. Jag köper det resonemang som de experter som utskottet hört har framfört, också med hänvisning till jämförbara fall på annat håll.

     

    Talman!

    Det jag däremot inte är nöjd med och vilket jag inte kan svälja rakt av är de s.k. markaffärerna. Det finns ingredienser i dessa som bör övervägas och jag kommer, på basen av vad debatten och omröstningen utvisar, att föreslå en kläm om detta. Också här har jag diskuterat med olika parter och jag vet att det finns beredskap att komma till mötes. Detta bör i så fall göras i samband med att föravtalen om markbyte förlängs vilka går ut nu vid årsskiftet.  Det är dock viktigt att påpeka att markbytena under inga omständigheter får eller kommer att ske nu före årsskiftet utan självklart först när det står fullständigt klart att en golfbana kommer att förverkligas, alltså i praktiken den dagen kontrakt tecknas med den entreprenör som skall bygga banan och erforderliga tillstånd och finansiering finns för banan, precis som finansutskottets majoritet konstaterar.

     

    En annan sak jag vill nämna är att min medverkan i stödet av detta projekt sträcker sig till den av lagtinget tidigare fastställda ramen om 5,3 miljoner euro när det gäller investeringen i själva golfbanan. Jag kommer inte att stöda något utökat anslag till den delen. Sålunda är det näringslivets del som skall ökas, enligt mitt förmenande, i det fall investeringen blir dyrare. Kom inte hit och be om mera anslag! Detta regleras också i förslaget till arrendeavtal mellan landskapet och golfklubben. 

     

    Talman!

    ”En klok person kan ändra åsikt, en dåre aldrig”, säger ordspråket.  Även om det lockar att vara dåraktigt fast vid sin ståndpunkt och veta att man har rätt, att golfprojektet kunde förverkligats på ett annat sätt, har jag delvis ändrat uppfattning i denna fråga. Jag anser ändå att landet ligger betydligt mer åt det håll som jag själv och Obunden Samling hävdat att det ska ligga.

     

    För mig är det viktigt att landskapet tillsammans med turistnäringen sätter klutarna till och samarbetar för att förverkliga  de mål som fastställs i turismstrategin. Jag är själv delaktig i ett projekt, den fordonsrelaterade aktivitetsparken, vars förverkligande kommer att kräva såväl landskapets som näringslivets medverkan för att förverkligas. Det projektets tillblivelse är viktigt för mig personligen men framförallt för den landbaserade turismen som kommer att få sin allra största attraktion i det. Jag bedömer det så att min kompromissvilja i detta fall också gynnar det projektet och att dessa projekt tillsammans med andra, t.ex. det nya kk-huset –huset, bildar en helhet som gynnar alla anläggningar.

     

    Talman!

    Jag återkommer i ett andra anförande om de övriga ärenden i budgeten där jag reserverat mig mot finansutskottets betänkande.

     

    Ltl Jan Salmén, replik:

    Herr talman!

    Det här brukar vi på landet kalla för kovändning! Det måste ha varit ett ganska bra lockbete för att få den där stora kon att svänga så där hastigt! Ltl Danne Sundmans uträkning hur den skulle bli 30 procent var nog lite konstig - han tar bort det han vill ta bort. T.ex. markbytet glömde han bort att man också skall lägga till när man skall ha alla kostnader med.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Kon är inte så stor längre, den har ju gått ner i vikt anmärkningsvärt mycket! Det var inte så svårt att vända och det var inte, som jag sade, en så stor vändning utan det var en liten vridning på huvudet som korna brukar göra! När det gäller kostnaderna för markbytet är det precis som jag sade i mitt anförande att de kostnaderna kan jag inte riktigt svälja och därför kommer jag att föreslå en kläm och ser nu  direkt att jag kommer att få stöd av ltl Jan Salmén, och det är glädjande!

     

    Ltl Jan Salmén, replik:

    Herr talman!

    Jag kan tala om för herr Sundman att jag förstår mig på kovändningar och det här var nog nästan ett och ett halvt varvs vändning, så jag undrar vad det är som har lockat på andra sidan om man svänger sig då långt! När han säger att det skulle gynna hans projekt blir jag tveksam för enligt hans beräkningar kommer vi att få bygga så många golfbanor att vi kommer inte på långa tider att ha tid att bygga några motorbanor!

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Jag förstår nog att ltl Jan Salmén förstår sig på kovändningar – det ser vi bara på den korta tid som ltl Jan Salmén har varit här i lagtinget då det har företagits många sådana och det lär säkert bli fler i den regeringskonstellation som ltl Jan Salmén valde att ingå. Det finns också framstående golfare med samma efternamn som ltl Jan Salmén och nog lär det väl ha vänt sig i den släkten också i så fall, om man skall gå till personliga ställningstaganden! Mot bakgrund av det jag har förklarat har jag inte ändrat åsikt när det gäller golfen, jag tror på golfen som turistprodukt, men däremot har jag fått ge mig just när det gäller huvudmannaskapet för anläggningen. Uträkningarna kan jag bra ta över en kopp kaffe, förutsatt att ltl Jan Salmén står för kaffet!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

    Herr talman!

    Ltl Danne Sundman förklarar sitt nya ställningstagande när det gäller finansieringen av golfbaneprojektet. Då uppstår frågan hur de obundna kommer att förhålla sig till de andra golfbanorna som finns i röret? Det kommer säkert att finnas flera som nu vill ha hundraprocentiga landskapsbidrag, trots att de redan har uttryckt sig att de är nöjda med dessa 30 procent som landskapet egentligen har rätt att ge. Det blir en intressant fråga i framtiden hur man skall förhålla sig till de andra projekten.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Det är sant att det blir en intressant frågeställning hur man skall förhålla sig till andra projekt, eftersom man nu väljer den här vägen. Jag är medveten om att det är en nackdel; när man en gång går in på det här spåret får man vara beredd att ta det också i andra fall. Jag kan skicka frågan tillbaka till ltl Raija-Liisa Eklöw: Kommer liberalerna i alla andra projekt också att vara helt emot att landskapet skall vara med och stöda som man är i det här fallet när man de facto vill stryka hela anslaget? Vill inte liberalerna behandla alla anläggningar lika? Det är lite märkligt!

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

    Herr talman!

    Liberalerna håller sig till olika projekt för vilka det är tillåtet att ge bidrag. Det finns golfbanor redan. Kanske det är så att motorbanan som är nästa projekt som vill ha 100 procent i stöd och det finns ingen här, så då kanske det är behjärtansvärt att ge den 100 procent, om man resonerar på det sättet!

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Nu blir jag lite konfunderad. I den reservation som de liberala representanterna har lämnat till finansutskottets betänkande föreslås anslaget stryket. Det betyder att man inte vill ha någon golfbana, man vill inte stöda den ens till 30 procent. Är det så att man vill stöda den bara till 30 procent och det skall vara en privat huvudman så skall man rösta för ltl Fredrik Karlströms finansmotion som föreslår det! Det är i så fall ett bättre alternativ för liberalernas förslag är att det inte skall förverkligas några golfbanor och skall man var konsekvent skall det inte förverkligas några andra golfbanor heller. Det är kanske liberalerna som måste säga hur man vill ha – uppenbarligen har man ändrat åsikt där också, på tal om kovändning, så kanske det var t.o.m. flera varv snurrat av kon!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Göte Winé:

    Herr talman!

    Det har varit intensiva och långa dagar, t.o.m. kanske lite onödigt långa och många dagar, så man skall nog inte anklaga finansutskottet att inte ta uppdraget på allvar. Jag vill säga att arbetet har gjorts ambitiöst och ingen behöver känna sig förbigången i utskottets arbete.

    Sen kan jag känna att jag är rädd att det här är ett spel för galleriet, eftersom budgeten gjordes av den tidigare regeringen och hur mycket kommer sen den nya regeringen att ändra på?

     

    Men nu till själva betänkandet. Jag har sagt det förut, och jag kommer att säga det igen, att vi behöver fler golfbanor på Åland. Skall vi ha konkurrenskraftiga golfbanor så är det nog på det här sättet med infrastrukturella satsningar att samhälle måste bygga och sen privata sköter driften. Vi måste börja agera nu för att Åland skall bli intressant som turistort igen. Det tycker jag vi är skyldiga våra rederier.  Rederierna skapar många arbetsplatser; nu gäller det att vi måste vara med och hjälpa till med att göra Åland attraktivt.

     

    Som sagt, vi behöver åtminstone en konkurrenskraftig golfbana till. Tyvärr är det nog så att den måste byggas med samhällsstöd för annars blir det nog ingen golfbana alls. I finansutskottet blev röstningen 2-2, där liberalerna ltl Torsten Sundblom och ltl Folke Sjölund, som tidigare nämndes, har lämnat in en reservation och det intressanta där är vad liberalerna har tänkt att näringslivet skall leva på!  Man lovar mer i plånboken men vem tänker man på då? Ja, inte är det turistbranschen i alla fall!  Blir det ingen golfbana nu, så är nog bara att beklaga dem inom turistbranschen som har visioner för det är svårt att gå framåt med visioner när vi har politiker som hela tiden vill fälla krokben. I fotbollen är det så att när man fäller krokben många gånger så delar domaren ut en varning. Blir det krokben ben nu bör nog näringslivet ge en varning med budskapet att om inget händer nu så blir det rött kort för dem, för de känner sig utvisade fast de inte får vara med i spelet.

     

    Jag har lämnat in tre reservationer i vårt utskottsarbete och det berör bl.a. hantverkskolans framtid.

    Jag har stått här många gånger och pratat om fördelarna med att ha hantverksutbildningen i Kastelholm, först och främst då ur ett turistiskt perspektiv. Men än en gång så är det viktigare att satsa på att utveckla och utöka den offentliga sektorn. Jo,  jag menar att man utvecklar just den offentliga sektorn när man nu helt tar över hantverksskolan istället för att man skulle haft den kvar i privat regi. Men där har jag gett upp om att få en Ålands hantverksskola i privat regi.  När vi debattera handlingsprogrammet uttryckte jag min oro över att all utbildning kommer att förläggas till folkhögskolan och jag föreslog därför i utskottet en skrivning att landskapsregeringen bör utreda hur ett andra utbildningsår verkställs på bästa sätt under tiden mangårdsbyggnaden i Kastelholm renoveras, men, här kommer mitt inlägg, målet skall vara att andra året i hantverksutbildningen förläggs till Katstelholms kungsgård och ges formen av  avancerad hantverksutbildning. Den lilla skillnad om man jämför med handlings programmet är sista meningen: Målet skall vara att andra året i hantverksutbildningen förläggs till Katstelholms kungsgård och ges formen av  avancerad hantverksutbildning med inriktning på formgivning.  Och det kunde man inte köpa, så därav min oro om utbildningens framtid i Kastelholms kungsgård.  Så min oro är befogad helt klart, man tänker inte egentligen ur ett professionellt utvecklingsarbete utan mer hur man kan garantera utbildningen under lanskapets regi. Men nu hoppas jag nu att man startar ett gott samarbete med de duktiga hantverkare och konstnärer vi har på Åland. 

     

    Herr talman!

    En annan av mina reservationer gäller Bomarsund.  Under senaste tiden har jag reagerat på hur regeringspartierna börjat svamla och bli otydliga om besökscentret i Bomarsund. Och sen när jag hör i radion att finansutskottets ordförande säger att det är en hel oklart ännu och att man inte kan komma igång under 2008 anser jag att det är att vilseleda det åländska folket. Och det tycker jag är mycket ojuste, rentav osportsligt. Vidare säger majoriteten i finansutskottet: ”Utskottet har erfarit att det finns privata entreprenörer som planerar ny turismverksamhet i närheten av besökcentret. En framflyttning av projektstarten skulle göra det möjligt att i god tid samordna alla satsningar och göra Bomarsund till ett komplett upplevelsecentrum.”

     

    Jag tycker det är bra att man har visioner inom det privata och jag hoppas att det händer något av det projektet, men att man skall vänta med att bygga ett besökarcenter innan de privata får sitt är väl lite väl!  Tror man att man vågar gå in för någon satsning privat om man inte bygger ett besökscenter just i Bomarsund? Vidare säger majoriteten i utskottet: ”Det är viktigt att den verksamhet som planeras i besökscentret inte konkurrerar med privata entreprenörer som redan från tidigare bedriver näringsverksamhet i området. När det gäller sådant arbete som planeringen och uppsättandet av utställningar finner utskottet att medel för det inte ingår i budgeten.”

    Märk väl, ”redan från tidigare”, det betyder att någon ny privat inte skall få starta en verksamhet för landskapet har bestämt att man inte får konkurrera med privata entreprenörer som redan från tidigare bedriver näringsverksamhet i området.  Kom inte sen och prata om det skall vara konkurrens på lika villkor! Nu går partierna centern och liberalerna med en politisk detaljstyrning.

    Nej, bygg nu besökscentret med ett café och lägg på anbud för alla att söka lika möjlighet att driva caféet. Ta bort nu den politiska styrningen om vem skall få och inte få. Därför har jag i min reservation lagt in att besökscentret skall ha byggstart senast våren 2009. I maj 2008 är det klart projekterat och då skall man lägga ut det på anbud.

     

    Snälla partier centern och liberaler låt något också hända norr om bläckfisken!

     

    Annars kan ni nog ändra rubriken på handlingsprogrammet: TILLSAMMANS FÖR UTHÅLLIG UTVECKLING FÖR HELA ÅLAND och kalla det för TILLSAMMANS FÖR UTHÅLLIG AVVECKLING AV LANDSBYGDEN.

     

    Men i skärgården där satsar man ju. Jo, på skärgårdstrafiken så att man så fort som möjligt kan ta sig bort från skärgården! Och min tredje reservation gäller just skärgården, där politiker igen nu skall bestämma vad man får göra och inte göra. Här har vi en förening som en längre tid har undersökt hur man bäst skall ”förbättra skärgårdsungdomarnas möjligheter till stimulerande fritidsverksamhet med utgångspunkt från barns och ungdomars egna idéer och medverkan”.

     

    Det har tidigare pratats om klåfingriga politiker men det här ta priset. Här har vi ungdomar som själva jobbat fram hur man skall få en fungerande fritidsverksamhet. Och det är inget som man bara hittar på utan det här är något som har pågått en längre tid att ta fram med en rapport som heter Husbilsprojektet 2005. Husbilsprojektet genomfördes i form av två sex veckors sessioner, den första under våren och den andra un­der hösten 2005. Projektet finansierades med medel från EU:s ungdomsprogram samt Ålands penningautomatförening. Husbilen rullade runt i alla sex skärgårdskommuner under sammanlagt 64 resdagar.

     

    Målet för projektet var att:

     

    • Förbättra skärgårdsungdomarnas möjligheter till stimulerande fritidsverksamhet med utgångspunkt från barns och ungdomars egna idéer och medverkan.
    • Stärka barns och ungdomars inflytande på utvecklingen i skärgården.

    Stärka gemenskapen mellan ungdomar från olika delar av skärgården.

     

    Och vad gör man nu? Man går in och styr, att så här får ni inte göra. Ni får behålla pengarna, men ni får inte köpa husbilen! Ett tips i handlingsprogrammet. Under rubriken ungdomar så står det att

    landskapsregeringen vill ge ungdomar reella möjligheter till påverkan och delaktighet och anser att ungdomars engagemang skall uppmuntras. Ta bort den meningen eller så lägger man till: gäller ej skärgården.

     

    När man ser på sammansättningen i lagtinget så har vi många från skärgården, och det trodde jag var för skärgården eller är det för att det är en förening som heter SKUNK och den har gör ett bra jobb och då skall man motarbeta den. Nej, bästa lagtingsledamöter, fundera nog efter innan man bestämmer sig för köra över ungdomar på det här sättet. Hur skall vi annars i framtiden hitta nya politiker som vill delta i samhällsplaneringen.

     

    Herr talman!

    Det finns mycket man kan tala om när det gäller budgeten; det har varit intensivt jobb och vi har inte alltid varit helt eniga. Men det gäller att ge och ta, för inte kan jag köpa all skrivning, men det gäller att man måste gilla läget och då får man ta det i debatten här istället!

     

    En sak som jag skulle velat ha med under stycket Lagberedningen var införandet av en laggranskningsnämnd. Men det var jag ensam om, så därför får jag nämna om det här i debatten.

    Och visst är det så att man skulle behöva titta på hur vi kan utveckla vårt arbete med framställningar; där tror jag att det här med laggranskningsnämnd skulle vara något som skulle göra utskottsarbetet smidigare. Men tydligen är regeringspartierna nöjda som det är nu. Jag tycker att det lät annorlunda för ett år sen, men då satt u ett parti på en annan sits och då var det inte många lagar som var värda någonting. Så snabbt allting kan ändra!

     

    Som ordföranden ltl Torbjörn Eliasson nämnde har jag lämnat in en avvikande åsikt, men i och med det stressiga tidsschemat försvann det ur betänkandet. Jag kan inte köpa förslaget att utskottet nu lägger ut 100.000 euro i flisstöd. Är det rätt att nu sätta in pengar för flisstöd? Jag köper det inte i det här läget i alla fall.

     

    Herr talman!

    Mina reservationer om Kastelholm, Bomarsund och SKUNK så kommer jag att ta till omröstning under detaljbehandlingen.

     

    Vidare vill jag nämna en finansmotion, nämligen ltl Johan Ehns motion om landskapsregeringens målsättning under året att noggrant utreda möjligheten att via samarbeta med andra myndigheter säkra bemanningen för alarmcentralen. Där fick jag inte heller något medhåll i utskottet. Jag tycker att det skulle ha varit intressant om man hade börjat titta på vad kan vi ha för möjligheter och hur kan vi samarbeta samt framför allt finns det möjligheter att sälja till alarmcentralen; gränsbevakningen nämndes i motionen. Genom gränsbevakningen skulle det också ha varit ett sätt att garantera resande till Åland en bättre svenskspråkig service.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Man skall gilla läget, sade ltl Göte Winé. Jag tycker att vi har haft ett väldigt fint samarbete i finansutskottet, så jag blev lite förvånad när ltl Göte Winé hade vissa omdömen om mig, mitt uttalande i radion osv. Det kanske tillkom i hastigt mod. När det gäller Bomarsund sade jag för utskottets räkning att vi är absolut inte emot det projektet, men en viktig sak är att vi i många års tid nu har sagt att Ålands sjöfartsmuseum är nästa projekt efter kk-huset. Nu visar det sig att där har man en del kvar att göra, man kan komma igång tidigast 2009. Samtidigt finns det vissa saker som vi tycker att bör utredas i Bomarsund, framför allt hur man skall samarbeta med det privata. Det är mycket viktigt. Åtminstone är det min avsikt – jag tror också utskottets avsikt – att man skall ge Bomarsundsprojektet ännu mera möjligheter.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Jag nämnde ”gilla läget” och jag accepterade det. Att jag nämnde utskottsordförandens resonemang i radion var att inte allting är klart. Bomarsunds besökscentrum är projekterat och klart 1 maj 2008, men skall man börja tala om privata kan man säga att det är oklart. Men att säga att det är oklart med Bomarsunds besökscentrum är fel för det har man kommit långt med och där håller man på för fullt och det är det som känns orätt gentemot dem som har jobbat med det. Som jag också nämnde i mitt anförande kan vi inte börja vänta på att privata entreprenörer skall komma igång med sitt. Skulle man vara i startfasen, att man hade projekterat klart, då skulle det finnas möjligheter.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Vi tror också på Bomarsundsprojektet. Det kan bli riktigt bra om man får ett fint samarbete också med de privata. Det finns hotellplaner där och det finns olika saker. En totalplanering där skulle göra att hela projektet vinner. Vi är absolut inte emot det. Vi vill i stället ge landskapsregeringen möjlighet att titta på hur de båda projekten funkar och när man skall släppa dem.

     

    Beträffande husbilen vill jag säga att pengarna är kvar, precis som i Bomarsund, vi är definitivt inte emot ungdomarna, tvärtom, men alla tror inte att bilen är det bästa sättet stimulera ungdomarna utan det kan också finnas möjligheter att stimulera dem i alla kommuner samtidigt.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Ja, ltl Torbjörn Eliasson, total planering, och han nämnde hotellplanering, men allt det är så långt borta så skall vi börja vänta på det tar det alltför länge. När ltl Torbjörn Eliasson nämner totalplanering så har vi inte nu många gånger sett att vi har haft flera projekt som har kommit igång och man skulle se dem tillsammans, privat och samhället, men sedan helt plötsligt blir det politiskt krokben igen och så händer det ingenting! Vågar en privat entreprenör i dag vänta på att det här gör vi tillsammans sedan? Vi ser hur det håller på och går med andra projekt här.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson säger att man inte är emot ungdomarna, utan tvärtom, men nog måste ltl Torbjörn Eliasson hålla med om att när man styr om husbilsprojektet är det inte bra när de själva har utvärderat och gjort så mycket jobb som de har gjort.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Herr talman!

    När det gäller husbilen var åtminstone min utgångspunkt i utskottet att man kan få mera för pengarna om man i stället gör andra ungdomssatsningar och därför har jag ställt mig på den sidan. Jag tror att man får mera på det viset.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Under en lång tid har Skunk på olika sätt försökt hitta en fungerande aktivitet som är passlig för dem. Det tror jag att ltl Torsten Sundblom är väl medveten om. När de äntligen kommer på en idé, som de har testat och tror på, den har varit lyckad, så kommer man och säger, att, nej, det här har ni inte gjort rätt, det här får ni lite bakläxa för! Det är att ge ungdomarna ett misstroende för deras engagemang och för deras arbete.

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Herr talman! Pengarna finns fortfarande kvar. Också Skunk kan söka dem, så de behöver inte känna sig förbigångna.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Jo, pengarna finns kvar, men det har ändå blivit en liten bakläxa när det gäller användningen.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Jag skall också uppehålla mig vid Skunk-bilen. Jag tycker att finansutskottet har hanterat denna fråga bra. Orsaken för ungdomarna när det gällde att skaffa bilen var att man skulle se till att skaffa mötesplatser för dem och då är 57.000 euro ganska mycket för det är ändå ett fåtal ungdomar per gång som kan delta. Jag tycker också att utskottet har resonerat klokt när man vill att landskapsregeringen skall se över möjligheterna att planera litet mer kontinuerliga aktiviteter; om man sedan vill rusta upp existerande lokaler för dem, men huvudsaken är att man skapar möjligheter för ungdomar att mötas. Det är det som jag tycker att är det viktiga. Jag tycker nog att finansutskottet har hanterat frågan bra och stöder skrivningen.

     

    Jag stöder naturligtvis också skrivningen om hantverksutbildningen.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Det är intressant att höra ltl Gun Carlson uttrycka sig om ”kontinuerlig verksamhet”.  Det är ju faktiskt det som man försöker lyfta fram här så att det oberoende av kommun skall finnas en lika verksamhet för dem och att de framför allt får tillgång. Vad jag har förstått har de inte ständigt tillgång till lokalerna i varje kommun. Men med det här så hade man fått en samlingsplats och om ltl Gun Carlson skulle läsa husbilsrapporten så nämns alla aktiviteter och hur de har gjort för att det skall bli enkelt för ungdomarna att kunna vara med, man har t.o.m. sökt upp dem på skolan, så det har varit ett otroligt samarbete. Centern brukar prata om hela Åland. Det här har varit för skärgården med samma rättigheter och möjligheter som på landsbygden och Mariehamn.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Men som jag sade tycker jag att finansutskottet har hanterat det här riktigt eftersom utskottet vill att landskapsregeringen ytterligare skall se över möjligheterna. Man säger inte ens att det inte skall bli en bil utan man måste se på det här. Jag tycker nog att det är värt att fundera på.

     

    Om hantverksskolan vill jag säga att skrivningen faktiskt skapar möjligheter för en hantverksutbildning. När det gäller det andra året tycker jag att man är tydlig både i handlingsprogrammet, t.o.m. i budgeten, men speciellt i handlingsprogrammet och nu i finansutskottets betänkande, där man säger att man skall utreda hur ett andra utbildningsår kan genomföras medan man håller på och renoverar i Kastelholm. Jag tror för min del att ett hantverkscentrum i Kastelholm kommer att kunna bli bra, men man måste ha elever före man kan komma dit och nu har vi en färdig skola som kan starta utbildningen. Vi har konst- och hantverksföreningen. Vi har visionärerna som aldrig kunde driva det men som kan ställa upp med sin kunskap som lärare eller rådgivare i detta arbete. Det finns många möjligheter här.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Ltl Gun Carlson nämner att det står klart och tydligt i handlingsprogrammet om att man skall utreda att få den till Kastelholm. Det är just det jag är orolig för: man skall utreda om det blir och det är då jag blir lite orolig hur vi kan komma vidare. Det känns som om man redan nu letar efter ett ställe för att få fälla krokben. Man hör redan nu hur vissa privata och vissa som engagerat sig i frågan tidigare fick höra i en ganska hård ton av ltl Gun Carlson att de inte klarade av att driva skolan. Fick de en sportslig chans? Fick de möjligheten med tanke på den korta tid de hade och det som de skulle klara av att prestera? Det var nog lite tuffa tag här.

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

    Herr talman!

    Det blir mera Skunk. Jag skulle förstå ltl Göte Winés kritik om vi, som det tidigare har kommit fram, skulle ha tagit bort medlen. Nu har vi lämnat pengarna, 57.000 euro och då har finansutskottet resonerat på det sättet att man hellre skulle satsa på mjukvaran i stället för hårdvaran. Det är väldigt lätt att i det här samhället få pengar till hårdvaran medan det inte är så lätt att få pengar till mjukvaran. Här har vi lämnat pengar för skärgårdsungdomsarbetet och man kan utveckla det och få flera dagar än 60 dagar. På mig lät 60 dagar väldigt kort, om bussen har varit verksam i bara 60 dagar.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Ltl Raija-Liisa Eklöw nämner att man måste satsa på mjukvaran före hårdvaran. Personligen är jag av den åsikten att man måste kunna se att hårdvaran ger möjligheter att mjukvaran skall fungera, dvs. man vill hitta förutsättningar att kunna jobba med det här konstruktivt och bra. Föreningen Skunk jobbar för flera olika kommuner samtidigt – det tror jag inte att jag behöver nämna för ltl Raija-Liisa Eklöw – men skall man hela tiden ha olika material, ha saker med sig, så behöver man ha någonting att transportera, vi kan inte begära att alla kommuner skall skaffa saker utan då kan man i stället bygga upp kring husbilen. Tänk också på energikostnaderna här och på de stora ungdomslokalerna, det är en hel del att värma upp dem! Det här skulle vara betydligt enklare.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

    Herr talman!

    Nog kostar det att fara runt med en bil också. Men det ena utesluter inte det andra därför att hårdvaran finns i kommunerna redan och det är just ungdomslokalerna. Vad är det som säger att personen som man har tänkt anställa har materialet i en mindre bil än husbilen och far runt till de olika kommunerna. Det är också lättare att komma, då ryms flera. Jag vet inte varför allt skulle behöva kretsa kring husbilen; det finns pengar i budgeten och det är bara att använda sig av fantasin. Det är inte ofta man får en summa pengar bara att använda. Sätt alltså fantasin igång och använd medlen!

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Nej, ltl Raija-Liisa Eklöw, allt handlar inte om husbilen. Jag tycker att det mera handlar om hur man går in och försöker styra en liten förening, vad den får och inte får göra. De har jobbat och verkligen använt fantasin för att försöka göra det bästa efter deras situation. Jag har jobbat mycket med ungdomar men jag har aldrig ens kunnat tänka mig en så här bra idé som de har för att lösa det här. Ltl Raija-Liisa Eklöw nämner att det är bra om de har mindre bilar, men det blir så svårt att sätta sig ner och prata i den om det är någonting för det är inte alltid som ungdomarna själva har tillgång till lokalen och då skulle det vara jättebra om de har en annan mötesplats eller att man kan hitta på en aktivitet som kanske inte är vid ungdomslokalerna. Det är fantasi, ltl Raija-Liisa Eklöw!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vtm Johan Ehn:

    Herr talman!

    Först några ord från kulturutskottets utlåtande, om herr talman tillåter att jag delar upp det på det sättet, kort på det sättet att vi i kulturutskottet fick i uppdrag att titta på framför allt ett moment i budgeten: Utvecklingsprojekt Ålands gymnasieskola. Efter diskussion och hörande har vi konstaterat, och som vi också skriver i vårt utlåtande, att det som nu är viktigt när Struktur-07-projektet har avvecklats är att man å det snaraste får nya instruktioner för hur man skall gå vidare med utvecklingsarbetet i gymnasieskolan. Det är det som sägs i utlåtandet och det kom vi fram till efter att ha haft ett antal höranden med de olika skolorna där man kunde konstatera att det fanns ett behov att precisera hur målsättningen ser ut.

     

    Efter det här skall jag gå över till att kommentera finansutskottets betänkande ur den frisinnade gruppens ögon. Jag vill börja med att tacka finansutskottet och ordföranden Eliasson för ett väl genomfört arbete. Jag tycker att anslaget i tonen att man också tittar på motionerna och man också kan se i betänkandet att trots att man har föreslagit förkastande har man ändå tagit till sig av det som finns i sak i motionerna samt skrivit in olika typer av kommentarer landskapsregeringen till kännedom eller till anvisning i många fall. Det tycker vi från vår sida att är bra.

     

    Vad gäller den ekonomiska politiken skriver utskottet, vilket är bra, att man anser att budgeten är alltför expansiv och utskottet manar därför till större återhållsamhet. Det är bra att man kan konstatera detta för det tror jag att vi alla till mans har gjort här ute i bänkarna och också i respektive partier, men bekymret vi har är att varken finansutskottet eller, vad jag har hört hittills i något anförande, kommer med förslag om hur man skall gå detta till mötes. Snarare har finansutskottet i stället valt att expandera budgeten ytterligare med 140.000 euro! Det är i och för sig en liten summa om vi jämför med den stora kakan vi har, men de facto är det så man har valt att göra, vilket är lite bekymmersamt. Vi har ett antal olika saker som är oklara framåt i tiden: vi har en avtalsförhandling som vi inte vet vad kommer att ge vid handen, vi vet att det garanterat kommer att bli mer än den 2 procent som man har räknat med i budgeten och dessutom har vi investeringar som vi inte har upptagna i budgeten, utgående från att man vid budgeteringstillfället inte hade de här sakerna helt och hållet klara för sig; ltl Torbjörn Eliasson valde själv att lyfta fram t.ex. en sak som inte finns upptaget och det är sjöfartsmuseet där summan saknas. Men det finns också annat som har dykt upp under höstens gång och för att nämna några kan jag nämna Gullåsens sanering och också i samband med ÅHS har vi Rehab-avdelningen och dess utrymmen. Utrymmenas skick är kanske inte dåligt, men däremot börjar man bli trångbodd eftersom rehabiliteringsverksamheten har växt ganska kraftigt under de senaste åren.

     

    Varför tar jag upp de här bitarna och belyser dem ytterligare? Jo, det är därför att vi vill från vår sida visa på att situationen i budgeten, såsom den beskrevs inledningsvis när vi började behandla budgeten som ganska rosenröd vacker, det stämmer inte riktigt, utan det är på det sättet att vi har ganska många och stora utmaningar framför oss och därför gläder det oss att medvetenheten finns hos finansutskottet, men vi hade hoppats på att det hade funnits en vilja till att gå vidare och kanske också till mötes på några av de punkter till inbesparingar som vi hade. Det som däremot oroar är att först konstaterar utskottet att det behövs större återhållsamhet, men på följande sägs det: ”Landskapsregeringen uppmanas att sikte på en försiktig politik med stegvisa åtstramningar.” Visserligen är det så att man aldrig skall rusa iväg när det gäller att göra samhälleliga förändringar, men däremot ser nog vi att det kommer att krävas ganska kraftfulla handlingar för att man skall lyckas med att hålla landskapets ekonomi i balans även i fortsättningen.”

     

    Jag går vidare till bostadspolitiken och där har utskottet valt att konstatera att den nuvarande bostadsbristen är skäl nog för att fortsatta på den inslagna vägen. Detta ser vi som ett litet bekymmer. Vi har under en längre tid kritiserat den inslagna vägen och sagt att vi behöver få en kursjustering av bostadspolitiken för att få den på ett sådant sätt att näringslivet och landskapet gemensamt kan jobba med och stå för också hyresbostadsproduktionen, inte så, såsom situationen nu håller på att bli, att det är enbart landskapsregeringen som får stå för fiolerna för att producera hyresbostäder. Det tror vi är olyckligt. Samtidigt har det under debattens gång lyfts fram från flera håll, framför allt från nuvarande finansministern Mats Perämaas sida, att man bör se över bostadspolitiken så att vi inte får det som också i dag förekommer: dubbla subventioner och kanske t.o.m. i vissa fall tredubbla subventioner från samhällets sida, vilket gör det i princip omöjligt så småningom för någon annan än samhället att gå in och bygga hyresbostäder. Här hoppas jag att det som har sagts från landskapsregeringens sida också nu får en fortsättning även fast man i budgetbetänkandet kan få den tron att man inte tänker göra någonting för att förändra inriktningen. Jag hoppas verkligen att så inte är fallet.

     

    Under kansliavdelningens förvaltningsområde finns beskrivet i budgeten ett moment som handlar om fastighetsförvaltning och här har utskottet lyft fram att det är viktigt att man nu faktiskt ser över ytterligare en gång fastighetsbeståndet och avyttrar fastigheter i en snabbare takt än hittills. Ett arbete är redan gjort i en utredning som pågick under många år; jag hade förmånen att få sitta med i slutet av det arbetet där man kartlade de fastigheter som landskapet har. Det som man kunde ha hoppats på är att utskottet hade observerat att det finns en politisk svårighet i det här arbetet som kräver ett visst mod om man skall klara av att göra det som fanns beskrivet både i den rapporten och nu också i utskottets betänkande, nämligen att en stor del av våra fastigheter är att klassficiera som någon typ av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såsom vi hittills har valt att göra, dvs. att hålla alla dessa fastigheter i vår egen ägo, kommer den här skrivningen inte att kunna genomföras, då kommer vi inte att kunna avyttra speciellt mycket. Det som inte har haft ett kulturhistoriskt värde har landskapsregeringen redan till stora delar lyckats med att sälja bort. Här finns nog en utmaning för landskapsregeringen att ta tag i och jag tror, som jag också sade i mitt remissanförande, att det finns ingen konflikt i att sälja ut även sådant som är kulturhistoriskt värdefullt därför att i vårt samhälle i dag och tillsammans med den nya plan- och bygglag som nu finns kommer man att kunna skapa utmärkta förhållanden även för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i privat ägo som privat kan utveckla till någonting annat än de skal som oftast står tomma ute i våra bygder i dag på grund av att landskapet inte vet vad man skall använda dem till och framför allt: man har inte råd att göra någonting med dem utan man sparar dem bara för eventualiteternas skull. Det här är nog inte en klok politik och därför är jag glad över skrivningen, men jag vill påpeka att det finns bekymmer med det här som kanske inte har lyfts fram på det sättet i utskottets betänkande.

     

    Vidare skriver utskottet om arvodessättningen för oss som sitter här i salen och där kommer ett förslag om att införa en arvodeskommission som skulle se över arvodet. Det tycker vi från vår sida att är ett bra förslag som är värt att titta närmare på hur man kunde åstadkomma. Det skulle vara det absolut bästa att det finns någon utifrån som sätter s.a.s. värdet på det arbete som vi gör här och inte som nu att vi själva är tvungna vid olika tillfällen att göra det.

     

    Från Frisinnad Samverkans sida hade vi motionerat om Ålands Radio och TV och vår motion handlade om att vi tyckte att man borde följa den intention som finansutskottet en gång har lagt upp, dvs. att sakta men säkert överföra kostnaderna för upphovsrättsavgifterna till Ålands radio, där de enligt vårt sätt att se det hör hemma, eftersom det är en av de stora kostnaderna för att förse ålänningarna med TV hemma. Utskottet har valt att skjuta detta på framtiden ytterligare en gång, det tycker jag är lite synd. Det är i och för sig bra att utskottet föreslår en sakkunnig utredare för ett etermediepolitiskt program som skall se över detta, men vi ser egentligen inget bekymmer i att fortsätta utvecklingen vad gäller upphovsrättskostnaderna trots det, för de strider definitivt inte mot varandra.

     

    Vad gäller utrymmena i Självstyrelsegården hade den frisinnade gruppen en motion där vi hoppades på att man nu skulle se till att få ytterligare fart på det utredningsarbete som behövs och dessutom inte bara utredningar utan också komma till aktion vad gäller detta. Motionen förkastas, men i princip har den ändå blivit godkänd därför att texten som finns inskriven i betänkandet är sådan att vi får fart på arbetet ändå. Det är trevligt och jag känner ju till politikens regler på det sättet att det är svårt att lyckas med att få en motion godkänd, men det är alltid roligt att se att den kan få effekt på hur utskottet skriver! Det är mycket små skillnader mellan det som utskottet skriver och det som vi skrev i vår motion.

     

    Herr talman!

    Ålands polismyndighet ägnas en del tid från utskottets sida, men det bekymmersamma i detta är att man kanske ur vår synvinkel inte har ägnat så mycket tid åt de frågorna som vi tycker att är specifikt stora vad gäller polisen och det är polishusets eventuella om- och tillbyggnad samt också resonemanget kring att tillföra en polisstyrelse till organisationen. Jag noterade i ltl Torbjörn Eliassons anförande att där man inte säger någonting annat så samtycker man naturligtvis till det som landskapsregeringen säger. Däremot vad gäller polishuset tror jag att det hade varit bra att ha fört ett litet resonemang om hur fortsättningen skall vara eftersom vi vet att de diskussioner som har förts där har varit något divergerande, det har varit allt från att man skall göra en om- och tillbyggnad till att man skall göra någonting nytt som har förekommit i diskussionerna. Där kanske det hade varit bra om finansutskottet kunde ha sagt någonting också från lagtingets sida. Likaså gäller det införandet av en polisstyrelse, även om det är en något mindre sak.

     

    Jag går vidare och kommer till det som jag inledde mitt anförande med i egenskap av kulturutskottets ordförande. Jag vill säga att från vår sida tycker vi att det är bra att man nu går in för att återkomma till lagtinget i första tilläggsbudget med skrivningar kring hur gymnasieskolan skall utvecklas. Det är inte bra att lämna det som vi nu gjorde efter det att Struktur-07 gick i graven; det är ett bekymmer som är väldigt, väldigt stort. Vi upplevde under de höranden vi hade att nu hade man kommit till det stadiet att skolorna kände att det som egentligen efterfrågades från landskapsregeringens sida var att utveckla det egna, det som är specifikt för vart och ett av skolorna. Jag tror inte att jag har uppfattat att vare sig den nya landskapsregeringen eller den gamla hade det som målsättning utan man ville faktiskt försöka att skapa en sammanhållning av gymnasieskolorna.

     

    Jag måste så få ställa en fråga till finansutskottets ordförande. Det finns en skrivning angående Medborgarinstitutets driftskostnader. Jag citerar: ”Med hänvisning tlll landskapsregeringens handlingsprogram anser utskottet att alla invånare i landskapet bör ges rättvisa möjligheter att ta del av verksamhet som erbuds i Medborgarinstitutets regi.” Vad menar finansutskottet med den skrivning som jag läste upp om Medborgarinstitutets driftskostnader? Det skulle vara intressant att få lite mera utvecklat vad finansutskottet är ute efter vad gäller den här biten. Är det så att man tänker förändra lagstiftningen, stöder man den linjen eller är det så att man är inne för att föra över Medborgarinstitutet till landskapsnivå? Det skulle vara intressant att få mera utvecklat för det här säger tyvärr ingenting egentligen om vilken utveckling av Medis man vill ha.

     

    Följande motion som den frisinnade gruppen hade gällde Röda Korsgymnasiet i Norge. Även här kan vi konstatera  att det är ett nästan godkännande av finansmotionen som har skett! Det finns en positiv skrivning om att man skall överväga att göra detta. Med tanke på att jag har noterat att det fanns hemställningsmotioner från liberalernas sida under den föregående perioden och jag tror att första undertecknaren dessutom var nuvarande lantrådet Eriksson ser jag med tillförsikt fram emot att här kommer att finnas pengar, kanske t.o.m. redan i en tilläggsbudget så att vi kan åstadkomma det här till nästa höst.

     

    Vi motionerade också om att informationskoordinatortjänsten under museibyrån inte skulle inrättas. Även här har finansutskottet valt att förkasta motionen, men utskottet har också begärt, till vår stora glädje, att landskapsregeringen skall motivera den ytterligare i en tilläggsbudget innan man får inrätta den. Det är bra, det är ett steg på vägen och vi hoppas att man sedan också kan komma till att genom att jobba igenom organisationen på museibyrån så behöver man inte inrätta tjänsten.

     

    Vad gäller Bomarsundsprojektet kontra sjöfartsmuseet, som vi också motionerade om i vår finansmotion nr 49, så finns nu en öppning för att åstadkomma det som vi ville där. Båda projekten är bra projekt som var för sig kommer att kunna utvecklas till någonting som är positivt för den åländska besöksnäringen. Men det som vi tror att är viktigt och det som vi vill knyta an till och det som vi inledningsvis var inne på också här vad gällde det finansiella läget i landskapet är att man bör se till att man inte startar igång projekten i en sådan ordning att man anstränger ekonomin ytterligare utan att det här skall ske stegvis. Det har också funnits en sådan, jag skulle vilja kalla det konsensus i den här salen tidigare att följande stora kulturella investeringsprojekt efter kk-huset skulle vara sjöfartsmuseet. Den här skrivningen öppnar också upp för det, som jag ser det.

     

    Herr talman!

    Finansutskottet föreslår att lagtinget skall införa 100.000 euro för någonting som går under ”Främjande av skogsbruket”, i dagligt tal kallat flisbidraget. Det är någonting som har diskuterats väldigt mycket - under åtminstone förra perioden tycker jag mig känna igen den här diskussionen. Jag tyckte landskapsregeringens skrivning om att med tanke på hur läget ser ut vad gäller det höga oljepriset och att man därigenom skulle kunna få en konkurrenskraft i fliset såsom det är, vilket vore det absolut bästa - det tror jag att ingen av oss motsätter sig - men genom att få konkurrenskraft i fliset utan att behöva intervenera från samhällets sida skulle ha varit det absolut bästa. Jag tyckte också att landskapsregeringen hade motiverat det på ett bra sätt. Tyvärr väljer man från finansutskottet att gå en annan väg. Här vill jag ändå höja ett litet varningens finger för landskapsregeringen när man nu skall gå in och verkställa beslutet. Det finns en liten bit som man behöver titta närmare på och den kanske vi borde ha lyft i remissdebatten också, men jag lyfter den här också. Några av dem som kommer att ha nytta av den här biten är också Mariehamns Bioenergi. Mariehamns Bioenergi kommer att den här vägen kunna få tillgång till mera flis och därigenom till att också öka sin produktion något. Mariehamns Bioenergi, utöver att producera värme, som väl är den stora biten, är att de också producerar en del elenergi. Här borde man nog kontrollera upp att det inte blir något bekymmer i det att man går in och subventionerar just energibiten. Det finns nämligen ett ganska starkt regelverk kring hur elproduktionen får subventioneras och inte subventioneras. Här är någonting som bör tittas på när man skall verkställa förslaget så att man inte går och gör någonting som blir felaktigt.

     

    Herr talman!

    Så kommer jag till den stora frågan för den här debatten som egentligen har tagit den största tiden av det som har sagts och det är naturligtvis anläggandet av en golfbana. Från Frisinnad Samverkans sida har vi sagt från första början att vi vill vara med och skapa ett projekt i nära samarbete med näringslivet. Det ämnar vi nu fullfölja. Näringslivet har sagt med gemensam mun under den senaste tiden att det här är ett projekt som behövs på Åland, det behövs för besöksnäringen och man har också visat på det här i handling, enligt vårt sätt att se det nu, genom att samla ihop runt 3 miljoner euro för att garantera drift osv. Jag tycker att den skrivning som nu finns i finansutskottet är en mycket bra skrivning; den beskriver bakgrunden till varför man skall satsa på en golfbana och den beskriver också varför man väljer den modell som vi har nu. Börjar man räkna lite på det som nu finns här kommer man till de siffror som just ltl Danne Sundman var inne på. Målsättningen för att gå in i projektet från näringslivets sida var  3,5 miljoner euro och 3,5 miljoner av 5,3 miljoner euro närmar sig ganska väl den insats som landskapet i praktiken gör; om man räknar bort att de också får betala ett arrende för banan till landskapet börjar vi närma oss att det sker på samma villkor som man också har stött andra banor. Jag vet att man inte vill se det på det sättet, men det är så att konstruktionerna som har gjorts för att kunna skapa möjligheten att bygga denna bana, som behövs för den åländska besöksnäringen, har sett olika ut från tid till annan. Det här beror på att förutsättningarna för hur vi har kunnat göra det har också sett olika ut från tid till annan och därför stöder vi den här lösningen som nu finns. Det är litet förvånande att läsa i den reservation som finns i finansutskottets betänkande från ltl Folke Sjölund och ltl Torsten Sundblom att man rakt av föreslår ett strykande av pengarna och att man inte heller föreslår att man på något annat sätt skall gå vidare med projektet. Ja, för mig känns det som att man från liberalt håll vänder näringslivet ryggen och säger att det här projektet med golfbanor, det lägger vi åt sidan!

     

    Det har pratats om kovändningar här också. Det är klart att kovändningar har säkert funnits, men jag vill också minnas att golfbaneprojektet som sådant när det initierades och när det då inte gällde på den plats som nu utan på en annan plats i samma kommun, så var också konceptet som togs fram en 100-procentig finansiering och det stod också centern bakom i det skedet.

     

    Från frisinnat håll har vi kommit till slutsatsen att för att kunna åstadkomma den här satsningen, som är bra för den åländska besöksnäringen och därmed också för utvecklingen av Åland som helhet, så stöder vi det förslag som ligger.

     

    Till sist, herr talman, vill jag nämna sjötrafiken. Det var ett ämne som diskuterades för en ungefär en vecka sedan. Här kan jag konstatera att nu föreslår utskottet att dels skall man vara återhållsam i kostnaderna utgående från att man vet att man har en tilläggsnota eventuellt på gång, men samtidigt säger utskottet att man skall eventuellt återkomma i en tilläggsbudget. Vi har från vår sida sagt under hela den här diskussionens gång att vi vill ha en god skärgårdstrafik med så god servicenivå som möjligt, men för att åstadkomma den gäller det inte bara att späda på kostnaderna utan det gäller att samtidigt se över hur man kan få trafiken effektivare så att man får mera för pengarna. Då hoppades jag på att skrivningen skulle ha varit sådan att finansutskottet förutsätter att det här skall rymmas innanför kostnaderna och inte som utskottet gör nu: öppnar upp för att verkligen bjuda in landskapsregeringen att komma tillbaka. Lite synd, men det finns väl ändå ett hopp om att man ser att det är kostnadsinbesparingar som ändå måste vara vägen för att kunna upprätthålla en god trafik även i framtiden.

     

    Med dessa ord, herr talman, skall jag avsluta det anförande som var tänkt att bli någorlunda kort men som, som vanligt när man pratar fritt, blir relativt lång!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är trevligt att höra ltl Johan Ehn. Vi fick rätt mycket beröm och det tar vi tacksamt emot! Det är självklart att han också måste leverera lite kritik och det tar vi också till oss. När det gäller de stora ekonomiska frågorna har vi resonerat kring dem och vi konstaterade att den nya regeringen skall komma med en rambudget där man skall ta hänsyn till alla dem. Med de utredningsresurser som finansutskottet har kan vi inte säga mera än så här utan vi måste få lite mera tid på oss och så skall vi komma med det, det kommer ett meddelande och så kan vi debattera det här.

     

    När det gäller Medis är det samma sak. Vi har sagt i vår handlingsprogram att vi skall titta på organisationen, men det är ännu inte gjort, så vi måste också här få återkomma.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Jag har naturligtvis förståelse för att finansutskottet inte kan ge svar i så många frågor i det här skedet och det är väl också så att vi får ha en viss förståelse för att många av svaren kommer att levereras först senare. Men från vår sida vill vi ändå lyfta fram de ställen där vi ser att här saknas svar, därför att om vi skall kunna utföra vår roll som oppositionspolitiker måste vi veta vart landskapsregeringen är på väg för att också kunna konstatera huruvida det är bra eller inte bra osv. osv. Därför efterlyste jag i anförandet att få riktningen både vad gäller ekonomin som helhet men också när vi ser sådana här saker som t.ex. Medis.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är därför vi har debatten nu och det är lite spänst i den. Men det kan bli ännu mera spänst i den när vi kommer med våra meddelanden och kan beskriva det mera i pengar och siffror. Så tänkte jag ta upp det som ltl Johan Ehn sade om skärgårdstrafiken. Det var så att under pågående behandling i finansutskottet fick vi reda på att man hade tagit de nya turlistorna. Ansvarig ledamot berättade ärligt för finansutskottet vad det kan handla om, nämligen 77.000 euro. Man skall försöka få det att rymmas inom budgeten, men går det inte måste man återkomma i en tilläggsbudget, och det tyckte finansutskottet att det skall vi öppet och ärligt redovisa för lagtinget. Vi tror att ärlighet varar längst!

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Det är bra att fakta kommer på bordet, men ur synvinkel sett hade det gått lika bra att skriva att finansutskottet utgår från att man inom avdelningen ser till att de tilldelade medel man nu har också täcker den här biten för att få sätta också lite mera press på det utvecklingsarbete man behöver göra vad gäller kostnadssidan.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Ltl Johan Ehn nämnde i samband med Bomarsund sin motion nr 49 om att sjöfartsmuseet skall byggas före Bomarsund. Men som jag har sett det har aldrig sjöfartsmuseet varit i samma rör utan när jag har kollat upp detta har man sagt att Bomarsund har diskuterats som ett fristående projekt och det har inte funnits med i röret. Därför blir jag förvånad när ltl Johan Ehn nämner konsensus här – vi har inte tolkat det på samma sätt.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Det kan hända att projekten inte har legat jämsides på det sättet, men det som har varit konsensus om är att nästa stora investeringsprojekt efter kk-huset är sjöfartsmuseet. Det är också på det sättet att utgående från att vi ser hur samhällsekonomin har utvecklats med en ganska stor press på investeringssidan ser vi att det är viktigt att vi inte pumpar ut för många projekt samtidigt därför att då hamnar vi i den situationen att vi driver upp kostnaderna och det vinner inget av våra projekt på, framför allt inte ekonomin i samhället som helhet.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Herr talman!

    Det sista håller jag helt med om, man måste titta på det. Men då bör man också se konstruktivt på det och se var de olika projekten ligger i planering. Vi har faktiskt Bomarsund totalt färdigt projekterat i vår och då måste vi kunna lägga in det och få det att flyta på smidigt så att det inte blir stopp i röret när det är för mycket som väntar utan att det rullar på sakta och försiktigt. Vi är ju kända för att ha smidighet i byggnaderna att de rullar på hela tiden.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Det är tydligen helt klart att ltl Göte Winé och jag har olika prioriteringar och det är någonting som man får acceptera. För egen del prioriterar jag att sjöfartsmuseet kommer igång före och sedan får man sätta Bomarsund som följande steg när vi anser att vi har rent ekonomiskt vad gäller den biten.

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Herr talman!

    Nej, ltl Johan Ehn, liberalerna är inte emot golf utan vi är för golf. Det vi är emot är att genom hundraprocentiga stöd snedvrida konkurrensen. Jag föreslog att anslaget skulle strykas därför att ett anslag bör beredas av regeringen och då är det bättre att komma tillbaka i en tilläggsbudget och begär de medel man då behöver.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Detta med hundraprocentigt stöd vet jag inte om är riktigt korrekt i det här sammanhanget. Man har byggt upp den här biten på ett annat sätt. Om man börjar räkna på vad det egentliga stödet blir så kan man säkert komma till olika nivåer, men om man tittar på projektets uppbyggnad i dag tror jag inte att man ligger på ett sådant sätt att stödet för dem som skall driva själva golfbanan är speciellt mycket annorlunda än för tidigare projektet. Det gäller att man ställer upp ekvationerna bredvid varandra och försöker göra dem jämförbara och då kommer man nog att komma fram till att skillnaderna är inte så stora som man försöker göra gällande.

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Herr talman! Det betyder att kostnadstaket på 5,3 miljoner kanske inte stämmer i alla fall!

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Nu förstår jag inte vad ltl Torsten Sundblom menar med att kostnadstaket inte skulle hålla. Det här handlar om att man skall ställa upp ekvationerna bredvid varandra för att titta på: vad förs det in för pengar i projektet och vad kostar projektet. Det är inte någonting om att man skall minska eller höja på kostnaderna i den diskussion jag förde; det här handlade om att man skall titta på hur mycket pengar som tillförs för att driva banan som sådan och hur mycket pengar har man satsat för den. Vi skall komma ihåg att med det upplägg vi har i dagsläget får den som nu driver golfbanan också betala ett arrende för den, på samma sätt som den skulle ha haft en kostnad för kapital och investering om det vore så att man hade valt att göra det på ett annat sätt.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Olof Erland, replik:

    Herr talman!

    Jag vill först säga att projektets totalkostnader, dvs. investeringen, är satt till 5,3 miljoner. Vad det sedan kommer för intäkter är en annan sak.

     

    Jag tänkte ta fasta på att ltl Johan Ehn sade, att vi är emot golf i liberalerna. Så är det inte alls, utan vi är för, men jag kan ändå höra en öppning när ltl Johan Ehn säger att vår reservation är för drastisk. Är det så att Frisinnad Samverkan är villiga att diskutera att lagtinget tar ett beslut om att 30-procentiga stöd är det som skall gälla också för den här investeringen? Jag vill säga när det gäller vårt handlande att vi har också handlingsprogrammet i bakgrunden där det står att golf skall stödas, men enligt regelverket.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Det är väldigt svårt för oss att ta ställning till någonting som inte finns som ett förslag. Vi vill också se att vi går från ord till handling vad gäller förverkligandet av en golfbana. Lagtinget har under de fyra år som jag satt med under förra perioden pratat i de här frågorna men inte lyckats komma till att förverkliga. Jag är rädd för att om vi nu hamnar in i en diskussion där vi skall hitta nya sätt att skapa den här möjligheten, att vi skall öppna upp för alla möjliga former, då pratar vi återigen sönder projektet och det blir ingenting av det. Vi har ett färdigt projekt; om man tittar närmare på det och ser vad den faktiska stödpengen från samhällets sida blir så kommer man fram till att vi inte ligger så långtifrån det som ltl Olof Erland är inne på heller, att samhällets insats i det hela blir runt 30 procent.

     

    Ltl Olof Erland, replik:

    Herr talman!

    Det finns alla möjligheter här i lagtinget att föra fram förslag, om det inte redan finns färdigt påtänkta sådana, att man följer den stödordning som gäller: 30 procent. Jag blir faktiskt lite bekymrad när man härifrån talarstolen säger att det finns andra kalkyler i bakgrunden. När det gäller EU-stöden har vi 30 procent enligt den regionala stödkartan; under vissa speciella omständigheter kan man alltså gå in från det offentliga och stöda. Men här är det någon slags mellanform som för mig blir absolut ett stort frågetecken. Här har tydligen inga regler följts!

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Herr talman!

    Jag vet inte varifrån ltl Olof Erland har fått ”kalkyler i bakgrunden”. Det jag försökte beskriva är att sättet man har konstruerat satsningen på är att landskapet bygger banan, man arrenderar ut den och näringslivet ser sedan till att man får ihop de pengar som behövs för att driva denna bana. I driften av denna bana ligger också att man skall ta ansvar för den kostnad det är att få fram banan, dvs. investeringskostnader, genom det avtal som också finansutskottet har tittat på där det finns ett avkastningskrav och där arrendetagaren skall betala för att man skall ha banan till förfogande och driva. Man har alltså fått en annan väg än vad man har gjort tidigare, det är inte den ultimata vägen, det är vi alla medvetna om, men däremot måste vi se till att går från ord till handling och får ett projekt som det finns stöd för i det åländska näringslivet att gå igenom.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Harry Jansson:

    Herr talman!

    Jag skall med omtanke om de få kvarvarande kollegerna i denna sal denna gång enbart ägna mig åt de av Ålands Framtid lagda finansmotioner som vi anser att bör ligga till grund för lagtingets kommande budgetbeslut.

    Jag vill dock börja med att tacka finansutskottet och särskilt ordföranden och utskottssekreteraren för ett gediget arbete utfört under en tidsmässigt mycket kort period.

     

    För det första: FM 21 Självstyrelseutveckling

     

    Utgående från det i alla fall före lagtingsvalet rätt breda stödet för en ramlag för Ålands framtida förhållande till Finland, anser ÅF att skrivningarna i såväl mittenregeringens handlingsprogram som finansutskottets nu föreliggande betänkande är för defensivt med talet om enbart en "översyn av självstyrelselagen". Vi aviserar därför förslag om att FM nr 21 skall godkännas så att lagtinget i sin helhet får visa sin vilja - eller brist på densamma - att modernisera självstyrelsesystemet i grunden.

     

    För det andra: FM 22 Utveckling av förvaltningen

     

    Likaså anser ÅF att finansutskottets skrivningar rörande den allmänna budgetekonomins utveckling är alltför försiktiga. Visserligen skriver utskottet att budgeten är alltför expansiv och manar till större återhållsamhet och fortsätter med att landskapsregeringen bör föra en försiktig politik med stegvisa åtstramningar. Utgående från den av finansutskottet påpekade alltför expansiva budgeten anser vi att skrivningen i FM nr 22 ger ett tydligare budskap till landskapsregeringen om vad lagtinget förväntar sig. Jag syftar här främst på behovet av omstruktureringar och privatisering av delar av den nuvarande verksamheten. Vi kommer därför att föreslå att FM nr 22 läggs till grund för lagtingets beslut.

     

    För det tredje: FM 25 Utgifter för språkrådet

     

    När det gäller Ålands status och det svenska språket anser ÅF att vi aldrig får pruta, vare sig i fråga om engagemang eller resurser. Ålands Framtid noterar med tillfredsställelse att finansutskottet talar för en egen åländsk profil på polisbilarna och man kan väl säga att utskottet de facto omfattat ltm Fredrik Karlström FM nr 7.

     

    Utskottet betonar vikten av det nya språkrådets verksamhet och vill se en snabb uppstart, vilket ÅF till fullo delar. Vi är däremot inte helt tillfreds med att finansutskottet inte varit berett att skjuta till mera pengar för språkrådet. Brist på resurser får inte bli ett första allvarligt hinder för språkrådets angelägna uppdrag. Vi aviserar därför även här ett ändringsförslag.

     

    Vad gäller FM nr 31 och FM nr 32 Ombyggnader och grundförbättringar samt Utsändning av lagtingsdebatter - så vill jag även här avisera ändringsförslag från ÅF:s sida . Min kollega Anders Eriksson kommer att närmare motivera dessa ändringsförslag - i alla fall i den mån hans sjuka barn tillåter en avstickare till lagtinget denna dag.

     

    Vad gäller Ålands Framtids motioner i övrigt så noterar jag att finansutskottet omfattat själva andemeningen med motion nr 26 ang. stöd till enskilda hushålls avloppsprojekt. Här har vi i sak inget att erinra om utskottets formulering annat än att ordet "kan" vad gäller landskapsregeringens kommande åtgärder i denna angelägna fråga lämnar en del i övrigt att önska. Även om finansutskottet inte berört frågan om behovet av att revidera det nu gällande regelverket så att avlopp i vattennära områden prioriteras, så hoppas vi att i synnerhet nytillträdda miljöministern Katrin Sjögren tar ett allvarligt samtal med berörda tjänstemän och landskommunerna om effekterna av en ur miljösynpunkt alltför generell lagstiftning. Ålands Framtid följer dock med hur ärendet avancerar och med intresse skall vi ta del av den tilläggsbudget som finansutskottet anser att kan innehålla förslag till ett rättvisare stödsystem.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Jag tackar för de berömmande orden från ledamoten Harry Jansson. Jag tycker att det känns som att han inte är helt missnöjd i varje fall med finansutskottets betänkande. Vi har resonerat runt Ålands Framtids motioner och han finner vissa skrivningar intressanta där. Jag tänkte säga beträffande språkrådet att vi har en väldigt definitiv skrivning där att det har högsta prioritet. Det fanns 10.000 euro upptaget i budgeten för språkrådet och ni ville ha 90.000 euro till i er motion. Nu har man tänkt sig att lösa det här internt på landskapsregeringen med befintlig kraft. Pengarna är framför allt tänkta till arvoden för ledamöterna och kanske någon resa. Vi har räknat med hög prioritet, sätt igång och så får vi se om det behövs mera pengar så får man ta upp det i så fall i en tilläggsbudget och återkomma.

     

    Ltl Harry Jansson, replik:

    Fru talman!

    Jag förstår mycket väl hur utskottet har resonerat i det här fallet, men vi delar kanske inte riktigt förhoppningarna om att man inom förvaltningen skall hitta tid för det engagemang som det här uppdraget de facto skulle innebära, dvs. att få information ut till hushållen m.m. samt att var en beredande funktion och även komma med förslag till hur språksituationen skall bevakas och förbättras. Det finns otaliga exempel på saker som bör åtgärdas och det kommer att kräva en mycket kompetent tjänsteman för uppdraget. Frågan är då om det faktiskt finns en ledig kapacitet av den här volymen inom förvaltningens väggar, det skulle i alla fall förvåna mig.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Det finns många kompetenta personer i detta hus och det är väl landskapsregeringens uppgift nu att se till att man får det här omedelbart att fungera. Vi vill tro på att man skall klara ut det med befintliga tjänstemän och vi har skrivit det så tydligt som det bara går, att det skall ha högsta prioritet. Vi får återkomma och se, men vi tror att det här skall kunna lösa sig.

     

    Ltl Harry Jansson, replik:

    Fru talman!

    Det är väl just den här skiljelinjen, att vi tror inte att de kompetenta krafterna i förvaltningen finns tillgänliga för det här omedelbart utan att det kommer att krävas en hel del omstuvning i så fall av kapaciteten, om det skall skötas på det sätt som det borde. Men vi får konstatera, som utskottet har gjort i andra sammanhang, att man kan alltid återkomma i en tilläggsbudget.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torsten Sundblom:

    Fru talman!

    Mycket har sagts här redan så jag skall försöka fatta mig lite kort på grund av att många ärenden redan har diskuterats.

     

    Bland liberalerna har vi i regeringsställning behandlat budgetförslaget som är utarbetat och framlagt av föregående regeringen  och som vi inte har kunnat påverka beredningen av, vilket är en något märklig situation. Behandlingen i finansutskottet av budgetförslaget blev en rätt tuff uppgift med ett mycket ansträngt tidsschema och utskottet hade många höranden som tog en hel del tid. Där är nog sekreteraren värd en stor ros för sitt arbete.

     

    Den pågående avtalsrörelsen är ett orosmoment som vi inte får ignorera. Det är risk för stora löneökningar och tillsammans med ÅHS-budgeten som expanderar kraftigt finns det nog anledning till väldigt stor oro. Det är nog viktigt att börja tänka på prioriteringarna.

     

    Fru talman!

    Så några ord om landskapets fastigheter. Det finns en motion från Obunden Samling där man skriver:”En utredning görs under året om landskapets skogsinnehav skall avyttras helt eller delvis.” Då vill jag nog bara betona att vi skall inte göra det till ett självändamål att sälja ut fastigheter till varje pris, och landskapets skogar skall vi se som en resurs. De fastigheter som vi skall sälja är sådana som vi inte behöver och som ofta drar mycket pengar.

     

    Några ord om  hantverksutbildningen. Den har varit diskuterad förut här i dag. Bland liberalerna anser vi att det är bra om den skulle kunna starta med folkhögskolan som huvudman. Folkhögskolan har redan sin administration uppbyggd och då kan den ta hand om den här utbildningen. Det finns utrymme där som kan användas för att starta upp utbildningen redan 2008 till vissa delar och det finns tid att tänka över utbildningens andra år och komma igång med renoveringen av Kastelholm.

     

    Så några ord om den stora frågan: golfen. Vi lade ett förslag till skrivningar om golfsatsningen som blev nedröstat i finansutskottet. På grund därav skrev vi också en reservation. Jag vill betona, att vi är positiva till golf, men vi anser att EU:s regelverk absolut skall följas och det betyder att en privat huvudman får förverkliga projektet med det stöd som regelverket tillåter. Man hade kunnat lämna 30 procent av pengarna kvar för att ha haft klart att ge pengar till en privat satsning, men jag föreslog faktiskt att vi skulle ta bort dem och komma tillbaka med en tilläggsbudget när ärendet är bättre berett, det är mycket klokare. Arrendet i avtalet är för långt; rimligtvis borde man räkna med att en fyraprocentig avkastning på kapitalet, det är nog ett minimum. Det finns redan en bana i Kastelholm som är till största delen samhällsfinansierad och en privat bana i Eckerö och det skulle vara fel av oss här att fatta sådana beslut att vi hjälper till att snedvrida konkurrensen. Det finns företagare som säger att med 30-procentiga stöd startar de upp och börjar bygga. Markbytet är också lite problematiskt om vi inte har tillräckliga garantier för att bygget faktiskt kommer igång.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Lagtingsledamoten och tillika finansutskottsmedlemmen Torsten Sundblom uppehöll sig vid kostnadsutvecklingen. Han nämnde bl.a. ÅHS och de kommande avtalsförhandlingarna och han sade att det är viktigt att börja tänka på prioriteringar. Vi är helt eniga om det, men det går nog inte bara att tänka utan man måste också göra någonting. Från Ålands Framtids sida lade vi ett förslag i finansmotion nr 22 som jag har konstaterat att har rönt samma öde som de övriga, dvs. att den har hamnat i det runda arkivet, så det vore intressant att höra på vilket sätt ltl Sundblom har tänkt börja tänka eller tänker han bara tänka i fortsättningen också! Hur skall vi riktigt tolka det här? Det han säger är intressant, men det gäller också att följa upp det.

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Fru talman!

    Jag förväntar mig att man på regeringssidan kommer med förslag till hur detta skall hanteras. Det viktiga är nog att man väcker frågan. Vi har i alla fall beredning på den verkställande sidan.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    I och för sig har jag respekt för att ltl Torsten Sundblom har just kommit in i lagtinget. Men vi har från Ålands Framtids sida försökt väcka frågan förgäves i fyra år utan att någon har börjat tänka desto mera på den. Det är klart att det är regeringen som skall lägga förslag och det ser vi alla med spänning fram emot, men det vore ändå intressant att få reda på: vilka prioriteringar tycker man från liberalt håll att är intressanta? Jag har ändå förstått att man har någonting att säga till om i den regering vi har nu!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Fru talman!

    Ltl Torsten Sundblom säger att golfbanan i Sund till största delen är samhällsfinansierad. Det kanske skulle vara värt att ltl Torsten Sundblom här inför radiolyssnarna och oss övriga redogör för på vilket sätt den här banan är samhällsfinansierad till största delen.

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Fru talman!

    Jag har fått den uppfattningen att man på olika sätt, genom olika bidrag, både till golfklubben och till banbygget har ställt upp med medel. Jag kan inte gå in i detalj på det därför att det är för gamla grejer – ltl Barbro Sundback var med på den tiden och känner kanske till det bättre och kan förklara det i stället.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Fru talman!

    Jo, det kan jag nog! Om ltl Torsten Sundblom skulle läsa dagstidningarna så skulle han också veta det. Det här företaget har fått stöd och bidrag som alla andra framgångsrika företag och företaget betalar faktiskt ett väldigt högt arrende för verksamheten jämfört med många andra. Det är tydligen så att ltl Torsten Sundblom inte riktigt vet vad han har tecknat under när han har varit med och skrivit på den liberala reservationen!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Jag tror faktiskt att jag kan gå in i detalj när det gäller finansieringen av Ålands golfklubb. Jag har varit med sedan 1975 där och jag blir förvånad när man säger att den är samhällsfinansierad och jämför den med ett privat alternativ. Utan att gå in på några siffror i detta läge kan jag säga, att den är minst lika privat som det andra alternativet; det är helt enligt företagsstöd som den har fått sin finansiering. Frågan är: Vilka dokument grundar sig ltl Torsten Sundblom på? Det skulle finnas företag som startar upp med 30-procentig finansiering. Vilka företag är det och vad finns det för dokumentation på det?

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Fru talman!

    På en direkt fråga när en av de hörande gick ut sade han att han skulle starta upp med det stöd som finns inom regelverket och jag vill inte föra ut namnet, men vi hörde alla samma sak.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Okej, vi lämnar det då. Men den första frågan om att Ålands golfklubb skulle vara samhällsfinansierad och så jämför man den med den andra golfbanan och säger att den är privatfinansierad. Enligt vilken information och på vilka dokument grundar man detta? Känner man till hur verkligheten faktiskt är? Jag gör det!

     

     

    Ltl Torsten Sundblom, replik:

    Fru talman!

    Jag sade inte att golfklubben var samhällsfinansierad utan jag sade att banan var till största delen samhällsfinansierad.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Veronica Thörnroos:

    Fru talman!

    För några år sedan som jag gjorde ett studiebesök i Helsingfors tillsammans med några andra centerpartister och träffade dåvarande riksdagsmannen Roger Jansson och vi resonerade kring budgeten i riket. Om jag minns rätt sade Roger Jansson att budgeten i riksdagen i Finland har formen av trappstegsmodell där utgifterna tenderar att öka varje gång det är val. Tittar man på den budget som ligger här på bordet och det betänkande som har kommit från finansutskottet kan vi konstatera att finansutskottet anser att budgeten är expansiv men man manar till större återhållsamhet. Det är klokt att finansutskottet säger det rakt ut. Vi vet att klumpsumman och skattegottgörelsen enligt prognosen kommer att plana ut.

     

    Från centerns sida tycker vi att finansutskottet och också den personal som biträtt finansutskottet har gjort ett väldigt fint och bra arbete. Situationen är något prekär när det nya lagtinget och den nya landskapsregeringen skall ta ställning till en budget som är en annan politisk konstellation har lagt. Men jag tycker att finansutskottet har lyckats utmärkt i sitt arbete. Jag skulle vilja nämna lite om de investeringar som finansutskottet har nämnt här.

     

    Från centerns sida är det viktigt att man följer tidigare antagna prioritetsordningar. För oss är det viktigt att byggandet av sjöfartsmuseet kommer igång före man aktiverar Bomarsundsprojektet. Vi tror att den högkonjunktur som råder just nu vinner på att stora samhällsinvesteringar förläggs över längre tid. Vi tror också att Bomarsundsprojektet vinner på om man samordnar alla de resurser som nu finns tillgängliga, inte bara från offentlig sida utan även från privata initiativtagare. Däremot ställer jag mig lite frågande till skrivningen om Ålands sjöfartsmuseum. Finansutskottet antyder i sin skrivning att anslagsbehovet kommer att uppgå till ca 3 miljoner. Enligt de uppgifter som jag har fått mig tilldelade här under dagen är den totala kostnaden beräknad till 7 alternativt 8 miljoner. I så fall är detta ett delanslag och det borde i så fall framgå av finansutskottets betänkande.

     

    Centern har varit en av de pådrivande faktorerna för landskapsandelssystemet; det kommer att träda i kraft från den 1 januari 2008. Vi vet alla att det är en teoretisk modell med teoretiska beräkningsgrunder och därför är det av största vikt att man efter tid evaluerar systemet och ser efter hur det har slagit ut: blev det bra, blev det dåligt, vad är det för ändringar man behöver göra? Det är viktigt att påpeka att så skall ske.

     

    Jag skall ta upp några små frågor. Det ena kommer under rubriken ”Vattenförsörjning och vattenvård”. Jag tror att alla som sitter i Ålands lagting vill att vår närmiljö skall vara så ren som möjligt. Jag tror att vi alla är beredda att dra vårt strå till stacken, men det oaktat måste det finnas en rättvisa i systemet. Som det har varit nu så har många på landsbygden och i glesbygden samt i skärgården uppfattat systemet som orättvist. Därför är vi från centerns sida nöjda med skrivningen, där utskottet uppmanar landskapsregeringen att utreda kostnaderna för olika lösningar så att jämförelse kan göras samt att landskapsregeringen sedan skall återkomma i en tilläggsbudget.

     

    Tittar man till större grepp och till näringspolitiken så är vi nöjda från centerns sida med att man fortsätter aktivt arbetet med anpassningar av skattelagstiftningen för sjöfarten, bl.a. genom förnyelse av tonnagebeskattningen och bestämmelserna om reserveringar för nyinvesteringar. Vi vet fortsättningsvis att sjöfarten är en tung drivande motor i det åländska näringslivet.

     

    När det gäller den stora frågeställningen golf kan jag meddela att det inte har skett någon förändring sedan sist. Vi står fortfarande kvar inom centerpartiet på utslagsplats och funderar om vi skall slå eller inte slå bollen.

     

    Vtm Gun-Mari Lindholm:

    Talman!

    Till allra först får jag tacka finansutskottet för att man har rakt av godkänt åtminstone en motion, nämligen den som jag har varit första undertecknare på och som vi har skrivit från Obunden Samlings sida. Det här är finansmotion nr 16 och den handlar om att man skulle införskaffa flera hastighetsvisare så att man längs huvudlederna kunde få flera hastighetsvisare för att förstärka arbetet med att förändra attityderna i trafiken. Jag tänkte faktiskt på det här igårkväll, att det är en ganska stor procent bara här i lagtinget som förstås motsvarar en del eller som skall återspegla befolkningen. De senaste åren har 10 procent av lagtingets ledamöter åkt fast för att ha kört för fort, alltså kan man tänka sig att det är 10 procent ute bland befolkningen som kör för fort. Kan vi genom inköp av hastighetsmätare ändra på bilisternas beteende så att de på ett positivt sätt ser på en ändring av hastigheten i trafiken så har vi nått väldigt långt. Det är bra att motionen har blivit godkänt. Jag tackar mycket för det och jag hoppas att det skall komma alla dem till fromma som vi ömmat för genom motionen. Jag talade i remissen om att man kunde ha dem vid dagis, skolor och kanske åldringshem, där man rör sig gående och lite långsammare än annars i trafiken. Jag har under mina drygt åtta år i lagtingsarbetet fått två stycken motioner godkända när jag har varit i opposition och man kan tycka att det är ett litet antal, men jag vill se det positivt för alla dem som tycker att det är synd att vissa partier hamnar i opposition – det går faktiskt också att förändra och att få igenom. Det har vi också sagt och sett. I det handlingsprogram som den nuvarande regeringen har lagt finns det många skrivningar som är ganska identiska med många av de motioner som vi har lagt i lagtinget, så det lönar sig nog att också arbeta när man är i opposition och det kan också bära frukt.

     

    Det som jag också ser som väldigt positivt är att man skrivit om Obunden Samlings motion angående en tunnel i Söderby för lätt trafik, alltså för gångare och cyklister. Finansutskottet säger att den skulle komma upp i budgeten 2009. Det är också positivt. Jag ser också fram emot att man börjar verkställa cykelbanor, någonting som regeringen talar om i sitt handlingsprogram och som vi också har tagit upp i våra motioner, också inför den här budgeten. Det är alla motioner med en trafiksäkerhetsmässig aspekt.

     

    Det är många skrivningar i finansutskottets betänkande som relaterar till handlingsprogrammet och när man går till handlingsprogrammet och ser vad där står under de olika momenten så ser man, som sagt, att det återspeglar ganska mycket sådant som vi har sagt från vår sida tidigare och därför tycker jag att flera av de förkastade motionerna har fått en s.k. positiv behandling i utskottet.

     

    En sak som förstås har väldigt stort massmedialt intresse är golfbanans vara eller icke vara. Vi vet att det här hänger s.a.s. på gärdesgården: skall det bli eller skall det inte bli? Från Obunden Samlings sida har vi hävdat att dels markfrågorna är väldigt viktiga och dels principerna om finansieringen. Jag tycker ändå att i det här skedet så ligger ett väldigt stort ansvar hos centern hur man kommer att hantera denna fråga. Den här frågan har man levt med i de olika landskapsregeringskonstellationerna under ett antal år och där har man alltid varit positiv till golf, så jag tycker, i det här skedet när vi står just inför om det skall bli eller inte bli,  att centern har ett stort ansvar i den här frågan. Man pratar också om att näringslivet ställer sig bakom projektet och att näringslivet är positivt. Det är mer mångfasetterat än vad man vill ange i debatten här. Under ltl Johan Ehns anförande talade ltl Fredrik Karlström och jag om att näringslivet representeras också av ltl Fredrik Karlström. Han är inte positiv till projektet, så jag tycker inte att man så där slarvigt som man gör i dag kan dra alla över samma kam när man säger att näringslivet talar med en mun och att man är samstämmigt överens och positiv till projektet. Det finns säkert många ute i det åländska samhället och ute i det mångfasetterade näringslivet som inte alls känner igen sig när man säger att man också är positiv till projektet.

     

    Viktigt för oss har varit att man inte från samhällets sida skall ta så stor del i projektet som man nu vill göra. Offentlig sektor skall inte beblanda sig med den här typen av verksamhet i den grad som man nu går in för. Det är viktigt att man håller isär vad det s.k. näringslivet skall göra och vad offentlig sektor skall göra. Det är viktigt att offentlig sektor har pengar till kärnverksamheten. Vi har ännu många frågor som är olösta. Skulle vi få prioritera skulle vi förstås prioritera annorlunda. I dag har vi tagit ett steg närmare vad gäller t.ex. förhöjningen av barnbidraget, det är någonting som samhället skall göra. Samhället skall också trygga de äldre, pensionärerna som lever under existensminimum. Den frågan har vi fortfarande olöst. Vi har en motion angående det och som jag också vill avisera att jag kommer att föra till omröstning. Jag tycker att det är ett viktigt ställningstagande som vi härifrån lagtinget borde säkra att de som känner att de inte klarar av vare sig jul, midsommar eller någon annan helg eller vardag också skall kunna känna glädja och känna sig trygga i det åländska samhället. Jag tror att det känns verkligen som lyxkonsumtion att börja satsa på golfbanor från deras sida.

     

    Näringslivet är grunden till välfärden; det är inte offentlig sektor. Det är vi som skall ge möjligheterna och resurserna samt ramarna. Det är vi som skall gå in och stöda till den del det vi kan göra det, men vi skall inte ta hela kakan. Det är den principiella ställning som vi har intagit från obundnas sida och som jag åtminstone fortfarande representerar.

     

    Vad gäller markfrågan tror jag, om man skulle diskutera med åtminstone den markägare som i det här sammanhanget är den största, att de frågor som många människor inte kan acceptera, nämligen att man t.ex. inte får ströva i det här området, att man blir av med sitt kräftvatten – det är tydligen guld i många fall – att man säkert skulle komma närmare i många av de frågorna, men det har man inte gjort. Skulle man sätta sig ner och diskutera så skulle kanske det lösa sig. Fortfarande har vi finansieringsbiten och den kan åtminstone inte jag svälja.

     

    Jag tycker också att det är viktigt för framtida projekt hur man ställer sig i det här projektet, att man faktiskt behandlar de olika projekten likadant. Går vi in för en princip nu skall den också sedan gälla alla andra, vi skall vara medvetna om det, och har vi råd med det i framtiden? Den frågan är viktig.

     

    Vi har från Obunden Samlings sida en motion om Bomarsunds besökscentrum där vi i stället för att helt och hållet ta bort summan skulle vilja dra ner den och där man också skulle behöva aktivera privata. Det förstår jag att man också har diskuterat i finansutskottet med vissa privata aktörer inom detta område och det är bra, men summan borde tas ner för att man sedan skall kunna gå vidare. Jag tror att det här kan vara ett bra projekt i framtiden, men det skall inte heller helt och hållet vara i offentlig regi.

     

    Så till en fråga som också har debatterats i många, många år, nästan lika många år som golfbanan, alltså hantverksutbildningen. Här har vi igen en sådan här ”kontaminasammanblanding” som inte egentligen är riktigt sådan som man skulle vilja ha den. Också i massmedia har vi kunnat ta del av olika insändare och från dem som har varit med i en tidigare projektgrupp där man återger sin syn på utbildningen. Jag måste säga att i mycket håller jag med deras ställningstagande. Vi var på så god väg för ett år sedan och nu har man igen trollat bort det på vägen. Det har gått troll i hela hantverksutbildningen, vi lyckas inte med det. Vi borde verkligen få ett slut på detta. Jag tror inte att det är bra att utbildningen kommer till folkhögskolan. Jag har talat med många av dem som är mer berörda än de flesta andra av oss här i salen och de tror inte på det. Det är så vitt skilda utbildningar och också fortsättningen på utbildningen, till vilka elever man vänder sig. Jag kan förstå att man tycker att ja, men det här är ett sätt att komma igång, det är bra, men det fattas så många led i att komma igång men inte ha hela utbildningen färdig, att inte kunna erbjuda alla delar av utbildningen, det är inte bra. Här borde vi tänka till ordentligt och i stället starta upp renoveringen av Kastelholm och så skulle vi starta utbildningen där. Det börjar nästan ändå bli för sent. Många av aktörerna på den här scenen tror jag att har tappat gnistan och ser att tiden rinner iväg. Det skulle vara väldigt viktigt att man fick en fortsättning;  det var bra på väg, men tyvärr måste vi säga att det var från politiskt håll som detta sköts i sank och vi får väl alla mer eller mindre titta oss i spegeln för att vi inte har lyckats med det här. Det är nog en flopp som vi antagligen kommer att få leva med.

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman!

    Det var närmast hastighetsvisarna som jag reagerade på och begärde replik på. Är det tänkt att det skall vara hastighetsvisare eller kan vtm Gun-Mari Lindholm också acceptera den typen som visar att du kör för fort. Det har varit vissa problem ute på landsbygden att mopedister osv. far och testar hastigheterna inför kamerorna. Är det alltså nödvändigt att man vet hastigheten eller räcker det med att du kör för fort? Är man villig att gå vidare och satsa på riktiga trafikövervakningskameror?

     

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Den där frågeställningen har jag inte tänkt på. Jag kan förstå resonemanget att man far och testar hur hårt det går, vad jag har trimmat upp min moped till? Jag tycker nog att det är bra att man ser hur mycket för fort man kör, är det 53 eller är det 64 km/h, det är ganska stor skillnad. På det sättet tycker jag nog att det är bra, men det kan hända att det ändå är det viktigaste att det visar att man kör för fort eller att man har rätt hastighet. Det viktiga är attityden att man skall hålla sig till hastighetsbegränsningen och det kanske räcker med det där, det kan jag inte uttala mig om.

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman! Det är ett bra sätt att visa att man kör för fort – andra får lära sig den hårda vägen s.a.s. Det finns också andra sätt att gå vidare och då tänker jag på målningar i vägbanan osv. Vi kanske kan satsa på andra åtgärder också på det här området, att man målar tydligt före varje hastighetsbegränsning. Man bör satsa på flera ställen och inte bara på övervakningsskyltarna.

     

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Motionen har blivit godkänd och då utgår jag från att man lever upp till det inom landskapsregeringen och verkställer intentionerna i motionen. Vill man sedan göra någonting utöver det i trafiksäkerhetsbefrämjande attitydförändringsarbete så är man mycket välkommen. Det mottar vi med tacksamhet från vår sida, men nu är motionen det väsentliga och jag är väldigt glad för att den har gått igenom.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    När det gäller hastighetsövervakarna tror jag personligen att de kan vara riktigt bra. Det är viktigt om man genom en liten investering kan inbespara människoliv.

    Så några kompletteringar när det gäller golfbanan. Vi har hört organisationerna för närlingslivet och de uttalar sig positivt plus att det finns rätt många företag. När det gäller pengarna är det så att Ålands golfklubb kommer att redovisa tecknade avtal med näringslivet på 3,2 miljoner euro i morgon.

     

     

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Vad gäller hastighetsvisarna tror jag att vi alla ser fram emot dem och de lär oss säkert att hantera olika situationer på ett bättre sätt än vad det har visat sig att vi kan göra i dag. När jag sade att man använder begreppet näringsliv lite slarvigt står jag fast vid det, för även om branschorganisationerna representerar näringslivet så representerar de säkert inte ändå hela näringslivet just i den här frågan, och jag vänder mig mot att man använder det lite slarvigt.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag respekterar vtm Gun-Mari Lindholms uppfattning, men vi kan inte göra någonting annat än att vända oss till näringslivsorganisationerna. Vi kan inte göra en enkätundersökning eller fråga alla företag utan vi vet att en stor del i varje fall av näringslivet står bakom det här. Om vi rättar det till det och i skrivningen här har vi satt in organisationen bara för att inte överdriva.

     

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Ja, det tycke jag är bättre om man då backar bandet och säger att en del eller en majoritet fast, det vet jag inte, för jag känner inte till hur näringslivet de facto ställer sig. Men jag vet att det finns många här i salen, säkert också bland liberalerna, som representerar en annan åsikt och jag kan inte tänka mig att de när de går ut genom dörren och är företagare och representerar näringslivet sedan har en annan åsikt. Jag menar att man måste säga hela sanningen också inför media och inför befolkningen så att man inte invaggas i den tron att nu är alla överens för det är man de facto inte.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Barbro Sundback:

    Herr talman!

    Det är en sällsynt utdragen, oengagerad och lam diskussion och om finansutskottets betänkande dessutom. Jag har sällan varit med om någonting mera temperamentlöst, måste jag säga. Många står och tackar, men vad de riktigt tackar för är lite oklart för mig just nu. Kanske det beror på att den här budgeten ansvarar egentligen någon annan för. Det kan vara ett svar. Finansutskottets betänkande och dess ordförande har närmast presenterat en massa projekt som man skall utreda, man kan inte ta ställning, det skall komma i en ramplan eller det skall avgöras vid något annat tillfälle än i samband med betänkandet. Den enda fråga som tydligen kommer att avgöras, fast det återstår att se, man kan säkert skriva klämmar och komma undan det ansvaret också, det är golfbanan, men i övrigt verkar inte egentligen någon fråga av väsentlig natur avgöras. Det blir ett ganska långt politiskt stillastånd här i lagtinget om vi skall vänta på behovs- och resursplanen som skulle gälla från 2007 till 2011 för att diskutera lagtingets åsikt om den övergripande ekonomiska politiken.

     

    Det har sagts här med andakt och patos att budgeten är expansiv och att regeringen skall visa återhållsamhet i framtiden. Det stämmer att budgeten är expansiv, men den är också i balans, den har ett överskott, det finns rejält med pengar i fonderna, så då har man råd att vara lite expansiv. Det är också en valbudget, det är inte någonting att förvåna sig över att den då blir lite mera expansiv. Den nya regeringen och dess representanter i utskottet hade naturligtvis redan kunnat vara återhållsam, men vad händer? Jo, man plussar på – och på driftskostnaderna! Och det går igen pengar till det åländska lantbruket. Man binder upp sig utan några större utredningar eller arrangemang och lovar till att börja med 100.000 euro i ersättning för flis som skall användas som biobränsle, trots att vi vet att marknaden fungerar. Det är ett sätt att sätta marknadskrafterna ur spel. Vad är motivet? Jo, stödet finns i Finland och då skall också de åländska jordbrukarna ha det! Stödpolitiken är alltså viktigare än marknaden, också i den här frågan.

    Jag tror alltså för min del att vi kommer att få se fram, inte tyvärr mot någon större återhållsamhet, men löftena finns, skrivningarna finns och majoriteten – ett enigt lagting – kommer att kräva återhållsamhet, det är jag glad för. Men jag tror inte att det går så, jag tror att den offentliga sektorn expanderar under den här perioden. Jag tror att stöden till lantbruket fortsätter att expandera och det blir svårt för lagtinget med den här inställningen att samverka med det åländska näringslivet. Den enda som i den här budgeten visar något intresse av att investera är faktiskt golfklubben. Men vad får de höra, om och om igen, av ett liberalt parti som inte vet vad de talar om, att de i stora drag är en samhällsstödd verksamhet. Det är på basen av den kunskapen som det liberala partiet nu skall gå emot en investering som har varit planerad och diskuterad länge; den var planerad i anslutning till områdena nära Finströms kyrka, då var det liberala partiet för den, nu flyttades den av olika skäl till Godby/Ämnäs och då är man emot på grund tydligen av att någon aktiv partimedlem har några intressen i de ifrågavarande markerna. Golfklubben säger att de betalar 24.000 euro i arrende där de är nu och dessutom påstår de att jordbruksmarkerna i Grelsby är arrenderade för 6.000 euro. Det verkar vara mera pengar för landskapet i golf än i att bara arrendera ut marken.

     

    Jag tycker att det liberala partiet tar lätt på den här saken. Man har tydligen inte fakta utan det är någon slags avund och bypolitik som det rör sig om i Grelsby där man trasslar in sig i någon slags markaffärer och vad de är värda. Jag utgår från att vi har en landskapsregering och tjänstemän som tillser att landskapets markaffärer sköts på ett ansvarsfullt sätt.

     

    Om den satsningen nu också går i kras på grund av att centerpartiet tydligen inte kan hålla några löften alls utan spricker i alla större frågor så är det ett kolossalt nederlag för det här lagtinget. Det enda vi kan ena oss om är att vi skall vara återhållsamma och så expanderar vi offentlig sektor igen! Så här har det pågått i decennier, bästa vänner, och vad beror allt det här på? Ja, det beror bl.a. på att någon annan får stå för fiolerna långt in i framtiden.

     

    När det gäller betänkandet vet vi inte vad som skall hända med Struktur-07, vi vet inte vad som skall hända med sjöfartsmuseet, inte vad som skall hända med hantverksutbildningen, inte vad som skall hända med besökscentret i Kastelholm och inte vad som skall med golfen. Bästa vänner! Det är inte handlingskraft och engagemang som präglar det här betänkandet. Ändå hoppas jag, bl.a. för ordförandens skull, att golfprojektet åtminstone går igenom. Det skulle nog hedra det här lagtinget om det kom till stånd; annars har det här finansutskottet och det här lagtinget beslutat att inte besluta om någonting! Det är resultatet av den här behandlingen. Och det kanske är så att det inte går att fatta beslut när man inte behöver ta ansvar sist och slutligen för några inkomster.

     

    Herr talman!

    Så till några andra saker som gäller budgeten. Jag skulle för det första säga om sjöfartsmuseet och besökscentret att diskussionen har precis varit den och besluten samt avsikten att efter att kk-huset är klart skall sjöfartsmuseets byggnation starta. Det sitter en planeringsgrupp bestående av tjänstemän vars arbete nu stannat upp i samband med valet. De väntar på fortsatta direktiv hur de skall göra; det verkar finnas stort stöd här i lagtinget, så man borde med det snaraste sätta igång projekteringsarbetet. Det kan ändå inte komma igång före 2009 även om man i dag besluter om det från landskapsregeringens sida. Projektet kommer att vara viktigt för Åland, det kommer att stärka Mariehamns stads maritima profil. Vi har ganska mycket på gång i det avseendet, Pommern skall renoveras och de två projekten skall komplettera varandra. Jag önskar att man kunde öka samarbetet mellan de olika verksamheterna. Knappast kan dessa två projekt ha samma huvudman; Pommern är kolossalt viktig som symbol för Mariehamn och utgör nu också stilikon för Mariehamn, där vi har tagit fasta på färgsättningen i Pommern, typsnitt osv., så det kommer att bli ett mycket viktigt projekt för staden och det kommer att stärkas av renoveringen och utbyggnaden av sjöfartsmuseet, så det ser vi fram mot.

     

    Ett besökscentrum i Bomarsund är till för att öka möjligheten att åskådliggöra Bomarsund särskilt för guidade grupper och ge dem en större helhetsupplevelse av hela Bomarsundsområdet. I dag säger de flesta, också guider, att man har upplevt Bomarsund egentligen när man har passerat det. Då märker man att man har kört igenom det! Den största offentliga satsningen som någon sade i samband med presentationen av besökscentret var när man drog allfartsvägen igenom hela fästningsområdet; sedan dess har ingenting gjorts. Nog är det alltså dags att satsa på ett besökscentrum. Det är dessutom arkitektoniskt en mycket intressant byggnad, den kommer att väcka uppmärksamhet och det är alldeles givet att utställningsverksamheten inte kan privatiseras. Det krävs särskild kompetens och där måste museibyrån vara inblandad, men sedan finns det en caféverksamhet som kan drivas, och skall drivas privat. Då har någon sagt, ja, men det kan bli konkurrens, men kära borgerliga vänner, är inte det bra, är det inte bra! Det är så bra med konkurrens för det håller priserna nere och det kan också vara bra i Sund. Men jag ser att man i de liberala bänkarna här skakar på huvudet. Skall vi också göra caféverksamheten till offentlig sektor och ha tjänstemän att jobba där? Det skall vara privat, sägs det nu, ja, det låter bra, vi får se hur länge det håller! Det höll inte med hantverksutbildningen.

     

    Hantverksutbildningen var planerad som så att det skulle vara en stiftelse och att den skulle drivas privat, med ett visst stöd från samhället. Den skulle också ha en annan viktig funktion: den skulle ge ett innehåll åt Kastelholms gård och det krävdes att man skulle bygga de nödvändiga verkstäderna. För oss socialdemokrater var det ett viktigt framsteg att vi skulle få någonting kanske som de som ansvarar för skulle kunna få sköta själva, också ekonomiskt. Vad får vi nu för förslag! Jo, nu skall det tydligen bli hantverksutbildning på två ställen, på folkhögskolan och i Kastelholm. Och hur skall det drivas? Jo, i offentlig regi!

     

    Herr talman!

    Jag blir så oroad när de borgerliga inte tycks riktigt kunna hålla skillnad på de privata pengarna och de offentliga. Här i lagtinget brukar vi ibland ha kurser av olika slag. Jag skulle vädja om en kurs i hur man skiljer mellan privat och offentlig finansiering: jag tror att det skulle vara riktigt bra!

     

    Herr talman!

    Det finns en sak här som jag kommer att ta till omröstning och det gäller finansieringen och planeringen av Gullåsens renovering. Vi har genom en enkel fråga fått veta att man har ingen som helst susning om vad man skall göra. Jag har lagt mig i frågan och det visar sig att personal redan på nittiotalet kände av fuktskadorna. Det är inte ovanligt att inte personal blir tagen på allvar i sådana här frågor och särskilt om de är kvinnor och jobbar inom omsorg och vård. Men det är tydligen allmänt känt bland personalen på Gullåsen att fuktskadorna har funnits i olika avdelningar, inte överallt, men de har inte blivit tagna på allvar. Sedan kallade man in några tekniker från Helsingfors och om deras mätapparater visar någonting under en viss gräns, då finns det fuktskador! Det kan inte få vara så; landskapet måste lyssna på sin personal i sådana här viktiga hälsofrågor, så  om det kommer jag att skriva ett ändringsförslag.

     

    En annan sak som jag vill ta upp är laggranskningsnämnden, som min kollega Göte Winé försökte få in. Det är så att det finns redan i lagberedningslagen bestämmelser om en sådan nämnd. Och nu när vi har många i majoritetspariterna som är kunniga i rättssäkerhetsfrågor så borde den omedelbart tillsättas, men jag förstår att man i utskottet har avvisat det förslaget, så jag tänkte att jag ställer det på nytt här i salen för jag utgår från att en majoritet vill att vi skall följa vår egen lagstiftning också i det här avseendet.

     

    Vtm Gun-Mari Lindholm talade om olika investeringar och slutade med att fråga, att har vi råd med det här? Ja, hur skall vi veta det! Vi har ju klumpsumman! Inte kan vi avgöra hur stor den är. Med nuvarande system kommer vi aldrig att kunna bedöma vad vi har råd med och vad vi inte har råd med. Om vi skall komma vidare i den diskussionen måste vi ha ett nytt ekonomiskt system och börja ta ansvar också för inkomsterna. Det är antagligen också en orsak till att intresset för den här debatten är så otroligt lågt. Vi har sett nu att finansministern överhuvudtaget inte har varit i salen på hela dagen – nu kommer han när den just är slut! Lantrådet har varit inne en minut eller två eller kanske fem och de övriga ministrarna lite nu och då; också debatten är ganska sval.

     

    Herr talman!

    Ju mer jag funderar på den här saken och ju mer jag skriver desto viktigare blir det att vi får ett nytt ekonomiskt system; annars kommer vi väl snart bara att ha offentlig sektor som vi diskuterar och ingenting annat i det här lagtinget. Det är ändå så att vårt samhälle består till största delen av dem som jobbar i den privata sektorn, och det är som sagt i den privata sektorn som välståndet skapas i form av tillväxt och avkastning på det. Offentlig sektor behövs naturligtvis för att skapa välfärd, utbildning och allt det där, men i dag är det nog så att den åländska utvecklingen går framåt med bakdelen före.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag försökte lyssna uppmärksamt på ltl Barbro Sundbacks anförande för att insupa kritik. Jag hittade faktiskt inte så mycket positivt för finansutskottets arbete och jag har lite svårt att hitta den röda tråden. Ltl Barbro Sundback säger att vi hänför allting vidare. Okej, visst har vi gjort det därför att det är frågor där vi exempelvis tycker att de vinner på att man får tänka lite till och den nya regeringen får ta hand om det och utreda innan vi tar det slutgiltiga beslutet. Jag skulle gärna se att ltl Barbro Sundback berättar vilka vi inte borde ha hänskjutit i så fall utan direkt tagit beslut om. Sedan säger ltl Barbro Sundback att vi ökar på pengarna. Jovisst, det har vi gjort: 100.000 euro till flisstöd och 40.000 euro till Företagsam skärgård och det var med anledning av en finansmotion från socialdemokraternas Carina Aaltonen!

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Jag tycker inte att det är så intressant; många tycker kanske att det har varit trevligt och alla har varit vänliga och så där, och det kan jag gratulera ordföranden till. Men vad är det egentligen som man har fattat beslut om? Det är en enda sak som är något kontroversiellt och så de där hastighetsmätarna, men det är egentligen en förvaltningssak, inte behöver ett parlament sitta och besluta om den saken. Det är förstås roligt om någonting också går igenom. Men det centrala är att om man tar upp 140.000 euro så borde man kunna finansiera det i ett riktigt parlament. Det är liksom den här hemmafrubudgeteringen att vi tar upp utgifterna och sedan får landskapsregeringen försöka finansiera det med klumpsumma och andra pengar!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag förstår faktiskt inte så mycket efter det där heller! Ltl Barbro Sundback räknade upp en massa exempel där vi borde ha gjort mera: Bomarsund, sjöfartsmuseet, hantverksskolan. När det gäller hantverksskolan ser vi till att utbildningen kommer igång. Jag hinner inte säga så mycket mer om det nu. Vi vet att man håller på och jobbar vidare med sjöfartsmuseet, men det är inte klart för att projekteringen måste göras, alltså måste man titta mer på det. Med Bomarsund är det samma sak; där har vi funnit att hela projektet vinner på om landskapsregeringen får titta på det och göra en fin mix mellan det privata och samhällssatsningen. Vad är det för fel på det?

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Vi får se vad det är för fel på det! Det är inte några beslut utan det är liksom återremisser när man inte kan bestämma sig när det skall ske. Besökscentret borde byggas, som jag ser det, nästa år. Projekteringen är klar, kostnaderna stiger. Vi har beslutat att Bomarsund skall vara ett prioriterat område inom turismen. Vi har beslutat att golfen skall vara det. Vi har beslutat om maritima projekt och sjöfartsmuseet. Vi har sagt att efter kk-huset kommer sjöfartsmuseet. Projekteringen måste igång. Besökscentret kan byggas i nästa år så är det klart. Det här hade vi klart redan förra mandatperioden. Men centern far hit och dit och kan inte besluta sig – nu är man igen och valsar.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

    Herr talman!

    I ltl Barbro Sundbacks anförande räknas upp en hel del projekt som den här landskapsregeringen har ärvt från den förra regeringen och finansutskottet får kritik för att man inte har bestämt sig hur de olika projekten skall förverkligas. Jag tycker att det faktiskt är mera berättigat att rikta den kritiken mot landskapsregeringen och i det här fallet mig, samtidigt som jag kan tycka att det är skäligt att man på tre veckors tid inte har samtliga projekt alldeles färdigt igångsatta, spaden i jorden i morgon dag. Däremot kan jag informera ltl Barbro Sundback om att när det gäller sjöfartsmuseet kommer jag att få information och också underlag för fortsatt arbete den 19 december, nu på onsdag och målsättningen är att det arbetet skall sättas igång i mars 2009, sannolikt blir det hösten 2009. TALMANNEN:  Tiden är ute! Vicelantrådet: Jag fortsätter i nästa replik!

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Ja, om jag måste säga någonting, så varsågod och fortsätt!

     

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

    Herr talman!

    När det gäller besökscentret i Bomarsund är projekteringen igångsatt och den kommer att presenteras för regeringen direkt efter jul.

     

    När det gäller hantverkscentret skall jag träffa folkhögskolans direktion den 20 december. Jag har också möte med den nuvarande gruppen som lämnade sitt betänkande precis före den förra regeringen avgick och som inte har hunnit behandlat den överhuvudtaget, men jag skall också träffa ursprungsgruppen den 4 och den 7 januari. När det gäller stiftelsen gäller det också att faktiskt ta hela historien. Det är också så att stiftelsen skulle ombildas till en förening som sedan bestämde sig för att aldrig bli någon förening, så det finns många komplikationer där som vi också måste komma ihåg. Men jag skall försöka göra mig en heltäckande bild.

     

    När det gäller gymnasiereformen kommer det att den 18 januari arrangeras ett seminarium för att vi skall få en så pass heltäckande bild som möjligt om vilka synpunkter som finns och för att få processen så bra förankrad som möjligt för att sedan kunna formulera målsättningen för det fortsatta arbetet.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Då vet vi det! Sjöfartsmuseet kommer igång senast hösten 2009. Alla vet att projekteringen av besökscentret i Bomarsund är igång och blir klar i april. Hoppas det också blir byggt i år. Hantverksutbildningen är det fram och tillbaka igen med – vi har fått veta att den skall bli i offentlig regi. Men vad slutmålet är vet vi inte och lagtinget har inte heller sagt vad de vill ha. Det snurrar på och lagtinget  vill inte ta ställning, inte majoriteten i alla fall! Mycket är precis samma sak som finns i budgeten, men bara för att inte våga sätta ner foten så snurrar det på igen! Det är slappt, det händer så lite.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Matsson, replik:

    Herr talman!

    Jag begärde replik om Gullåsen. Jag kan konstatera att som läget är just och som också har blivit noggrant redogjort för av tidigare ansvariga ledamoten Harriet Lindeman så är det ett omfattande problem. Man behöver kanske renovera hela byggnadskomplexet osv., så jag anser att det finns ingen förutsättning just nu att man i någon budget kan disponera medel för detta utan vi måste få möjlighet att se på problemet och se hur vi kan gå vidare och hur vi skall hantera det. Kanske man t.o.m. måste riva stora delar av byggnaderna eller ta bort byggnaderna helt och hållet. Man kanske skulle ta det lite lugnt och se hur det ser ut först.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Att parlamentariker sitter och diskuterar i detalj hur man skall förverkliga saker! Det är inte vår uppgift. Vår uppgift är att fatta beslut om mål för verksamheterna. Så är det också med Gullåsen. Vi skall avkräva att det saneras, om vi tycker att det är viktigt. Det är regeringens sak att så fort som möjligt komma till oss med det förslaget. Nu finns det platser där som man inte kan utnyttja för att de är fuktskadade. Vi behöver de platserna för de äldre.

     

    Ltl Åke Mattsson, replik:

    Herr talman!

    Jag håller fullständigt med om att vi behöver platserna. Vi behöver ha en bra äldreomsorg, men vi måste också ha ett beslutsunderlag:  hur går vi vidare, vad skall vi satsa på där, hur skall man hantera den här frågan? Det är det som inte finns just nu utan det behöver man titta på. Det är ingen idé att forcera felaktiga beslut som kanske måste rivas upp utan man kan hämta andan lite därför att det har varit nyval ganska nyligen och det har varit stora omställningar så här långt.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Jag håller inte med ltl Åke Mattsson! Det är inte nyvaket. Under hela 2000-talet har man vetat att det finns fuktskador. Personalen har inte blivit tagen på allvar av sin ledning och landskapsregeringen har antingen blundat eller inte vetat någonting. Nu måste man besluta sig för vad målet är med Gullåsen. Detta måste göras av landskapsregeringen och lagtinget ytterst. Jag förväntar mig att inom mars månad, eller om ni vill ha det i nästa tilläggsbudget, att det kommer någon sorts resonemang om vad regeringen tycker och tänker i den här frågan. Annars blir det som med alla andra fastigheter, de står och förfaller på grund av passivitet och oförmåga att ta beslut.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

    Herr talman!

    Det är enligt ltl Barbro Sundback inte mycket gott i finansutskottets betänkande, och det kan man väl inte vänta sig heller. Men det som förvånar mig mest är diskussionen om Gullåsen därför att det har kommit fram att ltl Barbro Sundback länge har känt till problemet och dagligen besöker Gullåsen, vad jag förstod i tidningen. Varför har hon inte tidigare tagit upp det när socialdemokraterna har en representant i ÅHS:s styrelse? Socialdemokraterna har haft finansministerposten, så i budgeten för nästa år, om inte tidigare,  kunde man ha aktualiserat detta på allvar och fört fram det i stället för att nu som oppositionspolitiker lyfta fram det som en besvärlig sak. Jag tycker också att man skall ta problemet på allvar, men jag har faktiskt inte vetat om att det har varit så här.

     

     

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Tycker ltl Raija-Liisa Eklöw att det är de anhörigas sak att ta itu med fuktskadorna på Gullåsen. Skall man uppfatta hennes inlägg på det sättet? Nog är väl det bra konstigt! På den avdelning som jag går varje dag finns det inte fuktskador, så jag har inte kunnat känna till det, men när frågan nu har blivit aktuell har jag fått kontakt med personal som säger att de har blivit nedtystade, att de inte skulle föra fram sådana åsikter för de togs inte emot på ett positivt och konstruktivt sätt, och det är inte bra. Jag ställde frågan till den förra ansvariga ministern för hälso- och sjukvården och hon svarade mycket bra, men det visar att frågan inte har tagits på allvar av dem som har haft ansvar.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

    Herr talman!

    Ja, ledamoten Eklöw tycker att skulle jag gå dit som anhörig är jag ändå politiker när jag är utanför och inte kan jag utanför blunda för det som jag har sett innanför eller hört! När man har känt till det här länge och det är så här, då skulle  jag nog driva saken effektivare – också när jag känner till ltl Barbro Sundbacks kapacitet att driva saker, så undrar jag. Det är klart att det inte är de anhörigas saker, men det är skillnad på anhörig och anhörig, man är både anhörig och ledamot i så fall.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Ledamoten Raija-Liisa Eklöw har jobbat många år inom organisationen, men hon vet ingenting hon!! Nej, hon kan inte veta någonting! Så fort jag fick reda på det anhängiggjorde jag saken, så ltl Eklöw skall nog ta lite lägre tonläge i den här frågan!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Jan Salmén, replik:

    Herr talman!

    Jag tänkte jag skulle diskutera frågan om energiflisen som man säger att bara är ett stöd, förmodligen till jordbruket. Det är för skogsbruket och det är ett miljöstöd för att få igång återvinning av en massa som ligger i skogen och ruttnar ner i stället för att importera en massa olja. Äntligen, skulle man alltså säga om detta kommer igång och att man får användning för det. Det är miljömässigt bra och vi skulle samtidigt spara på miljön.

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Visst är det bra! Till mig brukar lantbrukarna säga, att egentligen vill vi inte ta emot de här stöden, vi vill få betalt för vad det kostar, och i det här fallet skulle man just få det! Men man väljer i stället stöd och det är lite tråkigt för då tror man inte riktigt på utsagorna som man får höra om att man egentligen inte vill ta emot stöd!

     

    Ltl Jan Salmén, replik:

    Herr talman!

    ”Tar emot stöd!” Visst tar vi gärna betalt för varan, men nu är det så att man inte har kunnat få betalt för den här varan. Vi är ungefär tio år efter våra grannregioner som har sysslat med det här och fått igång energiflisen och fått igång värmepannor som inte använder olja. Jag tycker att nog skulle det vara bra om Mariehamn kunde värma sina pannor med flis i stället för att använda importerad olja.

     

     

     

     

    Ltl Barbro Sundback, replik:

    Herr talman!

    Jag tycker att mariehamnarna skall få välja på en fri marknad och ta det som enligt dem är prismässigt och miljömässigt.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Ulla-Britt Dahl:

    Herr talman!

    Det har pratats mycket om golfbanan, om Bomarsund osv. En sak som inte har nämnts som jag tycker att är jätteviktig och som många kanske tycker att är en liten sak, men för personalen i det här huset är det en ganska stor sak. Finansutskottet föreslår att landskapsregeringen i snabb takt fortsätter det påbörjade arbetet med förslag till renovering av om- och tillbyggnad av Självstyrelsegården. Jag understöder utskottets förslag. Tjänstemännen sitter i dag i otroligt trånga utrymmen och arbetar, t.o.m. i olika kyffen har det upplevts. Vi politiker måste komma ihåg att en dräglig arbetssituation skapar bättre arbetsprestation. Att hela tiden bli störd i sin arbetssituation på grund av att vara tvungen att dela utrymmen eller att annars inte kunna arbeta ostört skapar inte någon bra arbetssituation.

     

    Jag vill därför framhålla att i första hand bör man tänka på att bygga till Självstyrelsegården så att inte utlokalisering behöver vara ett alternativ. Om utlokalisering ändå blir ett alternativ, hoppas jag att man håller ihop enheterna. Jag tror att man uppnår bättre effektivitet om de flesta kan arbeta inom samma väggar.

     

    Jag hoppas att landskapsregeringen tänker lite extra på personalens arbetssituation när man börjar planera och analysera om vilka alternativ som är bra.

     

    Personalen har redan väntat i många år på att något skall hända och jag hoppas att vi nu kan gå in för att skapa bättre förutsättningar för personalen att arbeta. Därför hoppas jag, som sagt, att landskapsregeringen så snabbt som möjligt arbetar med frågan och återkommer i en tilläggsbudget.

     

    TALMANNEN: Diskussionen avbryts här och fortsätter vid plenum i morgon. De anmälda talarna kvarstår på talarlistan.

     

    Lagtingets nästa plenum är i morgon tisdag kl. 9.30. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl.16.56).