Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Tony Wikström

Tack, herr talman! Jag har fått rollen att presentera underskottets betänkande i den här frågan eftersom ordförande har en avvikande åsikt och viceordförande var frånvarande när beslutet togs.

 Dagens representativa demokrati vars grundsten är fria och öppna val är ingenting som funnits särskilt länge. Även om romarna anses ha initierat demokrati var det först på 1700-talet som valen började påminna om de vi har idag. Och långt in på 1900-talet handlade det inte bara om din ålder, utan även om hur tjock plånbok du hade, vems pojke du var eller ditt kön.

Är dagens modell fulländade och perfekt? Vi anser inte det. Rösträttsåldern i kommunalval har sänkts flera gånger på Åland, från 21 till 20 år 1970, från 20 till 18 år 1974 samt från ålder vid valårets ingång till ålder på valdagen 1995. Och nu föreslås alltså att rösträttsåldern i kommunalval och rådgivande kommunala folkomröstningar sänks till 16 år.

Vi anser att ungdomar bör ges möjligheter att delta i utformningen av det samhälle som många av dem i framtiden kommer att leva i. Unga idag är välutbildade och har, i motsats med vad många äldre tror, en bra koll på sin omvärld. Dagens informationsflöde ger en bild av inte bara närområdet utan världen som helhet.

Men är en 16-åring tillräckligt mogen för att kunna rösta i ett kommunalval? Absolut. En 16-åring anses tillräckligt mogen för att susa runt i en 125 kubiks motorcykel eller mopedbil. En 16-åring anses tillräckligt mogen för att vara straffbar, välja utbildning eller ha en sexuell relation och välja att skaffa barn. En 16-åring anses också vara tillräckligt mogen för att ingå arbetsavtal och bestämma över sin egen inkomst som de skattat för.

Är det inte då självklart att även de ska omfattas av grundlagens tunga skrivning om jämlikhet? Det anser utskottets majoritet.

Vi anser att en utvidgning av demokratin inte samtidigt kan innebära att övrigas fri- och rättigheter begränsas. Även om man ansåg att så är fallet så finns andra lagar som är begränsande redan idag.

Vi är medvetna om att det från tungt juridiskt håll uttryckts skepsis kring lagförslaget.  Att det skulle strida mot grundlagens skrivning om rösträtt och rätt till inflytande där varje finsk medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar.

Skulle det till och med vara så att ett motsvarande lagförslag i Finland skulle stöta på patrull? Det är möjligt. Men vi anser att förslaget ligger i linje med grundlagens jämlikhetssyfte.

Och jag frågar mig: Sedan när har vi ålänningar ängsligt bara fört fram lagar som inte strider mot Finlands grundlag med 100 procents säkerhet? Självklart ska vi testa var gränserna för vår självstyrelse går. Det kallas utveckling och är absolut inget vi ska låta oss hindras av – tvärtom.

Herr talman! En förutsättning för att en sänkning av rösträttsåldern ska bli lyckad är att skolan får en viktig roll. Dels gällande erhållande av kunskap om samhället, demokrati och värdering av källor för forma en egen åsikt och ståndpunkt, och dels genom att låta de politiska organisationerna få tillträde till skolor för att informera, debattera och inspirera. Dock får skolan inte politiseras eller bli en öppen arena för politiska sammankomster, varför landskapsregeringen kommer att utarbeta riktlinjer och stödmaterial till skolornas förfogande. Detta är mycket viktigt. Detta är något att uppmuntra, inte undvika eller förfäras över. Se t.ex. på Sverige och Norge där man har en lång tradition av att släppa in politiken i skolan. För det är ju så att skolan har en viktig roll som fostrare av aktiva, engagerade, demokratiska samhällsmedborgare.

Talman! Ursprungligen var sänkningen av rösträttsåldern tänkt att vara på prov, men i det reviderade förslaget föreslår landskapsregeringen att sänkningen ska vara permanent. Varför? Ja, utskottet anser att om man går in för detta, med goda skäl och intentioner, vilket vi anser att finns, så bör förändringen göras varaktig. Dessutom finns vissa svårigheter med att utvärdera ett försök.

I utskottets arbete med lagförslaget har vi haft en stor mängd höranden. Inte minst har de ungas perspektiv vägt tungt, och det är glädjande att förslaget även ligger helt i linje med barnkonventionen.

En så här viktig fråga kräver en djupdykning. Men det krävs också att man inte bara följer den första reflexmässiga åsikten kring den här frågan. För det är väldigt lätt hänt nämligen.

”Barn ska få vara barn” har det hetat i debatten. Men oavsett vilka etiketter man lägger på ungdomar eller unga vuxna så är vi övertygande om att dessa är fullt kapabla att delta i samhällsbygget genom att utnyttja något av det finaste vi har, rösträtten.

Betänk också att en mandatperiod faktisk är fyra år. Det innebär att i praktiken kommer många 18- och 19-åringar att kunna rösta i sitt första val i enlighet med förslaget. Idag får flera vänta tills de fyllt 21 innan de har möjlighet att rösta i kommunalval.

Talman! Det här är ett lagförslag som inte borde vara färgat av vilket parti man tillhör, i alla fall traditionella nordiska partier dit jag även räknar t.ex. centern. Det handlar om en utvidgning av demokratin, om medbestämmande och om jämlikhet och en respekt och tilltro till unga.

Jag tror att om eller när vi kommer i mål med lagförslaget så kan det ge många oväntade positiva ringar på vattnet, inte minst gällande positiv uppmärksamhet och intresse för Åland, även internationellt.

Men, vi vill detta först och främst för de unga, för framtiden är deras och självklart ska det får vara med och påverka sin egen framtid. Vi tror på de unga. Kom igen nu, visa att ni också gör det! Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Tack för ett mycket intressant anförande.

Rösträtt och demokrati engagerar och är populärt, socialdemokrati och åländsk demokrati.

Jag funderar, det här lagförslaget var ut på remiss i början. Om jag kommer rätt ihåg så var det ungefär 45 remissinstanser varav cirka 5 sade ja. Tycker ltl Wikström att det är demokratiskt att gå vidare på den tråden?

Ltl Tony Wikström, replik

Vi är medvetna om responsen från remissrundan. Om jag ska vara diplomatisk så tycker jag inte riktigt att man har gjort sin hemläxa i de olika kommunerna och satt sig in i den här frågan på djupet. Det kräver verkligen att man gör det för att se de olika sidorna och fördelarna med förslaget.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ltl Wikström nämnde i anförandet att partierna också kommer att besöka skolorna. Jag hoppas då att det berör alla partier. Jag vet att åtminstone vissa socialdemokrater har en tendens på Facebook media att blocka alla som har annan åsikt. Jag hoppas att jag också är välkommen till skolorna och presentera mina åsikter parallellt med ltl Wikström.

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet hanterar lagstiftning om rösträttsålder.

Ltl Tony Wikström, replik

Den frågan är för tidigt väckt. Jag antar att Åländsk Demokrati också fick utrymme inför fjolårets val.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Wikström använde ordet tilltro till de unga som ett motiv för att sänka rösträttsåldern. Då kan man ställa sig frågan: Varför inte då också göra de valbara i samma ålder, eftersom man har så stor tilltro till de unga? Jag har tilltro till de unga och jag är beredd att sänka valbarheten till 16 år, men det är ltl Wikström inte beredd att göra.

Ltl Tony Wikström, replik

Ja, ltl Eklund och vi andra i utskottet har ju tittat på den frågan. Vi anser inte att detta bör hänga ihop, de här två frågorna har med varandra att göra, men den ena frågan behöver inte hänga ihop med den andra.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag tolkar att ltl Wikström ändå är tveksam att ge ungdomarna fullmakt att ställa upp i val. Man vill gärna ha sextonåringarnas röster och deras erkännande i samband med valen. Föräldrarna kanske påverkar ungdomarna hur de ska rösta, men man vill inte ge ungdomarna den tilltron att de ska vara valbara.

Det här är en dubbelmoral som ltl Wikström pratade varmt för nu. Ge ungdomarna då fullmakt för allting!

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Jag vet att andra utskott kommer att prata mera om den här frågan. Det handlar väldigt långt om att det ingår en hel del ansvar i ett förtroendeuppdrag. Man ska t.ex. vara till förfogande under många kvällsmöten, säger mamma och pappa nej då så är det bara att gå hem eftersom man inte är myndig. Det kan bli konstiga situationer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Gott folk, den som önskar tydlighet i åländsk politik måste ju verkligen känna att det är ljusa dagar. På ett ovanligt tydligt sätt tycker jag att vi finner förslag efter förslag som regeringsblocket hyllar och oppositionen tycker lika illa om. Här har vi faktiskt en tydlighet i politiken, även i frågan om sänkt rösträttsålder.

Före reformen fördes till och lag- och kulturutskottet har vi anfört en mängd argument på varför den här reformen inte enbart är till godo för våra ungdomar, inte heller för skolvärlden. Jag kan bara bekräfta, efter utskottets omfattande hörande, att våra dubier har besannats än en gång.

Under diskussionen i utskottet har vi tre reservanter inhämtat tre synnerligen tunga argument för varför den här reformen borde förkastas.

Det första argumentet är rent praktiskt. Det handlar om den värld som dagens åländska skola består av. Vi vill inte att politik ska komma in i skolan på det sätt som landskapsregeringen har föreslagit. Vi tycker att det är direkt olyckligt att blanda in politik i skolvärlden på det här viset, i ett skede när barnen faktiskt, som ltl Wikström sade, bör få ägna sig åt att vara barn och ingenting annat. Vi vet alla att skolvärlden redan idag är tuff, höga förväntningar ställs på barnen och att då också blanda in politik i ett skede av studierna som är ganska viktigt med tanke på fortsättningen för ungdomarna inför valet av fortsatta studier är inte bra.  

Ltl Toivonen antydde redan den problematik vi reservanter ser och kan skönja vid horisonten, den praktiska problematik som skolföreståndare och rektorer kommer att ställas inför. I hur hög grad släppa in politiken i skolorna? Vilka ska ha rätten att uppträda? Vi kommer att ha en situation som blir olustig på alla sätt.

Den andra starka invändningen är ekonomin. Vi vet alla att vi kämpar med ekonomin, både på kommunal- och självstyrelsenivå. Det här är en reform som enligt de sakkunniga i utskottet kommer att kräva mer resurser. Vi kan ju inte förvänta oss att en redan pressad skolledning ska klara av att plocka in den förberedelsetid och engagemang som kommer att behövas från lärarkåren för att det här ska bli ett lyckat projekt.

Det tredje starka argumentet är juridiken. Som det står i reservationen, den argumentation som landskapsregeringen för fram om varför det här skulle vara juridiskt möjligt är direkt svag och är kopplade än en gång till en händelse som inträffade före Finlands nuvarande grundlag trädde ikraft 2000. Därmed är det en reform som återigen är ute på svag juridisk is.

Min kollega Sara Kemetter lovade äta upp sin hatt när det gällde räddningsmyndighetens juridiska överlevnad. För att visa mig storsint så kan jag också äta upp min hatt ifall den här reformen klarar den kommande lagstiftningskontrollen. Det är helt klart.

Vi har en situation där Finlands grundlag talar om rösträttsåldern 18 år och den åländska konstitutionen, självstyrelselagen, saknar motsvarande bestämmelse. Då, bästa vänner, vi alla som vill utmana Finlands grundlag gör det mer än gärna, men vi måste hitta starkare juridiska plattformar när vi gör en sådan manöver. Det handlar sist och slutligen av lagtingets trovärdighet.

Vi avslutar reservationen, ledamöterna Jansson, Häggblom och jag, med att betona att alla ledamöter har en skyldighet att värna om lagtingets anseende, status och det som lagtinget producerar. Vi har ett gemensamt ansvar för det och då borde inte den här typen av lagprodukter få passera lagtinget och föras vidare till den obligatoriska lagstiftningskontrollen.

Talman! Jag vill avsluta med att säga att när man tittar bakåt i tiden vad som hände då på 90-talet, och det som är utgångspunkten för landskapsregeringens juridiska ställningstagande varför en sänkt rösträtt är möjlig, så kan jag konstatera att det var frågan om tidpunkter för när dåvarande landsting kunde bestämma att en 18-åring uppnådde rätten att rösta. Alltså, tidpunkten för röstningen, dvs. med en gång i början på valåret eller senast på valdagen, det handlade inte om rösträttsåldern i sig.

Därmed, vänner, så har vi en reform som tyvärr inte kommer att överleva. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Utskottet har beskrivit det här i sitt betänkande. När det gäller grundlagens, grundrättighetsbestämmelserna så skiljer man i doktrinen mellan mindre absoluta respektive relativa bestämmelser. Alltså i det här fallet bestämmelser som ger lagstiftaren ett visst prövningsutrymme. Just i frågan om sänkt rösträttsålder så är det inte en fråga om inskränkning av en grundrättighet, utan tvärtom en utvidgning.

Vi anser från utskottet att det här är möjligt, det borde vara helt förenligt med grundlagens syfte och vi för ett långt resonemang om det. Jag kan också hålla med om att det inte är helt solklart, men jag tycker att vi ska pröva det här. Lagtinget och ålänningarna ska pröva och se om det här är möjligt.

Därför blev jag så oerhört förvånad när ltl Harry Jansson, som tidigare har förespråkat självstyrelse, nu helt har släppt självstyrelsens utveckling. Hur kan det komma sig?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, bästa ltl Carlsson, jag ser ju inte riktigt det här som en fråga om självstyrelsens utveckling. Jag ser snarare det som en politisk reform som regeringsblocket vill genomföra på svaga grunder.

Jag håller helt med ledamoten att utskottets betänkande till alla delar är synnerligen väl genomarbetat. Återigen, vår utskottssekreterare lagtingsdirektör Susanne Eriksson har gjort ett strålande arbete i ett försök att reparera där landskapsregeringen har fallerat.

När man kommer med förslaget om en kompletterande framställning så tar man inte chansen att ge lite substans till hela reformen. Det handlar bara om att man ska göra det här permanent. Det är väl tur att man föreslår att det ska bli permanent med tanke på den omställning som skolvärlden kommer att ställas inför.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag har full respekt för att man vill behålla saker som det var för flera decennier sedan, man vill behålla det som det var och man får tycka så. Man vill inte ändra någonting, det är helt okej.

Men det som ltl Jansson och reservanterna för fram är det faktum att man anser att lagtingets anseende skulle skadas av att vi prövar vår lagstiftning gentemot grundlagen. Det är synnerligen anmärkningsvärt när det kommer från en självstyrelseutvecklande progressiv kraft som ltl Harry Jansson tidigare har varit. Nu plötsligt bara för att vi testar en lagstiftning så skulle det skada vårt anseende. Jag förstår inte alls det här. Hur kan en sådan progressiv kraft som ltl Jansson förespråka den skrivningen i reservationen? Hur är det ens möjligt?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det inlindande berömmet! Bästa ltl Carlsson, testar vi Finlands grundlag genom en egen produkt så finns det en grundläggande regel när vi agerar. Det måste i självstyrelselagen finnas en bestämmelse som vi kan åberopa. Visserligen innehåller 18 §, 4 punkten i självstyrelselagen en mycket tydlig markering att hela det kommunala spektret är åländsk behörighet - allt från kommunal indelning till myndigheter - men tyvärr, ltl Carlsson, det saknas en bestämmelse om att det här också innefattar rätten att reglera rösträttsåldern.

Som vi skriver i reservationen; vad är det som hindrar att lagtinget i så fall går in för 12 år som rösträttsålder i och med att det skulle vara i stil med det som barnkonventionen åberopar?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ordförande Jansson framförde några grunder varför den här lagen ska förkastas; inte politik i skolan, ekonomiska orsaker och det juridiska resonemanget som i sig är intressant och kanske värd en egen mässa.

I reservationen står att det är oklokt att separerar rösträtten för valbarheten till kommunala uppdrag. Den här meningen togs inte upp i ert anförande. Hur ser ni på den frågan?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I och med att vi redan under lagförslagets remiss särskilt tog upp den här biten så tänkte jag inte öda desto mera tid på det. Jag förenar mig med det som ltl Brage Eklund här sade om det okloka att separera rösträtten och valbarheten. Ska man anses mogen att avgöra vem som ska sitta i ett visst organ, så nog ska man ju också anses mogen att sitta i ett sådant organ. Jag tycker att det är ganska självklart.

Redan när ltl Wikström i sin replikväxling med ltl Toivonen sade att det inte är så bra när man måste börja skicka hem ungdomarna för att de ska nattas, då förstår ju alla rimligheten att den personen har rösträtt med tanke på att det tydligen är nattningsförbud ibland.

Ltl Roger Eriksson, replik

Jag ska inte föregripa de kommande diskussionerna. Jag måste fråga ltl Jansson, om lagförslaget också skulle innehålla att sextonåringar skulle vara valbara skulle oppositionen och ltl Jansson då vara för det här förslaget?

Ltl Harry Jansson, replik

 Tack, talman! Nej, jag tror inte vi från centergruppen skulle ändra åsikt till den delen, för de andra argumenten lever i högsta grad kvar oavsett om man skulle koppla ihop valbarhet och rösträtt, som det borde göras. Tyvärr har regeringsblocket misslyckats med att övertyga oss om reformens positiva konsekvenser. Tvärtom, vi ser nog att det här kanske var mera negativt för både ungdomarna, skolan och lagtingets anseende än vad vi på förhand kunde ana.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Vi på Åland har inte uppfunnit hjulet helt själva, utan under både försök och permanent har man infört det här runtom i världen. Även centern faktiskt har tagit upp detta, i remissdebatten år 2005 förde ltl Gun Carlson fram att sänka rösträtten till 17 år.

På den finska sidan, under framtidens lantdag tidigare här under våren i Borgå så ställde sig Juha Sipilä och Petteri Orpo bakom en sänkt rösträttsålder till 16 år. Sipilä sade att det skulle öka aktiviteten bland de unga, han lyfte också fram att man kunde koppla ihop det med internetröstning.

Skulle det inte vara fantastiskt om Åland skulle leda den här vägen, vara föregångare och leda den här utvecklingen framom Finland?

Talmannen

Talmannen påminner om att en replik ska rikta sig till huvudanförandet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag trodde att jag hamnade i ltl Wikström framförande och att jag stod kvar av misstag. Jag blev lite förvånad.

Absolut, det är jättebra när Åland kan gå i spetsen för olika progressiva reformer inte minst när det gäller miljö och energi där vi kan vara testområde. Men bästa ltl Wikström, undvik att ha Åland som testområde när det gäller lagtingets anseende och självstyrelselagens hållbarhet i förhållande till Finlands grundlag.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, talman! Jag ville bara ge den stora bilden här och få en förklaring till varför centern och oppositionen är så negativa inför det här förslaget.

En annan sak som jag ställer mig frågande till är den här rädslan för politisering av skolan. Skolan ska ju fostra till deltagande och demokrati och man kommer att ta fram undervisningsmaterial. Vad är centern och oppositionens så rädda för i det här sammanhanget?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Wikström, inte är vi ju rädda, utan vi har pekat på de praktiska problem som det här kommer att innebära när man politiserar skolan. Vi vet redan att den utbildning som eleverna får bl.a. om det åländska samhället är omfattande. De får en god grund. Men varför ska de också då i en ganska känslig ålder tvingas att börja diskutera skiljelinjerna i det åländska samhället? Det är ju det som det är frågan om. Det är säkert bra att eleverna tidigt får börja diskutera samhälleliga problem och vara med på det sättet, man har olika provomröstningar och sådant. Det är jättebra att man gör det, men som politiker anser vi från oppositionen att vi inte bör blanda in allvar i den utbildningssidan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, herr talman! Bästa lagting och andra åhörare, detta är ett bra lagförslag. Det gör att fler människor får möjlighet att delta i samhällsbyggandet.

Jag har rätt bra kontakt med många ungdomar, och vet att de är mångsidiga karaktärer med ett stort intresse för sitt samhälle och en vilja att förbättra det.

Man har än så länge, vad än det har handlat om, inte varit på fel sida av historiens vingslag genom att vara inkluderande.

Att fler personer nu får åtnjuta samma rättigheter som majoriteten har är en bra sak. Jag personligen ser fram emot att se hur nästa valresultat ser ut.

Jag tror ju inte att det gör så stor skillnad, men det ger de ungdomar som har en vilja att delta i demokratiarbetet en möjlig chans att påverka.

Det kom ut en undersökning grundat på ett forskningsprojekt som genomfördes i Finland och 13 andra europeiska länder under 2011–2015. Enligt den utredningen lever högerpopulismen på medborgarnas besvikelse på politiken. Samtidigt så skakar fenomenet tron på demokratin i allmänhet.

Men, och det är det viktiga, samtidigt sägs det att ungas intresse mot högerpopulism kunde minskas till exempel genom att ge unga möjligheter att påverka politiken. Det är ju en extra bonus med att ge ungdomar rösträtt och därigenom ett intresse för samhällsbyggande på ett positivt sätt.

Till sist, som en del av reservationen så anser man att detta skulle påverka skolarbetet, men en del av skolans arbete är ju att förbereda ungdomarna för vuxenlivet och samhället, då kan det ju inte vara något negativt att man också får veta vad de olika partierna tycker.

Det görs redan nu, i liten skala i samhällskunskapen för de flesta av oss har blivit utfrågade skolelever, det har gjorts undersökningar av hemsidorna, men det är knappast samma sak som att faktiskt få tala med politiker och ta politiken på allvar.

Med reell möjlighet att påverka så kommer också ett större intresse. Eller så inte, men så är det med resten av befolkningen också. Ungdomarna är som vi andra, vissa är intresserade av politik, andra är det inte.

Men att fler ska ges möjligheten att påverka och att fler medborgare ges samma rättigheter som majoriteten redan har, det är en bra sak. Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det var första gången som jag hörde någon uppriktigt säga att ett av syftena med att sänka rösträttsåldern är att ändra sammansättningen exempelvis i lagtinget, förlåt det var i kommunalvalet. Tack för den upplysningen!

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Som så ofta annars så har ltl Toivonen fel. Jag sade inte att det var för att ändra valsammansättningen. Jag sade; om ungdomar får ett intresse för politik och får delta i politiska val så minskar deras intressen för högerpopulistiskt dravel och det är en annan sak.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, det kan vara en nyansskillnad.

En norsk studie visade att ungdomar framförallt är intresserade av så kallade extremer, då till höger och till vänster. Nästa val ska bli mycket spännande.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag han snarare märkt att ungdomar mera är intresserade av ensaksfrågor än partipolitik. Jag håller fullständigt med, det kommer att bli intressant att se vad som händer. Jag tror som sagt inte att det här kommer att ändra valresultatet i stort. Några av ungdomarna kommer att rösta, några kommer inte att rösta, men de ges i alla fall möjlighet att delta i samhällsbyggande på samma sätt som vi andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har nu diskuterat ganska mycket om det här lagförslaget om sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar. Vi har haft upp frågan i utskottet. Det har varit ett mycket intressant och givande arbete i utskottet. En omröstning ledde till en reservation som ordförande Jansson redan presenterade. Jag återkommer kanske senare till det lite närmare.

Jag tänker närmast uppehålla mig kring lagstiftningsbehörigheten som är en synnerligen intressant fråga.

Under diskussionen har det framkommit frågeställningar om vi har behörighet. Jag måste säga att frågan inte är kristallklar.

Vi är ute och testar ganska mycket. Vi har en försöksballong och testar gränserna för självstyrelsen.

Enligt den gällande självstyrelselagen har Åland lagstiftningsbehörigheten i fråga om bl.a. rösträtten i kommunalval då kommunallagstiftningen hör i sin helhet till landskapets behörighet.

Enligt de tidigare självstyrelselagarna, två stycken, hade riket behörigheten om ”grunderna för kommunal rösträtt” men den kommunala förvaltningen hade Åland behörigheten på.

I riket flyttades senare bestämmelsen om 18-års rösträtt upp från lag till grundlagsnivå. Detta är egentligen problemets kärna, om man vill se det så.

Från åländsk sida har vi alltid hävdat att behörighetsöverföringar, i detta fall från lagtinget till riksdagen, endast kan ske genom ändring av självstyrelselagen. Hela systemet bygger ju på den grunden, dvs. inte genom en ändring av grundlagen. Men som sagt, jag har tidigare anfört att den här frågan inte är kristallklar.

Majoritetsblocket har resonerat ungefär som följer: Enligt grundlagen hör rösträtten till de medborgerliga rättigheterna som skyddas i grundlagen. Det är bra och okej så långt och det tycker jag också.

Men vi anser att landskapsregeringens lagförslag inte inskränker på de här rättigheterna, utan tvärtom. Man utökar rättigheterna, dvs. det tillförs för 16–18-åringar och demokratiarbete förbättrats

Lite närmare om grundlagens 14 §, om rösträtt och inflytande: ”Varje finsk medborgare som fyllt 18 år har rätt att rösta i statliga val om folkomröstningar, samt finska medborgare och i landet stadigvarande bosatta utlänningar som fyllt 18 år har rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar.”

Enligt 4 mom. är detta nu det intressanta. ”Det allmänna ska främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och påverka beslut som rör hen själv.”

6 § i grundlagen säger att barns deltagande ska beaktas, bl.a. deras utvecklingsnivå.

Om man ser på fakta så har 16-åringar har rätt att själva ingå arbetsavtal och följaktligen är skatteskyldiga och då kan ett deltagande i kommunala val mer än väl motiveras.

I kommunerna avgörs ju som bekant bl.a. kommunalskatten. 16-åringar har alltså skatteskyldighet, det vore även då rättvist att de har rätt att påverka skattesatsen, åtminstone indirekt genom att rösta i kommunalval.

Bör även påpekas att 16-åringar även har andra rättigheter och skyldigheter beroende lite på hur man ser det. Man är straffbar vid 15-års ålder, man har rätt till vissa körkort, jaktkort och att välja utbildning m.m. Det finns ganska många områden där 16-åringar har rättshandlingsförmåga, dvs. de har självständigt rätt att besluta om vissa saker.

Sedan lite om reservationen. Jag tog redan upp den lite med ordförande Jansson om valbarheten vilken jag har tittat närmast på.

Lag om förmyndarverksamhet, 2 och 4 §. säger att under 18 år är man minderårig, alltså omyndig och där är det vårdnadshavarna, i normalt fall föräldrarna, som är intressebevakare.

I remissen kom det kraftig kritik mot att lagförslaget var temporärt och att 16-åringar inte är valbara. Landskapsregeringen lyssnade och tog till sig, nu är lagförslaget inte längre av temporär karaktär.

Jag ser stora problem att 16-åringar skulle vara valbara. Där ser jag ganska många frågetecken.

I teorin kan vi då ha ett kommunfullmäktige med många som är minderåriga. Då kan det bli stora problem med tillsättning av medlemmar i nämnderna, övriga kommunala samarbetsorgan och framförallt kommunstyrelsen.

Vissa nämnder och organ handlar direkt med stöd av lag och medlemmarna handlar även under tjänstemannaansvar.

I en kommunstyrelse har man ett synnerligen strikt ansvar. Man handlägger många ärenden även som arbetsgivare. Där har man ett personligt ansvar, man måste ha rätt att ingå bindande rättshandlingar. På basen av detta så tror jag inte att det är möjligt att utse 16-åringar till kommunstyrelsemedlemmar.

Men om 16-åringar är valbara och upptar många platser i ett fullmäktige så då blir det problem att utse medlemmar i nämnder, för där agerar man med stöd av strikt ansvar.

Herr talman! Om man lite raljerar så kan 16-åringar, om de är valbara, bli i arbetsgivarsituation för sina föräldrar och lärare m.fl.

Det är lite överdrivet men om fullmäktigemötet t.ex. diskuterar skatteöret, där det är 16-åringarnas föräldrar som betalar kommunalskatt, så kan, åtminstone enligt lagen, vårdnadshavaren bestämma att en minderårig måste vara hemma ett visst klockslag. Hur ska då en minderårig kunna bestämma skatten till sina föräldrar när de måste komma hem?  

Det är överdrivet. Jag raljerar ganska kraftigt, men är ibland är det bra att se intressekonflikten som kan finnas i att 16-åringar också kan bli valbara. Man ska komma ihåg att vårdnadshavare har ansvar för sina barn.

Med den här argumentationen så vill jag i alla fall motsätta mig det som framkommer här i reservationen. Man har motsatt sig det här lagförslaget i och med att 16-åringar inte ens är valbara.

Jag tycker att det är ett förnuftigt förslag från regeringen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker att ltl Roger Eriksson hade ett nyanserat inlägg. Det är alltid välkommet med ett sådant resonerande.

Jag tror att ledamoten, utgående från både utbildning och profession, inser det vanskliga i att försöka förändra Finlands grundlag genom att åberopa andra paragrafer i samma grundlag. Det är ju det som man nu försöker. Man försöker ur ett jämlikhetsperspektiv förklara varför man ska kunna sänka rösträttsåldern. Jag hoppas att ledamoten kan medge att det är en vansklig tolkning. Tolkningen är även lite farlig därför att vi har ju själva från åländsk sida hela tiden betonat att man inte kan åsidosätta en paragraf i grundlagen för att man vill gynna något annat intresse, då är det farligt bl.a. med tanke på det svenska språkets ställning i Finland.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Jansson till den här delen. Det är faktiskt en konfliktfylld situation mellan grundrättigheterna. Vi i majoriteten har i alla fall diskuterat om man genom att ändra grundlagen kan ändra, i alla fall i teorin, behörighetsfördelningen mellan lagtinget och riksdagen. Det var närmast den politiska biten.

Jag inser att den juridiska biten faktiskt är ganska svår för att uttrycka det diplomatiskt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I och med att landskapsregeringen redan i lagförslaget och nu även utskottet i sin slutkläm konstaterade att lagstiftningsbehörigheten inte är alltför tydlig, så finns det nog ett varningens finger som vi alla borde ta till oss.

Var gäller valbarheten, att kunna rösta utan att vara valbar, så det är ett demokratiskt problem som vi får om man separerar på det här viset som reformen tar sikte på. Jag håller helt med ledamotens resonemang om vad det skulle innebära om man skulle börja göra avsteg från det här och också låta barn ta plats i olika kommunala organ. Det vore, enligt min mening, omöjligt just på de grunder som ledamoten åberopade vad gäller bland annat tjänsteansvar och därmed de straffpåföljder som kan aktualiseras också på kommunal nivå när man begår tjänstefel och som man också kan göra som förtroendevald. Även till den delen uppskattar jag ledamotens resonemang.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Jag tackar för stödet för mitt resonemang. Varför jag tog upp den här frågan berodde framförallt på reservationen. Reservanterna har varit kritiska till att man har separerat valbarhet och rösträtt. Det var orsaken till att jag tog upp det här.

Jag finner att regeringens förslag är förnuftigt ur den här synpunkten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Roger Eriksson problematiserade mycket kring att man skulle göra 16-åringar valbara i olika kommunala organ. Han hänvisade till straffålder och beroendeskap av föräldrar. Det visar egentligen problematiken i ett nötskal. Det finns egentligen ingen 16-åring som är fri från föräldrarna så att man själv helt och hållet kan göra som man vill. Man är beroende i sitt boende hos föräldrarna och man är beroende av att få hjälp ekonomiskt av sina föräldrar. Hur mycket frihet har ett barn som är 16 år, när man fortfarande klassas som barn ännu, att rösta enligt eget gottfinnande i ett val när man är beroende av föräldrarna på det viset?

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Alla vi som har röstat här vet att i dagsläget går man in till ett valbås när man röstar och där finns det ingen som kan påverka. Man kan förstås ta del av diskussionerna utanför och hemma. Jag anser nog att i vissa fall förstår 16-åringar systemet. När man avger sin röst så är det ingen som påverkar just då och därför tycker jag att det här skulle vara ett bra system.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är säkert ett önskemål att det skulle råka vara på det viset, jag tror inte att det är på det viset i verkligheten eller att det kommer att bli på det viset.

Man känner sitt beroende, inte går man och röstar mot sina föräldrar om man anser att man har fått en insyn i hur politiken fungerar. Jag tror inte att ett barn skulle rösta mot sina föräldrar och man ställer upp inom ett visst parti.

Att man ska försöka få in barnen tidigare i politiken är en dålig motivering överhuvudtaget när det gäller rösträttsåldern. Ge dem fulla rättigheter då också att ställa upp i val!

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Resonemanget i mitt anförande grundar sig på det som jag sade tidigare här, dvs. att reservanterna hade bland annat skrivit att de motsätter sig separationen mellan valbarhet och rösträtt. Jag har tagit upp här varför de under 18 år inte skulle vara valbar.

Det är möjligen ett faktum att inom familjer diskuterar även 18-åringar politik med sina föräldrar och mellan makar. Hur man sedan röstar kan förstås ingen säga. Att det skulle vara mycket större problematik med 16-åringar jämfört med 18-åringar tror jag inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Tack, fru talman! Jag vill komma med några avslutande reflektioner kring det här ärendet.

Om jag hade fått rösta när jag var 16 år så skulle jag garanterat har röstat emot mina föräldrar, med glädje!

Den politiska ambitionen som ligger till grund för det här förslaget är att förändra, att utvidga demokratin till att gälla flera människor och att flera unga människor i samhället ska kunna påverka den framtid som de ska leva i.

Om vi ser på vad som har hänt i flera viktiga avgöranden i omröstningar i val i Europa under den senaste tiden så har de unga haft en helt annan åsikt än de gamla vars röster avgjorde. Hade de ungas röster haft en större tyngd så hade inte heller Brexit inträffat och president Trump hade inte blivit vald.

Jag ser att det finns ett stort värde i utvidgade möjligheter att engagera sig tidigt i den demokratiska processen som är en lärandeprocess. Det är ingenting som man blir färdig med, inte ens alla som sitter i det här rummet kanske precis är fullkomligt fullärda i hur demokratin fungerar och verkligen inte jag.

Det här lagförslaget hoppas jag att blir en lag. Det ett stort ansvar för landskapsregeringen och för oss alla att se till att det finns tillräckligt med resurser både i skolorna och i samhället för ett utvidgat demokratiarbete, för att se till att ge reella möjligheterna för ungdomarna att lära sig och engagera sig.

Jag vill också ta upp tråden om vad som händer i övriga Norden och i övriga Europa. En sänkt rösträttsålder är på väg, det kommer att hända i Finland, i Sverige och i Norge. Det kanske tar några år ännu för diskussionerna går ungefär så här med samma argument och vi är på väg i den ritningen. Jag tycker att det skulle vara synnerligen bra och jag skulle vara stolt om Åland på den här punkten skulle vara en föregångare.

Slutligen vill jag tacka utskottet för det arbete och den tid som de har lagt ner på den här frågan.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunallagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.