Remissdebatt

Ärendet bordlades 8.9.2010 då beslut fattades om remiss till social- och miljöutskottet.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Förändringarna i vattenlagen, förutom implementeringen av översvämningsdirektivet, är som tidigare påpekats ett förtydligande av lagstiftningen eftersom vi fått påpekande från kommissionen.

Jag ska försöka redogöra hur vi jobbar med vattenfrågorna, Östersjöfrågorna inom landskapsregeringen just nu.

Den gröna tråden i landskapsregeringens miljöarbete är just Östersjön och den miljöfråga som prioriteras högst av de flesta politiska partierna.

Styrdokumentet för hela vattenmiljön är "Åtgärdsprogrammet för Ålands kust-, yt- och grundvatten" samt "Förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland" allt enligt den åländska vattenlagen och EU:s vattendirektiv. Det har varit en omfattande samrådsprocess att ta fram programmet och förvaltningsplanen. Där har vi den fördelen med vår litenhet att Åland utgör ett enda avrinningsdistrikt. Det är lättare till den delen att samordna åtgärderna.

Det åländska vattnet är nu kartlagt, klassificerat och analyserat, kvalitetsmålen är fastställda, ett åtgärdsprogram upprättat och resultaten kommer att övervakas och rapporteras.

Syftet är att uppnå en "god vattenstatus i alla vatten senast år 2015". I Förvaltningsplanen får man en helhetsbild av hur det står till med vattenmiljön, en beskrivning av vattendistrikt samt vilka miljömål som gäller. Planen kommer även att fungera som rapportering till EU-kommissionen om hur Åland genomför vattendirektivet. Åtgärdsplanen är en handlingsplan över det som behöver göras för att nå målet - en god vattenstatus senast år 2015.

Klassificeringen av det åländska vattnet är vetenskaplig. Där används växtplankton (klorofyll-a) som kvalitetsparameter, alltså hur mycket alger, växtlighet det finns i vattnet. Åland har lagt sig på samma klassificeringsnivå som Sverige. Det är en något högre nivå än i Finland.

Både åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen är ett levande dokument och kommer fortlöpande att ses över och revideras vid behov. En interimrapport med en beskrivning av hur långt genomförandet av planens åtgärdsprogram har framskridit ska levereras efter tre år från det att planen offentliggjorts, det blir 2012 för Ålands del.

Några ord om jordbruk och fiskodling. Att göra miljöåtgärder som jordbrukare kan också få direkta konsekvenser för en mer effektiv och rationell drift. Att anlägga våtmarker, skyddszoner, dika på rätt sätt minskar inte bara näringsläckaget det sparar också kostnader för mindre gödselbehov och bevattningsvatten. Ett större miljötänk och bevisad effekt ger också större legitimitet för jordbruksbidragen.

Landsbygdsutvecklingsprogrammet, LBU-programmet, innehåller många miljöåtgärder, både obligatoriska och frivilliga. Miljöstödsprogrammet och de frivilliga åtgärderna behöver marknadsföras bättre. Det är en analys som både jordbruksbyrån och miljöbyrån har gjort. Exempel på frivilliga åtgärder där vi skulle behöva ha ett större intresse är t.ex. fånggrödor, reducerad höstbearbetning, minskad gödsling och flerårig extensiv vallodling. Där har jordbruksbyrån och miljöbyrån beslutat att Åland ska gå samma väg som Sverige genom att införa Greppa-näringen konceptet.

I Sverige har en utvärdering konstaterat miljörådgivningen inom ramen för Greppa näringen stärker gårdens ekonomi samtidigt som den bidrar till en bättre miljö. De jordbrukare som varit med i projektet längst är mest nöjda. Greppa näringen bygger på olika moduler, dvs ett visst angreppssätt gäller beroende på i fall gården är en ren djurgård eller ren odlingsgård, spannmål eller grönsaker. Rådgivningen ger både en ekonomisk och miljömässig vinst. Hushållningssällskapet ska koordinera och uppgifterna ska skrivas in i ordinarie avtal och finansieras av LBU-programmet.

Miljöbyrån och jordbruksbyrån har också gemensamt anordnat våtmarksvandringar med sakkunniga från Sverige. Intresset från jordbrukarna var stort, ett 40-tal deltog. Producentförbundet har tagit den målsättningen att det ska finnas en våtmark i samtliga åländska kommuner.

Vi tar steg framåt med saker och åtgärder som det talats om i åratal, t.ex. våtmarker, extra breda skyddszoner och riktad rådgivning.

Ett av mina favoritprojekt är just våtmarker. Förutom att det kan bli kväve- och fosforfällor kan det också i vissa fall fungera som vattenreservoar till jordbrukarna. Det kan fungera som vattendrag för den biologiska mångfalden. Det visar sig också att om man återställer vissa våtmarker så gynnar det också fiskreproduktionen. Man har lysande resultat av det också i Sverige.

Några ord om fiskodlingen. Konkret arbetar en arbetsgrupp med en rapport med konkretiseringar på hur fiskodlingen kan bli mera hållbar, hur vi ska minska utsläppen. Arbetsgruppen har ett mandat till årsskiftet. Arbetsgruppen tittar på behovet av att förändra lagstiftning och hur man kan utveckla bästa tillgängliga teknik, man tittar på tillståndens längd, kretsloppslösningar och kompensatoriska åtgärder. Landskapsregeringen har tagit det beslutet att vi ska vara en pådrivande aktör för en mer hållbar fiskodling på Östersjönivå.

Kan fiskodlingen vara en framtidsnäring? Både Sverige och Finland har utarbetat nya program om fiskodling. Fiskodling ur ett globalt perspektiv är en framtidsnäring. Ur Östersjö perspektiv vet vi alla att det är betydligt knepigare. Om fiskodlingen blir hållbar har den en framtid också hos oss.

Det talas allt oftare om att också bygga ett system för utsläppsrätter när det gäller kväve och fosfor. Där har vi en dialog och håller oss informerade om hur man utveckla det här systemet i Sverige.

För att minska näringsläckaget blir det aktuellt med både recirkulationsanläggningar och musselodlingar. Fodret behöver också bli hållbart. Nya fodersorter tas fram där beståndsdelarna består av vegetabilier som reducerar fosforutsläppen. Genom att övergå till den här nya fodersorten så kan man minska fosforutsläppen med 20 procent. Det är inte heller hållbart att fodret består av fiske från de utfiskade världshaven. Fodret borde utvecklas så att det innehåller även Östersjöfisk. Ny forskning visar också att man kan göra fiskfoder av musselmjöl.

När vi talar om vattenmiljön är det Östersjön och kustvattnet som är i starkt fokus. Det är lätt att glömma bort att vattnet utgör ett kretslopp. Vattenåtgärdsprogrammet tar också upp yt- och grundvattnet. Landskapsregeringen håller på att ta fram en strategi för upprättande av vattenskyddsområden. Syftet är att säkra råvattentillgångarna, dricksvattnet, i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Vi har en mycket knapphändig lagstiftning när det gäller att skydda yt- och grundvattenskydd på Åland. Det åländska vattnet påverkas dels av egna utsläpp, dels av utifrån kommande belastning via havsströmmar och nederbörd. Arbetet för att förbättra vattenkvaliteten måste bedrivas på två fronter, dels genom åtgärder på Åland för att minska de egna utsläppen, dels genom internationellt arbete.

Landskapsregeringen är aktiv både inom det Nordiska östersjöarbetet och inom arbete i HELCOM.

I de utlåtanden som landskapsregeringen har gett t.ex. när det gäller Nordstreams och när det gäller slutförvar av utbrunnet kärnavfall i nära anslutning till Östersjön så har vi hållit en linje. Vi har alltid påpekat Östersjöns status och vikten av att man tar miljöaspekterna i beaktande.

Landskapsregeringen har också haft ett tvärsektoriellt arbete mellan miljöbyrån och fiskeribyrån. Vi har tagit fram ett informationsblad som är tänkt att komma kommunerna och vattenägarna till del. Det handlar om hur man kan öka den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att skydda våra grunda strandområden och havsvikar. Det kommer antagligen också att resultera i ökat skydd för grunda strandområden och havsvikar. Det är ett svar på att vi har lite fisk i åländska vatten. Vi har kanske exploaterat och inte haft en tanke bakom hur vi har exploaterat våra havsvikar.

Ett av de största naturreservaten som har inrättats under den här mandatperioden är Signilsskär-Märket, vilket består av över 22 000 hektar som är ett direkt marinreservat.

Slutligen några ord om det regelrätta forskningsarbetet som landskapsregeringen deltar i. En trogen och mycket viktig aktör i sammanhanget är Husö biologiska station. Husö bedriver kontinuerlig åländsk havsmiljöforskning. Ett projekt som avslutades för ett par år sedan var BEVIS-projektet där slutsatsen var att vår egen aktivet har stor betydelse på hur vattenkvaliteten är i våra inre vikar och i innerskärgården. En åtgärd som då genomfördes var att flytta fiskodlingarna till ytterskärgården för att minska belastningen på vikar och inre skärgård. Ett beslut som förstås inte minskar totalbelastningen. BEVIS-projektet fortsätter och finjusteras genom det s.k. SEABED-projektet. Där ska belastningsmodellerna förbättras, de ska användas under en längre tidsperiod och fosforläckaget från bottnarna ska detaljstuderas. Även klimatförändringens effekter på vattenkvaliteten ska studeras.

NANNUT är ett treårigt projekt vars största finansiär är EU:s Interreg program. Där deltar förutom landskapsregeringen vilt- och fiskeriforskningen, yrkeshögskolan NOVIA och Stockholms universitet. En stor del av naturen i skärgården finns under vattenytan, men ofta tänker vi inte på att den i hög grad påverkas av det vi gör uppe på land. NANNUT skapar verktyg som beslutsfattare och planerare kan använda för att säkra att landskapet under vattnet består på längre sikt. Vi vet inte idag hur naturen under vattnet ska länkas till långsiktig planering och skötsel av kusten och skärgården. Projektet består av två delar, dels inventeringar under vattnet för att få svar på frågorna: Var finns de mest värdefulla vikarna för fiskreproduktion? Hur påverkas naturen under vattnet av hamnaktiviteter? I dagsläget har man inventerat 19 olika vikar i den åländska skärgården. Dels också hur man använder marin information vid strandplanering och planering av andra mänskliga aktiviteter i skärgården.

Landskapsregeringen har också gett stöd till forskningsprojekt av mera experimentell karaktär, dit hör luftningsanläggningar och pumpar.

Herr talman! Musslorna då? Landskapsregeringen deltar i projektet "Musselodling som miljöåtgärd i Östersjön". Syftet är att utvärdera musselodlingens tekniska och ekonomiska potential för att motverka övergödningssituationen och förbättra kustvattenkvaliteten i Östersjön. Det finns provodlingar i fyra områden: Trosa skärgård i samverkan med ekologiskt lantbruk, I Kalmarsund i huvudsak för tillverkning av musselmjöl, vid Puck Bay i Polen där aktören är Gdansk universitet och hos oss här på Åland, i Kumlinge i landskapsregeringens regi.

Odd Lindahl, docent i marinekologi och ansvarig för forskningsprojektet, liknar musselodlingen vid de åtgärder som används för att hålla landskapet öppet på land med hjälp av betesdjur. Blåmusslan som odlas i Östersjön är liten men effektiv. Den största vinsten för miljön är när musslorna skördas och näringsämnena fosfor och kväve lyfts ur havet upp på land där de gör nytta och kan återanvändas.

Musselodlingen kan komma att ge stora synergieffekter i produktion av hönsfoder, gödning eller biogas. Det menar bl.a. naturvårdsverket och stiftelsen Baltic Sea 2020 som ger musselforskningen ekonomiskt stöd.

Johan Ceijie, chef för klimat och omvärldsanalysfrågor vid KRAV, tror att det kommer att visa sig att det odlas för lite när konkurrensen om musslorna blir större. Han menar att behoven finns redan, det handlar bara om att få igång produktionen i stor skala.

För uppfödare av KRAV-höns är bristen på ekologiskt fiskmjöl ett framtida bekymmer. Det bekymret delar vi med hela Kina. Sveriges KRAV-höns äter idag 180 ton fiskmjöl per år. Musselmjölet skulle kunna bli ett viktigt alternativ till fiskmjöl som då kan fasas ut. Så fort det finns musselmjöl på marknaden så kommer fiskmjöl att ersättas av musselmjöl i KRAV-certifieringen, säger Johan Ceijie.   

Herr talman! Det var i korthet hur landskapsregeringen jobbar med Östersjöfrågorna, tack.

 

 Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Minister Sjögren pratade om musselodlingen som var delaktig i något. Det är inte riktigt klarlagt om det här vårt eget projekt. Är vi bara delägare i det eller är det landskapets eget projekt helt och hållet?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Landskapsregeringen är del i ett större projekt. Landskapsregeringens musselprojekt finansieras av fiskeriprogrammet.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Har man inte några kompanjoner som bidrar med både kunskap och finansiering?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Kompanjon och kunskap är just den främsta på det här området, Odd Lindahl. Han har varit här och diskuterat med fiskeribyrån och miljöbyrån. Han hade också ett öppet föreläsningstillfälle förra våren. Odd Lindahl är primus motor i det här projektet.

Finansieringen tas från fiskeriprogrammet som delvis består av EU-pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Landskapsregeringen och minister Sjögren nämner ofta musselodling som en viktig del i vattenmiljöarbetet. Fyra provodlingar finns, för tillfället en odling på Åland, i Seglinge. Det här är ett försök. Man nämner att storleken har betydelse. Den försöksodling som nu finns, hur är den i förhållande till de framtida tilltänkta musselodlingarna vad beträffar storlek, placering, kostnad, nytta osv? Det skulle vara intressant att veta eftersom man ofta nämner musselodlingen som en viktig del i miljöarbetet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Den viktigaste delen i miljöarbete när det gäller Östersjön är att reducera utsläppen från jordbruken och fiskodlingarna.

Musselprojektet har upplevts som kontroversiellt. Det är en liten odling som finns i Kumlinge. Det som jag refererade till här i mitt anförande var en artikel från Svenska Dagbladet i juli. Man tror att det finns en stor potential i musselodlingen. Det behöver också finnas ekonomiska incitament. Får man ett utsläppssystem i Östersjön, på samma vis som det kostar att släppa ut koldioxid, så då kommer det kosta att släppa ut kväve och fosfor. Så det är också ett ekonomiskt incitament för musselodling, men det är bara i sin linda ännu.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det skulle vara intressant att också få veta vad det här skulle betyda för Åland. Vilken typ av storlek behöver man ha på odlingarna? Hur många odlingar skulle vi behöva för att det i verkligheten skulle ha någon betydelse? Det måste man ju säkert ha räknat ut och titta på eftersom man har inlett det här försöket. Man har väl också tänkt att det ska få en fortsättning om det faller väl ut. Vilka är storlekarna, mängden och kostnaderna för odlingarna?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Den åtgärden, som vi satte mest krut på, som finns att läsa om i åtgärdsprogrammet, är att vi analyserade det här förslaget till åtgärdspaket. I åtgärdsprogrammet finns exakt vad det kostar, hur mycket kväve och fosfor man tror att det tas bort och vad som är mest kostnadseffektivt att göra när det gäller utsläppen till Östersjön.

Anläggande av våtmarker kostar 3 euro per kilo kväve. Riktad rådgivning kostar 4 euro per kilo kväve. Musselodlingen kostar 45 euro per kilo kväve och 450 euro per kilo fosfor. Det finns helt och hållet en ekonomisk analys över var man får mest effekt för pengarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Som jag uppfattade idén med musselodlingar så står det och faller med avsättningen av musslorna, när man tar upp dem från vattnet och de är fyllda med kväve och fosfor. Det har nämnts olika saker som musselmjöl och gödningsmedel. Vad jag förstår så finns det ingen som sysslar med sådant idag. Eller har jag fel? Om det inte finns någon som tar emot musslorna när man tar upp dem i Kumlinge, vad händer då med musslorna? Är det inte miljöfarligt avfall, rent ut sagt?

Minister Katrin Sjögren, replik

Det kommer att byggas en foderfabrik i Sverige. Det är en av de centrala frågeställningarna att man har avsättning för musslorna. Det kan bli hönsfoder, fiskfoder och biogas.

Jag vill igen påpeka att det viktigaste är att vi snabbt blir på banan med våtmarker, riktad rådgivning och det nya fiskfodret, så att det finns ett batteri av åtgärder som vi behöver genomföra först. Musselodlingen kommer i framtiden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att den här regeringen ändå har gjort ett stort nummer av musselodlingen. Nog vill man ju ha svar på sina frågor. Nu säger ministern att det ska byggas en industri i Sverige. När ska detta ske? Hur länge ska musslorna ligga i vattnet? När tas de upp? När ska fabriken byggas? Om inte fabriken finns, vad gör man då med musslorna?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag håller inte med om att vi skulle ha gjort ett stort nummer av musselodlingen. Det är andra som ifrågasätter den, vilket jag kan förstå eftersom det handlar om ny forskning och nya idéer. Jag känner inte i dagsläget till om man har satt i gång att bygga den här fabriken eller om man ska börja. Det ska jag ta reda på. Finns det inte avsättning för musslorna, om det inte finns intresse för att göra fisk- och hönsfoder, då faller ju hela projektet. Tanken med projektet är att det ska finnas en tråd och en avsättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Musselodlingen är faktiskt någonting nytt för Östersjön. Internationellt finns det mycket omfattande musselodling när det gäller blåmusslor. Det finns enorma anläggningar utanför Nova Scotia, Prins Edward Island, söder om Kanada. Det finns enorma anläggningar i mexikanska golfen och det finns enorma anläggningarna utanför sydamerikanska västkusten. Det finns nog anläggningar att studera. Dessa anläggningar är kommersiellt gångbara och som i huvudsak sysslar med att ta fram foder. Där finns möjligheter att studera hur det här fungerar i framtiden. Det handlar om anläggningar som odlar tiotals tusen ton per år.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Tekniken går också framåt. Man började med att odla musslor på rep. Nu har man redan utvecklat tekniken man odla på nät. Utvecklingen går framåt. Det skulle väl vara helt fantastiskt om man skulle få en annan råvara för höns- och fiskfoder än den fisken som finns i Östersjön och de utfiskade haven. Man dammsuger kusten utanför Afrika för att vi ska kunna mata våra höns och våra fiskodlingar. Det är ju fullständigt vansinnigt! Det är ju det som kan legitimera fiskodlingen, om vi också får ett kretslopp där, om vi kan göra foder av Östersjöfisk och om vi kan göra foder av musslor.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är faktiskt precis det som jag avsåg. Det finns exempel att studera. Potentialen är faktiskt väldigt stor. Ett av huvudargumenten till varför man har de stora musselodlingarna i Amerika är just de renande effekterna som odlingarna har.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Vi vet att belastningen av sjöar, hav och vattendrag är ett svårt problem som påverkas av många faktorer. En förbättring av vattenkvaliteten förutsätter både lokala, nationella och internationella åtgärder.

Ministern nämnde våtmarker. Bevattning av åker är en bra miljöåtgärd speciellt i kombination med bassänger som man bygger upp i våtmarkerna. Bassängerna samlar upp överskottsvattnet. Jag är glad att ministern nämnde det här. Det borde kunna betraktas som en positiv miljöåtgärd för lantbruket när man diskuterade det här och man kanske för in det också på andra platser.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Absolut, det är en väldigt positiv åtgärd ifrån producentförbundet och jordbruket. Jag upplever att de diskussioner som jag har deltagit i har varit väldigt positiva.

Sedan är det fantastiskt att förena miljö och ekonomi. Svenska bönder säger att Greppa-näringen har varit helt fantastiskt. De har fått både ekonomi och gjort miljöåtgärder.

ÅCA är ett exempel där man förenar ekonomi och miljö. Det är precis det som är framtiden.

När det gäller våtmarker, förutom att de kan vara fosfor- och kvävefällor så kan det vara till gagn för den biologiska mångfalden genom fiskar och fåglar. De kan också vara potentiella bevattningsreservoarer för jordbrukarna och reproduktionsanläggningar för t.ex. gäddor och abborrar.

Ltl Anders Englund, replik

Ålands natur och miljö är skiftande och man måste beakta de lokala särdragen på många platser. Enskilda gårdar får dock inte underkastas de kanske orimliga krav, då kanske lantbrukare på den gemensamma marknaden inte har möjlighet att ta ut merkostnader i form av höjda priser. Därför tycker jag, i mångt och mycket det som ministern säger, att det ska baseras på frivilliga miljöfrämjande åtgärder som Greppa-näringen. Och att man kanske inte har en så stark styrning ovanifrån i många saker. Jag tror att vi lite är inne på samma linje, om jag uppfattade anförandet rätt.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! På Åland har vi sämst vatten i Ämnes och i inre vikarna i Saltvik, Geta och Finström. Nu lagfäster vi åtgärdsprogram. Vi är skyldiga att förbättra miljön. Det är just detta som är det fina i kråksången, att det finns miljö och ekonomi. Jag upplever att det är väldigt, väldigt positiv ifrån jordbrukarnas sida. Och där behöver vi producentförbundet. Producentförbundet behöver vara med och fortsättningsvis vara positiva. Vi har ju till och med fått stöd för våtmarker nu, som inte har funnits tidigare. Man har pratat i 15-20 år att man ska anlägga våtmarker. Den här landskapsregeringen har fixat så att det nu finns stöd för våtmarker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag är imponerade av vår miljöministers fantastiska ambition och vilja att informera lagtinget. Jag är också imponerad av hennes målsättning med sitt arbete, inte minst med miljöbyråns dito. När man går igenom det ser man att det är ett imponerande material som tas fram.

Det här ärendet är egentligen inte särskilt brett vad själva innehållet beträffar. Det är en anpassning till EU-bestämmelser och krav på förbättrad anpassning. Ändå har vi fått två gedigna presentationer av ministern. Jag är imponerad. Det här säger jag bara positivt, det är inte någon ironi i det överhuvudtaget. Jag måste säga att det är fint gjort.

Samtidigt vill jag säga att jag tycker att ärendet inte riktigt förtjänar en så här bred behandling. Man har gått in på allt möjligt som inte finns i det här ärendet. Man kan inte heller begära att talmannen ska kunna hålla reda på allt som inte finns i det här ärendet.

Den här lagstiftningen som rör naturmiljön är otroligt invecklad, den går in i varandra och det finns mycket regelverk.

Jag ska tala lite juridik i mitt anförande eftersom jag ska vara med och behandla det här i social- och miljöutskottet. Det är bråttom på grund av den tidtabell som gäller för landskapsregeringen. Man har kommit lite för sent till lagtinget med det här ärendet och vi har bordlagt ärendet lite för länge. Därför så blir det tyvärr inte en tillräckligt ingående juridisk utredning av det som jag kommer att ta upp här och i social- och miljöutskottet. Av samma skäl ska jag inte heller säga någonting om musselodlingarna.

Kära vänner, vi får väl komma ihåg att Ålands vatten är någonting helt annat än den svenska västkusten när det gäller musselodling. Det är någonting helt annat än vattnet i Atlanten. Jag vet inte om ltl Sjölund har sett på musslor som växer i Atlanten och jämfört dem med de pyttesmå musslorna som växer här hos oss. Knappast kommer vare sig kollegan Runar Karlsson eller jag att få äta upp våra hattar i anledning av vår kritik mot detta. Huvudsaken är att vi inte tar fokus ifrån de nödvändiga utsläppsminskningarna. Jag känner att man har gjort det i många av de debatter som har förts om vår vattenmiljö för att slippa ta tag i de svåra frågorna om fiskodlingarnas stora utsläpp särskilt av fosfor.

Så till det juridiska bekymret. Det gäller förordningsfullmakterna. De paragrafer som styr verksamheterna i de inre och nu också i de yttre vattnen, i den ekonomiska zonen, är väldigt öppna. Jag har gjort en jämförelse med förordningsfullmakter i annan lagstiftning, som inte rör miljön, och där är man noga med att få igen grundlagens bestämmelser om förordningsfullmaktens tydlighet. I Finland har man den här lagstiftningen om förordningsfullmakterna för att rättssäkerheten ska vara god för tredje man, i det här fallet för allmänheten och företag osv. Av någon lustig anledning har man hos oss en helt annan behandling av förordningsfullmakter när det gäller vår miljölagstiftning. Jag har noterat att man också har det i riket delvis, men kanske inte lika. Jag noterar också att inte någon kontrollerande myndigheter har sett på de här fullmakternas förhållande till grundlagen, därför att de kontrollerande myndigheterna inte har den uppfattningen, om inte presidenten för frågan till Högsta Domstolen, vilket inte har gjorts.

Jag tror att vi har ett problem här framöver och att landskapsregeringarna framöver måste vara observanta på att förordningsfullmakterna inte får göras för vida.

När jag gått vidare och sett på, utifrån förordningsfullmakterna, när man ska stadga i underliggande dokument som t.ex. den här typen av dokument som är ett fantastiskt fint dokument som ministern här redogjorde för. De ska sedan innehålla direkta angivelser om begränsningar av utsläppen. Vi har en del beslut av landskapsregeringen om t.ex. utsläpp av nitrat från jordbruk och faktiskt en hel del annat också. Men det är något osäkert om de här är tillräckligt grundade i den underliggande lagstiftningen.

Jag nöjer mig med att säga det här och att vi på grund av denna brådska inte har tid att sätta oss in i detta, som jag bedömer det om inte utskottets ordförande har en annan uppfattning.

När det gäller sakfrågan om den här framställningens innehåll, förutom frågan om förordningsfullmakterna, så ser jag inte något problem med den. Där kan vi vara snabba i vår behandling och därmed kanske klara tidtabellen. Det var synd att vi inte fick ägna lite mera tid åt förordningsfullmakterna. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag vill tacka för de fina orden från ltl Roger Jansson. Jag vill också tacka social- och miljöutskottet för att man verkligen jobbar konstruktivt och snabbt framåt. Jag uppfattade vid min presentation av förändringar i vattendragen att det fanns ett önskemål från lagtingets sida att man ville ha en bredare presentation av hur vi jobbar med vattenfrågorna. Jag lovade att jag skulle hålla en sådan presentation.

När vi fastslog åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen i december 2009 så borde vi ha fört det till lagtinget som ett meddelande, vilket jag efterklokt kan konstatera. Det ångrar jag och det beklagar jag.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det håller jag med om. Det hade varit jättebra, då hade lagtinget faktiskt kunnat få dels information som åtgärdsprogrammet är fullt av. Det innehåller mycket värdefull information om egentligen alla miljöproblem som vi har i landskapet och alla näringars miljöproblem och regeringens förhållande till de näringarna. Det är ju inte för sent ännu. I något sammanhang kanske vi kan ges möjlighet att igen ha en bred miljödebatt. Vi har ju också kritik ifrån oppositionens sida mot landskapsregeringens genomförandeprogram och tidtabell för åtgärder när det gäller särskilt kanske fiskodlingens utsläpp, men också mot en del andra åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussion är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.