Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Detta gäller social- och miljöutskottets betänkande nr 7/2009-2010, om specificerad kravnivå vid miljökonsekvensbedömningar, kallade MKB. 

En miljökonsekvensbedömning är ett beslutsunderlag som ska ge beslutsfattare och andra upplysningar om miljökonsekvenserna av olika beslut samt om förutsättningarna som finns att handla på alternativa sätt och vad dessa skulle medföra för miljön. Förfarandet ska ge möjligheter för alla att ge synpunkter under utredningen och påverka vad en miljökonsekvensbedömning bör innehålla. Man kan också påverka själva bedömningen.

En miljökonsekvensbedömning ska genomföras med stor öppenhet, vilket är det centrala i MKB. Vi kan också konstatera att det är väldigt sällan som man använder MKB i landskapet. Det är oftast andra miljökonsekvensbedömningar som man gör i miljöfrågor. Det är miljöprövningsnämnden som gör olika tillståndsprövningar enligt landskapslagen om miljöskydd och miljötillstånd.

Tittar vi på den här lagen så är det en ganska liten förändring som vi har nu. Den stora förändringen kom 2006. Är man intresserad av att närmare och fördjupa sig i MKB så finns det ett väldigt bra förarbete gjort i den framställningen. Enligt förslaget då ändras miljöbedömningsförfarandet bl.a. genom att projektören fick utrednings- och kostnadsansvar för en enskild miljökonsekvensbedömning. Då infördes bestämmelser om miljökonsekvensbedömning av myndigheters planer och program. Det implementeras i stort EG-direktivet 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

Utskottet konstaterar att den åländska lagstiftningen om miljökonsekvensbedömning omfattar både projekt och även planer och program i samma lag.

Tittar man på den finska lagstiftningen så har man delat upp den här. I lagen om miljökonsekvenserna av olika projekt finns det 27  paragrafer och i lagen om miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program så finns det 14 paragrafer, att jämföra med den åländska lagstiftningen med sina 15 paragrafer. Vi anser förstås då att den här kanske inte är exakt lika utförlig och lika detaljerad som den är på rikssidan. Vi har från utskottets sida konstaterat att det är tillfredsställande som det är, med beaktande av hur ofta man tillämpar den här lagen. 

Om man tittar på storleksordningen så gäller det för byggande av vindkraftverk av 3 megawatt eller mer. Det gäller byggande av flygplats med en huvudrullbana som är 1200 meter eller längre. Det är väldigt stora projekt som det normalt är frågan om.

Vad som nu är centralt är att kommissionen 2009 har riktat en formell underrättelse till Finland angående Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. En underrättelse är det första steget på ett anmärkningsförfarande, sedan kommer det mer och mer. Man har börjat trappat upp och konstaterat att man inte är tillfreds med vårt sätt att lösa lagstiftningen på det här området.  Landskapsregeringen har i sitt svar uppgett att man till vissa delar kan förklara lagstiftningen och till andra delar så kan man konstatera att det kräver ny lagstiftning. Det är där som den här lagstiftningen kommer in som vi behandlar här idag. Det är en komplettering för att vi ska uppfylla EU-direktivet.

Utskottet har inte tagit ställning till om lagen helt till alla delar beaktar de områden som EU anmärkt emot. Så vitt vi kan bedöma så borde detta vara tillfullo.

Förordningsfullmakten när det gäller miljölagar i förhållande till den sociala lagstiftningen är väldigt vid.  Det sägs i 3§; ”landskapsregeringen kan i landskapsförordning närmare besluta om när utförande av en MKB för en plan eller ett program ska övervägas i andra fall än de som anges i 2 mom.” Det är ganska fritt. Det finns väl en princip här att man har betydligt vidare fullmakter. Vi har fått förvaltningens försäkran om att man har noga övervägt att detta också ska hålla igenom hela lagstiftningskontrollen.

Utskottet har inte genomfört några större förändringar utan de ändringar som gjorts är i förtydligande syfte i enskilda paragrafer och för att undvika otydliga korshänvisningar. Vi har haft ett mycket bra samarbete med berörda tjänstemän.

Det har framkommit från fältet att det är svårt att avgränsa MKB för den som genomför den. Man saknar en ansvarig myndighet och är frågande till att man själv ska ge direktiv till övervakning till övervakande myndighet osv. Detta har vi inte heller gått vidare med i utskottet. Vi har konstaterat att man på sikt får se på dessa bitar. I och med att man använder lagstiftningen så pass sällan så anser vi att man inte behöver gå in i alltför djupa detaljer.

När det gäller paragraferna så är det bara av tekniskt natur man har gjort lite förändringar. I 24a § fanns det en hänvisning till landskapslagen om naturvård. Där var det vissa problem med korshänvisningar.

När det gäller avgränsningssammanträden så är det också lite oklarheter. Det blir lite problem när vi har bara en lag på det här området.

Vi tycker att de små ändringarna som vi har gjort här så är det tydligare för dem som kommer att tillämpa den här lagen.

När det gäller övervakande myndigheter så kan det finnas vissa otydligheter vid första anblicken när man ser på den här lagstiftningen. Det beror på att man måste ha en beredskap om man byter myndigheter som genomför de här planerna, att det blir olika huvudmän. Därför kan det vara tillfredsställande som det är just nu.

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar och justeringar som föreslagits i vårt betänkande. Tack.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.