Remissdebatt

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.  

Diskussion.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det här är en fråga om jag har försökt lyfta vid flera tillfällen tidigare. Jag tycker att frågan är så pass viktig för Åland och det måste börja hända någonting så har satt ner de här tankarna i en motion.

Vi känner till att vi har en tillväxt på cirka 400 000 kubik och avverkningen är ungefär hälften. Den stora bristen är att landskapet sedan 2006 inte haft ett regionalt skogsprogram som är uppdaterat.

Jag ska lite vika ut på det viset att jag vill belysa den här frågan och hur viktig den är.

Bakgrund: Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.

Strategin är en uppdatering av den icke-bindande skogsbruksstrategin från 1998 och Skogshandlingsplanen 2006. Enligt Europeiska kommissionen behövs en ny strategi för att säkerställa en hållbar förvaltning, tillgodose den ökade efterfrågan på råvaror och förnybar energi, stimulera tillväxten för skogsindustrierna samt skydda skogen och den biologiska mångfalden.

Målet är att förbättra samordningen på EU-nivå och verka för ökade synergier med andra sektorer och de olika EU-politikområden som påverkar och berör skogen och dess brukande. Strategin består av 8 prioriterade områden och varje område av ett flertal initiativ. Totalt omfattar strategin 42 initiativ såväl pågående och kommande sådana som ska tas av kommissionen, medlemsländerna eller kommissionen och medlemsländerna tillsammans. Det handlar om olika typer av aktiviteter – allt från studier och analyser, främjande av forskning, utbildning och innovation samt organisation av samverkan till utvecklande av EU-kriterier för hållbart skogsbruk. Strategin fastslår tre vägledande principer:

1. Hållbar skogsförvaltning

2. Resurseffektivitet

3. Globalt ansvar

Medlemsstaterna uppmanas att överväga strategins vägledande principer och mål i utformningen och genomförandet av sina handlingsplaner och nationella skogsprogram. Här kommer det åländska skogsprogrammet in. Därför vill jag belysa det. Åland har ett eget skogsprogram.

En översyn av skogsstrategin kommer ske 2018 i syfte att utvärdera hur genomförandet löper. Skogspolitiken ligger utanför EU:s fördrag och är ett nationellt ansvarsområde. Den nya uppdaterade strategin omfattar därmed inga lagstiftningsförslag. I kommissionen är Generaldirektoratet för jordsbruksfrågor huvudansvarigt för strategin.

Detta var bakgrunden för att belysa hur viktigt det är.

På en föreläsning i Umeå har man delvis diskuterat de här frågorna. Där kom det fram delade åsikter. Lennart Axell, LRF, skogsägarna beskrev skogens nuvarande position i EU. Jag citerar: ”Direktoratet i Bryssel som jobbar med klimatfrågorna tycker att det är bra med att bruka skog som en förnyelsebar källa, medan DG Miljö vill skydda skogen, inte röra. Åsikterna om skogen går minst sagt isär. Flera branscher jobbar dessutom för att minimera skogens betydelse, exempelvis oljebranschen, men även massa- och pappersindustrin vill begränsa skogens betydelse för energiförsörjningen.”

Det finns en variabel av åsikter och intressebevakare som försöker påverka den nya skogsstrategin inom EU. Därför anser jag att det är väldigt viktigt att Åland har en bevakning av det som sker i EU. Därför blev jag orolig när jag första gången såg EU-meddelandet där landskapsregeringen skrev: ”Landskapsregeringen har mycket begränsade resurser för detta arbete, men avser att om möjligt följa med utvecklingen av strategin på nationell nivå.”

Man kan ytterligare säga att den europeiska skogsägarorganisationen, CPF, rustar inför EU-valet och har ställt fem förslag på hur viktigt skogsbruket är för Europa. De fem punkter till de eventuella parlamentarikerna är:

1. Familjeskogsbruket brukar skogen uthålligt.

2. Skogsresurserna ökar inom EU, vilket gör det möjligt att använda mer trä.

3. Skogen bidrar till Europas välfärd.

4. Skogen tillhandahåller ekosystemtjänster och är viktig som kolsänka.

5. Förnyelsebart trä är en solid bas för bioekonomin.

Men detta som jag har anfört vill jag belysa det är viktigt med ett dagsaktuellt skogsprogram för Åland. Man måste sätta resurser för att få fram programmet. Man måste bevaka skogens och skogsindustrins intressen här på Åland.

Tidigare har jag sagt att vi idag redan har ett certifikat, PFC. Det är på gång att också eventuellt ta in FSC. I certifikaten finns väldigt hårda regler som skogsbruket ska följa; uthållighet ekonomi och miljötänkande. Därför borde det nu inte komma strategier som ytterligare kan strängera våra verksamheter och vår industri här på Åland, i Finland och i hela Norden. Jag kanske inte behöver orda mera.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att snarast genomföra arbetet med att uppdatera det regionala skogsprogrammet för Åland, så att ett nytt program kan tas i bruk under 2015.” Tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det här är en fråga som ltl Brage Eklund och jag har diskuterat flera gånger i utskottet under de senaste åren. Det är en viktig näring. Vi har två stora industrier, i åländska förhållanden mätt, som omsätter ungefär 15 miljoner euro. Jag är den första att hålla med om att vi borde ha ett uppdaterat skogsprogram. Precis som ltl Eklund säger så är problemet de begränsade resurserna på skogsbruksbyrån. Det gäller att man prioriterar. Det här programmet är inte någon lagstadgad uppgift. Jag håller med om att programmet är gammalt, det är från 2006. I Finland är det lagstadgat, i Sverige har regeringen nu gett skogsstyrelsen i uppdrag att göra en förstudie om man ska göra ett skogsprogram i Sverige, vilket man förmodligen kommer att göra. Det innehåller väldigt mycket.

Jag återkommer i min andra replik om jag får möjlighet till det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Karlström och jag har haft våra diskussioner om det här. Vi vet precis hur situationen är.

Viktigt med ett skogsprogram är att visa att Åland är med på kartan när det gäller att bedriva ett hållbart skogsbruk. Det här är ansiktet utåt. Man måste även påvisa skogsägarna vilka resurser som finns dolda i skogen. Man är tillika lobbyist för industrin att det finns en resurs dold i skogen och den måste man försöka ta vara på och utnyttja så mycket som möjligt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag håller helt med. Ett skogsprogram ur ett åländskt perspektiv har i första hand utgått ifrån skogsägarnas och skogsindustrins intressen. Ett skogsprogram ska också innehålla aspekter som turism, rekreation, biologisk mångfald, jakt och hela den biten. Det är ett stort program som ska göras. De senaste åren har vi på riktigt satt all fokus och lite till på laserscanningsprojektet som lagtinget beviljade medel till för drygt ett år sedan. Det är oerhört viktigt, det projektet håller på att slutföras under det här året och det kommer också att utgöra en bra grund för att göra ett riktigt bra skogsprogram från 2015 som ltl Eklund också skriver i sin motion. Jag tror inte att det är i bruk 2015 men det kommer att sättas fokus på det, förhoppningsvis i slutet av 2015 hoppas jag att vi tillsammans har nått det målet som vi båda önskar. Vi vill ha ett livskraftigt skogsbruk på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Laserscanningen är helt okej. Man har väl skapat laserscanningen mera för att förbättra möjligheterna att göra skogsbruksplaner. Man behöver inte längre gå ut i fält som man gjorde tidigare.

Skogsprogrammet belyser mera helheten. Som ministern sade så gäller det inte bara skogarna, det finns miljöaspekter, rekreationsmöjligheter och allting. Det här ska också ingå i strategierna som kommer ifrån EU, därför behöver man påvisa att man har ett dagsaktuellt program på Åland och att man har beaktat de här punkterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Eklund. Jag tänkte kort belysa EU-aspekten.

Som ledamoten säkert minns så gav jag ett löfte åt ledamoten, i samband med debatten om EU-meddelandet, att lyfta upp detta högre på agendan. Vi kan konstatera att reglering av skogsbruk kommer in via EU via det statliga stödet. Nu har vi gett ett utlåtande över riktlinjerna för statligt stöd. Vi gillar dem inte, vi anser att de är för detaljerade, begränsande och svåra att tolka. Jag kommer att träffa Finlands ambassadör i EU i nästa vecka och lyfta upp denna fråga överst på agendan. Dessa riktlinjer är inte tillfredsställande. Det talar fortsatt för att skogsbruket inte bör höra till EU:s kärnbefogenheter.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack för den informationen. Jag vill passa på att ge minister Valve en eloge för att han har informerat mig om läget och belyst de här sakerna för mig. Jag hoppas att han fortsättningsvis följer med och bevakar de här frågorna. Man kan inte vara tillräckligt noga informerad om sådana här saker. Det är viktigt att hela Norden, Finland och Åland följer med i de här frågorna.

Minister Wille Valve, replik

Takt, ltl Eklund. Vi har kartlagt och konstaterat att det här överhuvudtaget inte kommer upp i Europaparlamentet, sannolikt inte ens som en egen initiativrapport, vilket innebär att det centrala kommer att försiggå mellan kommissionen och medlemsländerna. Därmed blir det centralt att dels lobba medlemsländernas representanter och dels kommissionen och då är Finlands EU-ambassadörs ståndpunkt central. Som tur är så vet jag att Finlands ståndpunkter ganska långt sammanfaller med de åländska som vi har framfört, vilket kan förklaras av vårt gemensamma klimat.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, de fakta känner jag till. Vi är överens om den behandlingsgången. Det är viktigt att man följer med det här. Norden är ändå ganska liten i hela EU idag. Det gäller att man lobbar, följer med och försöker få stöd. Om de värsta intressena får som de vill kan det bli så att hela skogsindustrin slås ut här i Norden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där var ett bra anförande, ltl Brage Eklund! Det är precis detta som är hållbar utveckling. Det är konkreta saker. Det här skulle vara väldigt, väldigt viktigt att vi skulle ha på Åland.

Vi har det dilemmat att vi inte kan ha enformiga produktionsskogar. Vi måste också se till hållbarhet. Vi får allt färre och färre gammelskogar som aldrig har kalhuggits. Det finns två vågskålar med ett modernt skogsbruksprogram. Det här är absolut en viktig del i praktisk hållbar utveckling.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag får tacka för det stödet. När det gäller hållbar utveckling så har jag försökt påpeka de certifikat som vi har idag, PFC och det är också på gång att vi ska införa FCS för att man lättare ska kunna exportera den förädlade varan till vissa länder i Europa. De här kriterierna finns med, bevarande av livsmiljöer m.m. De här kriterierna är ganska stränga. Det är kontroller alla år för att titta hur skogsbolagen följer det här. Man får inte göra det hårdare, för då finns det inte någon lönsamhet längre.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Absolut, våra gammelskogar behöver vi på Åland ta vara på. Det är unika biotoper för växter och djur. Skövlar vi allt så utplånar vi stora delar av både växter och djur.

Produktionsskog är en förnyelsebar resurs som vi inte utnyttjar, som ledamoten påpekar, t.ex. när vi bygger på Åland. Det skulle till exempel vara fullt möjligt att bygga våningshus med trä, där har tekniken gått så mycket framåt och där släpar vi också efter. Där skulle vi vara självförsörjande. Det är mycket, mycket miljövänligare att bygga i trä än att bygga med betong och armering.

Ltl Brage Eklund, replik

Vi är ganska överens. Åtminstone i finansutskottet har vi diskuterat hållbar utveckling när meddelandet kom. Vi har bland annat diskuterat noll energihusen. De kanske skulle kunna bli en exportmöjlighet i framtiden för de industrier och hustillverkare som vi har på Åland idag. Det finns möjligheter att utveckla det här. Men själva skogsbruket får inte strängeras. I dagens skogsbruk beaktar vi alla de livsmiljöer som man bör beakta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Jag håller med ltl Katrin Sjögren, det där var ett väldigt bra anförande.

Ta tillvara tillväxten i skogen och uppdatera regionalt skogsprogram för Åland. Om vi först lite resonerar kring tillväxten så noterade jag att näringsminister Karlström sade att det här var en viktig näring. Det är en viktig näring. Vi har det faktum inte så mycket naturresurser här på Åland som vi kan förädla så därför behöver vi förädlar dem vi har på bästa möjliga sätt. Näringsministern nämnde att företagen omsätter 15 miljoner euro.

Det pratas många gånger i näringssammanhang om kluster. Det så kallade skogsklustret omsätter i ekonomiska termer 25 miljoner euro. Det var siffror från 2010. Tyvärr är jag rädd för att de siffrorna inte är speciellt mycket högre idag.

Tillväxten och virkesförrådet i de åländska skogarna är rekordhöga. Min uppfattning är att många var mer aktiva tidigare, bl.a. Ålands skogsvårdsförening. Det var så som jag lärde känna ltl Slotte när han kom till mig som representant för skogsvårdsföreningen och tyckte att jag skulle vara lite mera aktiv i skogen. Jag som alltid har haft respekt för ltl Slotte så satte förstås igång att avverka för brinnkära livet. Jag tycker att man vara mer aktiv när det gäller den biten.

Men också skogsbruksbyrån behöver ta en mera aktiv roll det gäller tillväxten och lite resa sig från den dagliga byråkratin. Jag vet att det är mycket med miljöcertifieringen osv. Min uppfattning är att det finns mera man kunde göra här. Näringsminister Karlström sade att det fanns begränsade resurser. Men är det så om man tittar på skogsbruksföreningen och skogsbruksbyrån och används dessa resurser till att ha fokus på tillväxten? Hur ser ministern på detta? Det skulle vara intressant om han höll ett anförande om den biten.

Skogsegendomar ägs många gånger av sterbhus, stadsbor mm. dvs. folk som inte bor i anslutning till skogsinnehavet och inte har det naturliga intresset och kunskapen om hur ett aktivt skogsbruk bedrivs. Därför är det viktigt att de skogliga aktörerna bedriver en mer uppsökande verksamhet. Inte bara för att få till stånd slutavverkningar, ltl Sjögren, utan också beståndsvårdande skötselåtgärder. Skogsbruket är en enorm långsiktig näring. Det gäller att man sköter om skogen också när den de facto inte ger några pengar.

År 2010 lämnade jag in en finansmotion där jag föreslog i klämmen: ”Att Skogsbruksbyrån kommer under året i samarbete med övriga aktörer inom skogsbruket på Åland starta upp ett projekt med målsättningen att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå mera sysselsättning och ekonomisk tillväxt för den åländska skogsnäringen.” Jag anser fortsättningsvis att det här är viktigt. Det finns stora resurser som inte används på bästa sätt.

Men just den här biten tas inte upp i klämmen. Klämmen säger att man ska uppdatera det regionala skogsprogrammet. Det är viktigt, det är en grundfaktor.

En svaghet med det gamla skogsprogrammet har varit att det inte tar bioenergin i beaktande, vilket idag på många sätt kanske börjar bli en av de största produkterna för de åländska skogsföretagen.

Det känns väldigt bra att både näringsministern och miljöministern sitter sida vid sida. Det förefaller som om landskapet saknar en bioenergistrategi, hur man ska uppnå en ökad användning av förnyelsebar energi och en minskning av fossila bränslen. Vi ska inte prata om hur det är med stöd och subventioner på andra håll, men det finns medel där man även försöker främja bioenergi på ett annat sätt än vad det görs på Åland. 

Det som ltl Eklund tog upp när det gäller EU:s skogsstrategi så det är en mycket, mycket intressant läsning. Det visar på hur viktig resurs skogen är sist och slutligen.

Pratar man med företrädare för skogsföretagen på Åland så ser man två utmaningar; små skogsägare och små skogsskiften. Man pratar också om att det finns passiva skogsägare. Då är jag tillbaka igen till det som jag pratade om när det gällde uppsökande verksamhet. Jag hoppas att jag får nämna ett exempel som ltl Torsten Sundblom nämnde för mig. När man gjorde en förstagångsgallring på Föglö så efter att kostnaderna var betalda så var det en euro per kubik kvar. Jag tror att de flesta som rör sig i skogen vet att en trave på 200 på kubik är en väldigt stor trave, men 200 euro är inte så mycket pengar i dagens läge. Det var bara det jag vill tillägga.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det jag sade om 15 miljoner är ungefär skogsindustrins omsättning på Åland.

Ett sådant här program, som vi är överens om att är viktigt för ett hållbart skogsbruk på Åland, kräver också en hel del byråkrati. Det görs inte bara av en tjänsteman som uppdaterar befintligt program till 2014 eller 2015 års behov. Det är en stor och lång process. Den svenska regeringen gav skogsstyrelsen i uppdrag i slutet av förra året, 2013, att inleda en förstudie om man ska göra ett skogsprogram för Sverige. Det kommer man troligtvis att göra, men det involverar alla dessa olika parter som kan ta del av skogen och allt vad den ger, som jag tidigare nämnde i min replik till ltl Eklund.

På vilket sätt landskapet stöder skogen kan jag återkomma till i min andra replik.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag förstod ministern rätt, vilket är möjligt att jag inte gjorde, så menade han att ta det kräver stora resurser att ta fram ett nytt skogsprogram. Jag tolkar det så när han nämnde utvikningen till Sverige. Men då måste man ju ställa sig frågan; hur klarade landskapet Åland och landskapsregeringen att ta fram skogsprogram tidigare när det tydligen inte går numera? Angående byråkratin så t.ex. när det gäller en förstagångsgallring som jag nämnde, så kommer skogsbruksingenjören från Skogsvårdsföreningen ut på plats, gör en granskning, stämplar och pappren ska till skogsbruksbyrån. De ska stämplas, godkännas och det kanske också ska göras platsbesök och sedan ska det till företagen. Det är tre led. Har minister Karlström någon uppfattning om man kunde förenkla t.ex. den här byråkratin som inte producerar så mycket annat än papper, enligt mitt synsätt?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag håller helt med om att alla dessa onödiga steg är kostsamma, både tid, byråkrati och allt sådant ska bekämpas allt vad man orkar. Med en ökad digitalisering går byråkrati betydligt enklare. Därför är vårt laserscanningsprojekt en viktig byggsten i att förenkla de byråkratiska processerna.

Angående att det kräver resurser så är inte skogsbruksbyrån stor i landskapet i förhållande till de många hektar vi har. Vi har uppgifter som krävs från både vår egen lagstiftning och uppföljning och vi måste kunna se vad som händer i Europa.

Det sätt som vi försöker stöda skogsägare och industrier på Åland är via investeringsstöd, både i bioenergi till ÅCA och till Chipsen. Idag eldas mycket mera flis och bioenergi.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Näringsminister Karlström säger att man ska bekämpa onödig byråkrati, men man behöver också bekämpa det i verkligheten och sätta sig in i vad detta handlar om. De resurser som finns, används de på ett optimalt sätt, enligt ministern? Vad är det som hindrar att t.ex. de två åländska skogsföretagen skulle sköta byråkratin som två aktörer före dem har skött? Jag tror att det är fullt möjligt. Det skulle kunna skötas precis lika bra. Har man begränsade resurser, minister Karlström, så gäller det ju faktiskt då, om någonsin, att se till att de används på bästa sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Också jag tror på biogas för Ålands del. Vi skulle behöva ha ett målinriktat jobb när det gäller biogas. Restprodukter från skogsbruket är definitivt en sak. Men det allra viktigaste är ju avfall, avfall från hushållen och avfall från korna. Vi med skulle behöva sammanfoga de här olika bitarna och ta ett helhetsgrepp på hela energifrågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sant. Därför pratade jag inte bara om biogas heller utan tog det i ett vidare perspektiv. Jag anser att det är olyckligt att det saknas en bioenergistrategi för landskapet Åland när det gäller hur man ska få upp användningen av förnyelsebar energi och få bort de fossila bränslena. Det är miljöutmaningen. Med tanke på det jag sade så börjar bioenergi faktiskt bli den största produkten för de båda åländska skogsföretagen, även företagsmässigt skulle det vara enormt viktigt att man har en sådan här strategi. Inte är det så enormt resurskrävande. Det gäller bara att sätta sig ner ett tag, fundera och skriva ner vad man har kommit fram till. Det är ingen kritik till ltl Sjögren.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det förstås, men man behöver ha övergripande infrastrukturella beslut. Att bestämma sig är också en del mot en hållbar utveckling. Nu pratas det om stora biogasverk och om stora investeringar eller små gårdsvisa biogasanläggningar. Man behöver bestämma sig och ge klara besked åt kommunerna och företagen så att vi vet vad det är som gäller.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller med. Det här är hållbarhet på ett lite mera handfast sätt än vad vi har diskuterat tidigare. Jag håller med ltl Sjögren, de här frågorna är viktiga både ur miljöaspekter, som ledamoten lyfte fram, men också ur näringspolitiska aspekter. Det går väldigt kraftigt åt fel håll när det gäller alternativa förnyelsekällor här på Åland. Vindkraften håller också sakta men säkert på att monteras ner. Det här är ett område där vi fortfarande kan göra någonting bara viljan finns i regeringsbänken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Värderade talman! Det kanske kan förefalla överraskande att en ledamot som jag tar mig talan i detta ärende. Jag gör det av ett genuint intresse, ett intresse som startade för länge sedan. Det är möjligt att mina kollegor här i kammaren är för unga för att ha upplevt den legendariska föreståndaren för lantmannaskolan AA Norrgård. Han som hade för vana att på skogsbruks- och skogsvårdslektonerna ta ut hela klassen i skogen och besöka gårdens skogar. Byns barn lärde sig att det här var viktigt, så när vi hade möjlighet så smög vi oss med för att lyssna.

Landets ekonomi går mot en svår kris av inre politiska och yttre politiska skäl. Då gör Finland såsom Finland brukar göra, slår vakt om de tre pelare på vilka nationalekonomin vilar; skogen, metallen och elektroniken. De är i Finlands nationalekonomi heliga och värnas in i det sista av naturliga, historiska, politiska och ekonomiska skäl. Jag tror att vi glider in i en sådan epok nu också. Därför är den här frågan, som kollegan Brage Eklund väcker, oerhört viktig.

Jag vill bara med det här anförandet uppmuntra ministern att med alla medel ta det här till sig och sätta igång.

Finans- och näringsutskottet tar sig an ärendet. Men vi känner till att behandlingen av åtgärdsmotioner i lagtingets utskott är med för lov sagt brutal. Även om vi har principer i lagtingsordningen om behandlingstvång så har vi ändå en ordning där allting släcks ut med val. Vi kom inte så långt som en del av oss önskade att utskotten måste göra klart innan val, det blev inte så.

Oberoende av hur det går så måtte ministern ta det här till sig. De två skälen är, förutom de jag nämnde; ekonomiska och praktiska. Det har redovisats här ungefär hur ekonomin kring skogsbruket för Åland ser ut. Det är riktigt att uppgifterna är gamla. Jag råkade nu få fel bok med mig, jag har 2012 års statistik. Jag går till avsnitt 4:10 för det beskriver väl situationen. Det framgår: ”På Åland finns det skogsmark; 67 400 hektar och skogsbruksmark; 125 500 hektar. Av skogsbruksmarken ägs 90,4 procent av privata, 2,2 procent av bolag och resten, 7,4, av andra”. De andra är sannolikt landskapet, församlingar och kommuner. Landskapet och församlingar är stora ägare. Av skogsbruksmarkerna är proportionerna lite annorlunda, 87,8 procent ägs av enskilda, 1,8 procent ägs av bolag och 10,4 ägs av andra, dvs. landskapet församlingar och i någon mån kommuner.

Här, värderade kollegor, hoppas jag att jag har förstått motionärerna korrekt. Landskapet uppträder här i två egenskaper; som myndighet och som skogsägare.

När jag jobbade i landskapsregeringen så värnade vi om det, vad en kanslichef hade att göra med det kunde man fråga sig, men jag var med i de diskussionerna av intresse. Då var det så att landskapet Åland var Ålands enskilda största skogsägare. Detta medför ju ägaransvar, ett brukaransvar. Jag förstår mycket väl att de enskilda som utgör 90 procent av alla ägare är uppdelade i väldigt många kategorier, säkert stadsbor, månskensbönder och många fler. Är det inte rentav så i Finland att en majoritet av skogsägare bor i städer? Jag brukar vända mig till kollegan Anders Eriksson för att söka råd i sådana frågor. Jag har en sådan minnesbild. Åtminstone vet jag att en mycket stor del av skogsägarna ofta är oskiftade dödsbon, med de svårigheter som förvaltning etc. medför. Inte kan det väl ändå stå rätt till om halva tillväxten ruttnar bort? Vi har inte råd med det varken som samhälle eller som ägare. Jag är inte någon skogsägare, jag talar av kärlek till konsten, inhämtad erfarenhet och i någon mån kunskap.

Jag vill alltså med detta uppmuntra landskapsregeringen att inte bara se detta byråkratiskt; vad räcker resurserna till och vad räcker resurserna inte till? Man måste också ta sitt ägaransvar när det nog är som jag hävdar; landskapet Åland är Ålands största enskilda skogsägare.

Jag kan inte siffror men på den tiden då när jag sysslade med det här så var arealen för landskapets del ungefär 3 700 hektar. Jag kan inte dagens siffror, de siffror som jag nu nämner är tyvärr 25-30 år gamla, men då använde vi de siffrorna. Det var den ena aspekten.

När det gäller den andra aspekten, den ekonomiska, så går vi mot en framtid som jag inte är rädd för utan jag tror att det förhåller sig på det sättet att de tunga samhällsbärande delarna i vår verksamhet prioriteras i hela folkhushållet. Där är skogen en väldigt viktig aktör som växer i betydelse. Om då Finlands ekonomi fortsätter att svaja, ja då satsar man på de här tre stora. Vad blir det då kvar för de övriga aktiviteterna i samhällsstödet? Jag ser inte att de far illa, men satsningarna kanske inte räcker till på det sätt som man skulle önska. Därför är det en fråga av avgörande betydelse att vi också på Åland tar tillvara den resurs som skogen innebär och framförallt tillväxten i den. Vi måste med alla tillbudsstående medel se till att inte hälften av tillväxten ruttnar ner.

Motionären är liberal, om jag får använda det uttrycket, och föreslår att halva den outnyttjade tillväxten skulle utnyttjas. Så kan man säkert se det. Men inte kan det väl vara fel att utnyttja hela tillväxten? Det här sista var lite amatörmässigt. Jag känner invändningarna, men så där som princip så måste det väl vara förnuftigare att använda sig av en tillgång än att låta den fördärvas. Tack, fru talman.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! För det första vill jag säga att den del av skogen som inte avverkas ruttnar inte bort och fördärvas. Den växer vidare och kan förmodligen skördas en annan dag eller ett annat år. Jag kan också hålla med om att man skulle kunna avverka betydligt mycket mer på Åland. För mig får man gärna avverka mera. Det finns dock en gräns på vad marknaden kan ta emot och på vilket sätt man kan sälja sina produkter. Att bara såga ner mera och sätta på lager kanske inte är den absolut mest optimala modellen. Skogsindustrin kan själva bedöma det bäst.

Den här motionen handlar om skogsprogrammet på Åland. Om man läser slutklämmen så säger man; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att snarast genomföra arbetet med att uppdatera det regionala skogsprogrammet för Åland, så att ett nytt program kan tas i bruk under 2015.”  I mitt replikskifte till motionären sade jag att vi har samma mål. År 2015 kommer vi i alla fall att inleda arbetet med programmet. Jag hoppas också att programmet är klart. Den här motionen ser jag nästan som godkänd redan från regeringens sida. Nu gäller det att lagtinget kan acceptera samma sak.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag kan bara kommentera det som ingick i mitt anförande. Jag talade överhuvudtaget inte om årtal och sådana saker.

Förädling, skogsbruk är ju inledningen till en betydande potentiell förädling. Det är riktigt. Vår egen marknad kan väl vara mättad. Vi har ju en betydande import av virke. Men det finns ett betydande mervärde i förädling av de produkter som kommer ur skogen. Vi talar om energi, vi talar om klassisk förädling och därmed det som jag förstår att motionen också innehåller; möjlighet till export osv. Jag tror att man kan komma förbi de eventuella begränsningar som vår egen marknads litenhet innebär. Om vi ser på hela den här primärnäringen, där skogsbruket är en, så har vi betydande exportmöjligheter.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Största delen av industrins produkter går på export. Det är ju riktigt bra sett ur åländskt näringsliv.

Jag vill också ta fasta på det huvudanförande som ltl Jansson höll, han undrade hur landskapet som stor skogsägare hanterar och beter sig. Jag tycker att vi sköter våra skogar, som vi har haft under många hundra år, bra. Vi sköter om skogarna bra. Varje år säljer vi skog motsvarande ungefär vad förvaltningen kostar att driva. Det har varit en intressant ekvation att få ihop. Vår skogsförvaltning i grannbyggnaden finansieras av avverkningen ur våra egna skogar. Sedan går detta lite upp och ner beroende på priser. På en holme hade vi exempelvis ett parti som vi inte sålde för två år sedan, men som vi sålde i år, för att för två år sedan var det inte värt det men i år fick vi ut pengarna för partiet.

 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ja, det är gott att höra att landskapet som skogsägare förvaltar sina skogar på ett förnuftigt och inkomstbringande sätt. Så måste man ju de facto göra när man hanterar gemensam egendom. När jag nämnde att landskapet är den största enskilda skogsägaren så vet vi ju alla att landskapet bara är en teknisk konstruktion. Innehållet i landskapet är vi alla, därför ligger det i allas vårt intresse att landskapet sköter sig på det sätt som ministern tacksamt nämner. Det hindrar ändå inte att landskapets intresse för själva ägandet utsträcks till det som vi här diskuterar dvs. framtagande av ett skogsprogram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är alltid intressant att lyssna på kollegan Gunnar Jansson när han för in ett djup i diskussionerna som känns befriande när man tittar på de tomma bänkarna här inne.

Visst är det så att halva tillväxten ruttnar bort om man lite hårdrar det.

Tillväxt är ett ord som kan betyda tillväxt i skogen eller ekonomisk tillväxt. Det är därför som jag länge har tyckt att alla aktörer inom skogsförvaltning och skogsföretag skulle ha en gemensam tillväxtstrategi. Kanske man inte skulle ha som mål att utnyttja hela tillväxten, för då tror jag att kollegan Jansson kan få lite problem med sin partiordförande, för då har vi nog inte riktigt hållbar tillväxt längre.

Precis som kollegan Jansson sade så är landskapet Åland Ålands enskilda största skogsägare. Ska det faktiskt vara så? Jag ska återkomma till det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Då måste jag säga något vänligt för att ge kollegan den chansen.

Naturligtvis är det lite tillspetsat att säga som jag sade, jag inser ju det. När man talar om en tillväxt på 400 000 kubikmeter per år och ett uttag på 200 000 kubikmeter per år så rent matematiskt kan det synas som om mellanskillnaden någonstans försvinner. Jag håller med om att det är ett lite onödigt matematiskt uttalande. Jag förstår också att medelnivån, som motionärerna här efterlyser på 300 000 kubik, är en sådan som rimligtvis tillgodoser både intressen. Det är ett rimligt uttag men ändå en återväxt som tryggar ett fortsatt hållbart bestånd, för det är det som vi ytterst eftersträvar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, vi menar säkert samma sak. Om man skulle avverka hela tillväxten så då högg man de facto plantorna med en gång när de började växa och det kanske inte är riktigt hållbart.

Att landskapet Åland är den enskilt största skogsägaren så håller jag med det som näringsminister Karlström sade och min uppfattning är också att landskapet sköter sina skogar bra. Men är det faktiskt meningen år 2014 att landskapet Åland ska vara landskapets största skogsägare? Jag har också där lagt flera förslag om att man borde avyttra en hel del av dessa innehav. Jag tror att arealinnehavet är ganska lika som det var på den tiden som Jansson var kanslichef.  Skog har sålts för olika utvecklingsprojektet, men ytterst marginellt. Det här är också någonting som man borde titta på; används faktiskt landskapets skogsinnehav på bästa möjliga sätt i ekonomiskt hänseende?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det var en betydelsefull upplysning. För länge sedan diskuterade man just i de här termerna. Vad är det som motiverar att landskapet Åland ska vara den enskilt största skogsägaren på Åland? Bakgrunden känner vi, den är historisk och den har tillkommit till följd av politiska beslut och så har det blivit på det sättet. Den tid jag nu refererar till var faktiskt långt före den nuvarande självstyrelselagens tillkomst, då överförde man ytterligare statlig egendom, dock inte skogar nödvändigtvis, på landskapet. Kanske i ett lite vidare perspektiv redan är de diskussioner idag aktuella som fördes i slutet på 70-talet, dvs. meningen med och strukturen i politiken i landskapets ägande av fast egendom på det hela taget varav skogen är en viktig del. Det var en intressant upplysning. Den diskussionen måste fortsätta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson tar upp två viktiga saker; ägandeförhållande och många oskiftade dödsbon. Kanske ägaren inte är verksam i det samhälle där skogen växer utan ägaren kanske bor långt borta i många fall.  Ägandeförhållande och skötseln påverkar tillväxten i skogen. Åtminstone när jag ser till mig själv så tror jag att man är mera intresserad av det man ser. Som verksam skogsägare ute i det samhälle där skogen växer så är man troligen mycket mer aktiv och det påverkar också tillväxten. En misskött skog står stilla i vissa lägen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ja, mitt intresse för frågan går så långt tillbaka i tiden som jag beskrev. Nu har metoderna utvecklats oerhört mycket och därmed också produktiviteten i skogen. Jag håller helt med kollegan Sundblom här. Naturligtvis finns det ett alldeles uppenbart samband mellan hur skogarna sköts och vilken avkastning de ger, det lärde oss AA Norrgård redan för 60 år sedan. Ja, jag håller helt med, så här förhåller det sig. Skogen är ju en levande miljö som bör ansas och därmed förkovras.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det många gånger är bra att skogsägarna finns i närregionen så att man hela tiden ser skogen och på det viset stimuleras.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Säkert är det så, säkert är det önskvärt, men här kommer vi in på komplicerade frågor; nämligen respekten för äganderätten. Ägare rör på sig men den fasta egendomen består. Säkert förhåller det sig på det där sättet. Men, jag ser ingenting negativt i det jag sade. Jag sade bara att dödsbon äger skogar och dödsbon kan vara geografiskt lokaliserade var som helst. Jag skulle nästan vilja vända på steken och säga att i den situationen är det ännu mera viktigt med ett skogsprogram som tar hänsyn till de olika strukturerna på ägande och därmed närheten till sin egendom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte inte desto mera kommentera det som ltl Jansson sade. Men när vi pratar om tillväxt, 400 000 kubik så då pratar vi om all tillväxt. Det är sly och allting. Den uttagbara tillväxten är max 300 000 kubik. Man ska också räkna in tillväxten på alla holmar där det inte är ekonomiskt möjligt att ta tillvara. Om det är runt 300 000 kubik så är det maximerat. Det är ungefär det som motsvarar tjänstemännen här på skogsbruksbyrån. Toppen ligger nog på mellan 250 000- 300 000 kubik.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Så vitt jag nu kommer ihåg, mitt minne är ett barns och går långt tillbaka i tiden, men jag har precis det minnet att så här talade AA Norrgård: ”Se till att ni får ut tillväxten”. Det var A och O. Det är naturligtvis såsom kollegan Eklund säger. Tillväxten är ju hela tillväxten.

Kan jag ännu lägga på en lärdom som vi lärde oss då? Jag hoppas att den fortfarande är sann, nämligen; att hela årstillväxten sker under åtta veckor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.