Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Diskussionen är avslutad.

Minister Tony Asumaa

Fru talman! Myndigheternas webbplatser har blivit allt viktigare i förhållande till allmänheten och i framtiden finns en stor förväntan om att vi alla ska kunna sköta förvaltningsärenden digitalt.

Därav sker det också kontinuerligt en digitalisering av den offentliga förvaltningen på Åland och de åländska myndigheterna förutsätts inom en överskådlig framtid kunna erbjuda sina tjänster digitalt åt allmänheten.

Eftersom myndigheternas verksamhet riktar sig till samhället i sin helhet måste myndigheternas digitala lösningar vara så tillgängliga som möjligt för alla användare. Myndigheternas webbplatser ska också kunna användas av personer med funktionsnedsättning, t.ex. så att det finns en uppläsningsfunktion för personer med grava synskador.

Det har redan en längre tid funnits lagstiftning och internationell reglering som syftar till att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Den tekniska utvecklingen har medfört att dessa krav nu också måste genomföras och beaktas i den digitala miljön.

I dagsläget finns inte någon särskild landskapslag om myndigheternas digitala tjänster och deras tillgänglighet inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

Landskapsregeringen föreslår därför att lagtinget antar en landskapslag om webbplatsers och mobila applikationers tillgänglighet inom förvaltningen. Lagen ska tillämpas i förhållande till webbplatser och mobila applikationer som tillhandhålls av myndigheter inom landskaps- och kommunalförvaltningen samt offentligrättsliga organ.

Genom denna lag genomförs inom landskapets lagstiftningsbehörighet Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, också kallat tillgänglighetsdirektivet.

Fru talman! Lagförslaget handlar i grund och botten om hur tillgänglighetsdirektivet, som riktar sig till offentliga myndigheter, ska genomföras inom landskapets lagstiftningsbehörighet och hur vi ska förhindra diskriminering i en allt mera digitaliserad värld.

Den föreslagna lagens syfte är nämligen att var och en av oss ska på lika villkor kunna använda webbplatser och mobila applikationer som tillhandahålls av myndigheter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

Lagförslaget innehåller bestämmelser om vilka krav och standarder som ska gälla med avseende på webbplatsernas och de mobila applikationernas tillgänglighet.

Förslaget innehåller också definitioner om när det kan vara möjligt att avvika från tillgänglighetskraven med exempelvis hänvisning till oproportionell börda.

Landskapsregeringen bedömer nämligen att undantag behöver beaktas i den föreslagna lagen, så att juridiska personer som annars skulle vara föremål för tillgängslighetsdirektivets krav inte ska påverkas oskäligt. Till exempel kan det handla om en förening som till största delen finansieras av landskapet eller en kommun, dvs. juridiska personer som annars skulle falla inom ramen för definitionen av offentligrättsligt organ.

Landskapsregeringen anser att direktivets undantag bör utnyttjas så att dylik verksamhet inte ska drabbas av krav som inte står i proportion till förmågan eller nyttoeffekten av anpassningen.

Visst digitalt innehåll är också undantaget från tillgänglighetskraven och det definieras i paragraf 4 i detta lagförslag exempelvis direktsändningar av tidsberoende medier så som fullmäktigemöten.

Fru talman! Enligt lagförslaget ska landskapsregeringen fungera som tillsynsmyndighet och i paragraf 10 och 11 definieras tillsynsmyndighetens uppgifter och befogenheter.

Landskapsregeringen föreslår att lagen träder i kraft så snart som möjligt. Tillgänglighetsdirektivet förutsätter att det ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 23 september 2018.

Den föreslagna lagen innehåller i paragraf 15 dock olika övergångstider för när lagen ska tillämpas i förhållande till webbplatserna och de mobila applikationerna. Exempelvis en webbplats som offentliggjorts före denna lag träder i kraft så tillämpas bestämmelserna i denna lag på webbplatsen först från och med den 23 september 2020.

Fru talman! Vad gäller förslagets verkningar så förutsätter tillgänglighetsdirektivet och den nu föreslagna lagen att varje myndighet bl.a. tillhandahåller tillgänglighetsutlåtanden över innehållet på sina webbplatser och att uppdatera sina webbplatser och mobila applikationer så att de uppfyller tillgänglighetskraven.

Direktivet och lagförslaget har ekonomiska konsekvenser men det är svårt att allmänt förutse i det här skedet vilka ekonomiska konsekvenser standarderna kan få.

Förslaget har positiva konsekvenser för kunderna inom förvaltningen och särskilt när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att sköta ärenden digitalt hos myndigheterna på lika villkor som alla vi andra.

Tillgängligheten gör det möjligt för en större grupp än nu att använda webbplatser och mobila applikationer, särskilt de användargrupper som lider av nuvarande tjänsters tekniska begränsningar.

Förslaget bedöms avsevärt öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att självständigt klara av att använda digitala tjänster och utöva sin självbestämmanderätt.

Vad gäller ärendets beredning så har lagförslaget beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med tjänstemän från regeringskansliet och finansavdelningen.

Inför beredningen av lagförslaget ordnades också den 20 mars 2018 ett diskussions- och informationstillfälle för alla berörda om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet. Tillfället ordnades av landskapsregeringen och Åda Ab.

Lagförslaget skickades på remiss till 50 stycken remissinstanser och vi fick in 21 svar.  I remissvaren finns inte någon som är väldigt negativ eller någon som föreslår någon radikalt annorlunda lösning. En remissinstans ville exempelvis ha en blankettlag utan att desto mera utveckla resonemanget. Vi har dock gått in för att skriva en egen åländsk lag. I flera utlåtanden konstaterar man allmänt att direktivet och lagen medför nya uppgifter och kostnader, vilka man anser att landskapet ska betala.

En annan aspekt som kommit fram i några utlåtanden är landskapsregeringens roll som tillsynsmyndighet och att man är tveksam till att landskapsregeringen ska övervaka sin egen webbplats. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack minister Tony Asumaa. Det här ett välkommet lagförslag. Den socialdemokratiska gruppen stöder helt klart att man följer tillgänglighetsdirektivet och att man också ser till att personer i behov av särskilt stöd ska ha samma rättigheter som alla andra här i samhället.

Jag har dock två frågor. För det första lyfter man fram här att innehållet kan vara undantaget från tillgänglighetskravet. Ministern specificerade i sitt anförande vissa föreningar och kommuner. Varför bara enskilda kommuner och baserat på vad skulle man tillåta att en kommun inte skulle behöva följa det här direktivet? Det låter väldigt märkligt för mig varje fall.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det finns undantag. Alla offentliga kommuner och förvaltningar behöver följa direktivet. Men gör man undantag så behöver man också lista vilka dokument som inte finns tillgängliga och också de ska godkännas av tillsynsmyndigheten, annars går det inte att ha undantag.

Även den oproportionella bördan, om vi tänker t.ex. att Mariehamns stad måste börja syntolka sina fullmäktigemöten eller texta dem, så man ska se helhetsnyttan. Är det verkligen till nytta eller är det en större börda än vad det ger? Har man undantag så måste de vara välmotiverade och godkända av tillsynsmyndigheten, annars finns det inte några undantag, men det är möjligt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för det klargörandet. För socialdemokraterna är det ändå viktigt att alla individer på Åland behandlas lika. Folk med funktionsnedsättning så oberoende av vilken kommun de bor i så ska de ha liknande möjligheter. Det här är något som utskottet kanske kan analysera lite mera och få mera information om sedan under arbetets gång.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det är precis det som direktivet går ut på, att vi ska behandlas på lika grunder oberoende funktionsnedsättning eller inte.

Precis som jag sade så om det finns innehåll som inte uppfyller tillgänglighetsdirektiven så måste de listas. Man måste berätta varför de inte finns där. Det finns också en funktion att användaren även ska kunna meddela myndigheter och kommuner vilka som inte finns tillgängliga på en sida och också kunna få dem den vägen tillgängliga på annat sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är jättebra att detta nu ligger på bordet.

Jag reagerade på ministerns presentation när han nämnde att även föreningar kan omfattas av lagförslaget. Då funderade jag på handikappförbundet som får pengar från oss genom PAF-medel. Är detta någonting som skulle inbegrips i detta, eller är det mera för kommuner och allmän förvaltning?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! I mitt anförande berättade jag att det är just föreningar som är undantagna på grund av den oproportionella bördan fastän de får finansiering från landskapsregeringen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag hörde fel, ursäkta!

En sak som också är viktigt att ta med sig i det här arbetet framåt är väl att inbegripa dem som inte är vana att använda datorer. Det finns fortfarande en stor grupp pensionärer framförallt som inte använder sig av datorer ännu. Jag tänker på det digitaliseringsarbetet som vi ändå har framför oss där mer och mer ska ske på nätet, och det är viktigt att ta med sig det här i det framtida arbetet.

Jag vet att man haft mycket diskussioner om det här i Estland eftersom där finns allting på nätet på deras X-road.  Man har löst det där med att bland annat ta hjälp av bibliotek som kan hjälpa sådana som inte har datorer och inte har kunskaper. Är detta någonting som man funderat på?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tillgänglighetsdirektivet är inte bara tekniskt, utan det ska finnas lättillgänglig användbar teknik. Det innehåller också att man ska kunna skriva beslut, information och annat på sidorna lättbegripligt på ett sådant språk så att alla förstår det språk som används, att det inte blir myndighetsspråk och detta är också en del. Det kräver givetvis skolning för dem som ska lägga upp texter och givetvis för användarna, att man också ska kunna använda de digitala verktygen när vi pratar om äldre människor. Allt detta finns.

Detta kommer att utformas i samarbete med ÅDA Ab som kan arrangera kurser för dem som ska skriva texter och för dem som ska skola användare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är bara att gratulera ministern för en välformulerad, välskriven och välbehövlig lag som vi nu har framför oss. Jag tycker också att det är roligt att vi har en helt egen lag i ett sådant här sammanhang.

Särskilt intressant är myndighetsspråket, hur man uttrycker sig och hur man delar information och kunskap och också hur transparant man gör den för alla olika typer av medborgare. Jag tycker att det här är ett väldigt stort steg framåt som också faktiskt skapar individuell frihet när alla får samma möjligheter i samhället. En stor applåd!

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack för positiv respons. Äras bör den som äras ska och det är lagberedare Sören Silverström som har skrivit själva lagförslaget. Jag är i det här sammanhanget en budbärare och presenterar lagen som är mycket välskriven och mycket välmotiverad. Läser man alla sidorna så förstår man också de 14 paragraferna på slutet ganska väl. Tack, fru talman.

 

Ltl Mikael Staffas

Fru talman!  Vi har nu framför oss ett dokument, med grund i EU-direktivet 2016/2102, som ska skapa bättre tillgänglighet för oss ålänningar men främst för dem som har svårare att erhålla tillgång till dagens och morgondagens informationssystem.

Mycket hänvisas till att det finns tillgängligt på nätet, men hur ska vi veta att våra myndigheter både i kommunalregi och i landskapets regi verkligen publicerar det tillgängligt samt vad är det som ska och inte ska finnas tillgängligt? Det är det som den här lagen ska hjälpa oss medborgare att få klarhet i.

Allt ska inte finnas tillgängligt dock, det beskrivs i denna lag, bland annat kan påpekas att skolor och daghem behöver ha innehåll som är väsentliga administrativa funktioner online men inte desto mera, även extranät och intranät är andra undantag enligt denna lag. Det ger en trygghet för användare att allt inte ska vara öppet för alla, utan bara det som är av allmänt intresse.

Standarder för detta tas fram för att underlätta för både användare och brukare. Till detta har vi sedan några år det samhällsägda bolaget ÅDA till hjälp.

Tillsynsmyndighet för detta är den inrättade åländska tillsynsmyndigheten. Lagstiftningen som implementerar direktivet kommer kräva utökade resurser hos landskapsregeringen.

Kostnaderna för de olika myndigheterna mm är svåra att förutse, men det kommer troligen skapa merarbete och kostnader på de verksamheterna inom landskapets och den kommunala verksamheten, det visar både svenska och finska utredningar. Men, med färre kommuner blir den totala kostnaden för kommunerna i alla fall lägre, det kan vi utgå ifrån.

Tidigare hänvisades vi till att det hittas via datorn men så är det inte längre. Många använder telefoner, pekplattor mm istället, därför hänvisas det till mobila applikationer. Mobila applikationer är en programvara som utformas och utvecklas av eller på uppdrag av offentlig myndighet för användning av allmänheten i mobila enheter.

Den föreslagna lagen innebär att tillgängligheten ska vara densamma för person med eller utan funktionshinder, för att förhindra diskriminering, eller som det står i direktivet 2016/2102/1:”Inom ramen för detta direktiv bör tillgänglighet anses innebära principer och tekniska hänsyn som ska respekteras när man utformar, bygger, underhåller och uppdaterar webbplatser och mobila applikationer i syfte att göra dem mer tillgängliga för användare, särskilt personer med funktionsnedsättning”.

Fru talman! Utvecklingen med information och kommunikation via olika digitala tjänster ökar och det åläggs medborgarna att ta del i denna utveckling. Därför vill vi liberaler påpeka behovet av vikten att dels se till att det finns fysisk tillgång, dvs. en fiberkabel, i en nära framtid till hela Åland och att det inte ska vara en oöverkomlig kostnad att ansluta sig och bruka tjänsterna. Hjälp till dem som av funktions- eller åldersskäl inte kan tillgodogöra sig dagens och morgondagens digitala utveckling behöver tillgodoses. Tidigare nämndes exempelvis biblioteken som en resurs. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.