Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Den tredje tilläggsbudgeten för år 2014 är av så kallad städarkaraktär med anledning av byte av ekonomisystem. Inför det nya måste det gamla städas upp.

I arbetet med tilläggsbudgeten har vi från utskottets sida lyft fram de arbetslöshetssiffror som är en utmaning för oss alla. Det är besvärande att konstatera att mängden människor som saknar jobb i det närmaste har fördubblats under de tio senaste åren. Det låter naturligtvis brutalt men handlar ändå inte om massarbetslöshet. Den öppna arbetslösheten på Åland var 4,4 procent i januari vilket faktiskt inte är mycket. I Sverige är arbetslösheten 8,1 procent och i Finland 8,9 procent. I Grekland och Spanien är arbetslösheten uppemot 25 procent vilket sätter perspektiv på vår egen situation.

På Åland har idag nästan 14 000 människor arbete. Det är fler än någonsin tidigare och därmed ett friskhetstecken. Mer bekymrande är dock det faktum att andelen privatanställda minskar och att de offentliganställda blir förhållandevis fler. År 1995 var 65 procent av alla anställda privata. Idag är motsvarande siffra 62 procent. Det är kanske ingen alarmerande nedgång men ändå ett tecken på att det offentliga växer mer än det privata och det är nog inte att rekommendera. Sist och slutligen är det det privata näringslivet som gör att vi får in de 390 miljoner euro som användes i landskapet Åland i fjol.

Man ska också minnas att Ålands befolkning under 2000-talet ökat med nästan 3 000 personer. Den största tillväxten kommer från personer som är födda utanför Norden. År 2013 var 5,6 procent eller 1 400 personer av ålänningarna födda utanför Norden med annat modersmål än svenska. Enligt en pinfärsk rapport från ÅSUB, som faktiskt kom idag, är de tre viktigaste aspekterna ur ett integrationsperspektiv arbete, hälso- och sjukvård och att barnen får gå i skola, vilket naturligtvis skapar utmaningar för samhället. Enligt ÅSUBs rapport är 64 procent av de nyinflyttade anställda, främst inom den privata sektorn, vilket är viktigt att minnas. Andelen anställda inom den offentliga sektorn ökar sedan ju längre tid den inflyttade har bott på Åland, vilket man kan fundera över.

Det kan alltså te sig oroväckande att arbetslösheten ökar men det bör sättas i relation till att Åland samtidigt växer kraftigt och ändå har lyckats hålla folk med jobb. Under år 2015 finns dessutom många skäl till optimism. Flera och stora byggprojekt är antingen redan igång eller står i beråd att börja. Dessa kommer högst antagligen att skapa framtidstro även inom andra branscher. Arbete skapar arbete och det får vi aldrig glömma bort. Ålands landskapsregering har lyckats behålla och de har även genererat arbetsplatser men får ändå aldrig slå sig till ro. Det är naturligtvis inte bra att antalet arbetslösa ålänningar ökar och landskapsregeringen samt deras myndigheter måste ständigt arbeta för att ökningen inte fortsätter.

I arbetet med denna tredje tilläggsbudget lyfter vi från utskottets sida också upp de 50 000 euro som kan användas för att säkra undervisningen för de 15 elever som valt Waldorfskolan som sin utbildning istället för den så kallade vanliga grundskolan. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ansvarsfullt att skjuta till de medel som just nu saknas för att säkra skolgången vårterminen ut. Det förfaller som det finns en efterfrågan på alternativa utbildningar varför det är viktigt att även långsiktigt säkra finansieringen. Som läget är nu råder det stor skillnad på kommunernas inställning till att betala för andra utbildningar än den vanliga grundskolan. Alla skulle vinna på att regelverket vore tydligare.

I detta betänkande över denna tredje tilläggsbudget har vi också nöjet att tillstyrka planerna på en konfessionslös minneslund på Prästö. Denna vackra plats har ett gediget förflutet och kallades förr för Dödens ö. I dag finns lämningar av sex olika begravningsplatser på Prästö, en grekisk-ortodox, en rysk-ortodox, en katolsk, en luthersk, en judisk och en muslimsk, vilket kan vara bra att veta. Alltså är det passande att stödja Ålands krematorie- och minneslundsförening i deras fortsatta arbete med att skapa platser för sorg och eftertanke. Vi hoppas dessutom från utskottets sida att föreningens exempel ska inspirera till fortsatta utredningar och förhoppningsvis beslut kring ett eget åländskt krematorium. Om och när lagtinget antagit denna tredje tilläggsbudget har vårt landskap använt nästan 390 miljoner euro för verksamheten år 2014.

Talman! Med hänvisning till detta föreslår ett enigt utskott att denna tredje tilläggsbudget antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson säger att vi har mer personer än någonsin i arbete, men säger samtidigt att vi har över 3 000 nya invånare. Det är det ju rätt naturligt att vi får fler människor i arbete. Vi måste fortfarande se på den procentuella arbetslösheten och försöka få ner den så att siffran ligger så nära full sysselsättning som möjligt. Att det kommer mera människor gör att vi får mer arbeten, det ger sig självt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för den kommentaren ltl Holmberg. Sedan är det möjligen en lite ”höna eller ägget diskussion” också. De flesta av dem som har valt att flytta till Åland har flyttat hit för att arbetet fanns. Sedan ska det naturligtvis leda till att fler arbeten uppstår efter det, för det är helt vanlig tillväxt teori.

Idag ligger vi på 4,4 procent arbetslöshet, vilket de flesta länder runt om i världen skulle betrakta så nära en noll arbetslöshet som man nästan kan komma. Det kan höra till världens bästa siffror.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det andra som jag tänkte fråga om är Waldorfskolan. Jag ser den de facto som en privatskola. Vill man sätta sina barn i en privatskola så måste man också vara beredd att betala extra för det. På samma sätt som om man vill ha barnen i Ålands musikinstitut så betalar man extra terminsavgifter där. Här tycker jag att landskapets pengar borde gå till den gemensamma välfärden och våra egna gymnasieskolor.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Så kanske man kan resonera, talman. Dilemmat just nu är att skolan är väldigt ny på Åland. De har uppfattat att det finns en rätt stor efterfrågan på den utbildningen. Det kanske kan vara så att alla inte passar in i den allmänna grundskolan och därför kan det vara klokt att ha olika alternativ. Ska man gå in för det så måste man åtminstone se till att reglerna är enkla att följa och att alla gör lika. Idag är det ganska stor skillnad på kommunernas insatser när det gäller att betala för alternativa utbildningar. Det gör att verkligheten blir ganska oklar för dem som vill ge sig in på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är viktiga frågor som vi bra kan diskutera i den här tilläggsbudgeten.

Den första frågan gäller stödet till Waldorfskolan. Det är viktigt att likabehandlingsprincipen gäller. Om det finns ett intresse att starta ett annat privat alternativ så ska man följa samma princip. Eventuellt borde man diskutera det här i samband med det nya landskapsandelssystemet, att privata skolor skulle stöda med landskapsandelar. Det gäller ju hela Åland och inte endast kommunerna. Vad anser ledamoten om det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag har själv aldrig varit en vän av privata skolor av det skälet att jag tycker att den allmänna grundskolan fungerar väldigt bra och att grundskolan verkligen ger alla likadana chanser. Jag har sett väldigt många exempel på privata skolor som inte har fungerat riktigt bra, särskilt i Storbritannien där det blir en rätt stor utslagning redan från början som inte alla är betjänt av. Men för den skull tycker jag inte att man ska utesluta möjligheten till privata skolor där de erbjuder något annat som den vanliga grundskolan inte kan erbjuda. Innan man gör detta så borde man ha ett regelverk som faktiskt går att begripa så att man vet vilka förutsättningarna är. Självklart ska alla behandlas lika.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! I det resonemanget håller jag helt med ltl Jörgen Pettersson.

Min andra fråga gäller minneslunden som utskottet stöder. Det borde kanske diskuteras vidare. För en minneslund, där man strör ut aska, gäller ändå samma regelverk som om det skulle vara kistbegravning. Det är lite konstigt när det gäller miljö- och hälsoskyddsmyndighetens regler. Vi har diskuterat detta i samband med att katolska kyrkan ville ha en egen begravningsplats eller minneslund. Då fick jag information från museibyrån att det är nästan är omöjligt i och med att det här området är så pass värdefullt kulturhistoriskt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Från utskottets sida ser vi det här som ett första steg samt att det finns en välfungerande funktion i Ålands krematorie- och minneslundsförening. Om man därtill kunde utveckla det till att faktiskt skapa ett krematorium på Åland, som säkert många skulle ha nytta av och som antagligen också kunde bära sig ekonomiskt, så vore det bra. En minnesstund som är konfessionslös så bör inte vara stötande för någon. Det bör fungera för alla att gå dit och ha sina stunder för sig själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Jörgen Pettersson säger att det är bekymmersamt att arbetslösheten ökar och det är väl ganska lätt att hålla med om det. Han säger också att det är positivt att Åland växer kraftigt och att det här skulle vara någon form av friskhetstecken och där blev jag lite förvånad. Vi har tio förlorade år av tillväxt bakom oss och det är ju knappast ett tecken på att Åland växer kraftigt. Vinsterna i näringslivet sedan finanskrisen har kraftigt försämrats. Att Åland skulle växa kraftigt ekonomiskt, den uppfattningen har jag svårt att förena mig med. Det är ganska irrelevant att fördjupa sig i den diskussionen.

Däremot funderar jag på vad utskottet anser att man ska göra för att råda bot på den här situationen? Man skriver i betänkandet: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att ha fortsatt beredskap att vidta nya sysselsättningsfrämjande åtgärder” Kunde utskottsordförande utveckla det här resonemanget lite? Vad menar utskottet riktigt?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för den frågan. Nu hör jag till dem som tycker att det är bättre ju fler vi blir. Om ltl Jonsson inte håller med om det så måste han själv förklara det. Att vi har haft tio förlorade år tillväxtmässigt, ja förvisso, det har hela världen haft till följderna av finanskrisen. Under den tiden har vi vuxit med 3 000 personer vilket faktiskt är väldigt mycket och det skapar förutsättningar även för annat. När det gäller vad man kan göra så har regeringen redan gjort ganska mycket eftersom man har varit aktiva ägare i t.ex. Posten och PAF, de landskapsägda bolagen, som nu bygger ut rätt kraftigt och därmed skapas arbete. Det byggs en fiskodling, just nu byggs det flera bostadshus i Mariehamn än på decennier. Det är faktiskt väldigt mycket som händer, om man väljer att se det. Utöver detta så ville vi påminna om det som vi har påmint om tidigare att en myndighet som till exempel AMS ska vara väldigt offensiv när det gäller att försöka hitta på arbeten och framförallt utbildningar för folk i den mån det behövs. Man ser att även vuxna i allt högre grad väljer att vidareutbilda sig just nu, och det är något som vi förespråkar väldigt varmt, till och med enhälligt skulle jag tro.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag kanske var naiv och trodde att utskottsordförande Petterson syftade på ekonomin när han menade att Åland växer kraftigt, men det var tydligen befolkningsantalet. Jag tackar för den rättelsen.

Vi har haft en kraftig befolkningstillväxt samtidigt som vi inte har fått ekonomin att växa. Det måste ändå vara en utmaning för finansutskottet att ta på allvar om vi ser framöver hur vi ska lyckas vända recessionen som vi haft de senaste åren till fortsatt tillväxt. Vi kan inte bara bli flera och flera utan att vi får ekonomin att växa. Det är allt annat än ett friskhetstecken och en utmaning som vi måste ta på allra största allvar.

Jag fick inga tydliga svar exakt på vad man menar med beredskap till ytterligare sysselsättningsåtgärder. Är det AMS som ska hantera detta och vara mera offensiv? Vad menar utskottsordförande Pettersson med de offensiva åtgärderna?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag nämnde utbildning som en viktig del i den händelse att det inte går att få jobb. Man måste också minnas att arten på arbeten ändrar sig över tid. Det som vi ska jobba med om 30 år så finns inte ens idag. Det som vi jobbar med idag fanns inte för 30 år sedan. Jag tror att man väldigt aktivt bör försöka erbjuda olika former av utbildningar för folk vars yrken kanske försvinner. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att bli. Utmaningen för AMS är nog att hitta de rätta sorterna och det har vi lyssnat till ganska mycket i utskottet genom åren faktiskt. Vi tycker att AMS är en viktig myndighet.

När det gäller antalet människor och ekonomi så går det nog inte att separera dem båda, de hör ihop. Ju flera människor desto större ekonomi, ju mindre människor desto mindre ekonomi. Om man inte ser det på det viset att vi ska stänga alla våra portar på Åland och fortsätta så som vi alltid har gjort men då tror jag inte att man kommer vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Utskottsordförande lyfte helt riktigt fram det som är en av våra största utmaningar här på Åland, nämligen relationen mellan offentlig sektor och privat sektor och det faktum att offentlig sektor traditionellt är relativt stor på Åland. Det har sina naturliga förklaringar i småskaligheten och självstyrelsen med mera.

Jämförelsegrunden var de senaste 20 åren från 1995 fram till dags dato, att den här relationen har byggts på. Jag vill också komplettera med ÅSUB:s statistik för 2014, och det framgår också i den ordinarie budgeten för 2015, att offentlig sektor har minskat med netto 76 helårsarbeten. Den trend som har pågått sedan 1995, om man vill se det som en trend, har vi de facto brutit under den här perioden. Landskapets offentliga sektor minskar, den kommunala sektorn växer fortfarande lite. Landskapet har minskat med ungefär 100 helårstjänster.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för det påpekandet finansministern. Det är alldeles riktigt. De här siffrorna baserar sig på 2011 års siffror och visade utvecklingen över tid. Det är alldeles riktigt att det har skett ett trendbrott sedan 2011.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! En liten kuriosa i sammanhanget, om utvecklingen skulle ha fortsatt med att vi hade ökat med ungefär 20-30 arbetsplatser inom landskapet per år så skulle det ha varit ett plus på 100 arbetsplatser under de senaste tre åren. Istället har vi minskat med 100 arbetsplatser. Vi har åstadkommit netto minus 200 arbetsplatser inom offentlig sektor genom den politik vi har fört. Det är egentligen den skillnaden vi ser i arbetslöshetssiffrorna nu. Ta bort 200 från de arbetslösa så ser siffrorna helt annorlunda ut. Om man vill vara krass så den politik som landskapet har drivit så har minskat antalet arbetsplatser och det har tyvärr inte kunnat kompenseras fullt ut på den privata sidan ännu, men det jobbar vi på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat förslaget till tredje tilläggsbudget för år 2014. Jag kommer att hålla mig till ett område, minneslunden i Prästö.

I betänkande redogör man bl.a. för minneslundens förverkligande och understöder arrangemanget kring utarrenderingen av område för upprättande av minneslund i Prästö.

Redan år 1989 eller närmare bestämt den 12 mars 1989 så hemställde lagtinget med ltl Mirjam Öberg som första undertecknande att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att på landskapets mark på Prästö möjliggöra inrättande av en minneslund.

Dåvarande lagting godkände motionen. Kulturutskottet skrev: ” Lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att åtgärder vidtas i syfte att möjliggöra inrättandet av en minneslund på landskapets mark i Prästö.”

Fru talman! Vi vet att senaste sommar färdigställdes denna minneslund i Ålands krematorie- och minneslundsföreningens regi.

Landskapsregeringen och lagtinget har deltagit i projektet finansiellt och med museibyråns och minister Johans Ehns välvilja och hjälp.

Vi kan därmed konstatera att projektet nu är färdigställt 26 år efter ltl Mirjam Öbergs motion. Allting tar längre tid än motionären trodde.

Går vi sedan ännu längre tillbaks så kan vi konstatera att ltl Jan-Erik Lindfors m.fl. motion nr 61/1977-1978, att utreda förutsättningar för anläggande av ett krematorium, inte har blivit förverkligat trots att det gått 37 år sedan ärendet diskuterades i lagtinget. Man kom så långt att landskapsregeringen tillsatte en arbetsgrupp men man kom inte längre.

Nu betonar finans- och näringsutskottet att landskapsregeringen tillsammans med Ålands krematorie- och minneslundsförening ska verka för att ett värdigt och konfessionslöst krematorium på sikt etableras på Åland.

Lagtinget kommer här att ge landskapsregeringen i uppdrag att, tillsammans med Ålands krematorie- och minneslundsförening, se till att det på sikt blir ett krematorium på Åland. Det är riktigt bra.

Det finns ett stort behov av ett krematorium på Åland. Ungefär 300 personer avlider årligen på Åland och cirka 10-20 procent av dessa kremeras i Uppsala och Åbo. I orter där det finns närhet till krematorium så kremeras upp till 80 procent av de avlidna. Det skulle bli betydligt mera kremering om det fanns ett krematorium på Åland.

Det betyder de flesta begravningsplatser på Åland inte skulle behöva byggas ut alls eller i alla fall inte på mycket länge.

Som utskottsordförande nämnde så är ett krematorium helt möjligt ekonomiskt. Att få till stånd ett krematorium har också andra fördelar.

Fru talman! Det ska nu bli intressant att se hur landskapsregeringen hörsamma utskottets skrivning. Jag tror, liksom finans- och näringsutskottet, att man kan göra gemensam sak mellan landskapsregeringen och Ålands krematorie- och minneslundsförening så att det skulle vara möjligt att vi har ett krematorium på Åland inom 5 år, alltså 42 år efter att Jan-Erik Lindfors motion i lagtinget.

Ltl Sara Kemetter replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Runar Karlsson i den här frågan. Jag tycker att det är jättebra om vi kunde få ett krematorium på Åland. Vi såg redan med diskussionen som fördes i Mariehamns stad, när vi försökte utöka begravningsplatsen, hur svårt och hur lång tid det tog. Jag tror att ålänningarna fortfarande har långt kvar angående åsikterna om kremering. Många vill fortfarande ha kistbegravning. Flera religioner förespråkar kistbegravning, bland annat den kristna tron. Unga människor ha nya tankar så jag tror att det sker en sådan utveckling att kremering kan öka.

Däremot ifrågasätter jag området Prästö. Enligt ÅMHM räknas kistbegravning och att man strör ut aska som likvärdigt, fast det inte är samma sak. Det räknas som samma miljöförstöring. Det behöver utredas vidare om man faktiskt vill lyfta fram en minneslund på Prästö.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ålands krematorie- och minneslundförening har kontrollerat lagstiftningen. På Åland har vi en sådan lagstiftning att det är möjligt att sprida aska var helst man vill. Enligt lagstiftningen torde det inte vara något problem att ha en minneslund där man sprider ut askan. 

Ltl Sara Kemetter replik

Det är jättebra, ltl Runar Karlsson. Då är det säkert likabehandlingsprincipen som gäller så att Prästö också skulle vara öppet för andra samfund att ha en liknande minneslund.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag är lite osäker på vad ltl Kemetter menar. Den här minneslunden är jag öppen för alla, oberoende samfund. Det är anhöriga som bedömer detta. Här är det fritt fram. Sedan förekommer det religiösa hinder, t.ex. anser muslimer att man ska vara jordbegraven inom tre dygn efter att man har avlidit. Det är inte möjligt hos oss på Åland, någon sådan begravningsplats har vi inte på Åland, men det finns på den svenska sidan. Det kanske också finns annat som man borde göra inom det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag delar också ltl Runar Karlssons positiva syn på den här frågan samt att landskapsregeringen tillsammans med föreningen verkar för att ett värdigt och konfessionslöst krematorium på sikt etableras på Åland. Inom Mariehamns församling har vi i många år diskuterat ett krematorium. Jag kan upplysa ltl Runar Karlsson om att till historieskrivningen hör att jag i mitten på nittiotalet tog initiativ till grundandet av just denna Ålands krematorie- och minneslundsförening. Jag tycker att vi nu har ett alldeles utmärkt resultat av det långsiktiga arbete som ltl Runar Karlsson har berättat om.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är många personer som har varit inblandade i det här projektet. Det har tagit lång tid. Ibland går något snabbt och ibland går något långsamt. I den här föreningen har det varit många personer inblandade och de har berett vägen för det här projektet. Nu är det färdigställt och man måste kunna se bakåt och konstatera att vägen har beretts under en lång tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till föreningen för engagemanget i de här frågorna under en så lång tid. Man har bedrivit arbetet med att få till stånd den här minneslunden. Nu kan vi se att det här blir verklighet, vilket jag tycker att är ett storartat jobb från en ideell förening.

När det gäller anläggande av ett krematorium så får landskapsregeringen ta det här uppdraget som lagtinget i och med detta ger. Landskapsregeringen får kalla till diskussioner med både föreningen och andra intressenter. Vi behöver i första hand diskutera med de religiösa samfunden om hur man kan gå vidare. Vi behöver också ta oss en ordentlig funderare på vilken roll som landskapsregeringen ska spela i framtiden eftersom det inte direkt ligger inom behörighetsområdet, men det är samtidigt ett område där vi kan vara med och fungera framförallt som katalysator och föra diskussioner. Den bollen plockar jag med en gång.

Ltl Runar Karlsson, replik

Inom den här mandatperioden hittills har vi pratat mycket om samhällsförändringar och att man vill ändra samhällets strukturer. Vi får inte vara rädda att även titta på förändringar här. Det skulle ge en stor ekonomisk nytta så att församlingarna inte skulle behöva bygga ut sina begravningsplatser. För de anhöriga är det mera ekonomiskt att ha ett krematorium och sprida ut askan. Folk flyttar ut i världen och det kanske inte finns någon som tar hand om regelrätta begravningsplatser. Tiden håller på bli så att kremering kommer att bli allt mera förhärskande. Jag håller med minister Ehn om att det är församlingarna, regeringen och den här föreningen som behöver sätta sig ner och diskutera. Det skulle vara en bra kombination.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar fullt ut ltl Karlssons beskrivning om att det här ligger i tiden. Folk har mer och mer fått upp ögonen för kremering som ett sätt att avsluta sin tid här på jorden. Det gäller att vara lyhörd för detta. Sedan gäller det att hitta en lämplig juridisk person som ska ta hand om det här och att hitta en plats. Efter att ltl Karlsson och jag har diskuterat här i den här repliken så tror jag att vi har alla förutsättningar att hitta en plan. Vi ska se till att vi så småningom kallar till ett möte med berörda parter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! En tacksamhetens tanke går till veteranen Miriam Öberg för hennes idoga kraft att driva detta ärende. Hon är ännu lagtingsveteran. Många av oss minns även förra kollegan Jan-Erik Lindfors insatser.

Under de diskussionerna som flera av oss deltog i så rörde det sig om de tekniska svårigheterna kring ett krematorium på Åland av den anledningen att vi är så få. På den tiden rörde sig den debatten i huvudsakligen om den omständigheten, samtidigt talade man om olika tekniska lösningar osv. Tiden har gått framåt, jag är övertygad om att nu är det en annan tid och en annan atmosfär och det ska gå att finna en lösning.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är precis som ltl Jansson säger, det är många i lagtingets som har varit inblandade, bland annat dåvarande lagtingsledamöterna Mirjam Öberg och Jan-Erik Lindfors.

En sak som jag glömde att nämna i mitt anförande var att nuvarande ltl Danne Sundman också hade en motion 2007-2008 om detta, så han var också med och puffade på projektet. Det är många som har varit med.

Föreningen ha gjort en beräkning på ett krematorium. Om hälften av befolkningen skulle kremeras så skulle det vara ekonomiskt möjligt att bygga ett krematorium på Åland. Personligen är jag övertygad om att betydligt flera skulle kremeras, kanske inte från första året men efter ett antal år eftersom det är ersätter jordbegravning. När man blir jordbegraven så tar det kanske 100 år innan man förmultnar, men vid en kremering så förmultnar man på några timmar eller kanske en halvtimme, så det är samma sak.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Vi har valt att föra frågan om arbetslöshet på tal under ett antal budgetförhandlingar här i lagtinget på senare tid. Vi ser den frågan som en av de absolut viktigaste. Det är en av de frågorna som politikerna på landskapsnivå bör följa med och göra vad man kan för att åstadkomma någonting bättre. Vi har en stadigt ökande arbetslöshet. Vi måste göra vårt yttersta för att vända detta, trenden bör brytas.

Under remissdebatten såg vicelantrådet, tillika finansminister, framför sig att vi under kommande vår kommer att få ett trendbrott där arbetslösheten återigen kommer att minska. Jag och den liberala gruppen hoppas att vicelantrådet får rätt. Utifrån den diskussionen vi förde så valde vi liberaler i finans- och näringsutskottet att lyfta den här frågan. Det var inga svårigheter med detta. Alla ledamöter valde att tillsammans beskriva situationen på ett bra sätt. Vi har flera diagram som belyser den utveckling vi har haft. Det är en utveckling i negativ bemärkelse. Arbetslösheten har stigit rätt mycket men dock från en låg nivå för att nu kanske börja vara på medelnivå.

Situationen är som den är. Vi hoppas att vicelantrådet har rätt. Vi kunde inte under utskottshörandena få en bekräftelse på att det är säkert att vi får ett trendbrott. Dessvärre har vi fortfarande stora utmaningar.

Det är bra att utskott har lyft upp frågan. Det är säkert befogat att vi under kommande budgetar väljer att hålla arbetslösheten, speciellt ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten, som ett tema under budgetbehandlingen. På det sättet skulle vi förmå landskapsregeringen att göra sitt yttersta för att skapa så många arbetsplatser som det bara är möjligt.

Det finns inte särdeles många politiska frågor i den här tilläggsbudgeten, men det finns ju några. Redan under remissdebatten gav vi vårt preliminära positiva besked om att arrendera ut mark på Prästö för en minneslund. Efter att vi i utskottsbehandlingen har fördjupat oss i frågan ytterligare så kvarstår vårt positiva besked. Vi tycker att det här är bra. Det är bra att det här arbetet kommer i hamn. Vi är för detta arrangemang. Lagfartsbehandlingen får sedan visa hur långt arrendekontraktet kan bli. Vi förespråkar ett långt arrendekontrakt.

Vi är nöjda över samarbetsklimatet i utskottet som ledde till att vi kunde skriva tydligt om ett eventuellt kommande krematorium. Vi tycker att det finns goda skäl att titta närmare på den här frågan. Det var bra att frågan lyftes upp här under flera anföranden och replikväxlingar. Beskedet var tydligt från utbildnings- och kulturministern att landskapsregeringen kommer att titta på den här frågan och det är detta som vi begär i det här skedet.

Sedan frågan om ersättande skolor, Waldorfskolan. Det är egentligen bekymmersamt att lagtinget måste ta till extraordinär finansiering av en skola utanför gällande lagstiftning. De 50 000 euro som vi står i beråd att bevilja denna skola så är vid sidan av de normala finansieringssystem som finns i våra regelverk.

I den här frågan finns det skäl att ge lite risbastu åt utbildningsministern. Under remissen sade utbildningsministern att föreningen i fråga har ett ansvar. Att föreningen har bedrivit skolan långt och har ett minus i sina siffror och det är ett ansvar som föreningen givetvis måste ta. Det uttalades åtminstone något som påminde om kritik mot föreningen.

Under utskottsbehandlingen har det ändå framkommit att landskapsregeringen i samband med framtagandet med regeringsprogrammet tydligt och klart skriver: ”Att landskapsregeringen ska se över lagstiftningen för ersättande skolor och dess finansiering ses över.” Landskapsregeringen har gett ett tydligt politiskt löfte att man ska ta ställning till den här frågan, landskapsregeringen säger inte hur och inte på vilken nivå. Vi har erfarit att representanterna för denna skola har haft den uppfattningen att landskapsregeringen kommer att göra det som man har lovat i regeringsprogrammet.

Därför måste vi också ha en lite större förståelse för att föreningen har fortsatt sin verksamhet under kanske något oklara förhållande när det gäller avtal om finansiering med alla kommuner.

Det här regeringsprogrammet antogs och diskuterades här i lagtinget för tre år två månader sedan och ännu har vi inte sett någon förändring, regelverk eller lagstiftning. Ansvaret över att detta är ogjort ligger på utbildningsministern.

Det är noterbart att utskottet är enigt i sin helhet, vilket de skriver i betänkandet under detta moment. De skriver att landskapsregeringen bör göra det som de har sagt att de ska göra då man lade fram regeringsprogrammet.

Jag håller med dem som har sagt att vi har en väl fungerande grundskola, men det bör ändå finnas utrymme för ersättande skolor. Det finns föräldrar som har önskemål att deras barn ska få en något annorlunda utbildning. Jag tror inte att utrymmet är särdeles stort för många ersättande skolor och jag tror inte att efterfrågan är så särdeles stor, men i viss mån finns efterfrågan. Nu har vi en förening som representeras av kunniga människor som är intresserade av en annan pedagogik. Vi får vår del uppmanar landskapsregeringen att göra det som man har sagt och att se över lagstiftningen för att se om vi kan hitta en långsiktig lösning på hur denna skola kunde finansieras.

Tyvärr, dessa 50 000 euro räcker bara fram till våren, vilket utskottet tydligt säger i sitt betänkande. Utbildningsministern säger att lagändringar tar tid, vilket det gör. Lagändringar ska beredas ordentligt. Situationen är ytterst osäker från och med kommande höst om denna förening kan fortsätta med utbildningsverksamheten.

Det ligger ett stort ansvar på utbildningsministern att göra vad som kan göras för att lösa den här situationen som borde ha varit löst för länge sedan.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra att utskottet sätter fokus på sysselsättningen för det är den viktigaste frågan vi som politiker har att hantera, att människor kan ha arbeten, utkomst och att de klarar sig själva i vårt samhälle. Därför har landskapsregeringen satt fokus på sysselsättningen både i den ordinarie budgeten för 2015 och i tilläggsbudgetarna som vi har lagt fram till lagtinget. Vi har presenterat ett stort antal åtgärder; investeringar, Team Åland, digitalisering för näringslivet och utbildning osv. Allt detta i syfte att åstadkomma en bättre situation i samarbete med näringslivet så att vi kan hålla arbetslösheten på den fortsatt låga nivå som vi är vana med här på Åland.

Det är bra att ltl Perämaa fokuserar på de här sakerna. Det som jag lite saknar i den här debatten är de liberala alternativen. Var finns de liberala förslagen som skapar fler arbetsplatser i det åländska samhället?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klart att jag under en replikväxling kunde försöka lägga fram alla de förslag som vi har lagt i samband med många budgetar och många tilläggsbudgetar. Jag ser nog det här utspelet som ett taktiskt politiskt sätt för vicelantrådet att försöka undanröja kritik mot sig själv genom att i replik ställa motparten till svars för en så här stor fråga. Den här frågan kan vi inte lösa i en replikväxling. Vicelantrådet kan ju gå upp och hålla ett anförande om arbetsmarknadspolitik så får vi möjlighet att återkomma ordentligt till den frågan.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Perämaa tar det här lite negativ. Jag ser det som ett gemensamt ansvar att försöka skapa en så bra sysselsättningspolitik som möjligt. Det är bra om vi kan komplettera varandra, hjälpas åt och lägga fram förslag som man kan värdera och se om de går att verkställa. Jag ser fram emot en positiv och konstruktiv debatt tillsammans med liberalerna. Man ska inte försöka skuldbelägga någon.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tänker ta upp en sak som vi drev i samband med budgeten och som inte hänger ihop exakt med den privatisering som nu sker i skärgårdstrafiken. Det rör upphandlingslagstiftning.

På EU-nivå har man antagit ett direktiv som gäller upphandling. Direktivet presenterades i början av 2014, för ungefär ett år sedan. Det direktivet säger att man i den nationella lagstiftningen ska implementera åtgärder som förenklar möjligheten för det offentliga att skriva avtal med mindre företag. Man kan införliva innovationer som kriterium i upphandlingen. Man kan även införliva miljöaspekter istället för att bara se på det lägsta priset. Det här direktivet har kommit till för att gynna småföretagare. Det här direktivet borde införlivas i vår egen lagstiftning här på Åland. Upphandlingar är väldigt viktiga för företagare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller ersättande skolor och de system som gäller för att finansiera dem så har det varit på tapeten sedan slutet av 90-talet och i början av 2000-talet. Redan då skrev kulturutskottet att det fanns ett behov av att se över förutsättningarna för ersättande skolor. Från landskapsregeringens sida har vi sagt att vi ska göra det under den här perioden. Vi har också kopplat det till landskapsandelssystemet eftersom det finns en tydlig koppling i vårt system idag där kommunerna är finansieringsansvariga för hela grundskolan. Vi stöttar grundskolorna via landskapsandelarna. Därför så kopplar vi också ersättande skolor till översynen av landskapsandelssystemet.

Under våren pågår ett parlamentariskt arbete med översynen av landskapsandelssystemet. Jag räknar med att vi ska kunna hitta de här lösningarna. De kortsiktiga lösningarna sitter vi däremot inte på. Jag vill nog spela ut bollen där också, kommunerna kan också vara med som medspelare i det här sammanhanget och se till att man tillsammans med landskapsregeringen är med och räddar situationen framåt. Nu gör vi vad vi kan i det här sammanhanget för att inte ungdomarna ska få problemet i famnen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns tre parter i den här frågan. Vi har den förening som representerar den ersättande skolan som vi pratar om. Vi har kommunerna som via det nuvarande systemet förväntas kanalisera pengar till verksamheten. Sedan har vi lagstiftaren som i det operativa representeras av landskapsregeringen. Jag tror att vi måste hitta ett sätt där vi kan sköta en sådan finansiering lite vid sidan av att det ska kanaliseras via kommunerna, annars måste det vara ett klart system på hur kanaliseringen ska ske. Det är bra att kommunerna kan fokusera på att bedriva en så bra grundskola som möjligt enligt det normala systemet. Det är kommunernas uppgift och de bör få fokusera på det.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller det senare så är vi helt och hållet eniga. Samtidigt måste man komma ihåg att grundskoleväsendet i kommunerna ändå blir en helhet. Det är någon som ska hålla i det övergripande ansvaret. Ansvaret ligger i dagsläget på kommunerna, vilket jag tror att bör ligga där även i framtiden.

Som jag har sagt både i utskottet och i talarstolen här tidigare så finns det två modeller som man kan använda sig av. Modellerna är ändå avhängiga av att man sätter det i relation till hur man i övrigt är med och stöttar kommunernas verksamhet. Vi vet att nollsummespelet mellan kommunerna och landskapet bör finnas på något sätt i kostnadsneutraliteten.

Jag ser två delar. Det ena alternativet är att man till den här skolan ger en särskild landskapsandel som är betydligt högre än vad den lägsta andelen är idag och kanske någonstans mittemellan den lägsta och den högsta andelen.

Det andra alternativet är att vi gör som man har gjort i barnomsorgslagstiftningen. Man säger att kommunerna har ansvar för att finansiera det till 90 procent av den kostnad som man har för den egna producerade platsen. På det viset gjorde vi i barnomsorgslagstiftningen. Det kunde också vara tillämpbart här. Båda alternativen får ekonomiska konsekvenser både för kommunerna och för landskapet och detta måste vi ha en total överblick över.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns säkert olika lösningar på det här. Nuläget är ju inte acceptabelt och det fungerar inte eftersom finansieringen via olika kommuner blir olika.

Regeringsprogrammet säger att landskapsregeringen ska se på finanseringen av ersättande skolor. Vi har ett lagting nu som uppenbarligen kommer att säga att landskapsregeringen ska göra det här. Vi står bakom det som finans- och näringsutskottet säger. Vi förväntar oss att landskapsregeringen ska ge ett besked åt denna förening hur man på medellång sikt ska hantera det tills man har den långsiktiga lösningen avklarad. Det minsta man kan begära är att föreningen i fråga kan få ett tydligt och klart besked om det utgående ifrån föreningens verksamhet finns möjligheter att bedriva ersättande skola på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Ett enigt utskott har gett ett enigt betänkande. Jag tänkte bara beröra några frågor som jag tycker att man borde vidareutveckla lite mera i framtiden.

Arbetslöshetssiffran på 4,4 procent har nämnts. Under ett års tid har den siffran i sakta mak krupit upp en tiondel undan för undan. I början av året var siffran under 4 procent 3,8 eller 3,9 procent. Många gånger gör man jämförelser av arbetslösheten i Sverige och i Finland.  Man slår sig för bröstet och tycker att vi har det bra på Åland. Det är klart att om man gör den jämförelsen så är arbetslösheten bra på Åland. Man ska inte överhuvudtaget vara nöjd så länge man har en arbetslöshet. Man ska alltid jobba för att få bort arbetslösheten oberoende av hur liten eller stor arbetslösheten är. Vi behöver jobba med förenade krafter för att hitta insatser som kan skapa sysselsättning för dem som är arbetslösa idag.

Det är en tragedi för en familj och för en arbetstagare när man blir arbetslös och uppsagd från sitt arbete. Man står inför en livskris och vet inte hur man ska lösa problemen.

Oberoende av om man är i opposition eller i regeringsblocket så borde man ta åt sig alla idéer som kommer och inte sätta så mycket prestige i när det gäller varifrån idéerna kommer.

Sedan tänkte jag beröra finansieringen av Waldorfskolan. Landskapet går in med 50 000 euro för att lösa problemen fram till våren. Det är ju tacknämligt. Problemet är att det finns oklarheter i finansieringen vilket det har varit länge.

När man tittar på ett stapeldiagram som vi fick till utskottet så beror problemen mycket på att vissa kommuner inte finansierar lika mycket som andra och då blir det ett glapp i finansieringen. Här borde man jobba för att få regelverket klarlagt i framtiden. Jag förenar mig med tidigare talare, Mats Perämaa, som läste upp ur regeringsprogrammet; ”att lagstiftningen för ersättande skolor och dess finansiering ses över”. Där har man inte riktigt nått fram. Minister Ehn får ta åt sig detta som en liten miss i arbetet. Det gäller ju inte bara Waldorfskolan. Det förekommer också hemundervisning på Åland idag och den är helt ofinansierad. Idag står familjerna för alla kostnader själva. De kan eventuellt få lite låneböcker från vissa kommuner. De blir bemötta på olika sätt beroende på i vilken kommun de bor. Familjerna har egentligen inte gjort anspråk på någonting. I utskottshörandet fick vi reda på önskemålet att det skulle finnas någon typ av lärare som skulle ha ansvar för bedömningen av hemundervisningen. Om detta ska vara gemensamt för alla kommuner låter jag framtiden utvisa.

Jag ville bara lyfta den här undervisningen för den förekommer. Man behöver man behandla den undervisningen på ett likartat sätt som man behandlar alla andra förstås.

Man har gått in för hemundervisning och då tar man också konsekvenserna på vad man har åtagit sig. Familjerna har en skyldighet också när det gäller att följa upp och ge den undervisning som fordras.

Minneslunden nämndes. Det var roligt att höra ltl Runar Karlsson berätta historiken och hur lång tid det har tagit för att nå resultat. Det visar att man måste vara envis för att få som man vill. Jag tycker att det skulle gå lite fortare i sådana här fall.

Jag har lite funderat på när avtalet rörande arrende och minneslundens avgränsning och utmärkning i terrängen ska göras. Det ska väl skrivas ett arrendeavtal och då borde man i arrendet beakta kostnader för vad landskapet har åtagit sig när man har avgränsat de här områdena. Det kan inte vara så stora kostnader om man slår ut det på flera år och lägger upp arrende på det viset. Principen borde vara på det viset ifall den här föreningen står för avgränsningskostnaderna. Det är ju ingen rik förening. Det borde finnas klarlagda principer. Det kan ju i framtiden också komma någon annan som vill ha något av avgränsat område och som vi inte känner till idag. Då hamnar man i samma tankesätt och då bör det finnas klarlagda principer.

Krematoriet har nämnts här. Utskottet har en bra skrivning där. Jag sällar mig till ltl Karlssons filosofi när det gäller krematoriet. Jag tror att det är fler och fler som i framtiden kommer att använda ett krematorium om det skulle finnas. Problemen är väl investeringen och att få det att gå runt. Det är bra om föreningen kan titta på det här tillsammans med landskapsregeringen. Tack, fru talman.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är viktigt att konstatera att arbetslösheten inte är det största problemet på Åland just nu. Paradoxalt kan man också fråga sig hur Ålands Framtid tänkte när det gäller den femprocentiga nedskärningen som man ville göra rakt över hela landskapets budget? Det skulle de facto innebära att ytterligare tjänster skulle försvinna och arbetslösheten skulle ytterligare stiga, vilket vi hörde i ett tidigare replikskifte.

Jag tror att det är viktigt att vi försöker fokusera på det som är viktigt, hitta olika innovationer, gå vidare och få företagare att våga nysatsa och få en framtidstro och inte försöka måla upp ett problem som vi egentligen inte har på Åland just nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag försökte inte måla upp ett problem. Jag konstaterade att det finns arbetslösa och för dem är det ett problem när man inte kommer ut i arbetslivet. Sedan får ltl Mika Nordberg bedöma hur han vill.

När det gäller retoriken om den femprocentiga nedbantningen som vi från Ålands Framtid har förordat så kan det väl inte vara såsom ltl Mika Nordberg menar att landskapet obönhörligen ska hålla alla i sysselsättning, även fast man inte har sysslor för dem, bara för att man ska hålla nere arbetslösheten? Ska jag tolka ltl Mika Nordbergs resonemang på det sättet?

Ltl Mika Nordberg, replik

Nej, förvisso ska ltl Brage Eklund inte tolka det på det viset. De facto utför de offentligt anställda ett arbete som behövs idag. Inte går samtliga offentligt anställda och rullar tummarna. Vi upprätthåller ju en självstyrelse, vilket är viktigt att vi har på Åland anser jag. Om vi minskar ner på det offentliga så bör folk istället komma in i det privata näringslivet. Det är lättare att göra sådana åtgärder i goda tider än i dåliga tider. I goda tider har det privata näringslivet lättare att suga upp det överutbud av arbetskraft som finns. Däremot har samhället i båda fall ett ansvar för arbetslöshetsavgifter med mera. På det viset är det bättre att man har en kreativ sysselsättning än att man har arbetslöshetsunderstöd.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag fick inte svar på frågan av ltl Mika Nordberg. Jag har inte påstått att alla som jobbar inom förvaltningen går och rullar tummarna. Det uttalandet får stå för ltl Mika Nordberg.

På alla arbetsplatser tittar man över kostnaderna. En sådan filosofi borde man även ha inom den allmänna offentliga förvaltningen. Man kan inte ha människor anställda bara för att ha dem i sysselsättning. Man ska göra ett jobb och det ska finnas behov av det jobbet. Man ska inte hålla människor kvar bara för att man ska minska på arbetslösheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte ta upp ersättande skolor och det som ltl Eklund lyfte fram angående att finansieringen ser olika ut när det gäller de olika kommunerna på Åland. Staplarna visade olika. Ofta målas det upp att den ena kommunen inte hjälper till och de andra gör det och det är till stora delar felaktigt. I grund och botten handlar det egentligen om bristerna vi har i landskapsandelssystemet och bristerna kommer nu fram i sin fulla rätt i det här sammanhanget.

Vi har den situationen att t.ex. om samtliga familjer som har barn i den här skolan skulle flytta till ltl Eklunds hemkommun Eckerö eller till Geta så skulle den här skolan klara sig alldeles utmärkt tack vare landskapsandelarna. Där har ett stort bekymmer som man måste lösa. Jag håller med utskottet till den delen där man skriver att man uppmanar landskapsregeringen att se över regelverket för ersättande skolor. Ministern sade ju också att man har beredskap att titta på ett par olika lösningar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag har inte motsatt mig att man ska se över landskapsandelssystemet. När förslaget kommer så får framtiden visa vad utfallet blir. Nu har vi ett system som fungerar på ett visst sätt. Vissa kommuner får mer och vissa kommuner får mindre vilket har att göra med regionalpolitik och skattekraft per capita inom kommunen och det bygger landskapsandelssystemet på. Vissa kommunerna har mera skattekraft per capita än andra kommuner och då blir det en ojämn fördelning.

Har ltl Petri Carlsson något bättre förslag på hur man ska fördela det här så att det ska bli rättvist i slutändan? Då är det bra, men det får vi se när det kommer.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det jag ville lyfta fram i den här diskussionen är att det egentligen är landskapsandelssystemet som är boven i det här dramat. Jag tycker att ett bättre system vore just det som också ministern lyfte fram som ett alternativ, dvs. att man skulle ha ett system där ersättande skolor har en annan andel. Det är faktiskt så att ersättande skolor ofta blir allåländska, det blir en allåländsk angelägenhet. Då ser jag hellre att det följer med en peng för en allåländsk skola till respektive kommun.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har inga åsikter om det där. Jag vill se ett förslag. Inte är jag heller emot det resonemang som Petri Carlsson för, men man måste ju se på förslaget när det kommer. Nu står vi och pratar om något som vi inte har på bordet idag. Den dag då det presenteras så får vi ta ställning till det. Tanken är ju helt okej, inte är det något fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill ge stöd till ltl Brage Eklunds funderingar kring både privata skolor och hemundervisning. Det här är saker som vi skulle behöva ge klara, tydliga och politiska besked om. Hur ska det bli med andra skolor än de kommunala? Hur ska det bli med hemundervisningsbarnen? Vi har ett ansenligt antal barn i det åländska samhället som får hemundervisning. Vi är skyldiga att ge tydliga och klara besked åt deras föräldrar och åt barnen. Vi ska också försöka ta hand om dem på bästa sätt såvida vi inte tänker införa skolplikt.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, så är det. Hur det ska lösas vågar inte jag gå in i detalj på. Jag tycker att man borde få ett förslag. Landskapsregeringen med minister Ehn ska jobba fram ett förslag på hur man ska lösa det här.

Det finns intressegrupper som tycker att den vanliga offentliga skolan inte är bra och man vill sköta undervisningen själv. Det kanske också finns andra orsaker till att man har gått in för hemundervisning. Man behöver åtminstone klargöra om man har rätt att få något stöd eller om familjerna ska stå för alla kostnaderna själva. Man måste göra en examen, en värdering av det man fått lära sig och någon ska stå för det.

Sedan har vi ett problem till med detta, om någon hoppar av den här typen av undervisning så ska kommunerna ta vara på eleven. Kommunerna har oberoende ett visst ansvar fast en privatundervisning sker.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det förstås. Grundskolan är kommunal verksamhet samtidigt som landskapsregeringen har det övergripande ansvaret. Landskapsregeringen ska idka tillsyn och de har ett övergripande ansvar. Det är inte heller rimligt att det fungerar totalt olika i kommun från kommun. I en del kommuner anser föräldrar som har hemundervisning att man har ett bra och respektfullt samarbete och en del kommuner är totalt ointresserade av hemundervisning. Här skulle vi behöva tydliga besked från landskapsregeringens sida.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är helt hållet som Katrin Sjögren säger. Det förekommer olika bemötande beroende på i vilken kommun man bor och så borde det inte vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Man förvånas över Ålands Framtids syn på landskapets ekonomi och vilka kostnader vi ytterligare ska ta på oss. Vi har under årens lopp hört att kostnaderna ska ner med fem procent och samtidigt får vi höra att lagtingsarvodena bra kan höjas med 1 800 euro i månaden. Nu kommer förslaget att vi ska börja finansiera hemundervisningen. Det skulle vara intressant att höra hur mycket det ska kosta samhället, ltl Brage Eklund. Det måste väl bli en laglig rättighet för alla som väljer det förslaget, men kan ge hemundervisning bara åt vissa. Det skulle vara bra att veta hur mycket kostnaderna ska utökas för landskapet för den verksamheten?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte. Jag är inte någon minister som sitter på undervisningssidan och vet hur det ska fördelas. Om jag har förstått saken rätt så utgår det idag landskapsandelar för de här eleverna till kommunerna. Eleverna är inte borta ur registret. Kommunerna lyfter väl någon sorts landskapsandelar av dem. Då borde det finnas någonting som kan hjälpa till att finansiera utan att det ska bli någon merkostnad för landskapet. Skyldigheten för undervisningen ligger ju på kommunerna. Jag kan inte metodiken på hur man ska lösa det här. Jag lyfte upp det här problemet i och med att finansieringen av Waldorfskolan är ett problem och då ville jag lyfta upp hemundervisning som också existerar och som egentligen inte får något stöd alls idag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Flera av dem som bedriver hemundervisning har ju flyttat hit. Samhället har inte någon skyldighet att undervisa deras barn. De tar själva på sig undervisningsansvaret. Sedan har föräldrarna en skyldighet att se till att deras barn genomför läroplikten.

Man kan konstatera att det här är ett av många hugskott som kommer från Ålands Framtid. Ltl Brage Eklund vet inte hur det här ska skötas, inte vet han vad det kostar och tydligen vet han inte mycket om den här saken. Vi börjar väl se någon sorts valfläsk flyga runt här i salen.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är ganska intressant att höra på ltl Barbro Sundback. Nu är det helt plötsligt valfläsk för oss när det är ofinansierat. Socialdemokraterna kastade fram en ofinansierad tandvårdsreform i samband med förra valet. Då var det inte frågan om något valfläsk, eller hur? Det här är nog inte mera valfläsk än socialdemokraternas tandvårdsreform som är ofinansierad. Det här är ett problem som existerar. Ja, så är det!

Har samhället inte ansvar för dem som flyttar hit för att ge undervisning? Det är märkligt. Det är nytt för mig åtminstone. Nog har jag trott att kommunerna har någon sorts ansvar att ge undervisning till alla som flyttar hit. Det är sedan en annan sak om de väljer att ha en egen undervisning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Som avslutning till det föregående replikskiftet kan jag hälsa till ltl Brage Eklund att det är i alla fall 3 000 personer som har tagit del av tandvårdsreformen. Vi fortsätter jobba med tandvårdsreformen och vi kastar inte bara ut något ogenomtänkt.

Nu till tilläggsbudgeten som utskottet har behandlat. Det är en städarbudget med några få ärenden.

 Jag kommer att prata om arbetslösheten. Orsaken till att jag vill hålla ett anförande är att utskottet skriver: ”Utskottet konstaterar att det faktum att räntorna ännu förväntas hållas på låg nivå och att många byggprojekt kommer att genomföras under den kommande tiden till viss del kan stävja trenden och förbättra sysselsättningsläget. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att ha fortsatt beredskap att vidta nya sysselsättningsfrämjande åtgärder. Särskilt ungdomsarbetslösheten bör övervakas och på allt sätt stävjas.”

Det som har hänt under 2014 är att ungdomsarbetslösheten har gått ner. I ÅSUB:s rapport om arbetslöshetssituationen för december 2014 så skriver man i första stycket att arbetslöshetsgraden för ungdomar under 25 år var 7,6 procent, i december i fjol var arbetslösheten 8,6 procent. Här har det satts in åtgärder.

Det som oroar mig däremot är när man läser vidare i den rapporten. Under år 2014 ökade arbetslösheten mest bland kvinnor. Man borde kanske också börja se på matchningsanalys. Vilka åtgärder krävs för att få våra arbetslösa ut i arbete? Många brukar säga att det ska vara ett riktigt arbete. Hur kan man stimulera så att det skapas arbetsplatser för de arbetslösa?

Jag är väl en av dem som har stått här mest och pratat om ungdomsarbetslöshet. Nu när vi börjar se facit och ungdomsarbetslösheten börjar sjunka då måste vi våga se nytt. Även jag kan hitta ett nytt spår. Nu behöver vi titta på kvinnorna. Hur kan vi skapa flera arbetsplatser för kvinnor? Jag känner att vi behöver titta på detta med nya ögon.

När jag tittade på sysselsättningsåtgärderna i samband med att jag läste om arbetslöshetssituationen under 2014 så reagerade jag på en sak. Arbetslösheten har ju stigit under 2014, men sysselsättningsåtgärderna för de arbetslösa har minskat. Jag tänker inte säga till minister Karlström om bättring. Resurserna finns. Nu gäller det för AMS att hitta matchningar. Jag skickar en hälsning till nya chefen för AMS; det behövs kanske mera progressivt arbete så att man hittar de här matchningarna och jobbar mera för dem. Desto fortare vi får ut människor i sysselsättning så desto bättre. Det som man reagerar på när man läser ÅSUB:s rapport är att långtidsarbetslösheten stiger.

Jag vill ändå säga att jag har stort förtroende för landskapsregeringen och dess politik, framförallt när vi fick budgeten. Vi pratade om åtgärder i arbetsmarknadspolitiken som ska komma under 2015. I budgeten står: ”ungdomars möjligheter att komma in på arbetsmarknaden förbättras och beredskapen att snabba utbildningsplatser i enlighet med arbetsmarknadens behov sätts in”. Jag tror också att vuxenutbildningen är jätteviktig eftersom flera vuxna och kvinnor blir arbetslösa. Hur kan vi skapa flera arbetsplatser och var finns det behov? Det behövs fler utbildningsplatser som sedan kan ge behörighet. Vi har idag märkt att det är ytterst svårt att få ett arbete om man inte har rätt sorts utbildning. Det är också många som passar på att byta arbetsplatser. Idag krävs det utbildning när man söker ett arbete.

Med dagens digitala system så borde vi kunna utveckla metoder för att kunna få flera ut i sysselsättning snabbare på ett eller annat vis.

De här lagstiftningsåtgärderna för arbetsmarknadspolitiken är otroligt viktiga. Det kommer att hjälpa till att fortsätta med jobbet kring sysselsättningsåtgärder.

Nu bör man se på hur man kan utveckla sysselsättningsåtgärderna. Politiken finns. Det är viktigt att man också för en dialog med näringslivet. Hur kan näringslivet komma till mötes genom att dels skapa fler sysselsättningsplatser men också fler arbetsplatser? Vilka insatser behövs? Jag vet att vi har en näringsminister som t.o.m. på Facebook brukar bjuda in till luncher. Jag är övertygad om att den dialogen finns. Minister Karlström sköter dialogen bra och han diskuterar även med företag. Det gäller för AMS att hänga med på spåret då tror jag att det blir bra.

Som vicelantrådet Nordlund sade så har det skett ett trendbrott. Den offentliga sektorn minskar, när det gäller antalet arbetsplatser, till förmån för det privata näringslivet. Därför blir jag lite förundrad när jag hör ltl Brage Eklund stå här och säga att man inom landskapet bara har arbetsplatser men man har inte arbete åt dem. Det är väl nu om någonsin som det har skett förändringar. Det är svårt att se sådant som man inte vill se. Man springer fortfarande i sin tunnel och man är rädd för förändringar. Tack så mycket.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Man kan konstatera att ungdomsarbetslösheten är en procentenhet lägre nu än vad den var för ett år sedan. Det är också ett resultat av de idoga satsningar som den här landskapsregeringen har gjort på det här området. Vi har gjort åtskilligt av satsningar för att se till att man inte hamnar utanför i början av sin yrkeskarriär. Vi klarar inte av alla men vi har åtminstone hitta vägar framåt.

Inkommande onsdag har näringsministern kallat till ett möte med samtliga berörda på arbetsmarknadssidan för att diskutera nuvarande arbetsmarknadsläget. Man ska titta på hur det ser ut, vilka behoven är samt ytterligare titta på åtgärder som kan behövas.

Orsaken till att jag begärde ordet handlar om två andra frågor. Den första är de ersättande skolorna. Jag vill vara tydlig med att i dagsläget finns det ett regelverk som säger hur vi ska behandla ersättande skolor. Det är ett regelverk som inte är direkt uppmuntrande till ersättande skolor, vilket vi kan konstatera eftersom vi har väldigt få, men det finns ett system. Själva systemet som sådant är egentligen inte heller oklart. Det säger väldigt tydligt att den elev som går i en ersättande skola har rätt att ta med sig den landskapsandels från kommun där eleven är bosatt. Det medför att rättigheten att ta med sig pengar till en ersättande skola, den varierar från var man råkar vara bosatt. Det här är inte tillfredsställande. Det här leder till att vi får ett bekymmer.

Varje kommun styr över sitt grundskoleväsende och varje kommun har möjlighet att antingen erbjuda valfrihet i så stor utsträckning som möjligt eller inte göra det. Varje kommun har möjlighet att säga att man tecknar ett avtal med en ersättande skola och betalar exakt det som begärs.

Man ska komma ihåg att varje elev som går i en ersättande skola har en överenskommelse med respektive kommun. Att man sedan inte har kunnat komma överens om prislappen är en annan sak. Det bör ju också då den ersättande skolan, i det här fallet styrelsen för Waldorfföreningen, vara medvetna om. De vet ju vilket besked de har fått från respektive kommun.

När det sedan gäller vad landskapsregeringen har kommunicerat ut så i det här fallet så har vi sagt att det behövs en översyn. Vi har sagt att översynen kommer att göras i samband med översynen av landskapsandelssystemet som också utlovades i regeringsprogrammet, vilken nu håller på att göras. Vi hade inte kunnat hitta de här lösningarna för det här fallet tidigare. Det har vi också kommunicerat ut väldigt klart och tydligt till föreningen.

När man bedriver en verksamhet på det här sättet så hoppas man på att lösningarna ska komma. Man hoppas på att man ska hitta lösningar med kommunen och man hoppas också på att man ska hitta lösningar med andra parter.

Såsom lagstiftningen är formulerad nu, och som är omfattad av samtliga partier som sitter i det här lagtinget just nu, så utgår man ifrån att det också måste finnas en annan finansieringskälla än enbart det som kommer från det offentliga. Det kan vara en arbetsinsats, men det kan lika väl vara frågan om att man måste betala en terminsavgift. Det kan naturligtvis kännas besvärligt för den förening som ska driva in avgifterna. Det kan också vara på det sättet att man inte får med sig alla. Det här måste vi titta vidare på. Att kortsiktigt hitta lösningar på det här är inte lätt när det egentligen är en fråga om hur mycket landskapsregeringen ekonomiskt ska ta på sig när det gäller ersättande skolor och hur mycket kostnader som kommunerna ska ta på sig. Det har inte gått att avgöra utan att man har sett helheten med landskapsandelssystemet. Att börja ändra på en sida av det hela utan att se på helheten, det kan få följder som inte blir riktigt bra.

Hemundervisningen finns inte nämnd i budgeten men jag kommenterar den eftersom den lyftes upp av ltl Brage Eklund.

Landskapsregeringen har gjort en utvärdering av nuvarande system och hur det fungerar eftersom vi under de senaste åren har fått en dramatisk ökning. Vi har ett tjugotal elever idag mot ett tiotal tidigare som nu får sin undervisning hemma.

Vi har haft en högskolepraktikant att titta på hur familjerna upplever det och hur kommunerna upplever det. Hur har kommunerna tagit till sig det ansvar de har? Kommunerna har också i det här sammanhanget ett ansvar för dem som undervisas hemma. Man ska följa upp att det som finns stipulerat i läroplikten också följs vid hemundervisning.

Den 9 februari kommer jag att få en redovisning för vad man har kommit fram till. Redovisningen som helhet kommer att tas vidare till landskapsregeringen. Utgående ifrån detta drar vi konsekvenserna på vad som behöver göras.

Det har efterlysts tydlighet från landskapsregeringens sida. Jag måste väl återigen säga det som jag har sagt från talarstolen säkert tre gånger, men jag säger det igen; för mig är utgångspunkten att vi inte ska förändra systemet från läroplikt till skolplikt. Jag tror nämligen att det går att hitta lösningar där vi kan fortsätta systemet med valfrihet som finns här. Detta har jag sagt från den stunden när vi presenterade regeringsprogrammet och de gånger det har varit upp till diskussion här senare. Men eftersom man inte har uppfattat det så återupprepar jag det för att vara tydlig i det här sammanhanget.

För mig och för mitt parti är valfrihet viktigt. Jag tycker att vi har ett utbildningssystem idag som erbjuder den här valfriheten. Vi har möjligheten att skapa ersättande skolor. Vi har möjligheter för familjer att välja ett undervisningssystem där man undervisar barnen hemma. Vi försöker från samhällets sida att vara med och stötta det så långt som det är möjligt. Varje gång man har en valfrihet så kommer det också att krävas en insats från en själv. Det är storleken på insatsen som man ständigt måste fundera kring och se om det finns anledning att förändra det utgående ifrån hur tiderna har förändrats. Det är precis just det vi gör i de här två bitarna.

Att påstå att landskapsregeringen inte skulle ha tagit tag i de här sakerna, det är rena rama nonsens. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! För det första när det gäller en ersättande skolor, privata skolor så är det precis på samma vis som när det gäller barnomsorg. Vi har den kommunstruktur vi har. Vi vet att kommunerna har fullt upp att få sin egen barnomsorg och sina egna skolor att fungera. Nyckeln ligger väl kanske i landskapsandelssystemet. Det kanske inte heller är helt rimligt att summan skiljer sig så otroligt olika åt. Vilken tidsplan gäller med landskapsandelssystemet? Kommer vi i mål med ett nytt landskapsandelssystem under den här mandatperioden?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! En parlamentarisk grupp borde vara tillsatt av vicelantrådet Nordlund. Arbetet ska pågå under våren för att det ska finnas ett underlag. Jag har kommunicerat till föreningen att tidigast läsåret 2016-2017 kan man ha hittat en långsiktig lösning på det här. Jag har också kommunicerat den informationen att om man vill hitta mellan lösning på detta så ska man ta upp diskussioner med respektive kommuner för att hitta sätt om övervintring och att hitta lösningar som kan vara medellånga.

Landskapsregeringen har gått in och tagit sitt ansvar i det här sammanhanget. Vi ser till att de 16 barn och ungdomar som nu finns i systemet inte ska försättas i en situation där man måste lämna skolan mitt i en termin. Men vi får inte glömma att grundskolan är kommunernas ansvar och i det här fallet har föreningen som bedriver den här verksamheten ett ansvar. Jag ser att tidigast 2016-2017 kan vi ha en lösning som är mera långsiktig när det gäller de här frågorna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Mig veterligen har inte den parlamentariska gruppen tillsatts. Det har pratats om det men jag känner inte till att gruppen faktiskt formellt skulle ha blivit tillsatt.

När det gäller hemundervisningen så tackar jag för det beskedet. Landskapsregeringen tänker inte förändra läroplikten till skolplikt. Det betyder att samhället, både landskapet och kommunerna, har ett ansvar enligt barnkonventionen. Samhället har ett ansvar att också se till de här barnens behov. Det måste vi göra på ett så smidigt sätt som möjligt så att det blir likabehandling i kommunerna och där har landskapet det övergripande ansvaret.

Jag ser också fram emot den här rapporten som kommer den 9 februari. Det ska bli mycket intressant.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Utgående från skrivningarna i regeringsprogrammet om hemundervisning så har vi förverkligat det genom att göra just det här. Man ska se var det finns eventuella brister, var det finns eventuella styrkor och hur kan vi göra det på ett sådant sätt så att vi kan utveckla systemet på bästa möjliga sätt.

När det gäller ersättande skolor så vill jag ännu en gång poängtera att det finns flera parter som kan vara med och se till att det blir ett löpande system. Vi har våra kommuner, vi har föreningen och vi har landskapsregeringen. Landskapsregeringen har nu stigit fram och gjort sin del i det här sammanhanget.

Jag vill också poängtera att lagstiftningen inom det här området inte är ny. När man tar likheten i förhållande till barnomsorgslagstiftningen så finns det i barnomsorgslagstiftningen ett annorlunda system. Där ålägger man kommunerna att betala 90 procent av de kostnaderna man har själv.

Som ltl Sjögren kanske märkte så var det ett av de alternativ som jag också lyfte fram här och som jag vill belysa ytterligare också i det här sammanhanget. Antingen tar man över det via landskapsandelssystemet eller så gör man som i barnomsorgslagstiftningen, det är dessa två bitar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Man kunde nästan tro att det är remissdebatt, men vi har redan utskottets betänkande så det kan finnas säsongsorsaker till det.

Jag tycker att utskottet mycket förtjänstfullt har lyft fram några saker som jag vill kommentera.

När det gäller arbetslöshet så alla som är arbetsföra och arbetsvilliga så är det en personlig katastrof att hamna i arbetslöshet och det är aldrig någonting man har räknat med.

I kombination med att folk nuförtiden har väldigt lite sparat så är det en svårighet för många att klara sig när man lever ”ur hand i mun”. Häromdagen var det en artikel i Svenska Dagbladet om hur det står till i Sverige med den saken och det hänvisades till statsrådet Wibble på 90-talet som sade att man borde ha en årslön sparat på banken. Ekonomer sade att man borde ha ungefär tre månaders lön för att klar av tillfällig arbetslöshet om man hamnar utanför arbetsmarknaden och måste byta jobb. Om man inte har tre månaders lön på banken så kan det bli en väldig omställning i livet om man blir arbetslös.

Ser man det ur ett företagarperspektiv så ter sig arbetslösheten på ett annat vis. För det första så måste man ha klart för sig att vi har valt att ha arbetslöshet med alla de regelverk och kostnader som vi har påfört en företagare när det gäller att anställa en person. Om vi skulle ta bort regelverken så är det klart att flera skulle få arbete, men då skulle rättigheterna och lönenivåerna på arbetsmarknaden blir helt andra, så ingen kan tänka sig att gå tillbaka till detta.

Det är en risktagning att anställa och det är väldigt få som kan anställa om man inte är säker på att det lönar sig och betalar sig. En företagare betalar för en anställd 1/3 in på kontot varje månad och 2/3 betalar företagaren någon annanstans, det gäller bl.a. skatter och pensioner. Skatter får man förvisso tillbaka sedan när man går i pension. Om man tänker att vi kunde ha avvikande arbetsmarknadslagstiftning för småföretag, t.ex. för den första som blir anställd eller de tre första så skulle det finnas mycket arbete. Tyvärr gav vi bort den behörigheten i en självstyrelselagsrevision. Jag hoppas att vi kan ta tillbaka den och anpassa regelverket för det småskaliga åländska näringslivet.

Den politiskt korrekta arbetslöshetsprocenten är noll, ingen arbetslöshet. Vi vet att det finns många olika orsaker till att det finns en viss arbetslöshet. Beroende på samhällets uppbyggnad pratar nationalekonomer om att en normal arbetslöshet är 4-5 procent. Vi ligger fortfarande under där skalan borde börja.

Om man ställer upp de här arbetslösa människorna på rad så finns det olika orsaker till arbetslöshet. Det kan vara naturlig omsättning mellan arbetsplatser. Man kan själv ha valt att vara utan arbete. Det kan vara en studerande som inte har fått arbete. Man ska hela tiden ha den här bilden med sig. Ur ett företagarperspektiv så kan det vara för låg arbetslöshet, man får inte tag i folk, man vill expandera och det finns inte folk att anställa. Personalen flyttar runt väldigt mycket, det blir en stor omsättning och det är jobbigt för företagarna för man kanske inte är så lojal som annars om det är lite sämre tider. Lyssnar man på företagare så finns till en annan bild av arbetslösheten.

En företagare skrev i mitt sociala medieflöde att det finns hur mycket arbete som helst men om man sedan får någon lön för det är inte alltid säkert. På det viset ser företagarna ofta det. När det blir sämre tider så jobbar de ännu mera och sänker sina löner. Ibland får man t.o.m. betala av sina besparingar för att hålla företaget i liv.

Om man tar på sig företagarglasögonen så har vi det är nog väldigt bra ställt på Åland.

Det är viktigast att se på de utsatta arbetslösa, särskilt i de båda åldersändorna; de yngsta och de äldsta på arbetsmarknaden som behöver speciella åtgärder. Matchningsproblematiken är alltid viktig för ett ö-samhälle som Åland.

När det gäller grundskoleväsendet och diskussionen om ersättande skolor så har jag en tydlig åsikt att detta borde man uppmuntra, åtminstone möjliggöra i större utsträckning för att det ska kunna finnas som en säkerhetsventil av olika orsaker. Jag tycker att den kommunala skolan på Åland är fantastiskt fin, den är ju erkänt världsbäst enligt de undersökningar som har gjorts.

Det finns också skolor som inte fungerar så bra och det finns elever som inte trivs så bra i våra skolor. Eftersom skolan måste vara väldigt bred så har den svårt att ta hänsyn till individer som skulle behöva ha mer specialiserad undervisning. Man tänker kanske först på dem som har det svårt och har särskilda behov. Det finns också de som har det alltför lätt i skolan, åren de går i skolan är mer eller mindre bortkastade. Ungefär 2 procent av årskullen består av högpresterande elever. Mellan fem och tio elever per år borde gå i en specialskola som man har på många ställen i världen för att ta vara på de skarpaste hjärnorna. Det kunde till exempel göras i en ersättande skola. Det är en grupp som jag tycker att är förfördelad i den kommunala skolan idag.

Man borde ha samma princip som när det gäller enskilda dagis. Det skulle vara en subjektiv rättighet att gå i en ersättande skola och kommunen skulle vara skyldig att betala till exempel 90 procent av vad det annars kostar för kommunen.

Jag vill i det här sammanhanget ta Mariehamn i försvar som har fått mycket ovett i den här debatten. Mariehamns finansiering av grundskolorna består till större delen av skatteintäkter och inte så mycket av landskapsandelar jämfört med andra kommuner. Det har framställts som att Mariehamn är ogin mot Waldorfskolan. Så är det inte utan man följer samma princip som alla andra, men det blir mindre pengar per elev. Det här skulle lösas om man i grundskolelagen skulle sätta in att man är skyldig att betala 90 procent av vad det kostar att ha en elev i kommunens övriga skolor. Jag vill understöda ministerns anförande till den delen. Det är viktigt med valfrihet i skolväsendet. Om föräldrarna har så starkt engagemang så ska man kunna fortsätta gå i en ersättande skola.

Till sist när det gäller minneslunden på Prästö så hör jag till de lagtingsledamöter som i historieböckerna kommer att räknas upp i förteckningen över initiativtagare. Jag tycker att det är bra att minneslunden förverkligas. Det här har hållit på länge. Min motion handlade om möjligheten att komma dit och få en väg fram till området.

Det här är en utav fredens kanske viktigaste platser, där världsreligionerna ligger begravda sida vid sidan. Det är en fantastisk plats att visa upp för besökare. När det gäller kombinationen med Bomarsund och dess vikt så är det här en jätteviktig och fin plats där många kan minnas sina förfäder och besöka sina släktingar.

Fast det låter hemskt så finns det möjligheter att slå mynt av detta, visa upp den här platsen för turistbranschen och profilera fredens öar med sådana här konkreta exempel. Det understöder jag å det varmaste. Tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Jag tänkte hålla ett huvudanförande själv men efter att ltl Sundman höll det här anförandet så behöver jag inte det, för han sade egentligen precis det jag ville ha sagt. Det var ett väldigt nyanserat anförande.

Forskningen visar att småföretagare jobbar ungefär 14 månader per år. Det ska man också tänka på när man pratar om arbetsmarknaden på Åland.

För att en arbetsmarknad ska fungera så behöver det finnas en viss del arbetslösa och det behöver också finnas lediga arbetsplatser. Nationalekonomer räknar att 4 procent är en optimal procentnivå för arbetslösheten, även om vi vill ha full sysselsättning och jobbar utgående från det. Men för att arbetsmarknaden ska fungera optimalt så behöver det också finnas en viss rörlighet i systemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Förklaringen till Finlands och Ålands goda resultat i PISA, och det som de övriga länder tittar på, är just att vi har en jämlik skola. Vi har en mycket hög lägsta nivå och vi blandar elever. Jag tror inte, som ltl Sundman, på att ha någon form av specialskolor för dem som har vissa begåvningar. Det ges faktiskt redan idag utrymme i både lagstiftning och läroplan att individualisera undervisningen. Det är väl kanske dit vi borde komma och ha fortbildning för lärare så att de ska kunna ta hand om de här eleverna också och att de eleverna inte ha egna skolor.

Jag tar på mig Mariehamnshatten nu, när det gäller landskapsandelarna så är det orättfärdigt vad staden får lite landskapsandelar för sina skolor.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag nämnde de högpresterande eleverna främst som exempel på ett eventuellt behov när det gäller ersättande skolor. Visst är det bäst om man inom de kommunala skolorna kan ta till vara de här intressena. Det är sådana behov som en potentiell konkurrenssituation kan locka fram så att man ytterligare utvecklas.

I den svenska skolan har man sett att fördelarna med friskolor är just att det vitaliserar och skapar en konkurrenssituation. Sedan är det inte heller bra om det suger ut alla de högpresterande och någorlunda presterande eleverna och bara de lågpresterande blir kvar. Mixen som man har i den kommunala skolan är förstås viktig. Det tenderar att bli så att man hjälper dem som har det svårt, och de som har det lätt får klara sig själva. Så har det varit och så är det fortfarande. Ska det vara så eller borde vi ta tillvara de allra skarpaste hjärnorna och se till att de får utmanande undervisningen i god tid i grundskolan?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är knepigt med privata skolor. Jag har själv grunnat mycket på privatisering inom välfärden. En sak som är helt klar är att grundskolan är myndighetsutövning och det är inte helt lätt att privatisera. Vi kan konstatera att det finns jättebra skolor i Sverige men samtidigt konstaterar vi att det har blivit betygsinflation. De kommunala skolorna dräneras, det blir olika nivåer på skolorna och det är inte bra. Det är direkt ödesdigert för hela samhället. Vi behöver fortsätta jobba på att få en jämlik skola och förfina och förbättra det vi har.

Ltl Danne Sundman, replik

Absolut, fru talman, jag håller med. De problem som man kan se framför sig med privata ersättande skolor så finns ju redan idag mellan kommunala skolor. Det finns betygsinflation i grundskolan mellan de olika skedena. Det finns en stor ojämlikhet när det gäller hur eleverna upplever det. Den här utmaningen kommer alltid att finnas oavsett om man behåller samhällets monopol på att driva skolor. Myndighetsutövningen kan man garantera med tydliga regelverk. De ersättande skolorna ska uppfylla läroplanens grunder men får ha nyanser, vilket man också har mellan grundskolorna. Jag ser inte det som ett problem. Det är alltid sunt med flera huvudmän och konkurrens på lika villkor mellan olika huvudmän. Samhällets monopol ska finnas där det verkligen behövs. Där det kan uppluckras så tycker jag att man ska prioritera valfrihet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, ltl Sundman för att han tog Mariehamn i försvar. Vi ser inte så ofta att ens Mariehamnare tar staden i försvar. Ännu mera extremt sällsynt är det att en ledamot från en annan kommun tar staden i försvar. Tack än en gång!

När det gäller själva sakfrågan kring förslaget om att man ska göra som i barnomsorgslagen där kommunerna åläggs att till 90 procent finansiera en plats, så det kan inte vara så att man med lag tvingar kommunen till det utan att diskutera finansieringen också. Ofta blir en ersättande skola just en allåländsk skola och då måste man ha med finansieringen i diskussionen. Jag antar att ltl Sundman också tänkte på finansieringen när han tog Mariehamn i försvar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man måste ha det klart för sig att om en ersättande skola har elever från flera kommuner så kan man inte belasta den kommun där skolan är belägen. Kostnaderna måste i så fall fördelas mellan elevernas hemorter, som exemplet är idag fast det haltar med hänvisning till landskapsandelssystemet. På det viset måste man också blanda in landskapsandelssystemet, så att det inte blir på det viset att det är attraktivt för t.ex. Geta men inte attraktivt för Mariehamn. Så får du inte vara, utan det ska jämnas ut på vederbörligt sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna i deras helhet, efter det föreläggs inkomsterna i deras helhet, därefter betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs utgifterna i deras helhet. Godkända.

Föreläggs inkomsterna i deras helhet. Godkända.

Föreläggs den första klämmen. Godkänd.

Föreläggs den andra klämmen. Godkänd.

Föreläggs den tredje klämmen. Godkänd.

Föreläggs motiveringen. Godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.