Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 2

    Andra behandling. 2

    1    Ny körkortslag

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10a/2014-2015)

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

    Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

    Andra behandling. 2

    2    Ändring av vattenlagen

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)

    Andra behandling. 3

    3    Godkännande av protokollet om beredskap för insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2014-2015)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)

    Andra behandling. 3

    4    Godkännande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2014-2015)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 9/2014-2015)

    Första behandling. 3

    5    Godkännande av ändringar av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändring

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2014-2015)

    Enda behandling. 4

    6    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU14/2014-2015)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)

    Föredras. 13

    7    Förslag till utbildningspolitiskt program för landskapet Åland

    Landskapsregeringens meddelande (M 2/2014-2015)

    Remiss. 13

    8    Godkännande av överenskommelsen om social trygghet med Folkrepubliken Kinas regering

    Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 10/2014-2015)

    Remiss. 14

    9    Servicesedlar inom socialvården

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)

    Remiss. 38

    10  Landskapets fastighetsverk

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)

    Remiss. 50

    11  Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)

    Bordläggning. 63

    12  Förnyat hemvårdsstöd

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2014-2015)

    För kännedom.. 63

    13  Kommunernas socialtjänst

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2014-2015)

    Plenum slutar 63

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

    Andra behandling

    1        Ny körkortslag

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10a/2014-2015)

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

    Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Först föreläggs förslaget till körkortslag för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om trafikskolor för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § polislagen för Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        Ändring av vattenlagen

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    3        Godkännande av protokollet om beredskap för insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2014-2015)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    4        Godkännande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2014-2015)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 9/2014-2015)

    Samma förfarande gäller för detta ärende.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    5        Godkännande av ändringar av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändring

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Christian Beijar

    Fru talman! Social och miljöutskott har behandlat det här ärendet och kommit med ett betänkande.

    Landskapsregeringen konstaterar i sitt yttrande att de föreslagna ändringarna i Kyotoprotokollet, den så kallade Dohaändringen, innebär att en andra åtagandeperiod, som omfattar perioden 2013-2020, fogas till Kyotoprotokollet. Nya åtaganden införs för de länder som deltar i den andra åtagandeperioden. Bland annat ska parternas sammanlagda antropogena utsläpp av de växthusgaser som finns utredas.

    Landskapsregeringen bedömer att konsekvenserna av en andra åtagandeperiod är desamma som för resten av Finland.

    Utskottet konstaterar bl.a. att genom Dohaändringen förbinder sig EU, dess medlemsstater och Island att begränsa sina genomsnittliga årliga utsläpp av växthusgaser under 2013-2020 till 80 procent av utsläppen under basåret. Detta åtagande grundar sig på de utsläppningsminskningsmål som man enades om i samband med EU:s klimat- och energipaket.

    Utskottet finner Dohaändringen till Kyotoprotokollet och avtalet med Island angelägna och tillstyrker att lagtinget ger det begärda bifallet.

    Med hänvisning till det ovananförda föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagarna träder i kraft i landskapet Åland till de delar Dohaändringen till Kyotoprotokollet och avtalet med Island faller inom landskapets behörighet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Enda behandling

    6        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU14/2014-2015)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Skulle verkligheten till alla delar anpassa sig till planer skulle vi inte behöva hantera tilläggsbudgetar överhuvudtaget. Då skulle det räcka med en årlig planering och sedan hålla sig till kartan och bortse från terrängen. Tack och lov är så inte fallet. Vi bygger samhälle och hanterar människor som har drömmar och idéer. Vi möter såväl möjligheter som utmaningar och ska då hantera dessa och göra så klokt som möjligt för hela Åland. Just den här tilläggsbudgeten andas framtidstro och en vilja att hitta vägar mot vår gemensamma framtid.

    Det är bra och det är nödvändigt. Som ni alla läst i den bifogade rapporten från Ålands statistik- och utredningsbyrå väntas tillväxten i år fortfarande vara svag om än bättre än i fjol. Finland befinner sig i en synnerligen svår ekonomisk sits och kraftiga nedskärningar är att vänta i statsfinanserna när regeringsförhandlingarna som pågår i Helsingfors har landat. När detta sker är det sannolikt att inbesparingarna också spiller över på Åland. Vad det betyder måste vi återkomma till.

    Jag kan vidare konstatera att likviditeten i landskapet fortsättningsvis är god och precis idag har finans- och näringsutskottet nåtts av beskedet att vi i slutet av detta år kommer att ha 43 miljoner euro i kassan, om inget oförutsett inträffar. Det är betryggande men inte tillräckligt för att luta oss tillbaka. Samhällets alla nivåer måste fortsättningsvis hålla mycket stark kontroll över kostnaderna och se till att befintliga resurser utnyttjas så mycket som möjligt.

    I arbetet med detta förslag till andra tilläggsbudget har vi från utskottets sida valt att huvudsakligen lyfta fram tre olika områden – två som andas optimism och möjligheter samt ett som förhoppningsvis ska göra hela Åland lite mer hållbart.

    Vi tillstyrker att sjöfartsutbildningen samordnas till Ålands sjöfartsakademi och aktivt marknadsförs i vår omvärld inom ramen för Högskolan på Åland. En stark högskola och en bra sjöfartsutbildning som dessutom hör till åländsk egen behörighet är en viktig del i våra framtida tillväxtmöjligheter. Här kan vi hitta inflyttning, arbetsplatser och en unik chans att locka studerande till Åland och visa vad vi kan erbjuda. Det har visat sig att många som kommer till Åland för att studera även stannar kvar och stärker vårt samhälle. Nu råkar jag själv vara lite av en sjöfartsnörd och tillbringade förra veckans torsdag tillsammans med branschen på Sjöfartens dag. Där framkom två saker väldigt tydligt. Det råder optimism i näringen och nya regler kan skapa intressanta möjligheter för Åland. Till exempel står rederier över hela världen inför ett massivt utbildningsbehov i form av de nya så kallade Manilla-reglerna. Detta kan rätt hanterat innebära massor av jobb för denna nya sjöfartsakademi och därmed viktiga arbetsplatser för hela Åland. Det gäller att ha strukturerna i skick för att detta ska lyckas.

    Den andra tydliga offensiven från landskapsregeringens sida är kanske ännu viktigare och helt säker mer övergripande. Det kan om allt går vägen stärka det åländska samhället och göra vårt landskap intressant för vår omvärld och därmed bidra till en hållbar tillväxt. Team Åland är en modig satsning som förhoppningsvis och rätt hanterad kan utgöra en grund för ett modernare näringsliv och projekt som annars kanske inte hade förverkligats. Från utskottets sida stöder vi varmt tanken på att Team Åland riktar sig mot hela Åland och en mängd olika områden. Mariehamns roll som centralort ska stärkas. Landsbygdens roll som upplevelsecentrum och gastronomisk kornbod ska marknadsföras. Skärgården ska ta hjälp av digitalisering för att berätta varför man är och borde vara ett oemotståndligt besöksmål. Storytellingen syns också i att en del av Team Åland handlar om stärkandet av satsningen ”Film på Åland”. Varumärket och bilden av vårt landskap behöver alla dessa delar, mycket uppmuntran och ständig marknadsnärvaro. Alla vet att den som inte syns, inte finns. När man som Åland är litet i en stor värld gäller det att vid sidan av att synas även höras. Utskottet hoppas Team Åland ska sätta fart på allt detta och önskar lycka till.

    Det tredje området vi tittat närmare på är förslaget om 200 000 euro i stöd för miljöinvesteringar. I klartext handlar det om att förädla och förbättra hanteringen av allt det bioavfall som skapas på Åland varje år. Det är stora mängder och det är inte problemfritt. Avfall är avfall även om det varit mat. Dessa föreslagna pengar ska användas till att förbättra dagens hantering hela samhället till fromma. Finans- och näringsutskottet valde att besöka den i dag största aktören på marknaden i Sund, Gunnarsby och sökte information om verksamheten och de utmaningar som måste hanteras. Vi har erfarit att verksamheten förvisso vuxit men också förbättrats efter hand. En deponi är inte enkel att placera på en ö som inte är så stor och det är viktigt att göra allt som är möjligt för att minimera olägenheterna för alla berörda.

    Talman! Om denna tilläggsbudget antas avser vi använda 369 278 000 euro för att driva vårt Åland. Allt kommer inte att förverkligas emedan vi alltid måste anpassa planerna efter verkligheten. Ändå är det viktigt att ha dessa visioner och ständigt omfamna framtiden. Bara genom att lyfta fram möjligheterna skapar vi förutsättningar.

    Mot den här bakgrunden är det ett enigt finans- och näringsutskott som står bakom detta betänkande och att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2015 samt att lagtinget beslutar att andra tillägget till budgeten för år 2015 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Några ord med tanke på den relativt livliga debatt som pågår i samhället om huruvida ekonomin är i balans eller inte. Det är helt som utskottsordförande sade. Vi har just fått siffror på den prognostiserade likviditeten i slutet på år 2015. Vi har just kunnat få ta del av bokslutet som sade att i slutet på förra året 2014 var likviditeten 58,3 miljoner euro. Då prognostiserade man en minskning av likviditeten på 15 miljoner euro.

    Bara som ett instick i diskussionen om huruvida vi har ekonomin i balans. Det säger sig självt att när vi snart ska ta tunga investeringar i kortrutt, eventuellt i färjor och broar och geriatrisk klinik så kommer vi sannolikt att tvingas gå till banken med det negativa kassaflödet som vi ser framför oss.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Nu gick det mig lite förbi på vilket vis detta hade att göra med den andra tilläggsbudgeten för år 2015 där vi faktiskt sagt ja till några satsningar mot framtiden. Vi har inte riktigt hanterat bokslutet, om det inte har skett när jag inte har varit närvarande. Jag förstod inte riktigt kopplingen där.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Utskottsordförande behöver inte göra sig dummare än vad han är genom att säga det här. Preliminära bokslutssiffror står i själva propositionen om tilläggsbudgeten. Utskottet har diskuterat och begärt in siffror på likviditeten och det är de som presenteras här idag av utskottsordförande. Prognosen för likviditeten i slutet av 2015 på 43 miljoner euro. Då är det rimligt att i samband med det jämföra med hur likviditeten såg ut ett år tidigare.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag tror alltjämt att det är klokt att hantera de olika sakerna på rätt plats. Bokslutet var inte något som vi diskuterade den här gången i detalj. Därför avstår jag att prata så mycket mera om det. Det kommer nya tillfällen att diskutera siffror där de hör hemma. Den här tilläggsbudgeten är uttryckligen riktad mot framtiden på många sätt, vilket jag tror att är bra att koncentrera sig på mellan varven.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Talmannen uppmanar alla att hålla sin sakliga och artiga gentemot varandra.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag reagerade på när utskottsordförande tog upp likviditeten och pratade om visionerna. Likviditeten har också att göra med hur väl vi har förverkliga våra planer. Jag tycker att det skulle ha varit klädsamt att även haft budgetförverkligande med när man pratar om likviditeten. Vi ser snart andra siffror också.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Jag försökte väva in det i sammanhanget för att själva skälet till att man har tilläggsbudgetar är att man ibland måste anpassa kartan efter verkligheten. Av det skälet var det viktigt att lyfta fram de satsningar som man nu gör, men också ge en liten glimt av en helhetsbild som finns. Om det var rätt bild tror jag ligger ganska mycket i betraktarens ögon. Väljer man att se dåtiden hellre än framtiden så är det naturligtvis ens eget val.

    I min presentation valde jag, lika som man i tilläggsbudgeten har koncentrerat sig på, att se framtiden.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Liberalerna har som grupp bifallit alla äskanden från landskapsregeringen gällande de framåtsyftande åtgärderna som föreslås; satsningen på det som kallas för Team Åland och alla delelement under det.

    Vi vet att det behövs tillväxt i samhället. Vi tycker att det finns positiva saker som nämns under det konceptet och vill bifaller det.

    Vi bifaller också de 200 000 euro som äskas om att skapa en utvecklad kompostering någonstans på Åland eftersom vårt näringsliv behöver en komposteringsanläggning av bioavfall.

    Vad gäller diskussionen om likviditet och bokslut så var det faktiskt utskottsordförande som valde att nämna likviditeten och prognosen på 43 miljoner euro i slutet av det här året. Utskottsordförande sade att det här är betryggande. Jag vet inte om orden föll exakt så men det var åtminstone andemeningen. Om man vill ge en komplett och korrekt bild åt lagtinget och befolkningen av vad som händer och sker så då kan det inte vara annat än rimligt att man säger hur likviditeten låg vid årsskiftet 2014-2015 som ett resultat av det bokslut som landskapsregeringen antagligen idag har antagit, åtminstone presenterat. Det är en förändring från 58,3 miljoner i likviditet till 43 miljoner enligt prognosen. Då genomför vi inte några särdeles stora investeringar.

    Vi har stora investeringar framför oss. Likviditeten kommer snabbt att naggas i kanten. Vid nästa mandatperiod står vi med all sannolikhet inför det som vi har sagt, vi kommer att behöva låna pengar för att kunna hantera det som vi ska göra.

    Jag tyckte att det var fullständigt skäligt att nämna den förändringen i likviditeten som nu håller på att ske i landskapsekonomin, med tanke på att utskottsordförande valde att lyfta upp denna fråga.

    Detta med bokslut står faktiskt i propositionen. Vi kommer att återkomma till bokslutsdiskussionen när ärendet kommer upp här om någon dag.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det verkar störa liberalerna något rysligt att den här regeringen har fått ordning på ekonomin och att vi har en ekonomi som i stort sett är i balans för tillfället. Skulle vi ha fortsatt i den utförsbacke som vi tog över när den liberale finansministern Mats Perämaa lämnade över så skulle vi för länge sedan ha varit på väg till banken och fått låna pengar. Vi har skött ekonomin på ett ansvarsfullt sätt. Vi har gjort förändringar, vi har sparat och vi prioriterar och vi håller an. Det medför att vi faktiskt har en likviditet som är någorlunda stabil på 50 miljoners nivå. Det kan gå lite upp och det kan gå lite ner, sådan är verkligheten. Jag för min del kommer att fortsätta att verka för att vi ska hålla oss borta från banken. Liberalerna verkar ha väldigt bråttom till banken.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det har vi inte alls. Vi vill berätta för alla hur siffrorna ser ut. Vi fick nu presenterat, via utskottsordförande, de siffror som ligger i prognosen för likviditeten. Det är en minskning på mellan 15 och 16 miljoner euro under det år vi lever i just nu där de åtgärder som vicelantrådet hänvisar till borde träda ikraft och borde ha en verkan på ekonomin. Utflödet är cirka 15 miljoner högre än inflödet. Vi har ingen brådska till banken. Vi kommer att kunna konstatera att så kommer att bli fallet, speciellt när vi ska genomföra de investeringar som vi ser framför oss att måste göras. Det finns en enighet om att vi ska se till att vårdåborna har en bro att ta sig fram på och satsningar i kortrutt osv.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är ingen tvekan om att ekonomin här Åland har varit utmanande och fortfarande är utmanande, det är vi alla vara öppna och ärliga med. Vi har gjort förändringar som har medfört att vi har stabiliserat likviditeten och ekonomin. Vi har till och med ett överskott i affärsbokföringens bokslut de två senaste åren. Denna goda trend vill jag bygga vidare på. Nu ser jag, tillsammans med den övriga regeringen, hur vi under nästa mandatperiod ska kunna hålla Åland skuldfritt. Väljarna har ett klart alternativ att välja på nu. Vill man gå till banken med liberalerna eller vill man fortsätta att föra en ansvarsfull politik med centern och andra i ledningen för landskapet?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi har som främsta mål att vi ska skapa tillväxt i det åländska igen så att det skapas fler arbetsplatser. Att inte gå till banken är ett bra delmål, men det allra bästa är att vi undviker det genom att vi skapar tillväxt i samhället. Vårt primära mål är att skapa tillväxt igen. Det torde stå alla klart att likviditeten parerats genom att göra rekordhöga inlyft från PAF till landskapets kassa. Det framgår med all tydlighet att så har skett, speciellt under 2014.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Perämaa valde sitt anförande att tala om likviditeten. Jag antar att ni i utskottet har diskuterat den utgående ifrån det som står det i landskapsregeringens framställning budgetförslag nr 4. Där står det så här: ”Likviditeten var god under år 2014 och sjönk med endast ca 3,5 miljoner euro. I bokslutet överförs till år 2015 reserverade anslag om ca 114 miljoner euro samt inkomstrester om ca 43,9 miljoner euro.” Det här skapar i och för sig inte en ekonomisk likviditet, men det ger förutsättningar för att hålla en mycket hög likviditet. Har utskottsbehandlingen resulterat i någon annan bedömning än den som landskapsregeringen framför här i sin text?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Man kan inte säga att utskottet har gjort en bedömning Utskottet beställde en prognos till slutet av året på likviditeten med anledning av att vi diskuterade tilläggsbudgeten som påverkar i viss mån i varje fall, både utgifter och inkomster. Från finansavdelningen har vi fått en dagsfärsk prognos som vi tyvärr dessvärre fick först idag. Det är en prognos på hur vår likviditet ser ut i slutet på detta år. Det är enbart den prognosen som vicelantrådets avdelning har tagit fram och det är utifrån den prognosen vi diskuterar. Jag är säker på att utskottsordförande för sitt resonemang precis utifrån detta.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! I alla ekonomiska sammanhang och särskilt i affärslivet är likviditetsbudgeter för årets alla 12 månader mycket väsentliga, även i offentlig sektor är det på det sättet. Men att här i plenisalen, utan att vi övriga ledamöter har fått något underlag för den diskussion som förs, hänvisa till sådana handlingar är inte rimligt för oss andra. Utskottet bör ha respekt för resten av lagtinget och se till att vi får det materialet före man startar en öppen diskussion om sådana siffror i plenum.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Då utgår jag ifrån att vicetalmannen går upp i talarstolen och ifrågasätter utskottsordförandes handlande. Det var utskottsordförande som valde att lyfta upp den siffran vi fick idag. Tyvärr fick vi inte fram den siffran tills vi behövde fatta beslut om betänkandet av tilläggsbudgeten. Betänkandet klubbades utan att vi fick siffran. Nu har vi fått siffran och den kommer från vicelantrådets avdelning, av de personer som är satta att göra de här bedömningarna. Vi har fått en siffra men vi har inte politiskt diskuterat och analyserat siffran i sig.

    Likaväl som bokslutssiffran från de personer som är satta att hantera den så är det här en motsvarande siffra som prognos för det här året satta av de personer som sköter om administrationen i huset.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag tänkte bara beröra en sak; anslaget på 200 000 euro för hanteringen av bioavfall.

    Som utskottsordförande sade så har vi varit och tittat på en sådan kompostanläggning och tagit del av hur verksamheten fungerar. Det såg ganska bra ut enligt min bedömning visuellt åtminstone. Jag har inte några större klagomål.

    Vi vet också att anläggningen har ett bekymmer. Det saknas tillstånd och grannarna är väldigt besvikna på hela verksamheten. Därför skriver vi vår åsikt om detta. Innan man beviljar medel så ska man se till att grannar och omkringliggande inte ska lida av verksamheten.

    Ordförande i utskottet nämnde att det är viktigt att vi på Åland har en anläggning som kan hantera bioavfall från industrier och verksamheter som måste ha en mottagningsanläggning för att få sin verksamhet att fungera. 

    Enligt dagens tidning tycks det vara så lyckligt att det till och med finns ytterligare ett intresse av 200 000 euro. Det är bra att det är fler som är intresserade av att driva en sådan här verksamhet. Då finns det en möjlighet till konkurrens kanske även prismässigt. Jag kan inte bedöma om priserna är rätt eller fel idag för jag har inte inblick i det.

    Jag ville bara lyfta den här frågan. Detta står inte i vårt betänkande. När man hanterar avfall så får det inte skapas olägenheter för dem för dem som har mark som gränsar intill så att de får en värdeminskning på sina tillgångar. Det är myndigheternas sak att se till att anläggningarna sköter sig, att övervakningen och uppföljningen sköts och att pengar som har beviljats går till rätt saker så att det verkligen blir en förbättring. Det var endast detta som jag ville lyfta upp. Tack, fru talman.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Utskottet har haft höranden. Vi har valt från utskottets sida att bekanta oss med en av de anläggningar som är möjliga för mottagande av dessa pengar. Det står ingenstans i texten att det är en specifik mottagare. Jag vill vara tydlig med att åtminstone tolkar jag utskottets skrivningar när det gäller att ta hänsyn till miljön och till grannar att det gäller samtliga företag som sysslar med avfallshantering på Åland, om det sedan är i kommunal eller privat ägo spelar ingen roll. Samtliga ska bete sig på ett korrekt sätt i den här frågan.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Nordberg och jag är helt överens om det. Inte är det något utpekande av ett visst företag nu. Jag ville bara säga att det har förekommit klagomål och man måste beakta sådana som har markområden runtom, oberoende av var anläggningen är placerad och vem som driver den. Det är sådana saker som man måste ta hänsyn till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att den här diskussionen idag och eftersmaken av den inte handlar om likviditeten, bokslutet eller helheten av ekonomin. Vi ska prata om ekonomin nästa vecka och då kommer alla att ha underlag, siffror och bra material att utgå ifrån. Då får vi också en värdefull och god diskussion.

    I det här sammanhanget är det värt att nämna att arbetet med Team Åland har inletts. Det är ett projekt uppstod ur det faktum att redan för några år sedan när statsminister Katainen var här så bjöd han in Åland att bli delaktig i den stora satsningen på Team Finland som inleddes på rikssidan. Syftet var att öka konkurrenskraften inom finländskt näringsliv i större grad och visa upp finländska produkter och finländska företag internationellt.

    Åland fick en utsträckt hand att delta i det här arbetet med Team Finland och vi har vidareförmedlat kontakterna till vårt näringsliv. Vissa åtgärder och insatser har gjorts.

    Tilläggsbudgeten och Team Åland är ett sätt för Åland att verkligen vara med och knuffa igång viktiga näringslivsprojekt som kan innebära flera arbetsplatser och leda till ökad sysselsättning i landskapet. Det skapar möjligheter för Åland att växa och människor flyttar hit och verkar i vårt samhälle.

    Igår hade landskapsregeringen möjlighet att delta i regeringsförhandlingarna i riket med blivande statsminister Sipilä. Vi uttryckte vår önskan att vara med och fortsätta arbeta inom ramen för Team Finland. Jag berättade också att Åland nu har ett Team Åland projekt. Det betyder att den här samverkan oss emellan kan fortgå. Det här är ett sätt att visa att Åland vill vara en konstruktiv part som vill vara med och bidra en framgångsrik ekonomisk utveckling i landet som helhet. Därför att vi vet att det förstås påverkar klumpsumman och de resurser som tillkommer oss på Åland.

    Vi har även en tilläggsbudget som nu också ligger på lagtingets bord där vi ökar medlen inom fiskerifonden för att få igång viktiga projekt som annars inte skulle blivit av om inte samhället hade varit med och hjälpt till och gett en positiv knuff mot framtiden. Det här är verkligen framtidssatsningar. Det vi sår idag får vi förhoppningsvis skörda imorgon. Jag hoppas att det är i den andan som vi tar tilläggsbudgeten och känner att vi nu är med och bidrar till en fortsatt god utveckling inom näringslivet. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Vi har bifallit de satsningar för tillväxt som finns i tilläggsbudgeten. Det uppfattar vi att vi har gjort under hela mandatperioden. Vi har t.o.m. någon gång försökt ligga på lite så att det ska komma tillväxtsatsningar lite fortare, men det behöver vi inte orda om.

    Bara för att det inte ska bli oklart på något vis så upprepar jag det jag sade. Vi bifaller också satsningar på Team Åland.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är mycket bra. Trots att det är PAF-medel så är jag glad att också liberalerna är med och stöder. Det betyder att vi med PAF-resurser kan göra positiva åtgärder.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Diskussionen leder alltid vidare. Vi har haft våra synpunkter angående PAF-medel. Vi har ju äskat om att man skulle bilda en tillväxt- och hållbarhetsfond av PAF-medel, gärna i lag. Nu gör man det på det här viset via budgeten endast, men man följer förstås principer när man delar ut pengar. Det här stöder vårt mål om våra resonemang om PAF-medel.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Det låter bra. Låt oss gå vidare på den stigen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Jag vill berömma landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet som har tagit en väldigt positiv inställning till satsningen på Team Åland.

    Vi måste bedriva en aktiv politik också när det gäller centrumutveckling i staden och det här är ett steg i rätt riktning som är väldigt positivt. Man går in för satsningar att stärka Mariehamns roll som Ålands metropol och huvudort genom centrumutveckling. Vi avsätter också pengar för det. Det är mycket positivt.

    Jag hoppas att landskapsregeringen är väldigt öppen för de satsningar som aktörerna är beredda att gå in för. Huvudidén är att det är aktörerna som talar om vilka satsningarna är. Har vi inte ett livskraftigt centrum så blir det nog i längden väldigt svårt att argumentera för fördelarna att bo och leva på Åland. Därför är det också oerhört viktigt att vi alla ingjuter mod i centrum och skapar framtidstro igen. Det är endast genom samarbete mellan alla aktörer som man kan lyckas med det här.

    När vi har tittat på detta i olika sammanhang så har vi sett att de mest framgångsrika stadskärnorna och de centrum som har lyckats bra är där man har lyckats få alla aktörer att dra åt samma håll. I staden har vi lyckats få ihop en organisation med fastighetsägare, handlare och staden och även landskapsregeringen har en representant. Genom den här skrivningen är landskapsregeringen med som en fullvärdig spelare, vilket jag ser som mycket positivt. Tack för det.

    Eftersom alla drar nytta av det här på Åland så är det viktigt att man är med och satsar pengar och energi i centrumutvecklingen. Tack för det. Det här är en outnyttjad potential som jag tror att kan bära frukt och ge någonting gott framåt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag tänkte bara säga till ltl Petri Carlsson att det är hedervärt att blicka framåt, det är någonting som vi alltid behöver göra och ta vara på de saker som faktiskt kan skapa möjligheter, både när det gäller befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. Jag tror innerligt på att man vinner mera på att blicka framåt än bakåt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet verksamhet, därefter avsnitten överföringar, skattefinansiering, finansiella poster, resultaträkningsposter samt slutligen investeringar, lån och övriga finansinvesteringarbetet.

    Avsnitten jämte detaljmotiveringar föreläggs i deras helhet.

    Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs avsnittet Verksamhet. Godkänt.

    Föreläggs avsnittet Överföringar. Godkänt.

    Föreläggs avsnittet skattefinansiering, finansiella poster och resultaträkningsposter. Godkänt.

    Föreläggs avsnittet investeringar, lån och övriga finansinvesteringar. Godkänt.

    Föreläggs betänkandets första kläm. Godkänd.

    Föreläggs den andra klämmen. Godkänd.

    Föreläggs betänkandets allmänna motivering. Godkänd.

    Finans- och näringsutskottets betänkande är därmed godkänt och ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    7        Förslag till utbildningspolitiskt program för landskapet Åland

    Landskapsregeringens meddelande (M 2/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid nästa plenum.

    Remiss

    8        Godkännande av överenskommelsen om social trygghet med Folkrepubliken Kinas regering

    Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 10/2014-2015)

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Det här avtalet rör våra förbindelser med en extern stormakt nämligen Folkrepubliken Kina, världens till folkmängden största land. Det finns idag cirka 300 finländska företag i Kina och cirka 1 600 finländska medborgare är bosatta där.

    Syftet med överenskommelsen är att undanröja dubbelbeskattning, mera specifikt att undvika dubbla socialförsäkringsavgifter för utsända arbetstagare från Finland till Kina.

    Näringsavdelningen konstaterar att överenskommelsen om social trygghet mellan Republiken Finlands regering och Folkrepubliken Kinas regering gynnar finländska företags verksamhet i Kina och kinesiska företags verksamhet i Finland genom att förhindra dubblering av socialförsäkringsavgifter och ger ett bättre skydd för arbetstagare och företagare som rör sig mellan Åland och Kina, vilket är positivt.

    Landskapsregeringen har inget att anmärka mot att överenskommelsen också träder ikraft i landskapet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    9        Servicesedlar inom socialvården

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Landskapsregeringen har glädjen att lägga fram lagförslaget om servicesedlar inom socialvården. Vi verkställer här ytterligare en bit av vårt regeringsprogram, där det står: ”En lag om servicesedlar utarbetas”. Detta lagförslag gör den finländska servicesedellagen tillämplig på Åland.

    Förslaget innebär att Ålands 16 kommuner kan ta i bruk servicesedlar om de så önskar. Det finns inget tvång för kommunerna att göra det, men möjligheten finns att ta i bruk servicesedlar och det finns en tydlig juridisk grund för det. 

    Som framgår ur servicesedellagens 5 § så kan kommunen endast godkänna vissa serviceproducenter, dvs. de vars tjänster åtminstone motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet. Hur servicesedelns värde bestäms framgår ur 7 §.

    Individen, brukaren är starkt i fokus, såsom framgår av 6 § servicesedellagen. En brukare kan vägra att ta emot servicesedlar och kommunen måste ordna servicen på annat sätt. Den kommun som väljer att gå in för servicesedlar har även en omfattande informationsplikt visavi klienten. Å andra sidan kan det noteras att brukaren inte ges någon subjektiv rätt till servicesedlar, dvs. om kommunen inte går in för servicesedlar så kan inte klienten heller kräva det av kommunen.

    Vad är då politiken? Förslaget handlar om att öka brukarens valmöjligheter, förbättra tillgången på tjänster, men också skapa förutsättningar för framtida samarbeten mellan privata serviceproducenter och den kommunala socialvården. Ökad konkurrens kan också ha en gynnsam effekt på tjänsters transparens och på kostnadsnivån.

    En mera långsiktig effekt är ett gynnsamt företagsklimat för Ålands företagare. Det finns cirka 2 350 företag på Åland. Ett tjugotal av dem har mer än 50 anställda, bland dem färjerederierna, bankerna och försäkringsbolagen. Av de åländska företagen har cirka 90 procent mindre än 10 anställda, många är enmansföretag. Det är många av dessa företag som långsiktigt kan gynnas av denna lagändring, vilket långsiktigt är bra för sysselsättningen och den åländska ekonomin. Det ska bli verkligt spännande, talman, att se vilken åländsk kommun som blir den första att gå in för servicesedlar.

    Varför då blankettlag med ”automatisk uppdatering”? Det bör vara tydligt för både brukare och kommun vad som gäller. Och för att säkra företagsetableringar är det viktigt att verksamhetsförutsättningarna för företagen är så förutsägbara och trygga som möjligt. Det finns här en uppenbar fördel i att den åländska och rikslagstiftningen är kongruenta över en längre tid.

    Därför har landskapsregeringen valt en automatisk blankettlag. Automatiken är dock inte förbehållningslös. Som framgår ur 2 § gäller den ”automatiska uppdateringen” enbart innehållet i servicesedellagen, inte hänvisningar till andra lagar. I de fall servicesedellagen hänvisar till andra lagar, gäller hänvisningen till motsvarande lagar i åländsk lagstiftning. Tack för ordet.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Den här lagen har varit efterlängtad och efterfrågad så det är bra att den kommer på vårt bord. Den öppnar nya möjligheter för bland annat kvinnliga företagare som ofta jobbar inom den här sektorn.

    Vi har en fundering. Vi hade förväntat oss att tandvården skulle finnas med som en del i ett system med servicesedlar på Åland. Hur är det med tandvården?

    Minister Wille Valve, replik

    Tack för ett bra påpekande och en bra fråga. Jag delar den förstnämnda analysen, att det kommer att gynna särskilt kvinnliga företagare.

    Tandvården omfattas inte av det förslaget. Jag hänvisar till ordinarie socialminister Carina Aaltonen och ett separat förslag.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är därför som jag ställer frågan eftersom det mer eller mindre har utlovats. I budgetar, i budgetdebatter och i andra debatter har faktiskt den ordinarie socialministern pratat om att även tandvård skulle ha möjligheten att omfattas av servicesedlar. Man skulle kunna anlita privata tandläkare genom servicesedlar. På det viset skulle man förstärka ålänningarnas möjligheter till god tandvård.

    Minister Wille Valve, replik

    Vi har ifrån moderat samlings sida signalerat att vi har ett öppet sinne. Men förslaget, så som det ligger här, berör enbart den service som kommunerna kan erbjuda och där ingår inte tandvården i dagsläget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi från Ålands Framtid är också i grunden positiva till den här framställningen. Det finns ändå ett par frågor som jag vill ta upp, jag ska återkomma i mitt anförande.

    Jag har två direkta frågor. För det första när det gäller förslagets ekonomiska konsekvenser så är det mycket text men ganska luftig text om jag uttrycker mig diplomatiskt. Det står bland annat så här: ”Ett av målen med lagförslaget är att öka klientens valfrihet, vilket bedöms ge upphov till indirekta kostnadsinbesparingar.” Det skulle vara intressant att höra hur regeringen har resonerat där.

    Den andra frågan gäller: ”Den åländska lagstiftningen inom det rättsområde som servicesedellagen berör bör överensstämma med den motsvarande rikslagstiftningen.” Vi har ju ett väldigt konstigt arrangemang här. Oavsett vilka förändringar rikssidan vidtar så kommer de ändringarna också att infalla i den åländska lagstiftningen per automatik utan att det här parlamentet överhuvudtaget vet hur den lag vi omfattar ser ut framöver.

    Dessa två frågor funderar jag över; de ekonomiska konsekvenserna och varför vi har en sådan ha blankettlagstiftning.

    Minister Wille Valve, replik

    Orsakerna till varför de ekonomiska konsekvenserna är delvis svåra att överblicka beror på att det här förslaget ger en möjlighet för våra 16 kommuner att göra det. Med det hänger på kommunerna själva om de verkligen går in för det. Vi vet inte om vi får en kommun som går in för det eller 16 kommuner och det gör det svårt att uppskatta graden av positiva effekter av detta.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Kanske frågan om blankettlagstiftning kommer i nästa replik?

    Jag förstår att det kan vara svårt att uppfatta det, men det känns lite märkligt att när man pratar om att man ökar klientens valfrihet så bedöms det ge upphov till indirekta kostnadsinbesparingar. Så står det. I verkligheten brukar det vara så att ju mer valfrihet man ger desto mera kostar det. Därför undrar jag hur man har tänkt när man har formulerat sig på det här sättet.

    Jag vill gärna ha ett par kommentarer också varför man har denna typ av blankettlagstiftning i en lagstiftning som synbarligen regeringen bedömer intressant.

    Minister Wille Valve, replik

    Det är mycket att svara på i samma replik. Detta ska framförallt ses som ett komplement till nuvarande regim. Om en kommun bestämmer sig för gå in för servicesedlar och det finns ett eller flera företag som kan erbjuda den tjänsten så då har kommunen möjlighet att ha en effektivare verksamhet. Det är på intet sätt något tvång.

    Vad sedan gäller valet av blankettlagstiftning som metod så har det också gynnsamma effekter när kommunerna ska utarbeta närmare anvisningar för detta eftersom det redan finns väldigt långt färdigt funderat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett bra anförande. Jag vill bara ge mitt understöd. Det är bra att vi har blankettlagstiftning på det här området när det är blandad behörighet samt att de flesta anvisningar och broschyrer på det här området också finns på svenska. Jag har själva de broschyrerna hemma på mitt skrivbord. Man ser väldigt tydligt hur man har implementerat det här på fastlandet. Eftersom de finns på svenska så är det positivt.

    Ministern undrade vilken kommun som först går in med servicesedlar. Jag kan bara hoppas på att min egen hemkommun gör det. Under förra mandatperioden gav socialnämnden en sådan beställning till förvaltningen. Den beställningen förverkligas inte eftersom man väntade på den här lagstiftningen. Nu finns alla förutsättningar när lagtinget går in för den här lagstiftningen förhoppningsvis inom kort.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag kan bara ge en stor tumme upp åt ltl Carlsson.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Annette Holmberg-Jansson

    Talman! Äntligen, oj vad glad jag blir när jag nu får ta del av den nya lagen om servicesedlar som presenteras idag. Moderat Samling har sedan denna regering satte sig vid rodret aktivt jobbat för att denna lag ska komma i hamn och på riktigt realiseras på Åland. Nu görs det! Jag har stora förhoppningar på denna lag, att den ska öppna upp och göra mångas liv enklare då de själva i större utsträckning kan få vara med och välja hurdan vård de vill ha och hurdan vårdform som passar dem bäst. Det är helt i linje med den politik som Moderat Samling vill driva, att individen själv ska få välja det som passar dem som person bäst. Alla är inte lika och alla vill inte ha vården på samma sätt. Den här lagen öppnar upp många olika möjligheter och framförallt så kan den kommunala sektorn i framtiden koncentrera mera resurser på att ordna service istället för att producera service.

    Med hjälp av servicesedlar kan marknadsutvecklingen och småföretagsverksamheten främjas i kommunerna. Privata framtida serviceproducenter får nu möjligheten att konkurrera om kunderna, vilket förhoppningsvis ska leda till ett bättre förhållande mellan pris och kvalitet. Vem vill anlita ett boende eller serviceproducent som är dålig? Tänk om det skulle bli konkurrens och att de som behöver anlita någon om hjälp kan välja och diskutera med producenten av tjänster för att få det som passar dem bäst?

    I fastlandet har jag sett att dessa sedlar främst används för närståendevård, hemhjälp men även i vissa fall för hemvård. Jag tror att dessa kunde användas för mycket mera. De borde egentligen kunna användas till både den ena eller andra tjänsten. I fastlandet kan man även använda sig av sedlar för sjukvård. Man kan starroperera sig med servicesedlar. Där hade servicesedeln ett värde på 660 euro, operationen kostade 750 euro hos en privat serviceproducent, självrisken är då 90 euro. Klienten hade dock haft möjligheten att vägra ta emot servicesedeln och kunnat ställa sig i den vanliga sjukhuskön för att opereras. Det är kanske inte är en dum idé att även göra här.

    Talman! Det är ändå så att genom en utvidgad användning av servicesedlar kan kommunerna öka stödet till familjer med närståendevårdare och göra det mera mångsidigt i enlighet med deras individuella behov och önskemål. Det vore väl toppen om det skulle kunna gå att ordna så?

    Jag hade nöjet att delta i en nordisk demenskonferens i helgen och där lyftes det upp bristen på alternativ avlastningsvård och dagverksamhet för unga med en minnessjukdom. Kan det här vara lösningen? Kan det här vara lösningen till att få kommunerna att samarbeta över kommungränserna och sälja tjänster till varandra och öppna upp möjligheten till att någon öppnar upp special inriktade vårdformer privat i någon av våra kommuner som kommunerna sedan kan köpa från en annan kommun? Vore inte det underbart.

    Vi vill att flera ska bo hemma så länge som möjligt för att alla annan vård kostar så mycket mer. Då måste vi kunna erbjuda bra alternativ för att det ska vara en reell och möjligt alternativ för de anhöriga som vårdar. Om en ung person i arbetsför ålder insjuknar i en minnessjukdom och den anhörige också jobbar fulltid då måste samhället kunna erbjuda många olika varianter av avlastning. Det är omöjligt för en enskild kommun att göra det. Med service sedlar kan de hjälpa så att den anhörige som känner den som behöver hjälp mest att det får den vård som fungerar bäst.

    Största delen av närståendevårdarna är kvinnor som annars också ofta dubbeljobbar och oftast tar hand om föräldrar som blir sjuka och gamla om de sedan dessutom ska jobba 100 procent och ta hand om en anhörig som är i behov av hjälp så behöver de verkligen veta att den hjälp de får är den allra bästa för just dem. Det är verkligen den som är närståendevårdare värd. De är guld värda utan dem kommer den demografiska utmaningen som vi står inför bli så ofantligt mycket dyrare för vårt samhälle. Tack.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag ifrågasätter ltl Holmbergs analys när det gäller starroperationer för de inkluderas inte i det här lagförslaget. Kommunerna erbjuder inte operationer utan det är ÅHS. All verksamhet som sköts via ÅHS kan man inte få ersatt med dessa servicesedlar, vilket ju är tråkigt.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, jag är mycket väl medveten om det. Jag filosoferade lite grann runt hur man med servicesedlar kan tänka på ett lite annorlunda sätt när det gäller olika sorters vårdformer som man kan behöva. Det var snarare så.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Just det utvidgade sättet att använda de här servicesedlarna, som ltl Holmberg-Jansson var inne på, skulle jag personligen vara intresserad av. Det system som vi har i Finland möjliggör t.ex. gynekologitjänster som är jättedyrt för kvinnor här på Åland och tandvård samt ögonoperationer. Detta är sådant som borde ha funnits med i det här lagförslaget.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Ålands handikappförbund påpekade i ett utlåtande att det är oerhört viktigt att servicesedelns värde i praktiken även bestäms så att det är skäligt med tanke på klienternas situation, så att alla oberoende av inkomst har möjlighet att använda servicesedlar. Det är också en sak som man bör ta i beaktande.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack, fru talman! Bättre sent än aldrig. Det har alltså tagit landskapsregeringen 3 1/2 år drygt att formulera fem paragrafer och därmed i form av en blankettlag få in 14 minus några i landskapslagstiftningen. Det har varit trögt och segt. Jag har själv drivit den här frågan under hela perioden och haft gott flankstöd framförallt från moderat samling. Kollegan Petri Carlsson bland andra har varit mycket aktiv i denna fråga.

    Talman! Jag tänkte beröra tre områden i detta lagförslag inför utskottsbehandlingen. Det handlar om rikslagens 1 §, blankettlagens tillämpningsområde närmast dess 1 § och sedan blankettlagsförslagets 5 § som är något komplicerad, även om vi alla förstår innebörden av ”ett förenklade förfarande för tillämpning av delegerade normer” på det här området.

    Talman! På sidan 4, avsnitt 3, Bedömning av nuläget – behov av lagstiftningsåtgärder: ”Landskapsregeringen anser att det nuvarande regelverket när det gäller användningen av servicesedlar är haltande och otydligt. Den ovan nämnda bestämmelsen i 3a kap. 29a § i socialvårdslagen”.

    Det här går delvis tillbaka till den fråga jag i slutet av mars under en frågestund ställde till social- och miljöministern Carina Aaltonen om var detta dröjer. Jag fick i stort sett beskedet att det dröjer i försumliga kommuner. Kommunerna har varit fria att införa servicesedlar nu under en lång tid och har av olika skäl avstått ifrån att göra det. Så kan man naturligtvis betrakta våra kommuners förmåga. Jag gör det inte av det enkla skälet att kommunerna utövar offentlig makt och den ska utövas under lagar. Det är önskvärt att lagarna är tydliga och rimliga att tillämpa. Därför är landskapsregeringen på rätt väg när den själv konstaterar att som det har varit är systemet haltande och otydligt. Nå, då uppstår frågan; blir det tydligare nu?

    Jag går nu till rikslagens 1 §, själva portalnormen i hela systemet som lyder så här: ”Syftet med denna lag, dvs. lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården, är att med hjälp av servicesedlar inom social och hälsovården öka valmöjligheterna för klienter och patienter, förbättra tillgången till tjänster samt främja samarbetet mellan social- och hälsovården, det kommunala näringslivet och de privata serviceproducenterna.” Det här är lagens syfte. Den här lagstiftningstekniken bör, så vitt jag förstår, också gälla landskapslagstiftningen med det undantag och förbehåll som följer av blankettlagen.

    Nog ska vi ha samma syfte i landskapslagstiftningen också vad gäller tillämpningen av servicesedlar, men inom vilket område? Ja, inom den kommunala socialvården. Allt annat är utanför. Är det så som vi vill ha det? Jag har här i kammaren åtminstone inte tidigare diskuterat att inskränka tillämpningen utan att utvidga tillämpningen också till andra kommunala aktiviteter. Jag har själv varit en förespråkare för servicesedlar inom t.ex. produktion av kulturell service till den delen den betraktas som kommunal.

    Nu har vi den situationen, som också ministern delvis berörde i ett svar här i en replikväxling, att dessa servicesedlar på Åland enbart kan användas inom sådana socialvårdstjänster som ordnas av kommunerna. Så är det. Det är allt.

    Hur önskvärt, kollegan Annette Holmberg Jansson, vore det inte med samma möjligheter inom hälsovården, för att inte tala om andra kommunala aktiviteter? Men det är alltså inte möjligt.

    Nu förstår vi naturligtvis varför. Det är för att produktionen av hälsovårdstjänster på Åland är en landskaplig angelägenhet och inte en kommunal angelägenhet. Men, jag har inte upptäckt i lagförslaget någon skrivning om det är en tillräcklig grund för att utesluta hälsovårdstjänster från tillämpningen av servicesedlar på den grunden att huvudmannaskapet är ett annat? Jag hade gärna sett att lagförslaget lite djupare hade uppehållit sig vid den situationen.

    Vi har en portalparagraf i rikslagen, som vi nu ska bringa ikraft på Åland, som täcker både social- och hälsovård. Medan vi på Åland till följd av administrativa arrangemang har landskapet som huvudman för produktion av hälsovårdstjänster och därmed skulle servicesedlar inte alls vara tillämpliga i det sammanhanget. Det blir på det sättet. Vill vi ha det så? Ska vi verkligen ha det på det sättet?

    Jag hoppas att utskottet lite närmare kommer att fördjupa sig i den frågan. Det var rikslagens 1 §.

    Därmed har jag också kommit in på tillämpningsområdet av blankettlagstiftningen. Inskränkningen framgår av blankettlagförslaget 1 §, dvs. lagens tillämpningsområde, och gäller socialvårdstjänster som ordnas av kommunerna.

    Jag hade vissa svårigheter att förstå det som står i motiveringen. Jag vet inte om ministern eventuellt kan biträda här.

    I detaljmotiveringarna till 1 § i skarven mellan sid 8 och 9 står: ”Den föreslagna blankettlagen lämpar sig inte för ordnandet av sådana socialvårdstjänster där klienten inte själv kan välja tjänst eller serviceproducent.” Det går att förstå. Det framgår inte riktigt vilka grunder man här skulle hänvisa till där klienten är oförmögen att själv ha en uppfattning om vad eller hon önskar.

    Men sedan, minister Valve, fortsätter texten: ”Dessutom begränsas användningen av servicesedlar enbart till anskaffning av privata socialvårdstjänster. Blankettlagen ska inte kunna tillämpas på anskaffande av tjänster som producerats av en annan kommun eller ett kommunalförbund”. Det står så.

    Nu har vi en utveckling i våra nordiska samhällen med våra starka kommuner där kommungränsernas betydelse ska minimeras så mycket som möjligt och individerna ska själva få välja var man önskar få service. Kommungränserna ska inte vara höga utan låga. Den här skrivningen förstår jag på så vis att servicesedlar inte alls kan tillämpas när kommunerna umgås sinsemellan. Det kan vara på det sättet, med det är lite öppet. Jag hoppas att utskottet också vill fördjupa sig i den frågan. Jag förstår möjligen innebörden i den här texten när jag ser andra lagförslagets 3 § punkt 5. Nu blir detta mycket lagteknik men så ska det vara i remissdebatter. I den paragrafen står det vad kommuner ska göra om annat inte föreskrivs i speciallagstiftning och så kommer de här tre punkterna där servicesedlar införs under punkt 5.

    Det är väl så, men jag är inte säker på att det är önskvärt att utesluta kommunal produktion av sådan service som man kan betala med servicesedlar om man vill ge klienterna större valfrihet att skaffa sig sin service. Det har jag inget särskilt svar på eller någon särskilt stark uppfattning om heller. Jag pekar på det bara som ett faktum att så här står det skrivet. Naturligtvis vill man ju främja privata producenter här. Jag kan tänka mig situationer där också servicesedlar kunde tillämpas i det ekonomiska umgänget mellan kommunerna och i vissa fall med kommunalförbund.

    Tiden är knapp, fru talman, nu om blankettlagförslagets 5 §. Jag vet att man skriver på det här sättet men jag vet också att man inte borde göra det. Det är inte lätt att förstå vad som avses med en text. ”Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av servicesedellagen ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.” I motiveringarna till denna paragraf står det visserligen att man gärna föredrar fulltextförordningar, anvisningar och beslut. När det handlar om en sådan här väldigt praktisk alldaglig tillämpning av normer skulle jag gärna se att den här typen av blanketthänvisningar på lägre nivå än lagnivå, dvs. förordnings- och beslutsnivå, inte skulle förekomma. Det blir väldigt svårt för vanliga läsare att se var det ska finnas en delegerad norm, men den kan man inte hitta i sin egen lagsamling utan man måste gå någon annanstans, vart då? Jag är rädd för att många tappar bort sig i sökandet, även med de tekniska hjälpmedel som förekommer nuförtiden. Jag vet också att den här typen av skrivning godkänns av Ålandsdelegationen även om de återkommande säger att man borde undvika sådant här munklatin därför att det är så svårt att förstå fast åtgärden i sig inte innebär en behörighetsöverskridning.

    Fru talman! Jag välkomnar lagförslaget. Jag förstår att landskapsregeringen har gjort sitt bästa. Jag ser också framför mig en tid där utskottet får en del att fundera på. Jag hoppas att utskottet vill göra det. Tack, fru talman.

    Minister Wille Valve, replik

    Talman! Det är en fröjd att debattera med ltl Jansson eftersom han själv besvarade en av de tre frågorna redan.

    Vad gäller 5 §, ja det är riktigt som ledamoten säger. Detta kan vara ”stating the obvious”. Vi har liknande frågeställningar också inom polisväsendet.

    Vad gäller möjligheterna för kommunerna att träda in som serviceproducenter så är det egentligen två olika mekanismer. En kommun kan inte vara serviceproducent åt en annan kommun. Den strukturen finner man egentligen i den andra lagen, landskapslagen ändring av 3 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården. Där skiljer man på detta genom att låta kommunalförbund köpa tjänster av landskapet, av annan kommun eller av kommunalförbund eller servicesedel. Det är alltså olika inkörsportar. Det är alltid den egna kommunen som är i centrum. Kommunen uppgör en lista över så kallade godkända företag som uppfyller minst samma servicenivå som kommunen själv kan erbjuda.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Det är riktigt. Ministerns bedömning är, som jag ser det, riktig i den meningen att hemkommunen har ansvaret för den nödiga omsorgen som socialvården ytterst går ut på. Så långt är vi överens. Det är en grundlagsrättighet som vi alla har och den ska vi naturligtvis värna.

    Jag ser en framtid där kommungränserna eventuellt bli lägre. Om jag på min ålders höst, dvs. ungefär nu, hellre skulle ha socialvård i Saltvik än i Mariehamn så ser jag inte några stora hinder för att kunna arrangera detta. Jag vet att så redan sker. Jag kan hålla med om att så här uppfattat så är vi överens minister Valve, nämligen då tillämpar man punkt 4 istället för en ny punkt 5.

    Punkt 4 säger; ”genom att köpa tjänster av landskapet” osv. osv. ”Men är det en önskvärd byråkrati att sådant här måste gå via kommunal hantering? Vore det enklare att låta människor sköta det själva?

    Minister Wille Valve, replik

    Ett kort svar; det finns inget hinder för att exempelvis Mariehamn skulle kunna ta upp företag från Lemland eller Jomala i sin förteckning för att staden bedömer att dessa företag kan tillgodose dess medborgares servicebehov.

    Vad gäller det inledande resonemanget så tror jag att vi på lång sikt har en riktigt spännande utveckling vad gäller kommunernas roll. Jag tror att kommunerna går mer och mer ifrån att vara renodlade serviceproducenterna till att axla en roll som kvalitetskontrollör.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Utmärkt! Furturistiskt sätt att tänka tilltalar mig mycket. Så här kan det mycket väl gå. Det är en utveckling som vi känner till att förekommer redan omkring oss. Därmed är det åtminstone angeläget för mig att vi inte ställer upp legala hinder för att en sådan här utveckling främjas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! För moderat samling för Åland är det viktigt och brådskande att vi, lika som i riket, kan använda oss av servicesedlar både inom det sociala området och inom hälso- och sjukvården. Både av ekonomiska och lagtekniska skäl tvingas vi här på Åland att hantera dessa skilt.

    När det gäller den sociala sektorn så inför vi nu frivillighet för kommunerna och då är det kommunerna som bedömer de ekonomiska konsekvenserna för sin del.

    För hälso- och sjukvården skulle det vara särskilt viktigt, för all somatisk vård inklusive tandvården, att ha möjlighet till systemet med servicesedlar. Det var väldigt stora ekonomiska effekter som måste utredas av landskapet före man kommer med den lagstiftningen. Vi för vår del pressar på men det måste vara skilda lagstiftningar för landskapets del, som jag ser det.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Nja, är det så? Man klarar servicesedlar inom social- och hälsovården i det övriga landet med en annan administrativ struktur, det känner jag väl till. Måste det till en annan lagstiftning eller kan man baka in det i denna? Det kan vara en strid om påvens skägg. För mig och liberalerna är det viktigt att den här lagstiftningen inte bromsar upp nästa.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Om det är vi absolut eniga. Vi hade gärna sett att man hade tagit bägge de här lagstiftningsområdena med två olika huvudmannaorganisationerna samtidigt. Tyvärr har man inte hunnit göra tillräckligt. Orsakerna vill jag inte spekulera i. Man hann inte göra tillräckliga utredningar kring effekterna för landskapets verksamhet inom hälso- och sjukvården. Jag hoppas att förberedelserna inom landskapsregeringen är på gång. En liten brist i den här framställningen är kanske ändå att man inte redogjorde tydligt för problematiken så att vi alla här i lagtinget omedelbart hade sett att det är en liten skild problematik genom att det är två huvudmän.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag håller med även om detta i den meningen att jag behövde gå via rikslagen 1 § för att få den här bilden något sånär klar för mig. Jag hade gärna sett, och jag tror att lagtinget också gärna skulle ha sett, en redovisning för varför man bringar rikslagsportalparagrafen ikraft som sådan uppenbarligen, men sedan tar tillbaka följderna av den i blankettlagens tillämpningsområde, dvs. i dess paragraf som beskriver tillämpningsområde av den. Jag säger inte att det här är medvetet att lura, men det är tekniskt komplicerat och rätt så förvirrande när man ska läsa den och sedan tillämpa den. Här ser jag kopplingen till 5 § också. Dessutom tar man rakt av tillämpningsföreskrifter om rikslagstiftning, som de facto inte som sådana gäller på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Jag tangerar lite det som vtm Roger Jansson också var inne på. Det är alltid intressant att höra ltl Gunnar Jansson. Han är ju finurlig, han är ju jurist och därför är det alltid intressant.

    Vår målsättning är att ÅHS tandvård skulle ingå här. När det gäller rikslagens 1 § så står det: ”Främja samarbetet mellan den kommunala social- och hälsovården, det kommunala näringslivet” osv. I detaljmotiveringen i förslaget står det: ”Den åländska lagstiftningen inom det rättsområde som servicesedellagen berör bör överensstämma med den motsvarande rikslagstiftningen.” Motsvarande rikslagstiftning talar om den kommunala hälso- och sjukvården och det är under ÅHS här och då borde det vara motsvarande.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Jag ska nu vara ”juristisk”. Jag känner sympati för kollegan Christian Beijars sätt att resonera. Men, lagtolkningen fungerar på så vis att om det uppstår ovisshet mellan en paragraf och dess motivering så är det alltid paragrafen som gäller. Eftersom motiveringen till en paragraf utgör så kallad sekundär tolkningskälla, medan paragrafen i sig säger hur den ska tillämpas.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Det är mycket intressant. Jag lovar att social- och miljöutskottet kommer att fördjupa sig just i det här ärendet.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Det är en utfästelse som är mycket hedervärd. Jag är övertygad om att utskottet också i övrigt utför en sådan granskning. Om mitt enkla anförande har bidragit till inspirationen så är det ju väl.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Herr talman! Socialdemokrater stöder det här lagförslaget om servicesedlar inom socialvården och ser det som ett sätt att kunna stöda socialvårdstjänster.

     Det som vi tycker är bekymmersamt, och som jag också har funderat på, gäller vad som är kommunala socialvårdstjänster. Det är äldreomsorg, barnomsorg, socialservice, missbrukarvård och handikappservice. Jag ser inte att det finns så mycket business i dessa verksamheter. Det är klart att man kan stöda närståendevården, vilket vi också ser på jämställdhetsanalysen här i förslaget och eventuellt lite hemvården. Jag kan tänka mig att Mariehamns stad på något sätt skulle stöda de privata genom att virtuprojektet skulle startas upp i privat regi. Då skulle man kunna köpa virtutjänster via servicesedlar.

    Vi har egentligen överfört hela businessdelen till landskapet. Hälso- och sjukvården är helt under landskapet och inte längre en kommunal angelägenhet. Jag ser egentligen inte att systemet kommer att användas så hemskt mycket vilket är tråkigt eftersom man ändå har en önskan att stöda nya företag inom privata verksamheter inom socialvården samt kanske även företag inom hälso- och sjukvården vilket framkom av moderaternas gruppanförande. Och det är detta som socialdemokraterna egentligen vill med servicesedlar. Vi anser nog att de stora möjligheterna att använda servicesedlar finns just inom hälso- och sjukvården. Egentligen skulle servicesedlar för tandvården vara det sista steget för en allmän tandvård. Man har kunnat ge allmän tandvård till skärgården, till funktionsnedsatta, till personer upp till 29 år, till äldreomsorgen och man bearbetar ett förslag ev. till personer under fattigdomsgränsen. För den stora gruppen människor, medelklassinkomsttagare, som verkligen är i behov att få någon form av ekonomiskt stöd för tandvården så skulle servicesedlar ha varit exceptionellt smart. Vi hoppas att det kommer, annars blir det säkert en valfråga.

    Det är inte bara tandvården som är dyr för många, som jag nämnde här i en replik gäller det också gynekologi. Jag anser att det är oerhört orättvist att man på Åland måste till en privat gynekolog. Det är en tjänst som kvinnor på grund av stora kostnader kanske väljer bort, det kan sedan leda till cancer och annat när man inte kontrollerar upp sig regelbundet för då hade man kanske kunnat få tag i cancern lite snabbare. Jag anser att det är en rättighet som vi skulle behöva se över. Likaså ögonoperationer som de äldre råkar ut för.

    Det som också är tråkigt att även terapiformer har blivit ganska kostsamma på Åland och det kan också slå hårt för familjer som redan har barn som går på talterapi och annat. Inom olika terapiformer, psykologi och familjeterapi, skulle man också kunna stöda företagande. Jag hoppas att vi i valrörelsen ska se hur vi kunde jobba vidare med servicesedelmodellen.

    Det nämndes att Mariehamns stad eventuellt skulle vara intresserad av servicesedlar. Det enda jag kan tänka mig är att man skulle kunna stöda inom äldreomsorgen, framförallt inom virtuprojektet, och inom handikappservicen så att man lättare kunde få hjälpmedel. Men när det gäller missbrukarvård och barnomsorg så tror jag inte att det finns tillräckligt mycket pengar att tjäna för de privata att starta upp.

    Vi får hoppas att det ger den start som regeringen har önskat.

    Minister Wille Valve, replik

    Det är riktigt som ltl Kemetter sade inledningsvis att det gäller verksamhet som ordnas av kommunerna. Man kan också notera att vad som i servicesedellagen bestäms av kommuner gäller även kommunalförbund. KST kan också utfärda servicesedlar inom dessa områden.

    Vad gäller ledamotens utvärdering av konsekvenser så tycker jag att det ska bli väldigt spännande att se effekterna av de här nya möjligheterna som öppnas upp. Det har skett intressant utveckling på den finska sidan där företag har etablerat sig och erbjuder tjänster åt kommunerna, alternativ för brukarna, och det måste motsvara minst den nivå som kommunerna själva erbjuder. Man kan verkligen säga att här är både hängsel och bälte på.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det positiva är att regeringen sett till klienternas betalningsförmåga. Det är bra när det gäller funktionsnedsatta och andra som inte är ute i arbetslivet och har det ganska ekonomiskt tufft.

    Den intressanta utvecklingen i riket tror jag beror på att man har hälso- sjukvården inom kommunen. Då gäller det alla de här områdena som jag och moderaterna i sitt anförande lyfte fram tidigare. Det är inom de områdena som det är business. Som kvinnlig företagare har jag varit på flera olika föreläsningar och där kommer det alltid fram att ska man göra bra business så ska man inte hålla på med äldreomsorg, utan då ska man nog hitta någonting annat. Man kan inte ta för givet att kvinnor alltid vill starta sådana företag.

    Minister Wille Valve, replik

    Det är väl min förhoppning att vi en dag ska kunna erbjuda detta inom Ålands hälso- och sjukvård, men det förutsätter en grundligare analys. Här kan man dra en parallell till vårt arbete med integrationslagen där ÅHS var en okänd identitet i den finska integrationslagen vilket föranledde landskapsregeringen att arbeta för en ändring av den finländska lagen så att den nämner ÅHS idag samt att de tjänster som ÅHS erbjuder kan ersättas. Den parallellen belyser en del av den komplexiteten som finns i att gå vidare och öppna upp för detta även på hälsovårdssidan, vilket jag tror är en god idé i grunden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, talman! Trots den skepticism jag upplevde att ltl Sara Kemetter hade i början mot hur mycket det här kommer att användas i kommunerna så uppfattade jag ändå att det fanns en öppenhet att systemet kunde användas inom handikappservicen och äldreomsorgen. Jag tänker framförallt också på närståendeavlastningen där man har sett positiva effekter på andra ställen där man har använt det här systemet. Det bådar gott om det finns en inställning också hos socialdemokraterna att man har beredskap inom de här områdena. Det känns bra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Talman! I likhet med föregående talare tycker jag också att det här ett bra förslag. Det är borgerligt och bra på alla sätt och vis på samma sätt som hemvårdsstödet var, vilket jag var väldigt lyrisk över.

    Även om grundtanken är bra, och jag är synnerligen positiv till grundtanken, så är den här lagstiftningen kanske lite mera haltande.

    Jag noterade att ltl Gunnar Jansson också var inne på det som sägs i rubriken Bedömning av nuläget: ”Landskapsregeringen anser att det nuvarande regelverket när det gäller användningen av servicesedlar är haltande och otydligt. Lusläser man den här framställningen så är den är väldigt komplicerad och stundtals ganska tillkrånglad.

    Innan jag går in mera på lagstiftningstekniken vill jag säga varför jag inledningsvis sade att grundtanken är väldigt bra. Oavsett hur borgerlig man är så tror jag att man behöver se verkligheten som den är. Åland är litet och jag tror att det kan bli ganska svårt att få den här lagframställningen och det man efterlyser att fungera i praktiken.

    Det sägs också i punkt 4.2: ”Det kan bli svårt att använda sig av servicesedlar om det inte finns ett tillräckligt antal serviceproducenter på Åland.” Den risken är uppenbar, det tror jag att vi bör vara medvetna om.

    Däremot har jag ingenting emot lagframställningen. Jag kan på alla sätt och vis jobba för saken, men jag tror att vi behöver vara medvetna om de problem som finns. Åland är litet, det är svårt att få ett tillräckligt antal serviceproducenterna på Åland. Det är också svårt att få matchning, också här på samma sätt som med hemvårdsstödet, mot existerande kommunal verksamhet.

    Jag noterade att minister Valve sade att klienterna var det centrala i den här framställningen. Lusläser man framställningen så är det kanske inte riktigt så till exempel i stycket 4.3 där det sägs; "kommunerna ska ha rätt att besluta om ibruktagandet av systemet med servicesedlar. Kommunerna ska också ha rätt att besluta till vilka tjänster servicesedeln kan användas. Dessutom ska kommunerna godkänna de privata serviceproducenter som kan ta emot servicesedel för sina tjänster. Kommunen ska utfärda ett beslut till klienten om värdet på den inkomstrelaterade servicesedeln.”

    Det centrala i den här framställningen är nog ändå den kommunala möjligheten att använda sig av det här systemet eller inte. Jag säger inte att jag har någonting emot systemet. Jag tror att vi bör respektera den kommunala självbestämmanderätten på det sättet. Däremot sägs i samma stycke: ”Klienternas åsikt ska också beaktas.” Det är någonting helt annat än att den här lagframställningen är uppbyggd på ett sådant sätt att klienterna är det centrala i sammanhanget.

    Däremot har klienterna möjlighet att vägra att ta emot en servicesedel och kommunerna har skyldighet att på ett annat sätt ordna de tjänster som klienten behöver. Det är sant, där är klientens ställning väldigt stark.

    Tittar vi på förslagets ekonomiska konsekvenser så frågade jag redan i en replik hur det kan komma sig att om man ökar klientens valfrihet så skulle det ge upphov till indirekta kostnadsbesparingar. Dessa två saker är inte riktigt kommunicerande kärl. Ju mera man ökar valfriheten desto mera brukar kostnaderna bli. Minister Valve sade att det skulle ses som ett komplement när jag frågade två gånger hur man hade tänkt när man skrivit den här saken.

    Istället sägs det längre ner i texten; "det nya systemet i framtiden medför kostnader för den kommunala administrationen”. Det sägs ytterligare: ” Utgångspunkten ska vara att de kostnader som servicesedlarna ger upphov till inte överstiger de inbesparingar som ibruktagandet av systemet för med sig ”. Det är någonting helt annat att utgångspunkten ska vara det. Tvärtom, vi kan ha en lagframställning som, om man inte är uppmärksam, kan leda till mera kostnader än vad vi har idag. Det vill jag också peka på. Det kan säkert låta som om jag är väldigt negativ. Men som jag har sagt, jag är positiv till grundtanken, det gäller bara att få det att fungera i praktiken också annars blir det lätt en papperstiger.

    Det sägs så här: ”Den åländska lagstiftningen inom det rättsområde som servicesedellagen berör bör överensstämma med den motsvarande rikslagstiftningen.” Det frågade jag också ministern, som presenterade det här, varför det måste vara på det sättet. Svaret var att det kunde ge gynnsamma effekter, dvs. att de som jobbar med de här frågorna inte behöver vara tveksamma till vilka anvisningar som skulle gälla för man kunde helt enkelt använda de finska anvisningarna. Det här är den stora risken med blankettlagstiftning, att vi får en förvaltning både på landskapsnivå och på kommunal nivå som slutar tänka helt och hållet och det är inte riktigt bra.

    Jag förväntar mig att ltl Gunnar Jansson som kanske hör till de mest lagkloka i den här församlingen skulle fästa sig vid det andra stycket i detaljmotiveringarna 2 §, Hänvisningarna. Det sägs så här: ”Landskapsregeringen anser att det är mest ändamålsenligt att låta paragrafen ha en allmän utformning istället för att i lagtexten explicit ange vilka hänvisningar som är ifråga. Detta eftersom sociallagstiftningen eventuellt kan komma att ändras”. Det är en väldigt märklig lagstiftningsteknik som åtminstone inte jag har stött på tidigare.

    Till sist när det gäller blankettlagstiftningar så sägs det också i detaljmotiveringen till 5 §:”Generellt sett kan dock blankettförordningar vara att föredra, eftersom det på Åland i det här avseendet inte finns någon anledning att i vidare bemärkelse avvika från rikets regelverk på förordnings- och beslutsnivå”.  Det har pratats om vikten av egen lagstiftning. Här har vi en blankettlagstiftning men man pratar också om att man ska ge en helt öppen fullmakt. Man vet inte ens vilka paragrafer man hänvisar till eftersom sociallagstiftningen kan ändras på den finska sidan och till på köpet tycker man också synbarligen att rikets förordningar ska användas rakt av.

    Avslutningsvis, ämnet servicesedlar är väldigt positivt. Men hanteringen, lagstiftningsuppbyggnaden tycker jag inte är så speciellt positiv. Vi får anledning att återkomma till det här i utskottet.

    Minister Wille Valve, replik

    Det sistnämnda måste vara någon form av i missförstånd eftersom det står i 5 § i blankettlagen att landskapsregeringen kan besluta att författningar som utfärdats med stöd av servicesedellagen ska tillämpas på Åland. Det står inte att det är någon automatik där, utan det står att vi kan besluta det.

    Vad gäller ledamotens resonemang i övrigt så hade jag lite svårt att begripa detta om kostnader, valfrihet och motsatsförhållandet där, eftersom det här ostridigt kan öka valfriheten. Det kan öppna upp möjligheter för de kommuner som vill göra så. Det kan också minska kostnaderna för serviceproduktionen. Den kostnadsökning, som ledamoten nämnde, föranleds av att kommunens roller långsiktigt kan förändras till att bli mer av en kvalitetskontrollant, vilket jag sade i replikskiftet med ltl Gunnar Jansson, och det förutsätter att det finns resurser på den sidan.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Minister Valve sade att det måste vara någon sorts missförstånd när det gäller om man ska använda riksförordningen eller inte. Jag citerade helt ordagrant det som landskapsregeringen själv skriver i detaljmotiveringen när det gäller landskapsförordning. Detaljmotiveringen är ju alltid vägledande och där står: ”Generellt sett kan dock blankettförordningar vara att föredra”. Det är alltså någonting som landskapsregeringen tycker. Om man inte på ministernivå har läst det, så det kan inte jag göra någonting åt. Men det kan inte vara ett missförstånd för det står klart och tydligt i lagframställningen.

    Sedan för tredje gången, jag tar det inte en fjärde gång, men det sägs under rubriken Ekonomiska konsekvenser: ”Ett av målen med lagförslaget är att öka klientens valfrihet, vilket bedöms ge upphov till indirekta kostnadsinbesparingar. Det jag menar är, ju mer av valfrihet klienterna har desto mera kostnader, det brukar vara en automatik. Därför undrade jag hur man har resonerat här?

    Minister Wille Valve, replik

    Vad gäller ledamotens kommentar om klientens och kommunernas ställning så är klientens ställning stark delvis beroende på det vetot som ltl Eriksson nämnde, men också genom den informationsplikt som finns i 6 § 2 mom. Kommunen måste informera omfattande till klienterna om servicesedlarna.

    Avslutningsvis, talman, så har vi väldigt lite att förlora på detta. Skulle det verkligen gå så att det inte finns ett tillräckligt antal serviceproducenter, ja då händer det ingenting utan då fortsätter vi såsom idag. Men om vi har tur och flera åländska kommunerna går in för detta så tror jag att vi får en bättre ställning för många medborgare i våra åländska kommuner, de som brukar servicen som kommunerna idag producerar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det kan säkert vara som ansvarig minister Valve säger, om vi har tur så kanske det blir någonting, annars fortsätter vi såsom idag. Jag är rädd för att det kan bli så. Jag önskar inte att det blir på det sättet, men vi måste ändå se Ålands småskalighet.

    Minister Valve sade att det var svårt att begripa och jag sade att jag inte går in på detta en fjärde gång men ändå, ju mera valfrihet man har desto mera olika serviceformer måste presteras och desto mera kostnader uppstår det. Det är detta som jag menar, tittar man på det här så är det svårt att förstå hur mera valfrihet skulle leda till kostnadsinbesparingar. Det är möjligt, det är alltid möjligt, att jag kan ha tänkt fel eller att någon annan som har hållit i pennan har tänkt fel. Men det är inte helt logiskt, det hänger inte ihop helt enkelt. Jag tror inte att vi kommer dess länge när det gäller den problematiken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill istället svänga på frågan till ltl Anders Eriksson som påstår att ökad valfrihet alltid leder till merkostnader. Jag skulle vilja ha ett eller kanske till och med flera exempel på detta.

    Jag kan ta ett exempel. På andra ställen där man har skapat sådana här flexibla system så finns det exempel inom närståendeavlastningen. Husbilar åker hem till klienterna och hjälper till närståendeavlastningen på plats. Om man då kan serva flera kommuner så blir det indirekta kostnadsbesparingar direkt för kommunerna som upprätthåller platser som kanske står tomma. Idag har vi i lagstiftningen möjlighet till mera avlastning för närståendevårdarna än vad de har på rikssidan, men det uppfylls inte fullt ut hos våra kommuner, vilket vi har fått höra i många omgångar.

    Jag ser snarare att det finns stora möjligheter till indirekta kostnadsbesparingar. Jag förstår inte riktigt det här resonemanget. Jag vill gärna ha ett exempel på när ökad valfrihet alltid leder till ökade kostnader, för jag känner inte igen det resonemanget.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi har debatterat i snart fyra år ltl Carlsson och jag. Alltid när jag ställer frågor till regeringsblocket så vill ltl Carlsson svänga på dem och ställa motfrågor, men vi har alla olika debattekniker.

    Tar vi hemvårdsstödet som ltl Carlsson att jag behandlar i social- och miljöutskottet, en synnerligen positiv lagstiftning, så också i hemvårdstödslagstiftningen är det svårt just p.g.a. att matchningen blir så svår. Ska man ha ett ökat hemvårdsstöd så bör ju kostnaderna för den offentliga dagvården i så fall minska. Men kommunerna sitter fast med sina lokaler, sin personal och ju mer valfrihet man har så ju större är risken till högre kostnader. I många sammanhang har det lett till högre kostnader.

    Ltl Carlsson pekade på exemplet från Sverige, som jag sade inledningsvis så tror jag att vi måste se verkligheten som den är. Vi är inte en supermakt, vi är ett väldigt litet samhälle och det gäller att också fungera i praktiken.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Nu börjar jag förstå var ledamoten får sitt resonemang ifrån. Jag håller inte med där. På lång sikt ska ju kostnaderna sjunka eftersom hemvårdsstödet är halva kostnaderna mot vad en småbarnsplats i kommunal regi kostar.

    Tillbaks till detta med servicesedlar. Jag hoppas att ltl Anders Eriksson, som kallar sig väldigt borgerligt sinnad, förstår vikten av valfrihet och att det finns möjligheter till flexibla lösningar som också kan sträcka sig över kommungränserna. Ministern nämnde att företag som är registrerade i Jomala kan serva flera kommuner. Då måste väl ltl Eriksson också se att det skapar en möjlighet för mindre företag, det skapar utveckling om man får flera företag att blomstra och då kan man serva fler. Det skapas en bättre möjlighet för en marknad på Åland och på grund av vår litenhet så är det viktigt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Bara ett tillrättaläggande åt ltl Carlsson som sade att jag kallar mig borgerlig. Jag vill säga att jag är borgerlig på riktigt. Det är den stora skillnaden.

    Nu förstår jag var exemplet kommer ifrån sade ltl Carlsson, hemvårdsstödet. Det var ett exempel. 

    Vi vet att ju mer valfrihet man bygger upp så desto större är risken att kostnaderna stiger i höjden. Så är det. Ltl Carlssons regering skriver själv: ”Utgångspunkten ska vara att de kostnader som servicesedlarna ger upphov till inte överstiger de inbesparingar som ibruktagandet av systemet för med sig.” Men i anförandena pratar man om hur enormt mycket inbesparingar det ska bli.

    Jag är tveksam, jag önskar däremot att ni har rätt, men jag är tveksam. Jag är ändå positiv till lagframställningen som jag har sagt hela tiden, men jag är tveksam till om man uppnår det som man vill måla upp. Vi måste se verkligheten som den är.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Ltl Anders Eriksson, skillnaden är ju här nu att det är upp till kommunerna att ordna servicen inte producera servicen. Det är när man producerar service som det blir dyrt, det kostar pengar. Om man däremot har möjlighet att ordna service och ha andra att producera servisen, då kan man spara pengar.

    Om det kan uppstå konkurrens, om det kan uppstå ett boende t.ex. i Jomala kommun som drivs privat och som kan samla upp alla på hela Åland som har en viss sjukdomsbild, och det innebär att man slipper skicka sina klienter till Sverige för dyra pengar, då kan man spara pengar.

    Om man dessutom kan låta någon som är anhörigvårdare vara kvar på sitt arbete längre än annars, jag fortsätter i nästa replik.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var ett konkret och bra exempel. Jag säger absolut inte emot. Det jag har försökt säga, trots att man säger att jag vinglar hit och dit, är att grundtanken med det här är bra. Valfrihet är bra, men jag tror att man måste vara väldigt uppmärksam om man ska lyckas hålla i kostnaderna. Gör man inbesparingar eller får man mera kostnader? Jag hör till dem som stenhårt i Jomala fullmäktige har drivit att man ska ha ett höjt hemvårdsstöd just med de argument som jag har hört nu. Jag har använt mig av de argumenten själv, ltl Holmberg-Jansson. Jag har konstaterat att de inbesparingar, som vi har pratat om, inte har gått att uppnå. Sedan kan man säkert tycka att det har varit dålig politisk styrning och det ena med det andra. Jag konstaterar att det är enormt svårt på grund av att kommunerna sitter fast med så stora fasta kostnader.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag förstår resonemanget. När man pratar om dagis så ska det ändå produceras service. Här handlar det om att t.ex. få en anhörig att jobba kvar längre på sitt jobb heltid utan att övergå i deltidspension för att ta hand om den som man vårdar. Genom att hon eller han klarar av att jobba längre och dessutom ta hand om sin anhörig så då slipper kommunen sända en person till ett äldreboende och betala dyra pengar per dygn. Då blir det ju en kostnadsbesparing. Ju mer valmöjligheter man ger till den som är anhörigvårdare så desto mera pengar kan kommunen spara genom att den personen tar hand om sin anhörig. Jag ser faktiskt bara att man kan spara pengar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi får se om man bara kan spara pengar. Jag kunde också göra som ltl Carlsson, jag kunde svänga på resonemanget, men jag ska inte göra det i min sista replik.

    Jag har ändå försökt resa vissa farhågor om man lyckas uppnå de inbesparingar som man tror. Jag önskar lycka till. Jag hoppas att man gör det, men jag tror att det är bättre att man öppet och ärligt diskuterar de här farhågorna före de dyker upp, för sedan är det svårt att sopa dem under mattan. Man måste titta på det här ordentligt. Fungerar det här på lilla Åland såsom det är tänkt eller fungerar det inte?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Frågan om kostnaderna år nog väldigt relevant. Idag är barndagvården och äldreomsorgen redan utbyggda för att täcka behovet och kommunerna bär kostnaden för detta. Kommer det då privata aktörer som tillägg till detta så ska också servicesedlarna bekostas av kommunen. Man kan fråga sig om kommunernas totala kostnader kommer att öka. Det här måste man passa upp med. Jag håller helt med ltl Anders Eriksson om detta. Man måste se till att systemet med servicesedlar inte blir kostnadsdrivande därför att risken är uppenbar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är tacksam för det stödet. Jag har personligen inga problem om stödet kommer från höger eller vänster bara man diskuterar lite samma saker öppet och ärligt.

    Allt, ltl Fogelström, ju inte gjutet i cement. Så här ser det ut idag i kommunerna. Börjar vi jobba på att få flera privata aktörer så måste man, precis som ltl Fogelström sade och som jag i flera olika repriser försökte ta upp, vara observant på kostnaderna för den sociala verksamheten i kommunerna.

    Jag ser att ltl Fogelström ser risken på samma sätt som jag gör. Risken är uppenbar att man får högre kostnader och då gäller det att vara observant.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    När det gäller servicesedlar för tandvården så har vi en helt annan situation. Det finns inte offentlig kapacitet att ta hand om detta. Däremot finns det etablerade tandläkare som servicesedlarna kan appliceras på. En viktig del av hela det här tänket bakom servicesedlarna är nog också att det som ÅHS sysslar med ska kunna inkluderas i systemet med servicesedlar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag vet inte om det är den bästa modellen. Däremot är jag förvånad över att inte tandvården var med. Jag noterade att en partikollega till Fogelström sade att det kanske blir en valfråga en gång till, men det tror jag inte att är det finurligaste sättet att hantera detta på. Man borde nog ha försökt lösa tandvården också på något sätt om man menade någonting med de utspel som man hade i förra valrörelsen. Jag tror inte att det går att köra samma sak en gång till, men det är inte min huvudvärk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Kollegan Anders Eriksson hänvisade till mig när det gäller tillämpningen av 5 § och så kallade blankettförordningar och blankettbeslut när det gäller tillämpning i landskapet.

    Jag vill komma med ett klarläggande. Kollegan Eriksson nämnde ingenting om att halva delen av rikslagstiftningen nu faller utanför tillämpningen av blankettlagstiftning dvs. hälsovården. Jag föreställer mig att när det kommer riksförordningar, beslut och andra tillämpningsanvisningar för rikslagen så kommer de anvisningarna att gälla hela paketet, medan bara halva paketet är tillämpligt på Åland, dvs. den kommunala socialvården. Det är därför som helst ser att vi har egna anvisningar på Åland och inte tillämpar sådant som uppenbarligen inte ska tillämpas eftersom hälsovården faller utanför hela det här systemet, inkluderande tandvård för övrigt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är riktigt, det är ytterligare ett väldigt viktig motiv till att man inte kan resonera att det blir lättare för då finns anvisningarna färdigt på den finska sidan. Anvisningarna kan ju bli direkt felaktiga.

    Det var inte till 5 § som jag hänvisade till, även om jag nämnde blankettförordning där jag hänvisade till ltl Jansson. Jag hänvisade faktiskt till 2 §, Hänvisningar, den märkliga formuleringen: ”Landskapsregeringen anser att det är mest ändamålsenligt att låta paragrafen ha en allmän utformning istället för att i lagtexten explicit ange vilka hänvisningar som är ifråga. Detta eftersom sociallagstiftningen eventuellt kan komma att ändras”. Jag har aldrig sett något liknande. Har kollegan Jansson sett det?

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag håller med det originella i det här sättet att uttrycka sig. Min grundläggande invändning, inte mot anförandet utan mot den här tekniken med tillämpning av blankettförordningar, följer just därav att bara halva delen av rikslagen kommer att vara tillämplig på Åland. Medan jag ser en framtid där anvisningarna för rikslagens tillämpning gäller dess helhet och då kan det bli ganska svårt att här på Åland veta vad som hör vart. Det är därför som jag tycker att man skulle hålla sig till fulltextförordningar och beslut.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Om den saken är vi helt eniga. Vi får återkomma till det övriga märkliga i den här framställningen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Låt mig börja med ett exempel på hur det kan se ut idag. En familj bor ute i Kumlinge. Familjen har en gammal far som någon gång i tiden har flyttat till Mariehamn. Familjen som bor kvar i Kumlinge skulle gärna vilja att farfar kunde komma dit över sommaren. Men båda två i familjen jobbar och barnen är så pass små så de kan inte sköta sin farfar. Farfar behöver ha hemtjänst och lite annan form av omsorg. För att det här ska vara möjligt så måste farfar skriva sig i Kumlinge idag.

    I det här fallet med den nya lagen så om Mariehamns stad går in för att ge möjligheter till medborgare i Mariehamn att ta del av servicesedlar så kan man med den servicesedeln betala för sin omsorg i Kumlinge i framtiden. Det här är det praktiska exemplet som vi talar om.

    Naturligtvis är det här ändå upp till var och en kommun. Kommun har makten att bestämma och fatta beslut om kommunen ska gå in för det.

    Jag hör av diskussionen som har förekommit här att vi sätter tyngdpunkten på lite olika saker. En del talar om kommunen mera än om klienten. Ser man det ur medborgarens perspektiv så är detta en rättssäkerhet, för det är helt beroende av om kommunerna fattar beslut om att gå in för att erbjuda medborgarna möjligheten att erhålla servicesedlar.

    Medborgarnas rättigheter är inte särskilt starka i förhållande till kommunernas makt i den här lagstiftningen.

    Det kan bli så att kraften ifrån medborgarna blir så pass stor så att kommunerna känner sig tvungna att ändå gå in för att möjliggöra att kommuninvånarna får servicesedlar. Men händer inte det så kan en kommun resonera så som till exempel ltl Anders Eriksson, att det blir dyrare och man vill inte erbjuda den här möjligheten till sina medborgare. Då blir den här lagstiftningen egentligen en chimär, vilket jag tycker att är väldigt synd.

    Vi ska komma ihåg att medborgarnas rättigheter i förhållande till kommunernas makt i den här frågan är ganska begränsade.

    Positivt är att om kommunerna erbjuder den här möjligheten så kan kommuninvånarna genom servicesedlar erhålla omsorg från andra producenter än den service som produceras i den egna kommunen. Som följd av det kommer man hoppeligen att kunna se nya producenter inom de här olika verksamhetsområdena, vilka ofta är kvinnor som startar de företagen.

    Inom äldreomsorgen har vi sett exempel på företag som har försökt slå sig in i den här branschen men som inte har lyckats. Det var inte fel på produktionen av den servicen, den var alldeles förträfflig. Men Mariehamns stad köpte inte tjänsterna. Nu är ändå äldreomsorgen så pass mycket utbyggd i Mariehamn så de har inte det behovet. Men även om behovet fanns då å valde man att inte köpa tjänsterna från den privata producenten.

    Ltl Gunnar Jansson förde in ett intressant resonemang i debatten. Det finns en särskild anledning att titta på det resonemanget i utskottet. Han talade om portalparagrafen. Läser man den paragrafen så kan man få för sig att både omsorg och vård, inkluderande tandvård, ingår i avtalen med servicesedlar, vilket ändå tas bort i det åländska lagförslaget. Jag kan förstå att man i något skede tänkte, när man började fundera på det här, att man exkluderade vård inom ÅHS och man tog bara det kommunala. Vi vet man i Finland producerar både vård och tandvård även inom det kommunala.

    I våra administrativa strukturer är sjukvård och socialvård under separata organisationer och administrationer. Man hade ett val, man kunde ha inkluderat det även i den här lagstiftningen, vilket man inte har gjort. Det finns säkert en anledning till varför man inte har gjort det, vilket vi har diskuterat här i salen framförallt att man också kunde få tandvårdscheckar. Det finns en särskild anledning för utskottet att koncentrera sig också på det i sitt arbete och analysera varför man inte har gjort på det viset.

    Jag inledde med exemplet att man kunde få hemtjänst från andra producenter än dem som man har sin egen kommun eller där kommunen har valt att gå med i att kommunförbund eller i samarbete och tidigare har det nämnts närståendevård. Idag har vi också inom barnomsorgen genom barnomsorgslagen möjlighet till enskilda daghem osv. Så det här går lite om varandra.

    Det är bra att utskottets penetrerar och tar till sig på vilket sätt det här kommer att fungera rent praktiskt och att utskottet även hör vilken beredskap kommunerna har. Annars blir den här lagstiftningen tyvärr en nullitet om man ändå inte kommer att använda sig av den. Det skulle vara synd, åtminstone vårt parti vill stärka medborgarnas och klienternas möjlighet till valfrihet. Tack.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag uppskattar kollegan Gun-Mari Lindholms bedömningar som överensstämmer med mina vad gäller själva omfattningen av lagstiftningens räckvidd såsom den kan uppfattas, men också inför framtiden såsom vi liberaler hoppas att den kan byggas ut i framtiden nu eller så småningom. Där råder en samsyn.

    Talman! Som farfar söker jag stöd eller räddning för kollegans exempel med farfar som vill tillbringa sommaren på Kumlinge. Jag tror att lösningen finns, kanske inte i servicesedlar ännu men i punkten innan som ministern och jag diskuterade i ett replikskifte. Mariehamn stad och Kumlinge kan ingå avtal som en lösning på det här problemet. Det var det som jag tyckte att var onödigt byråkratiskt. Är det inte enklast att farfar sköter det där själv?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Talman! Till det sistnämnda, som ltl Gunnar Jansson anförde, så ser jag att det finns en öppning just för farfar och familjen att få möjlighet att erhålla service som produceras i en annan kommun än där farfar själv är mantalsskriven. Idag är lösningen den att man skriver sig i den kommunen där man kanske tillfälligt vill bo, kanske hos det ena eller det andra barnet. Man måste ändå skriva sig i den kommunen.

    I den här lagen ser jag att man också kan öppna för den möjligheten. Men det är avhängt av att farfars hemkommun också erbjuder den möjligheten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill bara uppmärksamma ltl Gun-Mari Lindholm på det som står på sidan 8. ”Efter sedvanlig beredning har förslaget sänts på remiss till Mariehamns stad och Ålands kommunförbud k.f. Ålands kommunförbund har gett utlåtande och förhåller sig i huvudsak positivt till förslaget.” Det finns tydligen ett intresse och man har ställt sig positiv till det. Jag vet att det finns andra organisationer som också är positivt inställda.

    Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte så gick Mariehamns socialnämnd under den förra mandatperioden in för att man vill införa det här systemet på närståendeavlastningen. Men man avvaktade bl.a. den här lagstiftningen. Det har funnits och verkar finnas ett intresse. Sedan får vi se hur mycket och i hur stor grad det förverkligas.

    Ledamoten tog upp det enda kvinnliga företaget som startades på det här området i staden och det lades sedan ner. Kanske det företaget hade varit kvar idag om vi hade haft ett system med servicesedlar?

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag tror att det företaget var lite före sin tid. Om Mariehamns stad och andra kommuner också hade gått in för det så hade de kanske överlevt, vilket de inte gjorde i det sammanhanget.

    Det är bra att Ålands kommunförbund har en positiv syn. Jag tror ändå att det kan finnas schatteringar beroende på kommunernas storlek. Tidigare har man haft lite dubier här i debatten, att det beror lite på hur många som är anställda i kommunen för att producera den egna servicen. Detta är lite avhängt av vad kommunerna kan erbjuda för att servicen ska produceras någon annanstans. Kommunerna ska ändå betala för servicen som produceras i hemkommunen och den servicen som man köper någon annanstans ifrån.

    Jag tycker att det är positivt att kommunförbundet har sett positivt på det här förslaget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, herr talman! Visst är det bra med vård som kompletterar kommunens egen socialservice.

    När jag hörde ltl Gun-Mari Lindholms anförande, som var klargörande och bra, så blev jag att fundera på kommunernas egna val. Ena dagen diskuterar vi att det ska vara lika för kommunerna och vi får en lagframställning om kommunerna socialtjänst där vi pratar om att alla ska få samma service.

    Här lyfter vi fram en lag där det är upp till kommunerna själva att bestämma. Om jag förstår det här rätt så finns det två olika tillvägagångssätt och personerna kan bo mindre än en kilometer ifrån varandra, med en kommungräns emellan. Jag ser att det är lite dubbelt. Jag tycker att det känns lite speciellt.

    Herr talman! Orsaken till att jag begärde ordet är att jag önskar ett förtydligande från ministern. Är det faktiskt så nu att det är kommunerna som själva bestämmer? Att det inte är så att en klient kan komma in och säga att han eller hon vill ha en viss sorts service som en serviceproducent kan erbjuda och att man då har rätt att få den servicen när man pratar om valfriheten? Det är viktigt att man verkligen har detta klart och tydligt för sig. Om klienten säger att man ska ha lika stor rätt att få den här servicen som man får i grannkommunen, då blir det ett bekymmer.  Där skulle jag vilja ha ett litet förtydligande.

    Samtidigt ber jag att utskottet lite ser på kostnaderna för kommunerna. Det är nog en viktig sak.

    Det beror på vem som producerar tjänsterna och hur man producerar. Men fortsättningsvis ska samtliga kommuner ha en grundläggande socialservice. Detta är en jätteviktig sak som jag ser det.

    Herr talman! I stora kommunerna är det här jättebra. På lilla Åland med små kommuner så är jag lite orolig för hur detta kommer att slå för de mindre kommunerna. 

    Det var en debatt här om ett privat äldreboende. Det kanske hade varit bättre om det hade funnits servicesedlar då. Det företaget var lite före sin tid.

    Kommunerna måste ändå ha sin grundbemanning och erbjuda ett visst antal vårdplatser. Då måste man ändå bygga ut. Man måste samtidigt veta var de äldre vill vara. Vill de vara inom den kommunala regin? Då behöver man ha den servicen också. Det blir jättesvårt att veta på vilka fot man ska stå och hur man ska gå vidare med det här.

    Jag hoppas att jag får ett litet förtydligande av ministern. Jag har varit bortrest så jag har inte hunnit sätta mig in i lagen som jag borde ha gjort, vilket jag ber om ursäkt för. Därför gör jag det den enkla vägen och begär att ministern svarar.

    Jag önskar också att utskottet tittar lite på kostnaderna för kommunerna, för det tror jag att är en viktig sak.

    Minister Wille Valve, replik

    Talman! Det är riktigt så som ltl Winé anförde. Det är kommunerna som bestämmer huruvida kommunen vill ta i bruk möjlighet att utfärda servicesedlar eller inte.

    En kommuninvånare som är missnöjd med sin kommun för att den inte erbjuder servicesedlar, vilket en annan kommun gör, får härja, bilda opinionsbildande verksamhet och samla in namn, men det är kommunerna som bestämmer om man går in för systemet med servicesedlar.

    Däremot öppnar det upp för kommungränsöverskridande lösningar i och med detta som framkom tidigare i debatten, dvs. i den service förteckning som kommunerna ska uppgöra kan man även ta upp andra kommuners företag.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack! Då vet man att det är upp till kommunerna vad de har råd att erbjuda. Jag tror att det blir merkostnader framförallt för de mindre kommunerna.

    När det gäller det gränsöverskridande samarbetet så fungerar det idag, men det kan ändå bli en ganska stor skillnad beroende på i vilken kommun man bor. Det kommer att bli ännu mera diskussioner om i vilken kommun man bor och det är synd när vi pratar om socialservice.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, herr talman! Det intressanta ser vi sedan om exempelvis en stor kommun som Mariehamn går in för servicesedlar och det börjar komma företag som erbjuder de tjänster som lagen förutsätter. Då är det tänkbart att exempelvis Sunds kommun kunde ta in Mariehamns företag i sin förteckning som uppgörs enligt 4 § i servicesedellagen. Det är en värld av möjligheter!

    Ltl Göte Winé, replik

    En värld av möjligheter för dem som har råd! Det blir lite så. Redan idag vänder man på varenda cent och ser vad man har råd med och vad man kan erbjuda. Man borde kunna erbjuda mer, men ibland så går det inte.

    Tidigare pratades det om att man skulle privatisera städtjänsterna inom det kommunala. Allting var så grönt, det skulle bli jättefint och det skulle bara bli mera. Jag ser själv idag hur svårt det är, hur svårt det är att få tag i någon och på vems villkor det är. Det är inte på klientens villkor. Jag är rädd för vad det kan bli av detta. Samtidigt ser jag en viss risk med att man försöker banta den sociala servicen och det ser jag inte som positivt. Jag sade att jag ser en risk, jag är inte säker. Minister Valve och jag ser inte lika på den här frågan, men jag har full respekt för åsikterna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Ltl Göte Winé pratar om rädsla. Han är rädd för att medborgarna kommer att kräva olika saker.

    I kommuner där de har infört servicesedlar har man sett att invånarna i grannkommunen, som inte hade servicesedlar, började fråga efter just de tjänsterna som grannkommunen hade erbjudit via servicesedlar. Det har dragit i gång ett bra medborgarintresse för det här, och det tycker jag att man ska se som någonting positivt. Kanske också ltl Winé kunde se det som någonting positivt?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Jag ser mycket positivt, men jag har svårt att se det just här.

    Först ett förtydligande, jag vet inte om jag sade att jag var rädd. Det jag däremot är orolig för är om vi har råd. En invånare som får service med servicesedlar i en kommun så då känner nästa kommun att de också ska kunna erbjuda detta. Men har vi råd? Det är fortfarande det som jag är orolig för. Klarar alla kommunerna av detta? Jag har i flera års tid jobbat för KST. Det ska vara lika socialservice för alla på hela Åland. Nu känner jag att vi går åt andra hållet. Det är upp till kommunerna att själva bestämma. Det vi diskuterar är att erbjuda en socialservice och det borde ha gällt alla kommuner. Det här har jag funderingar på. Fortfarande pratar vi mycket om att vi ska ha en likvärdig socialservice på hela Åland. Med redan här kommer vi med en lag där vi går åt skilda håll.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, talman! Jag ser snarare att det här öppnar världen, vilket minister Valve sade, och möjligheter till just gränsöverskridande lösningar för fler än bara en kommuns invånare om flera kommuner anammar systemet. Det blir positivt.

    Jag har följt detta ganska noga och satt mig i frågeställningen med servicesedlar eftersom jag har ett starkt intresse i frågan som säkert har noterats. Jag har konstaterat att på flera håll har just socialdemokraterna varit rädda för det här och emot systemet från början. Men när man har sett hur medborgarna verkligen vill ha möjligheten att kunna välja så har också socialdemokraterna svängt i de kommuner där det här systemet har införts, de har anammat systemet och tycker att det är bra.

    Jag hoppas att ltl Winé och socialdemokraterna redan från början kan vara positiva till det här och se att det är positivt om medborgarna får vara med och välja och bestämma.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Det är synd att ltl Petri Carlsson inte har fler repliker. Jag hoppas att han begär ordet och förtydligar i vilka kommuner som socialdemokraterna har vänt och tycker att det är bra. Hur stora är dessa kommuner? Det har också en viss betydelse hur stor efterfrågan är. Kommunerna måste ändå se till att man har tillräcklig socialservice att erbjuda. Precis som när vi debatterade hemvårdstödet så måste de mindre kommunerna ändå ha sin fulla grundbemanning. Jag ser att ltl Petri Carlssons suckar. Vi måste se att vi är i skilda världar. Det är inte så rosenrött ibland som ltl Petri Carlsson vill få det till, att om en kommun går in för servicesedlar så är det likadana förutsättningar för andra, för det är det inte. Det är stor skillnad mellan kommunerna. Det finns också kommuner utanför Mariehamns stad, ltl Petri Carlsson.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    10      Landskapets fastighetsverk

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Landskapets fastighetsverk är en reform som är lätt att försvara. Orsaken härtill är, i korthet, att denna modell är mycket väl beprövad och har gett positiva resultat såsom beskrivs på sidan 6 i lagförslaget. Landskapsregeringen verkställer med detta förslag hela det näst sista stycket i sitt regeringsprogram.

    Förslaget bygger på samma bestämmelser, principer och mekanismer som gäller för Senatsfastigeter. På rikssidan har Senatsfastigheter gett ett samlat grepp om fastighetsbeståndet, positiva effekter i form av kundorientering och, inte minst, effektiv verksamhet tack vare systemet med företagsekonomisk styrning och internhyror.

    Talman! Det är stora grejer det här: 400 byggnader, 5230 hektar mark, 30 750 hektar vatten. 3,3 procent av landskapets totala landyta och 26 procent av den totala landytan. Snart ännu mer!

    Förslaget är en tvåstegsraket: Redan den 1 januari 2015 omvandlades byggnadsbyrån till fastighetsbyrån och fördes in i finansavdelningens fögderi. Det skede vi nu befinner oss i har lite raljant kallats för att ”vi leker fastighetsverk”. Den 1 januari 2016 omvandlas fastighetsbyrån till fastighetsverk och lagen torde då träda ikraft med full kraft.

    Lagen är, som sagt, en bearbetad kopia av Senatsfastigheter. Det som framförallt skiljer är 14 § om särskild egendom. Landskapets fastighetsverk kan värdera viss landskapsegendom, exempelvis Kastelholms Slott såsom ”särskild egendom”, vilket innebär att det inte värderas till sitt verkliga värde på grund av sin unika kulturhistoriska karaktär. I fallet Senatsfastigheter värderas däremot allt, t.ex. också Åbo Slott som fått en marknadsmässig prislapp.

    Utgångspunkten är att fastighetsverket inte får bjuda ut sina tjänster på den fria marknaden om inte i lag annat stadgas. Fastighetsverket har, strängt taget, bara en kund; landskapet med underliggande myndigheter. Däremot kan landskapet nog använda sig av andra aktörer än fastighetsverket.

    Bestämmelserna om personalen, 21 och 22 §§ har blivit mer detaljerade efter en internremiss i förvaltningen. Personalen som överförs förblir landskapsanställda, dock i privaträttsligt förhållande. Eftersom fastighetsverket inte har några myndighetsuppgifter behövs inte heller några tjänstemän. Värt att notera är dock att fastighetsverket anses vara en myndighet i offentlighetshänseende, vilket föranleder en ändring av 1 § i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet.

    Några frågor: Hur avyttras då fastigheter under den nya ”regimen”?  Som det är idag krävs lagtingets samtycke för att överlåta fast egendom om inte överlåtelsen anses vara av ringa betydelse och sker som ett led i en plan eller process som regleras i någon annan lag, 24 § finansförvaltningslagen. Och detta förändras inte genom det här lagförslaget. Det enda som ändras är att när det gäller fast egendom som är i fastighetsverkets besittning är det inte längre landskapsregeringen som fattar beslut om en sådan överlåtelse utan fastighetsverket.

    Hur ska vi förstå 1-miljonersgränsen i 13 § 2 mom.?  Enligt paragrafens 2 mom. kan landskapsregeringen fatta beslut om överföring av fastighetsförmögenhetsobjekt till ett värde av högst en miljon euro. Lagtinget fattar beslut om fastighetsförmögenhetsövergångar till ett högre värde. Vad är det?

    Gränsen på 1 miljon euro gäller inte alls investeringar utan överföring av fastigheter mellan fastighetsverket och landskapets budgetekonomi. Som regel krävs att lagtinget ger ett bemyndigande i samband med budgetbehandlingen för en sådan överföring, men om fastighetens verkliga värde är högst 1 miljon kan landskapsregeringen fatta beslut om överföringen i stöd av 13 § i lagförslaget.

    Avslutningsvis, talman, förutsätter detta lagförslag en ändring av lagtingsordningen, vilket jag förstått att lag- och kulturutskottet är på god väg att genomföra. Vi tydliggör också att fastighetsverket ingår i det som kallas landskapets finanser i landskapslagen om landskapets finansförvaltning, dock inte i landskapets budget samt att Landskapsrevisionen har ett tydligt mandat att granska landskapets affärsverk. Tack för ordet!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! I det stora hela tycker jag att det är ett bra initiativ. Ålands Framtid har länge förespråkat att man borde förena alla fastigheter och egendom under ett tak och det är väl detta som är på gång nu.

    Det som jag funderar lite på är att det i regeringsprogrammet står att man ska införa utmanarrätter. Landskapet ska utmana sin egen verksamhet och konkurrensutsätta. Är detta lagt på is eller avfört eller blir det fastighetsverket som kommer att driva den delen att man uppmanar sin egen verksamhet och ser om den är konkurrenskraftig? Det finns möjlighet att man tar in anbud och offerter från privata entreprenörer för att konkurrensutsätta sina kostnader. Är det detta som är tanken?

    Minister Wille Valve, replik

    Det korta svaret är att landskapets myndigheter kan testa fastighetsverkets gentemot marknaden. Den möjligheten finns i det här lagförslaget.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Varför jag tog upp utmanarrätterna berodde på en ganska stor sak i samband med presentationen av regeringsprogrammet. Man skulle konkurrensutsätta sina verksamheter för att testa om man har rätt prisnivå på sina tjänster. Det verkar som det inte blir något av det. Antagligen finns det inte en enig regering som driver den frågan och därför har det väl stannat upp. Det skulle vara intressant att veta om den möjligheten ges till fastighetsverket nu.

    Minister Wille Valve, replik

    Svaret är nej, den möjligheten ges inte till fastighetsverket. Som sagt, landskapets myndigheter har den möjligheten.

    Däremot håller jag inte riktigt med ltl Eklund. Jag anser att vi har tagit små steg i riktning mot utmanarrätter inte minst genom det föregående lagförslaget som vi diskuterade, men även med detta lagförslag i och med att landskapet faktiskt har möjlighet att utmana fastighetsverket.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Den här frågan har haft en väldigt lång startsträcka. De här tankarna har funnits med jättelänge. Flera regeringar har jobbat i den här riktningen. Nu är det bra att man kommer vidare och samordnar landskapets alla fastigheter under samma hatt. Det är positivt. Det har varit en lång startsträcka och det finns förklarliga skäl för det har inte varit alldeles lätt. Man har värderat alla fastigheter, man har infört systemet med interna hyror och det är mycket arbete som ligger till grund för att komma till skott med den här lagframställningen.

    Vi har i landskapets ägo fastigheter av alla olika slag som faktiskt har förvaltats inom de olika de avdelningarna. Miljöbyrån har förvaltat sina fastigheter, museibyrån sina fastigheter och skolorna sina fastigheter. Det behövs verkligen att man för samman kompetensen så att det blir en mer professionell hantering av fastigheterna. 

    Den här saken är bra. Ändå väcks en del frågeställningar om den här framställningen som vi från liberalerna har.

    Ministern berörde ganska kortfattat problematiken med bolag i det offentligas ägo. Såsom detta är uppbyggt så kommer man att ge service till sig själv och det är tillåtet enligt EU:s regelverk. Man får inte konkurrera med det privata näringslivet.

    Vi från liberalerna tycker att det är viktigt att man ändå har dörren öppen för andra privata näringsidkare, att man faktiskt aktivt bjuder ut olika projekt och ser till att människor som jobbar inom den privata sektorn faktiskt också ska kunna få arbete i fastighetsbolaget.

    En uppmaning är att man har en stor beredvillighet. Det betyder också att det i fastighetsbolaget kommer att behöva finnas en bra kompetens på upphandlingar. Vi vill också efterlysa lagen om upphandling under EU:s tröskelvärden. Den lagen har funnits länge på gång, vi har den inte nu men den behövs verkligen.

    Nu när man bildar fastighetsverket så måste man se till att kompetensen finns.

    Vi har funderat kring offentlighetsprincipen, insynen. Fastighetsverket kommer att ansvar för stora landskapsägda värden. Man kommer att hantera fastigheter som berör väldigt många människor, därför är det också viktigt med insynen och att det är transparent.

    Jag vet inte om det finns någon skillnad i ett affärsverk eller en bolagsform. Liberalerna undrar varför man väljer affärsverk, varför bildar man inte bolag? Har det någonting att göra med offentligheten eller varför väljer man ett affärsverk?

    Landskapet har bolag, posten är ett bolag och nu har vi ett affärsverk. Vi får många olika strukturer.

    Kommer härefter alla investeringar som man satsar att skötas av det här affärsverket? Är det så att lagtinget ger budgetmedel så kommer fastighetsverket helt och hållet att sköta det, till exempel om man ska bygga en ny skola? Kommer fastighetsverket helt att sköta detta eller hur kommer det att fungera när man gör större investeringar? Eller ska fastighetsverket bara sköta underhåll?

    Lagtingets möjlighet att påverka är viktigt. Nu blir det ännu längre armlängdsavstånd från lagtinget till dem som förverkligar budgeten. Det är viktigt att lagtinget har tillräckliga möjligheter att vara med och påverka. Ministern beskrev att det är via budgeten som lagtinget har möjlighet att säga sitt. Vi har en viss oro. Har faktiskt lagtinget kvar något av makten eller frånhänder man sig makten väldigt mycket?

    Det blir ändå några få personer som kommer att hantera det, det blir en styrelse och det blir en VD som får väldigt stor makt att hantera alla de frågor som ska behandlas av det här verket.

    Vi har också funderingar på styrelsen och VD. Kompetenskrav framgår inte av den här framställningen. Det är ju väldigt viktigt att det finns en övergripande helhetssyn och att olika intressen finns representerade. Det räcker inte med att man tillsätter en politisk styrelse och bara ger politiska riktlinjer. Det måste finnas kompetenser också i styrelsen. Har man tänkt någonting på hur styrelsen ska vara sammansatt?

    Ett mål och ett krav på affärsverket kommer att bli effektivitet och man kommer också att ha ett visst avkastningskrav. Det betyder att man måste sätta pris på hyror på alla våra förvaltningsgrenar, på alla enheter och alla avdelningar. Det får sedan inte leda till att det blir budgetökningar inom olika avdelningar. Hyrorna måste hållas på rimliga nivåer. Avkastningskravet får inte bli så starkt att man pressar fastighetsverket att höja hyror så att man i sista ändan kanske inte gör några inbesparingar och då får vi betala någon annan väg.

    När det gäller avkastningskrav och effektivitet så har vi ett frågetecken angående särskild egendom. Det här är ju väldigt känsligt. Det måste också i framtiden finnas garantier så att våra kulturfastigheter; slottet och våra andra fina fantastiska kulturegendomar, har ett fortsatt underhåll. Man får inte bara välja att sälja bort dem. Det måste göras en kravlista, någon sorts garantilista, för dessa byggnader. Det är viktigt att veta hur man tryggar underhållet och bevarandet av kulturhistoriska byggnader.

    Sedan har vi också andra funderingar. Ministern nämnde antalet hektar som jag inte minns exakt, men landskapet äger mycket hektar. Kommer fastighetsverket också att sköta alla arrenden av jordbruksmarker? Hur kommer det att bli med våra naturskyddsområden? Vem kommer att bevaka de intressena? Det finns många frågeställningar som dyker upp.

    Offentliga Åland, vi pratar väldigt mycket om mera samverkan och mera samarbete. Vi från liberalerna undrar om man har diskuterat möjligheterna att föra in också andra delar av det offentliga Åland? Då tänker vi förstås på kommunerna och alldeles särskilt på Mariehamn men också på andra kommuner. Det skulle vara logiskt att man hade ett fastighetsverk på Åland och att man sedan skulle ge service till hela det offentliga Åland. Det är fortfarande ”in house”, att man ger tjänster till det offentliga. Vi tycker att man behöver ha detta fortsättningsvis med i funderingarna.

    Sammanfattningsvis från liberalernas sida; det är bra att samordna och det är bra att föra samman kompetenser. Man får högst antagligen en mer effektiv och professionell skötsel.

    Nu kan inte ministern svara på alla mina frågor men vi ber utskottet att faktiskt fundera på följande frågor:

    §  Varför har man valt affärsverk?

    §  Privata aktörer och upphandling; att man faktiskt också tryggar privatas möjligheter att sköta verksamhet för fastighetsverkets räkning.

    §  Att man tittar på offentligheten och insynen och lagtingets påverkan.

    §  Att man ser på kompetenser för styrelsen och att olika intressen bevakas.

    §  Samordning med kommunerna.

    §  Hur man tryggar skötseln av kultur- och naturmiljöer och byggnader med kulturhistoriskt värde.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Tack för ett mycket konstruktivt anförande. Det var mycket bra punkter som jag håller med om att man säkert kan klargöra i utskottet.

    Det här är ändå frågan om en länge väntad reform. Det är en mycket framgångsrik reform när man frånskiljer fastighetsverket från resten av verksamheten. På det sättet tycker jag att det är mycket bra.

    Jag har en direkt fråga. I ert anförande lyfte ni fram bolag, affärsverk, ni nämnde posten och det nya fastighetsverket och ni nämnde många olika strukturer. Det resonemanget förstod jag det helt enkelt inte. Jag vill gärna ha ett tydliggörande.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Om jag kommer ihåg rätt så för några år sedan bytte man bolagsform för posten. Tidigare var posten ett affärsverk och man gjorde ett bolag av det. Varför väljer man affärsverk i den här verksamheten och inte bolag?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag är inte någon form av bolagsexpert men jag tror att det har att göra med att affärsverket kommer att fungera ”in house”. Det har säkert med det att göra kan jag tänka mig.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vi har tänkt att det också möjligen kan ha att göra med insyn och offentlighet. Vi tycker att det är bra att lagutskottet ändå tittar på det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack vtm Eriksson för ett jättebra anförande. Det märks att vtm Eriksson har läst förslaget ordentligt.

    Vad gäller särskild egendom så kan även naturskyddsområden föras in, i synnerhet sådana områden som landskapet har införskaffat enbart med syfte att skydda exempelvis fornlämningar. De kan också hamna in på den här listan.

    I övrigt får jag återkomma senare i utskottsbehandlingen till dessa frågor.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Den mest angelägen frågan av dem alla är detta med särskild egendom. Nu när man genomför detta måste man se till att man tryggar statusen på både kultur- och naturmiljöer så att det inte finns en risk att man inte underhåller dem. Tanken är ju att då får man inga pengar tillbaks eller om man får någonting via budgetmedel. När detta affärsverk ska ha effektivitetskrav på sig så finns det alltid en risk att de här värdena riskerar att komma i kläm.

    Man måste bygga upp något system där man verkligen pekar ut de här byggnaderna och de här miljöerna och har särskilda garantier och krav på hur de ska skötas.

    Minister Wille Valve, replik

    Delvis finns byggnaderna redan utpekade i den förteckning som ingår i landskapets årsredovisning över landskapsegendom.

    Vad gäller det som vicetalmannen inledningsvis nämnde, ja, det har varit en lång process. Det har varit mycket arbete både med tanke på värdering av fastigheter, personalfrågor och vilka fastigheter. Vi har varit mycket mån om att göra detta ordentligt. Det är precis som vicetalman sade, det här är kulmen av en lång process som spänner sig över flera mandatperioder.

    Kan vi öppna det här för mera av det offentliga Åland exempelvis Mariehamn stad? Som vicetalmannen noterade så finns det bara en kund nu, det är landskapet. Lika som vi har kunnat se på andra håll i vår omvärld så har verksamheter inom fastighetsverk successivt byggts ut. Det kunde vara ett naturligt andra steg, exempelvis för nästa regering, att också ta in andra offentliga aktörer på Åland.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det hoppas jag verkligen. Vi behöver samarbeta kring sådana frågor på Åland. Om man har alla professioner och alla kompetenser samlade till ett fastighetsverk så ska man också kunna sköta en bredare samling av fastigheter, så det hoppas jag verkligen att man kommer vidare med.

    Sedan när det gäller detta med lång startsträcka så en mandatperiod är ändå förhållandevis kort för att kunna genomföra reformer. Därför är det så viktigt att den avgående regeringen ger den översta stafettpinnen till nästa regering. Till den här delen har det fungerar bra. Jag tror att det är tre regeringar som har jobbat med de här frågorna. Nu är vi fem före i mål fast det finns mycket mera att göra, bl.a. samordningen av hela offentliga Åland.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Karl-Johan Fogelström

    Fru talman! Från den socialdemokratiska gruppen välkomnar vi det här lagförslaget. Det är en bra reform. Det är viktigt att de som utnyttjar fastigheternas utrymmen också bär kostnaderna för dem.

    Kundfokusering och företagsekonomisk styrning av fastighetsskötseln är ett rätt sätt att hantera pengarna på så att inte kostnaderna stiger för mycket. Man ska vara medveten om kostnaderna.

    Modellen som har valts med affärsverk möjliggör en företagsekonomisk styrning.

    I Sverige har man gjort forskning kring organisationsformen som har visat att den enskilt viktigaste faktorn för effektiv verksamhet är att man har kompetent personal som driver verksamheten å ena sidan samt att man har tydliga ägardirektiv. Det är alltså inte verksamhetsformen som är avgörande, utan det de som utför verksamheterna och att ägaren är tillräckligt tydlig i sitt ägarskap.

    Det här är ett viktigt led i den omfattande strukturförändring som har skett under den här regeringens tid. Jag håller med vtm Viveka Eriksson att när det gäller stora reformer så är en mandatperiod en relativt kort period. För omfattande strukturförändringar krävs ofta flera mandatperioder.

    Den här reformen är en i raden av de strukturförändringar som regeringen har genomfört. Landskapsregeringen har genomfört en del större reformer och andra mindre reformer, t.ex. ombudsmannamyndigheten. Den största reformen är sjötrafiken som också syftar till att effektivisera trafiken, minimera kostnaderna samt att kunna ge service på samma nivå som tidigare. Andra reformer är avbytarservicen, åländsk digital agenda och nu fastighetsverket. Det är en lång rad av förändringar som har skett.

    Konsekvenserna av dessa förändringar kommer att få fullt genomslag först i år och nästa år. Det tar tid innan de sätter sig. När man tittar på 2014 års bokslut så syns inte alla effekter av de förändringar som har gjorts, de kommer att synas 2015 och 2016.

    En intressant fråga, som jag inte är säker på att nämns här, är principerna för hyressättningen. Jag har exempel från Mariehamn stads stad som nu har gått in för en hyresökning som ger kostnadstäckning. Det är detta som man strävar till. I staden gällde först marknadshyror, men de fungerade inte riktigt. Marknaden var olydig, hyrorna blev för låga, betydligt lägre än kostnaderna.

    Vi välkomnar detta. Jag sällar mig också till dem som tyckte att vtm Eriksson höll ett bra anförande. Det är bra vägkost till utskottsbehandlingen. Det var våra kommentarer, tack.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det här är processer som vi har haft på gång inom Mariehamn och statsförvaltningen. Jag vet att socialdemokraterna mycket tydligt har drivit styrelsesammansättningar och medborgarnas insyn i bolag och affärsverk. Är det nu helt på sin plats att göra på det här viset? Hur skiljer sig den här processen från den processen som haft vi har haft i stan? Jag skulle vilja ha ett klargörande från socialdemokraternas sida om det är till fyllest med insyn och transparens i det här affärsverket?

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    När det gäller bolag så i väntan på att lagstiftningen om offentlighetsprincipen moderniseras hos oss så har vårt förslag varit, och det vann gensvar när det gällde Mariehamns hamn AB, att sätta in en bestämmelse i bolagsordningen om att offentlighetsprincipen ska gälla. Nu är inte detta ett bolag. Vårt förslag till alla landskapsägda bolag är att en sådan bestämmelse skulle införas så länge inte lagen säger det explicit.

    Hur det är ställt när det gäller ett affärsverk och offentlighetsprincipen så måste jag erkänna att jag inte vet. Jag förutsätter att det inte är lika strikt som man kan tolka aktiebolagslagen.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Det ska utskottet titta närmare på. En väsentlig del är insynen så att ålänningarna kan ha kontroll hur de samhällsägda bolagen och affärsverken sköts.

    När det gäller ägardirektiv så har vi fått erfara från samhällsmedborgarna att trots att det finns ägardirektiv så fungerar det överhuvudtaget inte. Jag tänker närmast på radion. Liberalerna vill verkligen att det ska bli insyn och transparens i den verksamhet som landskapsregeringen utövar.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Det håller jag helt med om, absolut. Vi stöder det till fullo. Det är vår linje i staden och det är vår linje i lagtinget när det gäller de bolag som landskapet äger.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Fogelström nämnde att man borde ha hyror som ger kostnadstäckning. Det är en självklarhet om man ska få affärsverket att snurra runt. Man borde också ha avkastningskrav på hyrorna, att man bygger upp ett kapital för investeringar så att man inte varje gång man ska göra en investering måste komma till lagtinget efter pengar.

    När det gäller fastigheter så måste man bygga upp hyrorna i förhållande till fastighetens värde och kvadratmeterpris som man kan ta ut. Det finns väl inte ett generellt kvadratmeterpris över alla byggnader. Fastighetsverket måste jobba fram ett system.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag tolkar att det här ska vara föremål för företagsekonomisk styrning. Det innebär också att om ägaren säger att man ska en viss avkastning så ska affärsverket i det här fallet jobba på ett sådant sätt att den avkastningen ges. Den ska ju givetvis vara rimlig i förhållande till syfte med verksamheten.

    När det gäller hyressättning så ska man väl sätta hyror som man sätter hyror normalt inom den privata sektorn, att man får täckning för kostnaderna och att man får en rimlig avkastning på det kapital som finns inbakat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det här är egentligen en onödig replik, men då är vi överens.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Ja, jag noterade det med tillfredsställelse.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack, talman! Utöver de påpekanden och anföranden som hittills har presenterats, och som är värdefulla och relevanta med tanke på utskottsbehandlingen, så har jag de facto två tillägg.

    Det ena gäller formen för överlåtelse av landskapets fasta egendom. Det andra rör frågan om offentlighet i fastighetsverkets verksamhet.

    Den egendom vi talar om redovisas i korta ordalag på sidan 4 i lagförslaget. Det handlar om betydande mängder, ministern nämnde dem i sin presentation. Då kan man fråga sig hur de blivit landskapets egendom. Det framgår nästan ingenting om hur det har gått till. Det har inte kommit till av sig själv, det har gått till på något sätt. Naturligtvis genom lagstiftning, genom att landskapet Åland har en offentligrättslig, juridisk personlighetsstatus i Finland så har också landskapet subjekt för äganderätt. Praktiskt taget all den egendom som beskrivs här på sidan 4 har tillkommit genom självstyrelselagstiftning, lite på olika sätt faktiskt. Vid varje reform har det inträffat någonting. Senast år 1993 skedde kanske den mest radikala förändringen. Vid reformen 1951 övergick till landskapet den egendom som inte i förordning förbehålls staten, då kom det en förordning som räknade upp alla världens olika enskildheter runt omkring oss.

    Nu är ordningen den att den statliga fasta egendom som Finland inte längre behöver för egentlig statsförvaltning övergår genom lag i landskapets ägo. Så har det gått till, så har den tillkommit.

    Därutöver har egendomen i många fall förkovrats. Den fasta egendom där vi nu befinner oss har landskapet faktiskt köpt, förvärvat av privata ägare här under denna byggnad, medan byggnaden i sig har tillkommit med stöd av extraordinarie anslag. Formerna för den fasta egendomens tillkomst och förkovran är många. Landskapet har förkovrat underhållit och skött många fasta egendomar med egna medel.

    Allt detta som jag nu säger syftar till min åsikt i den första frågan: Hur ska den här typen av fast egendom som tillhör landskapet överlåtas? Lagförslaget säger vem som beslutar men säger ingenting om hur det ska gå till. Här vill jag tala mig varm för den gamla goda skandinaviska principen, att det man gemensamt förvärvat det ska också ges ut så att alla har en chans att förvärva det. Jag menar att utskottet lite borde fördjupa sig i frågan om hur landskapets fasta egendom ska överlåtas. Ska det vara bara genom att någon ber att få förvärva den och när värdet är under en viss nivå så ingår man ett avtal och därmed är saken klar. Är det rättvist? Enligt min mening är det inte rättvist. Ska det vara ett öppet förfarande, anbudsförfarande, konkurrensutsättning eller någonting sådant? Det är mycket möjligt. Den mest allmänna och mest normalt förekommande formen är ju, beträffande gemensam egendom, att alla delägare ska ha en chans att förvärva sådant som överlåts genom offentlig auktion. Svårare än så är det de facto inte.

    Vår lagstiftning är lite otydlig på den här punkten. Jag skulle som förutvarande lagfartsdomare gärna se att frågan skulle förtydligas så det inte längre råder osäkerhet om hur det ska gå till. Det är gott och väl att det finns regler om vem som beslutar. Det är också mycket önskvärt att det bestäms tydligt, transparent och öppet för alla delägare hur det ska gå till.

    Landskapet är den juridiska entiteten men den utgörs ju av oss alla. Vi kan därmed anse oss vara delägare i den egendomsmassan som vi nu här diskuterar. Offentlig auktion är enligt min mening huvudregel. Sedan kan man alltid diskutera nivåer och gränser. Är 1 miljon euro en bra gräns? Ska det vara mer eller mindre?

    Jag avslutar med att återge en rättslig tradition som har gällt i vår rättsordning egentligen ända sedan början 1917 när Finland de facto fick ett av de starkaste egendomsskydden överhuvudtaget i dagens EU. Finland är känt för att ha ett av de starkaste egendomsskydden i konstitutionerna som existerar. Det är gott och väl, de historiska skälen till det är uppenbara men jag går inte in på dem.

    Lagstiftningen har mycket länge byggt på principen att samhällets fasta egendom och inkomstbringande rättigheter får överlåtas enbart med lag där hela folkets företrädare är med och bestämmer om det är ändamålsenligt att göra på det här viset, om det är rättvist och därmed försvarligt. Nu kan man kanske inte, såsom tidigare, ställa krav på lagnivå men istället ser jag ett behov av att ha tydliga regler för hur den som har rätt att bestämma ska bestämma förfarandet för överlåtelse av fast egendom. Vi har mycket tydliga regler i lagstiftningen för hur fast egendom överlåts. Det går inte till hur som helst utan det är ganska bestämda regler för hur det ska gå till.

    I det sammanhanget kan jag som en parentes nämna att enligt nuvarande självstyrelselag är landskapet mottagare av danaarv, dvs. arv när det inte finns någon legal arvinge eller testamente. De tillfaller numera landskapet, tidigare staten men i praktiken är inte det här heller någon komplicerad fråga eftersom normalt ska ju danaarv överlåtas till någon närstående. Om det inte finns någon närstående så är det oftast vederbörande kommun, där den avlidne senast bott eller där den fasta egendomen ligger, som är mottagare. Den delen är inte komplicerad även om den regleras i självstyrelselagen. Det var det ena, fru talman.

    Det andra är lagförslag nummer 3. Frågan tangerades här i ett replikskifte mellan ledamöterna Katrin Sjögren och Karl-Johan Fogelström. Här föreslås en konkret ändring i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet. Jag ber nog utskottet, med is i hatten, att fundera på förslaget.

    Vi har hört motiven och grunderna för varför den här typen av förvaltning, där den offentliga myndighetsutövningen de facto är ganska blygsam, överförs enligt förslaget till ett affärsverk. Sannolikt landar det så småningom i ett bolag, men det är en annan diskussion. Jag går inte in på den.

    Nu står det i offentlighetslagen; ”med myndigheter avses i den lagen landskapets myndigheter, landskapets affärsverk då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter.” Det här tillägget föreslår man nu att stryks. Med myndighet skulle härefter avses landskapets affärsverk.

    Jag känner väl till den diskussionen som har förekommit i Mariehamn i förbindelse med bolagisering och behovet av att definiera myndighetsutövning. Privaträttsliga bolag ska ju inte syssla med myndighetsutövning per definition, medan affärsverk får göra det ifall vissa grundlagsenliga krav är tillgodosedda. Är det verkligen så här man vill ha det? Kommer affärsverket att fungera effektivt affärsmässigt, försvarligt och förnuftigt om fastighetsverket rakt av är att betrakta som en myndighet i hela dess vidd? Jag är inte säker på det. Det här är lånat från viss kommunal hantering Sverige, jag förstår det.

    I Finland har man delvis en annan syn på den här frågan, där har man en mycket bestämd åsikt att när det gäller offentlig myndighetsutövning, oberoende av vem som utövar den, så ska den vara öppen för insyn i alla dessa lägen. När man däremot har överfört offentliga uppgifter på andra aktörer än myndigheter så kan det finnas förhållanden, närmast av affärsmässig natur, där man bör överväga hur man vill ha det. Motiveringen till det här förslaget i 1 § i offentlighetslagen är ganska kortfattad. Man säger att för att lagen ska vara tillämplig i affärsverket så måste den ändras, men man säger ganska lite om varför och framförallt ser man ingenting om konsekvenserna av en sådan här åtgärd. Det här har jag inte något större behov av att diskutera nu. Jag ser gärna att utskottet lite mera fördjupar sig i det hela och gör klart för sig vad myndighetsutövning innebär kontra en affärsmässig verksamhet i ett affärsverk som också, enligt lagförslaget här, i allt väsentligt kommer att utgå ifrån principen för hur privaträttsliga aktiebolag fungerar. Det var mina små tillägg. Tack, fru talman.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag tror inte att jag hängde med när det gäller problematiken i den första delen; överföringsfullmakten av egendom. I 13 § finns angivet att landskapsregeringen ges möjlighet att till fastighetsverkets besittning överföra egendom med stöd av bemyndigande av lagtinget i samband med behandling av landskapets budget.

    I 20 § står det sedan om överföringsfullmakten som vi ger till landskapsregeringen. Till vilken del brister dessa bestämmelser enligt kollegan Gunnar Jansson?

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Kanske inte brister, men jag är närmast ute efter ett förtydligande, enligt principen att det som vi alla äger ska vi också alla ha möjlighet att förvärva ifall det allmänna inte längre behöver uppehålla ett gemensamt ägande. Ett förtydligande om sättet hur överlåtelsen ska gå till kunde vara påkallat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Här är väl inte den frågan på bordet att landskapet skulle avhända sig någon del av den egendom som man nu avser att överföra till det gemensamma verket? Man överför endast sådant som är avsett att besittas av detta landskapsägda verk. Har man sedan övriga tillgångar som man vill släppa på den öppna marknaden så regleras ju inte det av det här lagförslaget.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag uppfattade att det ytterst handlar om innehållet i det bemyndigande som överföringen skulle innebära till bolaget i fråga. Men jag har ingen färdig lösning på det hela. Jag gav uttryck för mina allmänna synpunkter och hoppas att utskottet lite kan fördjupa sig i de här frågorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Jansson. Vtm Jansson belyste redan den första frågan i repliken.

    Vad gäller den andra frågan om handlingars offentlighet så är jag lite förvånad över att ltl Jansson tar upp det eftersom lagändringen som vi gör innebär att vi stryker; ”då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter”. Vad är det? Ja, då är affärsverket en myndighet i offentlighetshänseende. Vad som gäller för myndighet står klart och tydligt i landskapslagen om allmänna handlarnas offentlighet: ”Allmänna handlingar enligt denna landskapslag är handlingar som utfärdats eller upprättats av myndighet.”  I 2 § står: ”Allmänna handlingar är offentliga enligt vad som stadgas i denna lag.” I mitt tycke är det ganska klart skrivet vad som gäller.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Absolut, det konstaterade jag också. Det är väldigt tydligt vad som föreslås, att affärsverket i all dess verksamhet ska betraktas som en myndighet. Min fråga var bara om det är detta som man verkligen avser?

    Minister Wille Valve, replik

    Nej, affärsverket är nämligen inte en myndighet, därför finns det heller inte tjänstemän. De som kommer att arbeta där kommer att ha vanliga arbetsavtalsförhållanden. Dock undantagsvis i offentlighetshänseende betraktas affärsverket som en myndighet enligt den föreslagna lydelsen i 1 § landskapslag om allmänna handlingars offentlighet.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Utmärkt! Redan den här replikväxlingen är grund nog för utskottet att fördjupa sig lite närmare i den här frågan, inte minst i belysning av den diskussion som har förekommit nyligen i samhället om effekter av förändringar i verksamhetsformer. Jag säger inte att någonting är rätt eller fel här. Ni ska inte uppfatta det här som en kritik av någonting. Jag är för transparens och öppenhet i alla dess former. Jag bara menar att det kan vara nyttigt för utskottet att också försöka fördjupa sig i följderna av en sådan här åtgärd.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    11      Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.  

    Diskussion.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! Det här är en tilläggsbudget som egentligen inte innebär några merkostnader just nu för tillfället, men som nästföljande år 2016 och framåt kan innebära budgetbelastning.

    Den här tilläggsbudgeten innebär förslag till förändrade skrivningar och ett nytt avtal mellan Ålands landskapsregering och hushållningssällskapet. Det ger hushållningssällskapet möjlighet att förändra den verksamheten som är utlokaliserad till dem redan tidigare genom avtal och förändra den på ett sådant sätt som hushållningssällskapet själva anser vara mest ändamålsenligt i dagsläget på ett sådant sätt så att de kan öka lönsamheten inom jordbruksnäringen. Det är väldigt viktigt idag.

    Det andra förslaget, fru talman, är att vi utökar ramen när det gäller fiskeriprogrammet med cirka 2,5 miljoner euro för att möjliggöra en regionalpolitiskt väldigt viktig och stor satsning i skärgården. I Kumlinge är det nu aktuellt med en fiskfoderfabrik och det kan innebära mellan 15 och 20 nya arbetsplatser. Vi vill därför på det här sättet skapa ett utrymme inom EU:s fiskeriprogram. Vi från landskapet föreslår att vi ska skjuta till mera nationella medel, egna pengar, in i det här systemet. Skulle vi använda programmet såsom det ligger så skulle den här enskilda satsningen tränga undan nästan allting annat. Vi tycker att det finns så många andra goda saker i det programmet som det också behöver finnas resurser till och som kan förverkligas.

    Den andra satsningen som finns med här är fiskodlingen på land som håller på att förverkligas i Eckerö. Där finns det också ett behov av ett visst tilläggsstöd från samhällets sida. Om detta blir godkänt i lagtinget ger det också utrymme för att vi kan vara med och säkra tillkomsten av den investering som vi ser både som en väldigt viktig satsning på livsmedelssektorn men också som en väldigt viktig miljöpolitisk strategisk positionering för Åland.

    Inga pengar just nu men det här förslaget ger utrymme för framåtsyftande investeringar och verksamheter. Vi kommer sedan i 2016 års budget ta upp medel för fiskeriprogrammet.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Luften står stilla och det har varit långa anförande idag så jag ska försöka hålla ett väldigt kort anförande och bara en sak.

    Finansminister Nordlund sade att man har utökat ramen för fiskeriprogrammet. Det är sant. Jag tänker ända ta upp en fråga som jag har tjatat om många gånger och det handlar om konsekvenserna av drivgarnsförbudet. Jag noterade, efter mycket om och men, att landskapsregeringen faktiskt röstade om detta.

    För dem som inte känner till detta så år 2004 tog EU ett beslut om att man skulle förbjuda drivgarnsfisket i Östersjön. Det ledde till att de åländska laxfiskarna hade fyra år på sig, till den 1 januari 2008, att försök avyttra sina fiskefartyg och sina bragder. Man hade också möjligheter att via EU:s fiskerifondsprogram betala ersättning för de skrotade aktuella båtarna. Det gjorde man i Finland, det gjorde man i Sverige men det gjorde man i väldigt, väldigt ringa omfattning här på Åland. Det var på grund av någon sorts besynnerlig politisk prestige som fanns i dåvarande, dåvarande landskapsregering. Det börjar bli ganska länge sedan.

    Ett överstatligt beslut togs och det fick konsekvenserna att yrkesutövare helt plötsligt stod med sin produktionsutrustning som de inte kunde använda och de fick heller inte någon ersättning, vilken grundtanken var när EU tog det här beslutet. Det beslutet var i grund och botten ett väldigt vettlöst beslut. Det var för att skydda tumlare som inte finns här uppe i de åländska vattnen.

    Jag tycker att det var direkt oanständigt att en liten grupp yrkesutövare, i det här fallet de drabbade fiskarna, helt hållet fick stå för fiolerna själv. De fick stå för kostnaderna på grund av ett myndighetsbeslut.

    Därför riktar jag en direkt fråga till finansminister Roger Nordlund. Det fanns pengar i dåvarande program som skulle ha räckt till de skrotade drivgarnsbåtarna. De användes inte. Mig veterligen så betalade man tillbaka cirka 1 miljon av fiskerifondspengarna till rikssidan på grund av att de inte kunde användas.

    Nu har jag noterat att ansvarig minister Fredrik Karlström har tagit upp den här frågan. Det är verkligen synd att han inte är här för jag har varit kritisk många gånger till honom men nu hade jag velat ge honom en eloge och beröm. Det ska framföras säger kollegan Gun-Mari Lindholm. Jag är tacksam för det.

    Minister Fredrik Karlström lade följande förslag i landskapsregeringen: ”Laxfisket med drivgarn har sedan 1 januari 2008 varit förbjudet i EU. Detta fiske var huvudsysslan för ett antal båtar på Åland och en viktig del av den åländska fiskerinäringen. De yrkesfiskare i vår närregion som drabbades av det i EU tagna beslutet kompenserades med resurser avsatta i Europeiska fiskerifonden 2000-2006. Till dags dato har de åländska yrkesfiskare som förlorade sina möjligheter till inkomst på grund av det tagna beslutet inte blivit kompenserade men under ett flertal landskapsregeringar givits förhoppningar om att orättvisan ska tillrättaläggas. Inte ens oppositionen hade kunnat formulera det här bättre. Han fortsatte: ”Landskapsregeringen föreslår därför att ett belopp om 100 000 upptas i tilläggsbudgeten till förmån för de laxfiskare som var berättigade till avvecklingspremier i enlighet med EUs regelverk” osv.

    Jag vill ge ansvarig minister en eloge för det här. Jag tycker att det är oanständigt hur de drabbade har blivit behandlade ifrån landskapsregeringens sida. Det är ju väldigt förvånande att minister Karlström inte ens fick stöd av sina egna ministrar. Han blev helt ensam och han fick inte ens understöd. Om det är ett utspel eller om det är verkligt menat kan man bara spekulera i. Jag väljer att tro att det är ärligt och hederligt menat ifrån minister Karlströms sida.

    Jag vill avsluta med att igen rikta min fråga till finansminister Nordlund. Anser finansministern Nordlund och landskapsregeringen att det är skäligt att en yrkesgrupp, som på grund av ett överstatligt beslut inte får möjlighet att fortsätta med sin yrkesutövning, inte ska erhålla kompensation för förlorad arbetsinkomst och framförallt för förlorade produktionsinsatser på samma sätt som resten av Finland, dit vi i fortsättningsvis hör, och som de även fick i Sverige? Är det skäligt?            

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ltl Anders Eriksson ifrågasatte minister Karlströms förslag såvida det var en ärlig mening eller om det var ett utspel. Jag vill åtminstone försöka övertyga Anders Eriksson att det här var ärligt menat. Den här linjen har nämligen minister Fredrik Karlström haft på alla olika nivåer som han har arbetat med den här frågan. Han följde den linjen som han haft i den här frågan och därför lade han också det här förslaget. Jag säger detta därför att jag vet att han uppskattar att det kommer fram eftersom han själv inte är här utan han är på andra uppdrag som minister idag.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ltl Lindholm, det har sina nackdelar att hålla anförande utan färdigt skrivet tal, det kan gå lite hit och dit. Jag slutade i alla fall med att säga att jag tror att det absolut var ärligt menat ifrån minister Karlströms sida, men det ser väldig konstigt ut när inte ens de egna partiministrarna väljer att stödja honom. Han blev helt ensam i ett ärende som jag tycker att var och en egentligen borde förstå att såsom landskapsregeringen behandlade ärendet i tiden var fel och fel bör man tillrättalägga.

    Jag sade inledningsvis heder åt minister Karlström och det står fast vid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vad som är rätt eller fel i den här frågan kan man helt säkert ha olika åsikter om. Själv är lite förvånad att man tar upp den här frågeställningen nu, ganska många år senare, när vi diskuterar ett program som sträcker sig fram till år 2021.

    När det gäller den konkreta frågeställningar så är det helt riktigt att minister Karlström har haft det här som en av sina hjärtefrågor.

    Om man kan få en beredning från lagberedningen att det finns en laglig grund för att man kan göra någonting så ska jag ha ett öppet sinnelag och försöka göra det, men det finns ingen laglig grund för att kunna göra någonting i det här läget. Då kan inte jag som ansvarig minister heller stöda ett sådant förslag. Det är den enkla sanningen i dagsläget.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det har jag respekt och förståelse för. Min tro är ändå att det är samma typ av finansiering nu för mig veterligen finns det ingen preskriptionstid, dvs. att det nu har gått 11 år och man kan inte kompensera detta längre. Det har jag svårt att tro. Om finansministern har ett öppet sinne så hoppas och tror jag att man ser till att man får fram en laglig grund.

    Min fråga kvarstår till finansminister Nordlund: Är det skäligt att de som blev drabbade av drivgarnsfiskeförbudet ska stå för kostnaderna själva? Är det skäligt?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ltl Eriksson vet mycket väl att man måste bedöma varje fråga ifrån den situation man befinner sig i just då när beslutet tas. En enig landskapsregering gjorde en helhetsbedömning då och de besluten lever vi med. Jag var lantråd på den tiden om jag inte minns fel. Det finns många, många ingredienser i den här frågan. Dels är det tidsmässigt väldigt sent att ta upp frågan och dels är det fel forum. Man kan inte bara lyfta fram den ena sidan, det finns en helhetsbild i det här också.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Med största respekt, ministern Nordlund, vad som är rätt eller fel kan man givetvis uppfatta olika. Jag kan säga att det var fel att enskilda yrkesutövare blev drabbade på det sätt de blev och det har jag sagt under många år här i lagtinget. Jag tycker att det var fel. Jag har förståelse för att man kan se olika på det.

    Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan försöka sätta sig in i det här och skapa den helhetsbild som finansminister Nordlund säger att man bör ta till sig. Den bild jag har är att det här är fel.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Fru talman! Jag tänkte beröra en sak i den tredje tilläggsbudgeten och det gäller förändringen i försöksverksamheten på försöksstationen. Man skrotar mer eller mindre ner all försöksverksamhet utom frukt- och bärodlingen. Varför man tänker göra detta?

    I samband med omställningsbudgeten tog man beslut om att försöksverksamheten skulle förändras. Man skrev på ett avtal som skulle vara i fyra eller fem år och sedan skulle man omvärdera verksamheten.

    Tre år har gått och nu kommer det en förändring igen. Antagligen har detta tagits fram i samråd med hushållningssällskapet, men jag vill ändå ställa frågan. Nu råkar ansvarig minister inte vara här. Kanske någon kan framföra detta eller om han i efterhand kan lyssna? Ministern kommer säkert att bli kallad till finans- och näringsutskottet och då kommer jag att ställa samma fråga: Hur har landskapsregeringen kommit fram till att det är endast frukt och bär som är den egentliga idén till att bedriva försöksverksamhet? Jag kan förstå försök av sädesodlingar, vallodlingar och att de typerna av verksamheter inte är nödvändig.

    Det finns en oro från Ålands producentförbund från deras specialodlingsutskott. De framför nyttan att det finns försöksodlingar med specialgrödor som sallader och plantlök m.m. som egentligen är för dyra för en odlare att experimentera med. Det är så höga kostnader för plantmaterial idag och själva framställningen av sallad kan man inte börja experimentera med för egen del. Det måste finnas ett plantmaterial som är beprövat som man kan lita på och som man planterar och förväntar sig att det blir ett bra resultat. Skrotar vi ner den här delen så finns det en risk att man förlorar odlare och att odlingen av de här grödorna försvinner.

    Det är klart att man delvis kan köpa litteratur från andra försöksstationer men vi har kanske inte likartade förhållanden här på Åland som andra försöksstationer får fram. De naturliga förhållandena är lite annorlunda här på Åland.

    Min fråga skulle ha varit till näringsministern: Hur har man kommit fram till det här? Det finns ju ett odlingsutskott i producentförbundet som ifrågasätter hela det här beslutet.

    Jag vet också att det finns ett missnöje bland personalen som har jobbat på försöksstationen och det kan man ju förstå för de blir utan arbeten. Har man haft samråd med personalen när det gäller uppsägningarna av tjänsterna? Har det gått rätt till? Jag hoppas verkligen att det har gått rätt till.

    Jag är lite förvånad över beslutet. Man borde ha kunnat hålla en försöksverksamhet åtminstone under avtalstiden ut och sedan ompröva behovet. Nu avvecklar man detta och ska istället ”utveckla konkurrenskraften inom jordbruket genom fokuserande på försöks- och demonstrationsodlingar hos odlare, spetsrådgivning inom både konventionell och ekologisk odling.” Då är frågan; vilka är de odlare som man ska bedriva försöksverksamheten åt? Hur för man en redovisning? Vilken nytta får de andra odlarna av den? Hur öppen är den odlingstekniken så att andra får del av den eftersom personalen som ska journalföra alla dessa prov försvinner? Det finns frågeställningar.

    I många sammanhang har vi pratat om eko-odlingen på Åland, utvecklingen av den odlingen och svårigheterna att få flera odlare att etablera sig inom specialodlingen. Att odla vall ekologiskt är inte någon större konst, det kan vem som helst till och med i den här församlingen. Men det är väldigt få som utvecklar eko-odlingen inom specialodlingar. För att få eko-odlingen utvecklad så borde man också ha hållit den delen av försöksverksamheten kvar. Av den orsaken frågar jag om detta men nu blir det ingen fråga till ministern, vi får ta upp det i utskottet istället. Tack, fru talman.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Ja, bästa kollegan Eklund, inte är det ju lätt att biträda jordbruket som politiker. När jag var jordbruksminister för 15 år sedan så diskuterades det brett att det skulle vara rimligt att jobba mera fokuserat med försöksverksamheten så att den på ett bättre sätt skulle befrämja utvecklingen av jordbruket och nya grödor. Det här har under 2000-talet resulterat i att jordbrukarna själva, genom hushållningssällskapet, har övertaget den praktiska verksamheten och också fått pengarna för att hantera verksamheten. Nu har det utvecklats på det här sättet att det ska bli ännu mera fokuserat. 

    Då ryter producentförbundet till, en annan del av jordbruksverksamheten, och säger ” nej, nej, det vill vi inte” och vänder sig till oss som inte längre har med detta att göra. Hur ska vi hantera det?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag kan förstå att man vänder sig till politikerna för åtminstone finansieringen kommer från politikerna. Det finns en viss förståelse för det. Man kan ju undra hur dialogerna och diskussionerna har gått med producentförbundet eftersom det ger denna konfrontation mellan odlare, hushållningssällskapet och producentförbundets specialutskott. Även personalen är grinig men det har man en förståelse för. Det är aldrig roligt att förlora arbetet. Samarbete verkar inte ha varit bra eftersom det uppstår sådana här konflikter.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Nej, det är ju det som jag ställer på sin spets här i min replik till jordbrukarrepresentanterna och säkert också till medlemmen i jordbrukarorganisationen kollegan Eklund. Hur fungerar det egentligen när den ena handen säger si, den andra så och så ställer ltl Eklund frågan till minister Karlström om hur det fungerar mellan dessa båda organisationer och hur de har resonerat? Det är ju fel adressat för frågan! Man måste åka ut till Jomala och ställa den frågan till de här organisationerna. Man kan inte lasta minister Karlström för att han hörsammat önskemålet från hushållningssällskapet som har fått det här ansvaret för jordbrukarnas del.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag vet inte om jag har sagt att jag vill belasta minister Karlström på det sättet. Han har väl åtminstone lyssnat på en part, men han kanske skulle ha lyssnat på flera parter i det här fallet när han har tagit ställning. Det här ärendet kommer upp i en tilläggsbudget. Om det är fristående från landskapets budget så borde väl ärendet inte ha kommit in här i budgetsammanhang. Det är ju härifrån som pengarna kommer och då måste det väl föras en dialog med ansvarig minister. På det viset blir han ansvarig för det här i slutändan eftersom han presenterar ärendet i budgeten. Någonstans klickar det i dialogerna eftersom man får olika ställningstaganden för branschen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är säkert bra om minister Karlström hörs i utskottet om den här frågan. Det är också bra om ledande agronomen Sölve Högman hörs i den här frågan eftersom det han som i praktiken förhandlar om det här avtalet. Utskottet borde också höra hushållningssällskapet och eventuella andra parter så att de får en helhetsbild kring detta. Det här är ett tydligt exempel på när olika särintressen börjar dra åt olika håll. Var ska det sluta?

    Det som jag vet i den här frågan är för det första att initiativet till den här förändringen kommer från hushållningssällskapet som vi betraktar som branschen. Det är inte landskapsregeringen, Fredrik Karlström eller näringsavdelningen som har tagit initiativet. Initiativet kommer från branschen själva. Landskapsregeringen försöker tillgodose detta så gott det går, komma till mötes och skapa ett längre avtal helt enligt önskemål från branschen. Jag tror att det skulle vara bra om branschen skulle samla sig och försöka skapa sig en enig linje gentemot landskapsregeringen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det var i princip det som jag frågade efter. Hur kan det bli en sådan här konfrontation när det gäller åsikterna om vad man ska göra? Hushållningssällskapet driver detta enligt sitt sätt och sina tankegångar, men de har tydligen inte haft dialog med branschen om behovet av det här. Jag skuldbelägger inte minister Karlström överhuvudtaget. Jag vill gärna ha information om hur dialogerna och diskussionerna har gått.

    Som finansministern säger kommer vi att ha ett hörande i finansutskottet. Alla som har åsikter i det här fallet ska vi absolut höra.

     Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Det är precis som ltl Brage Eklund sade. Det är bra att man tar upp detta. Detta är en sak som utskottet behöver nysta lite vidare i och även höra försöksstationen, specialodlarutskottet och givetvis de andra som också nämndes här. Det här är en viktig sak för utskottet. Det är bra att ltl Eklund tog upp den här saken.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det är bra att ltl Anders Englund stöder mig i den här tanken. Inte motsätter jag mig förändringar, men om det ska ske förändringar under en avtalstid så borde man höra alla som blir berörda av förändringarna. Det har man inte gjort nu eftersom det kommer en skrivelse där man inte delar hushållningssällskapets åsikter.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Karl-Johan Fogelström

    Fru talman! Från den socialdemokratiska gruppens sida välkomnar vi det här förslaget till tredje tilläggsbudget.

    Vi noterar med tillfredsställelse de offensiva satsningarna, framförallt när det gäller Eckerö är det en synnerligen innovativ satsning med fiskodling på land. Vi ska hoppas att fiskodlingen går bra ekonomiskt och kan replikeras på flera andra ställen på Åland. Det skapar dessutom cirka 20 nya arbetsplatser. Även satsningen i Kumlinge är ju väldigt välkommen och skapar 15-20 nya arbetsplatser. Vi ska hoppas att lika många lampor tänds i skärgården när det här är genomfört.  Det var vår kommentar. Tack.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Några ord om försöksstationen. I lag beslöt lagtinget under hösten 2011 att försöksverksamheten skulle överföras, privatiseras, till hushållningssällskapet. Det var en stor enighet att man skulle göra det då. Det var säkert bra, det var en form av privatisering av verksamheten vilket jag uppfattade att det fanns ett stort stöd för då. Så gör ju landskapet också gällande verksamheter. Det är inte så mycket att säga om det.

    Problemet uppstår när man i förlängningen diskuterar ytterligare privatiseringar av verksamheter och personalen i något fall blir dåligt behandlad i samband med en privatisering eller just därför. Just nu har jag den bilden med tanke på de kontakter som jag och vi har med berörda personer. Hanteringen av personalen är nog sannolikt något mer burdus under den privatiserande reformen inom ramen för hushållningssällskapet utgående ifrån den personalpolitik som normalt bedrivs av landskapet i landskapsverksamhet.

    Landskapsregeringen gav ett förslag 2011 om en lagstiftning för att föra över verksamheten, inte själva försöksstationen utan verksamheten till hushållningssällskapet. Det skrevs ett avtal om hur man skulle bedriva verksamheten. Landskapsregeringen beställde verksamhet och lagtinget har sedermera finansierat den.

    Nu, ungefär tre år senare, är en stor del av personalen under uppsägningshot. Det är inte bra när det går till på det sättet. Om man läser lagframställningen från 2011 så kan man där se att landskapsregeringarna gjorde ett omfattande arbete. Landskapsregeringen diskuterade med hushållningssällskapet, med personalen och med producentorganisationer och förberedde det via budgetförslag där man angav riktningen här i lagtinget. Sedan antog man så småningom en lag och alla var medvetna om vad som skulle ske.

    Under den gällande lagen om överlåtelse av verksamheten får vi konstatera att personalen blir föremål för uppsägningshot utan att lagtinget har fått ta del av en sådan målsättning som uppenbarligen finns om att radikalt minska på verksamheten. Det här är synd och tråkigt. Behandlingen här i lagtinget borde ha skett innan personalen hade blivit föremål för det som de nu har blivit föremål för.

    Att man ändrar i själva försöksverksamheten för att anpassa den efter det som näringen och omständigheterna kräver är i och för sig inte konstigt. Redan under tidigare regim, när landskapet själv skötte om försöksverksamheten, så gjorde man år 2010 relativt omfattande ändringar i försöksverksamheten. Det behöver man säkert göra med jämna mellanrum.

    Nu har det förekommit äskande om att man ytterligare ska förändra verksamheten. Man kan inte helt givet säga att det skulle vara fel. Jag är lekman i frågan så jag kan inte rakt av bedöma i vilken omfattning det krävs försöksverksamhet. Efter att vi har hanterat frågan i utskottet så hoppas jag ha en bra bild av vad som behövs för landskapet och för jordbruksnäringen. Det är skäl att vi fördjupar oss i frågan.

    Bekymret är sammanfattningsvis att verksamheten har privatiserats och nu bara något år efter det, under rådande avtalsperiod och rådande lag som vi har fastställt här, så hanteras personalen på ett sätt som vi inte anser vara riktigt korrekt.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Nu måste jag nog fråga om det är rimligt att vi här i lagtingssalen diskuterar personalpolitik i en privat organisation? Jag förstår bindningen till att det är landskapet som betalar det här och att vi har en lagstiftning i botten för överföring av verksamheten osv. Men nog skulle vi väl dra oss väldigt länge förrän vi skulle börja diskutera t.ex. Visit Ålands personalpolitik som vi betalar betydligt mera pengar till, 1 miljon per år. Är vi inte ute på lite farliga tassemarker nu när vi blandar ihop begreppen och fortsätter diskussionen här i salen såsom detta skulle vara landskapets verksamhet? Jag förstår att man kan se att det fortfarande finns ett landskapsansvar här. Men låt oss akta oss för att börja diskutera personalpolitik i organisationer som inte har möjlighet gå i svaromål här.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det ligger nog en hel del i det som vicetalmannen sade här. Vi bör vara försiktiga med att diskutera andra organisationers personalpolitik, vilket jag just gjorde ur talarstolen. En restriktivitet bör man nog ha som utgångspunkt.

    Den lagstiftning som lagtinget antog hösten 2011 så innehåller mycket av motiveringarna just hur personalen ska hanteras i samband med övergången av privatiseringen. Det står om pensionsförmåner som ska bibehållas och att man överför arbetsgivaransvaret till den nya privata organisationen. Det finns en stark betoning på att personalen ska hanteras såsom den har hanterats tidigare när landskapet hade ansvar för hela verksamheten. Så läser jag det i varje fall och utifrån detta har det skrivits ett avtal mellan landskapet och hushållningssällskapet. I det här fallet finns det orsak att lite diskutera detta.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Talman! Jag måste tolka det på det sättet att ltl Perämaa ifrågasätter huruvida landskapsregeringen tillser att det avtal man har med hushållningssällskapet sköts på ett rimligt sätt. Landskapsregeringen borde därmed ha agerat gentemot hushållningssällskapet på ett annat sätt än de nu har gjort och redovisar i den här tilläggsbudgeten när det gäller förändring av verksamheten. Är det riktigt uppfattat?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det finns en lag som säger att man ska överlåta verksamheten men inte själva försöksstationen i sig. Lagen som bara är tre år gammal anger att vi ska ha försöksverksamhet. Det har undertecknats ett avtal för att trygga verksamheten mellan parterna och för att fortsätta verksamheten. Det blir fel, anser jag, att man gör så mycket ändringar i det som man har en lag i botten för att göra. Man hotar personalen med uppsägning innan man klarerar frågan med lagtinget. Frågan är om lagen som helhet borde upphävas om man inte längre har den här basen i själva verksamheten som uppenbarligen hotas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Vi stöder förslaget till tredje tilläggsbudget till alla delar.

    Det verkar råda osäkerhet om vem som idag är den juridiska personen som bedriver försöksverksamheten. Jag tror att det är väldigt viktigt att finansutskottet reder ut det så att vi inte behöver ha den här debatten här. Den debatten borde inte vara på politisk nivå. Vi har redan avhänt oss ansvaret och gett det till hushållningssällskapet. Det är hushållningssällskapet som ansvarar för försöksverksamheten idag. Eftersom det råder en viss osäkerhet så tror jag att det är viktigt att utskottet i sitt betänkande beskriver hur det fungerar idag.

    Försöksverksamheten ser jag också som en möjlighet. Nu talar jag igen för det som hjärtat fyllt av. Jag vill ta Kumlinge igen som ett exempel. Om man på Kumlinge vill försöka sig på någon form specialodling, ekologisk sådan, så kan det vara bra att man kan förlägga försöket av odlingen, t.ex. en ny salladssort, i just den miljön så att man får reda på hur det fungerar.

    Man kan också se det här ur ett positivt perspektiv när det gäller de som verkligen ska ha nytta av försöksverksamheten.

    Om vi stannar på Kumlinge så vad beträffar den nya fiskmjölsfabriken så ser man väldigt positivt på den ifrån kommunens sida. Den kommer förhoppningsvis att ge arbetsplatser. Kommunen har varit väldigt positivt inställd till att bereda möjlighet för den här etableringen. De olika samfälligheterna, vatten- och landsamfälligheterna, inom de olika byarna i kommunen har också gett möjlighet till att provfiska strömming och vassbuk i sina samfällda vatten för att också ”kratta i manegen” för fiskmjölsfabriken, även Sottunga har gjort det. Även om inte dessa vatten är avgörande för den här etableringen så har man från alla håll och kanter visat sig väldigt positiv.

    De loven är också under förutsättning att det faktiskt blir en etablering. För min egen del tycker jag att det ska bli väldigt spännande att också ta del av det som jag hoppas att finansutskottet kommer att utreda. Det är viktigt att man faktiskt går vidare med den här etableringen och att näringsidkarna ser möjligheterna samt att man ser hur långt alla tillstånd har kommit. Man behöver inte näringstillstånd för att fiska när man har åländska licenser. Men om man går vidare och ska etablera en näring så måste man också förstås ha näringstillstånd för det. Har det någon betydelse att man också har etablerat en liknande fiskmjölsfabrik i Kasnäs? I Kasnäs har man byggt en fabrik som man står i beråd att sätta i gång under sommaren. Har det någon betydelse?

    Jag tycker åtminstone för min egen del och också för gruppens del att det ska bli väldigt intressant att följa det här. Detta har stor betydelse, det gäller inte bara att tända lamporna i Mariehamn rent fysiskt utan det gäller att tända lampor och hopp i en skärgårdskommun.

     Jag vill ge beröm till landskapsregeringen som på ett snabbt sätt har kunnat komma emot när det gäller behovet av förändringar inom det här politikområdet. Landskapsregeringen har mött upp för att fabriken ska kunna etableras. Jag ger en stor eloge till landskapsregeringen. Tack.

    Ltl Anders Englund

    Fru talman! Det här är en fråga som många gånger har diskuterats härifrån talarstolen under årens lopp, bl.a. om vi tänker på hela jordbruksnäringen men också försöksstationen. Jag kan hålla med både det som ledamöterna Brage Eklund och Mats Perämaa sade och ltl Perämaa refererade lite mera ingående.

    När man gjorde upp det här avtalet var det kanske inte tänkt att man i princip skulle lägga ner hela försöksverksamheten. Nu läser vi att man kommer att satsa lite på bär och frukt.

    Det var kanske mera spannmålssidan och vallförsök som man skulle dra ner på och försöka samordna kanslifunktionerna inom försöksstationen och hushållningssällskapet. Även hushållningssällskapets rådgivare och försökspersonalen skulle komma närmare varandra och få ut det mesta möjliga. 

    Nu finns det en stor risk att vi är med och tar beslut som berör försöksstationens framtid och utvecklingsmöjligheter och beslut fattas utgående från kortsiktiga intressen, modeströmningar och känslomässiga värderingar jämfört med en saklig bedömning utifrån en helhetssyn på näringen inför framtiden.

    Det här är saker som vi vet att man spelar över tid, när man diskuterar jordbruk så handlar det ofta om 50 år bakåt i tiden och 50 år framåt i tiden. Det ska vara en långsiktig planering om man ska kunna bedriva livsmedelsproduktion osv.

    Vi vet att mat engagerar alla. Alla ålänningar är engagerade i mat. Allt fler konsumenter ställer frågor om maten och intresserar sig till och med för vilken jordbrukare som producerar vilken råvara. Man undrar om det är närproducerad skinka, ost, skinka eller grönsaker.

    Utgivningen av kokböcker är rekordstor. Vi vet också att TV-programmen om jordbruken konkurrerar om de flesta tittare. Det här märks inom politiken i ett ökat intresse för livsmedelsproduktion även här Åland och internationellt. Det här är en viktig fråga.

    En av de allra största utmaningarna för speciellt grönsaksodlingen i landskapet är att få flera nya odlare och det gäller såväl vanlig konventionell produktion som eko-produktion. I annat fall kommer den här delen av näringen att minska i betydelse.

    Ålands Trädgårdshall har gjort storstilade satsningar för framtiden och det finns även privata som driver på det här.

    Vi har en hårdare marknad som ställer allt högre krav på kvalitet. Ytterligare är det en utmaning för producenterna att producera kvalitet.

    Här borde försöksstationen ha en viktig uppgift att fylla då det gäller att vaska fram sorter och teknik som så långt som möjligt fyller handelns och konsumenternas krav.

    Självklart betingar närproducerad mat ett högre pris än bulkvaror. Här kunde försöksstationen vara till mycket stor hjälp när det gäller att vara ett nätverk med alla aktörer i fråga. Jag tycker att det här är mycket viktigt. Jag tror också att hushållningssällskapet vill vara till hjälp och skrivningarna i tilläggsbudgeten tyder på det.

    Det är någonting som har gått snett i diskussionen mellan de olika parterna. Kanske det är något i avtalet om hur man sköter de ekonomiska frågorna och var pengarna gör mest nytta.

    Jag ser en stor fara i att man kommer att avsluta försöksstationens verksamhet i och med det här avtalet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Ltl Englund avslutade med att han ser en oro. Ltl Englund vet att jag delar den oron.

    Däremot är det inte vi som ska föra debatten här. Detta har vi gett vidare till Ålands hushållningssällskap. Vi har gett ett mandat till dem.

    Ålands hushållningssällskap och Ålands producentförbunds specialutskott bör gemensamt lyssna på ltl Englands anförande och verkligen se hur de ska gå framåt tillsammans. Jag som är på sidan om och inte är så mycket insatt i jordbruksfrågor märker att det är där som skon klämmer. Vi kan inte göra så mycket utan det är de själva som måste se hur de ska utvecklas tillsammans. Hushållningssällskapet får pengarna, sedan måste de börja se över verksamheten och här har det gått lite beklagligt, anser jag.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Englund, replik

    Jag anser att det är något som har gått snett. Vi är nog ytterst ansvariga för det är vi som betalar ut pengarna för åren framöver, precis som ltl Perämaa försökte förklara här. Därför tycker jag att vi bör diskutera de här frågorna. Jag är också glad att det säkert kommer att diskuteras i finans- och näringsutskottet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag menar att visst har vi ett ansvar, vi delar ut pengar. Hushållningssällskapet och Ålands producentförbunds specialutskott behöver tillsammans verkligen se hur de ska göra och de behöver få en bättre dialog. Här fick vi en synpunkt från Ålands hushållningssällskap och sedan får vi en annan synpunkt från Ålands producentförbunds specialutskott. Det verkar ha svårt att prata med varandra. Det är också svårt för oss att se vart vi ska ge pengarna eftersom man pratar om två olika saker. Jag upplever detta som oroväckande och inte bra.

    Vi kan inte diskutera personalpolitik här. Däremot kan vi börja diskutera vilken politik vi ska föra och vad vi vill att de ska göra. Vad är huvudverksamheten? Här kanske vi kan komma in med skrivningar angående hur vi tillsammans utvecklar jordbruket och grönsaksodlingen osv. Sedan får hushållningssällskapet säga hur det ska gå till.

    Ltl Anders Englund, replik

    Jag håller precis med ltl Winé. Jag är också orolig över detta. Jag är bekymrad över att man inte kan vara enig i de här frågorna.

    När det gäller personalen så är det vi som står för finansieringen och då bör vi också kunna diskutera att lagar och förordningar följs precis som det är tänkt. Det verkar vara lite konstiga signaler ifrån fältet i de här frågorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag undrar om vi läser olika framställningar?

    Det står i fem punkter att man ska utveckla verksamheten. Man ska, för det första, utveckla försöksverksamheten inom frukt- och bärodlingen. Man ska, för det andra, fokusera övriga resurser till utvecklande av konkurrenskraften inom jordbruket. Man ska, för det tredje, förbättra spetsrådgivning inom både konventionell och ekologisk odling. Man ska, för det fjärde, ha utvecklingsprojekt inom både konventionell och ekologisk odling och för det femte ska man ha en fortsatt utveckling av prognosverktygen.

    Misstror alltså ltl Englund helt och hållet hushållningssällskapet i de här målsättningarna som man sedan avser reglera i ett nytt avtal för 2015-2020? Misstror ltl Englund hushållningssällskapet till denna del?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det kan jag säga tydligt och klart; delvis gör jag faktiskt det. Jag tror inte att man riktigt har en samsyn i de här frågorna.

    Det är säkert okej att man har frukt och bär. Men vi plockar bort hela den andra försöksverksamheten, bland annat sallader och olika rotfrukter med mera och man kommer övertaget inte att ha försöksverksamhet på dessa grödor på Åland. 

    Här spelar också klimatet en stor roll. Vi kan köpa in en hel del och följa med på nätet ifrån internationella bolag osv. Men det är lite speciellt när vi ligger mitt i Östersjön när det gäller försöksverksamhet på dessa sorter. Vi har en fördel på många områden. Idag finns det odlare som det här året odlar fyra nya grönsakssorter som försöksstationen har tagit fram. De här tycker jag att är viktigt.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Den fjärde punkten gällde alltså utvecklingsprojekt inom både konventionell och ekologisk odling. Tror inte ltl Englund att man ska syssla med sådant? Utvecklingsprojekt kan innehålla väldigt mycket.

    Skulle det inte vara skäl för jordbruksnäringens representanter att sätta sig ner och komma överens och inte ropa på oss politiker i alla sammanhang när man inte riktigt vet vad den ena handen vill i förhållande till den andra? Det känns inte bra att vi ska vara någon sorts skiljedomare här mellan olika inriktningar och stridigheter inom näringen.

    Ltl Anders Englund, replik

    Man behöver säkert sätta sig ner och diskutera de här frågorna. Det är ju det som vi också försöker göra här i lagtinget. Jag tror många gånger att det är bra att politikerna också diskuterar de här frågorna, det tror jag att är viktigt. Men det är vi härifrån som under den tidigare perioden har överfört avtalet till hushållningssällskapet. Så här var det inte tänkt att det skulle göras, att det skulle avslutas. Vi skulle ha en ordentlig försöksverksamhet kvar på Åland. Det anser jag fortfarande vara viktigt, precis som ltl Perämaa och ltl Eklund.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Bordläggning

    12      Förnyat hemvårdsstöd

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2014-2015)

    Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 01.06.2015. Godkänt.

    För kännedom

    13      Kommunernas socialtjänst

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 01.06.2015.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 01.06.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.