Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Enligt mitt synsätt står landskapets ekonomi står inför rätt stora utmaningar. Finansminister Roger Nordlund är den ena månaden positiv och den andra månaden negativ. Man undrar ibland om landskapsregeringen riktigt inser hur det är ställt i ekonomiskt hänseende och det kan man förstås ha olika åsikter om.

En sak är säker, landskapsförvaltningen är för stor. De nya arbetsplatserna i landskapet måste skapas i det privata näringslivet. För att lyckas krävs det en betydligt aktivare näringspolitik än vad vi har idag. Men det behövs också ett helt annat tankesätt i landskapsförvaltningen. Frågor så som ”vem kan göra det här effektivare och rationellare än vi själva?”, ”vad är den mest ekonomiska lösningen på det här problemet?” måste bli ett naturligt inslag i problemlösningarna inom förvaltningen. Och så är det definitivt inte idag. Även med tanke på rubriken ”effektivare förvaltning” vore det nog hög tid att få i gång olika effektivitetskoncept. Det skulle vara enormt viktigt.

Lean är ett mycket omskrivet koncept. Lean har sitt ursprung i biltillverkning på Toyota. Att få detta anpassningsbart till tjänsteverksamhet har förstås sina utmaningar. Kärnan i Lean-konceptet är att flytta fokus till det som ger värde för kunden, att hitta källorna till tidsslöseri genom att lyssna på medarbetarna och ständigt följa upp och förbättra processen.

År 2010 blev Migrationsverket den första myndigheten i Sverige att ta ledningsbeslut på att jobba efter Lean-principer i hela verksamheten. Jag läste en artikel där det sades så här: ”Vi jobbade bort alla slöserier som gör att ett ärende ligger och väntar, förklarar Monika Wendleby som själv är chef för det verksamhetsområde som har ansvar för verkets internationella samarbeten.” Det här gjorde man på Migrationsverket och man fick ner beslutsfattandet från upp till åtta månader ner till tre månader.

Även Stockholms stad jobbar enligt det här konceptet. Man har en veckoplanering där man ser till att alla medarbetare har full sysselsättning. Det är chefens roll att se till att det är så, man har veckan efter en uppföljning om hur det blev och om man har lön enligt prestation, vilket verkligen förvånade mig när jag kom i kontakt med det.

Lean används också i Finland inom de regionala miljöförvaltningarna. Inom FPA finns det också olika kvalitetsmätningssystem. Man mäter tiden från att ett ärende kommer in tills det är avgjort. Det finns en målsättning hur länge det får ta, t.ex. beslut om sjukdagpenning får ta 14 dagar etc. Man mäter hur många beslut en person gör varje dag, det ska t.ex. 15 beslut om sjukdagpenning per dag, och då beaktas också kundservice. Varje år tar man stickprov av alla beslut och ser om de är rätt gjorda. Man gör också riskanalyser varje år. Vilka är de största riskerna för att inte ska vara effektiva i vår beslutsprocess och i vårt arbete?

För att spara tid kan snart allt skötas elektroniskt. Varje år fyller personalen och kunderna i en barometerförfrågan där man följer med hur nöjda kunderna är med beslutsfattandet.

Min uppfattning är att inget av detta görs idag inom landskapsförvaltningen och enormt mycket resurser blir oanvända pga det. Men vi kanske har råd?

Fru talman! En annan sak som vi tar upp i motionen är: Landskapsregeringen behöver gå i den riktningen att förvaltningen mera blir en upphandlingsenhet och att externa krafter, i den mån det är möjligt, tar hand om själva utförandet.

Det här arbetet kanske delvis har startat redan på trafikavdelningen. Nu är det hög tid att få ut det tänket i resten av förvaltningen, det måste också här till en attitydförändring. Privatiseringar kan vara en god väg att konkurrensutsätta och därmed kostnadseffektivisera den offentliga servicen.

Åland Framtid har många gånger lyft frågan om utmanarrätter. Så kallade utmanarrätter innebär att privata aktörer ges möjlighet att utmana offentliga verksamheter genom att lämna in förslag på hur olika funktioner kunde bedrivas lika bra eller förmånligare i privat regi. Landskapsregeringen har då skyldighet att undersöka möjligheterna att upphandla verksamheten. Om utmaningen antas leder den till en offentlig upphandling.

Trots att det i regeringsprogrammet finns en ganska tydlig skrivning så har åtminstone inte jag funnit några ambitioner från regeringen att man tänker fortsatta med det här. Landskapsregeringen skriver i sitt handlingsprogram: ”Möjligheterna att införa utmanarrätter prövas”. Någon sådan prövning har mig veterligen inte gjorts.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag ta upp klämmen i den här motionen. Klämmen lyder; ”att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att ett utvecklingsprojekt startas upp som dels tar sikte på att få till stånd en attitydförändring inom förvaltningen till att anlita externa tjänster, dels tar sikte på att omforma landskapsförvaltningen mera mot rollen som upphandlingsenhet istället för utförarenhet”. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag vill bara komma med ett påpekande till ltl Anders Erikssons uttalande om Lean och att det inte skulle användas inom förvaltningen. Det stämmer inte alls. Det kanske visar på hur lite ltl Anders Eriksson känner till Ålands landskapsregering och vår förvaltning. Lean används visst, speciellt inom ÅMHM. De har sedan länge använts sig av Lean och arbetat efter den modellen. Efter att ÅMHM införde detta har man också fått ner antalet dagar betydligt för ärendehantering.

Med nya arbetsmetoder och den digitala agendan så kan vi säkert förbättra arbetet ytterligare, men jag tycker att det är lite att slå in öppna dörrar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Minister Aaltonen, jag önskar att det vore så. Det sägs att vi vet så lite om vad som händer i landskapsregeringen, men då måste ni vara mindre hemlighetsfulla så att vi vet mera.

Om vi tittar till saken, är verkligen minister Aaltonen hundra procent säker på att Lean-metoden används inom ÅMHM? Mig veterligen så har man funderat på att införa metoden, men man har inte gjort det. Den informationen har jag fått. Men, med all respekt, det här borde säkert ministern veta bättre än jag. Men om man har börjat fundera på det, eller alternativt till och med infört något steg på ÅMHM, vad har man då gjort inom resten av landskapsförvaltningen, apropå att slå in öppna dörrar?

Minister Carina Aaltonen, replik

Inom ÅMHM har man länge arbetat med Lean-metoden. Delar av ÅMHM:s personal har varit till andra avdelningar inom förvaltningen och presenterat vad metoden går ut på och hur man kan se över de här arbetsprocesserna internt. Det här är någonting som vi försöker använda. Den interna kunskapen som vi har inom myndigheten används också som en resurs i den övriga förvaltningen. I och med att vi har kärvare tider och vi har mer och mer uppgifter som behöver göras inom landskapsförvaltningen så måste vi se över våra arbetsmetoder och Lean är ett sätt att göra det på.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är aldrig roligt att ha fel, men jag försäkrar, minister Aaltonen, skulle jag ha fel i det jag har sagt så är jag faktiskt uppriktigt sagt glad. När man läser förvaltningstidskrifter och följer med hur man modernisera förvaltningar både i Finland och i Sverige så är min uppfattning att Ålands landskapsförvaltning är långt, långt efter.

Jag hoppas att man tar det här förslaget på fullt allvar. Är det så att man slår in öppna dörrar, som förstås hör till sakens natur att man ska säga ifrån regeringspartierna, så hoppas jag att höranden kan ge svar på den frågan när den här motionen börja behandlas på ett seriöst sätt.

Om Lean-metoden är i full gång, det kvalitetsmätningsarbetet som jag exemplifierade hur man har gjort i Sverige och i Finland, så då går det ju ganska snabbt att expediera lag- och kulturutskottet. Vi får väl återkomma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag blev förvånad när jag hörde ltl Eriksson anförande. Jag har inte läst någonting om Lean och Toyota i själva motionen. Det står mer om utmanarrätter och det har redan finansutskottet och landskapsregeringen i sitt program. Lagtinget har också sagt att man är positiv inställd till utmanarrätter. Lean finns inte med i motionen, utan man pratar om attitydförändring. När det gäller Toyota och Lean så har jag jobbat med det i många, många år eftersom det först kom i produktionslinjer inom bilfabriker. Sedan gick man in på kontorssidan och nu har man på senare år tagit fram modeller för den offentliga sektorn. Jag vet att man jobbar med de här bitarna. Frågan är väldigt intressant, väldigt viktig och jag har beredskap att diskutera den, men jag saknade den frågan i motionen.  

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag pratade om en liten utvikning med tanke på rubriken Effektivare förvaltning och då tog jag upp de här exemplen.

Vi svänger på steken, ltl Carlsson står bakom landskapsregeringen och han säger att man tydligen gör någonting åt utmanarrätter. Vi har lyft den här frågan gång på gång i olika förslag och motioner. Vad gör man rent konkret? Känner ltl Carlsson till det?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag hänvisade till att när jag satt i finans- och näringsutskottet så ställde sig lagtinget positivt till att göra något i den här riktningen. Det får landskapsregeringen förstås titta på, de får svara för sig, jag vet faktiskt inte exakt vad som konkret i detalj har gjorts.

Tillbaka till effektivare förvaltning och de här modellerna för att komma tillrätta med det. Jag tror också att det är framtidens melodi. Det är någonting som vi måste jobba med framöver ännu mera och ta ett större grepp på det. Vi kommer att vara tvungna att se till att varje skatteeuro används effektivare. Då tror jag att det är viktigt att jobba enligt de här modellerna. Ministern svarade att det inom förvaltningen förekommer ett sådant arbete. Jag tror att man framöver behöver jobba med det här och ta ett större grepp. Men jag uppfattade inte riktigt att motionen tog sikte på det, utan den handlar mer om attityder inom förvaltningen och inte det här större greppet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi lämnar formalia och håller oss till sak. Det är riktigt, ltl Carlsson, klämmen tar inte i sikte på det. Men jag tyckte att det var så pass viktigt så att jag ville nämna det som en ytterligare motivering. Även Carlsson verkar tycka att det här är intressant. Vi är helt överens. Det här är oerhört viktigt om man ska få en effektivare förvaltning som är huvudrubriken på den här motionen. Som jag sade i min presentation så är jag tyvärr övertygad om att ganska stora, både ekonomiska och personella, resurser inte används på ett optimalt sätt inom landskapsförvaltningen. Det är helt enkelt stenålders.

När det gäller uppmanarrätter så har finans- och näringsutskottet skrivit mycket under den här två åren som inte har lett till någonting när det gäller agerande från landskapsregeringens sida. Nu sades det att ”man får titta på det här”, men det har ändå stått två år i regeringsprogrammet. Det var väl antagligen borgarna som ville ha in det och vi vet varför det inte händer någonting.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.