Enda behandling

Turismutbildning HM 24/2008-2009

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! Kulturutskottet har försökt att få igenom behandlingen av att antal motioner, i en klump, som rör vår gymnasieutbildning. Vi tyckte att det är aktuellt nu. Utskottet hade tidigare, i samband med planen för hur den nya gymnasieskolan, satt sig in lite mera i detalj i gymnasieskolans utformning. Vi tyckte att det var lämpligt nu att ta de här motionerna som ligger på bordet. Det här är den andra motionen i den banan som ligger.

    Man kan konstatera att det pågår ett projekt som är finansierat delvis inom ramen för europeiska socialfondens program för åren 2007-2013. Projektet benämns:" Vägen till ett välkomnande Åland". I det projektet har man jobbat en hel del med att ta fram ett kurssystem för turistföretagare. När utskottet fick presentationen av det här programmet så såg vi ganska snabbt att det liknar väldigt mycket på det som ltl Gunell tar upp i sin motion, att skapa ett kurssystem som ger turistföretagare en kompetenshöjning. Utskottet delar också motionärens grundtanke i att det finns ett behov av att höja kompetensen ute bland våra turistföretagare.

    Det är kanske i dagsläget lite svårt att motivera turistföretagare att framförallt gå längre kurser. Man är väldigt noggrann med att kunna lägga den största delen av sin tid på att utveckla sitt eget företag. Det gör att det här projektet innehåller ett antal olika kortkurser, som inte får vara alldeles för långa för att man ska få folk ifrån branschen att välja att delta i kurserna. Man bygger samtidigt ihop det till ett program, som i slutändan skulle kunna leda till det som ltl Gunell efterlyser, någon typ av examen. Det här är någonting som man får fundera vidare på när projektet är slutfört.

    Det finns ett litet "aber" med detta. Medan man jobbar inom den här projektformen så är inte de här kurserna så lätta att sälja. Så länge man har EU-stödet så får det inte säljas kurser. Man får köra provkurser, men man kan inte sätta igång kurserna i en bredare form. Då bryter man mot det regelverk som finns. När projektet är slutfört kan man också på bredare front gå ut och skapa de här bitarna.

    Vad gäller förstärkningen av kunskaperna i stort inom det här området fann utskottet att man bör titta på befintliga utbildningar inom området. Vi har både på högskole- och på gymnasienivå sådana utbildningar som nuddar vid detta utbildningsområde. Där gäller det att kunna höja kompetensen vad gäller att utveckla Åland som ett populärt resmål så att kvaliteten ökar.

    Till saken kan vi också ytterligare lyfta in att när det gäller kvalitetsutvecklingen så de hörande, som vi hade ifrån branschen, pekade inte i första hand på behovet inom utbildningsnivån för våra turistföretagare. Man ville i större utsträckning slå ett slag för anläggningarnas skick och hur de kan utvecklas. Det fick vi som input från turistnäringen. Anläggningarnas skick borde ha första prioritet när det gäller att jobba med kvalitetsutveckling. Man är heller inte negativt inställd till detta men man måste hitta formen. Projektet "Vägen till en välkomnande Åland" tyckte man att var bra.

    Med de motiv som finns i vårt betänkande och det som jag här har sagt så föreslår vi ifrån utskottet sida att motionen förkastas, men att återigen betänkandet med våra synpunkter bringas till landskapsregeringens kännedom.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Jag tackar kulturutskottets ordförande för presentationen och även för en seriös behandling av densamma.

    Orsaken till att jag tog initiativ till motionen var att turismnäringen på Åland ser ut att behöva kraftansamling. Det kommer, tyvärr, titt som tätt ganska skrämmande rapporter kring utvecklingen av turismnäringen, särskilt det som ltl Johan Ehn pekade på, kvaliteten inom boendet. Där har vi nästan ett läge som är akut och som kräver någon slags akutvård.

    Det som utbildningen kunde göra är väl snarare någon slags god folkhälsopolitik eller ett mera långsiktigt kvalitetsarbete inom hela näringen. Det här är också någonting som tidigare har påtalats som en mycket central sak i tidigare turismstrategier. Nu vet jag inte riktigt vilken turismstrategi som lalandskapet följer, eftersom jag inte har sett att det har kommit någon ny strategi och den gamla har ju gått ut.ndskapsregeringen

    Vad gäller utvecklingen av destinationen Åland så finns det här projektet som ett uppbyggnadsprojekt med olika typer av kurser inom turism. Det handlar om att skapa sju stycken olika kurser som också kan ge ett antal studiepoäng. Det är allt ifrån destinationskunskap till marknadsföring, ekonomistyrning, miljö- och säkerhetsledning, produktutveckling och kvalitetsledning o.s.v. Jag tror att det finns alla möjligheter att man senare skulle kunna se det här som en helhet, om det här projektet etableras under två års tid och man skapar ett innehåll för kurserna. Läser man hela paketet skulle man också kunna få en viss examen eller ett betyg att man har gått alla de här kurserna. Det kunde, tillsammans i sin helhet, vara en kvalificerad yrkesutbildning. Därför hoppas jag att man har ett klart mål med det här projektet så att det inte blir som många i EU-projekt, att de lever och frodas medan det finns finansiering från EU. Efter att finansieringen är borta så är hela projektet borta. Arbetet som har gjorts är då också som bortblåst. Det vore viktigt att, i något forum, fatta ett sådant beslut att det man bygger upp inom det här projektet också ska bestå i framtiden som ett utbildningspaket som ska gå att erhålla. Antingen en eller två kurser för den som kanske är i branschen och har svårt att hitta tid att prioritera utbildning. Men också för den som kanske har gått t.ex. en kockutbildning eller ekonomiutbildning, har en grundutbildning och skulle vilja ta det här som en kvalificerad påbyggnadslinje. Då skulle man också kunna erbjuda det.

    Det borde ju vara ett angeläget mål i kommande turismstrategi, förutom att höja kvaliteten på anläggningar och upplevelser, att också hela tiden höja kompetensen och på det sättet höja nivån inom människokapitalet som jobbar i den här branschen. Där tycker jag att det är viktigt att man skapar utbildningsformer som passar yrkesverksamma människor. Jag tror att de här kurserna som nu skapas också kan vara intressanta att sälja till människor utanför landskapet Åland. Därmed har man en kanal ut. Jag tror att det vore angeläget, när man tänker på turismstrategin, hur man ytterligare ska kunna locka fler turistföretagare att faktiskt välja att gå på utbildning och se det som någonting värdefullt och någonting som man prioriterar. Kanske det på något sätt går att koppla utbildning till någon typ av certifiering för att anläggningen skulle uppnå en högre standard? Man skulle få en stjärna till eller någonting om man har en viss grundutbildning.

    Det här projektet, som tillkom under 2007, är igångsatt från 2008 och rullar på ända till 2012, att man någon gång under resans gång ändå kan betrakta det som något som man bör, efter att projektet är slut, ändå hålla kvar och kunna erbjuda, både till unga studerande och också till människor i branschen. Tack, herr talman.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Utskottet fick information om att de som jobbar med projektet också har målsättningen att det här ska föras vidare och fungera även efter att projektet är slut. Det uttalades också en farhåga för att det i dagsläget inte fanns en helt tydlig plan för hur detta skulle göras. Det kanske hade varit på sin plats att vi också ytterligare lite tydligare hade nämnt det i vårt betänkande. Utskottets synpunkter tycker jag nog att är väldigt klara. Vi ser att det här är ett projekt som man måste ta tillvara eftersom man nu har jobbat med det. Vi håller också i grunden med om det som finns i motionen, utbildningen behövs.

    Jag förutsätter att landskapsregeringen också går vidare och tar tillvara det arbete som man har gjort under de här åren. Det skulle vara väldigt bortkastat annars.

    Vad gäller turismstrategin så tog inte utskottet den infallsvinkeln i behandlingen nu. Det kunde kanske ha varit värdefullt, men så gjorde vi inte i detta fall i alla fall.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror att vi är eniga om det. Jag tror snarare att hälsningen får gå till landskapsregeringen att ta de politiska besluten under resans gång. Att man jobbar med det här projektet på ett sådant sätt att det också blir hållbart efter 2012.

    Vad gäller turismstrategin, hela utbildningstanken tar ju sitt stöd i det, åtminstone i den gamla turismstrategin som uttryckligen talar om kompetensutveckling som ett sätt att skapa kvalitetshöjning. Men den gamla turismstrategin har gått ut. Jag ser att vicelantrådet har begärt ordet. Vi är väldigt nyfikna här i lagtinget på nya turismstrategin och vi undrar när den blir klar?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Det här projektet fick igår klartecken för att inleda sitt avslutande år. För att sedan förhoppningsvis få en fortsättning inom vårt utbildningssystem på ett eller annat sätt. Jag uppfattar att ambitionerna har ändrats. Från första början hade man en tanke på att man skulle starta en grundutbildning inom turism som skulle ge 120 studieveckor. Man skulle också ha påbyggnadsutbildning som skulle omfatta 60 studieveckor. Den här ambitionen tror jag att man lite har lagt åt sidan i och med att man har konstaterat just det som kulturutskottets ordförande nämnde här. Företagare vill gärna se möjligheterna att fortbilda sig, studera vidare och utöka sin kompetens men samtidigt driva sitt företag och kanske också säsongvis kunna bygga på sin utbildning.

    Jag hoppas och har ambitionen, precis som motionärerna och kulturutskottets ordförande, att det här projektet ska få sin fortsättning. Att vi ska kunna erbjuda någon form av smörgåsbord av fortbildningskurser i turism. Jag skulle också väldigt gärna se att vi hade möjlighet att ha en påbyggnadsutbildning i inom turism i hotell- och restaurangskola. Allt detta kräver också givetvis medel. I dagsläget är det väldigt svårt att kunna säga att vi garanterat kommer att införa det här i budgeten för 2012. Vi vet alla att det idag inte finns någonstans att bara ta medel ifrån. Vi måste i så fall byta ut det mot någonting annat, prioritera om helt enkelt.

    Den här diskussionen och turismutbildningen finns med i de kommande tankarna kring kursutbud och moduler när det gäller den kommande gymnasieskolan och en möjlighet inom öppna högskolan för det här "smörgåsbordet".

    Jag delar alla önskemål om att det är viktigt att vi har en strategi och en hög kvalitet på vårt turismutbud. Vi behöver också se till att det blir i samklang med det som näringen verkligen vill ha och att vi får valuta för den utbildningen vi erbjuder.

    Jag är inte riktigt uppdaterad när det sedan gäller turismstrategin. Arbetet stannade upp i och med att projektledningen avslutades för ett tag sedan. Det arbetas ambitiöst på en ny turismstrategi. Jag kan inte ge ett datum för ikraftträdandet. Jag vet att den borde ha varit klar tidigare. Men i och med att projektledaren, som hade uppdraget, sade upp sig så har det blivit en liten lucka där, tack.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror att vi är ganska långt överens. Kvalificerad yrkesutbildning är ju en utbildningsform som inte egentligen finns på Åland. Det är någonting som man har hämtat från Sverige. Den borde ju, om den ska börja leva och finnas antingen i form av ett antal kurser eller mera en sammantagen helhet, få lagstöd. Vad gäller turismen tror jag att målet kan vara både och. Det skulle serva både ungdomar men också branschfolk. Kommer det att finnas ett lagstöd för en sådan här typ av utbildning i den kommande gymnasiallagen?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det finns olika tankar om huruvida kvalificerad yrkesutbildning är en framgångsrik väg att gå eller inte för Ålands del. Vi har helt enkelt inte fått den diskussionen avslutad. Det finns väldigt många olika synpunkter på huruvida det är värt att satsa på eller inte. I dagsläget är det främst ekonomin som hindrar oss. Sedan har vi också gränsen mellan högskolan och gymnasialstadiet. Vi behöver på något sätt samla våra resurser och se till att vi har resurserna där de mest behövs så att vi inte splittrar upp dem alldeles för mycket. Det finns de som säger att om vi ska ge ett lagstöd för det, ska vi också gå in för en större bredd, inte bara inom ett eller två områden. Då påbörjas igen diskussionen kring huruvida managementutbildningen behöver finnas på högskolan eller om den helt och hållet skulle kunna vara en KY utbildning, vilket jag tycker, i dagsläget, att fyller väl sin funktion på högskolan.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Det där går att utveckla på olika sätt. Vad jag har förstått så har den här utbildningsformen ändå varit väldigt framgångsrik på svenska sidan. Jag skulle vara intresserad av att höra vilka nackdelar som utbildningsministern ser med den här typen av utbildning?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Utbildningsministern ser inte några nackdelar överhuvudtaget. Jag har många förebilder i väldigt många fina KY utbildningar i Sverige. Däremot är det viktigt att vi verkligen hittar examensgrunden som ska vara examensgrundande i resten av Europa. Att det inte blir en åländsk utbildning som man sedan inte kan få validerad när man går vidare. Det är där som jag inte har nått ända fram i mina diskussioner ännu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.