Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Landskapsregeringen föreslår i framställningen att landskapslagen om Ålands jämställdhetsdelegation skulle upphävas.

Bakgrunden till jämställdhetsdelegationen är ganska lång och snårig. Det tar sin början redan på 70-talet. Då tillkom på några aktiva kvinnors vägnar, ett arbete i en jämställdhetskommitté. Jämställdhetskommitténs uppgifter var att befrämja jämställdhetsarbetet, att på olika sätt utveckla jämställdhet i samhället och i landskapet. Det här var ett arbete som skedde mycket på ideell basis. Det fanns inte sekreterartjänster. Det fanns ingen lagstiftning som låg till grund för det här arbetet. Därför skrevs en hemställningsmotion, landstingsåret 1979-1980. En motion som hade förslaget att anställa en sekreterare vid kommittén. Den här motionen behandlades av kulturutskottet av någon anledning. På den tiden ansågs väl jämställdhetsfrågor höra till det kulturella området. Motionen undertecknades av ltl Mirjam Öberg och ltl Barbro Sundback. Den fick ett positivt behandlande i kulturutskottet. Man måste, pga formella skäl, förkasta motionen, men man förslog ändå att betänkandes skulle bringas till landskapsstyrelsen till kännedom. Kulturutskottet skrev: "Med beaktande av jämställdhetskommittén, dessutom i enlighet med sin instruktion, kontinuerligt ska engageras i en mängd ärenden, anser kulturutskottet att kommittén verkligen behöver en utomstående sekreterare för att kunna arbeta effektivt osv". Det här ledde till en lagmotion, som också behandlades i kulturutskottet. Den här lagmotionen förslog att man skulle tillsätta en jämställdhetsdelegation i landskapet. Kulturutskottet biföll lagmotionen vilket ledde fram till att en jämställdhetsdelegation tillsattes 1982.

Jämställdhetsdelegationen har varit banbrytare i arbetet inom jämställdhetsarbetet och man har lagt grunden för den situation vi har idag. Man har sett till att den första sekreteraren som fungerade på halvtid blev en heltids jämställdhetsinspektör. (Herr talman, jag blir lite störd, det pratas ganska mycket).

Den dåvarande jämställdhetsinspektören blev så småningom en jämställdhetschef. En jämställdhetslag antogs i slutet på 80-talet. Lagstiftningen har gått vidare, man har också utvidgat verksamheten till att utse en diskrimineringsombudsman som har övervakar jämställdheten inom den offentliga sektorn.

Man har utarbetat system där årliga program antas av landskapsregeringen och också för första gången under den här mandatperioden, ett fyraårigt jämställdhetsprogram som är antaget av lagtinget och behandlat i alla dess utskott ordentligt. Jämställdhetsprogrammet uppföljs av årliga handlingsplaner där man konkret drar upp riktlinjerna för hur man ska jobba under året. Vi har ansvarig ledamot inom landskapsregeringen som ansvarar för jämställdhetsfrågorna.

 Med andra ord, strukturerna har utvecklats sedan slutet av 70-talet, början på 80-talet. Jämställdhetsdelegationen har genom sitt arbete gjort sin fortsatta verksamhet obehövlig därför att de strukturerna finns nu inbakade i det ordinarie systemet.

Landskapsregeringen förslår därför att man skulle upphäva lagen om jämställdhetsdelegationen och i det fortsatta arbetet arbeta på ett annat sätt.

Vi tänker att man årligen kommer att ordna stormöten, där man bjuder in olika organisationer och intresserade för att ha en genomgång av vad som är aktuellt, samt även följa upp med konkreta åtgärdsförslag. Vi tänker oss att man kan ha precis som redan jobbar, olika sakkunniggrupper, som har uppgiften att inom olika delområden arbeta med jämställdhetsfrågorna. Jag kan nämna som ett exempel "Operation kvinnofrid" där man har samlat sakkunniga från olika delar, samt ett projekt som är aktuellt inom barnomsorgen, där ser vi att man tillsätter en referensgrupp av sakkunniga för att fungera som referens för det arbetet.

När vi jämför oss med kringliggande regioner, de nordiska länderna, kan vi konstatera att också i de länderna har man tagit steget vidare från en jämställdhetsdelegation. Det svenska systemet är väldigt mycket uppbyggt på det system som jag beskriver här hur vi tänker oss fortsatt arbete.

Tack herr talman! Jag skulle kunna fortsätta med den här historiska bakgrunden, men jag kan återkomma.

 Ltl Camilla Gunell, replik

 Tack för redogörelsen. Det är väl inte den historiska bakgrunden som är det intressanta just nu, snarare vad som ska följa i spåret av den här nedläggningen. Att man förnyar formerna för det här arbetet är alltid bra. Man borde kanske modernisera alla typer av organisationer och institutioner även denna. Det som oroar mig är hur det parlamentariska inflytande ska utövas vad gäller jämställdhetsfrågorna i framtiden? Det tycker jag inte riktigt är löst på ett tillfredställande sätt. Min fråga till lantrådet är: Har man faktiskt inget annat alternativ vid sidan av det här med stormöten och olika kommittéer?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Problemet är att jämställdhetsdelegationen, som det fungerar idag, har väldigt lite att besluta om. Det är väldigt lite parlamentariskt inflytande via jämställdhetsdelegationen. Alla beslut fattas på annan nivå. Jämställdhetsprogrammet som är ett fyraårigt program, baserar sig på det parlamentariska systemet och ett handlingsprogram. Det antas för fyra år, det har behandlats i lagtinget. På det sättet har man från parlamentet en möjlighet att påverka detta. Jämställdhetsplanerna antas i landskapsregeringen årligen. Alla de här olika projekten, som ska finansieras på olika sätt, är budgetbeslut som också då bekräftas via parlamentet. Andra beslut om att tillsätta olika grupper fattas på landskapsregeringens nivå. Problemet är att systemet fungerar så att delegationen inte har kvar några konkreta uppgifter. Man har blivit mera en diskussionsgrupp där man bollar olika idéer, men man har väldigt lite substans. Då söker vi en annan väg, med parlamentariska förankringen i program, planer och budget men också med återkommande stormöten, där de olika partierna inbjuds.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jämställdhetsdelegationen har ju ändå haft den rollen att vara ett bollplank och politisk instans för att ta initiativ på jämställdhetsområdet. Det ger mig åtminstone dubbla känslor inför nedläggningen. Jag tror också att de signaler det ger, går inte ihop med den annars höga profil som landskapsregeringen har haft i de här jämställdhetsfrågorna. Det kom ett jämställdhetsmeddelande för ett tag sedan, där utlovades det en hel del åtgärder. Det skulle vara intressant att veta vilka av dem som nu är genomförda? Har det kommit planer och program för 2009?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Problemet är att jämställdhet inte längre är en fråga som man fattar beslut om i delegation. Jämställdhet är ett område som skall genomsyra all annan verksamhet. Det är så vi jobbar. Genom en jämställdhetsintegrering, ska vi se till att jämställdhet beaktas i alla beslut i organisationen. På det sättet fungerar inte längre jämställdhetsdelegationen som det bollplank, för det finns överallt på alla avdelningar. Vi har en genomgående utbildningsserie under våren där alla avdelningschefer deltar regelbundet. Man går där igenom jämställdhetsintegrering, hur man ska förankra sina beslut i ett jämställdhetstänkande. Delegationen har ingen roll i just det arbetet. Vi måste söka nya former. Vi förslår i det här förslaget om ändring av den här lagen, att det ska träda i kraft vid årsskiftet. Jag har haft en diskussion med jämställdhetsdelegationen, vi ska tillsammans fundera på de fortsatta formerna, för att partierna ska vara med i de fortsatta diskussionerna. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var lite samma sak som kom upp i replikskiftet nyss som jag också tänkte ta upp. Det är mycket möjligt att det är så att jämställdhetsdelegationen har spelat ut sin roll. Ifrån Ålands Framtids sida har vi konsekvent med den här regeringen hamnat på sidan om de här delegationerna och styrelsen, så det spelar inte så stor roll för oss. Det skulle vara intressant att veta lite om lagtingets roll, när man pratar om att söka nya former framöver.

När det gäller utarbetande av en ny konstitution, meddelades det att man skulle skjuta fram det arbete på sikt för att lagberedningens resurser behövdes för "sparlagar", det har jag full förståelse för. Är det här en sparlag? 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är en lag som går in på olika strukturer vi har. Det här är en strukturförändringslag, som också innebär vissa inbesparingar, men de är ändå marginella. Det har med våra strukturer att göra. Vi har satt igång diskussionerna om lagstiftningsåtgärden för ett tag sedan. Först var utgångspunkten att se över jämställdhetsdelegationens roll. Det slutade så småningom i det här förslaget.

Igen, parlamentets roll i uppbyggnaden av jämställdhetsarbetet, det sker via ett meddelande som anger riktningen för mandatperiodens hela arbete med jämställdhetsfrågor, det som lagtinget har behandlat. Lagtinget tar ställning till jämställdhetsfrågor när det handlar om budgetfrågor. Lagtinget blir på det sättet involverat. Vi vill dessutom söka andra sätt att bredda de här diskussionerna, vilket vi gör genom de här andra grupperna, som är mera inriktade på funktion som t ex barnomsorgsprojektet. Vi avser att jobba med attitydförändring inom barnomsorgen. Det är lämpligt att det är personer som har de kunskaperna kring barnomsorg som deltar i referensgruppen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är nöjd med det svaret. Vad gäller programmet, om det så att lagtinget inte är nöjd med hur landskapsregeringen uppfyller den riktning som fastslagits i jämställdhetsprogrammet, får man förstås vidta de åtgärder lagtinget har till sitt förfogande.

Beträffande sparlagar förstod jag att det här var en strukturell förändring. I morgon har lagtinget varit här en månad. Det här är de första två framställningarna som kommit. Det har ändå talats om att man skulle ha sparlagar, där tycker jag att man från regeringens sida är alltför sent ute. Jag hittar ganska små inbesparingar tack vare den här framställningen. Man borde nog ha fokus på det istället tycker jag.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Av tilläggsbudgeten följer olika ändringsförslag i lagstiftningen också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Det kommer att bli en del upprepningar av lantrådets anförande. Vi har inte diskuterat det här tillsammans, men när jag hört hennes anförande så finns det mycket likheter. Det kanske bara vittnar om att vi är eniga i den här frågan.

Jämställdhetsdelegationen tillkom som en jämställdhetskommitté i slutet av 70-talet efter en motion i lagtinget. Jämställdhetsdelegationens arbete har banat väg för jämställdhetsarbetet i landskapet och lagt grunden för dagens situation, som också nämns i framställningen.

Jämställdhetsarbetet är etablerat och strukturerat i förvaltningen, tillika med en ökad politisk medvetenhet med tydliga formuleringar i olika program och årliga planer i enlighet med lagstiftning, EU medlemskaps krav osv.

Förutsättningarna för jämställdhetsarbetet i landskapet i dag är inte detsamma som när delegationen inledde sitt arbete.

Program och planer antas av landskapsregeringen och jämställdheten har ett tydligt mandat och legitimitet. Ansvaret för jämställdhetsfrågor finns i dag på ministernivå i landskapsregeringen, vilket måste tolkas som att arbetet har gått framåt och finns med i det löpande regeringsarbetet, vilket i sig betyder att jämställdhetsarbetet integreras i alla politikområden.

Delegationens sammansättning och intresse och möjlighet att föra jämställdheten framåt har varit mycket beroende av vilket ansvar partierna har tagit när det gäller tillsättningen.

Enligt uppgift är oppositionspolitik i delegationen inte helt ovanlig. Medlemmarna i delegationen har inte alltid haft förankringen i sina partier, många gånger vet man inte det egna partiets jämställdhetslinje, vilket man tycker att ha försvårat arbetet. Kontakterna mellan delegationsmedlemmarna och partierna ofta obefintliga.

Jag stöder därför landskapsregeringens framställning gällande upphävande av landskapslagen om jämställdhetsdelegationen.

I Sverige finns ingen motsvarighet till landskapets jämställdhetsdelegation, inte heller i Danmark.

Landskapsregeringen avser, som också har nämnts här, att som ersättning för jämställdhetsdelegationen tillsätta arbetsgrupper med intresse och sakkunskap i olika frågor. På så sätt kommer jämställdhetsarbetet i framtiden att bedrivas ännu effektivare. Tack för ordet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har stor respekt på ltl Dahls principiella inställning i den här frågan även om jag inte delar den. Jag blev nästan lite upprörd när jag hörde ltl Dahl bedöma olika medlemmars åsikter och vilket värde det här i den här delegationen. På vilket sätt har ltl Dahl erhållit den informationen? Vilka bedömningar anser hon att hon har rätt att göra i den här frågan? Är det en grund för att lägga ner den, då måste man konstatera att ltl Dahl tydligen inte tolererar olika åsikter?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag tolererar definitivt olika åsikter. Jag lägger inte något värderingar i det här heller. Men jag har fått uppgifter om att många gånger har man fört oppositionspolitik, man har inte fört en linje om jämställdhet utan kanske en oppositionspolitik istället. Det är väl det som varit tanken med jämställdhetsdelegationen att man skall diskutera sig fram till en linje. Alla måste få ha sin egen åsikt. Det är en självklar sak.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är uppseendeväckande det som ltl Dahl säger, hon har fått uppgifter, politiska uppgifter tydligen, om att vissa medlemmar skulle ha fört oppositionspolitik. Det skulle tydligen inte vara lämpligt i den här delegationen. Om man har en parlamentariskt tillsatt kommittén, inte skulle det väl förvåna om någon hade en annan uppfattning än regeringspartierna eller även att det finns regeringsmedlemmar som har olika åsikter. Det kan väl inte vara till nackdel för ett demokratiskt organ, att det finns olika åsikter. Är det därför man vill ha bort det?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Det är definitivt inte därför man vill ha bort den. Det kan hända att det har med det praktiska arbetet att göra på något sätt. Jag har inte uppgift om vem som har fört fram de här sakerna. Men jag vet att de finns, var och en får väl stå för sin åsikt.

Ltl Veronica Thörnroos

Herr talman! "Jag förstår inte, att min man inte förstår, att maten inte kan vara färdig då han kommer in efter dagens arbete, eftersom vi kommer in samtidigt". Det här citatet presenterade Jan-Erik Enestam på Nordiska Ministerrådets skärgårdssamarbetsmöte i höstas. Det var en skärgårdskvinna som har fört fram det här. Det är ganska belysande, för om man inte inser att man har ett problem så finns det inte heller någon vilja till förändring. Om man inte är medveten om problematiken varför ska man då förändra sitt beteende?

Jämställdhetsarbetet går många gånger ut på att se det som egentligen är osynligt, att ta på sig jämställdhetsglasögon. Vad är det för "jål" har man tänkt ända tills man fick tre flickor själv och man ser hur resurserna fördelas i samhället. När den egna kunskapen växer om jämställdhetsarbetet, när det blir mera formaliserat, ser man också orättvisorna. Den som kan se det osynliga, kan utföra det omöjliga.

Herr talman! Jämställdhetsdelegationens arbete avslutas, det betyder inte att jämställdhetsarbete avslutas. Det lever naturligtvis vidare men i en annan form. Det är upp till oss, speciellt politiker, hur snabbt den här utvecklingen ska ske. Ett sätt som jag tycker är bra, det är nätverk. Jag säger inte att det är det enda sättet. Varför har inte vi i Ålands lagting kommit på tidigare att vi kvinnor också kunde "nätverka" lite. Det var ltl Barbro Sundback som lyfte den frågan första gången, nu har vi ett kvinnligt nätverk här. Jag säger inte att ett kvinnligt nätverk är lösningen på jämställdhetsproblemen ute i samhället. Att skaffa sig ett kvinnligt nätverk är att skaffa sig ett bra redskap i jämställdhetsarbete, tack.      

Talmannen

Ingen replik är begärd.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag hörde igår eftermiddag på ett radioprogram, som handlade om jämställdhetsdelegationen och dess nedläggande, där Gunnevi Nordman var med som en av initiativtagarna bakom delegationen, i alla fall i det arbete som gjorde så att delegationen etablerades. När hon på sin tid förde upp den här diskussionen om jämställdhet i politiken, svarade man att det var helt onödigt att inrätta något sådant eftersom jämställdhet redan rådde i landskapet Åland. Det här var i början av 80-talet, tror jag. Jag får lite samma känsla nu också, när delegationen läggs ner. Är det så att vi nu tror att jämställdhet redan råder i landskapet Åland? Det gör det ju inte, vi har kommit en bit på väg, det är en lång färd som har påbörjats, som vi är mitt uppe i. Var den slutar vet vi inte ännu.

Jag förstår att man vill jobba med mainstreaming, det har varit en ideologi sedan länge, och en god ambition att jämställdhet som princip ska genomsyra alla politikområden. Vi vet också att det här är ett område som kräver mycket kunskap och kompetens. Inte får du in ett jämställdhetstänkande på trafikavdelningen eller näringsavdelningen eller någon annanstans utan att någon sätter in en otrolig arbetsinsats för att det tänkesättet ska tas på allvar, eller att någon ska tycka att det är värt att reflektera över.

Vi har också fört in jämställdhetskonsekvens, av hur ett lagförslag drabbar män och kvinnor, när vi har lagframställningar. Många gånger ser man att kunskapen är för dålig för att man ska kunna se på vilket sätt lagförslaget får effekter för män och kvinnor i samhället.

Problemet, som jag har uppfattat det, med nuvarande jämställdhetsdelegationen och arbetet där, är att de politiker som kommit till jämställdhetsdelegationen många gånger har varit väldigt okunniga på det här området. Det har betytt att det har blivit ett digert arbete för föredragande i delegationen. Först att ska man lära upp de här politikerna och sedan börja med någon slags vettigt arbete. Det är givetvis ganska jobbigt. Samtidigt har man då fått en skolning, fler politiker kan idag mer om jämställdhet tack vare att de har suttit i jämställdhetsdelegationen och fått den här skolningen där. En skolning som man kanske aldrig annars skulle komma i kontakt med. Fast det kanske har varit motigt många gånger så har det haft ett värde. Det är parlamentet som tar besluten och jag är oroad över hur det parlamentariska inflytande ska komma till sin rätt i framtiden gällande jämställdhetsfrågor.

Vi vet alla att när budgeten presenteras i november-december, är det hundramiljoner frågor som tas upp här i lagtinget. Jämställdheten brukar hamna ganska långt ner. Det är en eller två kvinnor som tar upp frågan men annars är det helt ointressant.

Jämställdhetsdelegationen har ändå varit ett expertisorgan, ett bollplank där den tjänstemannen som jobbar med de här frågorna ändå har haft ett ställe att, på parlamentarisk nivå, få en bredare förankring i frågor som rör jämställdhet.

Jag tycker att det är viktigt att det här politikområdet inte enbart bedrivs av tjänstemän, utan att det är också ett område som drivs av politikerna, även av parlamentarikerna.

Jag kan mycket väl förstå och ha sympati för att man vill förändra det här arbetet. Alla institutioner är främjade av att genomgå en analys. Gör vi rätt saker och på rätt sätt, kunde det förbättras? Även jämställdhetsdelegationen bör genomgå den analysen. Frågan är vad det ska ersättas med? Jag tycker att de förslag som landskapsregeringen kommer med, inte ersätter det som delegationen har varit. Den har ju en stark status i att den har varit fastställd i landskapslag. Det betyder att när den här lagen tas bort så har man ingen motsvarighet. Jag upplever ändå att man inte höjer det här politikområde genom att ta bort delegationen utan snarare åt andra hållet.

Jag blev lite orolig, jag läste i den kommande tilläggsbudgeten om att man vill starta utbildning ur ett genusperspektiv. Man vill ha mera utbildning, vad gäller försäljning och inredning av genuspolitiska orsaker. Som jag förstår det, är det här en utbildning för flickor, att lära sig stå i butik. Vad är det för jämställdhets politik? Att inrätta en sådan utbildning som ska locka flickor till en lön på 1471 euro i månaden som man har som handelsanställd.

Landskapsregeringen får nog övertyga mig bättre om att det här politikområdet fortsättningsvis faktiskt är högprioriterat och att det är något som man tar på allvar och kommer att jobba med.

Jag tycker inte man ska ha svenska modellen, man hänvisar här till Sverige, hur jämställdhetsarbete har förändras där. Nuvarande regering i Sverige höjer faktiskt inte statusen på jämställdhetsarbete, tyvärr går det nog åt andra hållet, tack fru talman.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Talman! Jag håller med ltl Gunell om att delegationsarbete visst haft ett värde. Vi ju sett vart vi har nått. Vi är absolut inte jämställda. Jämställdhetsarbete ska fortfarande bedrivas. Vi har en stor bit kvar, b la jämställda löner som ska jobbas fram genom arbetsvärdering. Jag tror att i fortsättningen när det gäller jämställdhetsarbete, skall det bedrivas av sakkunniga och sakkunniggrupper, där har man den kompetens som Gunell påstod att man inte hade i delegationen till en början, men nu börjar få. Har man sakkunniggrupper har man kompetensen och intresse att driva fram de här frågorna.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är lite svårt för mig att förstå varför man inte kan utveckla och fördjupa jämställdhetsområde på alla möjliga områden och ändå ha delegationen kvar? Nog måste väl ltl Dahl hålla med om att det parlamentariska inflytande över de här frågorna ändå försämras mot dagens läge, när man har den här delegationen.

En annan sak som jag undrar om lagtinget kunde fundera på är, varför det här ärendet ska remitteras till social- och miljöutskottet? Jag anser att jämställdheten är en demokratifråga och borde remitteras till lagutskottet, så som jämställdhetsmeddelandet också gjorde. Det är förlegat att tycka att det här är en socialpolitisk fråga.    

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Tack för ordet, fru talman! Det var fyra kvinnliga ledamöter inkl. lantrådet på listan, vi måste väl få en representant för det underkuvade könet också. Jag har utsetts av min grupp som ansvarig jämställdhetsledamot, det är inte bara i landskapsregeringen man har det, vi har det också i vår grupp.

Det här ärendet kommer till social- och miljöutskottet och jag ges där möjlighet att detaljbehandla det då, men jag kommer med några kommentarer nu i varje fall.

Jag har varit med i hela den här beskrivna historien som medlem av Ålands lagting och Ålands landskapsregering och kunnat följa det på nära håll. Särskilt stora bakslag i jämställdhetsarbetet har jag personligen upplevt speciellt under två perioder. I den landskapsregeringen som satt 1995-1999 hade vi en särskild jämställdhetsminister och dessutom hade lantrådet tagit på sig en sådan roll så vi hade flera ansvariga. Det var rätt ofta som vi hade bakslag i genus jämställdhetsarbetet ute i verksamheterna, men även på det politiska planet. Väldigt stora bakslag upplevde jag sedan i riksdagen när jag satt i det särskilda jämställdhetsutskottet, arbets- och jämställdhetsutskottet. Jag kunde uppleva den inställning som riksdagsledamöter hade i de här genusfrågorna. Det var så att man kände sig flyttad till krigstiden ungefär. Nog behöver det här arbetet aktivt, på alla plan, drivas på.

Det ligger i tiden att se över strukturen och det är ju det landskapsregeringen hänvisar till här. På den punkten förhåller vi oss positivt till det här initiativet, vad är alternativen? Hur ska det här fungera i stället? När vi ser över strukturerna i landskapsregeringens förvaltning, finns det annat som skulle styrka på foten före den här delegationen, faktiskt. Det kanske kommer förslag om det i samband med tilläggsbudgeten och därefter med lagstiftningsprogram som följer, jag hoppas det.

Landskapsregeringen motiverar sitt ställningstagande på sid. 5 de centrala motiveringarna på följande sätt: Landskapsregeringen stävar efter att ytterligare effektivisera och modernisera strukturerna för jämställdhetsarbetet. Befintliga resurser ska koncentreras till utvecklingsarbetet och till fördjupande insatser inom olika sakområden. Mot den bakgrunden blir det oändamålsenligt att upprätthålla jämställdhetsdelegationen.

Det här är lite tunn motivering, den anger inte tydligt vad det är för fel i nuvarande jämställdhetsdelegationens arbete och hur det ska bli bättre. Man säger det bara i allmänna termer. Om man skulle ha en "glödande" ordförande för jämställdhet arbete skulle man säkert ha nytta av jämställdhetsdelegationen på ett sätt som kan liknas vid hur man tidigare hade nytta av organet.

Vi är inte negativa till förslagen, men vi vill ha tydligare motiveringar varför man gör det här och vad som kommer istället. Det här förslaget innebär att man övergår från en mera demokratistyrd modell till en mera tjänstemannastyrd modell, som jag ser det. Man kan jämföra med det förslag landskapsregeringen har lämnat för gymnasialstadierapporten, där man också går in för en mera tjänstemannastyrd modell och plockar bort den här kontakten till medborgaren i lite för stor utsträckning. Här sker samma, är det här en ny linje hos regeringen? Låt nu tjänstemännen sköta sitt. Jag är lite bekymrad för den här typen av struktur tänkande. När det gäller jämställdhetsarbete så är det fråga om konkreta insatser som ska göras. Den mest konkreta insatsen, som landskapsregeringen kan och ska göra, har att göra med värderingen av arbete inom olika sektorer i vårt samhälle, sk kvinnodominerade yrken och mansdominerande yrken. Arbetsvärdering är det väsentligaste instrumentet. Det måste vara den viktigaste frågan i landskapsregeringens jämställdhetsarbete. Se till den arbetsvärdering som nu görs inom kvinnodominerande yrken, samtidigt även genomförs inom mansdominerade yrken. Svaret vi fått från landskapsregeringen är att det gör man inte. Det gör man inte när det gäller stora delar av trafikavdelningen, sjötrafiken, en sådan arbetsvärdering.

Det var illavarslande det som ltl Dahl angav som en orsak till nedläggningen. Liberala medlemmar har tydligen fört oppositionspolitik eller snarare sådan politik som inte omfattas av partiet, uttryckte hon sig. Det innebär att hon inte kan känna till hur det är inom Frisinnad Samverkan, Ålands Framtid, Socialdemokraterna, Centern eller Obunden samling, hon kan bara känna till hur det är i eget parti. Tydligen har man upplevt, inom liberalerna, att man inte har haft den här synkroniseringen av medlemmarnas åsikter jämfört med partiets åsikt.

Avslutningsvis herr talman, vill jag ta upp en fråga om strukturen inom tjänstemannafältet. Det har diskuterats vilka funktioner som kunde kombineras inom centralförvaltningen. Jämställdhetsombudsmannen och diskrimineringsombudsman arbete kunde vara ett fält som kan ha likartade krav och arbete. Det tror jag är värt att man tittar på i den här processen som följer.                      

Ltl Barbro Sundback

Tack fru talman! Jag var uppriktigt förvånad över den här framställningen. Dels tyckte jag det var en någon märklig politisk prioritering med tanke på de tider vi lever i, dels var det obegripligt det här förslaget. Det är ganska svårförståeligt politiskt om man vill driva jämställdhetspolitik. Tar man bort den här delegationen och säger att det här ska tjänstemännen sköta, samt att vi kallar in referensgrupper när det behövs, så innebär det en signal att vi inte behöver jobba så mycket med de här frågorna. Det hade varit klokare, om man vill hålla den höga jämställdhetsprofil som den här regeringen från första början har haft, om man hade sagt att man vill strukturera om och ge delegationen andra uppdrag eller ge den en annan sammansättning. Att ta bort den kan uppfattas som att det är ett onödigt arbete som delegationen har.

Om man ser på jämställdhetsarbete och politiken, de allra flesta av oss har funderat på de här frågorna i vårt politiska arbete och tvingas ta ställning till det. Ju mer vi mer lär oss, ju mer inser vi hur oerhört mycket det återstår att göra och hur väldigt svårt det är att göra något. Jag håller med dem som säger att man i första hand borde fundera på den här delegationens roll, man kan ändå ha sakkunniggrupper hur mycket som helst och på det sättet intensifiera arbetet.

Ltl Roger Jansson slog huvudet på spiken när han sade att man nu går från en demokratistyrd till en tjänstemannastyrd jämställdhetspolitik. Det tycks vara ett drag för den här regeringen. Jag tänker på förslaget om utbildning, meddelandet om gymnasialstadienivå. Där ser vi samma sak, flera ledande tjänstemän ska in och styra och ställa, medan den parlamentariska styrningen och ansvaret för verksamheten tas bort. Det kanske är den här regeringens politiska mål, att mera återgå till en tjänstestyrd självstyrelse och det demokratiska inflytandet får stå tillbaka. En utveckling som vi inte stöder från socialdemokratiskt håll, tvärtom skulle vi vilja se mera demokratiskt och parlamentariskt inflytande över landskapsarbetet.

Fru talman! Det här är kanske inte en utveckling som vi kommer att omhulda men om man ska utgå ifrån det som har sagts här och tro att det har någon mening med att nu ska budgeten bli det medel enligt vilket lagtinget ska bedriva jämställdhetspolitik, kunde jag omfatta det om budgeten var en sk gender budget. Om det klart och tydligt framgick hur olika satsningar och resonemang gynnar eller missgynnar de två könen, vilket även diskuterades också i samband med jämställdhetsmeddelandet. Då sade lantrådet att det här inte skulle bli aktuellt till budgeten 2009 följaktligen inte heller då till tilläggsbudgeten. Men om det blir ett faktum till budgeten 2010, kan man kanske se det ur den synvinkeln som en framgång. Men att säga att vi i lagtinget ska kunna läsa på de här kortfattade motiveringarna huruvida ett visst anslag eller en åtgärd bidrar till att öka jämställdheten, det är nog mera teori än praktik.

Fru talman! Jag har nog uppfattat landskapets jämställdhetspolitik och delegationens uppgift vidare än att bara ta ansvar för landskapsregeringen och förvaltningens jämställdhetsarbete. Jag har uppfattat uppdraget så att det också inkluderar det övriga samhället. Den här frågan våld mot kvinnor, den är av den arten, man kan fråga sig hur ska de intressena bevakas framöver? Jag ser redan att uppdraget smalnas av. Samhällets och ev. andra politiska uppfattningar än regeringens, de göres sig icke besvär om man ska tolka ltl Dahls uttalande i den här diskussionen. Man säger att det här organet, det är ålderdomligt nu ska det vara mainstreaming. Det är lite samma som det här med hållbar utveckling, det ska också vara mainstreaming. Där har man nog tillsatt ett råd som ska sköta det. De har inte en parlamentarisk sammansättning. Det är en arbetsgrupp som man förespråkar och de är tillsatta med tanke på att också vara lojala med regeringen och dess politik. Där kommer inte heller avvikande och kritiska åsikter fram. Det finns mycket för lagtinget att diskutera i det här något uppseendeväckande ärendet i dessa tider.

Jag skulle till slut föreslå att det här bordläggs till den 15 april, eftersom jag i likhet med min partisyster Gunell anser att det här ärendet borde föras till lagutskottet. Jämställdhetsdelegationen och chefen verkar inom kansliförvaltningen och är underordnad lantrådet. Det är en demokratifråga och borde därför gå till lagutskottet och inte till social- och miljöutskottet, i så fall borde det väl ligga under ltl Sjögren?   

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag delar inte riktigt ltl Barbro Sundback uppfattning om att det inte finns möjlighet att göra politik när det gäller jämställdhetsfrågorna. Hela 2009 år budget, där finns det utrymme för mycket politik. Ett projekt som inleddes under förra mandatperioden på utbildningsavdelningen, var att utföra praktisk jämställdhetspolitik, att utbilda skolpersonal. Det arbetet fortsätter nu med att utbilda personal inom barnomsorgen. Jag kommer också ihåg att under förra mandatperioden hade socialdemokraterna i sitt led en mycket kunnig person som ordförande för jämställdhetsdelegationen, Mia Hanström. Hon ifrågasatte också delegationens roll och vad den egentligen skulle göra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag måste säga att jag har lite svårt att förstå den politiska poängen. Vi har upprepade gånger sagt att vi tycker att man kan se över delegationens uppgifter. Vi har ingenting emot att den förnyas, men att ta bort den ser vi inte fördelarna med, eftersom det inte kommer något annat demokratiorgan eller parlamentariskt tillsatt organ som kan följa upp politiken eller komma med initiativ eller med andra åsikter. Det blir mera än tjänstemannastyrd politik. Att läsa budgeten ur ett gender perspektiv, det går nog inte om den inte görs på det sättet. Det finns flera modeller i världen. Jag kan komma med information om ltl Sjögren är intresserad.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Tack för den vänligheten men jag är också välbekant med det instrumentet. Det skulle vara ett utmärkt sätt att ha praktisk jämställdhetspolitik, att Ålands budget skulle ha ett gender perspektiv. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag är glad, då har jag både lantrådet och minister Sjögren på min sida. Jag hoppas att 2010 års budget präglas av ett sådant system, det skulle vara ett stort framsteg.

Talmannen

Förslag om bordläggning till den 15 april har väckts. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 15 april. Innan ärendet bordläggs ges de anmälda på talarlistan möjlighet att yttra sig.

Lantrådet Viveka Eriksson

Fru talman! När jämställdhetsdelegationen infördes, det var innan parlamentarism var infört i landskapet, var det naturligt att man hade ett system där alla partier var delaktiga i det här arbetet. Det har man också haft nytta av att det har funnits den här plattformen för olika partier. Vi har också utvecklat ett parlamentariskt system som bygger på att det finns en landskapsregering, det finns partier som bildar en landskapsregering. De partierna enas kring ett handlingsprogram. Det nuvarande handlingsprogrammet anger de politiska riktlinjerna hur jämställdhetsarbetet ska skötas. Lagtinget har också involverats, ett meddelande har behandlats, vilket jag tycker att var väldigt bra i just lagutskottet. Det följs upp av planer, där de politiska riktlinjerna ges. Det är nog väldigt politiskt styrt det här arbetet. Det är så som vi jobbar med alla frågor i ett parlamentariskt system. Riktlinjerna kommer via olika styrdokument, som sen ska förverkligas av tjänstemän i förvaltningen. Så är systemet, att påstå att inte det här skulle vara ett politiskt område, blir helt fel. Det är verkligen politiskt och parlamentariskt förankrat.

Sedan har saker och ting förändrat otroligt mycket sedan Mirjam Öberg skrev lagmotionen 1982. Då fanns det ingen jämställdhetslag, och inte någon tjänsteman som jobbade med jämställdhetsfrågor, det fanns inte program och planer. Idag har vi EU direktiv som styr den här verksamheten. Vi har ett nordiskt samarbete på hög nivå, internationella konventioner styr även det här arbete. Saker och ting har förändrats otroligt mycket sedan den här delegationen tillkom.

Det har lett till att det har blivit en förskjutning från delegationen till landskapsregeringen. Det finns en ansvarig ledamot som bevakar jämställdheten, det råkar vara lantrådet. I flera regeringar har man lyft upp det på lantrådets nivå för att ge jämställdheten en tyngd. Det ska genomsyra allt arbete, det ska inte vara en fråga som sköts på sidan om i en delegation. Det ska genomsyra allt arbete, så vill vi jobba i landskapsregeringen.

Vi har kommit fram till att det som sker idag är parallella processer, jämställdhetsdelegationen sitter lite på sidan och har tappat den funktion som man hade pga alla de här bakgrundsfaktorerna som jag räknade upp. Är det då bra att upprätthålla ett organ, där det inte längre är bra funktioner? Man måste söka nya vägar, de nya vägarna har vi funnit under arbetets gång, där har vi hela den här parlamentariska förankringen som jag beskrev.

Förutom att det här att jämställdhetsarbete ska genomsyra arbetet, vill vi dessutom förankra arbetet i olika grupper i olika system, där vi har sakkunniggrupper. Ltl Sundback nämnde "Våld mot kvinnor, operation kvinnofrid", det är ett projekt som är helt på sidan om jämställdhetsdelegationen. Arbetet med skolan är också helt på sidan jämställdhetsdelegationen, likaså arbete inom barnomsorgen är helt på sidan av jämställdhetsdelegationen. Hela vår utbildningsinsats inom förvaltningen är helt på sidan om jämställdhetsdelegationen. Det är där problematiken är, att vi samtidigt ska upprätthålla det med de resurser som det innebär. Det betyder att vi vill använda de resurserna på ett lite annorlunda sätt. Det är det vi begär att lagtinget skall ta ställning till. Vi vill förnya, vi vill förändra och modernisera det här arbetet. Fortsättningsvis vill vi också ha med partierna i lagtinget, i de olika grupperna. Vi kommer att bredda det arbetet.

Jag håller med ltl Gunell, jag kan inte på det sättet säga vart lagtinget ska remittera sina ärenden. Först var det kulturutskottet som behandlade dåvarande motionerna, ett tag var frågan på kansliavdelningen, sedan blev det en social- och miljöfråga inom förvaltningen. Så småningom överförde man det till kansliavdelningen, det blev en allmän fråga som var övergripande.

Vi vill utveckla, fördjupa och effektivisera, vi vill använda resurserna på ett lite annat sätt. Inte på något sätt frånta den demokratiska processen och möjligheten att påverka. Vi vill förändra det här.

Gender budget är en fråga som vi diskuterar i förvaltningen. Det ingår som en del i den här utbildningsserien. Det handlar om att jämställdhet är ett kunskapsområde, där man måste ha en ökad kunskap för att kunna fatta beslut som tar hänsyn till jämställdhet. När man går vidare i lagstiftningen måste man ha ganska stora kunskaper, det är det vi håller på att jobba med. Det är ett område ett som vi försöker få till stånd, tack.  

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Inledningen av sitt anförande redovisade lantrådet för hur parlamentarism fungerar. Det finns olika uppfattningar om hur man ska uppfatta den parlamentariska representationen. Jag kommer väl ihåg när den här regeringen skulle bildas så hade gruppledarna ett möte med lantrådet där jag tog upp att man skulle fundera på om det är parlamentariskt att ha en allparti tillsättning av tex jämställdhetsdelegationen och kulturdelegationen. Vid det tillfället var lantrådets uppfattning en annan. Den skulle tillsättas som det tidigare hade tillsatts. Att jag tog upp det berodde på att 1988 när vi införde parlamentarism så var det på mitt förslag som delegationerna fick den tillsättning de nu har. Det var då som Sune Eriksson var första lantråd.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det har varit en tradition att man har tillsatt delegationen på det här sättet. Det finns inte i lagstiftningen att man ska tillsätta det parlamentariskt. Man har ändå har valt att göra det för att bredda den här verksamheten. Ett parlamentariskt system bygger på att landskapsregeringen anger, via sitt handlingsprogram som behandlas i parlamentet, riktning för de politiska linjerna. Jag kan inte erinra mig den här diskussionen som ltl Sundback hänvisar till, men det är säkert så.    

Ltl Barbro Sundback, replik

När den första parlamentariska regeringen tillsattes beslöt man b la att jämställdhetsdelegationen och kulturdelegationen skulle har representanter från alla partier i lagtinget. Det var en tanke med det, att i de här frågorna skulle man försöka efterstäva en gemensam övergripande politik. Nu dras en annan linje i fråga om jämställdhetsdelegationen, det bara att konstatera att det är så. I rimlighetens namn borde man göra samma sak med kulturdelegationen, slakta den också, tillsätta bara eget folk.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Förslaget är inte det att man ska ändra på det här systemet för att inte oppositionen ska vara delaktiga. Det är för att delegationen mer eller mindre har tjänat ut sin roll. Det är ett parallellt system där man inte längre har funktioner där det finns olika ärenden att fatta beslut om. Det är ett parallellt system där vi försöker hitta nya former arbetet.

Ltl Jörgen Strand, replik

Fru talman! Personligen håller jag med lantrådets resonemang.  Jag tycker det är bra att man avskaffar den här delegationen. Jag ser det som en tydlig signal om att det här arbetet ska genomsyra alla verksamheter, alla tjänstemän och alla organisationer. Man kan inte krypa bakom någon annan delegation. Jag ser det som ett framsteg att man i jämställdheten kan avveckla den här delegationen. Min dröm är att vi kanske skulle kunna avveckla den här byrån i framtiden, att det här arbetet skulle vara så implementerat att vi kommit så långt i jämställdheten, så att den inte behövas. Det skulle vara fantastiskt. När det gäller generellt om delegationer och kommittéer så tycker jag att lantrådet och landskapsregeringen kan fortsätta att se över dem. Det finns många omoderna delegationer idag som kanske har spelat ut sin roll. Det skulle även borga för en större effektivitet och inbesparingar.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Till det sista så är det väldigt mycket det som förvaltningen genomgår, en översyn av hela organisationen. Det betyder att fokus kommer att sättas på många olika funktioner.

De kvinnor som skrev den här lagmotionen, i slutet på 70-talet, hade de mål som ltl Strand pekar på, att det här arbetet måste skötas för att man så småningom ska kunna avskaffa det, därför att det ska vara så implementerat i allt annat arbete. Jag tror det precis är den riktningen man har haft.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jag delar absolut lantrådets strävan att båda fördjupa och förbättra det här politikområdet, det behövs. Men jag kan inte riktigt se att det finns en motsättning mellan att delegationen finns, och att man ändå vid sidan av gör väldigt många projekt, som nu ligger direkt under chefen för jämställdhetsärenden. Det kunde likaväl gå hand i hand. Lagstiftningen är så pass öppen att man kunde göra om det istället, omstrukturera delegationens uppgifter så att det parlamentariska gensvaret fanns där och diskussionsarenan skulle finnas kvar. Vilka ärenden som kommer till delegationen kunde man förstås fundera över.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det fungerar så att de olika jämställdhetsprojekten ligger under respektive ledamots ansvarsområde, samt att det finns en ledamot som är över ansvarig för jämställdhetsfrågor. Tar man det här skolprojektet så ligger det under utbildningsavdelningen. Barnomsorgsprojektet ligger under social- och miljöavdelningen. På det sättet har man breddat den här verksamheten, vilket var avsikten från början. Den diskussionsarena som ltl Gunell efterlyser, det är den diskussionsarena som vi vill införa, en bredare diskussionsarena, där man ordnar de årligen återkommande diskussionstillfällen. Man går igen statusläget, beskriver olika projekt som är aktuella, man bjuder även in personer från olika organisationer och också från alla partier. En bredare diskussionsarena är det som vi har för avsikt att införa. Samtidigt finns det inte någon anledning att upprätthålla delegationen. Den kräver sin form av organisation, administration och jämställdhetschefens roll att jobba mot delegationen, det blir en form av dubbelarbete som vi nu tar bort och kan fokusera på de olika projekten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Om man tar en parallell till kulturdelegationen vilket gjordes tidigare, så är det precis delegationens uppgift, att kalla till de här mötena. Samla kulturlivet för att diskutera kulturpolitiken för framtiden. Det är en uppgift som delegationen absolut kunde ha i dagsläget också. Göra det precis som lantrådet eftersträvar. Då skulle man få en bredare debatt om de här frågorna. Ju mer man knyter det till en enda person, ju mer stannar de här frågorna inom det offentliga och i Självstyrelsegården. Man måste jobba ut gentemot samhället, det är viktigt att det inte blir något som bara försiggår här. Vårt samhälle måste känna sig delaktiga, att det är en utveckling som går framåt. 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är precis det som är avsikten med det här. Jag tycker att benämningen diskussionsarena är bra. Vi har pratat om årligen återkommande stormöten, diskussionsarena som kommer att arrangeras just för att man ska ha den här dialogen till samhället.

Kulturdelegationen har en väldigt annan roll än jämställdhetsdelegationen. Kulturdelegationen fattar väldigt viktiga beslut genom att man fördelar kulturmedel. Man har uppdrag som direkt är hänförda till delegationen. Jämställdhetsdelegationen har inte längre sådana ärenden.  

Ltl Olof Erland

Fru talman! Jag noterade en sak som har upprepats flera gånger, den parlamentariska förankringen. Jag tycker att en av de mest påtagliga förändringarna i jämställdhetsfrågorna är just den parlamentariska förankringen. Senaste vår, om jag minns rätt, behandlade lagtinget ett ramprogram för jämställdheten. Det remitterades till lagutskottet som då begärde utlåtanden från alla andra utskott. Jag har inte handlingarna till hands, men det var ett ganska omfattande arbete. Vi kunde konstatera viktiga områden för jämställdheten som våld mot kvinnor, löner, behovet av arbetsvärdering och attityderna på alla plan särskilt när det gäller utbildning och skolprojekt osv.

Jämställdhetsfrågorna har fått sin parlamentariska förankring. Det nämndes också tilläggsbudgeten och gymnasiereformsdebatten som kommer upp den 15 april. Jag tror att man kan tala om ett paradigmskifte. Jag hoppas i alla fall att det är fråga om det när det gäller tilläggsbudgeten och översynen av förvaltningen.

Delegationer och organ har vuxit fram under många års arbete. Man har lappat i förvaltningen när man har bildat nya, de gamla har ofta tenderat att blir kvar. Jag tror att det är en nyttig övning för landskapsregeringen och för lagtinget att se över verksamheterna.

De 140 personer som sitter i skolornas direktioner, man har noterat att ärenden där ofta antecknas till kännedom. I en gymnasiereform bör man diskutera vilket organ som bäst kan tillgodose det allmänna inflytandet. Det finns olika råd som man kan diskutera. När det gäller den offentliga sektorn så måste man våga förnya, jag tror att det är viktigt. Våga argumentera på ett sakligt sätt, inse att delegationen är ett rådgivande organ medan kulturdelegationen är en myndighet med ganska stora befogenheter att fatta beslut. Det finns alla möjligheter att ta parlamentariska initiativ att diskutera och föra ut jämställdhetsfrågorna till allmänheten. Den procedur som vi hade senaste år är en början till att vi kommer att se mera brett och naturligt på jämställdhetsfrågor, tror jag. Vi har en jämställdhetschef men vi har också ett lagting som har ett helhetsansvar. Vi har en landskapsregering där alla i landskapsregeringen nu deltar i utvecklingen av jämställdhetsarbetet. Det huvudsakliga ansvaret är på lantrådets nivå. Den här föreställningen som nu förs ut här, att det inte skulle finnas någon parlamentarisk förankring, den är helt enkelt felaktig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var ett förträffligt anförande. Ltl Erland säger att alla i regeringen arbetar för jämställdhet. Kunde vi få några exempel från trafikavdelningen, kansliavdelningen och näringsavdelningen? Vi har hört om barnomsorgen och skolan, men de här andra sektorerna? Det skulle vara intressant med några konkreta exempel. Kanske man inte har kommit så långt, men vad har man för tankar kring jämställdhetsarbete?

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Vad man har för tankar tänker inte jag svara på.

Ltl Barbro Sundback, replik

Men då kanske bästa ltl Erland kan redovisa vilka förslag eller konkreta åtgärder som ska vidtas på de här avdelningarna?

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det här måste vara någon missuppfattning. Inte kan jag svara på var landskapsregeringen avser att göra och vad de håller på med. Det redovisar man inför parlamentet. Vi har ett parlamentariskt system där det finns möjlighet att diskutera de förslag som kommer fram. Jag förstår inte att man kan ställa sådana här frågor till en enskild lagtingsledamot. Det är för mig obegripligt. Det säger en hel del om lagtingsdebatten nuförtiden, tack.

Talmannen

Ärendet bordläggs.