Remissdebatt

Ärendet bordlades den 8.4.2009. Lagtinget beslöt då att ärendet ska remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det var en ganska omfattande debatt om det här ärendet senast, det finns inte så mycket att tillägga. Vi har förstått regeringens avsikter med det här, även om flera av oss tycker att det är lite tveksamt. Det demokratiska inflytande minskar och tjänstemannastyrningen av verksamheten den ökar. En utveckling som vi tydligen får se på flera områden med den här regeringen.

Herr talman! Det finns en sak som jag tycker att utskottet skulle se på. 

Man nämner att en del av de uppgifter som i riket sköts av jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden så har man här till vissa delar fört över på diskrimineringsombudsmannen. Nu råkar det vara så att vi sitter i samma utrymme som den här funktionen och man förvånar sig över att det aldrig är någon på plats på byrån. Så har det varit mycket, mycket länge. Det finns kanske helt legitim förklaring bakom det här. Det kan ju inte vara någon mening med att ha en diskrimineringsombudsman om det här kontoret aldrig är bemannat, om ytterdörren är stängd för det mesta så att man inte kommer in. Jag har försökt höra mig för, men det är ingen som vet något om det här. Jag har också personligen påpekat det här för ansvariga personer men ingen har tagit i tu med det här. Jag hoppas nu att utskottet gör det. Det här är en viktig funktion, det är en del av den framgångsrika jämställdhetspolitiken, att vi ska kunna erbjuda de som anser sig har blivit diskriminerade pga kön, en möjlighet att gå till diskrimineringsombudsmannen och få hjälp. Det fungerar det inte så i praktiken.

Det andra herr talman, som för mig blev något oklart är att i samband med meddelande om jämställdhet, som vi diskuterade i höstas eller i fjol på våren, är tanken den att det ska vara ett ramprogram för åren 2008-2011? Det ska göras årliga handlingsplaner med konkreta åtgärder, aktiviteter och projekt som innehåller kortsiktiga mål för att nå de långsiktiga målen i ramprogrammet. Jag skulle vilja att regeringen nu redovisar här, vad årets årliga handlingsplan är, hur den ser ut, och vad är dess centrala mål? Vad har man åstadkommit?

När vi behandlade jämställdhetsprogrammet fanns en fråga som gällde föräldraledigheten. Den skulle förändras i samma riktning som man har på Island. Lagtinget beslöt enhälligt att ge i uppdrag åt regeringen att försöka åstadkomma det här. Det fanns ministrar som påstod att det var på gång, att man jobbar med det här i riket. Det skulle vara intressant att höra hur det går med det. Jag har hört oroväckande rapporter om den här arbetsvärderingen. Hur ska det gå med den? Den har hållit på mer eller mindre, med avbrott, sedan 90-talet. Är den nu också i vågskålen?

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Vi hade en ganska ingående diskussion senast när det här ärendet var upp. Vi förde ganska mycket diskussion kring den här förändringen, det parlamentariska inflytande över jämställdhetspolitiken och huruvida jämställdhetsdelegationen har ett sådant parlamentariskt inflytande. Min åsikt är att så som det fungerar idag, fattar jämställdhetsdelegationen ytterst få beslut. I princip så antecknar man ärenden till kännedom. Jämställdhetsdelegationen har mera blivit ett debattforum. Nog är det i lagtinget jämställdhetspolitiken ska förankras på ett parlamentariskt sätt genom olika styrdokument. Landskapsregeringens arbete, som all annan politik, förankras parlamentariskt i lagtinget via lagstiftning, meddelanden och budget. Då får man också den politiska förankringen. I det praktiska utförandet är det självfallet tjänstemän som sköter det konkreta arbetet. Så fungerar det med alla politikområden, också med jämställdhetsfrågorna i fortsättningen.

Frågan om handlingsplanerna är den, att det inte finns färdiga handlingsplaner för 2009. Vi hade vi ett omfattande arbete med ramprogrammet under fjolåret, det diskuterades och debatterades i utskotten i lagtinget. När det var klart gjordes handlingsplanen för 2008. Den var klar först på hösten, därav har det blivit en förskjutning av hela handlingsplanssystemet. Årets plan är under bearbetning. Det arbete som finns i 2008 års plan, det fortgår. Där finns några fokuserade områden. Ett fokuserat område är jämställdhetsintegrering, att bredda och förankra arbetet med jämställdhet på alla avdelningar i alla arbetsmoment. Man ska ha jämställdhet som en del i tänkesättet när man fattar beslut. Det är en profilerad del i den handlingsplanen. Därav har vi också haft ett omfattande utbildningsprogram som har fortgått under våren. Alla avdelningschefer och ledamöter har ingått i utbildningsserien. Vi har ännu två utbildningstillfällen kvar.

En annan profilerad fråga i handlingsplanen, var att fullfölja det skolprojekt som inleddes redan under den förra landskapsregeringen samt att sätta igång ett barnomsorgsprogram. Man går in i barnomsorgen för att bygga på och jobba med attityder när det gäller jämställdhetsfrågor.

Frågan om arbetsvärdering är svår. Ltl Sundback påstod att frågan om arbetsvärdering har fortgått utan avbrott sedan 90-talet. Det stämmer inte, arbetsvärderingen har tidvis legat ner, vi har satt igång det under förra året. Vi har en projektanställd som håller på, tillsammans med en referensgrupp, att utarbeta en plan för hur man ska gå vidare med arbetsvärdering. Sedan kommer det att bli en budgetfråga i sista hand. Det kommer att kosta när vi börjar tillämpa det här systemet. Hur mycket medel kommer vi då att ha råd att sätta på det projektet? Det kommer att bli en senare fråga. Det finns en referensgrupp som har haft till uppgift att utarbeta det system som ska tillämpas i landskapsregeringen, tack.      

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Det var inte något revolutionerande nytt. Vi får avvakta och se. Jag tänkte närmast på den här jämställdhetsintegreringen på alla avdelningar och utbildningen. Vad förväntar sig lantrådet att det konkret ska leda till? Det talas ju om konkreta åtgärder också, inte bara kurser osv.

Jag skulle också vilja ha resultatet av den här planen för arbetsutvärdering klarlagt. Lantrådet säger att den ska tillämpas, hur ska det gå till? I samband med löneförhandlingarna kommer parterna att ha sina olika uppfattningar. De är väl inte på något vis bundna formellt till den här arbetsvärderingen?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller jämställdhetsintegrering så är jämställdhet ett kunskapsområde. Det krävs att man har kunskap för att man ska kunna väga in jämställdhetstänkandet i varje beslutsfattande. För att kunna göra det måste man ha kunskap. Man ska kunna se och bedöma jämställdhetskonsekvenserna av ett beslut. Därför ska man implementera kunnande på bred front i förvaltningen för att nå det målet att alla ska ha den kunskapen och medvetenheten. Det här är en läroprocess som kommer att leda till de konkreta att beslutsfattande ska ta hänsyn till jämställdhets- och genusfrågor.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi hann inte med arbetsvärderingen, vi får väl återkomma till den. Jag tycker att alltihop verkar lite naivt. Man tror att man utan bestämda jämställdhets mål, genom kurser, ska få förvaltningen medveten och ett ljus ska gå upp och så implementeras jämställdhet automatiskt. Det tror jag faktiskt inte på. Är det här förslaget, om att man ska inrätta en kurs för flickor som ska bli butiksbiträden, ett resultat av utbildningen, så är det ju rent ut sagt katastrofalt.  

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är så med de här frågorna att det är ett väldigt långsiktigt arbete. Om man tänker att jämställdhetsdelegationen kom i början på 1980-talet, första stegen togs i slutet på 70-talet, sedan den tiden har det varit en lång och svår process. Vi har nått vissa framsteg, det gäller att fortsätta den vägen. För att man ska nå resultat måste det finnas en mer utbredd medvetenhet. Annars kommer man aldrig till att när beslut fattas så har man jämställdhetsperspektivet med. Det må vara naivt, men det är enda sättet att jobba för att nå vidare framgång.

När det gäller arbetsvärderingssystemet, det som jag beskrev var att vi utarbetar och tar i bruk ett system. Man kan använda olika system för hur man går till väga. Det är det som just nu håller på att utformas. I den fortsatta processen är det självfallet en förhandling mellan fack och arbetsgivare. Det kommer att vara så, facken har också varit med i diskussionen under arbetets gång. Det finns en särskild arbetsgrupp som har tittat på det här. Där har man haft ÅHS främst som mål, man ska komma vidare med arbetsvärderingen där först. Man måste klargöra vilket system vi ska använda oss av i landskapet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag var en av dem, vid förra diskussionstillfället, som ansåg att det här ärendet inte borde behandlas vidare i social- och miljöutskottet. Jämställdhetsfrågor är i huvudsak en demokratifråga och bör därför gå till lagutskottet. Nu beslöt lagtinget redan, i samband med att debatten inleddes, att ärendet skulle remitteras till social- och miljöutskottet. Därför tycker jag det är viktigt att social- och miljöutskottet i sitt arbete begär ett utlåtande från lagutskottet. Jag skulle önska att lagutskottet skulle ha ett demokratiskt synsätt när man hanterar det här. Att man tex skulle se över till vilka delar det parlamentariska inflytandet över jämställdhetspolitiken i framtiden också tryggas, att det inte försämras. Vill man lägga ner jämställdhetsdelegationen, så okej, men det är viktigt, att det fortsatta diskussionsforumet och det demokratiska inflytande bland de folkvalda över den politiken också, kommer till uttryck och garanteras i framtiden.

Jag hörde till dem som var väldigt positiv till den här landskapsregeringen, som är både är ledd av en kvinnligt lantråd och har ett kvinnligt vicelantråd. Landskapsregeringen valde att ha en hög ambition inom jämställdhetspolitiken. Det stöder jag.

Jag känner mig lätt oroad idag över vart den här jämställdhetspolitiken är på väg. Det som oroar mig är det som står i den kommande tilläggsbudgeten, att man ur ett genusperspektiv vill starta utbildning för försäljning och inredning. Ur ett genusperspektiv, vad är det man menar med det här? Vill man att flickor ska gå på utbildningarna? Kvinnolönerna i dagsläget är för låga, inte tvärtom. Månadslönen för en handelsanställd är 1471 euro i månaden. Att medvetet gå in för att flickor ska slussas in på den här typen av utbildningar, till den här lönen, kan jag inte förstå. Någonstans på vägen fallerar hela jämställdhetstanken. Eller menar landskapsregeringen att det är pojkarna som ska gå på de här linjerna? Jag önskar få en förklaring på det här idag, vilket jag begärde redan förra gången det här ärendet var upp, då fick jag ingen förklaring.

Jag håller med lantrådet när hon säger att jämställdhetspolitik behöver vara långsiktig. Det är ett långsiktigt problem som man måste jobba med. Förra våren, 2008 kom man med ett omfattande meddelande till lagtinget om hur jämställdhetspolitiken skulle föras. I meddelande stod det inget om att jämställdhetsdelegationen skulle läggas ner, vad jag vet. Har det här ärendet dykt upp nu? Varför hade man inte det med redan då, som en del av strategin att man vill gå in för en förändring i strukturerna? Det verkar vara ett hugskott det här. Inte ett resultat av en genomtänkt och långsiktig jämställdhetspolitik, tack.

Talmannen

Ingen replik är begärd.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Tilläggsbudgeten behandlas på fredag. Lagutskottet hade hand om jämställdhetsfrågor senaste vår. Orsak till det, var att det handlade ganska mycket om lagstiftning och behörighet och i vilken utsträckning vi har lagliga möjligheter att reglera jämställdhetsarbetet. Det ramprogram som behandlades då gick till samtliga specialutskott för synpunkter. Det var en genomgående positiv och konstruktiv respons till det. Jag tolkar nog resultatet av den processen som att jämställdhetsfrågor är integrerade i samtliga sakområden mer eller mindre. Avgörande frågor i den processen var attityder och samhällets förhållningssätt till våld över huvudtaget och särskilt våld mot kvinnor.

Arbetsvärdering, som också var ett huvudspår, är ett stort problem. Det är fråga om synnerligen sega strukturer, ingrodda värderingar som man måste arbeta med för att få en förändring. Vi vet att kvinnolönerna, för likvärdigt arbete, är lägre än männens löner.

Det som nämndes här gällande tilläggsbudgeten, kan jag tänka mig att har en större betydelse. När det gäller yrkesutbildningen på Åland så finns det en direkt efterfrågan på vissa utbildningar från flickors eller kvinnors sida och en annan inriktning för män och pojkar. Det har diskuterats i utbildningssammanhang. Vad det leder till för utbildning finns det anledning att återkomma till i samband med…

(Herr talman! Kan det inte bli slut på det här "prepplande" nerifrån bänken, man blir störd. Det är inte bara jag som påpekar detta, det är återkommande störningar).

Herr talman! När det gäller gymnasieutbildningen så finns det ett behov av att hitta utbildningar som svarar mot kvinnors efterfrågan. Det är ett stort problem.

Herr talman! Jag ska avrunda det här med det som jag egentligen begärde ordet för. Att det skulle vara något särskilt med lagutskottet när det gäller demokratifrågor. Jag anser att det är ett bevis på att jämställdhetsfrågor är genomgående, genom att alla utskott på ett positivt och konstruktivt sätt behandlade jämställdhet i förhållandet till ramprogrammet. Det är ett bevis på att demokratifrågorna och jämställdhetsfrågor inte ska föras till ett särskilt utskott. Alla utskott har, i förhållanden till sina sakområden, skyldighet att se på det demokratiska inflytandet. Det är ett demokratiskt samhälle som vi står för med parlamentarism som en av de grundläggande institutionerna i det hela. Jag är fullt införstådd med att det här går till social- och miljöutskottet. Där bedömer man om man vill begära ett utlåtande från lagutskottet, tack. 

Ltl Camilla Gunell, replik

För min del tror jag att de flesta andra länder har lämnat den tanken att jämställdhetsfrågan är socialpolitik. Det är nog ett föråldrat tankesätt. I dagsläget är jämställdhetsfrågan i huvudskak en demokratifråga. Därför ligger den också, som jag ser det, organiserad så under landskapsregeringen att den handhas av lantrådet och kansliavdelningen i egenskap av inflytandefråga mer än en socialpolitisk fråga. Jag blir väldigt bekymrad av att höra att vi ska fortsätta och segregera arbetsmarknaden så att vi har kvinnodominerade branscher med låga löner och vi har mansdominerade branscher med högre löner. Jag tycker att en jämställdhetspolitisk målsättning måste vara att de här branscherna inte ska segregeras och konserveras, utan att män söker sig mera till kvinnobranscher och tvärtom. Att det inte är bundet till kön som det är idag. Tydligen vill man fortsätta att konservera arbetsmarknaden.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag tror att det är ett viktigt jämställdhetsarbete att värdera olika arbeten och jämföra dem med varandra för att man ska kunna jämna ut lönerna. Det är klart att i avtalsförhandlingarna har man under åren fört in lönejusteringar, jämställdhetspotter osv. I skolorna finns det program för attitydförändringar för att man ska kunna få pojkar och flickor att söka sig till utbildningar som inte är traditionella. Genom att bryta dessa mönster försöker vi göra jämställdhetsarbetet till något som inte bara gäller demokrati och parlamentariskt inflytande Det gäller inte bara socialpolitik utan arbetsmarknad, utbildning även trafik och hälso- och sjukvård, det gäller allt. Allt görs med demokrati. Demokrati och jämställdhet går hand i hand enligt min mening.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är vackra ord, men det är ett väldigt dåligt resultat. Att jobba mot en segregerad arbetsmarknad, det är ett jättelikt bekymmer. I dagsläget finns det flickor som söker sig till pojkdominerade utbildningar. De trivs inte där, de slutar för att strukturerna är sådana, det är svårt att överbrygga. Jag kan inte förstå hur man ur ett genusperspektiv tycker att det här är rätt väg att gå. Vi har ju redan idag utbildningar för handel både inom Handelsläroverket och inom Yrkesskolan.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är klart att problem och svårigheter som man noterar i samhället, det är en bra utgångspunkt. Man får inte fastna där, vi måste försöka se framåt, se att det är demokratiskt möjligt att bibehålla. Vi måste även se att visionen om jämställdhet är möjlig att uppnå. Att vi arbetar för det med arbetsvärdering, information, program i skolor, utbildning osv. Det här gäller alla områden också socialpolitik och social- och miljöfrågor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Jag tycker att Ltl Olof Erland bara skapar oreda. Han säger att det är så bra att det här går till social- och miljöutskottet. Jämställdhetsfrågor, det inte bara för lagutskottet, utan det ska alla syssla med. Det låter ju bra men man måste ändå besluta, när man ska remittera en lag, till vilket utskott det ska gå. Om vi tänker på vilka lagar som på senare tid har gått till lagutskottet av den här karaktären, så är det lagen om diskrimineringsombudsman som kanske är den viktigaste funktionen för medborgarna när det gäller diskriminering pga kön. Hela den lagen sköttes av lagutskottet. Jämställdhet handlar väl nog om mänskliga rättigheter i någon mån i alla fall. Jag tycker nog att det är en väldigt tillkämpad argumentation som ltl Olof Erland här för. Om han inte vill själv vill behandla det här ärendet så är det ju lättare att andra får sköta jobbet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag finner mig i lagtingets beslut, att det här ska behandlas i social- och miljöutskottet. Lagtinget har möjlighet att ta ett annat beslut och remittera till lagutskottet. Det finns möjlighet att begära utlåtande från andra utskott. Det är också viceversa, social- och miljöutskottet kan begära utlåtande. Jämställdhetsfrågorna är alltför viktiga för att göra det till ett bollande mellan utskotten. Är det inte hur vi ska uppnå jämställdhet och hur det arbetet ska fördrivas inom förvaltningen och parlamentet? Är det inte det som är det viktiga? Att faktiskt uppnå resultat. Problemen hör vi dagligen om. Det viktiga är vad vi vill åstadkomma. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Visst är det viktigt. Det är därför vi skulle ha föredragit att ärendet går till lagutskottet. Det är ingen socialpolitisk fråga, det är inget handikapp det här med kön. Det är en fråga om demokratiska rättigheter. Lagutskottet skulle därför ha varit det rätta utskottet. Statusmässigt hade det varit också värdefullt. Men vi är överens nu, om ltl Olof Erland tycker, att social- och miljöutskottet ska höra lagutskottet. Då får ju lagutskottet ett stort inflytande över den här frågan. Jag ser fram emot en sådan behandling.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Som jag redan har sagt, det är inte själva utskottsbehandlingen i social- och miljöutskottet som är det viktiga, utan det är argumentet som förs fram. Att det är pga att det handlar om demokrati som det ska föras till ett annat utskott. Jag hävdar att social- och miljöutskottet, liksom kulturutskottet, finansutskottet och näringsutskottet ska ha demokratifrågan med i bagaget. Om det här skapar oreda så är det ändå en subjektiv upplevelse. Jag kan inte se det märkvärdiga med att man har flera alternativa utskott att välja mellan. Såvitt jag vet var socialdemokraterna här när beslutet togs. De valde att godkänna utskottet som beredande utskott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Även om det kanske inte har direkt med framställningen att göra så tycker jag den är intressant den här diskussionen som förs angående yrkesutbildning och genus.

När jag inledde den här perioden som ansvarig för utbildningen var en de första frågor som jag ställde, när jag samlade människor från skolvärden, att varför har vi så ojämn könsfördelning, framförallt mellan linjerna på gymnasialstadiet?

När det gäller de praktiska linjerna så är det stor manlig dominans. Vad beror det här på? Det beror säkert mycket på invanda strukturer, attityder och till vissa delar på individens val. Hittills har det varit ett problem i många fall, att flickor inte trivts i pojkdominerade linjer. Det här får man också stöd för i forskningen, att pojkar i kvinnodominerade utbildningar, och arbetsplatser, har lättare att anpassa sig och trivas än vad flickor har i mansdominerade utbildningar och arbetsplatser.

Det har påtalats ett önskemål från studerande själva, huruvida lagtinget tycker det finns ett värde i det, och via studiehandledare, att det också borde finnas flera utbildningar, där man jobbar med händerna, som appellerar till flickor. På det sättet skulle man kunna få en jämnare könsfördelning när det gäller de praktiska yrkena. Jag vet att det är livsfarligt att säga, appellera till flickor. Det är inte meningen att det här ska bli en flicklinje, lika lite som det är meningen att maskinteknik ska vara en pojklinje. Det är för att tydligt få fram vad vi egentligen menar, dumt att säga kanske, men ibland kan det ta bort skuggor att säga så.

Målsättningen när det gäller gymnasialstadiet ska självkart vara att alla ska trivas och ha samma förutsättningar på alla linjer, oavsett kön.

Att få det här till att vi ska starta någon försäljningsutbildning och uppmuntra kvinnor till att ta lågavlönade jobb i butiker, kan jag inte kommentera på något annat sätt än att man kanske avslöjar lite om hur man tänker själv.

Det ungdomarna pratar om handlar mycket om trender. Tv sätter många trender. För några år sedan var kockyrket oerhört populärt, vilket avspeglades från många populära tv-program. Nu är det inredning, mode och design som gäller. Det finns ett otroligt intresse, även hos pojkar. Det behöver inte betyda att man sitter i kassan i en butik, inte heller att man är anställd i en butik om man nu tycker att det är dåligt. Det kan handla om ett eget företagande, stilanalytiker, konsult mm. Det finns väldigt många idag som är intresserade av inredning men kanske inte så att man anlitar en professionell inredningsarkitekt. Man kanske vill ha hjälp med att sy upp gardiner, kuddar, få hjälp med färger för att få helheten snygg. Den yrkesgruppen finns det ett behov av och det finns ett utrymme för, påstår man inom näringen. Jag tycker det är lite tråkigt att man vill klassa ner det här, jag tycker det är så man har gjort. De här frågorna som handlar om design, inredning, beklädnad osv. att skulle vara något dåligt. Det är absolut inte avsikten, det här är en efterfrågad nisch ifrån näringen, som också sannolikt skulle bli en populär utbildning. Där skulle man också få många möjligheter till nya företag.

Talmannen

Talmannen kommer att tillåta de begärda replikerna. Sedan återgår vi till det som berör framställningen och lämnar tilläggsbudgeten till inkommande fredag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Frågan är vad jämställdhet inom utbildningen innebär. Den sistnämnda strategin, när man ska appellera till flickor, är kanske en del av det hela. Då är det ju genusstyrt, det är inte jämställdhet som är målet. Om man utgår från att på pojklinjer trivs inte flickor men på flicklinjer få pojkar respekt. Då är grundproblemet att flickor inte respekteras av pojkarna på de här pojkutbildningarna. Kvinnor i allmänhet får inte lika mycket respekt som pojkar. Vi är mindre värda, nästan i alla sammanhang, inte bara när det gäller löner. Det är det som är den stora utmaningen att flickor ska kunna genomföra sk pojkutbildningar med respekt för att de är flickor.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi är alldeles överens om grundproblematiken. Där finns ett stort arbete kvar att göra. Det handlar om arbetsplatserna man kommer till, bemötande och läroplaner. Det handlar om mycket arbete innan man har lika villkor för båda könen. Det ska inte spela någon roll om man är flicka eller pojke i vårt utbildningssystem idag. Alla ska ha samma möjligheter. Det är jämställdhetsmålet. Det är bra om vi kan hitta en lösning så att vi får jämvikt mellan könen också när det gäller våra utbildningar. Grupper där båda könen är representerade är de optimala grupperna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Då borde man inte resonera i termer som man gör nu. För att få en bättre balans inom yrkesutbildningen mellan könen så har man det som man har det nu, så inrättar man någon linje om mode och sådant som ska appellera till flickor och då får man en bättre balans. Då är det kanske jämställt i en viss mening. Det är inte det som är utmaningen. Vi har hört nu att det är utbildning och kunskapsområde och det är projekt inom skolorna osv. Vad är det man lär sig där om allt fortsätter som tidigare? Målet måste ju vara att på alla utbildningslinjer skulle det vara så jämställt som möjligt mellan flickor och pojkar.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Åtminstone inte från min mun har ltl Sundback hört att allting ska vara så som förut. I tilläggsbudgeten nämner vi ingenting om att alla andra utbildningar ska vara kvar oförändrade. Däremot nämner vi två utbildningar som vi behöver ytterligare. En linje för lindrigt utvecklingsstörda och den här linjen som inriktar sig på design och beklädnad.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det var bra att vicelantrådet klargjorde vad hon menar. Man blir bestört när man läser att ur ett genusperspektiv ska man ha en försäljningsutbildning. Är det så att om en linje efterfrågas från näringslivet, då kan man inrätta en sådan. Men inte ur ett genusperspektiv. Då har man ju redan satt etikett på att på den här linjen ska det bara gå flickor. Jag tror att vi delar det målet, att pojkar och flickor ska välja utbildning efter det som de har talang och intresse för och frångå det här könssegregerade tänkesättet som finns idag. Inrätta en sådan linje om landskapsregeringen anser att det behövs, men inte ur ett genusperspektiv. Det är fel etikett på det här problemet.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det här handlar om hur man väljer att läsa och hur man väljer att presentera saker och ting. Jag tror att i de stora övergripande frågorna, när det gäller jämställdhet, är vi överens. Det är viktigt att lyssna på det intresse som finns och låta intresse, talanger och färdigheter få styra ens studier och senare yrkesval. Det tycker jag är det viktiga som kanske är ett genusperspektiv som man har kritiserat från skolhåll. Det är viktigt att lyssna på vad flickorna säger.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det är naturligtvis viktigt att lyssna på vad flickorna säger. Då måste man jobba med de linjer där de vill gå och där de i dagsläget inte trivs. Där har man de strukturerna att jobba emot. Där tycker jag att landskapsregeringen ska lägga sitt krut och sin satsning. Inte att hitta på en ny linje. Jag anser att den inte heller behövs, i dagens ekonomiska läge. Vi har redan sådana linjer som ligger väldigt nära både i Handelsläroverket och i Yrkesskolan.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det här blir väldigt motsägelsefullt. Först ska studerande få välja utgående från sina intressen. Sedan ska vi inte införa utbildningar som följer deras intressen utan vi ska göra om de som finns, så att det passar för alla. Att göra om de utbildningar som finns att de passar för alla, är ett arbete som jag hoppas har pågått länge men som åtminstone det läggs krut på nu.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det har blivit ett rejält sidospår det här, men eftersom talmannen tillåter den här diskussionen vill jag komma med en reflektion. Man höjer tanken och värdet av designutbildning. Vi ska komma ihåg att det är samma parti och minister som har nedmonterat både hantverksutbildning och designutbildning på Åland. Nu höjer man den istället till skyarna. Det här är nog verkligen dubbelmoral som heter duga, tack. 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det där förstod jag inte grunden till. Den här landskapsregeringen satsar på en hantverksutbildning när det gäller högklassigt konsthantverk på Folkhögskolan, medan det här handlar mera om beklädnad och inredning när det gäller stil och liknande. Det är två skilda saker, närbesläktade, men som visar hur viktigt vi tycker att det är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.