Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det här ärendet fick en lite speciell behandling. Det var under vårsessionen i september som den kom på bordet här i salen. P.g.a. speciella omständigheter så krävde ärendet bordläggning. Bordläggningen i sin tur förorsakade att tidsbristen fram till den tid presidenten hade på sig att fastställa den här lagen var för kort. Det ansåg vi också från utskottet, därför begärde vi att vi skulle ta tillbaka den. Det har vi också gjort och med stöd av 20 § 2 mom. i självstyrelselagen har vi nu lämnat ikraftträdelse datumet öppet.

Utskottets synpunkter i betänkandet nr 7a är att vi vidhåller det som står i vårt tidigare betänkande förutom att den här ikraftträdande paragrafen är öppen.

Vi har erfarit att chefen för jämställdhetsärenden, som har till uppgift att leda jämställdheten på kansliavdelningen, hennes uppgifter finns inte med i den jämställdhetslag som nu tas bort. Det finns en formulering om jämställdhetsdelegationens sekreterare och beskrivning av hennes arbetsuppgifter, men det är inte jämställdhetschefens arbetsuppgifter som berörs där. Det vill vi framhålla från utskottets sida.

För ett förtydligande så har vi alltså också fortsättningsvis med en kläm i det här ärendet. Det är en expertgrupp som bör tillsättas på fyra år, som följer det ramprogram för utveckling av jämställdheten som landskapet tar fram. Gruppen ska bestå av ett begränsat antal medlemmar och man ska ha en speciell erfarenhet och ingående kunskap i jämställdhetsfrågor. Det finns ingenting i vårt betänkande som säger att den här expertgruppen behöver komma från Åland utan man kan också anlita folk utifrån som ska vara som ett bollplank och referens. Det är inte en parlamentarisk grupp, utan vi upplever att det är landskapsregeringen som ska tillsätta gruppen som ett stöd i sitt eget arbete.

Med anledning av det här föreslår utskottet att lagtinget hemställer till landskapsregeringen att tillsätta en expertgrupp med uppdrag att övervaka det fyraåriga ramprogrammet och utveckla jämställdhetsarbetet i det åländska samhället samt att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget med följande lydelse: Denna lag träder i kraft, uteslutning, uppdraget till jämställdhetsdelegationen perioden 2008-2011 upphör vid lagens ikraftträdande.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här var en bra behandling och ett fint resultat. Detta är en kompromiss mot oss som inte tror att det fungerar så effektivt med jämställdhetsarbetet som regeringen vill låta oss tro. Expertrådet är en intressant företeelse och det kan bli riktigt bra om regeringen väljer att samarbeta med det här rådet. Tanken från regeringens sida är att nu fungerar det här med jämställdhet så väldigt bra. Alla chefer och ministrar är väl insatta i problematiken och de beaktar detta konsekvent i sitt arbete. Därför behövs det ingen politisk kontroll av det här.

Kansliministern, som nu går ut, hade jag är nämligen en fråga till. Hur fungerar det på den avdelningen?

Redan i samband med remissen påpekade, med stöd av det meddelandet som behandlade ramprogrammet som man hänför till (ministern går sin väg), så lyfte vi fram ett s.k. överfallslarm.

Lagtinget omfattade det. Regeringen och jämställdhetsdelegationens ordförande och jämställdhetschefen gick ut och sade någon gång på vårvintern att det här var klart och det skulle vara genomfört med det snaraste. När det här ärendet kom hit hade ännu ingenting hänt. Nu var min fråga till kansliministern om överfallslarmet har genomförts nu? En annan fråga jag hade om ramprogrammet var faktiskt om kvinnligt företagandet, med näringsministern är inte här. Jag skulle jag vilja veta hur många nya kvinnor det är som har blivit företagare? När man jobbar och prioritera det här området, men kanske lantrådet kan svara på frågorna?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag vill göra ett förtydligande. Det finns inte på något sätt ett ifrågasättande att inte landskapsregeringen prioriterar de här frågorna. Jag kan intyga att de är väldigt högt prioriterade. Man tar frågorna på allra fullaste allvar. Man har det här med på agendan i princip dagligen. Man diskuterar det här. Anledningen till att expertrådet kommer till är lika mycket för att chefen för jämställdhetsärenden ska ha någon att bolla ett ärende mot, att man inte blir ensam i de här frågorna. Det inte bara är för landskapsregeringens sida, där har man väldigt bra koll på det här med jämställdhetsfrågor och driver och prioriterar det hårt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, vi får hoppas att det är som ltl Åke Mattsson sade. När det nu är så högt prioriterat så hade vi väntat oss att det här överfallslarmet skulle ha varit prioriterat och infört redan nu. Nu är det väl snart ett år sedan beslutet fattades, kanske t.o.m. ännu längre. Nåja, vi väntar på svar. Det kanske kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag tycker inte att det finns anledning att vara så väldigt raljant i de här frågorna. Det är väldigt svåra frågor som många landskapsregeringar före vår landskapsregering har brottats med. Att vi nu väljer att avsluta verksamheten med jämställdhetsdelegationen betyder inte att vi är i mål till alla delar. Det finns otroligt mycket jobb och att göra.

Förslaget i framställningen och också det som har omfattat av utskottet är att delegationen i den formen har tjänat ut sin roll. Den politiskt tillsatta delegationen har inte på många år fungerat på ett sådant sätt att man har haft en övervakande funktion t ex gentemot förvaltningen hur man hanterar olika frågor. Jämställdhetsdelegationens arbete har ersatts med annat. Dels har det tillkommit lagstiftning, dels har det tillkommit program och planer, man jobbar på ett annat sätt än man gjorde på den tiden när delegationen tillkom en gång i tiden. Men inte för att jämställdhetsarbetet är i hamn och att vi skulle ha nått alla målen. Det är viktigt att komma ihåg. Det finns mycket jobb ännu att göra. Landskapsregeringen försöker också på många olika fronter förstärka det här arbetet.

När det gäller frågan om trygghetsalarm så finns det en överenskommelse mellan polisen och alarmcentralen att man skulle genomföra ett system. Jag kan inte säga exakt var det ligger. Men man har fått det uppdraget både till polisen och till alarmcentralen.

När det gäller kvinnligt företagande så finns det ett treårigt projekt förlagt till ÅTC, vars direkta syfte är att man ska stärka kvinnligt företagande. Det har varit olika föreläsningar. Det har varit olika delar i det här programmet som särskilt syftar till att flera kvinnor ska starta företag. De här frågorna har vi tagit men vi är inte i mål. Det vill vi understryka. Vi väljer nu att avskaffa jämställdhetsdelegationen då vi har valt att jobba på ett annat sätt i framtiden.

Utskottet lyfte fram ett expertråd. Jag tycker också att vi i vår framställning var inne på att det ska finnas expertgrupper som fortsättningsvis håller i många av de här frågorna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Tack för informationen. Det var i och för sig sådant som vi känner till från förut. Det har funnits initiativ nog att göra om delegationen. Det där är historia och vi får liksom se framåt, då kommer expertrådet att ha en viktig roll. Det som jag fortfarande ställer mig tvivlande till är hur väl det fungerar bland tjänstemännen. Det krävs nog verkligen ett stålbad för att få det här att fungera i praktiken. Därför ville jag veta om åtminstone de här två konkreta sakerna. Överfallslarmet är otroligt viktigt för dem det berör. Jag hade hoppats att lantrådet hade haft någonting mer konkret att säga om det, helst att systemet är klart.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Om ltl Sundback redan hade svaret på alla frågor så förstår jag inte varför ltl Sundback ställde frågorna.

Det är så att det finns otroligt mycket jobb att göra i förvaltningen för att få jämställdhetskonsekvensbedömningen att fungera. Målet, när vi fattar beslut i förvaltningen, är att besluten alltid ska föregås av en konsekvensbedömning. Vad det beslut, som vi står i beråd att fatta, kan få för konsekvenser för jämställdheten, sett ur ett manligt och kvinnligt perspektiv. Därför har vi under senaste året haft en kurs där alla i ledningsgruppen, alla avdelningschefer och ledamöter har, under ett helt års tid, gått i kurs för att lära sig det här. Tanken är att det här ska spridas, det ska fortplanta sig så att också andra tjänstemän ska ha möjlighet att gå de här kurserna. Det är enda sättet. Mera kunskap, då kan man också agera på ett annat sätt. Inte är vi heller färdiga till den delen. Det viktigt att komma ihåg att jämställdhetsdelegationen ändå inte har haft en roll i just det här arbetet. Det här är en fråga för förvaltningen om hur vi förbättrar oss inom förvaltningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är nog som lantrådet säger att det ännu är långt innan man är i mål. Jag tänker bara på den här pensionslagen som vi fick här för en kort tid sedan. Den berörde överhuvudtaget inte att det fanns skillnad mellan kvinnor och män när det gäller pensionsfrågan. Det är nog säkert viktigt. Men jag har en annan uppfattning än lantrådet. Landskapets jämställdhetsansvar går faktisk längre utöver och in i samhället och är inte bara till för landskapsförvaltningen. Nu verkar det mer och mer ha krympt till att gälla landskapets förvaltning i första hand.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har ju fortsättningsvis den parlamentariska förankringen i jämställdhetsarbetet. Det är därför det tas ett program, ett fyraårs program, där lagtinget är med och diskuterar de målsättningar vi ska jobba efter under mandatperioden. Det följs sedan upp av planer. Där finns olika inriktningar. Vi jobbar med barnomsorgen, vi jobbar med skolan, vi jobbar med Operation Kvinnofrid, vi jobbar med många olika frågor som berör området. Detta finns alltid med i programmet som också har behandlats av lagtinget. Det kan inte vara en överraskning för ltl Sundback att också den brädden finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Ett litet förtydligande här, när det gäller den här gruppen som har tillsatts. Vi vill gärna i utskottet ha samsyn i den här frågan, för vi tycker den är viktig. Vad som var väldigt klart och tydligt var att man tyckte att jämställdhetsdelegationen faktiskt har tjänat ut sitt. Det är ju ett ganska tufft politisk beslut för att bestämma att man ska lägga ner det. Men man tog det beslutet och gick vidare. Det fanns också ett väldigt stort önskemål om vad som kommer sedan. Egentligen är inte det här är någonting nytt vi kommer med. Man har nämnt den här typen av expertgrupper och nu har vi förtydligat det. En utav de här expertgrupperna ska vara lite mer övergripande än de andra. Expertgrupperna fanns mycket riktigt med i framställningen. Kanske det är lite vidare än vad skrivningarna var. Vi har en samsyn i det och det tycker jag är väldigt bra. Jag hoppas att hela lagtinget ställer sig bakom den här.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi uppskattar också utskottets betänkande och att man har lyft upp den här frågan. Meningen är att vi ska gå vidare utifrån den punkt vi står idag. När delegationen försvinner ska vi också utveckla det här arbetet. Till den delen tycker jag att utskottet har givit bra riktlinjer för landskapsregeringen att jobba vidare ifrån. Det är definitivt en samsyn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! I framställningen och här idag säger lantrådet att jämställdhetsdelegationen har spelat ut sin roll. Under behandlingen i utskottet har jag försökt få reda på huruvida det här påståendet har väldigt mycket grund. Jag har för min del noterat att det har det nog väl inte. Jämställdhetsdelegationen hade kunnat göras om, dess uppgifter hade kunnat göras om ifall man funnit orsak till det. Dess sammansättning hade kunnat diskuteras och göras om ifall man hade funnit orsak till det.

En förutsättning för att en sådan här delegation ska fungera är ett brinnande intresse ifrån ordföranden särskilt, men också från medlemmarnas sida. När det brinnande intresset avtar så kan det uppstår en situation där man kan konstatera att den här formen av samarbete har spelat ut sin roll. Jag tycker inte att behandlingen i social- och miljöutskottet har givit det svaret. Eftersom landskapsregeringen har önskat att göra den här förändringen och står fast vid sin vilja att göra den här förändringen så har jag inte velat sätta mig på bakhasorna. Nog är det väldigt personbaserat den framgång som olika organ kan ha i sitt arbete.

Jag har försökt, under utskottets noggranna hantering av den här frågan, kartlägga bakåt vad delegationen har gjort. En sak som den kanske inte har ägnat sig åt är kanske den viktigaste jämställdhetsfrågan, genusfrågan i landskapet som landskapet själv kan påverka, det är de ojämlika lönerna mellan olika grupper i bland våra 2000 anställda. Jag har noterat att jämställdhetsdelegationen genom åren inte har tagit upp på agendan och inte arbetat med detta, trots att det torde vara den viktigaste frågan, som jag ser et åtminstone, för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män på landskapets egen arbetsmarknad. Jag tappade förtroendet för den här landskapsregeringens jämställdhetsarbete. Jag vet att ambitionerna finns hos lantrådet och även hos Katrin Sjögren, säkert även hos någon till. Lantrådet har tagit på sig och fått det här ansvaret för jämställdheten i den här landskapsregeringen, liksom det har varit fallet i tidigare landskapsregeringar också. I min landskapstyrelse var det någon av ministrarna som hade ansvaret på sig.

Jag tycker att det är ytterst sorgligt att den här landskapsregeringen, i en sådan situation, beslutat att inte göra en arbetsvärdering inom sjötrafiken när man bestämmer att man ska göra det inom ÅHS. Därför blir det så lätt att ställa de här arbetsplatserna mot varandra och se den största ojämlikheten vi har i landskapets egen lönepolitik. Den finns däremellan. Så fattar den här landskapsregeringen beslut att inte göra en arbetsvärdering inom den manliga sektorn. Jag noterar att jämställdhetsdelegationen inte heller har jobbat med de här frågorna. Det kommer ytterligare ett motiv till att försöka fundera ut någon annan organisation. Men att följa det, som den här landskapsregeringen nu i flera sammanhang har eftersträvat, alltså att minska det demokratiska inflytandet och att öka tjänstemanna inflytandet, det har jag kritiserat från den här stolen ett antal gånger redan också i det här sammanhanget. Det är inte bra när landskapsregeringen själv blir jämställdhetsdelegation. Man har så mycket annat och stora uppgifter att klarera att man kan behöva lite hjälp av andra förtroendevalda också. När man inte gör på det sättet så blir det så att man överlåter det till tjänstemännen. Vi har en tjänsteman för det här och att kräva att den personen också skulle ägna sig åt de här lönefrågorna tror jag att är lite för mycket begärt. Men det är möjligt att det kunde fungera.

Av det skälet tyckte jag att förslaget om den här expertgruppen visserligen som en liten bakläxa åt landskapsregeringen men att det var viktigt att komma med något alternativ. Ursprungsförslaget var inte bra ur demokratisk synpunkt, inte ur funktions synpunkt och därmed inte bra för jämställdhetsarbetet inom landskapsförvaltningen. Det var inte heller bra gentemot samhället.

Det här förslaget förutsätter att landskapsregeringen fullt ut accepterar det och tycker att det är ett värdefullt förslag som utskottet har kommit med. Och att landskapsregeringen genomför det och ger den här expertgruppen en bra sammansättning och bra arbetsuppgifter.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Statusen på jämställdhetsarbetet satte den här landskapsregeringen direkt. Det fördes ett meddelande till lagtinget och det behandlades i respektive utskott. Det finns mycket att göra inom jämställdhetsområdet. Utskottsbehandlingen ger råg i ryggen. Jag känner inte igen den beskrivningen att man inte alls har behandlat arbetsvärdering i jämställdhetsdelegationen. För två mandatperioder sedan vara jag ersättare i jämställdhetsdelegationen. Då var arbetsvärderingen ett mycket aktuellt ämne. Det hölls föreläsningar som initierades av jämställdhetsdelegationen. Man studerade nogsamt ett uppmärksammat rättsfall i Sverige där man jämförde barnmorskor och sjukhusteknikers lönesättning. Arbetsvärdering och lika lön för lika arbete har varit ett ämne för tidigare jämställdhetsdelegationer.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den preciseringen. Jag valde han att berömma ledamoten Sjögren när det gäller ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Jag fick inget svar på varför arbetsvärderingen när det gäller sjötrafiken har utelämnats, vilket jag ser som en liten skandal faktiskt i jämställdhetsarbetet. Den är den största plumpen i den här regeringens jämställdhetsarbetsprotokoll. När det gäller arbetsvärderingen i jämställdhetsdelegationen är det glädjande om det har varit på det sättet. Jag ställde frågor till alla representanter för de olika facken som är förhandlingsparter med landskapsregeringen, där framgick det att man inte kunde minnas att det i närtid hade förekommit några sådana diskussioner mellan jämställdhetsdelegationen och fackföreningarna.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi kommer inte överens i den här frågan ltl Roger Jansson och undertecknad. Jag kan säga att det är att prioritera de lågavlönade kvinnorna att ta hälso- och sjukvårdsorganisationen först. Det är där vi behöver sätta fokus på att göra ett gediget arbete. Jag vill ändå påstå att arbetsvärderingssystemet har tagit stora steg framåt. Vi försöker utarbeta system. Vi har satt hela organisationen i arbete med den här frågan. Sedan vet vi alla att det är ett enormt, gigantiskt arbete. Vi kan ju inte heller precis påstå att tidigare landskapsregeringar har lyckats i den frågan. Lönesättnings orättvisor kvarstår.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! För 15 år sedan drev jag den här frågan i dåvarande landskapstyrelsen, som jag var ordförande för. Vi fick ett nej ifrån de åländska fackförbunden för att gå vidare. Vi stoppades på det sättet. Nu har vi konstaterat i utskottet att intresset ifrån fackförbunden är annorlunda. Tydligen inte riktigt ifrån alla, men det är betydligt mer annorlunda. Nu var det alltså möjligt att göra de arbetsvärderingsbeslut som den här landskapsregeringen har fattat. De positiva genomförande åtgärderna har alltså inte kritiserats. Jag har enbart kritiserat en sak, det är det icke genomförande beslutet när det gäller den viktiga jämförelsen, arbetsvärderingen i fråga om jämförelser, som kan användas i avtalsförhandlingarna mellan olika gruppers arbete. Där har jag bara kritiserat en sak, och den är en jättestor och väsentlig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Tänk hur olika man kan se på saker och ting. Ltl Roger Jansson säger att det demokratiska inflytandet har minskat. Jag tycker tvärtom. Den här landskapsregeringen har verkligen lyft jämställdhetsfrågorna på en demokratisk nivå in i vårt parlament. Eftersom vi, sedan jämställdhetsdelegationen en gång i tiden tillkom, har infört parlamentarism i vårt system. Vi har ett parlamentariskt system där landskapsregeringen förelägger hela det samlade parlamentet ett meddelande där alla partier är med och utformar jämställdhetspolitiken. Det är väl ändå en demokratisk förankrad process, som också följer det parlamentariska systemet.

Delegationen har faktiskt spelat ut sin roll till den delen. Dels har vi infört parlamentarism, dels har det tillkommit lagstiftning som styrt upp verksamheten. Dels har det tillkommit en jämställdhetschef. Det finns en jämställdhetsansvarig ledamot i landskapsregeringen. Man försöker verkligen se till att jämställdhet ska genomsyra allt. Inte bara vara något som sker på sidan om all annan verksamhet. Det är tyvärr det som har blivit problemet för nuvarande jämställdhetsdelegation. Man sitter lite på sidan om där det verkligen händer saker. Det är ju där besluten fattas som man bör vara med för att kunna påverka. Då måste vi ha det här systemet på ett lite annorlunda sätt.

Ambitionsnivån är fortsättningsvis från landskapsregeringen att man ska ha alla grupper av anställda i landskapsförvaltningen med i ett arbetsvärderingssystem. Sedan har vi varit tvungna att ta det här stegvis. Men jag delar ltl Roger Janssons syn på att alla grupper ska vara med. Det måste vara en jämförelse mellan typisk kvinnliga och manliga yrkeskategorier. Det måste göras jämförelser mellan och inom olika grupper.

Ltl Roger Jansson sade att på 90-talet, när det här var aktuellt, då sade facken nej. Ett väldigt på nötande har lett till att man åtminstone har tagit steg vidare och kommit vidare också med facken. Jämställdhetsdelegationen har ju inte heller i den här frågan någon makt. Det här är ju också en del av en avtalsrörelse. Det är också beslut som fattas på sidan om jämställdhetsdelegationen. Man har inga muskler i de här frågorna. Man kan ha ett intresse, det har man haft. Man har pratat för jämställd lönesättning men vad har man kunnat göra rent konkret? Muskler har man inte haft i delegationen på det sättet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som synes av betänkandet har jag ju godkänt landskapsregeringens förslag. Men kommit med ett, som jag ser det, nödvändigt tilläggsförslag. Det har utskottet i sin helhet gjort enhälligt. Visst är jämställdhetsarbetet hyfsat förankrat i lagtinget. Det är ju inte det vi talar om, utan vi talar om det dagliga arbetet med jämställdheten. Det kan vi inte sköta härifrån lagtinget, definitivt inte. Det måste skötas inom tjänstemannakåren på ett någorlunda brett sätt. Då kan det behövas referensgrupper mera än vad landskapsregeringen utgör. Man hade kunnat ändra jämställdhetsdelegationens, både dess uppgifter och dess förmåga, om man hade velat. Lantrådet sade att när det gäller arbetsvärderingen så har man varit tvungna att inte ta med allting. Då är min fråga, när det gäller sjötrafiksarbetsvärderingen: Har man varit tvungen och av vem att inte ta det med?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag svarar på den sista frågan först. För att komma vidare är det ibland så att man måste ta steg, stegvis utveckling för att nå någon framgång. Man kanske inte lyckas med hela breda spektret. Då väljer landskapsregeringen att åtminstone börja stega vidare för att nå resultat.

Ltl Roger Jansson sade inledningsvis att det demokratiska inflytande minskar. Det reagerade jag emot. Annars tycker jag det är bra att vi också utvecklar expertgruppen. Vi har faktiskt också talat om det i vår framställning. Kanske lite lösare än vad man gör från utskottets sida. Vi har talat om att det ska finnas grupper som ska ha den här expertkunskapen, för den behövs. Men den demokratiska folkliga förankringen den anser landskapsregeringen att ska ske här i lagtinget. Det är lagtinget och lagtingets grupper som ska vara med och forma jämställdhetspolitiken, som landskapsregeringen sedan ska verkställa.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är riktigt att landskapsregeringen i framställningen talade om expertgrupp men i pluralis. Man talade generellt och allmänt om expertgrupper. Vi förstod i hörandet att det är frågan om in casu tillsättande, från ändamål till ändamål. Medan det här förslaget går ut på en permanent expertgrupp med jämställdhetsexpertis.

När det gäller det demokratiska underskottet som jag talade om, åtminstone avsåg jag att tala om det dagliga jämställdhetsarbetet och jag tror det framgick av mitt anförande. Där kan inte lagtinget vara en part i det dagliga jämställdhetsarbetet. Då tillsätter man olika råd och organ och i det här fallet en delegation för att få en bredare förankring i det här dagliga arbetet som inte lagtinget kan delta i. Det menar jag var en utveckling i fel riktning. Nu får vi uppenbarligen i alla fall det här expertorganet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Problemet är att inte heller jämställdhetsdelegationen har fungerat som en daglig förankring till landskapsregeringen i arbetet. Jämställdhetsdelegationen har befunnit sig på sidan om det dagliga arbetet. Tyvärr har det blivit så. Därför att det dagliga arbetet ska finnas överallt. Däremot har lagtinget muskler, vilket inte delegationen har. Lagtinget har muskler att hela tiden följa upp att landskapsregeringen sköter sitt jobb och se till att man håller linjen och följer upp det program som lagtinget också har behandlat och givit sina åsikter om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den här diskussionen blir mer och mer intressant. Jag hade i stort sett samma uppfattning som ltl Roger Jansson om vilken lagtingets roll är och vilka rådens och delegationens roll är. Lantrådet menar att demokratiska underskottet inte finns, utan tvärtom har det nu blivit ännu mer demokratiskt när lagtinget har tagit meddelandet om ramprogrammet för jämställdhet. Det är lagtingets muskler som har visats. Jag hoppas nog mera på att det är lagtingets hjärna som har varit i farten när vi har behandlat det här. Skämt åsido, det är inte så i ett parlamentariskt system enbart.

Lagtinget svarar enbart på frågan "vad", medan regeringen svarar på frågan "hur". Detta "hur" ska inte regleras här i lagtinget. Det är det som är det parlamentariska ansvaret att förverkliga beslut, direktiv, antydningar, klämmar, viljeyttringar som lagtinget har tagit. Det är inte en kommunstyrelse där fullmäktige säger att nu ska vi köpa den och den tomten och så gör styrelsen det. Det finns ett utrymme för regeringen att agera i enlighet med det som är bäst med tanke på frågans lösning. Det behöver inte ens alltid vara i överensstämmelse med lagtingets eller parlamentets beslut. Det prövar i så fall parlamentet om man tycker att här kanske regeringen har överskridit sina befogenheter i relation till parlamentets beslut. Om det är så att det här nya systemet fungerar bra politiskt, som lantrådet påstår, så kan jag påminna om några beslut som lagtinget tog i samband med ramprogrammet. Det ena var överfallslarmet. Det andra var att regeringen skulle överväga om man skulle gå till riket med tanke på föräldraledigheten. Det tredje var att vi efterlyste mera könsrelaterad statistik, speciellt för hemarbete som görs. Jag undrar om någon av de här frågorna har blivit skötta? Det skulle vara intressant att veta. I så fall är det bra.

Det är ändå är en annan sak det här med delegationer och råd. De är just med för att ge råd och förslag till regeringen om hur man kan göra. De är också till för att komma med nya idéer och utvecklingsarbete. Det är naturligtvis så att ministrarna och de ledande tjänstemännen har fullt upp och utrymmet för utvecklingsarbetet är inte särskilt stort. Det ena utesluter inte det andra, utan kompletterar varandra.

Vi är alla överens om att jämställdhetsdelegationen i den form, som den har haft länge, inte har varit bra och det har funnits förslag på hur det kunde förändras. Men att det skulle ha någonting med parlamentarism att göra, det håller jag inte med om. I så fall måste ju en massa delegationer bort från förvaltningen. Det tror jag inte är bra. Visst är det en sorts förankring i samhället att ha representativa organ som är med i beslutsfattande på något sätt. Här har vi nog olika uppfattningar om vad parlamentarism betyder. Det är inte bara att sätta sig och verkställa. Det är att överväga och försöka bedöma lagtingets vilja i en viss fråga.

Nu blir det här, som sagt, en kompromiss. Jag har inte fått svar på lagtingets beslut i den här frågan om ramprogrammet. Vi får väl konstatera att vi inte vet. Vi får kompromissa om det här med rådet. Vi får se vad det blir.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! "Hur" ja, det är en relevant fråga. Det gäller att konkretisera jämställdhetsarbetet när man tar fram lagstiftning, under budgetarbetet, när landskapsregeringen tar fram statistikuppgifter men också med konkreta projekt. Man har skolprojekt och barnomsorgsprojekt för att försöka få jämställdhetsarbetet att genomsyra hela samhället. Det är en av de viktigaste demokratifrågorna.

Ltl Sundback frågar sig vad landskapsregeringen har gjort? Vi har fört diskussioner med minister Stefan Wallin om föräldraledigheten där har vi uttryckt en klar åsikt. Det har varit glasklara besked om att överfallslarmen ska fungera, där har landskapsregeringen gett besked om det. Vi har också förbättrat statistiken, det kan man se i budgetförslaget som ligger på lagtingsledamöternas bord. Vi har gjort betydliga förbättringar när det gäller statistiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Sundback frågade vad vi har gjort när det gäller överfallslarmen. Jag kan meddela ltl Sundback och alla andra här i salen att jag just fick meddelande om att ärendet finns hos alarmcentralen. Utrustningen är klar, det är bara att sätta den i bruk.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jaha, då gav ju den här diskussionen något resultat, om det råkade sig så att det kom ett samtal från polisen speciellt just nu. Det var ju bra om det har kommit så långt att det finns utrustning. Jag förstod inte när det skulle sättas i gång?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det här är en information som jag fick just idag. Jag kontrollerade förstås upp det här, på basen av tidigare anförande, för att göra mig uppdaterad på hur det ser ut i dag. Ärendet är klart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Eftersom ltl Sundback nu anser att det demokratiska inflytandet minskar i och med att man tar bort delegationen så undrar jag lite om ltl Sundback också känner att man hade det faktiska demokratiska inflytandet i delegationen? Eftersom man nu på flera håll anser att den har spelat ut sin roll. Jag tror, för min del, att jämställdhetsarbetet kanske framskrider ännu bättre om man får expertgrupper som jobbar med det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Generellt tror jag att det är bra att man har förtroendemannaorgan, också inom landskapsförvaltningen. Det ger viktig och nyttig information och input från samhället. Det vill lätt bli en ganska låst institutionell verksamhet i sådana organisationer. Vi har haft representanter som för flera år sedan föreslagit förändringar i jämställdhetsdelegationens sammansättning. Man behöver naturligtvis se över och förnya alla sådana här organ. Med det här rådet kommer det då en förnyelse. Men det är kanske inte på samma sätt tillsatt. Det blir mera ett expertorgan. Kanske den demokratiska aspekten på det hela inte blir lika tydlig.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Det kan vara så att man kanske inte ser de politiska grupperna representerade i ett expertorgan. Jag tror ändå att kontakten ut i samhället kommer att kunna fungera precis lika bra. Alla politiska grupper kan ha kontakt med dessa expertgrupper. Man kommer ju ändå att veta vilka personer som kommer att sitta expertgrupperna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tror nog att man måste inse att en representativ demokratisk tillsatt delegation har en lite annan funktion än ett rent expertorgan. Man kan liksom inte både äta kakan och ha den kvar. Om det blir bättre eller sämre, det återstår att se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.