Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Fru talman! Ärade lagting och åhörare. Upphävande av landskapslagen av vindskatt inom elbranschen är dagens huvudtema.

Innan jag går in på upphävande så ska jag lite göra en tillbakablick varför den här lagen tillkom ursprungligen. Det är många här som inte var med under den perioden. Jag kommer att göra en liten tillbakablick. I slutet av september 2022 så kom EU-rådet överens om en krisintervention, en EU-förordning. Intentionens syftet var att beskatta övervinster inom elbranschen samt att omfördela dessa vinster till dem med hög elförbrukning samt att minska elkonsumtionen i EU. EU-förordningen föreskrivs som ett obligatoriskt tak på 180 euro per megawattimme för marknadsintäkter som kom från elproduktionen. Detta kallade man för intäktstak. Intäktstaket skulle tillämpas under perioden 01.12.2022-30.06.2023. I EU-förordningen tillät man nationella krisåtgärder på grund av skillnader mellan stater. Allt detta skedde i stor brådska. I både Finland och Sverige bedömdes EU-förordningens bestämmelser ha tydliga drag av skattelagstiftning. Så i stället för ett intäktstak under vintermånaderna 2022-2023 valde Finland i stället en modell med en beskattning som skulle gälla under hela 2023.

Under den brådskande beredningen av rikslagen fick landskapsregeringen möjlighet att yttra sig över ett utkast till propositionen. Redan då hävdade landskapsregeringen att skatten i fråga är att betrakta som en näringsskatt som är Ålands behörighet. Riket och Ålandsdelegationen var av åsikten att detta var riksbehörighet. Det enda sättet att få klarhet i behörighetsfrågan var att stifta en landskapslag som skulle genomgå sedvanlig lagstiftningskontroll. Med tanke på den snäva tidsramen bedömde landskapsregeringen att möjligheten att utarbeta en egen lag var begränsade. En landskapslag med samma innehåll som den aktuella rikslagen var samtidigt också det alternativ som bedömdes ge det mest entydiga svaret i behörighetsfrågan.

Landskapslagen stadfästes slutligen den 29 september 2023 av presidenten. Behörighetsfrågan är således avgjord, den så kallade Windfall-lagen är åländsk behörighet.

Enligt rikslagen och den åländska blankettlagen skulle skatten tas ut på sådana företag som producerar el eller säljer el på parti- och detaljmarknaden. En detaljförsäljare av el som inte hör till en sådan koncern där elproduktion bedrivs eller som inte är delägare i ett företag som bedriver elproduktion ska inte vara skyldig att betala vinstskatt av engångsnatur. I lagen finns en lättnad som innebär att den del av vinsten som motsvarar 10 % av det egna kapitalet inte beskattas.

Den extra skatten skulle vara 30 % utöver den inkomstskatt som normalt betalas, dock ej avdragbar. Rikslagen, där vi alltså nu har en motsvarande lag, innehöll även en extra skatt på 33 % för företag inom sektorn för fossila bränslen. På Åland finns inte sådana företag som skulle omfattas av skatten.

Normalt sätts en lag i kraft då den godkänts av presidenten, utan dröjsmål. Syftet med landskapslagen om vinstskatt inom elbranschen har inte i första hand varit att införa en extra skatt på vinster inom elbranschen, utan snarare att få behörighetsfrågan avgjord. Nu är den som sagt avgjord.

Vi kan konstatera att behörighetsfrågan nu är avgjord, det ger landskapet rätt att sätta lagen i kraft eller att upphäva lagen.
Skulle vi då sätta lagen i kraft så skulle retroaktiviteten varit ett problem. Rikslagen sattes i kraft i mars, cirka 2 månader retroaktivt. Det var en diskussion om det, men man ansåg att det var så pass kort retroaktivitet. Vi skulle snabbast sätta lagen ikraft den 1 november, med 10 månaders retroaktivt. Formellt sett finns inget hinder för landskapslagen att träda i kraft. Landskapsregeringen anser att lagens retroaktiva verkan i det här fallet är högst problematisk.

Aktörerna på den åländska elmarknaden förväntar sig en förutsägbarhet av skattelagstiftningen. Det gäller inte bara hos oss utan generellt. Förutsägbarhet ska alltid finnas. Lagstiftningen har i detta fall dragit ut på tiden. Windfall-lagen lämnades i januari i år till lagtinget som behandlade den under fyra månader, sen var den ungefär fyra månader för lagstiftningskontroll. Det är en ganska lång period.

Bedömningen är att utfallet av vinstskatt är ringa. Således är det osäkert om det uppstår skattemedel att stöda hushållen med. Först hösten 2024 får vi vet om det kommer någon skatt, eftersom det är först då som beskattningen för år 2023 är slutförd.

Vi kunde ha skapat en egen lag baserad på direktivet, typ som man gjorde i Sverige. Denna lag skulle i så fall i den bästa av världar varit i kraft i april, då skulle den lagen ha varit i kraft i maj-juni, två sommarmånader då elpriset var då långt under pristaket.

Det var också en diskussion i samband med den här lagstiftningen, för andemeningen som jag berättade var att plocka in skatter och stöda hushållen. När vi tittade på det här för ett år sedan, i december, så var elpriset som absolut högst. Det var högst i slutet av 2022, och en liten bit in på 2023, och elpriset sjönk markant där en bit in på året i olika etapper. Elpriset på Åland har varit väsentligt lägre än till exempel i riket.

Samtidigt så infördes avdragen i beskattningen, FPA-stöd om man inte hade möjlighet att göra skatteavdrag. Momsen sänktes temporärt på elen från 24 % till 10 %. Det fanns och finns fortfarande det förebyggande utkomststödet för dem som behöver. Man kan konstatera att antalet sökanden av utkomststöd har legat på ungefär samma nivå före elen steg och under och efteråt. Sen kan vi ju förstås förmoda att höga elräkningar har ingått i det sedvanliga utkomststödet, men antalet utkomststöd har varit på samma nivå.

När jag pratade med ett av elbolagen om elförbrukningen så konstaterade man en minskning under 2022 på ungefär 9 % och en fortsatt minskning under det här året på 13 %. Elförbrukningen har inte bara att göra med förbrukningen, den är också väldigt beroende av vädret. Hur varmt och hur kallt är det? Men generellt så konstaterar vi att vi släcker lamporna betydligt snabbare idag än tidigare och sparar in el på alla tänkbara sätt. Tack!

Tack, talman! Tack minister Höglund. Vi i finans- och näringsutskottet, under ledning av ordförande Jörgen Pettersson, höll ganska många möten just gällande den här lagstiftningen och frågorna var ganska många. Vi kunde notera när vi var i mål att elpriserna var på en helt annan nivå då än när vi startade arbetet och förhoppningsvis kommer så att fortgå.

Det positiva i det här - och det kanske ändå var den stora andemeningen i det hela - var att utreda behörighetsfrågan, den är ju klarerad och det får väl vara den stora vinsten med det hela. Hur ser annars finansministern på just den behörighetsfrågan när vi diskuterar till exempel vindkraft?

Tack ledamot Holmberg. Jag håller med om varenda ord där. Berörighetsfrågan, det var den som det i mångt och mycket handlade om. Vi har den, som sagt var, klarerad nu. Den klareringen kan ha stor betydelse inför framtiden. Jag vågar inte sia om på vilket sätt, men det här är ett instrument som vi nu kan använda oss av på ett bra sätt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.