Remissdebatt

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag ber att få lämna över lagförslaget om utkomstskydd och arbetsmarknadsservice. Jag tänkte kort först berätta vad detta går ut på.

Landskapsregeringen föreslår att blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa anpassas till senaste ändringarna i rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa. De förändringar som genomförts i utkomstskyddet påverkar sen i sin tur även annan landskapslagstiftning, däribland landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Utöver vissa tekniska ändringar föreslås att landskapslagen ses över vad gäller definitionen av begreppet arbetslös arbetssökande. Enligt förslaget skulle den undre och den övre gränsen för när en person betraktas som arbetslös arbetssökande slopas. Det här återkommer jag till om en liten stund. Samtidigt preciseras och föreslås att bestämmelserna om hur servicen till arbetsgivarna ska kunna begränsas. Det här kanske låter lite hårt men läser man paragrafen så ser man att det egentligen är ganska självklara fall där AMS ska ha rätt att begränsa servicen.

Lagstiftningen för det informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning som AMS använder sig av i sin dagliga verksamhet kommer också genom förslaget att förnyas. Dessutom medför förslaget även att de arbetslöshetsförmåner som betalas av landskapet justeras med en extra förhöjning om 0,7 procentenheter under år 2013.

Förslaget innehåller dessutom en teknisk justering av lagen om främjande av integration.

Om jag då skulle presentera förslaget lite mer i detalj kan jag börja med utkomstskyddet för arbetslösa. För att trygga möjligheten för en arbetslös arbetssökande att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden så har vi ett förmånssystem med grundläggande utkomstskydd för den arbetslöse. Med grundläggande utkomstskydd avses i första hand grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Detta trygghetssystem finansieras av landskapet och regleras av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller även bestämmelser om inkomstrelaterad dagpenning så kallad A-kassa, den arbetslöshetsförmånen är direkt tillämplig på Åland i och med att rättsområdet faller under rikets behörighet.

Eftersom Åland har valt att anpassa sitt system för arbetslöshetsförmåner till de förhållanden som råder i landskapet så innehåller blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa ett flertal avvikelser från rikets bestämmelser. De förändringar som med jämna mellanrum genomförs i rikslagstiftningen, i kombination med de avvikelser landskapet har, fordrar dock en kontinuerlig genomgång av rikslagstiftningen och en anpassning till de förhållanden som råder i landskapet.

Orsaken varför den här lagen kommer nu är för att det är två år sedan blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa uppdaterades senast i förhållande till rikslagstiftningen. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras ofta i riket och har ändrats hela 13 gånger sedan vi senaste uppdaterade blankettlagen år 2011.

I huvudsak är det tre av dessa ändringar av rikslagen som fordrar att en större översyn görs av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa. De förändringar som föreslås i blankettlagen berör den så kallade undantagskatalogen i lagens 2 paragraf samt bestämmelserna om heltidsstudier och utländska medborgares rätt till arbetslöshetsförmåner i blankettlagens 8 och 9 paragrafer.
Förändringarna i blankettlagens 8:e paragraf beror på den förändrade definitionen av heltidsstudier. Vissa undantag i blankettlagens 2:a paragraf kan dessutom upphävas eftersom de har förlorat sin betydelse.

Gällande ändringarna i landskapets arbetsmarknadsservice kan jag berätta att förändringarna i regelverket för utkomstskyddet för arbetslösa förutsätter även ändringar av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Landskapsregeringen förslår att definitionen av begreppet arbetslös arbetssökande ändras. Begreppet är av central betydelse för att kunna ta del av olika tjänster och förmåner enligt lagen.
Som arbetslös arbetssökande ska enligt förslaget avses en person som har en arbetsansökan i kraft och som är arbetslös.

Genom förslaget slopas bland annat den undre och den övre åldersgränsen för när en person ska betraktas som arbetslös arbetssökande. Avsikten är att på detta sätt understöda en förlängning av arbetskarriärerna i såväl början som slutet av karriären. Vi vill helt enkelt inkludera och kunna hjälpa fler personer att hitta arbeten.

AMS använder sig i sin dagliga verksamhet av ett statligt informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning. AMS samlar in, sparar och behandlar information i det registret. För att AMS ska kunna använda detta informationssystem har lagtinget antagit en blankettlag om registret. Rikslagstiftningen är sedan årsskiftet ändrad, vilken landskapslagstiftningen måste anpassas till om AMS även framdeles ska kunna ha tillgång till informationssystemet.

Enligt blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa justeras arbetslöshetsförmånerna varje år i förhållande till folkpensionsindexet. För år 2013 höjdes förmånerna därmed på basis av folkpensionsindex med 2,8 procent. Men för år 2013 genomförs dessutom en extra förhöjning av arbetslöshetsförmånerna på 0,7 procent med stöd av en särskild rikslag. Avsikten med denna extra förhöjning var att kompensera för den inverkan som höjningen av mervärdesskattesatsen på en procent från ingången av år 2013 skulle ha på levnadskostnadsindexet.

Landskapsregeringen anser att denna extra förhöjning är ändamålsenlig och föreslår därför att lagtinget antar en lag som berättigar även de personer som lyfter en arbetslöshetsförmån av landskapet till en extra förhöjning.

Sedan till förslagets verkningar.  En av landskapsregeringens allmänna målsättningar med förslaget är att förhindra att arbetslöshetsperioderna blir långvariga. Avsikten är därför att ytterligare förbättra gällande regelverk så att goda möjligheter skapas för att få den arbetslöse ut på arbetsmarknaden igen. Om arbetslöshetsperioderna blir kortare så minskar även landskapets utgifter.

I övrigt kan de förslagna ändringarna beskrivas som huvudsakligen tekniska till sin karaktär och torde sålunda inte få några nämnvärda konsekvenser för vare sig administration eller ekonomi.

Den föreslagna extra förhöjningen av arbetslöshetsförmånerna för år 2013 har till viss del redan beaktats vid utbetalningen av förmånerna och torde därmed få begränsad ekonomisk betydelse. För den som lyfter exempelvis utkomstskyddets grunddagpenning skulle den extra förhöjningen medföra drygt 20 cent mera per dag.

Till slut vill jag ge lagberedaren Hans Selander en stor eloge för ett bra utfört arbete i en komplex lagstiftning med många tekniska och komplicerade frågor. Avsikten är också att denna lagstiftning ska träda ikraft så snart som möjligt.

Samtidigt vill jag säga att den här lagen innehåller väldigt lite politik. Men vi återkommer till lagtinget i höst med flera arbetsmarknadspolitiska revideringar där vi ska se över arbetsmarknadslagstiftningen ur flera politiska synvinklar. Bland annat ska vi se över lagstiftningen om arbete i rehabiliteringssyfte och lagen om sysselsättningsfrämjande utbildning. Jag hoppas kunna leverera en förnyelse av lagarna som reglerar arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken till lagtinget i november.

Med det, fru talman, hoppas jag att finans- och näringsutskottet ska ha en bra behandling av den här lagen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack minister Karlström för anförandet. Det är en intressant iakttagelse att genom att man indexjusterar utkomststödet så strävar man till att korta ner arbetslöshetstiden.

Men om vi tänker på hur det gick med studiestödet, man slopade man indexjusteringen helt för att korta ner studietiden. Enligt mig är det här en liten diskrepans i tänkandet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det här området är ju lite mer komplext när det också är delad behörighet och blankettlagstiftning. För att få behandlingarna enklare och redigare för alla så tycker jag också att det är klokast att göra på det här sättet. Det handlar, som sagt var, om 20 cent per dag. Det är inte någon stor ekonomisk uppoffring för landskapsregeringen att inte göra det här om vi kan administrativt underlätta både för våra myndigheter och för att våra arbetslösa ska ha någorlunda samma möjligheter och rättigheter som en arbetslös på andra sidan Skiftet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.