Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Kulturutskottet har behandlat en motion från 2007-2008 inlämnad av Carina Aaltonen med flera som handlar om utökad VVS utbildning.

Till att börja med kan man konstatera att utskottet ser att det finns ett uttalat behov i vårt näringsliv idag för VVS utbildning. Från brandkårens sida lyfter man väldigt tydligt fram de här sakerna.

Det som vi har inhämtat under ärendets behandling är att landskapsregeringen är medvetna om detta. Man har läroavtalsutbildning som ständigt rullar på. År 2009 fanns det 138 personer som var i läroavtalsutbildning. Av dessa 138 personer var det 10 personer som utbildade sig inom VVS branschen. Men det skulle finnas behov av många flera. Utskottet vill lyfta fram att lagstiftningen som finns på det här området är väldigt generös när det gäller att kunna förhandla sig fram till villkor som kan godkännas från alla parter som ingår avtalet. Däremot så visar det sig att man har valt ifrån landskapsregeringens sida att vara ganska restriktiv i det här. Man har fört väldigt mycket diskussioner, när det gäller enskilda avtal, huruvida det är ett jobb som utförs inom ramen för det ordinarie arbetet man gör eller om det kan ses som en utbildningsinsats.

Här vill vi från utskottets sida betona för landskapsregeringen att man ska använda sig av det lagutrymmet som finns så att man får så många utbildade som möjligt via läroavtal. Det är en synnerligen billig form för landskapet att utbilda. Det fyller en väldigt god nytta för alla parter. Den som har tecknat läroavtalet får en formell yrkesutbildning, vi får en företagare och vi har en bransch som får en färdigt utbildad arbetstagare. Från samhällets sida ser vi att utbildningssystemet kompletteras med läroavtalsutbildningen. Det är en hälsning till landskapsregeringen att man faktiskt ska se till att man använder läroavtalen på bästa möjliga sätt.

Vi kunde också konstatera att det i dagsläget inte finns någon VVS inriktning vid yrkesskolan. Även här behöver man fundera på om man inte kunde få till någon utbildning. Den uppgift vi inhämtande ifrån landskapsregeringen vid hörande var att när man nu går in i gymnasiereformen och ska titta över samtliga program så kommer man att se på detta. Man var medveten om, både från avdelningens sida och från skolans sida, att området är växande. Det är flera yrkesgrupper som behöver VVS kunskaperna. Det är allt ifrån fastighetsskötare till sådana personer som ska sköta underhåll av anläggningar. När man går in i gymnasiereformen så bör man också titta på om det går att stärka den här utbildningen den vägen.

Med detta sagt, och informationen som vi har inhämtat om vad som görs på det här området, så beslöt sig utskottet för att förkasta motionen men att bringa detta betänkande till landskapsregeringens kännedom. Vi ger vårt stöd för att jobba vidare och se vad man kan göra innanför ramen med den nya gymnasieskolan vad gäller en linje som tydligt skulle vara inriktade på en VVS utbildning. Tack, herr talman.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! I och med att det är en mycket angelägen fråga och som vi hörde av kulturutskottets ordförande är kunskaper inom VVS fortfarande någonting som man behöver jobba med och utveckla ytterligare. Men eftersom huvudmotionären Carina Aaltonen inte är här idag så önskar jag bordlägga ärendet till måndagen den 29 mars.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag kan börja med att understöda bordläggning och bordläggningstiden.

Jag tycker att det är bra att kulturutskottet slår ett slag för lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning är fantastiskt bra för vissa yrken, särskilt för praktiska yrken. Jag är själv utbildad med ett lärlingsavtal. Det innebär att man får en helt annan utbildning än om man går i en yrkesskola, eftersom man lär sig att arbeta samtidigt. Man lär sig vad det går ut på att ha ett arbete. Det måste man alltid lära upp de flesta som kommer ut ur skolan för det har de inte lärt sig skolan. Dessutom får man en utbildning som verkligen är anpassad till en arbetsplats och man kanske får vara kvar på den arbetsplatsen.

Läroavtal har varit och är fortfarande tyvärr något som femte hjulet under utbildningsvagnen. Det marknadsförs inte jämbördigt med gymnasieutbildningen. Ersättningen är alldeles urusel. Den borde basera sig på ett medeltal av kostnaden för en elev i gymnasieskolan. Man borde ge samma pengar för en lärling som en elev kostar i gymnasieskolan. Man kanske t.o.m. borde ge mer i vissa fall eftersom man kan få en bättre produkt ur läroavtal, enligt mitt förmenande. Man borde verkligen lyfta fram läroavtalen. Det är ett fantastiskt instrument som särskilt i sådana här tider kan vara en lösning för att får arbetslösa ungdomar i varaktig sysselsättning.

Jag verkligen hoppas att landskapsregeringen och utbildningsministern tar till sig detta och funderar på hur man ska kunna prioritera läroavtalsutbildningen. 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad gäller ersättningsnivåerna, under förra periodenperioden, om jag inte minns helt fel, höjdes ersättningen ganska rejält för att man skulle göra det här till en mera attraktiv utbildningsform också för företagarna. Det kan hända att det finns saker att göra där nu också. Men den informationen vi inhämtade handlade framförallt inte om ersättningsnivåerna. Det handlade mer om att det finns andra saker. Man kanske inte från myndighetens sida godkänner att det blir ett läroavtal därför att man tycker att personen är för mycket involverade i den löpande verksamheten. Jag tycker att man borde vara väldigt tillmötesgående. Om det finns företag som vill ta emot personer som ingår läroavtal så ska man också försöka komma överens.

Vad gäller införskaffandet av de teoretiska bitarna så finns det en hel del att jobba med fortsättningsvis, bl.a. att se till att det löses på bästa möjliga sätt i samråd med våra skolor på plats här på Åland. Vi har under vissa tider fått skicka bort väldigt många av våra ungdomar för att de ska få den teoretiska utbildningen. Det är inte bra.

Ltl Danne Sundman, replik

Tack, herr talman! Det är sant att ersättningsnivåerna har stigit, men de är fortfarande låga om man jämför med vad en elev kostar i en gymnasieskola per år så är det fortfarande skillnad. Man ska givetvis ställa krav också på att man verkligen får en utbildning. Det får inte bara vara ett sätt att finansiera en anställd. Man ska vara tydlig men tillmötesgående som kulturutskottets ordförande säger.

När det gäller den teoretiska delen så blir den också av allt viktigare. Till exempel yrket rörmokare innehåller idag mycket mera än att bara ”moka” rör som det var förr. Den teoretiska delen är viktig och den bör kunna ges lokalt. Det är någonting som man måste vara tydlig med att den här nya gymnasieskolan kan leverera. Själv gick jag i Korsnäs kurscenter, men det skulle nog ha kunnat vara här på Åland. Men då var det tydligen inte möjligt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vi är i mångt och mycket helt överens i de här frågorna ltl Sundman och jag. Vad gäller ersättningsnivån så ska man ändå komma ihåg, när man sätter den, att förhoppningsvis finns det också ett ekonomiskt värde för företaget att ha den här personen på plats så att det också kan beräknas tillgodo. Ersättningsnivån kanske inte är exakt samma som den som vi har i våra skolor. Däremot måste man hitta en sådan nivå på den så att det faktiskt finns ett intresse från företagen, att de vill ha lärlingar.

De uppgifter som vi fick i utskottet handlade mera i dagsläget om att man ska hitta en överenskommelse att faktiskt acceptera från myndighetens sida snarare än att ersättningsnivån är helt hållet fel. Och att man säkerställer den teoretiska utbildningen. Jag har förstått att utvecklingen har gått mot att våra skolor här, både yrkesskolor och andra utbildningar, har haft större beredskap än tidigare att ta emot ungdomarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag håller med Sundman att den här utbildningen är jättebra. Inom vårdområdet har det förekommit ganska mycket läroavtalsutbildning. Det finns också en möjlighet, om man har anställda utan utbildning i företaget, att vid sidan om ersättningen också ge en grundlön till dem som går läroavtalsutbildningen. Man skulle hoppas att så skulle kunna ske. Man har gett en grundlön i Mariehamns stad under en viss tid när man har haft sådana personer som har velat utbilda sig inom vårdområdet. Mycket av den teoretiska utbildningen har skett på fastlandet. Här hoppas vi att kunna få den teoretiska utbildningen in i gymnasieskolan, så att man skulle kunna få det här att fungera bra.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vi är helt överens ltl Dahl och jag. Läroavtalsutbildningen passar många gånger in i det småskaliga samhället där man behöver ha en skräddarsydd utbildningslösning. En annan tillämpning är småföretag som gör en generationsväxling, där kunskapen är väldigt specifik för just vad det företaget sysslar med. Då kan ett läroavtal vara mycket lämpligt för att möjliggöra generationsväxling. När det gäller ett företag som säljs till en ung person så kan man ha en övergångstid med läroavtal. Det finns många lyckade tillämpningar. Man bör se att det är ett väldigt bra instrument speciellt för åländska förhållanden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Camilla Gunell föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 29 mars. Bordläggningen och bordläggningstiden har understötts av ltl Danne Sundman varför ärendet därmed bordläggs till den 29 mars. Kvar på talarlistan finns vicelantrådet Britt Lundberg som beredas möjlighet att uttala sig.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag håller med alla som har sagt att läroavtalsutbildningen är en viktig form för att skaffa sig i huvudsak gymnasialstadiekompetens på Åland. I ett litet samhälle är det fantastiskt att ha en flexibel utbildningsform där man också kan tillgodogöra sig ganska smala yrkesutbildningar, som man kanske inte har vare sig underlag eller möjlighet att utbilda hela undervisningsgrupper med.

Landskapsregeringen har satsat en hel del på läroavtalen under den här mandatperioden. Vi har utökat möjligheten så att även företagare ska ha möjlighet att genomföra läroavtal. Vi har också satsat mera pengar för att vi kunna erbjuda flera läroavtalsplatser.

När det gäller VVS utbildning är läroavtal den enda utbildning vi hittills har kunnat erbjuda. Det råder brist inom många hantverkaryrken, bl.a. inom yrkens som murare, plåtslagare och målare har vi inte någon hel utbildning. Det finns ett ständigt behov och det finns väldigt begränsade resurser. VVS yrkesområdet har utvecklats väldigt mycket från att ha varit renodlade rörmokare till ganska avancerade tekniker idag. Det är mycket möjligt att det så småningom kommer att finnas grund för en treårig gymnasieutbildning om det är så att intresse och medel finns för att förverkliga det samt att behovet på marknaden finns.

Fram till dess får vi hålla tillgodo med att utbilda VVS:are via läroavtal. Det är precis korrekt, som kulturutskottets ordförande sade, att ersättningarna för dem som tar emot läroavtalsstuderande har höjts en del. Man beräknar också ett värde i att man har en läroavtalsstuderande som arbetskraft inom företaget.

Jag upplever också att vi har ökat marknadsföring betydligt när det gäller läroavtalsutbildningen. Vi lyfter också fram den utbildningsformen betydligt mera. Däremot har vi också ett arbete att förtydliga att det här inte är ett enkelt sätt att skaffa sig en gymnasieutbildning på. Det här är nog en ganska speciell form för företagsamma personer som har väldigt god självdisciplin. Väldigt mycket handlar om den egna planeringen och man ska genomföra studierna enligt målsättningen.

Jag håller med om att det skulle vara bra i dessa tider att ha ännu mera läroavtalsutbildningar. Det är precis det som vi har försökt följa i landskapsregeringen och budgetera mera medel för läroavtal. Den bistra verkligheten gör att under svåra tider tar företagen emot färre läroavtalsstuderande än normalt. Det är av den orsaken att man som företagare kalkylerar med att om man en gång tar in en läroavtalsstuderande så vill man ha möjligheten att bibehålla den personen som fast anställd efteråt. Har man inte den utsikten att man har tänkt anställa någon på fast basis, så är man också mycket mera tveksam till att ta emot någon. Man kanske inte vill ge av företagets "inre hemligheter" och visa hur företaget fungerar, utbilda personen för att personen sedan ska jobba någon annanstans. Man vill gärna som företagare ha den möjligheten att bibehålla studerandena själva.

När det gäller den teoretiska delen av utbildningen så har den blivit bättre. Vi har i högre grad lyckats erbjuda utbildning på Åland och inte behövt lägga mycket pengar på flyg och liknande. Avsikten, när vi periodiserar inom gymnasialstadiet, är att vi kommer att ha mycket större möjligheter även för läroavtalsstuderande att kunna tillgodogöra sig kurser på ett bättre sätt inom den befintliga undervisningen. På det sättet får vi förhoppningsvis en ekonomisk bättre effektivitet kring detta, tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Ärendet bordläggs till plenum den 29 mars.